Flerspråkighet - pedagogiska utmaningar och möjligheter

Transkript

1 Flerspråkighet - pedagogiska utmaningar och möjligheter Liselott Forsman professor i de främmande språkens didaktik inklusive flerspråkighet Åbo Akademi liforsma@abo.fi Regionförvaltningsverket

2 Utgångspunkt 1 - växande andel elever med annat hemspråk än skolspråket -> språkmedveten miljö som grund 2

3 Utgångspunkt 2 - flerspråkighet innebär fördelar (kognitiva; sociala; ekonomiska;..) 3

4 Språket på internet engelska ca 26% mandarin 21,5% spanska 7,5% arabiska 4,8% ( 4

5 Potentiella riskfaktorer vad gäller skolframgång? - annat hemspråk än skolspråket - låg socioekonomisk status (föräldrars inkomst och/eller utbildningsnivå) - marginalisering (gruppen diskriminerad; rasism i omgivande samhälle) 5

6 Utgångspunkt 3 - inget kausalt samband mellan användning av L1 hemma och svårigheter i skolan - däremot mellan tillgång till litteratur (i vid bemärkelse)/ literacy engagement och skolframgång -> skola och dagvård kan motverka att riskfaktorer realiseras 6

7 Läs- och skrivengagemang mäts genom - hur mycket tid man använder för läsande och skrivande (olika typer av texter) - att man tycker om att syssla med läsande och skrivande - att man behärskar strategier för läsande och skrivande 7

8 Slutsats: Fortsatt användning av L1 i hemmet utgör grunden för elevers flerspråkiga kompetens Medvetet stöd för utveckling av båda språken behövs (vardagsspråk -> skolspråk) -> Förstaspråket utanför hemmet? 8

9 Ämnesinnehåll vardagligt specialiserat jord; socker morän; kolhydrater konkret mat; fabrik abstrakt svält; produktion specifikt generellt mamma; kastrull mödrar; husgeråd/redskap Obs! murbruket, t.ex. emellertid; däremot; således; varken eller;... 9

10 Språkutvecklingen i skolan förberedande undervisning stegvis integrering (individuellt; praktisktestetiska ämnen först) med fortsatt språkoch ämnesstöd: språkstödjande ämnesundervisning svenska som andraspråk stöd för modersmålsutvecklingen 10

11 Tiia Ojala om att inkludera nyanlända & arbetet i förberedelseklass (FBK) relationen först (hur välkomnar; presenterar sig tidigt för att inte bli den tysta som lämnas i fred ) språkkompis/mentor/tandempartner i ordinarie klass (spec. viktigt för schemabrytande aktiviteter) -> FBK samverkan med övrig verksamhet skolämnena centrala: inkludera det skolrelaterade språket så tidigt som möjligt i FBK 11

12 Lärare i ordinarie klass som arbetar språkinriktat: övergången kritisk fas Lärarna i ordinarie klass behöver ha kontroll: veta att tillräcklig progression innan slussas ut från FBK. Tillgång till förstaspråkslärare Tillgång till studiehandledning på L1 (Ojala, 2016) 12

13 13

14 skolspråket är ingens modersmål (Kaya, 2013) Språkutveckling innebär att gå framåt, från vardagsspråk till skolrelaterat språk. Och ingen är fullärd utmana och stöd också de längre hunna! 14

15 Språkinriktat arbete på olika nivåer övergripande strategier för hela skolan ämnesövergripande samarbete inom ämnen eller i egen undervisning / eget område Ju fler nivåer vi arbetar på desto bättre förankring & effekt 15

16 Samarbete mellan ämnen - språkutvecklande Samma område/tema berörs i olika ämnen begrepp och terminologi används aktivt i olika muntliga och skriftliga sammanhang i olika genrer på olika språk ur fler synvinklar främjar helhetsförståelsen förståelsen fördjupas 16

17 Tre övergripande arbetssätt inom språkutvecklande undervisning: Stöttade interaktionsmöjligheter (t.ex. arbetet med magneten) Genrestöd Lässtrategier (t.ex. textsamtal) (Att stötta förståelse av ord & begrepp ingår alltid) 17

18 2. 3. UTVECKLINGSZON FRUSTRATIONSZON - utveckling av kunskap och förmågor (stöttade formuleringar i tal och skrift) Svårt - höga krav utan stöd (specifik användning av ämnesspråk, t.ex. i rapporter) Stöttning Ingen stöttning 1. TRYGGHETSZON - lätt; för lite lärande (namnge, sortera, berätta med egna ord) UTTRÅKNINGSZON - lätt, låg motivation: ingen utveckling (härma, kopiera, utantill) Lätt 18

19 19

20 Ge utrymme för interaktion: låt eleverna göra mer än bara lyssna så lär de sig bättre! Bygg upp lektionspass som gör det möjligt för att eleverna att använda och befästa det skolrelaterade språket. 20

21 Tema Magnetism Arbete som stöder vägen från talspråk till skriftspråk vardagsspråk -> skolspråk Placera en stavmagnet i vaggan av glasspinnar. Placera en andra magnet ovanpå. Observera och anteckna vad som händer. Upprepa genom att alternera polerna. Ge akt på och anteckna vad som händer. Gibbons, P. (2006: 69ff) 21

22 1. Experiment i smågrupper (olika experiment i grupperna) 2. Läraren introducerar nyckelord (t.ex. attrahera; stöta bort) 3. Lärarstödd redovisning: explicit (där-och-då) språk eftersom inte tillgång till föremålen 4. Loggbok (individuellt arbete); stöd för formell rapport 22

23 1. Experiment i smågrupper (olika experiment i grupperna) Informationsklyfta = genuint informationsutbyte instruktion: att efteråt beskriva för resten av klassen vad som inträffade under experimentet göra -> göra och tänka Använder egna ord/vardagsspråk: det känns som en stark vind! så därför fastnar de inte i varandra 23

24 2. Läraren introducerar nyckelord i grupperna Får först förståelse för fenomenet; läraren bygger på gruppens interaktion:... några av er sa att den släpper taget... ska ni få ett nytt uttryck: stöta bort [sägs klart och tydligt], det betyder att man stöter något ifrån sig [visar med armen] stöta bort. 24

25 3. Lärarstödd muntlig redovisning Eleverna uppmuntras till och ges möjlighet att beskriva ett händelseförlopp... och befästa det de har lärt sig med ord... [lärarens roll! vänta +3 sek!] får hjälp att förstå och få tillgång till en kunskapsrelaterad diskurs [behov!] -> övar på språkliga strukturer som närmar sig skriftspråket 25

26 4. Loggbok (individuellt arbete) Skriver svar på frågan Vad har du lärt dig? Stöd för formell rapport Samtalen med läraren påverkade elevernas sätt att uttrycka sig (ordanvändning, formuleringar) 26

27 Ställ krav på elevernas språkanvändning, men ge också stöd så att den kan utvecklas. Det är bland annat viktigt att tydligt synliggöra skolans texttyper (föredrag, provsvar, rapporter...) och vad som krävs för att behärska dem. 27

28 Vanliga genrer/texttyper i skolan berättande (saga) återgivande ( Mitt sommarlov ) beskrivande (faktatext Björnen ) instruerande (instruktioner, anvisning) redogörande (analytisk faktatext: t.ex. essäsvar -> orsakssamband) förklarande (förklarar och tolkar ett fenomen) argumenterande (insändare) 28

29 Cirkelmodellen (genrestöd) Fas 1: bygga upp kunskap om ämnet Fas 2: dekonstruera texter för att få förebilder (syfte, struktur, språkliga kännetecken) Fas 3: skriva gemensam text (läraren & eleverna tillsammans: fokus både form & funktion) Fas 4: självständigt skrivande 29

30 Gemensamma texten ger modell för (den lärarledda) processen: Vad måste vi börja med? Kommer ni ihåg hur de andra texterna såg ut? Finns det andra sätt att säga det på? Kan någon ett annat ord för X? Ser ni något vi bör ändra på? osv. Visa genom att tänka högt. 30

31 bygg upp en ordbank vartefter, ger t.ex. synonymer (cf. överanvändning av och sedan ) anpassat ramverk t.ex. i form av mer stöttande fraser för nybörjare (samma övning men anpassad stöttning) 31

32 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 21 32

33 Hur får vi elever att läsa aktivt? Ge elever aktiv vägledning i hur de ska ta till sig innehållet i (fakta)texter. Strukturerade textsamtal ger eleven stöd att klara av mer än på egen hand (både språkligt och kognitivt) > utvecklar strategier för att vartefter hantera ännu mer på egen hand. Komplement till extensiv läsning. 33

34 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 75 34

35 lä: en del av er håller inte med om det här kanske (.) jag ser att Emil skakar på huvudet (.) vi ska titta på texten lite vi ska titta på texten (.) den första meningen handlar om dom här farliga djuren (.)"På dagen är det bäst att vara gömd." där hittar vi inte heller nånting som skulle säga nånting om olydig (.) men sen (.) "en morgon ropade mamma Kanin till sina ungar (.) då sa Skutt till Hopp nu gömmer vi oss (.) sen hälsar vi på harungarna (.) Hopp och Skutt gömde sig bakom en buske" (.) om man gömmer sig för sin mamma e man olydig eller lydig då? el: olydig lä: jå (.) så av de kan vi förstå att de var olydiga men det står inte att dom var olydiga elev: så det var ganska svårt [(att förstå) lä: [så det här påstående den här fråganuppgiften måste man lite tolka texten där (.) man måste kunna förstå den här texten (.) å egentligen flera meningar tillsammans berättar för oss hur det var det här (.) förstår ni nu det här (.) att dom var olydiga? el: jå-å Slotte-Lüttge & Forsman

36 Strukturerade textsamtal tar tid, men behöver ej användas vid varje textläsning -> mer intensivt i början för att skola in eleverna i den aktiva läsarrollen, så de mer spontant kan börja använda strategierna vid läsning. -> inte möjligt följa upp allt eleverna för fram: balansgång och tillräcklig flexibilitet, så man utnyttjar det som är relevant för sammanhanget 36

37 Barnboken centrala aktiviteter Boken och bilden Boken och språket Boken och textinnehållet Boken och de egna erfarenheterna Boken och textläsningen Boken och dramatiseringen Boken och återberättelsen Boken, teckningen och den egna texten 37

38 Boken, teckningen och den egna texten flera meningsskapande funktioner 1. tolka den lästa berättelsen i teckningen 2. muntligt berätta sin egen berättelse 3. använda typiska berättaruttryck (stöttning) 4. se sina egna ord nedskrivna (Axelsson, 2005) 38

39 Vardagssysslor; lekar; sånger; rim och ramsor... Ta alla tillfällen att sätta ord på det som sker. Ge talutrymme: uppmuntra och lyssna. Tålamod: låt barnet tala färdigt, sen omformulera eller bekräfta. Tillit och trygghet Tysta perioder: kan räcka upp till 6 månader; pågår ändå intensivt arbete: ta med i lekar! Helfrasperioden: Hej då vi ses i morgon! utan att förstå enskilda delar; hjälper sociala deltagandet. 39

40 Stöd lärandet via balanssinnet (vestibulära systemet) -> behöver utvecklas för att kunna organisera och bearbeta sinnesintryck -> förutom rörelser & balans kan också tal- och språkutveckling påverkas genom svårigheterna att tolka syn- och hörselintryck -> stimulera beröringssinnet, led- och muskelsinnet, balanssinnet med hinderbanor & skogspass: märker vilka som stimuleras och har nytta av detta 40

41 Skolverket Tema Modersmål skolverket.se/sites/ svenska/index.php/ publikationer/486- tvay-sprayk-ellerflera 41

42 Enkla vardagsaktiviteter som låter elevernas förstaspråk synas och höras i skolmiljön Använda hälsningsord på olika språk Lära sig ord på varandras språk Sånger på olika språk Förevisa alster på skolans väggar på olika språk Skyltar på olika språk 42

43 Uppmuntra elever att läsa, göra efterforskningar, skriva minnesanteckningar etc på L1 Använda internetresurser till att aktivera bakgrundskunskaper eller som bas/stöd för att lära sig innehåll (t.ex. fotosyntesen). Använda L1 för att planera grupparbeten som sedan presenteras till klassen på svenska (begränsade språkkunskaper hindrar inte deltagande utan L1 fungerar som brygga). Berättelser/litteratur på L1 för att utveckla både språk och världsbild (tillgång till litteratur på L1 och tvåspråkig litteratur). 43

44 Identitetstexter personliga texter skrivna av eleverna på modersmålet, på svenska eller med en blandning av de två. I praktiken kan arbete med identitetstexter t.ex. ske genom att låta eleverna berätta om ämnen hämtade från vardag och skola på både sitt modersmål och på andraspråket. kan vara i skriven form, muntliga, visuella, involvera musik, drama, osv. i multimodala kombinationer. 44

45 hjälper till att bekräfta eleverna som kunniga, kompetenta individer vars bakgrund är en värdefull tillgång i pågående lärandeprocesser (tillhörighet; identitetsbekräftande; självkänsla). kognitivt utmanande men frihet att välja innehåll. Se 45

46 Ur Cummins, Hu, Markus & Montero (2015) Welcome to Canada: A How-to Guide In this e-text book writing project, English language learners in Grades 3 6 wrote informational procedural texts to help other newcomers learn how to do various things in Canada. Students wrote about checking out a library book, making a snowman, dressing for school in the winter, ordering a hot chocolate at a Tim Horton s restaurant. Many authors presented their contributions in duallanguage format. 46

47 Welcome to Canada: A How-to Guide the quintessentially Canadian winter activity: ordering a hot chocolate at a Tim Horton s restaurant. 47

48 Cummins, J. & Early, M. (red.) (2011). Identity Texts: The Collaborative Creation of Power in Multilingual Schools. Stoke-on-Trent, UK: Trentham Books. Cummins, J., Hu, S., Markus, P. & Montero, M. K. (2015). Identity Texts and Academic Achievement: Connecting the Dots in Multilingual School Contexts. TESOL Quarterly, 49(3),

49 Gibbons, P. (2006). Stärk språket. Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Kaya, A. (2013). Språk är nyckeln till skolframgång. I: Vestlin, L. (red.), Kunskap, språk och identitet att undervisa flerspråkiga elever i F 6. Malmö: Lärarförbundets Förlag. Stehagen, H. (2014). Språk i alla ämnen Handbok för kunskapsoch språkutvecklande undervisning. Gothia Fortbildning. 49

50 Språkens olika uppbyggnad svenskan har många vokaler (a-o-u-å-e-i-y-ä-ö) y & ö saknas i många språk t.ex. klassisk arabiska endast tre vokaler: svårare uppfatta skillnaderna. svenskan kan ha tre konsonanter i början av ett ord (t.ex. skruv) medan t.ex. finska (oftast) och turkiska endast har en; japanska alltid k-v-k-v (finns i alla språk!) s.k. hjälpvokal blir -> bilir 50

51 Ordföljd (subjekt-verb-objekt) vanligaste europeiska ordföljd: s-v-o Katten äter mat. - svenska, finska, spanska, ryska; också kinesiska vanligast i världen: s-o-v Katten mat äter. - persiska, turkiska, japanska, somaliska v-s-o Äter katten mat. - arabiska, hebreiska 51