Apoteket AB v. 2. Apoteket förklarar ämnen

Transkript

1 Apoteket förklarar ämnen

2 Introduktion Apoteket får många frågor om sina produkter, hur de ska användas, vad de innehåller och om specifika ämnens egenskaper och ursprung. Ofta har frågeställaren läst något i tidningen eller på nätet som väckt nyfikenhet eller oro. Då det florerar många skrönor, överdrifter och direkta felaktigheter i olika medier som gör det lätt att missförstå produkter och innehållsämnen i Apotekets sortiment har Apoteket tagit fram detta underlag för att förklara de vanligaste frågeställningarna på ett faktabaserat, nyanserat och kortfattat sätt. I listan nedan visas de områden som behandlas. 1. Om kemi 2. Hälsa och säkerhet 3. Miljö 4. Konservering generellt 5. Vanliga konserveringsmedel i kosmetik 6. Doftämnen parfym och eterisk olja 7. Märkningspliktig parfym 8. Mineralolja 9. Vegetabilisk olja 10. Animaliska ämnen 11. Ekologiskt organiskt 12. Djurförsök 13. Färgämnen 14. Rengörande ämnen tensider 15. Solskydd UV-filter Nanopartiklar 16. Antiperspiranter och deodoranter 17. Sötningsmedel 18. Hälsopåståenden 19. Fiskolja 20. Fluor

3 1. Om kemi För vissa har ordet kemikalier en negativ klang. Några tänker på gifter, frätande vätskor och bekämpningsmedel. Det finns dock ingen tydlig definition på vad som menas med en kemikalie. Vissa tycker att allt som är syntetiskt tillverkat och har petroleumursprung (råolja från jorden) är att betrakta som kemikalier. Om man använder den definitionen innebär det att de flesta läkemedel är kemikalier. Vi kommer fortsättningsvis att använda ordet ämne vilket passar bra för Apoteket med tanke på att man i läkemedelssammanhang ofta pratar om det verksamma ämnet. Sanningen är att allt är uppbyggt av kemiska strukturer. Vi är dock ovana vid att kalla sanden på sandstranden för kiseldioxid. Det är få som kallar bomull för en polymer bestående av β-1-4 bundna D-glukosenheter. Ännu färre refererar till smakämnet i kanel som 3-fenyl-2-propenal. Vi är helt enkelt väldigt ovana vid att använda den kemiska nomenklaturen. När ett kemiskt namn dyker upp i en rubrik är det ofta i ett negativt sammanhang. Kom dock ihåg: Alla ämnen har kemiska namn. Och det är den kemiska strukturen som bestämmer vilka egenskaper ett ämne har. Till exempel, konsistens, färg, hållfastighet, doft och smak.

4 2. Hälsa & Säkerhet Lagstiftningen sätter konsumentens säkerhet i fokus oberoende av produkttyp. För kosmetiska produkter är det obligatoriskt att göra en säkerhetsbedömning där man beaktar både exponeringen för produkten och de ingående ämnenas toxikologiska profil. Med exponering avses vilket appliceringsställe produkten används på, hur stor yta som exponeras, hur stor mängd, hur ofta och hur länge produkten normalt används samt om produkten vänder sig till en specifik målgrupp. Utifrån dessa parametrar tas ett exponeringsscenario fram. En toxikologisk profil beskriver ett ämnes egenskaper i följande perspektiv: Irritation, Allergi, Akut och upprepad toxicitet, Cancerogenitet, Mutagenitet och Reproduktionstoxicitet. Intyg om att inga djurförsök har genomförts, produktens mikrobiologiska kvalitet och stabilitet samt konserverande förmåga kontrolleras också innan den når konsumenten. Utöver ovan nämnda lagkrav har Apoteket en tuff kvalitetspolicy som ställer höga krav avseende produktinnehåll, sociala förhållanden och miljöhänsyn.

5 3. Miljö Apoteket granskar alla produkter ur ett miljöperspektiv. Det innebär att alla ingående ämnen i alla produkter granskas ur de tre ekotoxikologiska perspektiven, listade nedan, som tillsammas utgör begreppet miljöfarligt. Akvatisk toxicitet Finns tre olika nivåer: Mycket giftigt, Giftigt eller Skadligt för vattenlevande organismer. Nedbrytbarhet Organiska molekylers sönderdelning till koldioxid och vatten. Bioackumulerbarhet Nettoresultatet vad gäller upptag, omvandling och eliminering av ett ämne i en organism. För att ämne ska vara klassificeras som miljöfarligt måste det vara dåligt i två av de tre ovan nämnda perspektiven. Ett dåligt resultat i Apotekets miljögranskning kan innebära att en produkt inte tas in i sortimentet.

6 4. Konservering - generellt Att konservera betyder att bevara eller vidmakthålla och har sitt ursprung i att förbättra ett livsmedels hållbarhet utan att nämnvärt försämra dess kvalitet. De vanligaste konserveringsmedlen förr i tiden var salt (natriumklorid), ättiksyra (etansyra) och strösocker (α-d-glucopyranosyl -(1 2)-β-D-fructofuranoside). Konservering innebär att bakterier och svamp dödas. Bakterier och svamp finns i låg halt i allt vatten. Alla vatteninnehållande produkter måste därför konserveras. Alternativa sätt att konservera är att torka bort allt vatten, frysa ner vattnet eller sterilisera vattnet genom värmebehandling. Det vanligaste sättet att konservera en kosmetisk produkt är att använda konserveringsmedel, det vill säga ämnen som dödar bakterier och svamp. Halten konserveringsmedel är dock så låg att den inte ska orsaka hudirritation hos användaren. Ofta används flera konserveringsmedel i en produkt, det görs dels för att åstadkomma en effektiv konservering mot ett brett spektrum av mikroorganismer men också för att kunna ha en så låg halt som möjligt av respektive konserveringsmedel i syfte att göra produkten som skonsam som möjligt.

7 5. Vanliga konserveringsämnen i kosmetik Phenoxyethanol Det allra vanligaste konserveringsmedlet i kosmetika. Benzoic acid/sodium benzoate Förekommer även i livsmedel (E210/211). Finns naturligt i lingon. Sorbic acid/potassium sorbate Förekommer även i livsmedel (E200/202). Finns naturligt i många bär, isolerades första gången från rönnbär. Methyl-, Ethyl-, Propyl- och Butylparaben Är säkra att använda enligt EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet och Apoteket delar denna värdering. Parabenanvändningen har minskat radikalt de senaste åren på grund av konsumentefterfrågan. Methylisothiazolinone (MI) Har i stor utsträckning ersatt parabenerna de senaste åren vilket resulterat i en ökad allergiproblematik. Nu finns en europeisk branschrekommendation om att inte använda MI i produkter som lämnas kvar på huden. Pseudokonservering Många produkter konserveras med ämnen som inte är godkända som konserveringsmedel men som ändå har en konserverande effekt. Vanliga exempel är caprylyl glycol, ethylhexyl glycerin samt parfymämnen och eteriska oljor.

8 6. Doftämnen Parfym & Eterisk olja Det finns cirka 3000 olika doftämnen, det vill säga ämnen som har en stark doft. Nästan alla doftämnen har sitt ursprung i den botaniska trädgården, från så kallade eteriska oljor. En eterisk olja är en väldoftande vätska som kan pressas från ett blomblad. Ofta består dessa eteriska oljor av många olika doftämnen som tillsammans bidrar till doften. Genom århundraden har kemister karakteriserat dessa doftämnen och tagit fram metoder att framställa dem syntetiskt. En parfym är en blandning av olika doftämnen, precis som en eterisk olja. En parfym kan vara tillverkad av eterisk olja och/eller syntetiskt framtagna doftämnen. Doftämnen har ofta potentiellt allergiframkallande egenskaper, detta gäller oavsett om de kommer från naturligt eller syntetiskt ursprung. Doftämnen är rent generellt väldigt potenta och fungerar ofta utmärkt även för konserverande ändamål.

9 7. Märkningspliktig parfym Inom kosmetiken finns det 26 stycken doftämnen som måste skrivas ut i ingrediensförteckningen om de finns i märkningspliktig halt (över 0.001% i stay-on produkter eller över 0.01% i rinse-off produkter). Anledningen till att dessa måste anges på förpackningen är att dessa ämnen kan ge upphov till allergi / irritation. Apoteket erbjuder många parfymfria produkter. Och bland de parfymerade alternativen är halten doftämnen oftast låg för att minimera oönskade effekter i form av kontaktallergi och hudirritation. De 26 deklarationspliktiga doftämnena heter: Alpha-Isomethyl Ionone Amyl Cinnamal Amylcinnamyl Alcohol Anise Alcohol Benzyl Alcohol Benzyl Benzoate Benzyl Cinnamate Benzyl Salicylate Butylphenyl Methylpropional (Lilial) Cinnamal Cinnamyl Alcohol Citral Citronellol Coumarin Eugenol Evernia Furfuracea (Treemoss Extract) Evernia Prunastri (Oak Moss Extract) Farnesol Geraniol Hexyl Cinnamal Hexyl Cinnamal Hydroxycitronellal Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene Carboxaldehyde Isoeugenol Limonene Linalool

10 8. Mineralolja Mineralolja är olja som kommer från petroleumursprung och den vanligaste mineraloljan i kosmetiska produkter heter paraffinum liquidum. Mineralolja beskylls ofta för att täppa till porerna i huden. Det är inte sant. Den mineralolja som används i kosmetika är av hög kvalitet och ger produkten mjukgörande egenskaper utan några negativa hälso- eller miljöeffekter. Mineralolja används bland annat som referens vid allergitester då man vet att den normalt inte ger upphov till någon reaktion. Många klumpar ihop mineralolja med bensin, dieselolja och flygfotogen med hänvisning till att de kommer från samma källa (råolja). Det är inte korrekt att göra sådana jämförelser, huvudvärkstabletter och nylonstrumpor tillverkas också från petroleumråvara, men dessa produkter brukar sällan jämföras med fordonsbränsle. Till skillnad från vegetabiliska oljor är mineralolja är ett väldigt stabilt ämne som inte kräver tillsatser i form av stabilisatorer. Silikon är ingen olja i traditionell mening, men ibland har silikoner liknande egenskaper som oljor. Silikon kommer från jordskorpan och det finns tusentals olika silikonämnen som har olika egenskaper beroende på den kemiska strukturen.

11 9. Vegetabilisk olja Vegetabilisk olja är en fet vätska som kommer från oljeväxter som palm, solros och raps. Vegetabiliska oljor består som regel av flera olika fettsyror med skilda egenskaper. Ofta genomgår de vegetabiliska oljorna flera processteg innan de används. De primära användningsområdena för vegetabilisk olja är inom livsmedelsindustrin och som motorbränsle (biodiesel). Palmolja är den överlägset vanligaste vegetabiliska oljan. Det beror på att oljepalmen är den växt som ger mest olja per ytenhet. Palmolja är omdiskuterat bland annat på grund av att palmplantager anläggs där det tidigare fanns regnskog. Apoteket kräver att palmoljan skall vara certifierad enligt någon av nedanstående punkter. - Identity Preserved (IP) Öronmärkt och hållbar olja från namngiven plantage - Segregated (SP) Hållbar palmolja från olika plantager - Mass Balance (MB) Hållbar palmolja blandas med ohållbar, viss monitorering - Book and Claim (B&C) Ett certifikat liknande grön el

12 10. Animaliska ämnen Ämnen med animaliskt anknytning är väldigt ovanliga inom kosmetika, nedan listas INCInamnen för några av dem som trots allt förekommer: Talg (Adeps Bovis) är livsmedelsgodkänt djurfett. Ingrediensen används ofta som mjukgörare. Ullfett (Lanolin) är ett fett från fårets ull och används som mjukgörare och emulgeringsmedel. Bivax (Cera Alba) används som mjukgörare och emulgeringsmedel i kosmetiska produkter. Det är en livsmedelsgodkänd tillsats (E 901). Silkesproteiner (Silk Amino Acids) tillverkas av silkesmasken och består av proteiner som har fuktbindande egenskaper. Används framförallt i hårprodukter. Hyaluronic Acid tillverkades förr från tuppkammar, idag tillverkas den syntetiskt via en jäsningsmetod. Förekommer ofta i anti age-produkter.

13 11. Ekologiskt - Organiskt Ekologiska ämnen måste vara producerade enligt regelverket för ekologisk livsmedelsproduktion i livsmedelslagstiftningen. I korthet innebär detta vissa begränsningar i användningen av mineralgödsel och växtskyddsmedel samt särskilda krav på djurhållningen. Ekologiskt heter ofta Organic på engelska. Det finns flera olika certifieringssystem inom det ekologiska kosmetikområdet, Ecocert som övergår till Cosmos och Natrue för att nämna några. Gemensamt för alla dessa är att de har regler för hur många procent av innehållet som måste vara ekologiskt. Hur man räknar vatten brukar vara problematiskt, vatten som ingår i ett växtextrakt, som odlats ekologiskt brukar räknas som ekologiskt medan tillsatt vatten ofta inte gör det.

14 12. Djurförsök För kosmetiska produkter inom EU gäller följande: Djurförsök på färdiga kosmetiska produkter är förbjudet sedan 11 september Efter 11 mars 2009 förbjöds tester av ingredienser på djur med undantag för vissa tester på allergi, cancer och fosterskador. Från och med den 11 mars 2013 får dock inga ingredienser djurtestas, inga undantag råder. Detta gäller oavsett om alternativa testmetoder är tillgängliga eller inte. I frånvaro av alternativa testmetoder, får resultat från djurförsök utförda före 11 mars 2009 fortfarande användas som säkerhetsbevisning. Förbudet att sälja kosmetika som testats på djur gäller nya produkter. Det är alltså tillåtet att sälja kosmetiska produkter som djurtestats före 2004 eller kosmetika som innehåller ingredienser som djurtestats före Förbudet gäller alla kosmetik- och hygienprodukter, det vill säga allt från tandkräm, tvål och schampo till ögonskugga, parfym och läppstift. Förbudet omfattar även kosmetika som importeras från länder utanför EU.

15 13. Färgämnen Det finns många olika typer av färgämnen: Naturliga mineral (exempelvis titandioxid och järnoxid) som kommer från jordskorpan är ofta harmlösa om man säkerställer att halten av farliga tungmetaller och allergiframkallande nickel är låg. Syntetiskt framtagna färgämnen Ger ofta klara fina färger med bra funktionsegenskaper som till exempel god vidhäftning. Det finns en subgrupp till de syntetiska färgämnena som kallas azofärgämnen, dessa hamnade i fokus 1999 då EU-regler tvingade Sverige att åter tillåta vissa azofärgämnen som tidigare varit förbjudna. Anledningen till debatten om azofärgämnen är att flera av dem har eller befaras ha negativ inverkan på hälsan. Inom kosmetikalagstiftningen är fler än tio azofärgämnen tillåtna. Apoteket har dock en väldigt restriktiv policy när det gäller azofärgämnen. Produkter som innehåller azofärgämnen och där det finns en risk för oralt upptag, det vill säga läppstift, läppglans, tandkräm, munskölj etc., passerar inte kvalitetskontrollen. AZO färg Livsmedel Kosmetik Tartrazin E102* CI Para-orange, Sunset Yellow FCF, Orange Yellow S Azorubin, karmosin E110* CI E122* CI Nykockin E124* CI Allurarött AC E129* CI * För livsmedel så måste man märka dessa med: Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration.

16 14. Rengörande ämnen - Tensider Tensider kallas den typ av funktionsämnen som finns i alla rengörande produkter som tvål, schampo, tandkräm och duscholja (tensider finns även i diskmedel och tvättmedel). Tensidernas uppgift är att lösa upp fet smuts och sedan göra smutsen vattenlöslig så att den kan spolas bort. För att klara detta är tensiderna uppbyggda av två delar, en fettlöslig del och en vattenlöslig del. Rengöringsprocessen brukar löddra och kan även orsaka hudirritation, uttorkning eller slitage av huden, håret eller den yta man vill rengöra. Produktvalet är väldigt individuellt. Vissa tycker att duscholja är väldigt milt och bra medan andra tycker att samma produkt är fet och inte gör rent tillräckligt bra. Olika tensider som exempelvis sulfater är ibland omdiskuterade då de kan orsaka irritation. Tänk på att om man använder en mildare tensid så kan man behöva en större mängd för att uppnå samma tvätteffekt vilket i sin tur kan leda till irritation. Emulgatorer är milda tensider. Deras uppgift är att hålla ihop vatten och fett till en homogen fas. Ofta innehåller emulgatorer PEG = polyethylene glycol.

17 15. Solskydd UV-filter - Nanopartiklar Hudcancern har femdubblats på 40 år i Sverige. Detta har flera orsaker, bland annat att vi blir äldre och har utvecklat bättre diagnosmetoder men vi utsätter oss också för en högre dos av solens farliga UV-strålar genom att vi har fler semesterdagar som vi i allt större utsträckning spenderar utomlands. Man kan skydda sig mot UV-strålar genom att vara inomhus eller påklädd, men för den som exponerar sin hud för solen på sommaren rekommenderas solskyddskräm. Det är vetenskapligt bevisat att solskyddskräm skyddar mot UV-strålar och UV-strålar orsakar hudcancer. Det finns 27 tillåtna UV-filter som får användas i solskyddskräm i EU. Av dessa är 26 syntetiskt framställda ämnen och den 27:e heter Titanium dioxide. Titanium dioxide är ett naturligt mineral som finns i jordskorpan och är ett vanligt vitt färgpigment i målarfärg. Det är också godkänt som livsmedelstillsats (E 171). Titanium dioxide mals till nanopartiklar för att bli transparent vilket är önskvärt ur ett kosmetiskt perspektiv. Observera att det är vetenskapligt bevisat att nanopartiklar av titandioxid inte kan penetrera huden. Vidare så skyddar Titanium dioxide mot både UVAoch UVB-strålar (bredspektrums UV-filter) vilket är väldigt angeläget mot bakgrund av den dystra hudcancerutvecklingen.

18 16. Antiperspiranter och Deodoranter Många använder nog ordet deodorant för både antiperspiranter och deodoranter utan att närmare tänka på skillnaden mellan de olika produkttyperna. Så här ligger det till: Antiperspirant = innehåller aluminiumsalter som gör att svettproduktionen minskar där produkten används. Antiperspiranter har ofta ett lågt ph vilket kan leda till hudirritation hos vissa. Finns både som parfymerad och oparfymerad. Deodorant = är en starkt parfymerad produkt som vanligen appliceras i armhålan. Parfymens uppgift är att dölja svettlukten. Aluminium i antiperspiranter har varit omdiskuterat. Det är dock viktigt att veta att människans huvudsakliga intag av aluminium kommer från livsmedel. En försiktig uppskattning är att 99% av det aluminium en människa får i sig kommer från livsmedel. Den genomsnittliga svensken får i sig 1 mg aluminium per kilo kroppsvikt och vecka via födan vilket är acceptabelt enligt EFSA:s (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) riktvärde. Det finns antiperspiranter som innehåller det naturliga mineralet alun (Potassium Alum) som innehåller aluminiumsalt. En rekommendation till den som har problem med hudirritation i armhålan kan vara att växla mellan antiperspirant och deodorant. Eller endast använda deodorant.

19 17. Sötningsmedel Sötningsmedel används ibland istället för vanligt socker av följande skäl: - Minska kaloriinnehållet (vanligt i light-produkter) - Värna tand- och munhälsan - Minska den insulinutsöndring som sker i kroppen när blodsockret höjs - Maskera en oönskad smak Sötningsmedel delas in i två grupper: energigivande och icke-energigivande. Energigivande sötningsmedel är exempelvis sockeralkoholer såsom sorbitol, mannitol och xylitol som absorberas långsamt, har låg sötningseffekt och kan i stora mängder orsaka diarré. Icke energigivande sötningsmedel är oftast syntetiskt framställda och ger en hög sötningseffekt. De vanligaste är; Acesulfam K (E 950), Aspartam (E 951), Cyklamat (E 952), Sackarin (E 954) och Sukralos (E 955). Alla sötningsmedel som används i livsmedel är godkända och bedömda som säkra vid en viss halt, som kallas för accepterat dagligt intag (ADI-värde). Apoteket följer livsmedelsverkets rekommendationer och bevakar kontinuerligt nya forskarrön.

20 18. Hälsopåståenden Hälsopåståenden är frivilliga att använda men är oftast finns för att presentera livsmedels effekt och för att kunna marknadsföra livsmedlet. Hälsopåståenden ser man på förpackningen, reklam och presentation av livsmedel. Alla hälsopåståenden utvärderas av EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) som sedan godkänns av EU-kommissionen. Alla godkända hälsopåståenden har vetenskaplig dokumenterad effekt. Ett godkänt hälsopåstående måste ligga till grund för ett ospecifikt hälsopåstående som kan vara allt från en illustration, bild eller ord på livsmedlet. Exempel: Gravid. Specifika hälsopåståenden som kan stödja påståendet är: Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida. Det finns många ämnen som inte har godkända hälsopåståenden men det betyder inte att de inte fungerar, exempelvis mjölksyrebakterier. Den huvudsakliga anledningen till att mjölksyrabakterier inte har ett godkänt hälsopåstående är att EFSA kräver studier på enskilda ämnen och inte ämnen som kombineras. Den forskning som finns på mjölksyrebakterier har traditionellt sett skett på flera stammar samtidigt.

21 19. Fiskolja Fiskolja är rikt på essentiella fettsyror som kroppen behöver förse sig med via kosten. Ett av det viktigaste essentiella fettsyror är omega-3 fettsyror, där eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA) är två av det allra viktigaste former. En annan vanlig omega-3 fettsyra är alfa-linolensyra (ALA). Intag av omega-3 fettsyror bidrar till minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar, reducerar halter blodfetter och bidrar till normal hjärtfunktion och är även viktiga för fosterutvecklingen % av vår dagliga energikälla bör komma från fleromättade fettsyror, vilket motsvarar ett daglig intag på 2,5-3 gram Omega-3 fettsyror. Detta får vi i oss via kosten från ex. en portion lax eller 1-2 matskedar rapsolja. Viktigt att tänka på är att vegetabiliska oljor ofta är rika på ALA medan de sällan innehåller EPA eller DHA. Eftersom fiskkonsumtionen generellt sätt är låg och inte många äter en tillräckligt allsidig och varierad kost så erbjuds kosttillskott med omega-3 som ett alternativ. I Apotekets sortiment finns kostillskott i form av fiskolja med hög halt Omega-3-fettsyror. Vår fiskolja är certifierat av Friends of the Sea (FOS) som är en icke vinstgivande organisation som arbetar för ett hållbart fiske. Detta innebär i huvudsak att allt fiske följer FOS:s kriterier som syftar till att främja den marina miljön genom hållbart fiske.

22 20. Fluor Fluor är ett grundämne som naturligt förekommer i berggrunden och därmed även i vårt dricksvatten och i maten. I låga doser har fluor en kariesförebyggande effekt men i höga doser är fluor giftigt för kroppen. Sedan introduktionen av fluortandkräm i Sverige har man sett en markant förbättring i vår tandhälsa. Sveriges Tandläkarförbund rekommenderar tandborstning med fluortandkräm 2 gånger per dag i 2 minuter och en applicering av 2 cm lång rand med tandkräm. För barn bör mängden vara liten som en ärta. Det innebär ej någon risk för negativa effekter av fluor. Den vanligaste formen av fluor i tandvårdsprodukter är natriumfluorid (NaF) och maxhalten fluor är 0,15 %. Det är en optimal fluor halt för att skydda och stärka våra tänder från syra- och bakterieangrepp som kan leda till karies. Det dagliga uppskattade intaget av fluor är 3,5 mg fluor för vuxna varav ca 0,4 mg beräknas komma från tandkräm. Förgiftning av fluor är ovanlig. En dos som ger förgiftningssymtom som illamående och kräkning hos barn ligger mellan 5-15 mg/kg kroppsvikt. Det motsvarar ungefär en hel tub barntandkräm för ett två årigt barn som väger 12 kg. En dödlig dos ligger på 75 mg/kg kroppsvikt, detta motsvarar ca 15 tandkrämstuber (två årigt barn). Långvarig måttlig hög dos av fluor (mer än 7 mg/dag för vuxna) kan leda till ökad benmassa och bentäthet, osteofluoros, vilket ger smärta och mindre rörlighet i lederna.

23 20. Fluor Fluor är ett naturligt förekommande grundämne som finns i jordskorpan och därmed även i livsmedel och dricksvatten. Fluor är idag det enda kända ämne som kan hämma kariesutvecklingen i tändernas emalj. Sedan introduktionen av fluortandkräm i Sverige har man sett en markant förbättring av tand- och munhälsan. I höga doser kan dock fluor ge negativa hälsoeffekter. Sveriges Tandläkarförbund rekommenderar tandborstning med fluortandkräm 2 gånger per dag i 2 minuter och en applicering av 2 cm lång rand med tandkräm. För barn bör mängden vara liten som en ärta. Den vanligaste formen av fluor i tandvårdsprodukter är natriumfluorid (NaF) och maxhalten fluor är 0,15 % i tandkräm. Det är en optimal fluorhalt för att skydda och stärka tänderna från syra- och bakterieangrepp i syfte att minimera uppkomsten av karies. Det dagliga uppskattade intaget av fluor är 3,5 mg fluor för vuxna varav ca 0,4 mg beräknas komma från tandkräm. Fluorförgiftning är ovanligt. En dos som ger förgiftningssymtom som illamående och kräkning hos barn ligger mellan 5-15 mg/kg kroppsvikt. Det motsvarar en hel tub barntandkräm för ett tvåårigt barn som väger 12 kg. Motsvarande dödlig dos ligger på 75 mg/kg kroppsvikt, detta motsvarar cirka 15 tandkrämstuber. Långvarig hög dos av fluor (mer än 7 mg/dag för vuxna) kan leda till ökad benmassa och bentäthet, osteofluoros, vilket ger smärta och mindre rörlighet i lederna.