PTS konsultationssvar på kalkyl för ekonomiskt utrymme vid prissättning av bitström

Transkript

1 DATUM DIARIENUMMER 21 december 2009 Dnr: /23 PTS konsultationssvar på kalkyl för ekonomiskt utrymme vid prissättning av bitström Post- och telestyrelsen

2

3 Innehåll 1 Inledning Kommentarer från Tele Allmänt Marknadsförutsättningar Antal kunder för LLUB-operatör Kostnader i kalkylen Driftkostnader Transmission Kalkylperiod Pristrend Tilted annuity Kommentarer från Telenor Marknadsförutsättningar Kommentarer från TDC Marknadsförutsättningar Andel kunder för LLUB-operatör Kostnader i kalkylen Driftkostnader Hyrda förbindelser Tilted annuity Kommentarer från TeliaSonera Marknadsförutsättningar Geografisk differentiering och prisreglering PTS 1

4

5 1 Inledning Detta dokument sammanfattar synpunkter från operatörer från konsultationen avseende beräkning av ekonomiskt utrymme vid prissättning av bitström och Post- och telestyrelsens (PTS) kommentarer till dessa synpunkter. PTS kommentarer på operatörernas synpunkter visas inom ram. Den 5 oktober 2009 publicerade PTS ett utkast till beräkningar av det ekonomiska utrymme som ska gälla vid prisregleringen av bitströmstillträde. PTS bjöd in operatörer till att ge synpunkter på detta utkast. Synpunkterna skulle vara PTS tillhanda senast den 23 oktober Följande operatörer inkom med synpunkter: TDC, Tele2, Telenor samt TeliaSonera. Det ekonomiska utrymmet ska enligt förslaget till skyldighetsbeslut 1 läggas till de kostnadsorienterade priserna som är framräknade i hybridmodellen och på så sätt fastställs det högsta pris som TeliaSonera får ta ut för bitströmstillträde. PTS hade föreslagit att procentsatserna som ska utgöra det ekonomiska utrymmet skulle fastslås i det kommande skyldighetsbeslutet. Detta för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet för operatörerna när det gäller exempelvis beslut om investeringar i egen infrastruktur. I samrådet har operatörerna framhållit att fördelarna med att kunna se över procentsatserna vid behov väger tyngre än långsiktigheten. Därför avser PTS inte att fastställa procentsatserna i skyldighetsbeslutet utan i prismetoden. Prismetoden visar hur PTS kommer att gå tillväga vid granskningen av priset på tillträden som ska prissättas utifrån kostnaden. Metoden visar sålunda hur kostnaden för en tjänst eller en grupp av tjänster som beräknats i hybridmodellen omvandlas till priser. 2 För att kunna basera bedömningen av det exakta påslaget på så aktuell information som möjligt anser PTS att det är lämpligast att det procentuella påslaget fastställs i anslutning till det att det nya skyldighetsbeslutet fattas. PTS avser därför uppdatera prismetoden med de aktuella procentsatserna för det ekonomiska utrymmet efter att beslut om det nya skyldighetsbeslutet för marknad 5 har fattats. I detta konsultationssvar fastställs därför inte slutgiltiga procentsatser, däremot ger PTS sin syn på de synpunkter som inkommit i konsultationen. 1 Dnr /23, senaste publicerade version: 2 Se nu gällande prismetod PTS 3

6 2 Kommentarer från Tele2 2.1 Allmänt PTS kalkylblad jämför som Tele2 förstår det en fast kostnad beräknad som en genomsnittlig kostnad för att kunna erbjuda bitström i alla de stationer där TeliaSonera idag har etablerad DSLAM (flik Kostn. Bitström i 7.0) med en rörlig kostnad beräknad på en fiktiv stationsstorlek med en fiktiv marknadsandel. Beräkningen för ekonomiskt utrymme syftar till att jämföra kostnader för en operatör som producerar bredbandstjänster genom att köpa insatsvaror (LLUB och samlokalisering) från TeliaSonera med en situation där en operatör istället hyr bitström av TeliaSonera till kostnadsorienterade priser enligt hybridmodellen. Hybridmodellens kostnader för bitström är genomsnittliga och avspeglar kostnaden för en efterfrågan och geografisk utbredning som motsvarar TeliaSoneras. Dessa kostnader är fasta i den bemärkelsen att de baseras på faktiska stationer och volymer för bredband medan stationsetablering av den teoretiska LLUB-operatören kan anta fiktiva marknadsandelar. 2.2 Marknadsförutsättningar Antal kunder för LLUB-operatör Tele2 menar att det effektivaste sättet att etablera samlokalisering och erbjuda xdsl över egen utrustning är att intresserade operatörer går samman och tillsammans populerar tillräckligt många portar för att kunna hantera tillgänglig efterfrågan. Därför bör procentsiffran vara c:a 35 %. PTS har tagit hänsyn till samrådssynpunkter och sett över marknadsdata och kommit till slutsatsen att en effektiv LLUB-operatör på den beräknade typstationen bör ta ungefär 40 % av de potentiella bredbandskunderna vid en bredbandspenetration om ca 40 %. Det ger ungefär 16 % av de totala kunderna på stationen, antingen direkt eller via återförsäljning till andra grossistoperatörer. 2.3 Kostnader i kalkylen Driftkostnader Tele2 anser att en del av indata är felaktiga och har i bifogat kalkylblad lagt till fliken Notes (Confidential) i vilken Tele2 presenterar sin inputdata till beräkningarna. Dessa är därefter införda i INPUT Parameters, vilken alltså ändrats från den som PTS presenterat. Bland annat anser Tele2 det vara konstigt att som kostnad för drift & underhåll lägga på 20 % även på t.ex. installationskostnaderna. 4 PTS

7 PTS ser utifrån Tele2:s bifogade kalkylblad skäl att justera antaganden i kalkylen för projektering och driftkostnader. För projektering kan kalkylen baseras på antagande om timmar och timkostnad istället för som tidigare på 25 % av investeringen (GRC). Även antaganden om driftkostnader kan justeras utifrån kommentarerna. Tidigare angavs en procentsats i relation till total investering (GRC). PTS anser att nyckeltalet 40 kr per kund/ år skulle vara rimligt avseende driftkostnaden. Gällande den aktiva utrustningen (DSLAM) är 20 % i enlighet med antagandena i hybridmodellen Transmission TeliaSoneras produkt Ethernet Sweden (TSES), 3-årsavtal har använts i lösningen. I accessen räknat på 1Gb/s (utan CPE) och för transporten (Län och variant Standard) räknat på både 100 Mbit/s vilket är tillräckligt i förhållande till nyttjande i alla scenarier PTS hänvisar till PTS kommentarer på TDC:s synpunkter enligt Kalkylperiod Kalkylperioden på 5 år bör på samma sätt som i LRIC-modellen kompletteras med ett restvärde för att inte fel kostnad skall beräknas. Alternativt skall kalkylperioden anpassas till den ekonomiska livslängden för varje komponent så att restvärdet blir noll. PTS har inte satt något restvärde på utrustning då det enligt PTS uppfattning är osäkert om det finns något realiserbart värde kvar efter 5 år, vilket PTS anser är en rimlig kalkylperiod för en utmanarkalkyl Pristrend Den antagna pristrenden stämmer inte överens med motsvarande pristrender i LRIC-modellen. Detta måste korrigeras. I LRIC-modellen har Stationskabel, ETSI-skåp och etablering av kraft en pristrend på + 6 % (inte 5 %) och övriga parametrar en pristrend på 0 %. PTS är enig med Tele2:s synpunkt om att individuella pristrender bör kunna användas Tilted annuity Den beräkningsformel för kostnad som används är inte densamma som i LRICmodellen. LRIC-modellens kostnad beräknas i ett makro: Formel enl. LRIC-modellen (Taget ur Macron för Tilted Annuities beräkningen): PTS 5

8 eval = (Capitalvalue - (Scrapvalue / (1 + CoC) ^ Assetlife)) * (CoC - Pricetrend) / (1 - ((1 + Pricetrend) / (1 + CoC)) ^ Assetlife) Formel I PTS beräkning är Eval =(SUM(E25)*(1+$E$13)^$E$14)*($E$13- $E$15)/(1-((1+$E$15)/(1+$E$13))^$E$14) Tele2:s observation är korrekt. PTS justerar felet i annuitetsformeln. 6 PTS

9 3 Kommentarer från Telenor 3.1 Marknadsförutsättningar Telenor hänvisar till den bifogade excel-filen, i vilken Telenor justerat antagandet i scenario 3 om antalet anslutna linjer till telestationen. Telenor har justerat antagandet om stationsstorleken för att visa effekten av att använda marginalutbyggnad av LLUB istället för genomsnittstorlek av en samlokaliserad telestation. Om PTS väljer genomsnittstorlek innebär det att runt hälften av alla samlokaliseringar blir olönsamma och därför aldrig skulle ha skett. Den realistiska andel som en ny LLUB-operatör kan förvänta sig vid en samlokalisering kan beräknas enligt följande. 100 % = antal linjer 70 % = andelen bredbandsanslutningar 50 % x 70 % = andelen bredbandsanslutningar via DSL 25 % x 50 % x 70 % = andelen som en ny LLUB-operatör rimligen kan uppnå = 8,75 % av anslutningarna. Det sagda ger ett tillägg på 198 kr i det justerade scenario 3. Det kan synas vara ett stort påslag, men ger enligt Telenor en rimlig återspegling av de förutsättningar som råder på marginalen. Dessutom visar utfallet att det finns ett stort behov av s.k. ex ante marginalklämningsanalys. En station av den storleken som beräknas har ungefär 40 % i bredbandspenetration. PTS vill vidare hänvisa till PTS kommentarer på Tele2:s synpunkter enligt PTS 7

10 4 Kommentarer från TDC 4.1 Marknadsförutsättningar Andel kunder för LLUB-operatör I det fall en operatör skulle antas investera i etablering på en station som idag inte, ur ett lönsamhetsperspektiv, rättfärdigar en investering för LLUB skulle denna välja att erbjuda bitströmstjänster till andra operatörer för att på så sätt finansiera etableringen. För modellen innebär detta att andelen kunder för LLUB-operatörer bör vara ca 35 % - 40 %. I det fall en lägre siffra används skulle den kalkylerade barriären för investeringen vara för hög. PTS vill hänvisa till PTS kommentarer på Tele2:s synpunkter enligt Kostnader i kalkylen Driftkostnader Som TDC tolkar modellen antas driftkostnaden uppgå till 20 % av inköpsvärdet för DSLAM-utrustning. Detta är en mycket hög nivå, [sekretess] I uträkningen av C16 görs antagandet att projekterings och beställningsarbeten genererar driftkostnader över tiden. Detta stämmer inte överens med verkligheten då dessa arbeten inte resulterar i någon anläggning eller motsvarande vilken skulle kräva underhåll. Inte heller stationskabel eller etablering av kraft eller ETSI-skåp innebär en etablering som för operatören skulle medföra kostnader. Driftkostnader drivs i princip uteslutande av aktiva komponenter. [sekretess] PTS vill här hänvisa till PTS kommentarer på Tele2:s synpunkter enligt Hyrda förbindelser I kalkylen av hyrda förbindelser har PTS valt TeliaSonera International Carriers tjänst SDH Sweden som back-haul. Detta är inte ett rimligt val. Det naturliga skulle istället vara att använda sig av antingen en Ethernet-tjänst eller någon form av fibertjänst. Dessa mer lämpliga typer av tjänster kostar enligt TDC:s erfarenhet mellan 3000 kr till 9000 kr per kvartal. Förutsättningarna för backhaul varierar stort i fråga om antal möjliga leverantörer och vilka förbindelsetjänster som erbjuds varför PTS anser det är svårt att basera kalkylen på en enda teknisk lösning. PTS ser därför att kalkylen ska utökas med Ethernet Sweden och Skanova Accesskapacitet som möjliga transmissionslösningar i modellen. 8 PTS

11 4.2.3 Tilted annuity Allmänt sett bör dessa beräkningar stämmas av så att de både i formlerna och i ingångsvärden är samstämmiga med de formler och nivåer som används i LRIC. Kalkylperioden bör kompletteras med ett kalkylerat restvärde. PTS kommer att rätta felaktigheter i annuitetsformeln, inkludera individuella pristrender samt funktionalitet för att inkludera restvärde så att formeln blir samstämmig med hybridmodellen. PTS anser dock inte att det ska beräknas något restvärde på utrustning då det enligt PTS uppfattning är osäkert om det finns något realiserbart värde kvar efter 5 år. PTS 9

12 5 Kommentarer från TeliaSonera 5.1 Marknadsförutsättningar Samtliga PTS scenarier bygger på att LLUB-operatören har en relativt stor verksamhet. I de tre scenarierna har operatören 23 % respektive 17 % av, som det får förstås, stationens totala bredbandspenetration (1000 abonnenter). Detta innebär att PTS utgår från relativt höga marknadsandelar vid jämförelsen med LRIC-kostnaden. Enligt vad TeliaSonera erfar genomförs många LLUBetableringar med en reell ambition om betydligt mindre marknadsandelar. LLUBetableringar har vidare skett i ett stort antal fall på stationer som är betydligt mindre än de stationer som beräknas i de tre scenarierna. PTS bör därför även beakta etableringskostnader hos en något mindre operatör. Vad gäller stationsstorlek så har PTS tittat på statistik över samlokaliserade operatörer och anser att en stationsstorlek på mellan abonnenter bör vara rimligt. På stationer med den storleken finns 2-3 samlokaliserade operatörer inklusive TeliaSonera. PTS vill vidare hänvisa till PTS kommentarer på Tele2:s synpunkter enligt Geografisk differentiering och prisreglering TeliaSonera har svårt att värdera sannolikheten i PTS olika scenarier då marknaden för närvarande förändras och det kommer nya tekniker både i form av fiber och av mobila lösningar som kan komma att påverka konkurrenssituationen på grossist- och slutkundsmarknaden. Detta påverkar också antagandena som sådana i scenarierna, exempelvis om antalet kunder per station. Bedömningen är också mycket svår utifrån det faktum att bitströmstjänster levereras på marknaden av olika aktörer till ett marknadspris, vilket i sig både minskar behovet av prisreglering och påverkar hur en eventuell prisreglering bör utformas. Rimligen bör även denna prisreglering syfta till att det reglerade priset skall avspegla ett marknadspris. Härtill kommer att efterfrågan på bitströmstjänster är väldigt olika i olika typer av geografier (tätort, glesbygd etc.), men också lokalt i glesbygd, t.ex. där lokala leverantörer har ett starkt fäste. Det är också svårt att se hur modellen kommer att fungera tillsammans med fiberpriserna som enligt förslaget till SMP-beslut för marknad 4 och 5 på något sätt skall vara geografiskt differentierade. Hur kommer priset på koppar och bitströmsprisets ekonomiska utrymme att fungera tillsammans med dessa fiberpriser? PTS är medveten om att förändringarna på marknaden kan ha effekt på lämpligt ekonomiskt utrymme och antaganden i kalkylen. Kalkylen har gjorts utifrån en bedömning av situationen idag och utifrån ett nationellt pris för LLUB och bitström. 10 PTS

13 Vidare har PTS i det senaste utkastet (daterat 10 november 2009) till skyldighetsbeslut för marknad, 5, Bredbandstillträde för grossistledet (Dnr ), tagit bort kravet på att prissättningen vid bitströmstillträde baserat på fiber ska ta hänsyn till geografiska kostnadsvariationer för optisk fiber. Om eventuella geografiska variationer i prissättningen av svart fiber (marknad 4) och eventuella geografiska skillnader i prissättning av bitström kommer att ha effekt på beräkningen av ett lämpligt ekonomiskt utrymme kan PTS inte avgöra i nuläget. Detta får analyseras vid framtida uppdateringar av prismetoden. PTS 11