NR 172 APRIL Kerstin Vejdemo: Ordförande har ordet 3. Kerstin Vejdemo: SMS Syd, eller Sydväst, i framtiden 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NR 172 APRIL Kerstin Vejdemo: Ordförande har ordet 3. Kerstin Vejdemo: SMS Syd, eller Sydväst, i framtiden 4"

Transkript

1 NR 172 APRIL 2020 Kerstin Vejdemo: Ordförande har ordet 3 Kerstin Vejdemo: SMS Syd, eller Sydväst, i framtiden 4 Erik Kjellström m.fl: CMIP6 - nya globala klimatberäkningar 5 Lennart Bengtsson m.fl: Olov Lönnqvist 100 år 10 Sara Johansson: Ett extraknäck i arktisk miljö 15 Svante Bodin: Nu har SMHI Stockholm blivit SMHI 20 Uppsala Svante Bodin: Säsongsprognos för våren och sommaren Erik Kjellström m.fl: SMS vetenskapliga panel - vilka är 26 vi och vad gör vi? Notiser 28 Kommande SMS-möten º OSKARSHAMN 15/1

2 Vackert snöklädda berg i Sherard Osborn Fjord efter snöfall. Läs mer om Saras äventyr till Ryderglaciären på sidan 15. Fotograf Sara Johansson Framsidan: Vintern var rekordvarm och massor av rekord har satts. Den varmaste dagen i januari blev den 15/1 då Oskarshamn satte nytt januarirekord för Sverige med ºC! Skicka in dina väderbilder till Polarfront! Vi tycker det är roligt att kunna publicera intressanta och fina väderbilder tagna av våra läsare och andra! Ansvarig utgivare: Svante Bodin Polarfront ges ut av Svenska Meteorologiska Sällskapet Redaktion Svante Bodin Andreas Grantinger Nils Gustafsson Erland Källén E-post Polarfrontsredaktionen Prenumeration & medlemskap privat 150 kr/år (webbtidning) 250 kr/år (papperstidning) Ständig medlem, engångsavgift 2 års medlemskap (min 300 kr) plus 3750 kr Institutionellt medlemskap 400 kr (papperstidning) Arkiv Medlemsavgiften ger även tillgång till tidigare utgåvor av Polarfront på vår hemsida. Användarnamn och lösenord fås av kassören. Svenska Meteorologiska Sällskapet (SMS) Plusgiro: Kassör, medlemsregister: Mattias Larsson, Postadress: SMS c/o SMHI Norrköping Organisationsnummer: Manusstopp nästa nummer 10 juni 2020 Bidrag som skickas in till Polarfront bör vara i formatet MS Word (.docx) med separata bildfiler med god upplösning och bildtexter. Markera dock var bilderna bör föras in i texten. Referenser placeras sist i artikeln, ej i fotnoter.

3 SMS ORDFÖRANDE HAR ORDET Så blev det jag, Kerstin Vedemo, som fick förtroendet att bli ordförande i Svenska Meteorologiska Sällskapet vid årsmötet 12 februari. Många känner till mig sedan tidigare, som kassör i SMS i många år, eller kanske för att jag jobbat för SMHI från juni 1975 till januari Mestadels som prognosmeteorolog inom flyg. Nu roar jag mig med 100% scout, typ 2-5 gånger/ veckan i lite olika roller, förutom familj och (för lite) skidåkning. Årsmötet I styrelsen finns också Johan Groth som ny vice ordförande, Mattias Larsson är kassör och övriga ledamöter är Steven Jörsäter, nyvalde Björn Claremar, samt suppleanten Irene Lake. De får presentera sig lite mer i kommande nummer av Polarfront. De som lämnade styrelsen vid årsmötet var Svante Bodin och Ulrika Willén. Vi beslutade att hålla medlemsavgifterna samma som tidigare. Men vi ber er betala då ni får anmodan om detta av vår kassör. Vi informerades om att den tidigare så aktiva sektionen SMS Syd saknar en sammankallande, då Erling avsagt sig det jobbet efter många innehållsrika år. Årsmötet beslöt dock att avvakta en formell nedläggning av SMS Syd tills det är helt klart att det inte finns några förutsättningar för fortsatt verksamhet. SMHI Malmö stänger i sommar och kontoret i Göteborg utökas är SMHIs beslut för att effektivisera verksamheten. SMS ser dock en möjlighet att SMS Syd kan sträcka sig upp till Göteborg och bli SMS Sydväst och då öppna för en bredare skara meteorologiintresserade. Mer om det i en egen artikel på sid. 4 nedan. I samband med årsmötets avslutning utsågs Svante Bodin till ny Hedersmedlem i svenska Meteorologiska Sällskapet med motiveringen: Svante har de senaste sju åren varit ordförande i SMS och då höjt kvaliteten på möten och Polarfront, tillsatt arbetsgruppen Utveckling av SMS, vars synpunkter till stor del genomförts. drivit fram den Vetenskapliga Panelen. På gång - Covid-19-smittan försenar just nu vår mötesverksamhet! Tyvärr kan därför inte några medlemsmöten ordnas nu. Det är styrelsen som arrangerar möten, ofta i samarbete med andra. Vi hoppas dock att den nämnda hydrologiska exkursionen kan genomföras i maj, eller i slutet av sommaren. Svenska Meteorologiska Sällskapet har intresset för meteorologi som samlande punkt. Men vi vill även väva in klimat, hydrologi och oceanografi, samt spännande förlängningar därur. Men vi har flera trevliga saker på gång - när vi får klartecken. En hydrologisk exkursion i Östergötland med fälthydrologer från SMHI. Vi får först teori och sen se hur vattenföringsmätningar görs. Här hoppas SMS få med fler yrkesverksamma än med föredrag inomhus. Väder på Mars och Venus på engelska av astronomen Michael Way. Forskningsfartyget R/V Svea (i Göteborg, ägs av SLU) skulle i maj ha tagit emot besökande i både Norrköping och Stockholm, men det får nog ske senare. SMHI Uppsala har nya mindre lokaler, men vi planerar ett besök med program. Sjöfartsverket samarbetar med SMHI om mätverksamhet. Det står på vår önskelista. Halvdagsmöte brukar vi ha på hösten, men får kanske utgå i år. MISUs seminarier finns på su.se/about-us/events/seminars och dit är ni välkomna - när de rullar på igen! NMM-32 Helsinki är framflyttat ett år till 2021 pga COVID-19-smittan Vi är många som deltagit i flera NMM genom åren och man får både värdefulla kontakter och vänner (även livspartner har hänt!). Ta chansen! På nmm2020.fmi.fi/ kan du läsa mer. Som följd av detta gäller inte SMS resestipendium i år. Men tänk på möjligheten inför

4 SMS ORDFÖRANDE HAR ORDET Styrelsens prio nu Äntligen är vår nya hemsida på gång. Det kan göras oberoende av COVID-19! Vi i styrelsen vill gärna ha in tankar och synpunkter. På e-post eller telefon (Kerstin ). På e-post kan du komma i kontakt med Polarfronts redaktion. Svante Bodin fortsätter som sammankallande i Polarfronts-redaktionen, som nu också fått en ny medlem. Redaktionen består nu av Svante, Andreas Grantinger, Nils Gustafsson och Erland Källén. Sköt om er och njut av våren Kerstin Vejdemo SMS Syd, eller Sydväst, i framtiden Kerstin Vejdemo, Ordförande SMS SMS Syd har fått pausa, då ingen medlem ville ta över efter Erling Brännström, som slutat som sammankallande. Egentligen bottnar problemet i att SMHI beslutat att effektivisera genom att flytta arbetsuppgifterna från sitt kontor i Malmö till Göteborgskontoret för att bara ha tre större kontor - i Norrköping, Göteborg och Uppsala. Många av de anställda i Malmö följer inte med, men fler behöver nyanställas i Göteborg. En annan del av denna omflyttning har skett då kontoret i Upplands Väsby flyttade till Uppsala och Sundsvallskontoret stängdes helt. I Skåne har vi till hösten några medlemmar som arbetar vid Naturgeografen, Lunds universitet, vid DMI, samt många pensionerade medlemmar. - Är det någon eller några, som vill driva SMS Syd med trevliga möten 1-2 gånger/år? Sektionen SMS Syd (tror jag) startade på 1970-talet då Skåne hade flera flygflottiljer, institution för Naturgeografi i Lund och SMHI fanns på Sturup (tidigare Bulltofta). Flera av dessa personer är ännu medlemmar, dock inte yrkesverksamma längre. Inget fel med det - men SMS behöver också fler yngre medlemmar bland personer som är intresserade av ämnet meteorologi, som de står i våra stadgar. SMS styrelse har också lekt med tanken att SMS Syd kan bli SMS Sydväst och sträcka sig upp till Göteborgsområdet och få en större bas av meteorologiintresserade. Men glöm inte Skåne! I Göteborgsområdet finns förutom SMHI flera verksamheter och myndigheter (HaV t ex) inom miljö, energi, klimat och MHO (Meteorologi, Hydrologi, Oceanografi). Ett samarbete med kunskapsutbyte är nog många intresserade av. Vi söker alltså några medlemmar från sydvästra Sverige, som vill driva frågan om framtiden för SMS Syd. Kanske det visar sig att det blir ett större nätverk, med andra som vill ta på sig ansvaret? Vill ni i fortsättningen ha stöd från SMS för kostnader, måste vårt namn finnas med. Men i uppbyggnadsskedet hjälper vi gärna till. Ett mail går ut till alla medlemmar i regionen. 4

5 CMIP6 - nya globala klimatberäkningar Erik Kjellström och Klaus Wyser Rossby Centre, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Inför nästa stora IPCC-rapport som publiceras i april 2021 är det redan nu intressant att ta en titt på vad de nyaste klimatberäkningarna visar. Här ger vi en kort bakgrund till det senaste internationella projektet för jämförelse mellan klimatmodeller (CMIP6), beskriver något om vad de nya scenarierna visar och gör jämförelser med föregångaren CMIP5. Vi illustrerar med resultat från experiment gjorda vid Rossby Centre med EC-Earth som är en klimatmodell vilken utvecklas i ett gemensamt europeiskt samarbete som samordnas av SMHI. CMIP6 senaste stora internationella klimatmodelleringsprojektet Inom ramen för CMIP6 som alltså är det sjätte s.k. CMIP-projektet där CMIP står för Coupled Model Intercomparison Project, har klimatmodelleringsinstitut runt om i världen gjort många nya beräkningar med uppdaterade och förbättrade globala klimatmodeller. CMIP6 kan jämföras med motsvarigheten CMIP5 vilket bl.a. legat till grund för flera tidigare IPCC-rapporter (t.ex. kunskapssammanställningen från 2013/2014 och specialrapporten om 1,5 C global uppvärmning som publicerades 2018). CMIP5-scenarierna utgör också grunden för många av de klimattjänster som utvecklats och tillhandahålls vid t.ex. nationella vädertjänster som SMHI, UK Met Office, KNMI eller av internationella aktörer som Copernicus Climate Change Services vid ECMWF. På motsvarande sätt väntas nu CMIP6 komma att utgöra ett viktigt underlag för kommande IP- CC-rapporter och klimattjänster. CMIP6 är uppbyggt kring 26 olika delprojekt, MIPs, där klimatmodellerna används för olika experiment som följer bestämda protokoll, vilket gör att resultaten från olika modeller blir jämförbara med varandra (se t.ex. Eyring et al., 2016). Vi kommer här främst beröra resultat från DECK som är namnet av en rad experiment som är avsedda för att jämföra klimatmodeller och ScenarioMIP vilket, som namnet antyder, handlar om klimatscenarier för framtiden. Andra MIPs är t.ex. PMIP som handlar om paleoklimatologiska studier med fokus bl.a. på senaste istidsmaximat (LGM Last Glacial Maximum) och mellersta Holocen som var en relativt varm period, C4MIP med detaljerade studier av hur kolets kretslopp interagerar med klimatet, och RFMIP där man i lite mer detalj undersöker hur olika strålningsdrivning påverkar klimatmodellerna. Många av de nya beräkningarna över hur klimatet förändras i världen bekräftar vad vi sen länge vetat om att mängden utsläppta växthusgaser gör skillnad. Ett annat viktigt och nytt resultat är att uppvärmningen sker snabbare än vad tidigare beräkningar visat. Vi illustrerar detta med hjälp av beräkningar som gjorts vid SMHI med den nya CMIP6-versionen av EC-Earth (Fig. 1). Figuren visar tydligt för alla scenarierna att temperaturen stiger väsentligt mer i de nya CMIP6-beräkningarna än i motsvarande beräkningar från vår CMIP5-version. Skillnaderna är stora: 6,4 grader jämfört mot 5,0 för RCP8.5/SSP5-8.5, 3,7 jämfört med 2,8 för RCP4.5/ SSP2-4.5 samt 2,5 jämfört med 1,7 för RCP2.6/SSP Även om CMIP6-resultaten fortfarande inte är sammanställda och det saknas en fullständig bild över hur de nya simuleringarna ser ut så finns studier som pekar på att en kraftigare klimatförändringssignal även i andra CMIP6-modeller (exv. Coppola et al. 2019). De nya resultaten pekar alltså på att det blir ännu svårare att klara av målet i Parisavtalet om att begränsa ökningen i global medeltemperatur till +2,0 C, eller helst 1,5 C, jämfört med förindustriell tid. Frågan är nu varför det skiljer sig åt så mycket som det gör? 5

6 Figur 1. Simulerad ändring av den globala medeltemperaturen Beräkningarna för CMIP5 är gjorda med EC-Earth v2.3 och för CMIP6 med EC-Earth3-Veg. RCP-scenarierna som använts för CMIP5 startar 2006 och SSP-scenarierna som använts för CMIP5 startar I experimenten har modellen körts flera gånger med olika starttillstånd för att vi skall kunna ta bättre hänsyn till den naturliga variabiliteten i klimatsystemet. Totalt visas resultat från 6 ensemblemedlemmar för respektive SSP-scenario. För RCP-scenarierna finns 3 ensemblemedlemmar för rcp85 och rcp45 men bara 1 ensemblemedlem för rcp2.6. Skillnaden mellan de olika ensemblemedlemmarna åskådliggörs genom det skuggade fältet i figuren. Temperaturanomalierna ( C) är angivna relativt medelvärdet för perioden Förbättrade klimatmodeller ger ändrade resultat Det har visat sig att flera av de nya CMIP6-modellerna har en större klimatkänslighet jämfört med motsvarande CMIP5-modell. Klimatkänslighet handlar om hur känsligt klimatsystemet är för en störning, som t.ex. ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären. En sådan störning påverkar den globala strålningsbalansen och man brukar därför prata om strålningsdrivning, eller forcing efter engelskans radiative forcing. Termen klimatkänslighet definieras som den temperaturökning som fås vid en fördubbling av koldioxidkoncentrationen i atmosfären jämfört med förindustriell nivå. Det finns olika mått för klimatkänslighet men vanligen betraktar man antingen den transienta responsen (TCR Transient Climate Response) eller jämviktsresponsen (ECS Equilibrium Climate Sensitivity). TCR är ökningen i global medeltemperatur vid tidpunkten för fördubblad CO2-koncentration i atmosfären efter höjning med 1% per år medan ECS handlar om ökningen i global medeltemperatur när klimatsystemet kommit i ny jämvikt efter en omedelbar fördub- bling av CO2-koncentrationen, vilket kan ta flera hundra år eller ännu längre. Den samlade bedömningen, som baseras både på klimatmodellresultat, observationer och paleoklimatologiska studier, har under lång tid varit att ECS ligger någonstans i intervallet mellan 1,5 och 4,5 C (t.ex. IPCC, 2013). I en jämförelse av ECS i CMIP5- och CMIP6-modeller kommer Flynn och Mauritsen (2020) fram till att ECS i CMIP5-modellernas låg mellan 2,0 och 4,7 C (med medelvärdet 3,2 C) medan motsvarande värden baserat på 25 CMIP6-modeller ligger mellan 1,8 till 5,5 C (medelvärdet 3,7 C). Vidare pekar de på att en femtedel av CMIP6-modellerna överskrider 5 C. I en annan studie av 27 CMIP6-modeller kommer Zelinka et al. (2020) fram till att hela tio modeller har ECS över 4,5 C. Det är alltså en relativt stor andel av de nya modellerna som indikerar större klimatkänslighet. Samtidigt finns det många klimatmodeller som visar lägre värden, mer i enlighet med CMIP5-modellerna. För de två versioner av EC-Earth som vi presenterar resultat från här har ECS ökat från 3,3 C i CMIP5-versionen till 4,3 C i CMIP6-versionen. 6

7 I båda studierna ovan diskuteras också möjliga förklaringar till varför en del modeller visar högre klimatkänslighet. För många av modellerna verkar det särskilt handla om återkopplingsmekanismer förknippade med moln och kortvågsstrålning (Zelinka et al. 2020). Hanteringen av låga moln, främst över södra halvklotets havsområden, pekas ut som en faktor som förbättrats mellan CMIP5 och CMIP6. För flera av modellerna framhålls att en mindre fraktion ispartiklar i låga moln i de nya modellerna i dagens klimat är i bättre överensstämmelse med observationerna. När klimatsystemet värms betyder detta minskad negativ återkoppling förknippad med att moln med ett stort inslag av iskristaller ersätts med moln med större andel vattendroppar. I andra modeller kan andra processer ha bidragit till skillnaderna i ECS. För EC-Earth handlar det huvudsakligen om förbättrad representation av interaktion mellan moln och aerosolpartiklar i den nya CMIP6-versionen som förändrar återkopplingen mellan forcing och effekten på klimatet (Wyser et al. 2020a). Nya scenarier ger ändrad klimatpåverkan Förutom det faktum att modellerna är annorlunda så är även forcingen som används i CMIP6 annorlunda än den som används i CMIP5. I CMIP6 används de nya SSP-scenarierna, där SSP står för Shared Socioeconomic Pathways. De fem SSPerna som tagits fram är en slags kvalitativa beskrivningar av framtida samhällen. Till varje SSP finns kvantitativa projektioner av olika drivkrafter som t.ex. befolkningsutveckling, utsläpp av växthusgaser, förändrad markanvändning och ekonomisk utveckling. Eftersom många olika faktorer tas hänsyn till kan olika kombinationer av faktorer leda till olika stor klimatpåverkan under ett och samma SSP. T.ex. kan mer eller mindre kraftfull klimatpolitik leda till olika stora begränsningar i utsläpp av klimatpåverkande gaser. Till varje SSP finns därför knutet en viss nivå av strålningsdrivning. Det här är också gjort för att scenarierna skall vara jämförbara med de tidigare s.k. RCPerna (Representative Concentration Pathways). För varje RCP anges en siffra som är ett mått på strålningsdrivningen vid år T.ex. motsvarar RCP2,6 en strålningsdrivning om 2,6 W/m2 jämfört med förindustriella förhållanden. De nya scenarierna har därför namn som SSP1-1.9, SSP1-2.6 eller SSP3-7.0, där de sista siffrorna anger strålningsdrivning. De två SSP1-scenarierna i exemplet visar på olika stor strålningsdrivning under samma typ av framtidsbeskrivning medan SSP3-scenariot visar på en annan typ av värld med mycket större klimatpåverkan. Även om graden av klimatpåverkan nominellt är densamma i exv. RCP4.5 och SSP2-4.5 så skiljer sig scenarierna åt. T.ex. ändras sammansättningen av växthusgaser, markanvändning och aerosolpartiklars klimatpåverkan på olika sätt. I figur 2 visar vi hur halterna av koldioxid och metan ändras över tid i ett par olika SSP- och RCP-scenarier. Som framgår av figuren är koldioxidökningarna större i SSP-scenarierna medan metankoncentrationerna ändras olika mycket i de olika scenarierna vid olika tidpunkter. T.ex. är ökningen i metan större i RCP8.5 än i SSP5-8,5 men mindre i de andra scenarierna. För SSP1-2,6 och RCP2,6 skär kurvorna varandra omkring Nu kan man ju undra varför atmosfärshalterna skiljer sig åt och varför man inte försökt ha mer likvärdiga experiment i CMIP5 och CMIP6. Ursprungligen är både RCP- och SSP-scenarierna emissionsscenarier, som alltså beskriver hur de framtida utsläppen av växthusgaserna ser ut. I ett nästa steg används integrerade modeller (s.k. Integrated Assessment Models) för scenarioanalys för att räkna om utsläppen till atmosfärskoncentrationer. Även de här modellerna genomgår utveckling vilket gör att det finns skillnader mellan de olika generationerna av scenarier. Figur 2. Ändring över tid av koldioxid och metan i SSP-scenarier (heldragna) och RCP-scenarier (streckade). Blåa linjer motsvarar SSP1-2,6 och RCP2,6, röda linjer SSP2-4,5 och RCP4,5 samt lila SSP5-8,5 och RCP8,5. 7

8 Hur påverkar de ändrade scenarierna resultaten i EC-Earth? För EC-Earth-modellen har vi testat hur de här skillnaderna i ändring av växthusgaser påverkar resultaten i våra CMIP5- och CMIP6-simuleringar (Wyser et al. 2020b). Av praktiska skäl har det varit svårt att göra om experimenten från CMIP5 med nya CMIP6-modellen och tvärtom. Därför har vi undersökt hur den effektiva strålningsdrivningen (ERF Effective Radiative Forcing) ändras i vår nya CMIP6-modell med respektive CMIP5-/CMIP6-koncentrationer av växthusgaser. ERF är strålningsdrivningen (uttryckt i W/m2) vid toppen av atmosfären efter det att de snabba processerna i troposfären och stratosfären har påverkat systemet. Skillnaderna är stora: 1,4 W/m2 för 8,5-scenarierna och 0,4 W/m2 för 2,6-scenarierna. Eftersom den simulerade ändringen i global medeltemperatur som en god approximation kan beskrivas som en rätlinjig funktion beroende av ERF har vi kunnat slå fast att för EC-Earth så kan ungefär hälften av skillnaderna mellan CMIP5- och CMIP6-resultaten hänföras till skillnader i strålningsdrivning mellan scenarierna. För 2,6-scenarierna gav CMIP5-versionen av EC-Earth en ökning av globala medeltemperaturen till år 2100 om 1,7 C, CMIP6-versionen med CMIP5-koncentrationer av växthusgaser 2,2 C och CMIP6-versionen med CMIP6-koncentrationer 2,5 C. Motsvarande siffror för 4,5-scenarierna är 2,8, 3,3 och 3,7 C och för 8,5-scenarierna 5,0, 5,5 och 6,4 C. Exempel på regionala skillnader Även på regional nivå är det svårt att enkelt förstå vad som ligger bakom skillnader mellan CMIP5 och CMIP6 eftersom faktorer som har en regional klimatpåverkan, såsom ändrad markanvändning och aerosolpartiklars klimatpåverkan, beskrivs på olika sätt i de två experimenten. Dessutom har förändringar i modellerna en regional påverkan på resultaten vilket beskrivs ovan. I figur 3 visar vi på skillnaden i klimatförändringssignal för säsongsmedelvärde i medeltemperatur och nederbörd mellan en CMIP5-ensemble och en CMIP6-ensemble för Europa (Coppola et al. 2020). Resultaten pekar tydligt på kraftigare signal i CMIP6-ensemblen. Vi noterar att båda ensemblerna enbart representerar ett urval av alla globala modeller som är tillgängliga och att resultaten därför kan skilja sig åt från en mer fullständig genomlysning. CMIP5 RCP8,5 CMIP6 SSP5-8,5 CMIP5 RCP8,5 CMIP6 SSP5-8,5 Figur 3. Klimatförändringssignal ( jämfört med ) för säsongsmedelvärden av temperatur i C (vänstra halvan av figuren) och nederbörd i % (högra). Den övre raden visar förhållanden under vintern (DJF) och den undre raden sommaren (JJA). För CMIP5 har 8 globala klimatmodeller använts under scenariot RCP8,5 och för CMIP6 12 modeller under SSP5-8,5. Modifierad från Coppola et al. (2020). 8

9 Det återstår mycket arbete med att i detalj studera hur CMIP6-modellerna förhåller sig till CMIP5 och också med att få en helhetsbild över CMIP6 då många studier hittills gjorts med enbart enstaka eller ett fåtal modeller. Här har vi visat att nya resultat från CMIP6 i många fall ger en kraftigare klimatförändringssignal än motsvarande resultat från CMIP5. Vi ser att det här beror både på att klimatmodeller och scenarier ändrats. Klimatmodellerna har blivit bättre i många avseenden vilket i vissa fall lett till ökad klimatkänslighet, särskilt har flera modeller sett ändringar i kortvågsstrålning till följd av förändringar i låga moln vilket lett till en kraftigare respons. Vi har också visat hur ökade CO2-koncentrationer i de flesta nyare SSP-scenarierna jämfört med tidigare RCP-scenarier bidragit till en kraftigare klimatförändringssignal i EC-Earth-modellen. Slutligen pekar vi också på att mellan CMIP5 och CMIP6 uppvisar regionala skillnader vilket får konsekvenser för klimattjänster, effektstudier och klimatanpassningsarbete. Referenser Coppola, E., Nogherotto, R., Ciarlo, J.M., Giorgi, F., Somot, S., Nabat, P., Corre, L., Christensen, O.B., Boberg, F., van Meijgaard, E., Aalbers, E., Lenderink, G., Schwingshackl, C., Sandstad, M., Sillmann, J., Bülow, K., Teichmann, C., Iles, C., Kadygrov, N., Vautard, R., Levavasseur, G., Sørland, S.L., Demory, M.-E., Kjellström, E. and Nikulin, G., Assessment of the European climate projections as simulated by the large EURO-CORDEX regional climate model ensemble. J. Geophys. Res., in review. Eyring V., Bony S., Meehl G. A., Senior C. A., Stevens B., Stouffer R. J. and Taylor K. E Overview of the Coupled Model Intercomparison Project Phase 6 (CMIP6) experimental design and organization. Geosci. Model Dev., 9, , org/ /gmd Kjellström, E., Nya regionala klimatscenarier för Sverige. Polarfront, 156, Wyser K., T. van Noije, J. von Hardenberg, S. Yang, D. O Connor, and R. Döscher, 2020a: On the increased climate sensitivity in the EC-Earth model from CMIP5 to CMIP6. Submitted to Geophys. Mod. Dev., in review. Wyser K., E. Kjellström, T. Koenigk, H. Martins and R. Döscher, 2020b: Warmer climate projections in EC-Earth3-Veg: the role of changes in the greenhouse gas concentrations from CMIP5 to CMIP6. Submitted to Env. Res. Letters, in review. Zelinka, M. D., Myers, T. A., McCoy, D. T., Po Chedley, S., Caldwell, P. M., Ceppi, P., et al. (2020). Causes of higher climate sensitivity in CMIP6 models. Geophysical Research Letters, 47, e2019gl org/ /2019gl För mer information se även: klimatscenarier/ collaboration/ukcp/ Flynn, C. M. and Mauritsen, T.: On the Climate Sensitivity and Historical Warming Evolution in Recent Coupled Model Ensembles, Atmos. Chem. Phys. Discuss., in review,

10 Olov Lönnqvist 100 år Lennart Bengtsson, Nils Gustafsson och Erik Liljas Den 4 april 1920 kom en pojke till världen i Umeå. Han gavs namnet Olov Lönnqvist och kom att bli en betydelsefull person för meteorologin, för SMHI och, inte minst, för utvecklingen av det internationella samarbetet inom meteorologi. Man kan ha många olika skäl för att minnas Olov, främst hans mångsidiga begåvning, hans ständiga nyfikenhet och hans underfundiga humor. Det som vi kanske satte störst värde på var Olovs stora personliga integritet som han bevarade under alla år som hög chef på SMHI. Sakfrågorna var viktiga och Olov ställde ofta upp till försvar för unga arga rebeller mot rådande vind i stundtals hetsiga öppna debatter om SMHI:s verksamhet. Olov fick sin gymnasie-utbildning i Södertälje Läroverk och var en duktig elev på naturvetenskapliga linjen med student-betyget A i matematik, teckning och kemi. Intressena var många och Olov engagerade sig i styrelserna för läroverkets elev-föreningar, bl.a. i den litterära föreningen Bifrost. Även till idrott fanns det tid, bl.a. med deltagande i 60 meter häcklöpning vid Skolungdomens mästerskap på Stockholms Stadion och med ett distriktsmästerskap i längdhopp (5.99) för juniorer i Sörmland. Det har skrivits en hel del om och av Olov Lönnqvist i tidigare utgåvor av Polarfront. I Polarfront 84 från 1995 skrev han om Mitt liv som politiker, minnen från det internationella samarbetet, och i Polarfront 85 och 86 från samma år intervjuades Olov av Christer Morales. Erik Liljas bidrog med en minnesruna i Polarfront 129 vid Olovs bortgång Med anledning av att det om några veckor är 100 år sedan Olov föddes, så skall vi här ge en kortfattad översikt av Olovs liv och gärningar och sedan också lägga till några mera personliga reflektioner. Barndom och ungdom Olov var son till läraren och forskaren Conrad Lönnqvist och läraren Anna Lönnqvist, f. Bodlund. Liksom sonen Olov så var fadern Conrad en mycket mångsidig person. Vid sidan av arbetet som gymnasielärare så fortsatte han att bedriva forskning inom astronomi och astrofysik, han verkade för folkbildning med populär-vetenskapliga artiklar och radioföreläsningar och till detta kom också ett politiskt engagemang för Folkpartiet med plats i både landsting och i kommunfullmäktige. Olov har berättat att pappa Conrad hade stor betydelse för honom, speciellt hans pedagogiska folkbildning-arbete. Olov har också sagt att det kanske hade blivit astronomi för honom också, om ämnet inte redan hade varit upptaget av pappa Conrad. Figur 1: Olov Lönnqvist som redaktör för Gåsblandaren Teckning av Mats Molander (mem). Studentliv Olov tog studenten 1938 och kom till KTH för att utbilda sig till civilingenjör i kemi. Studierna påbörjades men intresset för den tänkta banan höll inte i sig. Med sin konstnärliga begåvning och sin humoristiska läggning så kom Olov tidigt med i redaktionerna både för Gåsen och för Blandaren där han fanns med I intervjun med Christer Morales så beskrev Olov avslutningen av denna turbulenta period i sitt liv så här: Efter några förvirrade och av militärtjänst söndertrasade år med basen huvudsakligen i Södertälje och studier vid KTH och 10

11 Stockholms Högskola var det tid för mig att bryta upp från hemstaden, att flytta till Uppsala och studera matematik, mekanik, fysik och meteorologi vid därvarande Universitet. Jag skrev in mig vid Södermanlands-Nerikes nation, där jag snart fick ett nytt forum för min konstnärliga verksamhet jag ritade affischer, skrev bordsvisor, målade och dekorerade och försökte till och med agera som teaterdirektör till vilket ämbete jag märkligt nog utsågs. Men först och främst medverkade jag vid tillkomsten av den sångbok som gavs ut på nationen 1944, sången nedan finns ännu på repertoaren vid nationen: SISTA VECKAN Text: Olov Lönnqvist Melodi: Och Petter Jönsson. Det är för kusligt, jag skall tentera på månda i nästa vecka och känner olust och vånda Det var nog dumt att jag skrev mitt namn på en lista för tiden går alltför fort, och snart är det tisda. Ja, tiden går utan läsning, och det blir onsda Då tar jag tåget till stan som snart blir en miljonsta att lugna nerverna i en främmande storsta. Jag är tillbaka först nästa dag som är torsda. Jag tänkte läsa igenom allting på freda, men allt jag bläddrar igenom väcker blott leda. När sedan samtliga andra dar är förstörda, är jag inte den som sitter inne en lörda. Å jag kom hem glad men ganska sent, först på sönda. Men varför klaga, det var en strålande skön da. Jag skyller ingenting alls på henne den blonda, men jag går aldrig upp och tentar en månda. Olov satte efter hand fart på sina studier vid Uppsala Universitet och 1944 kunde han avlägga en fil. kand.-examen i matematik, mekanik, fysik och meteorologi. Studierna fortsatte sedan med en fil.lic.-examen i meteorologi med Hilding Köhler som handledare. Lic.-avhandlingen hade titeln En metod att beräkna effektiva utstrålningen. Intresset för strålningsmeteorologi höll i sig och 1955 kunde Olov doktorera på avhandlingen On the estimation of long-wave effective radiation. Olovs arbete med strålning blev till nytta för vädertjänsternas arbete, s.k. Lönnqvist-diagram används fortfarande. SMHA/SMHI Samtidigt som Olov genomförde sina högre akademiska studier så påbörjade han sin karriär vid SMHA/ SMHI. Olov skrev själv ett brev till SMHA/SMHI och erbjöd sina tjänster och fick ett snabbt svar: Fil.stud. Olov Lönnqvist anställes fr.o.m. den 1 juli 1944 tillsvidare som meteorologaspirant mot ett arvode av 7:- kronor per arbetsdag om 7 timmar. Arbetsplats är tillsvidare Bromma flygväderlekstjänst eller väderlekstjänsten i Stockholm. Resor till och från arbetsplatsen ersättes ej av anstalten. Stockholm den 3 juli 1944, Gustaf Slettenmark, Överdirektör, A. Ångström. Byrådirektör. Sedan gick sedan raskt. I september 1944 blev Olov biträdande meteorolog vid Sundsvall-Härnösands flygplats (16 kronor i timmen) och extra ordinarie meteorolog blev han i juli Statsmeteorolog (Sm) 1951, förste Sm (1952) och sedan vikariat på många chefsbefattningar. Från juni 1955 till juni 1957 var Olov anställd vid ICAO i Paris blir Olov byrådirektör med särskilt ansvar för väderlekstjänst och aerologi och 1961 blir han byråchef för Väderleksbyrån. Detta jobb behåller han fram till 1982 och sedan fortsätter han att arbeta vid SMHI fram till pensionen 1986, bl.a. som ställföreträdande generaldirektör. Chef och aktiv forskare Olov var chef med stort ansvar och stor arbetsbörda under många år. Det beundransvärda är att han fortsatte med forskning och utveckling under sin chefstid. Det som satte störst avtryck var hans arbete under många år med statistisk tolkning av numeriska prognoser, med automatiskt ordade prognoser och med att utveckla avancerade statistiska metoder. 11

12 Figur 2: Medeltryckfördelning och vindar i enlighet med en klassificering (Olov Lönnqvist, 1968). Statistisk Tolkning För statistisk tolkning utnyttjade Olov den s.k. perfect prog -metoden vilket var naturligt på 1960-talet då de kvasi-geostrofiska operationella modellerna i huvudsak levererade prognoser för storskaliga variabler såsom marktryck, tjocklek (medel-temperatur) mellan 1000 och 500 hpa och vinden i 850 hpa. Om man antog att modellen var perfekt, så kunde man utnyttja observationer för att ta fram sina regressions-samband. Olov utnyttjade också klassificerings-teknik som senare, i våra dagar, har blivit grundläggande för många metoder inom ML (Machine Learning) och AI (Artificiell Intelligens). Automatiskt ordade prognoser Olov tog ett steg till mot vår framtid. Han tog fram ett datorprogram som kunde beskriva en inträffad och pågående väderutveckling och formulera en väderprognos i klartext. För att klara detta fick Olov sätta sig in i grundläggande språk-strukturer och regler för det svenska språket. För att språket inte skulle bli för enahanda fick han naturligtvis växla mellan olika alternativa formuleringsmöjligheter. Olov lyckades ganska väl, eller vad tycker ni: Figur 3: Datorframställd väderrapport från Även när det gäller automatisk textframställning så kan Olov sägas vara väl framme i vår framtid. Automatiskt författande, tal och översättning är aktuella ämnen för dagens AI. Icke-linjär regression Ytterligare ett ämne, med anknytning till ML och AI, intresserade Olov, nämligen icke-linjär regression. Han skrev en artikel om sin metod som han kallade congression och som bland annat handlade om icke-linjära transformationer av prediktorerna. Mycket av utvecklingen av ML handlar om komplicerade icke-linjära samband mellan prediktorer och prediktander. Nyligen presenterades en doktorsavhandling i meteorologi vid Köpenhamns Universitet som utnyttjade moderna ML-metoder. Tryckobservationer från mobiltelefoner kunde korrigeras med hänsyn till var mobiltelefonen befann sig, så att mätningarna blev användbara som initialdata till modeller (dock, samtidigt blev det möjligt för meteorologerna att övervaka var alla telefoner befann sig!). Ämnet skulle nog ha intresserat Olov. 12

13 Några personliga reflektioner från Lennart, Erik och Nils Nils: Jag lärde känna Olov under några år på 1970-talet då vi båda var medlemmar i en panel för det globala väder-experimentet FGGE (First GARP Global Experiment). Jag var med i panelen eftersom jag hade hand om insamling och strukturering av alla observationsdata under FGGE. Olov var med som president för WMO:s Commission of Basic System (CBS) och dessutom som diplomatiskt filter på unge Nils. Kvällarna tillbringade Olov och jag på olika restauranger i Geneve och jag fick en grundkurs i hur man uppför sig internationellt. En episod: Observationshanteringen i FGGE skulle vi på SMHI i Norrköping sköta i samarbete med kollegor från Obninsk utanför Moskva i Sovjet-unionen. Vi på SMHI jobbade intensivt, tog emot magnetband, sorterade och kontrollerade data, och skickade sammanställda data vidare på nya magnetband. Från kollegorna i Obninsk la vi inte märke till någon som helst aktivitet. Det kom en gång ett fax-meddelande We appreciate you sending us magnetic tapes. När det blev dags för ett nytt panel-möte i Geneve så ställde jag mig i talarstolen och och tog upp detta problem i klartext. Det blev alldeles tyst i församlingen och mötet ajournerades till nästa dag! Olov och jag blev utbjudna på middag tillsammans med Aksel Wien-Nilsen och Bo Döös. Allt jag hade sagt var helt korrekt men fick inte sägas. Jag kunde äventyra Sovjetunionens deltagande i FGGE och speciellt en Geostationär satellit som skulle skjutas upp över Indiska oceanen. Olov fick fortsätta sin kvällskurs i diplomati med mig. Till Olovs ära skall sägas att han framförde sin kritik mot mig på ett vänligt och konstruktivt vis och så att jag inte kände mig kränkt. Lennart: Jag tyckte mycket om Olov Lönnqvist och uppskattade hans kvalitéer. Han var en snäll och bra människa. Vi utväxlade ofta roliga historier och hade ett lätt umgänge. Min fru Karin och jag var hembjudna en gång och det var verkligen en gammaldags högborgerlig atmosfär med serverings-klädda jungfrur som serverade och passade upp med strikta procedurer för skålning mm som var vanligt förr i världen. Han var mycket mångsidigt begåvad. Vi passade bra tillsammans och han gav mig helt fria händer även om han ibland tyckte att jag var väl företagsam. Jag var säkert inte den lättaste person att administrera. Ibland kunde det vara lite genant när Nyberg ofta kontaktade mig direkt men det var normalt inga problem då Olov föredrog att pyssla med sina intressen och lät mig hållas. Och jag höll honom alltid underrättad. Lennart: Sista gången jag träffade honom var när jag fick WMO-priset Olov höll ett trevligt tal. Han gick bort året efteråt, samma år som Karin och som Bert Bolin. Ett tråkigt år. Han blev 87 år. Ibland önskade jag att jag hade en tidsmaskin och fick resa tillbaka för en tid och hälsa på alla människor som inte finns längre. Erik: Sista gången som jag träffade Olov var också i samband med att Lennart fick WMO-priset. Eftersom jag hade ett finger med i spelet vid det tillfället tyckte jag att det var mycket angeläget att han fick vara med. Olov och jag var nästan grannar i Norrköping vilket innebar att vi träffades ganska ofta. Jag uppvaktade honom både när han fyllde 60 och 70 år. Med några få glimtar från åren på Väderbyrån vill jag hylla Olov Lönnqvist. I samband med att SMHI flyttade till Norrköping var jag (redan då) mycket engagerad i värdet av vädret. Han bad mig hålla föredrag om detta och berättade att han allaredan i början av 50-talet skrivit en artikel i Teknisk Tidskrift om den ekonomiska vikten av vädertjänst för olika samhällsgrenar. Inför mitt anförande skrev jag ett långt brev till Sir John Mason på Met Office. Jag hade läst en intressant rapport av denne Met Office s generaldirektör och i brevet menade jag att SMHI borde ta lärdom av hans idéer. Korrespondensen renskrevs på SMHI:s brevpapper men var bara undertecknat av mig. Efter ett par veckor kom brevet tillbaka obesvarat och till GD Alf Nyberg med kommentar. Sir John undrade vad vi hade för brevpolicy och GD Alf var inte glad att jag gav SMHI dåligt betyg i brev till Storbritannien. Olov och jag blev nedkallade till GD och denne gav mig en läxa. Olov tog mig i försvar och betonade mina goda avsikter. Några år senare tog SMHI beslut om att lämna NAOS-samarbetet. Pengar behövdes bättre till annan utveckling inom SMHI, Det kan ha varit ATESTO. Olov var emot beslutet och Nils, som hade gjort en studie över väderskeppens betydelse för NWP, drog mig 13

14 med till GD Lars Ag för att protestera. Olov hade en lång tid varit starkt involverad i uppbyggnaden av nätet av väderskepp. Något senare blev jag kallad att följa med Lars Ag och Rolf Svensson på en resa till Norge för att diskutera Sveriges avsikter. I diskussionerna sista dagen med Kaare Langlo, Lars Ags kollega i Norge, fick jag inte medverka utan skickades hem. Senare vid mötet i Geneve, där Olov Lönnqvist skulle ha representerat Sverige, fick jag hoppa in och Rolf Svensson bevakade mig. Ett minne som jag delar med många är att Olov Lönnqvist vid föreläsningar blundade. Det verkade som han sov. Men, det visade sig att vid föredragets slut var det han som hade de mest intelligenta frågorna vilket gav bevis på att han genom att blunda koncentrerat sig starkt i sitt lyssnande. Nils: Olov Lönnqvist hade förmågan att kunna kombinera sitt arbete som chef med forskning i frontlinjen för utveckling av väderprognoser. Jag minns att jag knackade på hans stängda dörr till tjänsterummet vid Fridhemsgatan i Stockholm. Jag fann honom några gånger djupt försjunken i något programmeringsproblem, Han skrev på den tiden sina program i assemblerings-språket DAC (DataSAAB Auto Code) och han visade stolt upp sina alster. Vi hade inte så svårt att förstå varandras programkod. Den symboliska instruktion C+ (clear and add) i DAC blev 01 8 i vårt maskinspråksbaserde MAC (Meteorological Auto Code). Erik: Olov Lönnqvist var mångsidig med många intressen långt utanför meteorologin. Han hade en stor historisk favoritsysselsättning. Detta tog sig uttryck i skapande av modeller av stadsbebyggelse från 1500-talet till 1800-talet. När jag för några år sedan kom in i Uppsala slott kunde jag beskåda en modell av slottet utfört av Fil.Dr. Olov Lönnqvist. Upphovsmannen var ingen som doktorerat i historia utan min tidigare chef på SMHI. Han har konstruerat ett stort antal fina modeller utförda efter noggranna studier. Även Norrköpings stadsmuseum har en modell med små industrier och forsar kring Motala Ström. Från Havamal: Deyr fé, deyja frændur, deyr sjálfur ið sama. Eg veit einn, að aldrei deyr; dómur um dauðan hvern. Lite fritt översatt: Bort dör din hjord, bort dö dina fränder, bort dör ock du en gång. Men aldrig dör den mans rykte, som vetat att vinna ett gott. Figur 4: Modell-byggaren Olov Lönnqvist. 14

15 Ett extraknäck i arktisk miljö Sara Johnsson, METOCC, Försvarsmakten Introduktion Under våren 2019 fick jag ett telefonsamtal när jag var på väg upp till Åre för en skön vintersemester efter genomfört Öppet spår på nytt personligt rekord. En vän och kollega undrade om jag inte skulle vilja åka med Polarforskningssekretariatet till norra Grönland för att verka som meteorolog och flygledare för en forskningsexpedition. Eftersom jag gillar utmaningar, så tackade jag ja direkt, men kastade in en brasklapp om att jag nog borde kolla med familjen först, eftersom expeditionen ändå skulle vara 6 veckor lång. Som tur var, så var det ingen som opponerade sig, så snart blev det bestämt att jag skulle få möjligheten att åka. Den forskningsexpedition jag fick möjlighet att delta i var Ryder Ryder 2019 genomfördes med den svenska isbrytaren Oden som forskningsplattform och var en tvärvetenskaplig expedition som spände över forskningsområden som atmosfärskemi och fysik, biologi, klimatologi, ekologi, genforskning, glaciologi, oceanografi, maringeologi, geofysik och geokemi samt arkeologi. Det övergripande målet var att undersöka den marina kryosfärens och havsförhållandenas dynamik och utveckling över tid i området kring Ryderglaciären mer specifikt i Sherard Osborn Fjord och närliggande områden i norra Nares sund och södra Lincolnhavet. Se figur 1. Den marina kryosfären omfattar glaciärer som sträcker sig ut i havet, istäcken med sin bas nedtryckt under havsnivå, havsis, gashydrater och permafrost i havsbotten. En av de främsta vetenskapliga målsättningarna med expeditionen var kopplad till den roll som utlöparglaciärer, exempelvis Ryderglaciären, spelar för den grönländska inlandsisens dränering ut i havet. Utlöparglaciärernas dynamik är en viktig del för vår förståelse av hur framtida havsnivåhöjning kan utvecklas i ett varmare klimat. Havsis, shelfis, berggrund och havsbottens form spelar en avgörande roll för utlöparglaciärernas stabilitet. Figur 1. Ryderglaciären vid norra Grönland. På expedition Efter hälsokontroll, visumansökan och diverse andra förberedelser, bar det i början av augusti iväg mot Thule, en amerikansk flygbas på norra Grönland, där vi skulle få gå ombord Oden, se figur 2. Oden hade tidigare under sommaren körts till området, och redan hunnit utföra en tre veckor lång expedition i Nordvästpassagen med en annan besättning. Nu mönstrade vi på ett stort gäng om ca 38 besättningsmän och stödpersonal, samt omkring 45 forskare. Exakt antal har jag dessvärre inte i minnet längre. Vi blev tilldelade hytter, fick en säkerhetsgenomgång och utspisade middag, därefter kastade vi loss och arbetet drog igång. 15

16 En dag på jobbet Figur 2. Isbrytaren Oden. Fotograf Sara Johansson. Meteorologen har sin arbetsplats på Bryggan. Bryggan är lite som cockpit för ett flygplan, dvs där fartyget styrs ifrån. Som meteorolog på en forskningsexpedition har du även flygledarrollen, och med på expeditionen hade vi två helikoptrar vilka användes som transport, till is-rekognosering eller medhjälp till olika forskningsprojekt. Man arbetar nära styrmännen som har ansvar för framförandet av fartyget och den verksamhet som pågår på fartyget. Det inbegriper även start och landning av helikoptrar och arbete på däck, vilket behöver koordineras. Varje dag var i grunden rätt lika, klockan ringde som vanligt tidigt för meteorologen och snabbt smög jag upp och klädde mig i mörkret, av hänsyn till min hyttkamrat som inte hade samma tidiga uppstigning som jag. En snabb blick i spegeln på väg ut ur hytten avslöjade om jag lyckats sätta på mig t-shirten åt rätt håll och om jag såg någotsånär presentabel ut. Arbetsdagen började med att jag satte igång satellitlänken för att tanka ned de modellsteg som mailats till mig under natten. Därefter gick jag bort till styrman för att intervjua denne om hur nattens väder varit. I början var styrmännen lite ovana över frågan, men de lärde sig snabbt att den kom och såg till att ha bra koll på nattens väderskeenden i närheten. Sedan gick jag med kikaren i handen upp på Monkey Island vilket är den översta plattformen på fartyget. Kan liknas vid ett utsiktsdäck där en stor del instrument finns uppsatta, bland annat väderobservationsutrustning. En 360 graders kik senare hade jag fått dagens första liveobservation och gick ned för att komponera ihop dagens prognoser. På meteorologens arbetsplats har man en egen satellitbildsmottagare och man plockar kontinuerligt och automatiskt Figur 3. Glaciär från inlandsisen och berg. Tittar man noga kan man se en röd helikopter i grusgropen nära vattnet. Bergen reser sig närmare 1000 möh. Fotograf Sara Johansson. 16

17 Figur 4. Surrealistiskt att åka båt på isen. Fotograf Sara Johansson ner bilder från passerande satelliter. Nattetid var underlaget kraftigt decimerat då satellitpassagerna mestadels låg öster om Grönland, men dagtid kom satellitbilderna ofta över området. Först briefing hölls kl 0700 för fartygschefen, forskningscheferna, chefsteknikern samt Polars forskningskoordinator. Här bestämdes vilken forskning som skulle bedrivas för dagen, hur helikoptrarna skulle utnyttjas, samt fartygsrörelser. Vädret var här den avgörande faktorn för hur dagen skulle utformas. Efter briefingen gick jag över till styrman och diskuterade dagens väder och vad de kunde förvänta sig för fartygets framförande. I det fall vi hade landbaserad personal ute i tältläger, skrevs en kort prognos för dem vilken sedan kunde läsas upp av styrman då de ringde in under förmiddagen. Sedan var det dags att göra i ordning briefingunderlaget för forskarteamets morgonbrief. Denna fick gärna ske med glimten i ögat och jag försökte hitta det lilla extra att leverera. Exempelvis en selfie i kraftig sidvind med håret rakt ut då jag berättade om högsta noterade vindstyrka dagen innan. Innan forskarbriefen skulle levereras hann jag dock med frukost och ett kortare morgonmöte med övrig Polar-personal. Sedan var det full rulle hela dagen med helikopterflygningar, tankning, lastning och hålla koll på vilken personal som satt i respektive helikopter. Nu bytte jag skepnad och blev flygledare men fortsatte hela tiden ha uppföljning på redan delgivet väder. Det pratades både radio, intercom, interntelefon och satellittelefon, samtidigt som flygningen skulle koordineras med däcksarbete och lastning. Den tighta uppföljning som jag är van vid från Försvarsmaktens verksamhet var inte fullt lika applicerbar här där radiomaster lyste med sin frånvaro, vilket ställde höga krav på att det väder jag briefat på under morgonen skulle hålla för en hel forskningsdag utan möjlighet att snabbt kunna kalla tillbaka helikoptrarna vid försämrat väder. Ryderglaciären som vi färdades till var ditintills okarterad, och fartyget stävade i sakta mak mot fjorden samtidigt som multibeamen gick oavbrutet. Området vi skulle till var sagt att vara öde och i stort sett oupptäckt, men vi hittade dock en del spår efter Danska elitförbandets övningar i området, vilket var lite spännande. Omkring middagstid eller strax därefter var det slutfluget för dagen och jag kunde nu slappna av. Nu fanns det tid för ett träningspass i fartygets gym och en film eller lite samkväm innan jag åter delgav nattens väder för styrman och därefter kunde gå i säng. Nästa dag såg likadan ut. Liksom nästa. 17

18 Figur 5. Tät dimma i fjorden. Fotograf Sara Johansson. Vädret Över Grönland återfinns på grund av inlandsisen ett högtrycksområde vilket verkade relativt stabiliserade på väderbilden. I passagen norrut och söderut genom sundet mellan Kanada och Grönland påverkades vädret mest av omgivande landmassor. Högtrycket över Grönland höll emot de västliga störningar som närmade sig över Kanada, vilket medförde att fronterna dog ut och nederbörden och molnigheten här var ringa. Vinden var mestadels längsgående i det stora sundet, medan vi i fjordarna blev påverkade av fallvindar i högre grad. Vindarna var det som jag upplevde som svårast att prognosticera, just för att de lokala effekterna spelade stor roll i fjordarna. Längre norrut där Kanada tar slut i nordlig riktning och isen breder ut sig upp mot Nordpolen blev det Grönländska högtryckets påverkan mindre och de västliga frontstörningarna kunde passera mer ostört. Här försökte jag tänka mer storskaligt på frontsystemens karaktäristik, och jämka ihop det med isunderlag och hur påverkan blev där vattnet låg öppet. Satellitbilderna detaljstuderades efter molnstrukturer som kunde avslöja konvektion, eller dimma på is. Det sistnämnda mycket svårt att se med den upplösning som fanns på bilderna. Det typiska vädret kunde jag ganska snabbt dela in i fyra klasser. Klass 1 innebar molnfritt eller moln på FL110 samt sikt >75 km. Klass 2 innebar moln på 3000 ft och sikt >75 km. Vid frontpassage växlade vädret snabbt till klass 3 som innebar molntrasor på 500 ft vid bergssidorna blandat snöbyar med sikt <500 m och vertikalsikt 200 ft. Utöver detta befann vi oss hela tiden nära havsisen vilken var en duktig dimgenerator kombinerat med öppet vatten. Relativt snabbt kunde dimman som ofta låg snällt över isen börja röra sig in och lägga sig över fjorden, klass 4 innebar dimma från havsytan upp till ca ft. Underlag Observationsunderlag till prognosticerandet fick jag, förutom av styrman och min egen 360-gradare från satellitbilderna. Internetuppkoppling fick jag klara mig utan, men eftersom observationsnätet är ytterst begränsat och nästintill obefintligt på dessa breddgrader så spelade det minde roll. Prognosunderlag hade redan innan avfärd beställts från SMHI och bestod av EC- MWF-modellen med 9 km upplösning i bildformat (marknivå, 850hPa samt 700Pa i 12h steg) samt prognossonderingar över fem i förväg valda platser, dessa kunde jag flytta lite på efter mailkontakt med SMHI så 18

19 att de hamnade exakt där jag ville. För Ryder 2019 expeditionen passade Försvarsmakten på att testköra sin egen mer högupplösta prognosmodell WRF med 2,5 km grid, och tillhandahöll modelldata i form av bilder över det nordligaste området. Då dataflödet var begränsat för expeditionen var det viktigt att datamängden inte var för stor, därför levererades underlaget med så lågupplösta bilder som möjligt för att de datamängdsbegränsade mailen skulle släppas igenom. Uppföljningen gjordes med satellitbilder och fartygsobservationer. Kikaren var även den värdefull då molnhöjder kunde avläsas mot omgivande bergssidor. Utmaningar Den stora utmaningen som meteorolog var utan tvekan det begränsade observations- och prognosunderlaget. Hemma i Sverige och på andra ställen i världen som är lite mer bebodda, finns nästintill obegränsad tillgång till observationer, satellitbilder och radar. Det finns webkameror och stora möjligheter att inte bara jämföra olika prognosmodeller, utan även arbeta dynamiskt med underlaget. En annan utmaning var att radiokontakten med helikoptrarna försvann 5-20 min efter de lyft från fartyget, och de kunde sedan vara borta på uppdrag hela dagen. De ringde in varje timme med satellittelefon men om dimman började rulla in 5 minuter efter samtalet dröjde det ytterligare 55 minuter innan de kunde få besked om läget. Det fanns alltså inte något större utrymme för felprognos. Upplevelser Figur 6. Nyfiken isbjörn. Fotograf Sara Johansson. Modellprestationer Då observationerna på dessa nordliga breddgrader är relativt obefintliga var jag imponerad över hur bra modellerna ändå var. ECMWF fångade de storskaliga frontstrukturerna på ett bra sätt och gav därför en bra stöttning för det storskaliga vädret. Molnhöjder över 1000 ft fanns med bra i prognossonderingarna, medan nederbörden ofta var utsmetad över hela prognosområdet. WRF som drivs med ECMWF modellens ränder gav en bra bild över nederbördsintensitet och fukten i låg nivå över hav/havsis. Det senare var jag något förvånad över då jag i datasetet över Sverige har mindre förtroende för just fukten i låg nivå. Vinden prognosticerades storskaligt bra i bägge modeller, men fallvindar och venturie-effekter var ofta för svaga om de alls fanns i underlaget. Kombinationen av de två modellerna var mestadels till stor hjälp i prognosarbetet. Även fast jag är uppvuxen i nordligaste Sverige och van att se både snö, is och midnattssol, så var det otroligt vackert att få uppleva det alldeles speciella ljuset i Arktis. Första solnedgången såg vi först natten innan expeditionen var slut, och under de veckor vi var ute skiftade ljuset i oändliga färgskalor beroende på solhöjd, styrka och molnighet. Vissa kvällar var ljuset så fantastiskt vackert att det knappt gick att gå och lägga sig. Att se de vackra bergsväggarna resa sig närmare tusen meter rakt upp ur fjorden där blåvit glaciäris rann ner bland isberg och isflak med midnattssolen som kastade ett rosa skimmer över allt. Det går inte beskriva, det måste upplevas. Lite djurliv fick vi också uppleva, både nyfikna isbjörnar, sälar, narval, varg, myskoxar och harar. Sammanfattningsvis är jag tacksam för att jag fick möjligheten att arbeta ombord på en Polarexpedition. Det var lärorikt på många sätt, och om inte Covid-19 sätter käppar i hjulet är jag strax på väg ut igen. Det ser jag verkligen fram emot! 19

20 Nu har SMHI Stockholm blivit SMHI Uppsala Svante Bodin Den 15 januari 2020 flyttade den operativa verksamheten vid SMHI Stockholm från lokalerna i Upplands-Väsby till de nya lokalerna i Uppsala. Det var resultatet av en lång process som startade med en intern utredning på SMHI med namnet Översyn av lokala kontor SMHI Stockholm har alltså blivit SMHI Uppsala. Hur kommer det nya SMHI Uppsala se ut och arbeta? Utredning och beslut På grundval av utredningen Översyn av lokala kontor som kom våren 2018 så fattade Generaldirektören Rolf Brennerfeldt ett beslut den 11 juni 2018 om de lokala SMHI kontorens fortsatta arbete och organisation. Beslut innebar bl.a. följande: Verksamheten i Sundsvall flyttas till Norrköping. Kontoret i Sundsvall ska vara nedlagt senast 31 januari Den meteorologiska prognos-verksamheten i Malmö flyttas till Göteborg och samlokaliseras i intilliggande lokaler till SMHIs verksamhet som redan sker i Göteborg. Flytten ska vara genomförd till den 30 september Kontoret i Upplands-Väsby, SMHI Stockholm, flyttas till en ort inom pendlingsavstånd från Upplands-Väsby men utanför Stockholms Län. Flytten ska ha skett före den 31 juli Utredningen hade analyserat fördelarna och nackdelarna vid två alternativ, dels nuvarande placering av kontoren och dels en centralisering av verksamheten till Norrköping. Beslutet innebär alltså att inget av de utredda alternativen realiserades. Istället motiveras beslutet om flyttning och nedläggning av de tre lokalkontoren av uppfattningen att det finns säkerhetsmässiga skäl att bedriva verksamhet på fler än en plats. Prognosproduktionen vid varje plats borde omfatta flera branscher och intressenter. Breddad verksamhet vid färre platser kan bidra till att stärka prognosmeteorologernas. yrkesroll, sårbarheten minskas och arbetsmiljön kan förbättras. Det är detta beslut som nu lett till verksamhetens lokalisering till Uppsala. Uppsala var dock inte utpekat från början och valet av slutlig lokalisering har föregåtts av en inventering av olika möjligheter utifrån kraven på verksamhet och de två kraven på möjligt pendlingsavstånd för personalen och att placeringen skulle vara utanför Stockholms län. Ny adress och nya kontorslokaler Jag besökte SMHI Uppsalas nya lokaler i början av mars 2020, nästan 2 månader efter flytten. Flytten till Uppsala skedde dock ett halvt år senare än beslutat. De är belägna i ett alldeles nybyggt hus vid Stationsgatan i Uppsala alldeles intill Uppsala Centralstation. Så pendlingsförbindelserna är det därför inget fel på. Den enda olägenheten är kanske ökad pendlingstid för de som bor i eller söder om Stockholm som får en mycket längre resväg till jobbet. Huset är en futuristisk, arkitektonisk skapelse i en svagt gul/guldskimrande nyans med skarpa triangulära element såsom fönster. Figur 1. SMHI Uppsalas nya kontorsbyggnad intill Uppsala C. SMHI har del av ett våningsplan. 20

21 SMHI är en av de först inflyttade hyresgästerna och största delen av kontorsutrymmena var ännu ej tagna i bruk. SMHIs totala kontorsyta är mindre än i Upplands-Väsby men fullt tillräckliga. Hela upplägget bygger konceptet clean desk. Man har med sig det man behöver för en arbetsdag och sedan förvaras det material man arbetar med på annat håll. Eftersom inte alla samtidigt har kontorsarbete kan man spara in på kontorsyta. Den operativa delen finns samlad i ett större rum. Produktion och personal Chefen för SMHI Uppsala Michael Hansson visade mig runt i de nya lokalerna. Förutom Michael finns också en operativ gruppchef. Fokus är på flygvädertjänst. Det finns också en IT-sektion och en marknadsföringsfunktion för området luftfart, som också innefattar t.ex. ambulansflyg, polis och sjöräddning och på den kommersiella sidan SAAB i Linköping. Idag jobbar 35 personer på SMHI Uppsala. Av dessa jobbar 29 med luftfartstjänster, 6 med IT-drift, marknadsföring och ledning. Bemanningen av den operativa produktionen varierar mellan 4-6 dagtid, vardagar, och 2-3 personer på helger och natt. Figur 2. Michael Hansson och Meteorolog Lars Unnerstad vid en av arbetspositionerna Figur 4. Arbetsposition vid SMHI Uppsala bemannad av meteorolog Stefan Bergman Enligt Michael Hansson så var en av tankarna med den nya organisationen och koncentrationen till tre SMHI kontor i Sverige att bredda verksamheten på respektive plats men också att de tre produktionsenheterna ska kunna vara back-up för varandra. Figur 3. Prognoscentralen Arbetsmiljön är enkel och funktionell. Fikarum finns mitt i våningsplanet. Antalet skärmar växer men tar mindre plats för varje ny årsmodell. Vid första anblicken kan det se ut som vilken övervakningscentral som helst. Man ser inget av de stora resurser och installationer som ligger bakom presentationen av observa- 21

22 tions- och prognosdata. 1 Inte mycket pappersprodukter återstår. Möjligheter och utveckling Flytten till Uppsala skapar nya relationer och kontaktvägar till samhället och kan skapa nya möjligheter till utveckling. Vid lokalisering i Upplands-Väsby låg man nästan mittemellan universitetsinstitutionerna för meteorologi, MISU i Stockholm och MIUU i Uppsala. Nu hamnar SMHI Uppsala nästan inom ett stenkast från MIUU. Det innebär ju enklare kontakter och utbyte med den akademiska världen. Det blir lättare att delta i seminarier vid MIUU. Samarbete med MIUU om den Praktiska MeteorologiUtbildningen (PMU) underlättas liksom vidareutbildningsmöjligheterna för SMHIs meteorologer. Även på metodsidan kan en fortsatt utveckling ske, bl.a. ensembleprognoser för flygvädertjänst. SMHI har också ett ökat fokus på säkerhet givet det nya säkerhetsläget och säkerhetstänkandet. Tillsammans med Myndigheten för SamhällsBeredskap och Försvarsmakten sker en kartläggning av nya behov med åtföljande krav på beredskap. Michael Hansson anser att flytten har gått bra. Trots allt så är ju det mesta som förut. 1 Undertecknad, som tog fram en bild av framtidens vädertjänst i Promis-90 rapporten för 40 år sedan, tillsammans med Erik Liljas och Lars Moen, kan konstatera att det blev som vi trodde och hoppades på. 22

23 Säsongsprognos för våren och sommaren 2020 Svante Bodin ECMWF driver en del av EUs Copernicus Program, Copernicus Climate Change Services, C3S. En del av C3S är att redovisa säsongprognoser regelbundet. Man samlar in prognoserna från de stora producenterna av månadsprognoser och säsongsprognoser, bland annat ECMWF, Meteo-France, DWD och UK Met Office och publicerar dessa. Varje månad görs en säsongprognos för olika parametrar inklusive 2-meterstemperaturen och nederbörden omfattande tre månader. För det kommande halvåret finns prognoser för AMJ, MJJ och JJA. Den senaste prognosen är från mars C3S sammanställer tillgängliga prognoser för hela perioden och för parametern ifråga i en konsoliderad prognos. Nedan visas de senaste prognoserna för april, maj och juni (AMJ )och juni, juli och augusti (JJA) 2020 av marktemperaturens medelavvikelse från det normala och nederbördsanomalier baserat på sex meteorologiska institut ECMWF, Met Office (UK), Meteo France, Euro-Mediterranean Center on Climate Change (CMCC), DWD (tyska vädertjänsten) och NCEP (NOAA, USA). Sammanlagt finns 50 medlemmar i varje instituts ensemble. Temperaturprognoser Som synes så landar prognosen för marktemperaturen för Sveriges räkning på 1,0 till 2,0 grader över det normala för perioden AMJ i de östra delarna av lander och mellan 0,5 och 1 grad varmare än normalt i de västra delarna. Spridningen är ganska liten. DWD, Met office är lite varmare. Varmast över Sverige är NCEP (NOAA). Denna gång visar vi också sommarprognosen JJA (se nedan). Även sommaren, JJA, väntas bli något varmare än normalt i den konsoliderade prognosen. Åland och södra Bottenviken skulle få 1-2 grader varmare än normalt. Alla prognoscentralerna har samma fördelning med varmast i öster och lite svalare i väster. NCEP har dock 1-2 grader varmare i norra Sverige. Figur 1. Säsongsprognoser från Copernicus för 2 m temperaturanomali för april-maj-juni (överst) och juni-juli-augusti (underst) Nederbördsprognoser Vad gäller nederbörden så visar den konsoliderade prognosen för våren AMJ nära normala nederbördsmängder över hela Europa med lite mer nederbörd i fjälltrakterna. Met Office ger större nederbördsmängder över Sverige liksom ECMWF. 23

24 För sommarmånaderna JJA gäller följande anomaliprognos. Bilden ser väldigt likartad ut vårmånaderna utom att det blir lite torrare än normalt över Centraleuropa.Spridningen är ganska liten men DWD ger lite mer än normalt i Östersjöområdet, Met Office lite mer i norra Sverige medan NCEP ger torrare väder än normalt i Östersjöområdet. Uppföljning av vinterprognoserna Copernicus konsoliderade prognos såg ut så här SvT:s säsongprognos som tagits fram av Nitzan Cohen såg ut som nedan. Så här kommenterar han den: Den kommande vintersäsongen borde hamna någonstans mellan en ganska normal till en kall vinter. Figur 2. Säsongsprognoser från Copernicus för nederbördsanomali för april-maj-juni (överst) och juni-juli-augusti (underst) För närmare information se sonal/c3s_seasonal_spatial_kwbc_rain_3m?- time= ,2208, &type=ensm&area=area01 Helfärgade områden indikerar en kombination mellan luftmassor och hur dessa kan tänkas avvika från sina normala lägen under vintern. Blå toner innebär kallt och röda toner milt/varmt. Streckade områden med grön ton indikerar ostadigt med regn, turkos en blandning mellan snö och regn och blå snö Foto: SVT 24

25 Utfallet blev, som alla har kunnat konstatera, en mycket varmare vinter än normalt i hela Sverige. I många fall den varmaste vintern i modern tid. Den blev också nederbördsrik under perioder. Den konsoliderade Copernicusprognosen fångar den mycket varma vintern väl (se figur 5), även för hela Europa och inte bara Sverige, även om verkligheten blev ännu varmare än prognoserat. SvTs prognos hamnade dock helt fel. Not: Det kan dock vara bra att också studera det uttalande SMS Vetenskapliga Panel gjorde om säsongsprognoser i aprilnumret av Polarfront December 2019 Januari 2020 Februari 2020 Figur 5. Anomalier för marktemperaturen jämfört med perioden för vintermånaderna DJF

26 SMS vetenskapliga panel vad gör vi och vilka är vi? Erik Kjellström, Annica Ekman, Erland Källén, Anna Rutgersson och Michael Tjernström SMS har sedan tre år tillbaka en vetenskaplig panel som för närvarande består av fem medlemmar. Här berättar vi om vilka vi som sitter i panelen är, vad vi gör och lite om hur vi jobbar. I den vetenskapliga panelens instruktioner står att den vetenskapliga panelen har som mål att utgöra en oavhängig och väl kvalificerad grupp för att kunna göra uttalanden om olika specifika frågor av vetenskapligt, allmänt eller samhälleligt intresse rörande meteorologi, klimat och klimatförändringar på grundval av den bästa tillgänglig vetenskapliga informationen. Vi arbetar med detta genom att identifiera frågor som vi bör göra utlåtanden om. När vi har identifierat ett ämne tar en eller ett par av oss fram ett första utkast till utlåtande som alla medlemmar av panelen sedan läser. Genom kommentarer och diskussioner inom gruppen tar vi fram en version som vi gemensamt står bakom. Detta publiceras sedan normalt i Polarfront men kan också dyka upp i andra forum. Hittills har vi gjort tre uttalanden med följande rubriker (inom parentes nummer av Polarfront): Leder uppvärmningen av Arktis och avsmältningen av havsis på sommaren till ökad förekomst av extremväder på mellanbredderna? (165) Meteorologiska säsongsprognoser lurendrejeri eller värdefull information? (166) Rekordsommaren 2018 (168) Vi planerar att skriva ett utlåtande om flygets klimateffekter. I alla dessa fall kom idéerna till ämnena dels från oss själva och dels genom inspiration från SMS Styrelse. Tanken är också att vi skall kunna svara på frågor från SMS medlemmar eller av utomstående. I instruktionen till panelen står att vi inte bör belastas med rena kunskapsfrågor där korrekta svar lätt kan hittas på annat sätt. Istället är tanken att vi skall ägna oss åt mer komplexa frågor, kontroversiella frågor eller frågor med stor relevans för samhällsdebatten där en vetenskaplig belysning kan vara klargörande. Vi är tacksamma för inspel och tar gärna emot idéer. Har kanske du som läser det här något som du skulle vilja se ett utlåtande om? Vilka är vi då som sitter i panelen? SMS styrelse beslutar om vilka som skall vara medlemmar med ambitionen att panelen skall ha 6-8 medlemmar. För närvarande är vi fem stycken som alla är forskningsverksamma inom meteorologi och klimatologi. I panelen deltar vi i vår personliga kapacitet, inte som representant för våra respektive arbetsgivare. Inför utlåtanden har vi också möjlighet att konsultera ytterligare expertis ifall vi känner att vi själva inte behärskar frågan fullt ut. Medlemmar i SMS vetenskapliga panel Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI. Arbetar sedan 2003 vid Rossby Centre som är SMHIs klimatmodelleringsenhet. Är också adjungerad professor vid Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU) och verksam vid Bolincentret. Har forskningsfokus på klimatmodeller och klimatförändring, främst på den regionala skalan. Är också medlem i regeringens expertråd om klimatanpassning. Bakgrund som meteorolog i försvarsmakten (bl a vid F13 i Norrköping) och forskarutbildad inom kemisk meteorologi vid MISU. Efter disputationen 1998 verksam först som postdoktor vid Massachusetts Institute of Technology i USA och sedan vid MISU. Annica Ekman, professor i meteorologi vid Meteorologiska Institutionen, Stockholms Universitet och även verksam inom Bolincentret. Forskar om aerosolpartiklar, moln och klimat. Utvecklar och använder numeriska modeller på olika tids- och rumsskalor och analyserar satellit- och mätdata för att utvärdera modeller. Doktorerade 2001 vid Stockholms Universitet och var sedan postdoktor vid Massachusetts Institute of Technology i USA i drygt två år. Har även spenderat två år vid ETH-Zürich i Schweiz som gästforskare. Var president för den atmosfärsvetenskapliga divisionen inom European Geosciences Union

27 Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi vid Meteorologiska Institutionen, Stockholms Universitet sedan Har forskat kring storskalig cirkulation i atmosfären, numeriska väderprognoser och klimatprocesser. Mitt intresse för meteorologi började i Flygvapnet där jag var meteorolog aspirant i mitten av 70-talet. Fortsatte med forskarutbildning vid MISU, doktorerade Arbetade vid European Centre for Medium range Weather Forecasts (ECMWF) som Education Officer i början av 80-talet och blev lektor vid MISU Var ledare för HIRLAM projektet i mitten av 90-talet och ledde det första svenska klimatforskningsprogrammet SWECLIM inom vilket Rossby centret vid SMHI byggdes upp. Under åren arbetade jag som Director of Research vid ECMWF och de senaste två åren har jag varit direktör för Centre for Climate Research Singapore. Är nu tillbaka vid MISU som professor. Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet och verksam inom Bolincentret. Har också en bakgrund på MIUU i Uppsala, där jag disputerade 1988, och dessförinnan en numera antikverad bakgrund som prognosmeteorolog i flygvapnet. Har sysslat med det mesta inom gränsskiktsmeteorologi, från mesoskalig modellering till turbulensmätningar med flygplan. Deltog också i uppbyggnaden av Rossby Center på SMHI inom forskningsprogrammet SWECLIM. Sedan c:a 20 år har klimatprocesser i Arktis stått i fokus, med hittills fyra Arktisexpeditioner med den svenska isbrytaren Oden. Har varit gästforskare i Boulder, Colorado, i två omgångar, på CIRES och NCAR, och även varit ordförande för International Study of Arctic Change (ISAC) och svensk delegat i Atmospheric Working Group inom International Committee for Arctic Science (IASC). Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet sedan 2011 och är även verksam inom CNDS (Center for Natural Hazard and Disaster Science). Expertis främst inom gränsskiktsmeteorologi med fokus på hur hav och atmosfär samverkar, hav och sjöars roll i globala kolcykeln samt havens roll för atmosfäriska extremhändelser. Driver den mikrometeorologiska mätstationen Östergarnsholm i Östersjön. Är med i styrgrupper inom flertalet nationella och internationella forskningsnätverk (t ex SOLAS, Baltic Earth, WCRP-WDAC). Bakgrund som forskare på SMHI och vid NCAR (National Centre for Atmospheric Research, Boulder, USA). 27

28 NOTISER ECMWF har tecknat kontrakt för ny superdator i Bologna För knappt tre år sedan beslutade ECMWFs Council att nästa generation av superdator för ECMWF skall placeras i Bologna, Italien. Ett nytt dator centrum har byggts upp i Bologna och det beräknas att tas i drift under Nyligen (januari 2020) har ett kontrakt tecknats med den europeiska datorleverantören ATOS om inköp av en ny superdator för placering i Bolonga. Superdatorn har beteckningen BullSequana XH2000 och dess maximala beräkningshastighet är ca 5 gånger högre än ECMWFs nuvarande Cray maskin. Den nya datorn kommer att möjliggöra en ökning av modellupplösningen så att ensemble prognoserna får samma rumsupplösning som den mest högupplösta modellen har idag (ca 10 km). Detta kommer både att förbättra prognoser av temperatur och vindar vid markytan samt möjliggöra dagliga körningar av långtidsprognoser. Idag körs långtidsprognoserna bara två gånger i veckan. Den nya superdatorn ger också helt nya förutsättningar för forsknings och utvecklingsarbetet vid ECMWF, mer än hälften av superdatorkapaciteten används av forskningsavdelningen. Datorn ska ta fram underlag för regeringens policy för att bättre kunna planera för skydd mot översvämningar och förbereda åtgärder mot globala klimatförändringar. Men bättre prognoser ska också ge bättre möjligheter för kommunerna att förbereda sig för lokalt stora regnmängder Även bättre prognoser för flyget och energi-prognoser I extrema situationer står på önskelistan. UK Met Office kommer att driva och ansvara för den nya superdatorn. Prof. Penny Endersby, Met Office s generaldirektör, säger att datorn kommer att möjliggöra för UK att fortsatt ha en ledande roll i att utveckla vädertjänsten och forskningen till nytta för regeringen, allmänheten och industrin. ( Även UK Met Office investerar i ny superdator UK Met Office kommer att investera 1,5 miljarder USD i en ny superdator. Investeringen täcker inte bara datorsystemet utan också alla andra nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Avsikten är att förbättra prognoser av extremväder och klimatprognoser. Ny datapolicy vid ECMWF Vid sitt möte den december 2019 så beslutade ECMWF Council enhälligt att arbeta för en fri och öppen datapolicy att genomföras i olika faser under en 5-årsperiod med början under Data kommer att kunna laddas ner från ECMWF utan kostnad. Vid slutet av den 5-åriga övergångsperioden kommer ett fritt urval av produkter att finnas tillgängliga med hänsyn till finansiella och tekniska begränsningar. ECMWF Council noterade att beslutet kommer att få konsekvenser för EC- MWFs budget och att regelbundna uppföljningar kommer att genomföras. 28

29 NOTISER Aeolus satelliten ger markant förbättring av väderprognoser Den europeiska rymdstyrelsen, ESA, skickade i augusti 2018 upp Aeolus satelliten från den europeiska rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. Aeolus introducerar en helt ny teknik för vindmätningar från rymden. Med hjälp av laserpulser och en mycket noggrann detektering av Dopplerförskjutningen hos det reflekterade ljuset kan satelliten mäta vertikala profiler av vindhastigheten i atmosfären. Efter en intrimningsperiod på drygt ett år levererar nu Aeolus operationella data till väderprognos centra runt hela världen. ECMWF har visat att Aeolus data ger en markant förbättring av prognoskvalitén, särskilt i tropikerna och på södra halvklotet. Andra prognos centra har visat på liknande kvalitets förbättringar. Aeolus data har blivit lika viktiga för väderprognos kvalitén som data från andra huvud komponenter i det globala observationssystemet säger Mike Rennie, den forskare vid ECMWF som ansvarat för introduceringen av Aeolus data i ECMWFs assimilations system. ( tre/news/2020/ecmwf-starts-assimilating-aeo- lus-wind-data) Utvecklingen av Aeolus satelliten har skett i ett europeiskt samarbete mellan forskningsinstitut och industri där arbetet letts från ESA. En svensk, Anders Elfving, har varit projektledare vid ESA medan Heiner Körnich från SMHI och Erland Källén från MISU, och tidigare ECMWF, har deltagit som vetenskapliga rådgivare. Andra europeiska institut och företag som varit involverade är KNMI i Nederländerna, DLR i Tyskland, Meteo-France i Frankrike och Airbus i Frankrike och i England. RUAG Aerospace i Mölndal har levererat antenner till Aeolus. Det har tagit ca 20 år att utveckla den teknik som krävs för att Aeolus skall kunna ge användbara vinddata, en stor utmaning har varit stabiliteten och livslängden hos laser utrustningen. Den beräknade livslängden för Aeolus satelliten är endast tre år, möjligen kan den förlängas ytterligare något år om vi har tur. Nästa utmaning är att planera en efterföljare till Aeolus satelliten, tyvärr kommer detta att ta mer än några år och därför blir det ett tomrum i det globala väderobservations systemet när Aeolus slocknar. Ny webb-tjänst för att övervaka observationskvaliteten globalt och regionalt WMO och ECMWF har lanserat en ny web-baserad tjänst för att övervaka observationskvaliteten i realtid. Systemet heter WIGOS Data Quality Monitoring System ( och gjordes tillgängligt den 17 mars

30 NOTISER Färre flygplansobservationer kan ge sämre prognoser I takt med att det internationella flygresandet minskar i samband med corona epidemin har antalet väder observationer från kommersiell flygtrafik minskat radikalt. I slutet av mars hade antalet observationer minskat med ca 40% globalt och vi måste räkna med en ytterligare minskning under den tid som corona epidemin varar. Experiment utförda vid ECMWF för knappt ett år sedan visar att flygplansobservationerna är det näst viktigaste observationssystemet idag, det viktigaste är satellitobservationerna. Särskilt vind observatoner i jetströmsnivå på norra halvklotet kommer huvudsakligen från kommersiella flygplan. Felet på 12 timmars prognoser av vind och temperatur i övre troposfären kan öka med % om alla flygplans observationerna försvinner. Detta fel fortplantas ner till markytan för längre prognoser, en signifikant försämring av prognoserna vid markytan fås efter 3-5 dygn. De nya Aeolus data som introducerats vid ECMWF i januari i år kan delvis kompensera för vind observations bortfallet från flygplan. För ytterligare information se news/2020/drop-aircraft-observations-could-have-impact-weather-forecasts. Kommer COP 26 i Glasgow att genomföras? Kommer COP 26 i Glasgow att genomföras enligt plan den 9-19 november 2020? Coronakrisen har skapat oro för att klimatmötet 2020 UN Climate Change Conference (UNFCCC COP 26) inte kommer att genomföras. Enligt Guardian (18/3) är redan några förmöten i fara då UNFCCC har stoppat alla möten under april månad, och beslut måste tas om mötet i Bonn i juni. Brittiska regeringen har dock inga planer på att senarelägga mötet. Det är upp till Cop Bureau som ansvarar för processen innan den brittiska regeringen tar över ordförandeskapet i november. ( nt/2020/mar/18/cop26-boris-johnson-urged-re- sist-calls-postpone-climate-talks-coronavirus) EMS 2020 Sista dag att lämna in abstracts till European Meteorological Societys årliga konferens är den 8 april. Den årliga konferensen European Conference on Applied Meteorology and Climatology - äger rum den 7 till den 11 september 2020 i Bratislava i Slovakien vid University of Economics in Bratislava (EUBA). Det vetenskapliga programmet finns på ems2020/sessionprogramme 30

31 NOTISER Extremväder väntas öka i Sverige I en nyutkommen rapport om extremväder i Sverige, observerat och förväntat, (Climate Extremes for Sweden, 2019), dras slutsatsen att extremväder kommer att bli vanligare i framtiden men att det i dagsläget är svårt att se tydliga trender utom för några få viktiga områden. Rapporten kommer fram till att det är bara frekvensen av värmeböljor (som ökat) och förekomsten av extrem kyla (som har minskat) som uppvisar tydliga tender. De högsta temperaturerna har ökat i Sverige under sommaren. De intensiva köldperioderna under vinter har minskat i antal och intensitet. För torka ser man en trend med ökande frekvens. För extrema vindar ses ingen urskiljbar trend för Sverige. (Rapporten finns på bit.ly/smhi-klimatextremer) Varmt och blött blev varmare än normalt i hela landet. På de flesta håll var det blötare än normalt. Högsta temperatur under sommaren var 34,8 grader i Markusvinsa i Norrbotten 26 juli. Detta är den högsta temperaturen som uppmätts norr om polcirkeln. (SMHI Medvind) Avliden Meteorolog Erik Törnqvist avled den 17 december Begravningen skedde i Mariakyrkan i Sigtuna den 17 januari 2020 och följdes av en minnesstund i Sigtuna Bygdegård. Många minns nog Erik som en skicklig och lyhörd meteorolog utan stora åthävor. Han startade sin meteorologbana inom Flygvapnet och arbetade den största delen av sitt yrkesverksamma liv på SMHI Arlanda/Stockholm. Erik Törnqvist var född Koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att stiga Koldioxidhalten var i februari ppm och februari ppm. 31

32 RETURADRESS: SMS, c/o SMHI, Norrköping POSTTIDNING - A Vackert när dimman lättar. Läs mer om Saras äventyr till Ryderglaciären på sidan 15. Fotograf Sara Johansson SMS-mötesprogram våren 2020 På grund av Corona-viruset ställs alla SMS-möten under våren 2020 in. Om det är möjligt finns det planerat för en hydrologisk exkursion i Östergötland med fälthydrologer på SMHI. Den kan i så fall genomföras i slutet av maj eller tidigt på hösten. Nordiska Meteorologmötet, NMM32 Den finska organsationskommittén har meddelat att NMM32 i Helsingfors 9-11 juni 2020 ställs in och genomförs 2021 istället på grund av corona-viruset. Mer information finns på

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-

Läs mer

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden) ! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare

Läs mer

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi

Läs mer

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Läs mer

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se

Läs mer

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09 Veckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09 Hej på er igen Ytterligare en vecka har passerat revy och vi har sedan förra brevet lyckats ta oss fram till Petermann Fjorden samt tagit oss hela vägen till Glaciärskanten.

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken 2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Veckobrev från Isbrytaren Oden Hej på er igen! Veckobrev från Isbrytaren Oden 2019-07-14 Då var det dags för Oden att ge sig ut på expedition igen. I år har vi två expeditioner på schemat. Båda expeditionerna startar i Thule som ligger

Läs mer

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts? Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Linköping 20 september 2013 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30.

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30. Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30. Hej på er alla, Navigation Ytterligare en vecka har lite drygt gått sedan förra brevet och vi har lyckats ta oss vidare från Laptevhavet och vidare in i Östsibiriska

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur

Läs mer

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika

Läs mer

Bybladet. Juni 2015. Bybladet innehåller:

Bybladet. Juni 2015. Bybladet innehåller: Bybladet Juni 2015 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Nya styrelsen och ansvarsområden Städdagen den 9/5 Fasadprojektet Takprojektet Bollspel förbjudet på innergårdarna Nya trafikskyltar i området

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

INTRODUKTION AV RCI WEEKS FÖRBÄTTRINGAR

INTRODUKTION AV RCI WEEKS FÖRBÄTTRINGAR INTRODUKTION AV RCI WEEKS FÖRBÄTTRINGAR För mer än 35 år sedan uppfann RCI semesterbytet. I dag ÅTERUPPFINNER RCI det genom att bygga upp och utöka dina förmåner som RCI-medlem och vi ger dig det du har

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro 2019-05-15 Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Vad är ett skyfall? SMHIs definitioner > 50 mm på 60 minuter > 1 mm på en minut Återkomsttider: hur intensivt

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Kvällsposten var först med att få ut nyheten redan på onsdagen 28 oktober 1981 bara några timmar efter upptäckten.

Kvällsposten var först med att få ut nyheten redan på onsdagen 28 oktober 1981 bara några timmar efter upptäckten. Sovjetisk ubåt U 137 med kärnvapen Vid Allhelgonahelgen 1981 fylldes dagstidningarna med en stor nyhet: En Sovjetisk ubåt U 137 på hemligt uppdrag har gått på grund och står fast på ett skär i Blekinge

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Risksituationer i studier

Risksituationer i studier Art 12.1 Efter Brit Rönnbäck, KTH sid 1 av 5 Risksituationer i studier Det här avsnittet skall handla om risksituationer i studier. Det är sådana situationer när sannolikheten att du skall gå ifrån dina

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet sprogrammet Inriktningar och musik och samhälle Nyhet! PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 2:e juni.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 2:e juni. Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 2:e juni. Skriv ned dina svar och lösningar (ej programkod), lägg till eventuella grafer eller illustrationer och spara

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Marcus Löfverström

Marcus Löfverström Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem

Läs mer

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet 2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Veckobrev från Isbrytaren Oden Veckobrev från Isbrytaren Oden 2018-08-10 Hej på er! En dryg vecka har passerat revy sedan vi lämnade Longyearbyen och startade sommarens expedition Arctic Ocean 2018 (AO-18). Vi har sedan avgång Lyckats

Läs mer

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag

Läs mer

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Klimatinnovationer för akademin och industrin Klimatinnovationer för akademin och industrin Mitigation åtgärdar: samspel mellan industri och klimatforskning Hur bidrar industrin till mitigation? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation åtgärdar? Klimatinnovationer

Läs mer

Leif. Information, funderingar och planer hösten Nr

Leif. Information, funderingar och planer hösten Nr Nr 2 2009 Information, funderingar och planer hösten 2009 Hösten får väl anses ha kommit och passerat, för de flesta innebär väl det avrustning och landtagning av båten. Vi kan minnas den sommar som gick,

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige,

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Klimatanpassning Kort introduktion till klimatanpassning som förberedelse för rollen som klimatanpassningskoordinator i Väderköping

Klimatanpassning Kort introduktion till klimatanpassning som förberedelse för rollen som klimatanpassningskoordinator i Väderköping Klimatanpassning Kort introduktion till klimatanpassning som förberedelse för rollen som klimatanpassningskoordinator i Väderköping Alla bilder från SMHI.se Varför utvecklar SMHI spel? Ett stöd för lärande

Läs mer

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Styrelsen Bli medlem och värva en vän! Ordföranden har ordet Nu är det dags för ett nytt medlemsblad från Steg för

Läs mer

Saras bästa studietips

Saras bästa studietips Saras bästa studietips Sara pluggar ekonomi på universitetet. Hon tycker ofta att det är svårt, och lite tråkigt, att studera. Första terminen höll på att sluta illa, men till slut lyckades Sara få godkänt.

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Skumt å Dumt nr

Skumt å Dumt nr Skumt å Dumt nr.1 2011 Vintern går mot sitt slut och solen börjar värma gott. Ett nytt orienterings år har börjat. I lördags var jag på vårens första orienterings aktivitet i Uppsala. Skogsflickorna hade

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2016 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Efter feriearbetet sommaren 2016 gjorde vi en enkätundersökning bland ungdomarna. Vi ville ta reda

Läs mer