REMISSFÖRSLAG OBS! Endast remiss. Ej för användning eller tillämpning! OBS!

Transkript

1 REGLER för prsbf 110:7 Brandetekterings- och Brandlarmsystem På gång Produktionsenheten 2011 REMISSUTGÅVA REMISSFÖRSLAG OBS! Endast remiss. Ej för användning eller tillämpning! OBS!

2 Förord Ett branddetekterings- och brandlarmsystem är ett viktigt system som upptäcker begynnande bränder och skickar en signal vidare till personal som kan vidta lämpliga åtgärder mot branden. I de allra flesta fall aktiverar systemet också andra åtgärder för att förbättra säkerheten, t.ex. startar ett utrymningslarm och/eller stänger branddörrar. Ett branddetekterings- och brandlarmsystem som är korrekt utfört och samverkar med övrigt brandskydd bidrar till att såväl rädda liv som att reducera brandskadekostnaderna. Regelverk för brandlarmanläggningar (som är den tidigare benämningen för dessa system) har utgivits av försäkringsbranschen i Sverige sedan 1930-talet. Sedan 2001 har regelverket getts ut av Brandskyddsföreningen (SBF). Denna utgåva är en omarbetning av hela regelverket och har fått en helt ny kapitelindelning. Denna utgåva har också tagit hänsyn till standarder och tekniska specifikationer som publicerats av CEN. Brandskyddsföreningen är en ideell förening vars vision är ett brandsäkrare Sverige. Brandskyddsföreningen ger ut regelverk och normer avseende olika brandskyddsanordningar och av dessa berörda fysiska eller juridiska personer. I dessa anges egenskaper som anses vara av betydelse för funktion och tillförlitlighet. Avsikten med regelverken och normerna är att lägga fast kvalitetsoch säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig. Denna utgåva till regelverk är framtaget av Brandskyddsföreningen i samarbete med Svensk Försäkring, Besiktning.org, Swelarm Brand, Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering och Södertörns brandförsvarsförbund. Detta regelverk gäller från 2012-XX-XX. Föregående utgåva dras in (2012-XX- XX + 12 månader). Ett regelverk avser inte att inkludera alla nödvändiga förbehåll eller bestämmelser som kan förekomma i en överenskommelse eller i ett kontrakt. Överensstämmelse med ett regelverk medför inte i sig själv att krav eller skyldigheter enligt lag, förordning eller offentlig föreskrift automatiskt uppfylls. Stockholm 2011-XX-XX Brandskyddsföreningen December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 2

3 Innehållsförteckning FÖRORD ORIENTERING OMFATTNING REFERENSER TERMER OCH DEFINITIONER ALLMÄNT ANVÄNDNING AV REGELVERKET UPPBYGGNADEN AV REGELVERKET PRINCIPUPPBYGGNAD AV BRANDDETEKTERINGS- OCH BRANDLARMSYSTEM DOKUMENTATION OCH KOMPETENS I PROCESSEN KONTROLL AV PROCESSEN RÅD VID UPPRÄTTANDE AV UTFÖRANDESPECIFIKATION FÖR BRANDLARM SYFTE SAMRÅD KRAVSTÄLLARE ÖVERVAKNINGSOMRÅDE MANUELL AKTIVERING LARMSIGNALER STYRNINGAR OCH AKTIVERING AV ANDRA BRANDSKYDDSSYSTEM LARMORGANISATION LARMÖVERFÖRING AVSTEG FRÅN REGELVERKET PLANERING OCH PROJEKTERING KOMPONENTER SYSTEM SEKTIONSINDELNING VAL AV DETEKTORTYP PLACERING AV DETEKTORER OCH LARMKNAPPAR LARMSIGNALER CENTRALUTRUSTNING OCH BRANDFÖRSVARSTABLÅ STRÖMFÖRSÖRJNING ÖVERFÖRING AV BRANDSIGNAL TILL LARMCENTRAL ÖVERFÖRING AV FELSIGNAL TILL LARMCENTRAL SLÄCKANLÄGGNING OCH STYRNINGAR TVÅDETEKTORSBEROENDE/TVÅSEKTIONSBEROENDE LEDNINGSNÄT OCH ANDRA FÖRBINDELSEMEDIA SKYDD MOT ELEKTROMAGNETISK PÅVERKAN DOKUMENTATION BEHÖRIGHET INSTALLATION ALLMÄNT PLACERING AV KOMPONENTER KABELINSTALLATION ASPIRERANDE RÖKDETEKTORSYSTEM RADIOAKTIVA KOMPONENTER DOKUMENTATION BEHÖRIGHET December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 3

4 8 UPPSTART OCH KONFIGURATION KONFIGURERING AV CENTRALUTRUSTNING DOKUMENTATION BEHÖRIGHET FÄRDIGSTÄLLANDEKONTROLL OCH KVALITETSSÄKRING ALLMÄNT FÄRDIGSTÄLLANDEKONTROLL KVALITETSSÄKRING DOKUMENTATION BEHÖRIGHET BESIKTNING BEHÖRIGHET LEVERANSBESIKTNING REVISIONSBESIKTNING DOKUMENTATION ANVÄNDNING OCH SKÖTSEL ALLMÄNT ANLÄGGNINGSSKÖTARE KONTROLLJOURNAL UTBILDNING OCH INSTRUKTION TILL PERSONAL ANVÄNDARENS SCHEMA FÖR PROVNING ANVÄNDARENS SCHEMA FÖR KONTROLL ÅTGÄRDER VID BORTKOPPLING OCH FEL PÅ ANLÄGGNINGEN ÅTGÄRDER VID LARM- OCH FELSIGNAL UNDERHÅLL ALLMÄNT BEHÖRIGHET OMFATTNING OCH INTERVALL UNDERHÅLL RESERVDELAR ÄNDRINGAR OCH UTÖKNINGAR AV INSTALLERADE SYSTEM ALLMÄNT OMFATTNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE UTFÖRANDE AV ÄNDRING OCH UTÖKNING BEHÖRIGHET OCH DOKUMENTATION AV ÄNDRING OCH UTÖKNING AKTIVERING AV SLÄCKANLÄGGNINGAR ALLMÄNT VATTENSPRINKLER AKTIVERING AV GASSLÄCKSYSTEM MANUELL AKTIVERINGSANORDNING SIGNALER - AKUSTISKA OCH OPTISKA STYRUTGÅNGAR DETEKTERINGSSYSTEM AKTIVERINGSVILLKOR December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 4

5 15 SÄRSKILDA RISKER ALLMÄNT EL- OCH ELEKTRONIKUTRYMMEN MED HÖG LUFTHASTIGHET ELLER HÖG LUFTOMSÄTTNING HÖGLAGER LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER STYRNINGAR ALLMÄNT BRANDGASVENTILATION (RÖKLUCKOR, BRANDGASFLÄKTAR ETC.) STYRNING AV VENTILATIONSSYSTEM STÄNGNING AV BRAND-/BRANDGASSPJÄLL HISSAR RULLTRAPPOR BRANDDÖRRAR ÖVRIGA STYRNINGAR UTOMHUSLARMDON VID ENTRÉ KOMBINERADE OCH INTEGRERADE SYSTEM ALLMÄNT KOMBINERADE SYSTEM INTEGRERADE SYSTEM HIERARKISKA SYSTEM ALLMÄNT HIERARKISKA SYSTEM BILAGA A ONÖDIGA LARM BILAGA B LARMLAGRINGSTABLÅ BILAGA C ANLÄGGNINGSSKÖTARE BILAGA D UTFÖRANDESPECIFIKATION BILAGA E ANLÄGGARINTYG BILAGA F BESIKTNINGSINTYG BILAGA G BRANDPROV I ANLÄGGNING BILAGA H SKYLT FÖR ANLÄGGNINGSSKÖTARE BILAGA I STYRNINGSFUNKTIONER (INFORMATIV) December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 5

6 0 Orientering Ett branddetekterings- och brandlarmsystem ska upptäcka begynnande brand (med beaktande av skyddsåtgärder för att undvika onödiga larm) så tidigt att verksamma räddnings- och brandsläckningsåtgärder kan vidtas samt så att andra brandskyddande system i byggnaden kan aktiveras i ett tidigt skede. Målsättningen är att detta regelverk tillsammans med refererade dokument bidrar till att säkerställa att branddetekterings- och brandlarmsystemen utförs med tillfredställande kvalitet och tillförlitlighet. Det förutsätts att branddetekterings- och brandlarmsystemen projekteras, installeras och fungerar enligt aktuella lagar och bestämmelser. Installation av ett branddetekterings- och brandlarmsystem kan i vissa fall vara ett krav från myndighet eller utgöra ett byggnadstekniskt byte för annan brandskyddsåtgärd. I dessa fall är funktion, underhåll och besiktning av systemet redovisade i det systematiska brandskyddsarbetet respektive i brandskyddsdokumentationen. Krav på kompetens för personer och företag som arbetar med projektering, installation, provning, skötsel, underhåll och besiktning anges i respektive kapitel i regelverket. Överensstämmelsen med detta regelverk visas genom intyg från anläggarfirman samt genom leverans- och revisionsbesiktningsintyg. 1 Omfattning Detta regelverk anger krav för projektering, installation och underhåll av branddetekterings- och brandlarmsystem som är fast installerade i byggnader. Det anger även vissa krav för skydd på utsidan av byggnader och för aktivering av andra brandskyddssystem. Regelverket är baserat på den teknik som var allmänt tillämpad vid utarbetandet. För annan teknik kan det användas i tillämpliga delar, dock kan då kompletterande krav ställas, till exempel vid provning eller certifiering av produkter. Ett branddetekterings- och brandlarmsystem är endast en del av en byggnads brandskydd. Det är väsentligt att brandskyddets helhet beaktas och att även andra åtgärder vidtas gällande byggnadstekniskt brandskydd, tekniska installationer och personalens utbildning. Regelverket omfattar inte dessa åtgärder. Regelverket anger minimikrav. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 6

7 2 Referenser I denna norm finns referenser till följande dokument. Observera att senaste utgåva skall tillämpas (inklusive ändringar och tillägg): AFS 2009:2 BBR FTR 110 Arbetsplatsens utformning Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar) Särskilt villkor för automatisk brandlarmanläggning LSO Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 SBF 103 SBF 111 SBF 115 SBF 120 SBF 141 SBF 500 SBF 1003 SBF 1007 SBF 1008 SBF 1021 SBF REK Anläggarintyg brandlarm Besiktningsintyg brandlarm Regler för koldioxidsläckanläggning Regler för automatiskt vattensprinklersystem Anvisningar för besiktningsman Regler för gassläcksystem Norm för besiktningsfirma brandskyddsanordning Norm för behörig ingenjör brandlarm Norm för anläggarfirma brandlarm Anvisningar för orienterings- och serviceritningar för brandlarmanläggning Utrymningslarm SIS-CEN/TS Vattenspray Utförande installation och underhåll SIS-CEN/TS Fasta släcksystem Vattendimsystem Utförande och installation SRVFS 2007:1 SRVFS 2008:3 Allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder Allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar SS 3654 Branddetekterings- och brandlarmsystem Brandförsvarstablå och brandkårsnyckel SS Dokumentation av teletekniska anläggningar SS-EN 54-1 Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 1: Introduktion SS-EN 54-2 Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 2: Centralutrustning SS-EN 54-3 Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 3: Akustiska larmdon December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 7

8 SS-EN 54-4 Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 4: Strömförsörjning SS-EN Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 11: Larmknappar SS-EN Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 21: Utrustning för larm- och felöverföring SS-EN Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 23: Optiska larmdon SS-EN Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 25: Radiolänkade komponenter SS-EN Fasta släcksystem Komponenter till gassläcksystem Del 1: Krav och provningsmetoder för elektriska kontrollenheter och fördröjningsanordningar SS-EN Fasta släcksystem Komponenter till gassläcksystem Del 2: Krav och provningsmetoder för icke elektriska kontrollenheter och fördröjningsanordningar SS-EN Fasta släcksystem Komponenter till gassläcksystem Del 1: Krav och provningsmetoder för manuella utlösningsoch avstängningsanordningar SS-EN Fasta släcksystem Automatiska sprinklersystem Utförande, installation och underhåll SS-EN Fasta släcksystem Skumsystem - Del 2: Utförande, installation och underhåll SS-EN Fasta släcksystem Gassläcksystem Del 1: Utförande, installation och underhåll SS-EN Certifieringsorgan Allmänna krav vid certifiering av produkter SS-EN Fastighetsnät för informationsöverföring Installation av kabelnät Del 2: Planering och genomförande av installation inomhus SS-EN Kablar Provning för motståndsförmåga mot brand för oskyddade kablar med liten diameter för användning i nödströmskretsar December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 8

9 3 Termer och definitioner Anläggarfirma företag som är certifierat som anläggarfirma brandlarm enligt SBF 1008 Anläggarintyg ett intyg där en anläggarfirma specificerar anläggningen och intygar att anläggningen är utförd enligt utförandespecifikation och regelverkets kapitel 6 9 och i aktuella fall enligt kapitel Behörig ingenjör - enskild person som är certifierad som behörig ingenjör brandlarm enligt SBF 1007 Besiktningsfirma företag som är certifierat som besiktningsfirma enligt SBF 1003 Besiktningsintyg ett intyg där en besiktningsfirma intygar att regelverket är uppfyllt Besiktningsman enskild person som är utsedd av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003 BFT - brandförsvarstablå Biledning - del av ledningskrets, innehållande komponenter utan egen adress som ansluts till in- och utgångsenhet på detektorledning. CU - centralutrustning Färdigställandekontroll samtliga provningar och kontroller, omfattande installation och funktion, som erfordras för att verifiera att en anläggning uppfyller ställda krav Installatör den juridiska person som utför installationen Kompletterande larmadress adressangivelse på centralutrustning som vid utlöst larm med ett signifikativt larmnummer kompletterar och närmare preciserar den larminformation som ges genom sektionsangivelsen. Kompletterande larmadress kan utgöras av enstaka eller grupp av detektor(er), larmknapp(ar) mm. Kravställare den (eller de) organisation(er) som har krävt eller begärt installationen av brandlarmanläggningen och/eller ska godkänna utförandet av det, t.ex. byggherre, fastighetsägare, nyttjanderättshavare, försäkringsbolag, räddningstjänst eller byggnadsnämnd. Krets - media som förbinder detektorer, larmknappar och andra komponenter med centralutrustningen. Larmcentral internt eller externt belägen plats med bemanning för larmmottagning, med utbildad personal och erforderliga resurser och varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras. Projektör den enskilde person som ansvarar för projekteringen, d.v.s. utformning och framtagning av ritningar, beräkningar och andra erforderliga uppgifter. Responstid avser tiden för rök (eller annan lämplig aerosol) vid samplingshål att transporteras till och aktivera aspirerande rökdetektor. Utförandespecifikation ett underlag för projekteringen där kravställaren anger funktioner som ska finnas i den färdiga installationen. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 9

10 4 Allmänt 4.1 Användning av regelverket Regelverket är frivilligt att använda, men avsikten är att kravställare i specifikationer och beställningar ska kunna åberopa regelverket och då få en anläggning som uppfyller regelverkets krav. Likaså kan en leverantör åberopa regelverket för att precisera ett anbud eller en leverans. När regelverket åberopas innebär detta samtliga krav, förutom det som är specificerat som undantag. Regelverket täcker inte alla variationer på byggnaders utformning eller på verksamheter. Av detta skäl kan det i ett eller flera avseende bli aktuellt med avsteg från regelverket. Sådana avsteg ska vara förankrade i förväg och skriftligt dokumenterade. 4.2 Uppbyggnaden av regelverket Regelverket är uppbyggt för att följa processen med installation av en brandlarmanläggning i enlighet med Figur 4.2. Risk- och behovsbedömning (kapitel 5) Planering och projektering (kapitel 6) Installation (kapitel 7) Uppstart, konfiguration, färdigställandekontroll och kvalitetssäkring (kapitel 8 och 9) Ändringar och utökningar (kapitel 13) Leveransbesiktning (kapitel 10) Användning och skötsel (kapitel 11) Underhåll (kapitel 12) Revisionsbesiktning (kapitel 10) Figur 4.2 Flödesschema - princip December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 10

11 Det förutsätts att det första skedet är en genomgång av riskerna och vilka behov som brandlarmanläggningen behöver uppfylla. Detta ska dokumenteras i en utförandespecifikation, se kapitel 5. Redan på planerings- och projekteringsstadiet behöver hänsyn tas till miljöförhållanden och planerade verksamheter i de lokaler som ska övervakas så att onödiga larm undviks. Se vidare i Bilaga A. 4.4 Principuppbyggnad av branddetekterings- och brandlarmsystem Principuppbyggnaden av ett branddetekterings- och brandlarmsystem framgår av följande figur (från SS-EN 54-1): 1 Detekterings- och aktiveringsfunktion G Kontrollfunktion för brandskyddssystem eller - utrustning 2 Kontrollfunktion för aktiviteter H Brandskyddssystem eller -utrustning 3 Lokala anslutna funktioner J Felsignalfunktion 4 Externa anslutna funktioner K Funktion för mottagning av felsignal A Automatisk branddetekteringsfunktion B Centralutrustningsfunktion C Larmdonsfunktion L Strömförsörjningsfunktion M Centralutrustningsfunktion för larmgivning N Tillhörande in- och utgångsfunktioner December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 11

12 D Manuell aktiveringsfunktion E Brandlarmsignalfunktion O Tillhörande styrfunktioner Utbyte av information mellan funktioner F Funktion för mottagning av brandlarmsignal Anmärkning: De funktioner som ingår i branddetekterings- och brandlarmsystemet visas inom den punktstreckade linjen. 4.5 Dokumentation och kompetens i processen Det förutsätts att samtliga moment i regelverket blir erforderligt dokumenterade. Detta innebär till exempel att produkter som ska uppfylla angivna standarder ska vara provade och certifierade och att provningar som anges ska dokumenteras. Likaså förutsätts att all dokumentation görs tillgänglig för såväl anläggningsägare som den som behöver kontrollera eller arkivera dokumentationen. Generellt förutsätts att samtliga personer som utför arbete som beskrivs i detta regelverk har erforderlig kompetens. Nivån och inriktningen på kompetensen kan skilja sig åt för olika typer av arbeten. För vissa moment krävs särskild utbildning eller certifiering som då framgår i respektive avsnitt. 4.6 Kontroll av processen Syftet med krav på att personer eller företag ska vara certifierade eller på annat sätt uppfylla vissa krav är att säkerställa att momenten utförs på ett korrekt och för kravställaren tillförlitligt sätt. Intyget för den färdiga installationen benämns anläggarintyg och ska ta hänsyn till det faktiska utförandet och inte vem som utfört de tidigare momenten. För kravställare och beställare är det dock väsentligt att bevaka att samtliga moment utförs med rätt kompetens för att eventuella korrigerande åtgärder ska kunna vidtas så tidigt som möjligt. En checklista för kontroll av de olika delmomenten i processen bör därför upprättas. Det bör vara kravställaren, eller dennes ombud, som tar fram checklistan. Kraven på dokumentation av olika moment, framtagande av anläggarintyg mm gäller dock oavsett om en checklista är framtagen eller inte, se anvisningar i respektive kapitel. En översiktlig sammanställning över utförande och dokument för de olika momenten framgår i tabell 4.6. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 12

13 Moment Utförare Dokument 1) Kapitel 2) Process Behovsbedömning Kravställare/Beställare T.ex. brandskyddsdokumentation Underlag för projektering Kravställare/Beställare Utförandespecifikation 5 5 Kontrolleras lämpligen med hjälp av en checklista Projektering Behörig ingenjör eller anläggarfirma Ritningar, förbindelsediagram mm 6 Installation Installatör Ritningar,registreringshandlingar mm 7 Anläggarfirma Anläggarintyg 8 och 9 Leveransbesiktning Besiktningsfirma Besiktningsintyg 10 Användning och skötsel Underhåll Konfigurering och färdigställandekontroll Revisionsbesiktning Anläggningsskötare Kontrolljournal 11 Brandskydds -kontroller Servicefirma eller anläggarfirma Servicerapport 12 Besiktningsfirma Besiktningsintyg 10 i det systematiska brandskydds arbetet 1) Fler dokument krävs för vissa moment. Se respektive kapitel. 2) I detta kapitel anges de huvudsakliga kraven. Andra kapitel kan dock vara aktuella. Tabell 4.6 Sammanställning över processen December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 13

14 5 Råd vid upprättande av utförandespecifikation för brandlarm 5.1 Syfte En branddetekterings- och brandlarmanläggning kan installeras för att skydda liv, egendom och miljö. Vid planering av branddetekterings- och brandlarmanläggning ska som första steg en utförandespecifikation upprättas där ramarna för anläggningen fastställs. Vid nybyggnad bör specifikationen upprättas som en del av den preliminära brandskyddsdokumentationen för byggnaden. Detta avsnitt innehåller råd för upprättande av utförandespecifikation. Utformningen av specifikationen ska vara enligt Bilaga D. De val som ska utföras vid upprättande av utförandespecifikationen illustreras av nedanstående tabell: Val nr Valet avser Råd för val finns under avsnitt Alternativ att välja/ange vid upprättande av utförandespecifikation 1 Övervakningsområde 5.4 A - fullständig övervakning av byggnad B fullständig övervakning av brandcell C begränsad övervakning av utrymnings- och kommunikationsvägar D Begränsad övervakning enligt särskild överenskommelse 2 Manuell aktivering 5.5 Samtliga personer ska kunna aktivera larmet manuellt Enbart särskilt utsedda ska kunna aktivera larmet manuellt 3 Larmsignalering 5.6 Larm för intern insats (larmorganisation) Larm för uppmärksamhet Larmdon för insatsstyrka 4 Aktivering av andra brandskyddssystem 5.7 Utrymningslarm Samtliga brandskyddssystem och styrningar som ska aktiveras ska anges i utförandespecifikation Typ av styrutgång i centralutrustningen 5 Larmlagring 5.6, 5.8 och 5.9 Tider för kvittering och undersökning, placering av tablåer 6 Larmöverföring 5.9 Överföring av brandsignal och krav på tider Överföring av felsignal (inklusive avbrott) och krav på tider Överföringstjänst för brand- respektive felsignal Larmcentral för brand- respektive felsignal Åtgärd vid brand respektive fel December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 14

15 7 Skötsel Anläggningsskötare och serviceorganisation 5.2 Samråd Den som är kravställare bör upprätta utförandespecifikationen i samråd med andra berörda parter, till exempel ägare, innehavare, räddningstjänst och försäkringsbolag. På så sätt kan man undvika att det ställs krav i efterhand och man kan även utreda om viss utformning av anläggningen kan ge försäkringspremielättnader. 5.3 Kravställare Allmänt Detta avsnitt är avsett att ge en översiktlig bild av myndigheters och andra organisationens krav på branddetekterings- och brandlarmanläggningar. För korrekt innebörd av kraven behöver aktuell information alltid inhämtas från respektive part. Den informationen har alltid företräde före denna text. Det kan finnas flera anledningar till att ett branddetekterings- och brandlarmsystem blir installerat och den som begärt eller krävt installationen är kravställare. Kraven delas in i olika grupper men för de flesta objekt kan det bli fler än en kravställare Myndighetskrav (kommentar till remissen: Den informativa texten om BBR kommer att uppdateras till BBR 19 innan publicering) Krav på branddetekterings- och brandlarmsystem finns i BBR som gäller för nybyggnader och ändringar av befintliga byggnader. Verksamheter som enligt BBR ska förses med brandlarm är vårdanläggningar (med undantag för förskolor), särskilt boende för personer med vårdbehov och de flesta hotell. Observera att BBR oftast använder sig av begreppen anordning för tidig upptäckt av brand eller automatiskt utrymningslarm när kravet på brandlarm inkluderas. I dessa fall ska brandlarm installeras och BBR hänvisar till SBF 110 som exempel på lämpligt utförande. För samlingslokaler finns det krav på utrymningslarm och i de fall brandlarmsystemet används för aktivering av utrymningslarmet blir brandlarmet integrerat i det kravet. Kraven i BBR är generellt angivna i kvalitativa termer. Det finns möjligheter att installera brandlarm som ett så kallat tekniskt byte, som i BBR kan vara alternativ utformning eller annan lösning och metod. Ett exempel på detta kan vara att man installerar brand- och utrymningslarm för att kunna öka avståndet till utrymningsväg. Om brandlarmanläggningen har använts för tekniskt byte ska detta vara dokumenterat i brandskyddsdokumentationen. Brandlarmanläggningen blir då en del av bygglovet och det blir ett myndighetskrav att brandlarmanläggningen installeras. I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 finns krav på att arbetsplatser ska förses med detektorer och larmanordningar om brand eller liknande innebär risk för olycksfall eller akut ohälsa. Larmanordningar behövs inte om riskerna är små eller när det är uppenbart at det inte är nödvändigt för personalens säkerhet. I kommentarerna förtydligas detta med ett antal exempel på verksamheter som behöver detektorer och larmanordningar, bland dessa återfinns de flesta arbetslokaler där öppen eld förekommer, arbetslokaler som är svåröverskådliga så att en brand kan uppstå utan att den uppmärksammas av alla i lokalen, isolerade rum (t.ex. av typ frysrum), arbetslokaler än en våning December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 15

16 under marknivå, mm mm. Som exempel på lokaler där larmanordningar inte behövs, nämns mindre kontor och förskolor. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) anger att såväl ägare och nyttjanderättshavare till byggnader skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Kravet gäller alla byggnader men kraven på vilka åtgärder som ska vidtas är olika från fall till fall. För vissa verksamheter finns det extra krav på redogörelse och kontroll av brandskyddet, t.ex. byggnader för vård och omsorg, förskolor och skolor, hotell och andra sorters tillfälligt boende, samlingslokaler, byggnader med kulturhistoriskt värde, mm. LSO har i sig inga detaljerade krav på installation av brandlarm men i många fall blir brandlarmet en del av det till kommunen redovisade brandskyddet och på så sätt kopplat till LSO. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan i allmänna råd ange riktlinjer för vad som är skäligt brandskydd enligt LSO för olika verksamheter och då ta upp behovet av brand- och utrymningslarm, t.ex. SRVFS 2007:1 om brandvarnare i bostäder och SRVFS 2008:3 om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande Försäkringskrav Försäkringsbolagens krav är i första hand inriktade på att begränsa skadekostnaden som kan uppstå vid brand. Försäkringsbolagen kan ställa krav försäkringstagaren att installera branddetekterings- och brandlarmsystem. I andra fall kan branddetekterings- och brandlarmsystemet påverka försäkringspremiens storlek. Så gott som alltid tar försäkringsbolaget hänsyn till om det finns en branddetekterings- och brandlarmsystem eller inte. Försäkringsbranschens gemensamma organisation Svensk Försäkring har publicerat FTR 110 som är förslag till villkorstext. FTR 110 hänvisar till att SBF 110 ska följas och lägger särskild vikt vid skötsel och besiktningar av branddetekterings- och brandlarmanläggningen Larmcentral I de flesta fall vidarebefordras larmsignalerna från branddetekterings- och brandlarmsystemet till en extern larmcentral (larmmottagare). Detta kan vara räddningstjänstens larmcentral, SOS Alarm eller annan. I samband med att ett avtal upprättas med larmcentralen kan krav ställas på utförandet av branddetekterings- och brandlarmsystemet och i de flesta fall åberopas då SBF 110. Det kan också finnas speciella krav för att minska risken för onödiga larm, t.ex. krav på larmlagring, tvådetektorsberoende eller att revisionsbesiktningsintyg ska skickas in årligen Egen ambition Den grundläggande anledningen till att installera branddetekterings- och brandlarmsystem bör vara det egna säkerhetsarbetet. I det systematiska brandskyddsarbetet (som krävs enligt LSO) ska det fastställas en brandskyddspolicy eller ambition. Efter en riskbedömning bestäms vilken skyddsnivå som önskas uppnå och därefter undersöks om det befintliga skyddet uppnår detta samt om myndighetskraven är uppfyllda. Vid behov får skyddet kompletteras, t.ex. genom installation av en branddetekterings- och brandlarmsystem. Betydelsen av att skydda den egna verksamheten regleras inte av myndighetskrav utan är nödvändig att ta ställning till utifrån den egna ambitionen att upprätthålla drift och verksamhet. Skyddet av personal och besökare kan även ha betydelse för den egna verksamhetens varumärke och leda till att behövs mer skydd än myndigheternas miniminivå. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 16

17 5.4 Övervakningsområde När branddetekterings- och brandlarmsystemet projekteras är det viktigt att det är fastlagt inom vilket område det förväntas att en brand ska upptäckas tidigt systemet. Detta ska bestämmas innan projekteringen påbörjas. Övervakningsområdet är normalt hela byggnaden. Eventuella undantag från övervakningsområdet ska alltid preciseras på ett tydligt sätt Detektorövervakningen ska minst uppfylla ett av nedanstående alternativ: Klass A Fullständig övervakning av hela byggnaden Övervakning av hela byggnaden innebär att samtliga utrymmen i byggnaden förses med detektorer med endast de undantag som anges i Fullständig övervakning innebär även skydd mot brand utifrån, s.k. fasadskydd, för byggnader med brännbar fasad samt för byggnader där takfot, skärmtak eller annan utbyggnad är placerad lägre än 5 meter ovan mark. Klass B Fullständig övervakning av brandcell Övervakning av brandcell innebär att samtliga utrymmen inom brandcellen samt utrymningsvägarna och väg till utrymningsvägarna från brandcellen förses med detektorer med endast de undantag som anges i Klass C Begränsad övervakning: Utrymnings- och kommunikationsvägar Övervakning av utrymnings- och kommunikationsvägar är ett begränsat skydd som syftar till att varna i händelse av brand innan utrymningsvägar inte kan användas på grund av rök eller värme. Det är viktigt att önskat övervakningsområde är tydligt beskrivet. Om en begränsad omfattning väljs, kan en brand som uppstår i ett av de utrymmen som inte förses med detektorer få stor omfattning innan branddetekterings- och brandlarmsystemet aktiveras i enlighet med utförandespecifikationen. Klass D Begränsad övervakning enligt särskild överenskommelse Övervakning enligt särskild överenskommelse är alla utformningar som inte uppfyller kraven för Klass A, B eller C. Det är viktigt att önskat övervakningsområde är tydligt beskrivet. Om en begränsad omfattning väljs, kan en brand som uppstår i ett av de utrymmen som inte förses med detektorer få stor omfattning innan brandlarmet aktiveras Begränsad övervakning måste väljas med stor försiktighet. Möjliga konsekvenser ur brandsynpunkt av att en brand uppstår i utrymme som inte förses med detektorer måste alltid analyseras före beslut om en begränsad övervakning. Om begränsad övervakning enligt klass C eller D väljs, ska det tydligt och klart vara skriftligen motiverat genom en detaljerad beskrivning av avvikelserna från kraven, med förklaringar till skälen för dessa samt vem som godkänt avvikelserna. När en begränsad övervakning väljs är det viktigt att säkerställa att en sent upptäckt brand utanför övervakningsområdet inte medför okontrollerade risker. Om detta inte går att konstatera bör övervakningsområdet utökas. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 17

18 5.5 Manuell aktivering Av samtliga personer Om samtliga personer som vistas inom det övervakade området ska kunna manuellt aktivera brandlarmsystemet är det viktigt att larmknapparna placeras så att avståndet till en larmknapp aldrig blir för långt och att de förses med tydliga skyltar. Det ska alltid finnas larmknapp vid centralutrustning eller brandförsvarstablå och, när sådana finns, vid brandförsvarstablå och larmlagringstablå Av särskilt utsedd personal När det finns risk för okynnesaktiveringar eller när det av andra skäl kan vara olämpligt att placera larmknapparna så att de är tillgängliga för alla, så ska dessa placeras enligt särskilda anvisningar. Det ska då finnas utbildad personal som är väl förtrogna med larmknapparnas placering och funktion och betydelsen av den uppgift som ålagts dem. Det ska alltid finnas larmknapp vid centralutrustning eller brandförsvarstablå samt och larmlagringstablå. 5.6 Larmsignaler Larmdon för räddningstjänst eller annan insatsstyrka Insatsstyrka ska normalt först bege sig till centralutrustningen eller brandförsvarstablå för att där få vidare information om varifrån larmsignalen kommer. Ett larmdon ska därför alltid vara placerat utomhus i anslutning till entrén där centralutrustning eller brandförsvarstablån är placerad. I vissa fall kan mer detaljerad information överföras till insatsstyrka för en snabbare lokalisering av larmet. Detta ska då ses som ett komplement till utomhuslarmdonet Larmsignal för intern insats mot brand (larmorganisation) Syftet med branddetekterings- och brandlarmsystemet är att upptäcka branden så tidigt att verksamma räddnings- och brandsläckningsåtgärder kan vidtas. I de flesta fall innebär det att personal på plats måste göra en tidig insats. Personal som har fått utbildning och instruktioner för detta kallas för larmorganisation, se vidare i 5.8. Larm till larmorganisationen kan ske genom särskild signalkaraktär i larmdon, eller på annat sätt. Larmlagringstablån kan vara en viktig tablå för att ge information till larmorganisationen. Det är viktigt att signalen inte kan förväxlas med utrymningslarm eller andra larmsignaler. Larmlagringstablå används för att ge larm till larmorganisationen så att de kan agera utan behov av att manövrera på centralutrustningen. I större objekt kan det behövas flera larmlagringstablåer. Det bör även klargöras vilket behov det finns av att presentera kompletterande information på larmlagringstablåer. Ofta innebär larmlagringstablåer att larmöverföring kan fördröjas, men nyttan av att ge larmsignal till larmorganisationen i ett tidigt skede gäller oavsett hur larmöverföringen är organiserad Larmsignal för allmän uppmärksamhet på brandtillbud I vissa fall kan all personal och besökare behöva uppmärksammas på att ett brandtillbud har skett, utan att en utrymning behöver påbörjas omedelbart. Beroende på lokalens utformning, verksamhetens art, personalens utbildning och instruktioner, larmorganisation mm så kan denna signal syfta till såväl att December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 18

19 var och en kan göra en insats mot branden som att förbereda sig på att en utrymning kan bli nödvändig senare. Signaler för brandlarm och utrymningslarm kan lätt förväxlas. För att signalens innebörd ska leda till rätt åtgärd är det avgörande att komplettera med tydlig och instruktiv skylt samt utbildning av personal. Larmsignalen bör endast ges i området som är närliggande platsen för brandtillbudet Utrymningslarm Utrymningslarm aktiveras ofta av ett branddetekterings- och brandlarmsystem. Alla larmdon som placeras inom lokalen som har till syfte att varna personer för fara och få dem att påbörja utrymning av byggnaden är ett utrymningslarm. Det är viktigt att klargöra om olika detektorer och/eller sektioner i branddetekterings- och brandlarmsystemet ska aktivera delar av utrymningslarmet eller om hela utrymningslarmet ska starta oavsett var brandtillbudet har detekterats. Läs mer om detta i SBF REK Utrymningslarm. 5.7 Styrningar och aktivering av andra brandskyddssystem Typ av styrutgång i centralutrustningen Standarden för centralutrustning innehåller fyra olika typer av utgångar för styrningar. Detta är optioner och beroende på den övervakning som önskas av styrfunktionen är det nödvändigt att ange om särskild typ av styrutgång erfordras. Olika typer av styrutgångar kan användas för olika styrningar. Följande optioner finns i SS-EN 54-2 punkt 7.10: Typ A Styrutgång utan krav på indikeringar Typ B Styrutgång med indikering i centralutrustning av att styrsignal har aktiverats Typ C Styrutgång med indikering i centralutrustning av att styrfunktionen har mottagit styrsignalen (kvittens) Dessutom kan centralutrustning ha indikering för fel i kontrollutrustning för brandskyddssystemet, till exempel felsignal från kontrollenhet enligt SS-EN Det är därför nödvändigt att för varje styrfunktion som ska aktiveras av branddetekterings- och brandlarmsystemet ange vilken typ av styrutgång och om indikering för fel ska finnas. Även kommande behov av ytterligare styrningar bör om möjligt beaktas Släcksystem Branddetekterings- och brandlarmsystemet kan användas för aktivering av släcksystem som finns inom det övervakade området. Släcksystemet kan vara ett enstaka rum eller maskin, men ibland täcka ett större område. Exempel på släcksystem kan vara gassläcksystem, vattensprinklersystem - förutlösning, vattenspraysystem, vattendimma mm. Ofta går signalen från branddetekterings- och brandlarmsystemet till en kontroll- och fördröjningsanordning som i sin tur övervakar funktioner som är specifika för släcksystem. Branddetekterings- och brandlarmsystemet förväntas även ta emot signaler från släcksystem (aktiverat släcksystem, felsignaler mm). Ledning mellan branddetekterings- och brandlarmsystemet och släcksystem ska vara övervakad. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 19

20 5.7.3 Brandgasventilation Brandgasventilation är oftast avsedd att öppnas manuellt av räddningstjänsten men kan ibland kompletteras med automatisk öppning vid brandlarm. Detta förekommer framförallt när brandgasventilationen är en förutsättning för personsäkerheten. Brandlarmanläggningen kan då användas för att öppna ventilationen. Vilka detektorer som ska aktivera styrningen beror på brandgasventilationens placering och brandcellsindelningen. Principerna ska redovisas i utförandespecifikationen. Se 16.2 beträffande utformning av styrning av brandgasventilation Ventilationsstyrning Hissar Styrning av ventilationen kan antingen ske genom ventilationsaggregatet eller genom brand-/brandgasspjäll. Oavsett vilket så behöver styrningen anpassas till utformningen av ventilationssystemet och brandcellsindelningen. Vilka fläktar/spjäll som ska styras samt principerna för styrningen ska preciseras i utförandespecifikationen. Funktion för motionering av spjäll bör vara inbyggt i ventilationssystemet med 48 timmars intervall. Vid fel i motioneringen bör fellarm överföras till byggnadens branddetekterings- och brandlarmsystem. Se 16.3 och 16.4 beträffande utformning av ventilationsstyrning. Styrning av hissar behöver samordnas med byggnadens utrymningsplanering. Hissar ska styras till ett plan som ska vara bestämt i förväg, ofta är entréplanet lämpligast plan för att stanna hissen. Om brandindikeringen kommer från det planet ska hissen styras till ett alternativt stannplan. Vilka hissar som ska styras samt stannplan och alternativt stannplan ska preciseras i utförandespecifikationen. Se 16.5 beträffande utformning av hisstyrning Rulltrappor Normalt ska rulltrapporna automatiskt stanna vid brandindikering, eller eventuellt styras så att de går mot entréplan eller annat plan för utrymning. Vilka rulltrappor som ska styras samt principen för styrningen ska preciseras i utförandespecifikationen. Se 16.6 beträffande utformning av styrning av rulltrappor Branddörrar Dörrar i brandcellsgränser (branddörrar) ska normalt vara stängda och är ofta försedda med dörrstängare. Dörr får förses med uppställningsanordning förutsatt att dörrarna automatiskt stängs när det förekommer brandgaser i närheten av dörren. Branddetekterings- och brandlarmsystemet kan användas för denna automatiska stängning. Vilka dörrar som ska styras och vilken princip som ska gälla för styrningen ska preciseras i utförandespecifikationen. Se 16.7 beträffande utformning av styrning av branddörrar. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 20

21 5.7.7 Övriga styrningar Andra styrningar som kan vara aktuella är upplåsning av dörrar (el-slutbleck), att tända belysning och tysta musik, stopp av industriprocesser mm. Det är viktigt att alla styrningar som erfordras är tydligt dokumenterade. Vilka delar av branddetekterings- och brandlarmsystemet som ska aktivera respektive styrning beror på typen av styrning, verksamhetens art och utrymningsstrategin i det enskilda fallet. Detta ska preciseras i utförandespecifikationen. För samtliga styrningar är det viktigt att behov av övervakning och reservkraft beaktas. 5.8 Larmorganisation Vilka personer ska larmas? Larmorganisation innebär att det ska finnas utbildad personal på plats som har till uppgift att ta reda på varifrån larmet kommer och vidta insats. Personalen ingående i larmorganisationen ska vara utsedd så att det tydligt vilka som ingår. Samtliga personer i larmorganisationen som befinner sig på plats ska larmas vid brandtillbud Hur ska personerna larmas? Larmet till larmorganisationen kan ske genom att de har särskilda instruktioner för sina åtgärder när ett allmänt utrymningslarm eller signal om uppmärksamhet vid brandtillbud sker. Larmorganisationen kan också larmas genom ett särskilt larmsignalsystem, till exempel ett personsökarsystem. Det är även möjligt att överföra larmet till en larmcentral som i sin tur larmar larmorganisationen. Oavsett hur larmet sker är det viktigt att det sker på ett tillförlitligt sätt. I synnerhet om larmorganisationen ska larmas via ett eget larmsignalsystem är det nödvändigt att se till att det är en övervakad förbindelse till larmorganisationen och att det finns reservkraft vid strömbortfall Vad ska personerna göra? Om personalen i larmorganisationen konstaterar en brand kan de: - påbörja insatsen för att släcka eller begränsa branden; - påbörja utrymning av lokalen om det behövs; - meddela övriga berörda att en brand har utbrutit; - larma räddningstjänsten och förbereda dess ankomst, mm. Om personalen i larmorganisationen konstaterar att det inte är brand kan de: - förhindra larmöverföring om det finns larmlagring; - återställa larmet i centralutrustningen; - vidta åtgärder för att förhindra ytterligare onödiga larm av samma orsak m.m. Personalen i larmorganisationen ska ha rutiner och beskrivningar som anger vad de ska göra i olika lägen. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 21

22 5.9 Larmöverföring Vem ska ta emot larmet? Larmöverföring innebär att larmsignal skickas från centralutrustningen till en larmcentral (som också kan kallas för larmmottagare). I vissa fall fungerar räddningstjänsten som larmcentral, men det vanligaste är att det är ett externt företag som är larmcentral. Det kan även vara en intern vakt eller reception som fungerar som larmcentral. Larmcentralen ska alltid fungera när larm kan komma och det innebär att det i princip alltid krävs att larmcentralen är ständigt bemannad. Det är viktigt att larmcentralen har möjlighet att vidta de åtgärder som behövs, till exempel att kalla ut räddningstjänsten. Ett avtal eller liknande ska upprättas med larmcentralen som beskriver vilka larm som ska tas emot och vilka åtgärder som ska vidtas. Överföring av felsignaler kan ske till annan mottagare än den som tar emot brandsignalen. Eftersom ett fel kan innebära att brandlarmanläggningen inte fungerar som den ska så är det viktigt att även felsignalen överförs till en ständigt bemannad larmcentral och att det finns ett avtal eller liknande som beskriver vilka åtgärder som ska vidtas beroende på vilken felindikering som har erhållits Hur ska larmet överföras? Det finns olika tekniska lösningar för hur larmet kan överföras men brand- och felsignaler från branddetekterings- och brandlarmsystem ska alltid överföras via en övervakad förbindelse. Detta medför att, beroende på utförandet, överföring kan ske via fasta larmnät, radiovågor eller IP-nät. Krav på utförandet finns i standarden SS-EN Den som levererar överföringstjänsten är ofta ett anat företag än larmcentralen och det ska upprättas ett särskilt avtal med den som står för tjänsten. Detta ska reglera såväl vilka signaler som ska överföras som att slå fast de tider som gäller för överföringen, för indikering av avbrott i förbindelsen samt vilken tillgänglighetsgrad överföringen har. Ett minimum är att signal för brand respektive fel överförs, men ofta kan såväl insats vid brand som åtgärd av brister förbättras genom att mer information överförs Vad ska larmcentralen göra? Larmcentralen ska ta emot larmet och sedan förmedla den informationen vidare till den eller de som ska vidta åtgärd. Det kan vara att larma larmorganisationen för undersökning av larmorsaken och för att få igång en snabb insats mot en brand, det kan vara att larma räddningstjänsten, att meddela jour- eller serviceorganisation om fel så att brister kan åtgärdas, att meddela driftansvarig om vad som skett mm. Det är viktigt att fastställa alla åtgärder som ska vidtas och att detta görs tydligt genom ett avtal med larmcentralen. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 22

23 5.10 Avsteg från regelverket Hantering av avvikelser Regelverket är frivilligt att tillämpa och det innebär att det är den kravställare som begärt att branddetekterings- och brandlarmsystemet ska uppfylla SBF 110 som avgör om eventuella avvikelser kan accepteras eller inte. Samtliga avvikelser ska beskrivas i anläggarintyg och besiktningsintyg men det är kravställaren som avgör om de kan accepteras eller inte. Acceptansen från kravställaren bör finnas skriftligen och ange skälen till varför avvikelsen har accepterats. Anläggarintyg och besiktningsintyg tar inte hänsyn till skrivningar i brandskyddsdokumentation, kontrakt eller andra dokument utan ska ange samtliga avvikelser som finns i förhållande till SBF 110. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 23

24 6 Planering och projektering 6.1 Komponenter Generella krav Det är av stor betydelse för branddetekterings- och brandlarmsystemets riktiga och säkra funktion att ingående materiel har avsedda prestanda och bibehåller sin funktionsduglighet i aktuell användningsmiljö. Krav för brandlarmkomponenter finns i standardserien SS-EN 54. När en sådan standard har trätt i kraft och dess övergångstid har passerats ska endast komponenter som uppfyller denna standard användas. Anvisningar för projektering, installation och underhåll ska finnas på svenska. Innan standard har trätt i kraft och dess övergångstid har passerats samt för komponenter som inte omfattas av standardserien ska komponenter som uppfyller kraven i respektive SBF-norm i 1400-serien användas. För komponenter i avsnitt finns särskilda krav som ska komplettera kraven i SS-EN Överensstämmelse med kraven Överensstämmelse med kraven i respektive standard ska visas genom minst ett av följande alternativ: 1) Certifikat utfärdat av ett ackrediterat certifieringsorgan enligt SS-EN Ackrediteringen ska vara utförd av ett europeiskt ackrediteringsorgan medlem i EA. 2) EG-försäkran om överensstämmelse mot byggproduktdirektivet. Vid behov ska även EG-intyg om överensstämmelse kunna uppvisas Kommentar: EG-försäkran om överensstämmelse utfärdas av tillverkaren och innehåller nummerangiven referens till aktuellt EG-intyg om överensstämmelse. Märkning av produkten utförs enligt bilaga ZA i aktuell harmoniserad standard och även denna märkning innehåller numret för det aktuella EG-intyget om överensstämmelse (ibland benämnt som CPD-nummer ). För komponenter i avsnitt gäller att överensstämmelse med kraven i SBF 110 uppvisas genom ett intyg. Intyget ska vara utfärdat av ett certifieringsorgan som är ackrediterat för produktcertifiering enligt SS-EN och använder sig av rutiner i enlighet med denna standard för att kontrollera att samtliga krav i SBF 110 (inklusive kontroll av giltigt produktcertifikat enligt ovan) är uppfyllda Larmknappar Larmknapp ska uppfylla kraven i SS-EN och vara försedd med skyddslock enligt SS-EN punkt Larmknapp kan vara försedd med ordet Brandlarm på sätt som anges i SS- EN punkt Centralutrustning (CU) Centralutrustning ska uppfylla kraven i SS-EN 54-2 och vara försedd med följande optioner: December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 24

25 - Utgång till larmdon (C i SS-EN 54-1), pkt Utgång till larmöverföring (E i SS-EN 54-1), pkt Utgång till felsignalöverföring (J i SS-EN 54-1), pkt 8.9 Manöverdel för CU och separat BFT ska vara försedd med lås för brandkårsnyckel som uppfyller kraven i SS Tillträde till behörighet 2 enligt SS-EN 54-2 pkt ska vara möjlig med brandkårsnyckel enligt SS 3654 CU som saknar individuell optisk sektionsindikering för brandlarmtillstånd ska vara försedd med BFT som uppfyller kraven i SS 3654 och SS 3654 T1. Visningsmöjlighet enligt SS-EN 54-2 pkt d) kan vara tillgänglig vid behörighetsnivå 2 (access level 2) när denna är utformad enligt SS 3654 Signeringar på CU ska vara på svenska och följa SS 3654 samt uppfylla kraven i SS-EN 54-2 pkt CU som innehåller funktionen larmlagring ska vara försedd med option enligt SS-EN 54-2 pkt Kommentar: Funktionskrav på särskild larmlagringstablå finns i Bilaga B i SBF 110. Utgångar för styrning enligt kapitel 16 ska uppfylla respektive krav enligt SS-EN 54-2 pkt Larmöverföringsutrustning Skyltar 6.2 System Utrustning för larm- och felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN 54-21, dock ska system som överförs med radio ha en maximal övervakningstid om 180 sekunder (Class T4). Där reglerna föreskriver skylt ska denna vara utförd i beständigt material och med beständig text. Skylt ska vara fastsatt på underlaget på ett beständigt sätt med en för underlaget lämplig fastsättningsmetod. Texten och/eller symbolen ska vara vit text på röd botten alternativt röd text på vit botten. Skylt vid eller på larmdon ska vara utförd enligt Kompatibilitet Samtliga komponenter som används i en brandlarmanläggning ska vara kompatibla. Genom anläggarintyget intygar anläggarfirman att anslutna komponenter är kompatibla. Indelning i kretsar En krets får övervaka högst m². Anmärkning: Särskilda risker eller speciella funktioner kan göra att storleken på kretsen behöver begränsas ytterligare. Detta bör diskuteras i samråd enligt Krets ska vara så utförd att fel i en signalväg inte kan orsaka bortfall av mer än del av anläggningen som övervakar högst m², eller högst 32 detektorer eller larmknappar. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 25

26 6.2.4 Kraven enligt och gäller kretsar inklusive biledning. En biledning får inte avgrenas med adressenhet så att en ny biledning uppstår. En biledning får högst omfatta en sektionsyta enligt kolumnen Normalt i Biledning med detektorer som saknar egen optisk indikering får maximalt omfatta 5 st detektorer monterade i samma lokal eller i rum på samma våningsplan med direkt dörranslutning till varandra. Områden med explosionsrisk Om branddetekterings- och brandlarmsystem behöver installeras i område med risk för explosiv atmosfär ska systemuppbyggnad och installation uppfylla kraven i ATEX-direktivet. Komponenter ska ha kapslingsklass för användning i aktuell miljö enligt Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter. Onödiga larm Åtgärder ska vidtas för att förebygga risken för onödiga larm. Närmare anvisningar ges i Bilaga A. Särskilda risker Anvisningar för skydd av särskilda risker ges i avsnitt Sektionsindelning Den övervakade ytan ska uppdelas i sektioner (gäller oavsett om det finns en kompletterande larmadress eller inte). Sektion kan utgöras av ett rum, flera rum eller del av ett rum. Övervakningen kan ske med en eller flera detektorer Syftet med att indela ett branddetekterings- och brandlarmsystem i sektioner är att snabbt kunna lokalisera den eller de detektor(er) som larmar En sektion får omfatta högst 1600 m². Vid beräkningen av sektionsytan ska alla plan som är försedda med detektorer sammanräknas. Yta ovan undertak och/eller under installationsgolv behöver inte medräknas Sektionsgränser bör sammanfalla med brandcellsgränser. Undantag utgör små, enstaka brandceller exempelvis soprum, mindre arkiv. Brandceller bestående av rum överstigande m² ska uppdelas i flera sektioner. Luftbehandlingsutrymmen som har egen ingång från yttertak ska utgöra egen sektion En sektion får omfatta flera rum/utrymmen i de fall de gränsar till varandra och en naturlig gångväg finns mellan dem. Sektionens totala yta får inte överskrida i nedanstående tabell angivna värden för respektive antal rum/utrymmen. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 26

27 Största sektionsyta (m²) Antal rum Normalt Om uppfylls Antal rum Normalt Om uppfylls Ej tillåtet Under förutsättning att ett av nedanstående alternativ uppfylls får den högra kolumnen i tabell användas för att bestämma största sektionsyta Alternativ 1: Utöver sektionsangivelse ska även en kompletterande larmadress visas på CU/BFT vid brandlarm. Den kompletterande larmadressens yta får inte vara större än de värden som anges i kolumnen "Normalt" i tabell Alternativ 2: Extra indikering från samtliga detektorer inom sektionen ska finnas i gemensamt utrymme, t ex korridor. Indikeringarna ska placeras så att de är väl synliga och försedda med skylt märkt Branddetektor Sektion ska endast omfatta ett våningsplan. Undantag medges om: sektionen omfattar ljus- eller hisschakt, trapphus eller liknande som utgör brandcell; sektionen omfattar högst två våningsplan med goda interna kommunikationer samt högst 20 rum/utrymmen Vid lokal med förhöjt golv eller undertak ska sektioneringen göras så att även utrymmena under respektive över dessa hänförs till sektionen för lokalen eller närmaste delen av lokalen Sektion för enbart larmknappar får omfatta flera plan och högst 10 knappar. Det sammanlagda gångavståndet mellan knapparna får vara högst 200 m Släckanläggning som är ansluten för att ge brandlarm via CU ska utgöra egen sektion. Dessa sektioner ska märkas med klartext på eller vid CU/BFT, alternativt anges i textdisplay För svårtillgängliga utrymmen, t ex värdevalv, transformator- och ställverksrum, ska högst 5 sådana utrymmen utgöra egen sektion. Om detektorerna förses med indikering enligt kan sektionens yta tillåtas enligt kolumnen Normalt i tabell December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 27

28 Svårtillgängliga utrymmen, t ex värdevalv, transformator- och ställverksrum, ska ha indikering så att den eller de larmande detektorerna kan lokaliseras innan utrymmet tillträds. Detta kan vara extra indikering utanför rummet (i korridor, förrum eller liknande) eller genom klartextidentifiering i CU/BFT tillsammans med markering på orienteringsritning Detektorer installerade under förhöjt golv och över undertak, i kabelkanaler eller luftbehandlingssystem ska markeras med extra indikeringslampa signerad med lämplig text. 6.4 Val av detektortyp Detektortyp ska väljas så att bästa möjliga detektering erhålls med hänsyn till den sannolika brandutvecklingen i begynnelsefasen, rumshöjd, miljö och risk för onödiga larm. Rökdetektor ska väljas om inte annan detektortyp ger bättre detektering. Vid planering av detekteringssystem är det viktigt att beakta olika miljöaspekter i varje utrymme som ska förses med detektorer, bland annat: omgivningstemperatur luftrörelse vibrationer luftfuktighet avgaser, rök, damm och liknande ljus signalstörningar Generellt gäller att detektorer endast ska installeras i sådan miljö som den enligt tillverkarens anvisningar är avsedd för Detektortyper Rökdetektor av punkttyp (RD) I de flesta fall kan rökdetektorer av punkttyp användas för att detektera brand. Rökdetektorer har begränsningar vad gäller omgivningstemperatur och luftfuktighet. Risken för onödiga larm måste beaktas vid förekomst av rök, vattenånga, damm, avgaser och liknande. Värmedetektor av punkttyp (VD) Värmedetektor får användas i utrymmen där man kan räkna med en mycket snabb värmeutveckling vid brand redan i begynnelsefasen. Det finns flera klasser för värmedetektorer (se till exempel i Tabell 6.4.3) beroende på vilken temperatur den reagerar för och om den också reagerar för temperaturstegring. Värmedetektorns responstemperatur ska väljas så att den inte riskerar att påverkas av den normala omgivningstemperaturen. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 28

29 Flamdetektor (FD) Flamdetektorer detekterar de ultravioletta eller infraröda ljusvågorna från bränder, eller en kombination av dessa. Flamdetektorer används där öppen låga erhålles redan i begynnelsefasen (t.ex. utrymmen med brandfarliga varor). Flamdetektorer kan påverkas av direkt eller indirekt ljus. I utrymmen där det vid brandutbrott kan bildas stora mängder rök ska flamdetektorer antingen inte användas eller kompletteras med rökdetektorer. Flamdetektorer delas in i tre känslighetsklasser (Class 1, Class 2 respektive Class 3) som baseras på det avstånd upp till vilket de kan upptäcka en brand av viss storlek. Linjerökdetektor (RD L ) Linjerökdetektorer reagerar när dess ljusstråle fördunklas till en viss nivå. Den är därför känslig för rökmängden som finns längs hela ljusstrålen och är lämplig när röken kan förväntas sprida sig över en större yta, till exempel i lokaler med hög takhöjd. Hänsyn ska tas till att linjerökdetektorer som blir helt fördunklade, t.ex. av fysiska hinder eller mycket mörk rök, inte ger brandlarm utan endast felsignal. Aspirerande rökdetektor (RD A ) Aspirerande rökdetektorer använder sig av en fläkt och ett rörsystem som för luften från det övervakade utrymmet till en detektor. De kan användas i utrymmen med svåra detekteringsförhållanden och i utrymmen där mycket tidigt larm är önskvärt. Aspirerande rökdetektorer delas in i tre känslighetsklasser (Class A, Class B respektive Class C) som baseras på storleken på brand kan detekteras och hur snabbt det kan sker. Class A är högsta känslighetsklassen och innebär att ett samplingshål klarar att detektera testbränder enligt standarden. Flersensordetektor Flersensordetektorer har två eller flera sensorer vars signaler kombineras på lämpligt sätt för att ge larm. De finns ännu inga generella anvisningar för hur dessa detektorer ska användas. Kombidetektor En kombidetektor innehåller i en gemensam kapsling minst en sensor för att detektera rök och minst en sensor som reagerar på annat fenomen, men där sensorerna var för sig ger larmsignal. För kombidetektor gäller placeringskrav för den lägst klassade detektorn, dock får takhöjd respektive övervakningsyta för den högst klassade detektorn väljas om frånkoppling av denna detektorfunktion indikeras som frånkoppling i centralutrustningen Linjära värmedetektorer (VD L ) Linjära värmedetektorer reagerar på en högsta temperatur eller en temperaturstegring längs hela känselkroppen. Känselkroppen kan vara elektriska ledningar, metallrör, fiberoptiska kablar eller annat. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 29

30 6.4.3 Rumshöjd På grund av att ökande rumshöjd påverkar detekteringsförmågan gäller vissa begräsningar för olika detektortyper. Nedanstående tabell anger de takhöjder som inte ska överskridas för rökdetektorer och värmedetektorer av punkttyp samt aspirerande rökdetektorer. För övriga detektorer gäller tillverkarens anvisningar. Även detektorernas täckningsyta påverkas i relation till rumshöjden. Det rekommenderas därför att täckningsytan kompenseras vid höga takhöjder. Vid angivande av rumshöjd behöver delar av tak som omfattar mindre än 10 % av den sammanlagda takytan inte beaktas, såvida inte dessa är större än en relevant typ av punktdetektors maximala täckningsyta. I andra fall ska områdena med större takhöjd behandlas som särskilda rum. Tabell Värmedetektor av punkttyp klass A1 Värmedetektor av punkttyp klass A2-G Takhöjd < 6 m 6-8 m 8-12 m m 24 m X X X Rökdetektor av punkttyp X X X X c) - Aspirerande rökdetektor klass A Aspirerande rökdetektor klass B Aspirerande rökdetektor klass C X X X X X b) X X X X a) X a) X X X X a) - Linjerökdetektor X X X X a) X a) a) Detektering ska ske i flera nivåer med ett maximalt avstånd om 12 meter mellan nivåerna b) Detektering ska ske i flera nivåer med ett maximalt avstånd om 24 meter mellan nivåerna c) Den övervakade ytan per detektor ska inte överstiga 75 m 2 X = Kan användas - = Ska inte användas December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 30

31 6.5 Placering av detektorer och larmknappar Allmänt Minimikraven för placering av detektorer enligt detta avsnitt ska följas för att få en tidig detektering av brand i begynnelsefasen. Antal och placering av detektorer beror på: typ av detektor; utrymmets storlek; utrymmets takhöjd; utrymmets takkonstruktion; utrymmets ventilationsförhållanden Varje utrymme inom den övervakade ytan, utom de som anges nedan ska förses med detektor(er). Vägg eller tät inredning (t.ex. täta hyllsektioner, garderober etc) där avståndet från överkant till taket understiger 0,25 m ska betraktas på samma sätt som om avskiljningen går ända upp till tak. Utrymmen under läktare, entresoler och liknande anordningar ska förses med separata detektorer om utrymmets djup överstiger: 3 meter vid användning av värmedetektor 6 meter vid användning av rökdetektor Angivna värden på övervakad yta per detektor eller samplingshål avser horisontellt plan. Detektorerna ska fördelas jämnt över den övervakade ytan så att detektorerna erhåller ungefär samma täckningsyta. Indikering för aktiverad detektor ska normalt vara monterad mot angreppsväg Inom det övervakade området ska särskild uppmärksamhet ägnas åt detekteringen inom: a) hiss-, transport-, transmissions- och ljusschakt, b) kanal och schakt för EL, VVS m.m., c) luftbehandlingsinstallation, d) kanal för material och avfall och tillhörande behållare, e) utrymme ovanför undertak och under förhöjt golv, f) utrymme i rum som skapas genom hyllsektion eller motsvarande, g) utrymme under entresol, läktare, utvändiga skärmtak och liknande m.m., h) alla typer av inbyggnad, i) bastuanläggning. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 31

32 Följande utrymmen behöver inte förses med detektorer: a) Utrymme för elutrustning t ex nischer (för mindre gruppcentraler) slitsar, kanaler med ett tvärsnitt maximalt 0,25 x 0,5 m om det direkt ansluter till övervakat utrymme och är brandtekniskt avskilt lägst EI 60 i varje bjälklagsgenomgång. b) Slutna VVS-schakt med tvärsnitt maximalt 0,25 x 0,5 m och avskilda i lägst EI 30 mot angränsande övervakat utrymme eller med lägst EI 60 i varje bjälklagsgenomgång. c) Andra utrymmen med högst 1 m² golvyta per enhet ingående i fast inredning (t ex toaletter och garderober) under förutsättning att utrymmet inte används för förvaring av lätt brännbart material eller avfall. d) Utrymme under skärmtak helt utfört av obrännbart material som går ut från väggen mindre än 2,5 m eller utrymme under andra takutsprång eller dylikt (t ex av arkitektoniska skäl) med högst 1,5 m djup. För båda gäller förutsättningen att utrymmet inte används för lagring av brännbara varor eller brännbart emballage. e) Slutna "oanvända" utrymmen där öppningarna mot underliggande övervakad lokal inte överstiger 5 % av ytan om höjden är maximalt 1,5 m och utrymmet saknar träreglar, annat brännbart material eller större mängd ledningar än vad som erfordras för enbart belysningsarmaturer och teleanläggningar i direkt underliggande respektive överliggande lokal. Förekommer annan elutrustning, andra ledningar, ledningsstegar och/eller ledningsrännor erfordras detektorer vid dessa delar av utrymmet. f) Utrymme (lokal) under undertak om utrymmet ovan undertaket är övervakat och öppningarna i denna utgör minst 25 % av ytan och jämnt fördelade samt så utformade att passage av värme respektive rök till ovanförliggande detektorer säkerställs. Dessutom ska eventuell ventilationsfrånluft tas i övre utrymmet. Utrymme under förhöjt golv behöver inte heller förses med detektorer om golvet och lokalen ovanför uppfyller dessa krav. g) Oanvändbart och svårtillgängligt utrymme mellan innertak av minst brandteknisk klass EI 60 och yttertak Om tveksamhet råder beträffande lämplig detektorplacering ska praktiska försök anordnas för att bestämma placeringen, se Bilaga G. Se även anvisningar för särskilda risker i avsnitt Rökdetektorer (RD) Antalet rökdetektorer för ett utrymme ska beräknas så att den övervakade ytan per detektor inte överstiger 100 m². I utrymmen där lufthastighet > 2 m/sek eller luftomsättning > 5 ggr/h ska anvisningarna i avsnitt 15.2 följas. Rökdetektor ska placeras så att ingen del av taket är på ett större horisontellt avstånd från en detektor än 10 m. Detta krav gäller oberoende av ytreglerna Utrymmen med taklutning N=0,2 (1:5 eller ca 11 o ) ska ha en rad detektorer i eller under den högst belägna delen (nocken). December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 32

33 För att rök obehindrat ska kunna nå rökdetektorn ska denna placeras under den nivå där varmluft ackumuleras. Denna påverkas av takform och takhöjd i det övervakade utrymmet. Tillåtet avstånd (a) från tak till rökdetektorns rökinsläpp erhålles av nedanstående diagram. Detektorn ska placeras inom bandbredden i respektive diagram. Plant tak eller nästan plant tak (N < 0,2) (h 1 =0) h h 1 N= =0 b b N1 N2 h 1 N 1 = h1 b 1 b1 b2 N 2 = h1 b 2 Avstånd till tak a erhålles ur nedanstående diagram. a December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 33

34 Shedtak (sågtak), spetsigt sadeltak eller tak med lutning N > 0,2 Vid takformer med olika lutning gäller att mätning sker över den lägre sidan. (Se högra figuren nedan). a a h 1 a h 1 h h b N= h1 b Avstånd till tak erhålles ur nedanstående diagram b Avståndet från en rökdetektor till vägg ska vara minst 0,5 m. I utrymmen med största bredd 2,5 m kan undantag medges. Regeln gäller även avstånd till balkar, kanaler, armaturer m.m. med minsta höjd 0,15 m och vilkas översida ligger närmare taket än 0,15 m. December 2011 Brandskyddsföreningens Service AB 34