RIKTLINJE SÄKERHET UTGÅVA 2: KARLSTADS KOMMUN

Transkript

1 RIKTLINJE SÄKERHET KARLSTADS KOMMUN

2 REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. Förändring i förord Förändring av egen ambition för Brandlarm och Kombilarm Förändrade krav för Entré- och Passerkontrollsystem Upplysningar om innehållet kan lämnas av: Lars-Erik Billström Teknisk förvaltare säkerhet lars-erik.billstrom@karlstad.se Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen

3 FÖRORD 3 Det är teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun som bygger och sköter Karlstad. Vi ansvarar för kommunens markexploatering, gator, natur, fastigheter, vatten och avlopp. Det här dokumentet riktar sig till dig som konsult, entreprenör och till vår egen personal vid om- och nybyggnationer av lokaler och anslutande mark. Riktlinjerna i det här dokumentet är styrande och beskriver vilka krav vi ställer utöver myndighetskrav, olika standards och branschregler, som till exempel Plan- och bygglagen, PBL, Boverkets byggregler, BBR, Allmän material- och arbetsbeskrivning, AMA samt Råd och anvisningar, RA. Genom att följa de här riktlinjerna under hela uppdraget säkerställs kvalitet och kostnadseffektivitet både under pågående uppdrag och i förvaltning. Om riktlinjerna av någon anledning behöver frångås måste det ske i samråd med sakkunnig på teknik- och fastighetsförvaltningen. Förslag till avvikelse dokumenteras och godkänns av avdelningschef på lokalförsörjningsavdelningen. Eftersom riktlinjerna revideras under året, är det viktigt att uppdragstagaren förvissar sig om att det är de gällande riktlinjerna som används. Den version som gäller vid uppdragets start, är den som sedan gäller under hela uppdraget, om inte något annat har avtalats. Senaste version hittar du alltid på Har du synpunkter på riktlinjerna är vi tacksamma om du mejlar dem till oss på byggriktlinjer@karlstad.se. Karlstad i januari 2016 Anna-Lena Lindgren Fastighetschef/avdelningschef Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 FÖRORD... 3 ATT TÄNKA PÅ... 5 BRANDLARM... 5 INBROTTSLARM... 5 BRANDLARMANLÄGGNING... 5 SBF 110:7 KLASS A... 6 SBF 110:7 KLASS C... 7 EGEN AMBITION BRANDLARM... 8 EGEN AMBITION KOMBILARM... 9 KAMERAÖVERVAKNING... 9 KAMEROR... 9 ÖVERFALLSLARM... 9 INBROTTSLARMSYSTEM SSF 130:8 LARMKLASS SSF 130:8 LARMKLASS SSF 130:8 LARMKLASS ENTRÉ- OCH PASSERKONTROLLSYSTEM SYSTEM OCH FUNKTIONER MEKANISKT SKYDD SKYDDSKLASSER MÄRKNING OCH SKYLTNING KONTROLL OCH INJUSTERING PROVNING INJUSTERING DOKUMENTATION... 14

5 ATT TÄNKA PÅ 5 En risk- och säkerhetsanalys ska genomföras tidigt i varje uppdrag eller projekt. Krav vad gäller kanalisation är beskrivna i RIKTLINJE EL. Mer information finns på BRANDLARM Brandskyddsbeskrivning och utförandespecifikation ska göras tillsammans med kravställare och byggherre. Ska vara utfört innan förfrågan skickas ut. Om anläggningen ska kopplas upp mot SOS måste först: Ett platsbesök genomföras med räddningstjänsten som ska godkänna anläggningen och överlämna nycklar/tags. Mail med åtgärdsinstruktioner skickas till SOS. Tid för skarpt läge bekräftas mot SOS. INBROTTSLARM Vid varje tillfälle ska det utredas om inbrottsanläggningen omfattar flera byggnader och om den i så fall ska områdesstyras. Om ett kombilarm installeras är det viktigt att säkerställa att det finns en särskiljning av ljuden för inbrottslarm och brandindikering. BRANDLARMANLÄGGNING En brandlarmanläggning ska upptäcka begynnande brand (med beaktande av skyddsåtgärder för att undvika onödiga larm) så tidigt att verksamma räddnings- och brandsläckningsåtgärder kan vidtas samt att andra brandskyddande system i byggnaden kan aktiveras i ett tidigt skede. I teknik- och fastighetsförvaltningens lokaler används i huvudsak följande systemtyper: Adresserbart system utefter SBF 110:7 Klass A. Adresserbart system utefter SBF 110:7 Klass C. Egen ambition brandlarm - Brandlarm, inte uppkopplat mot SOS. Egen ambition kombilarm - Brandlarm integrerat med inbrottslarm, inte uppkopplat mot SOS.

6 SBF 110:7 KLASS A Brandlarmet ska utföras som ett adresserbart system. Byggnaden ska förses med ett utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandlarm eller manuell larmknapp. 6 Detektor Känsligheten på detektorerna ska anpassas efter den miljö de sitter i. Larmanordning Larmanordningarna ska avge signaler som uppfattas av alla som berörs av faran. Andra förekommande signaler ska ha sådan karaktär att de inte kan förväxlas med en larmsignal. Larmsignalen ska kunna utlösas manuellt. Se bilaga D utförandespecifikation SBF 110:7. Larmöverföring Larmöverföringen ska ske över IP-uppkoppling och ska utföras med Safetel eller Multicom. Krav på utförande finns i standarden SS-EN Larmknappar Larmknappar ska placeras på lämpliga ställen beroende på verksamhet. Se bilaga D utförandespecifikation SBF 110:7. Brandlarmet ska kunna styra Fläktsystem Dörrmagneter Hissar Rökluckor Evakueringsfläktar Ljudanläggningar Nödljusupptändning Andra styrningar, exempelvis gasolstopp, pumpstopp, trygghetslarm. Se bilaga D utförandespecifikation SBF 110:7 Se RIKTLINJE STYR OCH ÖVERVAKNING för mer information. Verksamhetstexter Underlag för att bestämma verksamhetstexter ska skickas in i god tid före driftsättning. Glöm inte underlag för verksamhetstexter

7 Rökdetektor Rökdetektor i ventilationssystemet ingår inte i brandlarmet. 7 Se RIKTLINJE STYR OCH ÖVERVAKNING. SBF 110:7 KLASS C Brandlarmet ska utföras som ett adresserbart system. Byggnaden ska förses med ett utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandlarm eller manuell larmknapp. Övervakning av utrymningsvägar, kommunikationsvägar och där personer sover samt utrymmen med särskilda brandrisker. Detektor Känsligheten på detektorer ska anpassas efter den miljö de sitter i. Larmanordning Larmanordningar ska avge signaler som uppfattas av alla som berörs av fara. Andra förekommande signaler ska ha sådan karaktär att de inte förväxlas med en larmsignal. Larmsignalen ska kunna utlösas manuellt. Se bilaga D utförandespecifikation SBF 110:7. Larmöverföring Larmöverföringen ska ske via IP-uppkoppling och ska utföras med Safetel eller Multicom. Krav på utförande finns i standarden SS-EN Larmknappar Larmknappar ska placeras på lämpliga ställen beroende på verksamhet. Se bilaga D utförandespecifikation SBF 110:7.

8 Brandlarmet ska kunna styra Fläktsystem Dörrmagneter Hissar Rökluckor Evakueringsfläktar Ljudanläggningar Nödljusupptändning Andra styrningar, till exempel gasolstopp, pumpstopp, trygghetslarm. Se bilaga D utförandespecifikation SBF 110:7 8 Se RIKTLINJE STYR OCH ÖVERVAKNING. Verksamhetstexter Underlag för att bestämma verksamhetstexter ska levereras i god tid före driftsättning. Rökdetektor Rökdetektor i ventilationssystemet ingår inte i brandlarm. Se RIKTLINJE STYR OCH ÖVERVAKNING. EGEN AMBITION BRANDLARM Brandlarmet utförs som ett konventionellt system. Det här larmet kopplas inte till räddningstjänst. Larmet följer rekommendationer från SBF i tillämpliga delar men behöver dock inte besiktas enligt dessa. Detta system ses som ett bättre alternativ än seriekopplade trådlösa brandvarnare. Detektering Utrymningsvägar. Rum där personer sover. Rum där särskilda brandrisker finns. Larmdon Larmdon ska placeras där personer sover och i utrymningsvägar. Larmöverföring Larmöverföring till väktare.

9 EGEN AMBITION KOMBILARM Branddetektering integreras med inbrottlarmsystem. Det här larmet kopplas inte till räddningstjänst. Larmet följer rekommendationer från SBF i tillämpliga delar, men behöver dock inte besiktas enligt dessa. Det här systemet ses som ett bättre alternativ till seriekopplade trådlösa brandvarnare. 9 Detektering Utrymningsvägar. Rum där personer sover. Rum där särskilda brandrisker finns. Larmdon Larmdon ska placeras där personer sover och i utrymningsvägar. Larmöverföring Larmöverföring till väktare. KAMERAÖVERVAKNING Behovet av övervakningskameror utreds i samband med risk- och säkerhetsanalysen. KAMEROR Kameror ska vara av typ MindMancer eller likvärdigt. ÖVERFALLSLARM Behovet av överfallslarm utreds i samband med risk- och säkerhetsanalysen.

10 INBROTTSLARMSYSTEM 10 Inbrottsanläggningens uppgift är att så tidigt som möjligt ge larm vid inbrott i den lokal som är skyddad eller vid försök till tillgrepp av punktbevakad egendom. Anläggarfirman ska minst vara certifierad för larm klass 2 eller 3 beroende på anläggningens säkerhetsnivå enligt SSF 1015, Svenska Stöldskyddsföreningens norm Anläggarfirmainbrottslarmanläggning. SSF 130:8 LARMKLASS 1 Inbrottsanläggning ska uppfylla larmklass 1 enligt SSF 130:8 samt med nedan angivna tillägg och omfattning. Mtrl larmöverföring enl. SSF 114, Inbrott SSF1014 Detektering Entréer, korridorer och utrymmen där stöldbegärlig egendom förvaras ska övervakas genom rörelsedetektorer. Entré där manöverpanel installeras ska övervakas med magnetkontakt. Detektorer Detektorerna ska vara kombidetektorer IR/MW. Larmöverföring Larmöverföring ska utföras med Safetel eller Multicom. Finns det en befintlig larmsändare för brandlarm ska överföringen ske över den. Till- och frånslag Till- och frånslag av inbrottslarmsanläggningen ska ske med en manöverpanel. Automatisk tillkoppling Tiden för den automatiska tillkopplingen ska utredas vid varje tillfälle. Styra avstängning av vatten Inbrottsanläggningen ska kunna styra avstängning av inkommande vatten. Se RIKTLINJE STYR OCH ÖVERVAKNING och RIKTLINJE VS OCH KYLA.

11 Utomhussiren Utomhussirener får inte monteras. 11 SSF 130:8 LARMKLASS 2 Inbrottsanläggning ska uppfylla larmklass 2 enligt SSF 130:8 samt med nedan angivna tillägg och omfattning. Omfattningen ska utföras som ett indraget skalskydd. Detektering Entré där manöverpanel installeras ska övervakas med magnetkontakt. Detektorer Detektorerna ska vara kombidetektorer IR/MW. Larmöverföring Larmöverföring ska utföras med Safetel eller Multicom. Finns det befintlig larmsändare för brandlarm ska överföringen ske över den. Till och frånslag Till- och frånslag av inbrottslarmsanläggningen ska ske med manöverpanel. Automatisk tillkoppling Tid för automatisk tillkoppling ska utredas vid varje tillfälle. Styra avstängning av vatten Inbrottsanläggningen ska kunna styra avstängning av inkommande vatten. Se RIKTLINJE STYR OCH ÖVERVAKNING OCH RIKTLINJE VS OCH KYLA. Utomhussirén Utomhussiren får inte monteras. SSF 130:8 LARMKLASS 3 Utreds om det finns krav från hyresgästens försäkringsvillkor.

12 ENTRÉ- OCH PASSERKONTROLLSYSTEM 12 Lösning för passerkontrollsystemet ska väljas och anpassas för brukarens behov och för att klara systemkrav i övrigt. Passagesystem kan bestå av onlineläsare (läsare med direktkommunikation till systemet) eller en kombination av online och offlineläsare (läsare där information bärs med på tagg). Val av system och fördelning online/offline ska bestämmas i nära samråd med Karlstads kommun. Särskild vikt vid utformning av system ska läggas på: Anpassning till verksamhetens behov. Enkel administration av systemet. Förenklad service och underhåll. Passerkontrollsystemet ska vara flexibelt, vara möjligt att utöka, förändra och uppdatera i takt med ändrade kravbilder och behov. SYSTEM OCH FUNKTIONER Passersystemet och lösning ska utföras efter beslut av Karlstads kommun. Systemets passermedia ska vara mifare och ska integreras med kommunens Sithskort. System inom en och samma fastighet eller verksamhet ska företrädesvis byggas upp som ett system för administration från en och samma plattform med samma mjukvara. Där systemet täcker flera fristående avdelningar eller verksamheter ska administrationen byggas upp verksamhetsvis med ansvarig administratör med åtkomst till sina respektive dörrmiljöer och användare (vars uppgift är att programmera avdelningsanvändare med behörighet i databas).

13 Där systemet innehåller dörrmiljöer av typ offlineläsare ska beaktas att onlineläsare ska installeras med omfattning och på platser för snabb inläsning av information från tagg in till systemet. Exempel på sådana dörrmiljöer skulle kunna vara entredörr in till byggnad, personalrum, omklädningsrum, expedition, avdelningsdörr, eller andra liknande dörrar med täta passager av brukare. Dörrmiljöer med skyddsvärde ska installeras med delat montage. Exempel på sådana dörrmiljöer skulle kunna vara dörr i skal, dörr in till larmområde, läkemedelsrum, värdeförvaringsrum, rum med stöldbegärlig egendom med mera. Driftsättning av varje avdelning ska utföras i nära samråd med Karlstads kommun. 13 MEKANISKT SKYDD Som grundkrav för hur det mekaniska skyddet ska vara utformat gäller den norm som anges i SSF-200 senaste utgåva Regler för mekaniskt inbrottsskydd. Detta dokument redovisar utdrag ur denna norm. För regler och krav i detalj hänvisas till SSF-200. Genomför alltid en riskoch säkerhetsanalys innan beslut om skyddsnivån fattas. SKYDDSKLASSER Enligt denna norm finns tre skyddsklasser vilka ligger till grund för utformningen av inbrottsskyddet. Skyddsklasserna är följande. Skyddsklass 1 Gäller för verksamheter med ingen eller ringa mängd stöldbegärlig egendom. Skyddsklass 2 Gäller för verksamheter med större mängd begärlig egendom än skyddsklass 1. Skyddsklass 3 Gäller för verksamhet med huvudsaklig inriktning på stöldbegärlig egendom.

14 Vilken skyddsnivå som ska tillämpas och var beror på skyddsvärdet och att de uppfyller gällande försäkringsvillkor. Skyddsnivån grundas på en genomförd riskanalys. 14 MÄRKNING OCH SKYLTNING Se även RIKTLINJE MÄRKNING OCH NUMRERING. KONTROLL OCH INJUSTERING PROVNING Samtliga system ska provas och dokumenteras i provningsprotokoll. Samordnad provning ska utföras. INJUSTERING Metod och omfattning av injustering avgörs vid projektering och anges i förfrågningsunderlag och bygghandling. Injusteringsvärden ska anges i protokoll och på ritning. DOKUMENTATION Se RIKTLINJE BIM, CAD OCH DOKUMENTATION samt SPECIFIKATION HANDLINGAR.

15 15

16 Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: Webbplats: karlstad.se.