prsbf 502:1 OBS! Endast arbetsförslag! Ej för användning eller tillämpning Regler för utrymningslarm med talat meddelande

Transkript

1 SBF 502:1 Regler för utrymningslarm med talat meddelande Denna utgåva innehåller texterna från Regler för utrymningslarm med talat meddelande SBF 502:1 (2017). Månad 201X Förord En anläggning för utrymningslarm med talat meddelande kan installeras för att underlätta utrymningen av en byggnad i händelse av brand så att utrymningstiden blir kortare. En sådan anläggning som är korrekt utförd och samverkar med övrigt brandskydd bidrar till att såväl rädda liv som att reducera brandskadekostnaderna. Regelverk för brandlarmanläggningar har givits ut av försäkringsbranschen i Sverige sedan 1930-talet. Sedan 2001 har regelverket givits ut av Brandskyddsföreningen (SBF). De har även givit ut rekommendationer för hur utrymningslarm kan utföras i SBF rekommendation Utrymningslarm 2015, som är den senaste utgåvan. I samband med att Regler för brandlarmanläggning SBF 110:7 och SBF rekommendation Utrymningslarm 2015 sammanfogades till ett gemensamt regelverk så togs detta regelverk fram specifikt för en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande. Denna utgåva har också tagit hänsyn till standarder och tekniska specifikationer som publicerats av CEN. Brandskyddsföreningen är en ideell förening vars vision är ett brandsäkrare Sverige. Brandskyddsföreningen ger ut regelverk och normer avseende olika brandskyddsanordningar och av dessa berörda fysiska eller juridiska personer. Avsikten med regelverken och normerna är att lägga fast kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig. Denna utgåva av regelverket är framtagen av Brandskyddsföreningen i samarbete med xx. Denna utgåva gäller från 2017-xx-01. SBF rekommendation Utrymningslarm 2015 dras in 201X- XX-XX. Ett regelverk avser inte att inkludera alla nödvändiga förbehåll eller bestämmelser som kan förekomma i en överenskommelse eller i ett kontrakt. Överensstämmelse med ett regelverk medför inte i sig att krav eller skyldigheter enligt lag, förordning eller offentlig föreskrift automatiskt uppfylls. Stockholm 2016-XX-XX Brandskyddsföreningen OBS! Detta dokument anger de regler som gäller från 2017-xx-01. Regelverket uppdateras regelbundet genom revideringar och/eller kompletteringar. Efter publicering utgör dessa en integrerad del av regelverket och de görs tillgängliga via Brandskyddsföreningens uppdateringsabonnemang. 1

2 Innehåll 0 Orientering Omfattning Referenser Termer och definitioner Allmänt Användning av regelverket Uppbyggnaden av regelverket Principuppbyggnad av anläggning för utrymningslarm med talat meddelande Dokumentation och kompetens Kontroll av dokumentationen och kompetensen Råd vid upprättande av utförandespecifikation Syfte Samråd Kravställare Aktivering Larmsignaler Utrymningsorganisation Larmöverföring Placering av manövertablå Avsteg från regelverket Planering och projektering Komponenter System Indelning i larmdonsområden Larmsignalering Centralutrustning för talat larm och manövertablå Strömförsörjning Överföring av felsignal till larmcentral Ledningsnät och andra förbindelsemedia Dokumentation Behörighet Installation Allmänt Placering av komponenter Kabelinstallation Dokumentation Behörighet Uppstart och konfiguration Konfigurering av centralutrustning Dokumentation Behörighet Färdigställandekontroll och kvalitetssäkring Allmänt Färdigställandekontroll

3 9.3 Kvalitetssäkring Dokumentation Behörighet Besiktning Behörighet Leveransbesiktning Revisionsbesiktning Dokumentation Användning och skötsel Allmänt Anläggningsskötare Kontrolljournal Utbildning och instruktion till personal Användarens schema för provning Användarens schema för kontroll Åtgärder vid frånkoppling och fel på anläggningen Åtgärder vid larm- och felsignal Underhåll Allmänt Behörighet Omfattning och intervall Underhåll Reservdelar Ändringar och utökningar av installerade system Allmänt Omfattning av överensstämmelse Utförande av ändring och utökning Behörighet och dokumentation av ändring och utökning

4 0 Orientering I vissa typer av lokaler behövs en funktion som gör att människor tidigt uppmärksammas på att en utrymning måste påbörjas. Det handlar om lokaler där omständigheterna gör att människor kan ha bristande uppmärksamhet och/eller att en stor mängd människor behöver utrymma samtidigt. I dessa lokaler utgör ett utrymningslarm med talat meddelande ett effektivt system för att påbörja utrymningen i ett tidigt skede. Målsättningen är att detta regelverk tillsammans med refererade dokument ska bidra till att säkerställa att anläggningarna för talat meddelande för utrymning utförs med tillfredsställande kvalitet. Det förutsätts att anläggningarna för talat meddelande för utrymning projekteras, installeras och fungerar enligt aktuella lagar och bestämmelser. Installation av en anläggning för talat meddelande för utrymning kan i vissa fall vara ett krav från myndighet eller utgöra ett byggnadstekniskt byte för annan brandskyddsåtgärd. I dessa fall bör funktion, underhåll och besiktning av systemet vara redovisade i det systematiska brandskyddsarbetet respektive i brandskyddsdokumentationen. Krav på kompetens hos personer och företag som arbetar med projektering, installation, provning, skötsel, underhåll och besiktning anges i respektive kapitel i regelverket. Omfattning och krav på utförandet av en anläggning specificeras av kravställare i en utförandespecifikation. Överensstämmelsen med detta regelverk visas genom anläggarintyg från anläggarfirman samt genom leverans- och revisionsbesiktningsintyg. 1 Omfattning Detta regelverk anger krav för projektering, installation och underhåll av en anläggning för talat meddelande för utrymning i händelse av brand, som är fast installerad i en byggnad. En anläggning utförd enligt detta regelverk kan utgöra en egen anläggning som aktiveras manuellt av särskilt utsedda personer, anläggningen kan även aktiveras automatiskt av en anläggning för brandlarm enligt SBF 110 och utgör då en separat del av larmsignalen för utrymning. Anläggningen kan även nyttjas för att delge information i syfte att rädda liv vid andra nödsituationer än brand. Regelverket är baserat på den teknik som var allmänt tillämpad vid utarbetandet. För annan teknik kan det användas i tillämpliga delar. En anläggning för utrymningslarm med talat meddelande är endast en del av en byggnads brandskydd. Det är väsentligt att brandskyddets helhet beaktas och att även andra åtgärder vidtas gällande byggnadstekniskt brandskydd, tekniska installationer och personalens utbildning. Regelverket omfattar inte dessa åtgärder. Regelverket anger minimikrav. 4

5 2 Referenser I detta regelverk finns referenser till följande dokument. Observera att senaste utgåva ska tillämpas (inklusive ändringar och tillägg). AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 2008:13 Skyltar och signaler BBR Boverkets byggregler (BFS 2011:6 med ändringar) ELSÄK-FS 2008:1 Starkströmsföreskrifterna LSO Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 prsbf 110:8 Regler för brandlarm SBF 103 Anläggarintyg brandlarm SBF 111 Besiktningsintyg brandlarm SBF 141 Anvisningar för besiktningsman SBF 1003 Norm för besiktningsfirma brandskyddsanordning SBF 1021 Anvisningar för orienterings- och serviceritningar för brandlarmanläggning IEC Part 21: Procedures and requirements - Cables of rated voltage up to and including 0,6/1,0 kv IEC Part 31: Procedures and requirements for fire with shock - Cables of rated voltage up to and including 0,6/1 kv SIS-TR 47 Signalkaraktärer för brand- och utrymningslarm SRVFS 2007:1 Allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder SRVFS 2008:3 Allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar SS 3654 Branddetekterings- och brandlarmsystem Brandförsvarstablå och brandkårsnyckel SS Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder SS Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell SS Larmsystem Integrerade system Allmänna fordringar (CENELEC/TS 50398) SS Elinstallationsreglerna SS Dokumentation av teletekniska anläggningar SS-EN Larmsystem - System och utrustning för larmöverföring - Del 1: Allmänna fordringar på larmöverföringssystem SS-EN 54-4 Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 4: Strömförsörjning SS-EN Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 16: Centralutrustning för talat larm SS-EN Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 21: Utrustning för larm- och felöverföring SS-EN Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 23: Optiska larmdon SS-EN Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 24: Högtalare för talat meddelande SS-ENTS Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 32: Talat utrymningslarm SS-EN Certifieringsorgan Allmänna krav vid certifiering av produkter 5

6 SS-EN Fastighetsnät för informationsöverföring Installation av kabelnät Del 2: Planering och genomförande av installation inomhus SS-EN Kablar Provning för motståndsförmåga mot brand för oskyddade kablar med liten diameter för användning i nödströmskretsar SS-EN Del 16: Objektiv bedömning av taluppfattbarhet med hjälp av talöverföringsindex SS-EN Akustik - Ljudnivåmätare 6

7 3 Termer och definitioner Anläggarfirma företag som är certifierat som anläggarfirma brandlarm enligt SBF XXXX. Anläggarintyg ett intyg där en anläggarfirma specificerar anläggningen och intygar att anläggningen är utförd enligt utförandespecifikation och regelverkets kapitel 6 9 och i aktuella fall enligt kapitel Akustiskt utrymme ett eller fler ihopkopplade rum där ljud kan spridas kontinuerligt från en ljudkälla. Behörig ingenjör person som är certifierad som behörig ingenjör brandlarm enligt SBF XXX. Besiktningsfirma företag som är certifierat som besiktningsfirma enligt SBF Besiktningsintyg ett intyg där en besiktningsfirma intygar att regelverket är uppfyllt. Besiktningsman person som är utsedd av besiktningsfirma. Brandskyddsdokumentation en dokumentation av den färdiga byggnadens brandskydd. Ofta används begreppet Brandskyddsbeskrivning för den dokumentation som används fram till att relationshandlingen upprättas. I BBR avsnitt 5:12 anges kraven på omfattning av brandskyddsdokumentationen. Brandcell en brandcell utgörs av ett avgränsat utrymme i en byggnad som ska tåla en brand under en viss tid. CU förkortning för Centralutrustning de delar av installerat system som tillsammans ingår i använd central enligt standarden SS-EN Not: En centralutrustning kan vara fördelad i flera kapslingar. Färdigställandekontroll samtliga provningar och kontroller, omfattande installation och funktion, som erfordras för att verifiera att en anläggning uppfyller ställda krav (se avsnitt 9). Hörbarhet egenskap hos ett ljud som gör att det kan höras bland andra ljud. Installatör det företag som utför installationen. Kravställare den (eller de) organisation(er) som har krävt eller begärt installationen av brandlarmanläggningen, till exempel byggherre, fastighetsägare, nyttjanderättshavare eller försäkringsbolag. Det kan också vara den som via avtal ställer krav på anläggningens utförande. Krets media som förbinder högtalare och andra enheter till centralutrustning. Kabel en kabel kan även benämnas ledning. Larm för intern insats larm med syfte att initiera åtgärder från personal i larmorganisation. Larm för uppmärksamhet larm med syfte att informera personer i en byggnad om att ett brandtillbud har skett utan att utrymning behöver påbörjas. Larmcentral internt eller externt belägen plats med ständig bemanning för larmmottagning, med utbildad personal och erforderliga resurser och varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras. Larmdon apparat för akustisk, optisk eller mekanisk larmgivning eller för avgivande av textmeddelande eller talat meddelande. Exempel på larmdon är: Högtalare - apparat för akustisk larmgivning eller för avgivande av talat meddelande enligt EN Optiskt larmdon till exempel signallampor, blixtljus och liknande enligt EN Larmdonsområde vilken del som helst inom täckningsområdet där larm kan ges separat. Ljudtrycksnivå definition på att mäta ljud. Manövertablå enhet för manövrering av det talade utrymningslarmet. Mikrofon mikrofon endast avsedd att användas av räddningstjänst eller utbildad personal för att kunna avge ett manuellt talat meddelande vid utrymning. 7

8 Omgivningsljud vanligt ljud i en lokal. Projektör den person som ansvarar för projekteringen, det vill säga utformning och framtagning av ritningar, beräkningar och andra erforderliga uppgifter. Samlingslokal lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell som är avsedd för ett större antal personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna (enligt BBR). Taluppfattbarhet mått på hur stor del av innehållet i ett talat meddelande som kan förstås. Talat meddelande ett talat (verbalt) meddelande som avges och anger att lokalen/området ska utrymmas. Täckningsområde område inom en byggnad där larmet ska kunna uppfattas. Utförandespecifikation underlag för projekteringen där kravställaren anger omfattning och funktioner som ska finnas i den färdiga anläggningen. Utlarmningsselektering indelning och utformning av ett system för utrymningslarm med talat meddelande med avseende på hur stort område som larmet ska avges inom samtidigt. Utrymningslarm larm med syfte att initiera utrymning och medverka till att personer i byggnaden tar sig till säker plats. Utrymningsorganisation särskilt utsedd och utbildad personal som har till uppgift att vara behjälpliga och underlätta utrymning enligt fastställd utrymningsrutin. 8

9 4 Allmänt 4.1 Användning av regelverket Regelverket är frivilligt att använda, men avsikten är att kravställare i specifikationer och beställningar ska kunna åberopa regelverket och då få en anläggning som uppfyller regelverkets krav. Likaså kan en leverantör åberopa regelverket för att precisera ett anbud eller en leverans. När regelverket åberopas innebär detta samtliga krav, förutom det som är specificerat som undantag. Regelverket definierar kraven på en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande i byggnader där anläggningen är en förutsättning för brandskyddets utformning. 4.2 Uppbyggnaden av regelverket Regelverket är uppbyggt för att följa processen med installation av en anläggning för talat utrymningslarm enligt figur 4.2. Oavsett om installationen av anläggningen sker samtidigt med installationen av anläggningen för brandlarm eller i ett senare skede ska samma process följas. Figur 4.2 Flödesschema - princip Det förutsätts att det första skedet är en genomgång av byggnadens och verksamhetens risker och vilka behov som anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande behöver uppfylla. Detta ska dokumenteras i en utförandespecifikation, se kapitel 5. 9

10 4.3 Principuppbyggnad av anläggning för utrymningslarm med talat meddelande Principuppbyggnaden av en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande framgår av figur 4.3 och tabell 4.3. Figur 4.3 Principuppbyggnad av anläggning för utrymningslarm med talat meddelande Utbyte av information mellan funktioner Kommentar 1: De funktioner som ingår i anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande. Kommentar 2: För komponenterna centralutrustning brandlarm, optiska larmdon, utrustning för mottagning av felsignal och strömförsörjningsutrustning kan det även finnas krav i andra dokument (exempelvis SBF 110). Tabell 4.3 Principuppbyggnad av anläggning för utrymningslarm med talat meddelande. 4.4 Dokumentation och kompetens Samtliga moment i regelverket ska dokumenteras på ett erforderligt sätt. Detta innebär till exempel att produkter som ska uppfylla angivna standarder ska vara provade och certifierade och att provningar som anges ska dokumenteras. Likaså förutsätts att all dokumentation görs tillgänglig för såväl anläggningsägare som den som behöver kontrollera eller arkivera dokumentationen. Generellt förutsätts att samtliga personer som utför arbete som beskrivs i detta regelverk har erforderlig kompetens. Nivån och inriktningen på kompetensen kan skilja sig åt för olika typer av arbeten. För vissa moment krävs särskild utbildning eller certifiering som då framgår i respektive avsnitt. 10

11 4.5 Kontroll av dokumentationen och kompetensen Syftet med krav på att personer eller företag ska vara certifierade eller på annat sätt uppfylla vissa krav är att säkerställa att momenten utförs på ett korrekt och för kravställaren tillförlitligt sätt. Intyget för den färdiga installationen benämns anläggarintyg och ska ta hänsyn till det faktiska utförandet och inte till vem som utfört de tidigare momenten. För kravställare och beställare är det dock väsentligt att bevaka att samtliga moment utförs med rätt kompetens för att eventuella korrigerande åtgärder ska kunna vidtas så tidigt som möjligt. En checklista för kontroll av de olika delmomenten i processen bör därför upprättas. Om anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande utförs samtidigt med en anläggning för brandlarm kan en gemensam checklista användas. Annars upprättas en checklista enbart för anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande. Det bör vara kravställaren, eller dennes ombud, som tar fram checklistan. Kraven på dokumentation av olika moment, framtagande av anläggarintyg med mera gäller dock oavsett om en checklista är framtagen eller inte, se anvisningar i respektive kapitel. En översiktlig sammanställning över utförande och dokument för de olika momenten framgår i tabell 4.5. Moment Utförare Dokument 1) Kapitel 2) Process Behovs-bedömning Underlag för projektering Kravställare/ beställare Kravställare/ beställare T.ex. Brandskyddsdokumentation Utförandespecifikation Projektering Anläggarfirma Ritningar, förbindelse-diagram m.m. Installation Installatör Ritningar, registreringshandlingar m.m. Konfigurering och färdigställandekontroll Anläggarfirma Anläggarintyg 8 och 9 Leverans-besiktning Besiktningsfirma Besiktnings-intyg Kontrolleras lämpligen med hjälp av checklista Användning och skötsel Underhåll Anläggnings-skötare Kontroll-journal 11 Kontrolleras lämpligen genom Servicefirma eller anläggarfirma Service-rapport 12 kontroller i det systematiska brandskydds- 11

12 Moment Utförare Dokument 1) Kapitel 2) Process Revisions-besiktning Besiktningsfirma Besiktnings-intyg 10 arbetet 1) 2) Fler dokument krävs för vissa moment. Se respektive kapitel. I detta kapitel anges de huvudsakliga kraven. Andra kapitel kan dock vara aktuella. Tabell 4.5 Sammanställning över processen 5 Råd vid upprättande av utförandespecifikation 5.1 Syfte Vid planering av anläggningen ska som första steg en utförandespecifikation upprättas där ramarna för anläggningen fastställs. Vid nybyggnad eller ändring av byggnad bör specifikationen upprättas som en del av brandskyddsbeskrivningen för byggnaden. Utförandespecifikationen bör uppdateras när behov föreligger. Anläggningen kan även utföras i samband med utförandet av en anläggning för brandlarm och projekteras då samtidigt. Anläggningen kan även utföras i ett senare skede och projekteras då för sig men där vissa uppgifter hämtas från brandskyddsdokumentationen eller utförandespecifikationen för anläggningen för brandlarm. Detta avsnitt innehåller råd för upprättande av utförandespecifikation. De val som ska utföras vid upprättande av utförandespecifikationen illustreras av tabell 5.1. Val nr Valet avser Råd för val finns under avsnitt Alternativ att välja/ange vid upprättande av utförandespecifikation Aktivering 5.4 Aktivering via signal från anläggning för brandlarm SBF 110 Manuell aktiveringsmöjlighet från manövertablån i det talande utrymningslarmet endast avsedd för särskild personal 1 Larmsignalering 5.5 Typ av signal/meddelande för utrymningslarm 2 Täckningsområde Täckningsområde för högtalare samt de utrymmen som 12

13 Val nr Valet avser Råd för val finns under avsnitt Alternativ att välja/ange vid upprättande av utförandespecifikation kan förses med akustisk signal inom det täckningsområdet Utlarmnings selektering Utlarmningsselektering för utrymningslarm med talat meddelande 13 Larmöverföring 5.7 Överföring av felsignal (inklusive avbrott) och krav på tider Placering av manövertablå Överföringstjänst för felsignal. Larmcentral för felsignal Åtgärder vid fel 5.8 Val av placering av manövertablå 3 Avsteg 5.9 Godkända avsteg Skötsel Tabell 5.1 Översikt utförandespecifikation 5.2 Samråd Anläggningsskötare och serviceorganisation Den som är kravställare bör upprätta utförandespecifikationen i samråd med andra berörda parter, till exempel ägare, innehavare, räddningstjänst och försäkringsbolag. På så sätt kan man tydliggöra vilka krav som ställs vid installation av anläggningen samt undvika att det ställs krav i efterhand och man kan även utreda om viss utformning av anläggningen kan ge försäkringspremielättnader. 5.3 Kravställare Allmänt Detta avsnitt är avsett att ge en översiktlig bild om vilka krav som finns hos myndigheter och andra organisationer rörande anläggningar för utrymningslarm med talat meddelande. För korrekt innebörd av kraven behöver aktuell information alltid inhämtas från respektive part. Den informationen har alltid företräde före beskrivningen i detta avsnitt. Det kan finnas flera anledningar till att en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande blir installerad och den som begärt eller krävt installationen är kravställare. Beroende på utformning av byggnad och/eller verksamhet kan det bli aktuellt med fler än en kravställare Myndighetskrav Boverkets byggregler I Boverkets byggregler (BBR) återfinns krav på brandtekniska installationer som ska finnas vid nybyggnation eller ändring av befintlig byggnad. Sådana installationer utgörs bland annat av automatiskt brandlarm och utrymningslarm. Boverket anger också hur dessa system ska vara

14 utformade för att ha tillförlitlighet och förmåga så att funktionskraven uppfylls. Detta regelverk kan användas för att verifiera dessa krav. Vad som styr när det föreligger ett krav på brandtekniska installationer är vilken typ av verksamhet som bedrivs i byggnaden. Verksamheterna delas in i olika verksamhetsklasser (Vk1 Vk6) utifrån om personerna som vistas i lokalerna har kännedom om lokalerna eller inte, om de kan utrymma på egen hand, om de kan förväntas vara vakna och om det finns en förhöjd risk för brand och där en sådan kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. För vissa av dessa verksamhetsklasser och för vissa specifika utrymmen i en byggnad anger Boverket att det ska finnas anordning för tidig upptäckt av brand och anordning för varning i händelse av brand. För anordning för tidig upptäckt av brand bör automatiskt brandlarm användas och för anordning för varning i händelse av brand bör utrymningslarm aktiverat av automatiskt brandlarm användas. I vissa av dessa verksamheter bör utrymningslarmet avges som ett talat meddelande. Det finns dock fall där utrymningslarm kan aktiveras manuellt och där anordning för varning i händelse av brand kan utgöras av brandvarnare. Kraven i BBR är generellt angivna i kvalitativa termer. Det finns möjlighet att genom en brandskyddsteknisk installation göra så kallat tekniskt byte. Alla sådana tekniska byten ska visas genom en analytisk dimensionering av brandskyddet och redovisas i brandskyddsdokumentationen. Anläggningen blir då en del av bygglovet och det blir ett myndighetskrav att anläggningen installeras. Arbetsmiljölagen I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 finns krav på att arbetsplatser ska förses med detektorer och larmanordningar om brand eller liknande innebär risk för olycksfall eller akut ohälsa. Till skillnad från föreskrifterna från Boverket som endast gäller vid nybyggnad och ändring av byggnad så kan Arbetsmiljöverkets krav ställas även på befintliga lokaler. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Lagen om skydd mot olyckor (LSO) anger att såväl ägare som nyttjanderättshavare till byggnader ska i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Kravet gäller alla byggnader men kraven på vilka åtgärder som ska vidtas är olika från fall till fall. För vissa verksamheter finns det extra krav på redogörelse och kontroll av brandskyddet, till exempel byggnader för vård och omsorg, förskolor och skolor, hotell och andra sorters tillfälligt boende, samlingslokaler samt byggnader med kulturhistoriskt värde. LSO har i sig inga krav på brandtekniska installationer, men i de fall en skriftlig redogörelse ska lämnas in till kommunen så ska installationerna framgå i denna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan i allmänna råd ange riktlinjer för vad som är skäligt brandskydd enligt LSO för olika verksamheter och då ta upp behovet av en anläggning för brandlarm, till exempel SRVFS 2007:1 om brandvarnare i bostäder och SRVFS 2008:3 om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande Försäkringsgivare Försäkringsgivarens krav är i första hand inriktade på att begränsa skadekostnaden som kan uppstå vid brand Egen ambition Den grundläggande anledningen till att installera en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande bör vara det egna säkerhetsarbetet. I det systematiska brandskyddsarbetet (som krävs enligt LSO) ska det fastställas en brandskyddspolicy eller -ambition. Efter en riskbedömning bestäms vilken skyddsnivå som önskas uppnå och därefter undersöks om det befintliga skyddet uppnår detta samt om myndighetskraven är uppfyllda. Betydelsen av att skydda den egna verksamheten regleras inte av myndighetskrav utan är nödvändig att ta ställning till utifrån den egna ambitionen att upprätthålla drift och verksamhet. Skyddet av 14

15 personal och besökare kan även ha betydelse för den egna verksamhetens varumärke och leda till att det behövs mer skydd än miniminivå enligt myndigheternas krav. 5.4 Aktivering Manuell aktivering. Det ska alltid finnas möjlighet till manuell aktivering av utrymningslarm med talat meddelandet. Om anläggningen är en egen anläggning kan den bara aktiveras manuellt av skärskilt utsedda personer via en manövertablå. Om anläggningen är kopplad mot en brandlarmanläggning så kan den aktiveras på olika sätt. Dessa val görs enligt SBF Aktivering via signal från anläggning för brandlarm. När en anläggning för brandlarm är installerad ska den kunna aktivera utrymningslarmet med talat meddelandet. Val görs då enligt prsbf 110: Vid Manuell aktiveringsmöjlighet från manövertablån i utrymningslarmet med talat meddelande endast avsedd för särskild personal. Manuell aktivering via detta val görs via en övervakad manövertablå av särskilt utvalda personer. Detta val görs endast om det är en egen anläggning som inte är förbunden med någon brandlarmanläggning Om anläggningen är utförd med flera larmdonsområden ska möjlighet till manuell aktivering utföras enligt Larmsignaler Utrymningslarm med talat meddelande Alla larmdon som placeras inom lokalen och som har till syfte att varna personer för fara och få dem att påbörja utrymning av byggnaden är utrymningslarm. I BBR anges att utrymningslarmet ska utformas utifrån behovet av information så att personer som vistas i byggnaden kan nås av information om lämpliga åtgärder vid utrymning. I BBR anges vilken typ av signal som krävs för de olika verksamhetsklasserna Signaltyp Generellt råd vid val av signaltyp är att man för lokaler där det vistas många personer som inte känner till signal för utrymning och utrymningsförhållandena bör använda sig av talat meddelande. Om lokalen även innehåller publika miljöer med utrymmen där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer (till exempel WC), ska dessa utrymmen förses med optisk signal. Talat meddelande ska vara så kort, enkelt och tydligt som möjligt. Talat meddelande får framföras direkt eller indirekt genom mänsklig eller syntetisk röst. Ett system för utrymningslarm med talat meddelande kan även nyttjas för andra ändamål. Exempel på sådana ändamål kan vara larm för intern insats, larm för uppmärksamhet vid befarad brand, bombhot, utsläpp av farligt ämne eller liknande. För det ändamålet kan flera olika utrymningsmeddelanden finnas förlagrade i anläggningen. Meddelandena kan aktiveras manuellt, där ett utrymningsmeddelande har högre prioritet. 15

16 5.5.3 Täckningsområde För en anläggning med utrymningslarm med talat meddelande är det dock viktigt att precisera täckningsområdet för högtalare samt att precisera vilka utrymmen inom det täckningsområdet som kan utföras med akustisk signal istället. En grundläggande princip vid projektering av utrymningslarm är att man oavsett var man befinner sig inom täckningsområdet ska kunna uppfatta signalen eller meddelandet för utrymning. Lämplig ljudtrycksnivå och taluppfattbarhet ska därför uppnås i alla utrymmen inom täckningsområdet. Observera att detta inte behöver innebära att larmdon placeras i alla utrymmen, bara att signalen eller meddelandet ska kunna uppfattas i alla utrymmen som ingår i täckningsområdet. Om ett täckningsområde innefattar både högtalare för talat meddelande och larmdon för akustisk signal är det viktigt att larmsignalerna inte stör varandra. Högtalare och akustiska larmdon får inte förekomma i samma akustiska utrymme. Som underlag för projektering av systemet måste kravställaren/beställaren ta fram information för att säkerställa att ett system för utrymningslarm med talat meddelande dimensioneras för rätt funktion och till en rimlig kostnad. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är: Omgivningsljudnivån L Aeq(T) i täckningsområdet, där tid T inkluderar en eller flera perioder av aktivitet. Oktavbandvärden (L eq ) ska också tas fram för användning vid senare analys av taluppfattbarhet. I lokaler med flera olika utrymmen bör omgivningsljudnivån konstateras för var sin miljö med hänsyn till akustiska förhållanden och typ av verksamhet. Exempelvis kan matsalen i en konferensanläggning förväntas låta högre än ett konferensrum under normalt bruk. Det är nödvändigt att utreda om andra ljudkällor möjligtvis aktiveras under utrymningen. Rökgasevakuering är ett typiskt exempel på system som kan bidra till en högre ljudnivå som försämrar talauppfattbarheten samt utökar kravet på ljudtrycksnivån från högtalaren. Efterklangstid T 20 för olika utrymmen påverkar direkt taluppfattbarheten, omgivningsljudnivån samt val av högtalartyp och placering. Krav på akustik beskrivs i BBR samt SS25268 (för lokaler) och SS25267 (för boende). För nybyggnationer rekommenderas att man tar hjälp av en akustiker för att utreda omgivningsljudnivåer samt efterklangstider. Vid befintliga lokaler rekommenderas mätning av de olika värdena. Eventuella undantag från täckningsområdet ska alltid preciseras i utförandespecifikationen Utlarmningsselektering En väsentlig del av utformningen av anläggningen är utlarmningsselekteringen. Här handlar det om att välja vilka delar inom en byggnad som samtidigt ska få utrymningslarmet. Inom hur stort område bör utrymningslarm aktiveras? För små och enkla byggnader är det av praktiska skäl inte motiverat att dela upp aktiveringen i flera larmdonsområden, eftersom ljudet från högtalare inom en del av byggnaden ändå sprider sig till andra delar av byggnaden. För större byggnader och byggnader med flera våningar är det lämpligt att som grundprincip endast aktivera utrymningslarm inom de delar som är (eller kan komma att bli) direkt berörda av faran. Observera dock att det även för denna typ av byggnader kan finnas skäl (beroende på lokalernas utformning, verksamhetens art eller förväntad brandspridning) att aktivera utrymningslarm inom hela byggnaden. För system som aktiveras av ett brandlarmsystem kan en tidig upptäckt av brand förutsättas. I dessa fall bör en aktivering av utrymningslarm normalt kunna begränsas till våningsplanet där brand indikerats samt till under- och överliggande plan. 16

17 Det är viktigt att tänka på att om larm indikeras från en detektor som är placerad i gemensamma kommunikations- och utrymningsvägar så bör utrymningslarmet ljuda i alla övriga delar av byggnaden där man är beroende av denna väg för att ta sig ut. Detta kan till exempel innebära att vid larm från en detektor som är placerad i trapphus eller entréhall i bottenvåningen bör utrymningslarm avges på samtliga våningsplan i den aktuella byggnaden. När man väljer att dela in byggnaden i larmdonsområden måste det finnas möjlighet att manuellt aktivera utrymningslarm i de områden som inte aktiveras automatiskt. I dessa fall ska det finnas en manövertablå, se 6.5.6, samt ritning över larmdonsområde, se Utrymningsorganisation Allmänt I händelse av ett utrymningslarm har personalen i en verksamhet ett stort ansvar för att göra förberedelsefasen så kort som möjligt när utrymningslarm aktiveras; det är personalen som förväntas vara aktiva i en utrymningssituation. I praktiken innebär det att det bör finnas en utrymningsrutin som beskriver hur utrymningen ska gå till och vilka som ska göra vad. Utrymningsrutinen behöver tränas genom övningar om den ska fungera i en verklig utrymningssituation Utrymningsledare Med beaktande av olika omständigheter kan utrymningen inledningsvis ta en del tid i anspråk och därav bör det finnas en funktion som har till uppgift att ta initiativet och se till att utrymningen kommer igång. Om man bedömer att det finns behov av en organisation med utrymningsledare bör dessa vara knutna till funktion snarare än person, en funktion som alltid finns på plats när verksamheten pågår. Andra uppgifter som kan behöva utföras av en utrymningsledare är, om det bedöms som möjligt, en snabb kontroll av lokalerna och därefter en avräkning på återsamlingsplatsen för att kontrollera om alla har tagit sig ut och för att vidarebefordra information till räddningsledare. 5.7 Larmöverföring Vem ska ta emot larmet? Larmöverföring innebär att felsignal skickas från centralutrustningen till en larmcentral (som också kan kallas för larmmottagare). Det kan vara en intern vakt eller reception som fungerar som larmcentral. Larmcentralen ska alltid fungera när larm kan komma och det innebär normalt att det krävs att larmcentralen är ständigt bemannad. Det är viktigt att larmcentralen har möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder. Ett avtal eller liknande ska upprättas med larmcentralen som beskriver vilka larm som ska tas emot och vilka åtgärder som ska vidtas Hur ska larmet överföras? Det finns olika tekniska lösningar för hur larmet kan överföras, men felsignaler från anläggningen ska alltid överföras via en övervakad förbindelse. Överföring kan ske via trådbundet (fast) nät eller trådlöst nät. Krav på utförande finns i standarden SS-EN Den som levererar överföringstjänsten är ofta ett annat företag än larmcentralen. Ett särskilt avtal ska upprättas med den som står för tjänsten. Avtalet ska reglera vilka signaler som ska överföras och slå fast vilka tider som gäller för överföringen, för indikering av avbrott i förbindelsen samt vilken tillgänglighetsgrad överföringen har Vad ska larmcentralen göra? Larmcentralen ska ta emot larmet och sedan förmedla informationen vidare till den eller dem som ska vidta åtgärd. Det kan vara att meddela jour- eller serviceorganisation om fel så att brister kan åtgärdas, 17

18 att meddela driftansvarig om vad som skett med mera. Det är viktigt att fastställa alla åtgärder som ska vidtas och att detta görs tydligt genom ett avtal med larmcentralen. 5.8 Placering av manövertablå Hänsyn ska tas till placering av manövertablå som betjänas av insatspersonal eller utsedd personal. Den ska vara placerad i utrymme beläget i markplan i direkt anslutning till entré eller ingång som normalt används av insatspersonalen. Om anläggningen kopplas mot en brandlarmanläggning enligt prsbf 110:8 så ska placeringen vara i Brandförsvarstablåns närhet. Viktigt att hänsyn tas vid placering av mikrofon så att inte bakgrundsljud påverkar hörbarheten. 5.9 Avsteg från regelverket Hantering av avvikelser Anläggarintyg och besiktningsintyg tar inte hänsyn till skrivningar i brandskyddsdokumentation, kontrakt eller andra dokument. I intygen redovisas alla avvikelser från prsbf 502. Regelverket är frivilligt att tillämpa vilket medför att det är den kravställare som begärt att anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande ska uppfylla prsbf 502 som avgör om eventuella avvikelser kan accepteras eller inte. Beslut att acceptera avvikelse bör dokumenteras och innehålla notering om varför avvikelsen görs och accepteras. 18

19 6 Planering och projektering 6.1 Komponenter Generella krav För att utrymningslarmet med talat meddelande ska fungera på ett säkert sätt, så är det av stor betydelse att ingående materiel har avsedd prestanda och bibehåller sin funktionsduglighet i aktuell användningsmiljö. Krav för komponenter finns i standardserien SS-EN 54. Anvisningar för installation, underhåll samt i förekommande fall projektering ska finnas på svenska eller engelska. Dokument för användning och skötsel samt produktblad ska finnas på svenska. För komponenter i avsnitt finns särskilda krav som ska komplettera kraven i SS-EN Överensstämmelse med kraven Överensstämmelse med kraven i respektive standard ska påvisas genom ett certifikat utfärdat av ett ackrediterat certifieringsorgan enligt SS-EN Ackrediteringen ska vara utförd av ett europeiskt ackrediteringsorgan som är medlem i EA. Certifiering kan ske genom primärcertifikat eller sekundärcertifikat. Det senare förutsätter att utfärdande certifieringsorgan har reglerade rutiner för att säkerställa korrektheten i certifikatet. Kommentar: Med sekundärcertifikat (intyg) avses ett certifikat som utfärdas på grundval av ett annat certifikat (primärcertifikatet). För komponenter i avsnitt gäller att överensstämmelse med kraven i prsbf 502 uppvisas genom ett intyg. Intyget ska vara utfärdat av ett certifieringsorgan som är ackrediterat för produktcertifiering enligt SS-EN och använder sig av rutiner i enlighet med denna standard för att kontrollera att samtliga krav i prsbf 502 (inklusive kontroll av giltigt produktcertifikat enligt ovan) är uppfyllda Högtalare Högtalare för talat meddelande ska uppfylla kraven i SS-EN Optiska larmdon Optiska larmdon ska uppfylla kraven i SS-EN Signalkaraktärer enligt SIS-TR 47 ska normalt användas Centralutrustning (CU) Centralutrustningar ska uppfylla kraven i SS-EN 54-16, och vara försedda med följande optioner: Indikering av fel i larmdonsområde, EN pkt 8.4 Mikrofon, EN pkt 12 Centralutrustning kan även utföras med följande optioner: Utgång till larmdon, EN pkt 7.8 Manöverdel, i CU eller separat manövertablå, avsedd att betjänas av insatspersonal (se 6.7.2) ska vara försedd med lås för brandkårsnyckel som uppfyller kraven i SS Manöver av brandkårsnyckel ska ge behörighet 2 enligt SS-EN pkt A.2.2. Kommentar: Behörighet med Brandkårsnyckel kan ur underhållssynpunkt vara fördelaktigt att nyttja även för övriga delar av centralutrustningen. Signeringar på CU ska vara på svenska samt uppfylla kraven i SS-EN pkt

20 6.1.6 Larmöverföringsutrustning Skyltar Utrustning för felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN 54-21, dock ska system som överförs via radio ha en maximal övervakningstid om 180 sekunder (Class T4). Uppfyllandet av kraven på larmöverföringssystem ska redovisas genom ett certifikat. Kravet på tillgänglighet ska vara verifierat. Tillgängligheten beräknas och logg ska finnas tillgänglig enligt SS- EN , kapitel 7 Availability. Kommentar: Denna beräkning ger den genomsnittliga tillgängligheten för hela eller delar av larmöverföringssystem som kan omfatta mycket stora mängder av larmöverföringstjänster till enskilda larmanläggningar. Där reglerna föreskriver skylt ska denna vara utförd i beständigt material och med beständig text. Skylt ska vara fastsatt på underlaget på ett beständigt sätt med en för underlaget lämplig fastsättningsmetod. Texten och/eller symbolen ska vara vit text på röd botten alternativt röd text på vit botten. Skylt med olika språk ska ha all text på alla språken. 6.2 System Kompatibilitet Samtliga komponenter som används i anläggningen ska vara kompatibla. Genom anläggarintyget intygar anläggarfirman att anslutna komponenter är kompatibla Indelning i kretsar Anläggningen ska delas in i kretsar i syfte att begränsa skadeverkningarna vid fel Avbrott eller kortslutning i en krets för en högtalare får aldrig medföra total förlust av täckning i ett larmdonsområde Avbrott eller kortslutning i en krets som har mer än en högtalare får inte påverka funktionen i en annan högtalarkrets Avbrott eller kortslutning i en krets för högtalare får aldrig medföra bortfall av mer än 32 högtalare Avbrott eller kortslutning i en krets som har mer än ett optiskt larmdon får aldrig medföra total förlust av täckning i ett larmdonsområde Avbrott eller kortslutning i en krets för optiska larmdon får inte påverka funktionen i en annan krets för optiska larmdon Avbrott eller kortslutning i en krets för optiska larmdon får aldrig medföra bortfall av mer än 32 optiska larmdon Varje krets för optiska larmdon ska vara separat avsäkrad Aktiveringstider för högtalare och optiska larmdon. Anläggning för utrymningslarm med talat meddelande ska utformas så att alla högtalare och optiska larmdon som ska aktiveras vid larm aktiveras inom högst 3 sekunder från att centralutrustning erhåller larmsignal (SS-ENTS ). 20

21 6.2.4 Prioriteringsordning för meddelanden Vid planering av systemet ska följande prioriteringsordning följas för meddelanden: 1 Manuellt talat meddelande via mikrofon 2 Manuellt aktiverat förinspelat utrymningsmeddelande 3 Automatiskt aktiverat förinspelat utrymningsmeddelande 4 Övriga meddelanden Områden med explosionsrisk Om anläggningen eller del av anläggningen behöver installeras i område med risk för explosiv atmosfär ska systemuppbyggnad och installation uppfylla kraven i ATEX-direktivet. Komponenter ska ha kapslingsklass för användning i aktuell miljö enligt Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter. 6.3 Indelning i larmdonsområden Larmdonsområden Ett täckningsområde kan delas upp i larmdonsområden. Ett larmdonsområd kan bestå av ett rum, flera rum, en brandcell, ett våningsplan eller byggnad Hur larmdonsområde ska aktiveras ska framgå av utlarmningsselekteringen som beskrivs i utförandespecifikationen Om anläggningen är ansluten till en brandlarmanläggning utförd enligt SBF 110 och utlarmningsselekteringen omfattar mer än ett valbart larmdonsområde gäller följande krav: a) Vid larm från detektor placerad i gemensam kommunikations- eller utrymningsväg ska utrymningslarm aktiveras i samtliga utrymmen där man är beroende av denna väg för att kunna utrymma. b) Möjlighet för manuell aktivering av larmdonsområden ska finnas i manöverenhet enligt c) Ritning som anger larmdonsområden ska finnas i anslutning till manöverenhet Om anläggningen inte är ansluten till en brandlarmanläggning utförd enligt SBF 110 men har en utlarmningsselektering som omfattar mer än ett valbart larmdonsområde gäller följande krav: a) Möjlighet för manuell aktivering av larmdonsområden ska finnas i manöverenhet enligt b) Ritning som anger larmdonsområden ska finnas i anslutning till manöverenhet. 6.4 Larmsignalering Allmänt Omfattning och placering av högtalare och optiska larmdon ska anpassas till byggnadens utformning och verksamhet enligt beskrivning i utförandespecifikationen Märkning av högtalare och optiska larmdon Högtalare/optiska larmdon ska förses med skylt (på eller bredvid) med texten Utrymningslarm eller Brandlarm Skylt ska vara läsbar från golvnivån under eller vid högtalare/optiskt larmdon Optiska larmdon ska förses med skylt som anger signalens betydelse och åtgärder som förväntas vid aktivering Högtalare för talat meddelande Högtalare ska placeras i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lämplig ljudnivå och lämplig taluppfattbarhet uppnås inom larmets täckningsområde. 21

22 Utöver ovanstående ska följande krav uppfyllas: a) Antalet högtalare för en byggnad ska aldrig understiga två (2) stycken, även om en (1) högtalare är tillräckligt för att uppnå lämplig ljudnivå. b) Minst en (1) högtalare ska finnas för varje våningsplan. c) Minst en (1) högtalare ska finnas för varje brandcell. Detta gäller dock inte mindre brandceller där personer normalt inte vistas som till exempel soprum. Kommentar: Ovanstående regler för placering av högtalare kan i många fall uppnås utan att placera högtalare i alla utrymmen som ska nås av signalen. I de fall man inte placerar högtalare i alla utrymmen så måste man noggrant studera vilken reducering av ljudnivån som erhålls på grund av väggar och stängda dörrar. De flesta dörrar reducerar ljudnivån med minst 20 db. Solida dörrar som till exempel branddörrar reducerar ljudnivån med minst 30 db. Normalt är det att föredra att placera ett flertal högtalare med lägre ljudnivå än ett fåtal med mycket hög ljudnivå. Kommentar: Om möjligt bör man från varje del av byggnaden alltid kunna höra minst två (2) högtalare. Lämplig ljudnivå och taluppfattbarhet behöver dock bara erhållas från en av högtalarna Signalkaraktär enligt SIS-TR 47 ska normalt användas Ljudnivån ska vara anpassad till den omgivande ljudnivån i täckningsområdet I lokaler för sovande personer där krav på utrymningslarm enligt BBR föreligger ska den ekvivalent kontinuerliga ljudtrycksnivån L AeqT uppgå till minst 75 db vid en plats för sovande persons huvud Mätning av ljudnivåer utförs med ett instrument som uppfyller kraven för minst klass 2 i IEC (ikraftsatt av SS-EN ). Taluppfattbarhet verifieras enligt SS-EN Kommentar: Mätning behöver normalt endast utföras på ett eller flera ställen som är representativa ur akustiksynpunkt. Med stöd av mätresultat kan bedömning göras i övriga utrymmen. Kommentar: Mätning av taluppfattbarhet behöver utföras för båda elektriska och akustiska ingångar Taluppfattbarheten Taluppfattbarheten ska uppnå ett STI-värde på minst 0.50 inom täckningsområdet under normala förhållanden. Kommentar: Oktavbandsresultat från omgivningsljudmätningar ska användas i analys av STI med hänsyn till normala förhållanden Ljudtrycksnivån Ljudtrycksnivån för testsignalen ska vara minst 10 db L AeqT över omgivande normal bakgrundsnivå där T är minst 15 sekunder. Ljudtrycksnivån ska inte överstiga 115 db L AF, max vid öronhöjd. 22

23 Antal mätpunkter för ljudmätning i ett akustiskt utrymme ska väljas enligt följande tabell om inget annat anges. Täckningsyta i Antal mätpunkter akustiskt utrymme (m 2 ) <30m m 2 till 60 m m 2 till 180 m >180 m 2 Täckningsyta (mm 2 ) 24 (mm 2 ) Mätpunkter ska distribueras jämt över hela täckningsytan med minst 50 procent placerade off-axis till högtalaren. Mikrofonens placering ska vara 1,2 meter ovanför golv för sittande personer respektive 1,6 meter för stående Talade meddelanden ska föregås och följas av akustisk signal med 4-10 sekunders varaktighet. Akustisk signal ska avges ur högtalarna. Den akustiska signalen ska i övrigt uppfylla kraven i SIS-TR Tidsintervallet mellan två på varandra följande meddelanden ska inte överstiga 30 sekunder (inklusive tid för akustisk signal). Taltakten samt tysta perioder (pauser) i ett meddelande ska anpassas till efterklangstiderna i de aktuella utrymmena men pauserna får inte överstiga 10 sekunder. Om anläggningen är ansluten till en anläggning för brandlarm utförd enligt prsbf 110:8 ska utrymningsmeddelandet upprepas kontinuerligt till dess att någon av följande åtgärder vidtas: a) Återställning av centralutrustningen för brandlarm sker. b) Återställning av centralutrustningen för utrymningslarm med talat meddelande sker Om anläggningen inte är ansluten till en anläggning för brandlarm utförd enligt prsbf 110:8 ska utrymningsmeddelandet upprepas kontinuerligt till dess att återställning av centralutrustningen för utrymningslarm med talat meddelande sker Utrymningsmeddelande ska alltid avges på svenska. För publika utrymmen ska meddelandet upprepas på engelska. Beroende på lokala förhållanden kan meddelandet även behöva avges på andra språk Utrymningsmeddelande ska bestå av kort, enkel och lättförståelig text som är förinspelad eller syntetiskt framställd. Talet som används ska vara tydligt och lätt att förstå Utrymningsmeddelande ska alltid innehålla följande tre delar: Begäran om uppmärksamhet Information om vad som hänt Instruktion om vilken åtgärd som ska vidtas 23

24 Utrymningslarm kan ha följande struktur och lydelse. 1. Ljudsignal för utrymningslarm med talat meddelande enligt SIS-TR 47. Ljuder i 5 sekunder. 2. Talat meddelande: VIKTIGT MEDDELANDE. VI HAR FÅTT ETT BRANDTILLBUD I BYGGNADEN. VI FÅR BE SAMTLIGA ATT OMEDELBART LÄMNA LOKALERNA GENOM NÄRMASTE UTGÅNG. FÖLJ PERSONALENS ANVISNINGAR. FORTSÄTT UT I DET FRIA OCH VAR VÄNLIGA ATT INTE BLOCKERA UTGÅNGARNA. 3. Ljudsignal för utrymningslarm med talat meddelande enligt SIS-TR 47. Ljuder i 5 sekunder. 4. Talat meddelande: IMPORTANT MESSAGE. THERE IS A FIRE SITUATION IN THE BUILDING. PLEASE LEAVE THE BUILDING THROUGH THE NEAREST EXIT. FOLLOW THE INSTRUCTIONS GIVEN BY THE MANAGEMENT AND PROCEED TO THE OUTSIDE. DON T BLOCK THE EXITS. 5. Tystnad i högst 2 sekunder. 6. Utrymningslarm upprepas från punkt 1. Kommentar: Innehållet i meddelandet ska anpassas till lokala förhållanden. Det förinspelade utrymningsmeddelandet ska vara permanent lagrat i elektroniskt minne. Ett testmeddelande kan finnas inspelat och lagrat i systemet så att utrymningslarm kan provas utan speciella arrangemang. Testmeddelande kan även avges via mikrofon. Meddelande gällande Faran över kan finnas lagrade i systemet så att påbörjad utrymning kan avbrytas utan att tveksamhet eller missförstånd uppstår. Meddelande Faran över kan även avges via mikrofon I de fall larm för uppmärksamhet används ska det utformas enligt avsnitt i tillämpliga delar Exempel på meddelande för larm för uppmärksamhet: 1. Akustisk signal i cirka 5 sekunder paus i cirka 3 sekunder. 2. Talat meddelande: VIKTIGT MEDDELANDE. VIKTIGT MEDDELANDE. LARM OM BRAND I BYGGNADEN HAR INKOMMIT. LARMET UNDERSÖKS JUST NU. AVVAKTA YTTERLIGARE BESKED. 3. Paus i cirka 3 sekunder akustisk förvarningssignal i cirka 5 sekunder paus i cirka 3 sekunder. 4. Talat meddelande: ATTENTION PLEASE. ATTENTION PLEASE. FIRE HAS BEEN REPORTED IN THE BUILDING. THIS REPORT IS BEING INVESTIGATED. PLEASE LISTEN FOR FURTHER INSTRUCTIONS. 5. Paus i cirka 3 sekunder akustisk förvarningssignal i cirka 5 sekunder och så vidare En mikrofon ska finnas för att kunna användas i de fall man önskar avbryta eller komplettera det förinspelade meddelandet Mikrofonen ska finnas i anslutning till centralutrustning och/eller i anslutning till manövertablå. Mikrofon ska alltid placeras så att obehörig användning försvåras Mikrofon får inte placeras i lokal där den normala bakgrundsljudnivån är så hög att det talade meddelandet blir svårt att uppfatta eller risken för återkoppling (så kallad rundgång) föreligger. 24