prsbf 110:8 OBS! Endast arbetsförslag! Ej för användning eller tillämpning SBF 110:8 Regler för brandlarm

Transkript

1 SBF 110:8 Regler för brandlarm Denna utgåva innehåller texterna från Regler för Brandlarm SBF 110:8 (2017) Förord En anläggning för brandlarm samt avgivande av larm för åtgärd är ett viktigt system som upptäcker begynnande bränder och skickar en signal vidare till personal som kan vidta lämpliga åtgärder mot branden eller påbörja utrymning. I de allra flesta fall aktiverar systemet också andra åtgärder för att förbättra säkerheten, till exempel att stänga branddörrar och aktivera ventilationssystemets brandfunktioner. En sådan anläggning som är korrekt utförd och samverkar med övrigt brandskydd bidrar till att såväl rädda liv som att reducera brandskadekostnaderna. Regelverk för brandlarmanläggningar har givits ut av försäkringsbranschen i Sverige sedan 1930-talet. Sedan 2001 har regelverket givits ut av Brandskyddsföreningen (SBF). Denna utgåva är en omarbetning av hela regelverket där tidigare hela Regler för brandlarmanläggning SBF 110:7 och delar av SBF rekommendation Utrymningslarm 2015 (alla delar utom talat meddelande) har sammanfogats till ett gemensamt regelverk. Denna utgåva har också tagit hänsyn till standarder och tekniska specifikationer som publicerats av CEN. Brandskyddsföreningen är en ideell förening vars vision är ett brandsäkrare Sverige. Brandskyddsföreningen ger ut regelverk och normer avseende olika brandskyddsanordningar och av dessa berörda fysiska eller juridiska personer. Avsikten med regelverken och normerna är att fastställa kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig. Ett regelverk avser inte att inkludera alla nödvändiga förbehåll eller bestämmelser som kan förekomma i en överenskommelse eller i ett kontrakt. Överensstämmelse med ett regelverk medför inte i sig att krav eller skyldigheter enligt lag, förordning eller offentlig föreskrift automatiskt uppfylls. Denna utgåva av regelverket är framtagen av Brandskyddsföreningen i samarbete med: Besiktning. Org., EIO, SBSC, Sveriges Brandkonsultförening och Säkerhetsbranschen. Denna utgåva ersätter föregående utgåva, Regler för brandlarmanläggning, SBF 110:7, samt Brandskyddsföreningens rekommendation Utrymningslarm Denna utgåva gäller från 2017-xx-01. Föregående utgåva (SBF 110:7) och Utrymningslarm 2015 dras in 201x-xx-31. Stockholm 201X-XX-XX Brandskyddsföreningen OBS! Detta dokument anger de regler som gäller från 2017-xx-01. Regelverket uppdateras regelbundet genom revideringar och/eller kompletteringar. Efter publicering utgör dessa en integrerad del av regelverket och de görs tillgängliga via Brandskyddsföreningens uppdateringsabonnemang

2 Innehåll prsbf 110:8 OBS! Endast arbetsförslag! Ej för användning eller tillämpning 0 Orientering Omfattning Referenser Termer, definitioner Termer och definitioner som återkommer i regelverket Definition Allmänt Användning av regelverket Uppbyggnaden av regelverket Principuppbyggnad av anläggning för brandlarm Dokumentation och kompetens i processen Kontroll av processen Råd vid upprättande av utförandespecifikation för brandlarmsystem Syfte Samråd Kravställare Automatiskt övervakningsområde Manuell aktivering Larmsignaler Styrningar och aktivering av andra brandskyddssystem Larmorganisation Utrymningsorganisation Larmöverföring Avsteg från regelverket Planering och projektering Komponenter System Indelning i sektioner och larmdonsområden Val av detektortyp Placering av detektorer och larmknappar Larmsignalering Centralutrustning och brandförsvarstablå Strömförsörjning Överföring av larmsignal till larmcentral Överföring av felsignal till larmcentral Släckanläggning och styrningar Tvådetektorsberoende/tvåsektionsberoende Ledningsnät och andra förbindelsemedia Skydd mot elektromagnetisk påverkan Dokumentation Behörighet Installation Allmänt Placering av komponenter Kabelinstallation Aspirerande rökdetektorsystem

3 7.5 Radioaktiva komponenter Dokumentation Behörighet Uppstart och konfiguration Konfigurering av centralutrustning Dokumentation Behörighet Färdigställandekontroll och kvalitetssäkring Allmänt Färdigställandekontroll Kvalitetssäkring Dokumentation Behörighet Besiktning Behörighet Leveransbesiktning Revisionsbesiktning Dokumentation Användning och skötsel Allmänt Anläggningsskötare Kontrolljournal Utbildning och instruktion till personal Användarens schema för provning Användarens schema för kontroll Åtgärder vid frånkoppling och fel på anläggningen Åtgärder vid larm- och felsignal Fjärrtjänster Underhåll Allmänt Behörighet Omfattning och intervall Underhåll Reservdelar Ändringar och utökningar av installerade system Allmänt Omfattning av överensstämmelse Utförande av ändring och utökning Behörighet och dokumentation av ändring och utökning Släckanläggningar Allmänt Vattensprinkler Aktivering av gassläcksystem Manuell aktiveringsanordning Signaler akustiska och optiska Styrutgångar Detekteringssystem Aktiveringsvillkor

4 15 Särskilda risker Allmänt El- och elektronikutrymmen med hög lufthastighet eller hög luftomsättning Höglager Fasadövervakning Styrningar Allmänt Kombinerade och integrerade system Integrerade system Sammankoppling av anläggningar för brandlarm Allmänt Bilaga A Utförandespecifikation (normativ) Bilaga B Anläggarintyg (normativ) Bilaga C Besiktningsintyg (normativ) Bilaga D Anläggningsskötare (normativ) Bilaga E Skylt för anläggningsskötare (normativ) Bilaga F Onödiga larm (informativ) Bilaga G Larmlagringstablå (normativ) Bilaga H Brandprov i anläggning (informativ) Bilaga I Värmedetektorer (informativ)

5 0 Orientering En anläggning för brandlarm ska upptäcka begynnande brand så tidigt att verksamma räddnings-, brandsläcknings- och utrymningsåtgärder kan vidtas samt så att andra brandskyddande system i byggnaden kan aktiveras i ett tidigt skede. Målsättningen är att detta regelverk tillsammans med refererade dokument ska bidra till att säkerställa att anläggningar utförs med tillfredsställande kvalitet. Det förutsätts att anläggningar projekteras, installeras och fungerar enligt aktuella lagar och bestämmelser. Installation av en anläggning kan i vissa fall vara ett krav från myndighet eller utgöra ett byggnadstekniskt byte för annan brandskyddsåtgärd. I dessa fall bör krav och funktioner vara redovisade i brandskyddsdokumentationen och i de handlingar som ligger till grund för installationen. Funktionen, styrningar, underhåll och besiktning bör då också redovisas i det systematiska brandskyddsarbetet. Krav på kompetens hos personer och företag som arbetar med projektering, installation, provning, skötsel, underhåll och besiktning anges i respektive kapitel i regelverket. Omfattning och krav på utförandet av en anläggning specificeras av kravställare i en utförandespecifikation. Överensstämmelsen med detta regelverk visas genom anläggarintyg från anläggarfirman samt genom leverans- och revisionsbesiktningsintyg. Regelverket är frivilligt att tillämpa vilket medför att det är den kravställare som begärt att anläggningen ska uppfylla SBF 110 som avgör om eventuella avvikelser kan accepteras eller inte. Beslut att acceptera avvikelse bör dokumenteras och innehålla notering om varför avvikelsen görs och accepteras. 1 Omfattning Detta regelverk anger krav för projektering, installation och underhåll av anläggningar för brandlarm som är fast installerade i byggnader. Det anger även vissa krav för övervakning av utsidan av byggnader och för aktivering av andra brandskyddssystem. Regelverket är baserat på den teknik som var allmänt tillämpad vid utarbetandet. För annan teknik kan det användas i tillämpliga delar. En brandlarmsanläggning är endast en del av en byggnads brandskydd. Det är väsentligt att brandskyddets helhet beaktas och att även andra åtgärder vidtas gällande byggnadstekniskt brandskydd, tekniska installationer och personalens utbildning. Det är särskilt viktigt att ta hänsyn till att styrningar, exempelvis för ventilation, kräver en helhetssyn. Regelverket omfattar inte dessa åtgärder. Regelverket anger minimikrav

6 2 Referenser I detta regelverk finns referenser till följande dokument. Observera att senaste utgåva ska tillämpas (inklusive ändringar och tillägg). AFS 2009:2 BBR FTR 110 Arbetsplatsens utformning Boverkets byggregler (BFS 2011:6 med ändringar) Särskilt villkor för automatisk brandlarmanläggning LSO Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 SBF 103 SBF 111 SBF 115 SBF 120 SBF 141 SBF 500 SBF 1003 SBF 1007 SBF 1008 SBF 1021 prsbf 502 IEC IEC IEC SIS-CEN/TS SIS-CEN/TS SIS-TR 47 SRVFS 2007:1 SRVFS 2008:3 SSMFS 2008:44 SS 3654 SS SS SS-EN 54-1 Anläggarintyg brandlarm Besiktningsintyg brandlarm Regler för koldioxidsläckanläggning Regler för automatiskt vattensprinklersystem Anvisningar för besiktningsman Regler för gassläcksystem Norm för besiktningsfirma brandskyddsanordning Norm för behörig ingenjör brandlarm Norm för anläggarfirma brandlarm Anvisningar för orienterings- och serviceritningar för brandlarmanläggning Regler för talat utrymningslarm Part 1: Test method for fire with shock at a temperature of at least 830 C for cables of rated voltage up to and including 0,6/1,0 kv and with an overall diameter exceeding 20 mm Part 21: Procedures and requirements - Cables of rated voltage up to and including 0,6/1,0 kv Part 23: Procedures and requirements - Electric data cables Vattenspray Utförande installation och underhåll Fasta släcksystem Vattendimsystem Utförande och installation Signalkaraktärer för brand- och utrymningslarm Allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder Allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Branddetekterings- och brandlarmsystem Brandförsvarstablå och brandkårsnyckel Elinstallationsreglerna Dokumentation av teletekniska anläggningar Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 1: Introduktion SS-EN 54-2 Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 2: Centralutrustning SS-EN 54-3 Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 3: Akustiska larmdon

7 SS-EN-54-5 Branddetekterings- och brandlarmsystem - Del 5: Värmedetektorer av punkttyp SS-EN 54-4 Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 4: Strömförsörjning SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN Branddetekterings- och brandlarmsystem - Del 10: Flamdetektorer Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 11: Larmknappar Branddetekterings- och brandlarmsystem - Del 20: Aspirerande rökdetektorer Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 21: Utrustning för larm- och felöverföring Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 23: Optiska larmdon SS-EN Fasta släcksystem Komponenter till gassläcksystem Del 1: Krav och provningsmetoder för elektriska kontrollenheter och fördröjningsanordningar SS-EN Fasta släcksystem Komponenter till gassläcksystem Del 2: Krav och provningsmetoder för icke elektriska kontrollenheter och fördröjningsanordningar SS-EN Fasta släcksystem Komponenter till gassläcksystem Del 1: Krav och provningsmetoder för manuella utlösnings- och avstängningsanordningar SS-EN Fasta släcksystem Automatiska sprinklersystem Utförande, installation och underhåll SS-EN Fasta släcksystem Skumsystem Del 2: Utförande, installation och underhåll SS-EN Fasta släcksystem Gassläcksystem Del 1: Utförande, installation och underhåll SS-EN Certifieringsorgan Allmänna krav vid certifiering av produkter SS-EN Larmsystem - System och utrustning för larmöverföring - Del 1: Allmänna fordringar på larmöverföringssystem SS-EN SS-EN SS-EN Fastighetsnät för informationsöverföring Installation av kabelnät Del 2: Planering och genomförande av installation inomhus Kablar Provning för motståndsförmåga mot brand för oskyddade kablar med liten diameter för användning i nödströmskretsar Akustik - Ljudnivåmätare

8 3 Termer, definitioner 3.1 Termer och definitioner som återkommer i regelverket Anläggarfirma företag som är certifierat som anläggarfirma brandlarm enligt SBF Anläggarintyg ett intyg där en anläggarfirma specificerar anläggningen och intygar att anläggningen är utförd enligt utförandespecifikation och regelverkets kapitel 6 9 och i aktuella fall enligt kapitel Automatisk vattensprinkleranläggning en anläggning som har till uppgift att automatiskt upptäcka och släcka en brand i dess begynnelseskede eller hålla den under kontroll så att släckningen kan fullföljas av personal på platsen eller av räddningstjänsten. En vattensprinkleranläggnings uppbyggnad beskrivs i regelverket SBF 120. Behörig ingenjör person som är certifierad som behörig ingenjör brandlarm enligt SBF Besiktningsfirma företag som är certifierat som besiktningsfirma enligt SBF Besiktningsintyg ett intyg där en besiktningsfirma intygar att regelverket är uppfyllt. Besiktningsman person som är utsedd av besiktningsfirma. BFT brandförsvarstablå. Biledning del av ledningskrets, innehållande komponenter utan egen adress som ansluts till in- och utgångsenhet på detektorledning. Brandskyddsdokumentation en dokumentation av den färdiga byggnadens brandskydd. Ofta används begreppet Brandskyddsbeskrivning för den dokumentation som används fram till att relationshandlingen upprättas. I BBR avsnitt 5:12 anges kraven på omfattning av brandskyddsdokumentationen. Centralutrustning de delar av installerat system som tillsammans ingår i använd central enligt standarden SS-EN Not: En Centralutrustning kan vara fördelad i flera kapslingar. CU förkortning för centralutrustning. Detekteringssystem ett system för automatisk upptäckt av brand. Färdigställandekontroll samtliga provningar och kontroller, omfattande installation och funktion, som erfordras för att verifiera att en anläggning uppfyller ställda krav (se avsnitt 9). Hörbarhet egenskap hos ett ljud som gör att det kan höras bland andra ljud. Installatör det företag som utför installationen. KFA förkortning för kontrollenhet och fördröjningsanordning. Centralutrustning för aktivering och övervakning av släcksystem eller annan brandskyddsutrustning. Kompletterande larmadress adressangivelse på centralutrustning som vid utlöst larm med ett signifikativt larmnummer kompletterar och närmare preciserar den larminformation som ges genom sektionsangivelsen. Kompletterande larmadress kan utgöras av enstaka eller grupp av detektor(er), larmknapp(ar) med mera. Kravställare den (eller de) organisation(er) som har krävt eller begärt installationen av brandlarmanläggningen, till exempel byggherre, fastighetsägare, nyttjanderättshavare eller försäkringsbolag. Det kan också vara den som via avtal ställer krav på anläggningens utförande, till exempel ett försäkringsbolag som ställer krav för att premierabatt ska utgå eller en larmmottagare som ställer krav för att larm ska mottas och föranleda åtgärd. Krets media som förbinder detektorer, larmknappar och andra enheter till centralutrustning

9 Larm för intern insats larm med syfte att initiera åtgärder från personal i larmorganisation. Larm för uppmärksamhet larm med syfte att informera personer i en byggnad om att ett brandtillbud har skett utan att utrymning behöver påbörjas. Utrymningslarm signal med syfte att initiera utrymning och medverka till att personer i byggnaden tar sig till säker plats. Larmcentral internt eller externt belägen plats med bemanning för larmmottagning, med utbildad personal och erforderliga resurser och varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras. Larmdon apparat för akustisk, optisk eller mekanisk larmgivning eller för avgivande av textmeddelande eller talat meddelande. Exempel på larmdon är: Akustiskt larmdon, till exempel larmklocka, sirener och motsvarande Optiskt larmdon, till exempel signallampor, blixtljus, rotationslampor (så kallade saftblandare) och liknande Vibrator (mekaniskt larmdon) Display eller skärm för visning av textmeddelande Larmdonsområde vilken del som helst inom täckningsområdet där larm kan ges separat. Larmknapp knapp för manuell aktivering av larm. Larmlagring innebär att ett brandlarm lagras under en viss tid för att utsedda personer (larmorganisationen) ska hinna undersöka orsaken till larmet innan det vidarebefordras och/eller innan det till exempel aktiverar ett utrymningslarm. Larmlagring möjliggör att onödiga larm kan återställas under denna tid. Larmorganisation särskilt utsedd och utbildad personal som har till uppgift att fastställa platsen varifrån ett brandlarm uppkommit och orsaken till larmet. Personalen ska även kunna vidta åtgärder vid ett eventuellt brandtillbud. När larmlagring används har larmorganisationen särskilda uppgifter i syfte att förhindra att onödiga larm vidarebefordras till räddningstjänsten och/eller till exempel aktiverar ett utrymningslarm. Projektör den person som ansvarar för projekteringen, det vill säga utformning och framtagning av ritningar, beräkningar och andra erforderliga uppgifter. Responstid avser den tid det tar för rök (eller annan lämplig aerosol) att transporteras från samplingshål till aspirerande rökdetektor och aktivera den. Samlingslokal lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell som är avsedd för ett större antal personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna (enligt BBR). Talat meddelande ett talat (verbalt) meddelande avges och anger att lokalen/området ska utrymmas. Täckningsområde område inom en byggnad där utrymningslarm ska kunna uppfattas. Utförandespecifikation underlag för projekteringen där kravställaren anger omfattning och funktioner som ska finnas i den färdiga anläggningen. Utlarmningsselektering indelning och utformning av ett system för utrymningslarm med avseende på hur stort område som utrymningslarmet ska avges inom samtidigt. Utrymningsorganisation särskilt utsedd och utbildad personal som har till uppgift att vara behjälpliga och underlätta utrymning enligt fastställd utrymningsrutin. 3.2 Definition Måttavrundningar vid behov av måttavrundningar kan sista värdesiffran avrundas

10 4 Allmänt 4.1 Användning av regelverket Regelverket är frivilligt att använda, avsikten är att kravställare i specifikationer och beställningar ska kunna åberopa regelverket och då få en anläggning som uppfyller regelverkets krav. Likaså kan en leverantör åberopa regelverket för att precisera ett anbud eller en leverans. När regelverket åberopas innebär detta samtliga krav, förutom det som är specificerat som undantag. Regelverket definierar kraven på en anläggning för brandlarm i byggnader där anläggningen är en förutsättning för brandskyddets utformning. I dessa byggnader måste det enligt myndighetsföreskrifter finnas anordning för tidig upptäckt av brand samt anordning för varning i händelse av brand, för att verksamheten ska få bedrivas. Regelverket täcker inte alla variationer på byggnadens utformning eller på verksamheter. Av detta skäl kan det i ett eller flera avseende bli aktuellt med avsteg från regelverket. Sådana avsteg bör vara förankrade i förväg och skriftligen dokumenterade. 4.2 Uppbyggnaden av regelverket Regelverket är uppbyggt för att följa processen med installation och förvaltning av en anläggning för brandlarm i enlighet med figur 4.2. Figur 4.2 Flödesschema - princip Det förutsätts att det första skedet är en genomgång av riskerna och vilka behov som anläggningen behöver uppfylla. Detta ska dokumenteras i en utförandespecifikation, se kapitel

11 Redan på planerings- och projekteringsstadiet behöver hänsyn tas till miljöförhållanden och planerade verksamheter i de lokaler som ska övervakas, så att onödiga larm undviks. Se vidare i Bilaga F. Anläggningen måste också planeras och projekteras så att alla styrfunktioner kan provas utan att verksamheten störs alltför mycket. 4.3 Principuppbyggnad av anläggning för brandlarm Principuppbyggnaden av en anläggning för brandlarm framgår av figur 4.3 och tabell 4.3. Figur 4.3 Principuppbyggnad anläggning för brandlarm

12 Utbyte av information mellan funktioner Kommentar 1: De funktioner som ingår i anläggningen för brandlarm visas inom den punktstreckade linjen. Kommentar 2: För komponenterna Larmdon för utrymningslarm med talat meddelande, Centralutrustning för larmdon och Kontrollenhet och fördröjningssamordning för släcksystem eller brandskyddsutrustning kan det även finnas krav i andra dokument. Tabell 4.3 Principuppbyggnad anläggning för brandlarm 4.4 Dokumentation och kompetens i processen Samtliga moment i regelverket ska dokumenteras på ett erforderligt sätt. Detta innebär till exempel att produkter som ska uppfylla angivna standarder ska vara provade och certifierade och att provningar som anges ska dokumenteras. Likaså förutsätts att all dokumentation görs tillgänglig för såväl anläggningsägare som den som behöver kontrollera eller arkivera dokumentationen. Generellt förutsätts att samtliga personer som utför arbete som beskrivs i detta regelverk har erforderlig kompetens. Nivån och inriktningen på kompetensen kan skilja sig åt för olika typer av arbeten. För vissa moment krävs särskild utbildning eller certifiering som då framgår i respektive avsnitt. 4.5 Kontroll av processen Syftet med krav på att personer eller företag ska vara certifierade eller på annat sätt uppfylla vissa krav är att säkerställa att momenten utförs på ett korrekt och för kravställaren tillförlitligt sätt. Intyget för den färdiga installationen benämns anläggarintyg och ska ta hänsyn till det faktiska utförandet och inte till vem som utfört de tidigare momenten. För kravställare och beställare är det dock väsentligt att bevaka att samtliga moment utförs med rätt kompetens för att eventuella korrigerande åtgärder ska kunna vidtas så tidigt som möjligt. En checklista för kontroll av de olika delmomenten i processen bör därför upprättas. Det bör vara kravställaren, eller dennes ombud, som tar fram checklistan. Kraven på dokumentation av olika moment, framtagande av anläggarintyg med mera gäller dock oavsett om en checklista är framtagen eller inte, se anvisningar i respektive kapitel. En översiktlig sammanställning över utförande och dokument för de olika momenten framgår i tabell 4.5. Moment Utförare Dokument 1) Kapitel 2) Process Behovsbedömning Underlag för projektering Kravställare/ beställare Kravställare/ beställare T.ex. Brandskyddsdokumentation Utförandespecifikation Projektering Anläggarfirma Ritningar, Kontrolleras lämpligen med hjälp av checklista Se bild

13 Installation Användning och skötsel Underhåll 1) 2) Installatör under överinseende av anläggarfirma förbindelsediagram m.m. Ritningar, registreringshandlingar m.m. Anläggarfirma Anläggarintyg 8 och 9 Servicefirma eller anläggarfirma Service-rapport 12 Konfigurering och färdigställandekontroll Leveransbesiktning Besiktningsfirma Besiktningsintyg Anläggningsskötare Kontrolljournal Revisionsbesiktning Besiktningsfirma Besiktningsintyg Fler dokument krävs för vissa moment. Se respektive kapitel. 10 Kontrolleras lämpligen genom kontroller i det systematiska brandskyddsarbetet I detta kapitel anges de huvudsakliga kraven. Andra kapitel kan dock vara aktuella. Tabell 4.5 Sammanställning över processen

14 Bild 4.5 Mall på checklista för kontroll av processen

15 5 Råd vid upprättande av utförandespecifikation för brandlarmsystem 5.1 Syfte Första steget vid planering av en anläggning är att upprätta en utförandespecifikation där ramarna för anläggningen fastställs. Vid nybyggnad eller ändring av byggnad bör specifikationen upprättas som en del av brandskyddsbeskrivningen för byggnaden. Utförandespecifikationen bör uppdateras när behov föreligger. Det är viktigt att ta hänsyn till detektortyp, detektorkänslighet och detektorplacering så att risken för oönskade larm minimeras, enligt bilaga F. Detta avsnitt innehåller råd för upprättande av utförandespecifikation. Utformningen av specifikationen ska vara enligt Bilaga A. De val som ska utföras vid upprättande av utförandespecifikationen illustreras av tabell 5.1. Val nr Valet avser Råd för val finns under avsnitt Alternativ att välja/ange vid upprättande av utförandespecifikation 1 Automatiskt övervakningsområde 5.4 A Fullständig övervakning av hela byggnaden B Fullständig övervakning av brandcell C Begränsad övervakning av utrymningsoch kommunikationsvägar D Begränsad övervakning av vissa utrymmen E Endast manuell aktivering 2 Aktivering från släckanläggning Samtliga släckanläggningar som ska aktivera larm ska anges i utförandespecifikation 3 Särskilda risker Särskilda risker som ska beaktas 4 Manuell aktivering 5.5 Samtliga personer ska kunna aktivera larmet manuellt Enbart särskilt utsedda ska kunna aktivera larmet manuellt

16 5 Larmsignalering 5.6 *Larm för extern insats och typ av signal *Larm för intern insats (larmorganisation) och typ av signal Larm för uppmärksamhet och typ av signal Utrymningslarm och typ av signal 6 Täckningsområde Täckningsområde för utrymningslarm 7 Utlarmningsselektering Utlarmningsselektering vid utrymningslarm 8 Larmlagring 5.8, A2, B1, B2 Tider för kvittering och undersökning, placering av tablåer 9 Aktivering av andra brandskyddssystem 5.7 Samtliga brandskyddssystem och styrningar som ska aktiveras ska anges i utförandespecifikation * obligatoriska alternativ Tabell 5.1 Översikt utförandespecifikation Typ av styrutgång i centralutrustningen 10 Larmöverföring 5.10 *Överföring av brandsignal och krav på tider *Överföring av felsignal (inklusive avbrott) och krav på tider Överföringstjänst för brand- respektive felsignal Larmcentral för brand- respektive felsignal *Åtgärd vid brand respektive fel 11 Avsteg 5.11 Medgivna avsteg 12 Skötsel 0 Anläggningsskötare och serviceorganisation

17 5.2 Samråd Den som är kravställare bör upprätta utförandespecifikationen i samråd med andra berörda parter, till exempel ägare, innehavare, räddningstjänst och försäkringsbolag. På så sätt kan man tydliggöra vilka krav som ställs vid installation av anläggningen samt undvika att det ställs krav i efterhand och man kan även utreda om viss utformning av anläggningen kan ge försäkringspremielättnader. 5.3 Kravställare Allmänt Detta avsnitt är avsett att ge en översiktlig bild av myndigheters och andra organisationers krav på anläggningar för brandlarm. För korrekt innebörd av kraven behöver aktuell information alltid inhämtas från respektive part. Den informationen har alltid företräde före beskrivningen i detta avsnitt. Det kan finnas flera anledningar till att en anläggning blir installerad och den som begärt eller krävt installationen är kravställare. Kraven delas in i olika grupper men för de flesta objekt kan det bli fler än en kravställare Myndighetskrav Boverket I Boverkets byggregler (BBR) återfinns krav på brandtekniska installationer som ska finnas vid nybyggnation eller ändring av befintlig byggnad. Sådana installationer utgörs av bland annat automatiskt brandlarm och utrymningslarm. Boverket anger också hur dessa system ska vara utformade för att ha tillförlitlighet och förmåga så att funktionskraven uppfylls. Detta regelverk kan användas för att verifiera dessa krav. Vad som styr när det föreligger ett krav på brandtekniska installationer är vilken typ av verksamhet som bedrivs i byggnaden. Verksamheterna delas in i olika verksamhetsklasser (Vk1 Vk6) utifrån om personerna som vistas i lokalerna har kännedom om lokalerna eller inte, om de kan utrymma på egen hand, om de kan förväntas vara vakna och om det finns en förhöjd risk för brand och där en sådan kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. För vissa av dessa verksamhetsklasser och för vissa specifika utrymmen i en byggnad anger Boverket att det ska finnas anordning för tidig upptäckt av brand och anordning för varning i händelse av brand. För anordning för tidig upptäckt av brand bör automatiskt brandlarm användas och för anordning för varning i händelse av brand bör utrymningslarm aktiverat av automatiskt brandlarm användas. I vissa av dessa verksamheter bör utrymningslarmet avges som ett talat meddelande. Det finns dock fall där utrymningslarm kan aktiveras manuellt och där anordning för varning i händelse av brand kan utgöras av brandvarnare. Kraven i BBR är generellt angivna i kvalitativa termer. Det finns möjlighet att genom en brandskyddsteknisk installation göra ett så kallat tekniskt byte. Alla sådana tekniska byten ska visas genom en analytisk dimensionering av brandskyddet och redovisas i brandskyddsdokumentationen. Anläggningen blir då en del av bygglovet och det blir ett myndighetskrav att anläggningen installeras

18 Arbetsmiljöverket I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 finns krav på att arbetsplatser ska förses med detektorer och larmanordningar om brand eller liknande innebär risk för olycksfall eller akut ohälsa. Larmanordningar behövs inte om riskerna är små eller när det är uppenbart att det inte är nödvändigt för personalens säkerhet. Till skillnad från föreskrifterna från Boverket som endast gäller vid nybyggnad och ändring av byggnad så kan Arbetsmiljöverkets krav ställas även på befintliga lokaler. I kommentarerna förtydligas detta med ett antal exempel på verksamheter som behöver detektorer och larmanordningar, bland dessa återfinns bland annat de flesta arbetslokaler där öppen eld förekommer, arbetslokaler som är svåröverskådliga så att en brand kan uppstå utan att den uppmärksammas av alla i lokalen, isolerade rum (till exempel frysrum) och arbetslokaler mer än en våning under marknivå. Som exempel på lokaler där larmanordningar inte behövs nämns mindre kontor och förskolor. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Lagen om skydd mot olyckor (LSO) anger att såväl ägare som nyttjanderättshavare till byggnader skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Kravet gäller alla byggnader men kraven på vilka åtgärder som ska vidtas är olika från fall till fall. För vissa verksamheter finns det extra krav på redogörelse och kontroll av brandskyddet, till exempel byggnader för vård och omsorg, förskolor och skolor, hotell och andra sorters tillfälligt boende, samlingslokaler samt byggnader med kulturhistoriskt värde. LSO har i sig inga krav på brandtekniska installationer, men i de fall en skriftlig redogörelse ska lämnas in till kommunen ska installationerna framgå i denna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan i allmänna råd ange riktlinjer för vad som är skäligt brandskydd enligt LSO för olika verksamheter och då ta upp behovet av en anläggning för brandlarm, till exempel SRVFS 2007:1 om brandvarnare i bostäder och SRVFS 2008:3 om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande Försäkringsgivare Försäkringsgivarens krav är i första hand inriktade på att begränsa skadekostnaden som kan uppstå vid brand. Försäkringsgivaren kan ställa krav på försäkringstagaren att installera en anläggning för brandlarm. I andra fall kan anläggningen påverka försäkringspremiens storlek. Så gott som alltid tar försäkringsgivaren hänsyn till om det finns en anläggning eller inte. Försäkringsbranschens gemensamma organisation Svensk Försäkring har publicerat FTR 110 som är förslag till villkorstext. FTR 110 hänvisar till att SBF 110 ska följas och lägger särskild vikt vid skötsel och besiktningar av anläggningen Egen ambition Den grundläggande anledningen till att installera en anläggning för brandlarm bör vara det egna säkerhetsarbetet. I det systematiska brandskyddsarbetet (som krävs enligt LSO) ska det fastställas en brandskyddspolicy eller -ambition. Efter en riskbedömning bestäms vilken skyddsnivå som önskas uppnå och därefter undersöks om det befintliga skyddet uppnår detta samt om myndighetskraven är uppfyllda. Vid behov får skyddet kompletteras, till exempel genom installation av en anläggning för brandlarm. Betydelsen av att skydda den egna verksamheten regleras inte av myndighetskrav utan är nödvändig att ta ställning till utifrån den egna ambitionen att upprätthålla drift och verksamhet. Skyddet av personal och besökare kan även ha betydelse för den egna verksamhetens varumärke och leda till att det behövs mer skydd än myndigheternas miniminivå

19 5.3.5 Larmcentral I de flesta fall vidarebefordras larmsignalerna från en anläggning för brandlarm till en extern larmcentral (larmmottagare). Detta kan vara räddningstjänstens larmcentral, SOS Alarm eller annan. I samband med att ett avtal upprättas med larmcentralen kan krav ställas på utförandet av anläggningen och i de flesta fall åberopas då SBF 110. Det kan också ställas särskilda krav från räddningstjänsten för att larmcentralen ska kunna larma ut räddningstjänsten på så kallat automatlarm. Det kan finnas speciella krav för att minska risken för onödiga larm, till exempel krav på larmlagring, tvådetektorsberoende eller att revisionsbesiktningsintyg ska skickas in årligen. 5.4 Automatiskt övervakningsområde Allmänt Med ett automatiskt övervakningsområde avses att området är automatiskt övervakat både med detektorer och larmknapp/larmknappar till skillnad från ett område som endast är övervakat med larmknappar. När anläggningen för brandlarm projekteras är det viktigt att det är fastlagt inom vilket område det förväntas att en brand ska upptäckas tidigt av systemet. Detta ska bestämmas innan projekteringen påbörjas. Det automatiska övervakningsområdet är normalt hela byggnaden. Eventuella undantag från det automatiska övervakningsområdet ska alltid preciseras på ett tydligt sätt Automatiskt övervakningsområde Automatiskt övervakningsområde ska minst uppfylla ett av nedanstående alternativ: Klass A Fullständig automatisk övervakning av hela byggnaden Automatisk övervakning av hela byggnaden innebär att samtliga utrymmen i byggnaden förses med detektorer, inklusive automatisk övervakning under skärmtak, takutsprång och dylikt, med endast de undantag som anges i 0. Automatisk övervakning av hela byggnaden innebär även att byggnaden ska förses med larmknapp/larmknappar enligt Klass B Fullständig automatisk övervakning av brandcell Automatisk övervakning av brandcell innebär att samtliga utrymmen inom brandcellen samt utrymningsvägarna och väg till utrymningsvägarna från brandcellen förses med detektorer, med endast de undantag som anges i 0. Automatisk övervakning av brandcell innebär även att byggnaden ska förses med larmknapp/larmknappar enligt Klass C Begränsad automatisk övervakning av utrymnings- och kommunikationsvägar enligt särskild överenskommelse För detta alternativ, se även text i Automatisk övervakning av utrymnings- och kommunikationsvägar är ett begränsat skydd som syftar till att varna i händelse av brand innan rök eller värme gör att utrymningsvägar inte kan användas. Det är viktigt att önskat automatiskt övervakningsområde är tydligt beskrivet. Om en begränsad automatisk övervakning väljs, kan en brand som uppstår i ett av de utrymmen som inte förses med detektorer få stor omfattning innan anläggningen aktiveras. Samtliga utrymmen inom det automatiskt övervakade området ska förses med detektorer med endast de undantag som anges i 0. Begränsad automatisk övervakning av utrymnings- och kommunikationsvägar innebär även att byggnaden ska förses med larmknapp/larmknappar enligt Klass D Begränsad automatisk övervakning av vissa utrymmen enligt särskild överenskommelse

20 För detta alternativ, se även text i Begränsad övervakning enligt särskild överenskommelse är alla utformningar som inte uppfyller kraven för Klass A, B, C eller E. Det är viktigt att önskat övervakningsområde är tydligt beskrivet. Om en begränsad omfattning väljs, kan en brand som uppstår i ett av de utrymmen som inte förses med detektorer få stor omfattning. Begränsad automatisk övervakning av vissa utrymmen enligt särskild överenskommelse innebär även att byggnaden ska förses med larmknapp/larmknappar enligt Klass E Endast manuell aktivering enligt särskild överenskommelse För detta alternativ, se även text i Endast manuell aktivering utgör en anläggning som saknar detektorer och som endast har larmknapp som enda möjlighet att aktivera larm. Om endast manuell aktivering väljs, kan en brand som uppstår i byggnaden få stor omfattning innan branden uppmärksammas och anläggningen aktiveras. Detta alternativ kan till exempel väljas om man enbart vill aktivera ett utrymningslarm manuellt Aktivering från släckanläggning En anläggning för brandlarm kan aktiveras från olika typer av släckanläggningar. I dessa fall ska det framgå av utförandespecifikationen vilken eller vilka släckanläggningar som ska aktivera larm. Om släckanläggning används för att aktivera larm ska släckanläggning utformas enligt avsnitt Särskilda risker Vissa objekt och utrymmen kräver särskild uppmärksamhet för korrekt utformning av anläggningen. Sådana risker som ingår i övervakningen anges i utförandespecifikationen och utformas enligt text i kapitel Risker vid begränsad övervakning Begränsad övervakning måste väljas med stor försiktighet. Möjliga konsekvenser ur brandsynpunkt av att en brand uppstår i utrymme som inte förses med detektorer måste alltid analyseras före beslut om en begränsad övervakning. Om begränsad övervakning enligt klass C, D eller manuell aktivering enligt klass E väljs, ska det tydligt och klart vara skriftligen motiverat genom en detaljerad beskrivning av avvikelserna från kraven, med förklaringar till skälen för dessa samt vem som godkänt avvikelserna. När en begränsad övervakning eller manuell aktivering väljs är det viktigt att säkerställa att en sent upptäckt brand utanför övervakningsområdet inte medför okontrollerade risker. Om detta inte går att konstatera bör övervakningsområdet utökas

21 5.5 Manuell aktivering Allmänt Det ska alltid finnas möjlighet till manuell aktivering av brandlarmet. Man måste ta ställning till alternativt för att bestämma hur larmknappar ska kunna aktiveras Vid manuell aktivering av samtliga personer Om samtliga personer som vistas inom det övervakade området ska kunna aktivera brandlarmet manuellt, är det viktigt att ytterligare larmknappar placeras så att avståndet till en larmknapp aldrig blir för långt och att de förses med tydliga skyltar som utmärker deras placering Vid manuell aktivering endast av särskilt utsedd personal När det finns risk för okynnesaktiveringar eller när det av andra skäl kan vara olämpligt att placera larmknapparna så att de är tillgängliga för alla, ska dessa placeras enligt särskilda anvisningar enligt utförandespecifikationen. Den personal som ska kunna aktivera larmet ska ha förståelse för uppgiften. Aktuell personal ska också veta var larmknapparna finns och hur de ska användas. 5.6 Larmsignaler Larmdon för räddningstjänst eller annan extern insatsstyrka Insatsstyrkan ska normalt först bege sig till centralutrustningen eller brandförsvarstablån för att där få vidare information om varifrån larmsignalen kommer. Ett optiskt larmdon ska därför alltid vara placerat utomhus i anslutning till entrén där centralutrustning eller brandförsvarstablå är placerad. I vissa fall kan mer detaljerad information överföras till insatsstyrkan innan denna kommer fram till entrén för en snabbare lokalisering av larmet. Detta ska då ses som ett komplement till utomhuslarmdonet Larm för intern insats I de fall personal på plats snabbt måste påbörja räddnings- och brandsläckningsåtgärder kan larm för intern insats behövas. Larm för intern insats förutsätter att en fungerande larmorganisation finns tillgänglig under all tid som ett snabbt agerande behövs från larmorganisationen. Med larmorganisation avses personal som fått utbildning och instruktioner, se vidare i 5.8. Med larm för intern insats menas att larm endast ges till personal i larmorganisationen. Att använda sig av larm för intern insats kan i en del fall vara motiverat i delar av en byggnad. Detta gäller för de fall där ett aktiverat utrymningslarm gör större skada än nytta eftersom den som nås av larmet inte kan agera på egen hand. Det kan vara aktuellt för vissa typer av vårdanläggningar samt andra utrymmen där personer med funktionsnedsättning eller demenssjukdom vistas, eller där mycket små barn vistas. Där finns det risk för att utrymningen störs av ett högljutt utrymningslarm. Larm till larmorganisationen kan ske genom särskilda larmdon placerade så att personal inom larmorganisationen kan uppmärksamma dessa. Larmet kan även vidarebefordras via larmlagringstablå, personsökarsystem eller på annat sätt. Larmlagringstablån kan vara en viktig tablå för att ge information till larmorganisationen. Det är viktigt att signalen inte kan förväxlas med utrymningslarm eller andra larmsignaler. Typ av larmsignal inklusive larmkaraktär införs i utförandespecifikation

22 Larmlagringstablå används för att ge larmorganisationen information i ett tidigt skede och därmed förutsättningar för en lyckad insats. Tablån ger larm och information till larmorganisationen utan att de behöver manövrera på centralutrustningen. I större objekt kan det behövas flera larmlagringstablåer. Det bör även klargöras vilket behov det finns av att presentera kompletterande information på larmlagringstablåer. Ofta innebär larmlagringstablåer att larmöverföring kan fördröjas, men nyttan av att ge larmsignal till larmorganisationen i ett tidigt skede gäller oavsett hur larmöverföringen är organiserad. Se vidare i Bilaga G Larm för uppmärksamhet I vissa fall kan all personal och besökare behöva uppmärksammas på att ett brandtillbud har skett, utan att en utrymning behöver påbörjas omedelbart. Beroende på lokalens utformning, verksamhetens art, personalens utbildning och instruktioner, larmorganisation med mera, så kan denna signal syfta till såväl att var och en kan göra en insats mot branden, som att personerna bör förbereda sig på att en utrymning kan bli nödvändig senare. Signaler för larm för uppmärksamhet och utrymningslarm kan lätt förväxlas och generellt bör man noga överväga vilka signalkaraktärer som ska väljas för detta. Signalerna ska vara tydligt åtskilda så att ingen förväxling kan ske. För att signalens innebörd ska leda till rätt åtgärd är det avgörande att komplettera med tydlig och instruktiv skylt samt utbildning av personal. Larmsignalen bör endast ges i området som ligger nära platsen för brandtillbudet. Typ av larmsignal inklusive larmkaraktär införs i utförandespecifikation. Kommentar: Ett exempel för att särskilja larm för uppmärksamhet från utrymningslarm kan vara att använda optiskt larm för det ena och akustiskt larm för det andra Utrymningslarm Alla larmdon, som placeras inom lokalen och som har till syfte att varna personer för fara och få dem att påbörja utrymning av byggnaden, är utrymningslarm. I BBR anges att utrymningslarmet ska utformas utifrån behovet av information så att personer som vistas i byggnaden kan nås av information om lämpliga åtgärder vid utrymning. Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade eller döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. I AFS 2009:2 anges att larmanordning ska avge signal som kan uppfattas av alla som berörs av faran. Typ av larmsignal inklusive larmkaraktär införs i utförandespecifikation. Det är viktigt att klargöra om olika detektorer och/eller sektioner i anläggningen ska aktivera delar av larmet eller om samtliga larmdon ska starta oavsett var brandtillbudet har detekterats. Detta görs genom utlarmningsselektering, se vidare i avsnitt För vissa verksamheter har personalen en avgörande roll för att utrymningen ska ske så snabbt och effektivt som möjligt. Personal som har fått utbildning och instruktioner för detta kallas utrymningsorganisation, se vidare i

23 5.6.5 Signaltyp Larm kan ges via akustisk signal, optisk signal, talat meddelande eller en kombination av dessa. I BBR och AFS 2009:2 anges vilken typ av signal som krävs för de olika verksamhetsklasserna. Som komplement till dessa signaltyper finns andra typer av signaler såsom till exempel taktila signaler och vibrationssignaler. Generellt råd vid val av signaltyp är att för lokaler där det vistas många personer som inte känner till signalen för utrymning och utrymningsförhållandena bör man använda sig av talat meddelande enligt SBF502 enbart akustisk signal endast används där personer som finns i lokalerna har god kännedom om både signalen för utrymning och utrymningsförhållandena i lokaler med hög ljudnivå där det finns risk för att akustisk signal inte uppfattas kompletteras larmet med optisk signal. En akustisk signal ska vara kontinuerlig utan avbrott och skilja sig klart från andra ljudsignaler och bakgrundsbuller. I vissa fall behöver signalen för utrymning kompletteras med andra typer av signaler. Det kan handla om utrymmen där döva eller hörselskadade personer sover. I de fallen kan så kallade vibrationslarm som placeras under eller i huvudkudden utgöra ett bra komplement Täckningsområde En grundläggande princip vid projektering av utrymningslarm är att oavsett var man befinner sig inom täckningsområdet ska man kunna uppfatta signalen för utrymning. Lämplig signalnivå (ljudnivå, ljusstyrka) ska därför uppnås i alla utrymmen inom täckningsområdet. Observera att detta inte behöver innebära att larmdon placeras i alla utrymmen, bara att signalen ska kunna uppfattas i alla utrymmen som ingår i täckningsområdet. Det är viktigt att täckningsområdet preciseras när man upprättar utförandespecifikationen. Täckningsområdet är normalt hela byggnaden, men mindre utrymmen som aldrig används eller där människor bara vistas kortvarigt kan i de flesta fall undantas från täckningsområdet. Tekniska utrymmen där servicearbete och liknande kan bli aktuellt bör normalt ingå i täckningsområdet. Eventuella undantag från täckningsområdet ska alltid preciseras i utförandespecifikationen. Om signalen för utrymning endast omfattar delar av en byggnad (till exempel vissa brandceller eller vissa hyresgäster) är det viktigt att se till att signalen för utrymning kan uppfattas under hela utrymningen. I dessa fall bör därför samtliga utrymningsvägar, från den del som ska förses med utrymningslarm, ingå i täckningsområdet. Signalen för utrymning kan till exempel utgöras av akustisk signal, optisk signal, talat meddelande eller en kombination av dessa. Vilken signal som ska användas och i vilka utrymmen signalen ska uppfattas ska alltid preciseras i utförandespecifikationen. Anvisningar hur talat meddelande ska utföras återfinns i prsbf Utlarmningsselektering En väsentlig del av utformningen av anläggningen är utlarmningsselekteringen. Här handlar det om att välja vilka delar inom en byggnad som samtidigt ska erhålla utrymningslarm. Inom hur stort område bör utrymningslarm aktiveras? För små och enkla byggnader är det av praktiska skäl inte motiverat att dela upp aktiveringen i flera larmområden, eftersom ljudet från larmdon inom en del av byggnaden ändå sprider sig till andra delar av byggnaden

24 För större byggnader och byggnader med flera våningar är det lämpligt att som grundprincip endast aktivera utrymningslarm inom de delar som är (eller kan komma att bli) direkt berörda av faran. Observera dock att det även för denna typ av byggnader kan finnas skäl (beroende på lokalernas utformning, verksamhetens art eller förväntad brandspridning) att aktivera signalen för utrymning inom hela byggnaden. För system som aktiveras via rökdetektorer kan en tidig upptäckt av brand förutsättas. I dessa fall bör en aktivering av utrymningslarm normalt kunna begränsas till våningsplanet där det indikeras samt till under- och överliggande plan. När indelning i larmområde sker enligt ovan är det viktigt att tänka på att om larm indikeras från en detektor som är placerad i gemensamma kommunikations- och utrymningsvägar, bör utrymningslarm avges i alla övriga delar av byggnaden där man är beroende av denna väg för att ta sig ut. Detta kan till exempel innebära att vid larm från en detektor som är placerad i ett trapphus eller en entréhall i bottenvåningen så bör signalen för utrymning avges på samtliga våningsplan i den aktuella byggnaden. När man väljer att dela in byggnaden i larmområden måste det finnas möjlighet att manuellt aktivera utrymningslarm i de områden som inte aktiverats automatiskt, se 6.7.6, samt ritning över larmdonsområde, I följande fall bör aktivering ske av samtliga larmdon i byggnaden: a) För system där utrymningslarm aktiveras via värmedetektorer eller via en vattensprinkleranläggning (på grund av risken för kraftig brand- och rökspridning redan vid larmtillfället). b) För system med enbart manuell aktivering från larmknappar som är placerade runt om i en byggnad (på grund av risk för en sen aktivering samt att aktiverad knapp kan vara placerad i annan del av byggnaden än där branden uppstått). 5.7 Styrningar och aktivering av andra brandskyddssystem Typ av styrutgång och ingång för felmottagning i centralutrustningen Standarden för centralutrustning innehåller tre olika typer av utgångar för styrningar samt ingång för mottagning av fel från styrd utrustning. Detta är optioner och beroende på den övervakning som önskas av styrfunktionen är det nödvändigt att ange om särskild typ av styrutgång erfordras. Olika typer av styrutgångar kan användas för olika styrningar. Följande optioner finns i SS-EN 54-2: 1 Styrutgång utan krav på indikeringar 2 Styrutgång med indikering i centralutrustning av att styrsignal har aktiverats 3 Styrutgång med indikering i centralutrustning av att styrfunktionen har mottagit styrsignalen (kvittens) För denna styrutgång fordras kvittenssignal från styrd funktion. I specifikation behöver det anges om utrustning för detta finns i styrd funktion eller ska ingå i anläggningen. Dessutom kan centralutrustning ha indikering för felsignal från styrd utrustning, till exempel felsignal från kontrollenhet enligt SS-EN För varje styrfunktion som ska aktiveras av anläggningen behöver det anges typ av styrutgång och om indikering för fel ska finnas. Även kommande behov av ytterligare styrningar bör om möjligt beaktas

25 5.7.2 Släcksystem Anläggningen kan användas för aktivering av släcksystem som finns inom det övervakade området. Släcksystemet kan skydda ett enstaka rum eller maskin, men ibland täcka ett större område. Exempel på släcksystem kan vara gassläcksystem, vattensprinklersystem för utlösning, vattenspraysystem eller vattendimma. Regelverken för släcksystemen ska beaktas. Detta kan till exempel vara SBF 500, SBF 115, SS-EN , SBF 120, SS-EN 12845, SIS-CEN/TS 14816, SIS-CEN/TS eller SS-EN Ofta går signalen från anläggningen till en kontroll- och fördröjningsanordning som i sin tur övervakar funktioner som är specifika för släcksystem. Anläggningen förväntas även ta emot signaler från släcksystem (aktiverat släcksystem, felsignaler med mera). Ledning mellan anläggningen och släcksystem ska vara övervakad. Se avsnitt Brandgasventilation I de fall brand- och utrymningssäkerheten bygger på att brandgasventilationen öppnas automatiskt kan ett brandlarm användas för att detektera och styra brandgasventilationen. Vilka detektorer som ska aktivera styrningen beror på brandgasventilationens placering och brandcellsindelningen. Principerna redovisas i utförandespecifikationen. Se avsnitt Ventilationsstyrning Styrning av ventilationen kan antingen ske genom ventilationsaggregatet eller genom brand-/brandgasspjäll. Oavsett vilket så behöver styrningen anpassas till utformningen av ventilationssystemet och brandcellsindelningen. Vilka fläktar/spjäll som ska styras samt principerna för styrningen ska preciseras i utförandespecifikationen. Funktion för motionering av spjäll kan vara inbyggd i ventilationssystemet. För en ökad säkerhet kan styrningen vara utformad med kvittens enligt Se avsnitt Hissar Styrning av hissar behöver samordnas med byggnadens utrymningsplanering. Räddningshissar ska styras till ett plan som ska vara bestämt i förväg, ofta är entréplanet lämpligast plan för att stanna hissen. Andra hissar än räddningshissar, som enligt kravställare eller på grund av verksamhetskrav ska fortsätta att fungera även vid ett aktiverat brandlarm, ska styras till ett alternativt stannplan. Vilka hissar som ska styras samt vilket stannplan och alternativt stannplan som ska väljas ska preciseras i utförandespecifikationen. Se avsnitt Rulltrappor Om rulltrappor ska styras vid brandlarm ska det framgå hur och från vilka detektorer styrning ska ske. Vilka rulltrappor som ska styras samt principen för styrningen ska preciseras i utförandespecifikationen. Se avsnitt

26 5.7.7 Branddörrar Dörrar i brandcellsgränser (branddörrar) ska normalt vara stängda och är ofta försedda med dörrstängare. Dörr får förses med uppställningsanordning förutsatt att dörrarna automatiskt stängs när det förekommer brandgaser i närheten av dörren. Anläggningen kan användas för denna automatiska stängning. Vilka dörrar som ska styras och vilken princip som ska gälla för styrningen ska preciseras i utförandespecifikationen. Se avsnitt Övriga styrningar Andra styrningar som kan vara aktuella är till exempel att tända belysning, att tysta musik eller att stoppa industriprocesser. Det är viktigt att alla styrningar som erfordras är tydligt dokumenterade. Om utrymningslarm är installerat i en lokal med hög ljudnivå (danslokal, gym, musikstudio och så vidare) är det särskilt viktigt att bedöma behovet av styrningar som till exempel att allmänbelysningen tänds, rökmaskin stängs av och ljudet från musikanläggningen stängs av när signalen för utrymningen aktiveras. Vilka delar av anläggningen som ska aktivera respektive styrning beror på typen av styrning, verksamhetens art och utrymningsstrategin i det enskilda fallet. Detta ska preciseras i utförandespecifikationen. För samtliga styrningar är det viktigt att behov av övervakning och reservkraft säkerställs. Se avsnitt Larmorganisation Vilka personer ska larmas? Larmorganisation innebär att det ska finnas utbildad personal på plats som har till uppgift att ta reda på varifrån larmet kommer och vidta lämplig åtgärd. Personalen som ingår i larmorganisationen ska vara utsedd så att det tydligt framgår vilka som ingår. Samtliga personer i larmorganisationen som befinner sig på plats bör larmas vid brandtillbud och ha tillträde till de utrymmen som har larmat Hur ska personerna larmas? Personer i larmorganisationen kan larmas genom larm för intern insats. De kan även larmas av larm för uppmärksamhet, utrymningslarm eller annat signalsystem. Det är även möjligt att överföra larmet till en larmcentral som i sin tur larmar larmorganisationen. Oavsett hur larmet sker är det viktigt att det sker på ett tillförlitligt sätt. Om larmorganisationen ska larmas via ett annat larmsignalsystem är det viktigt att det har erforderlig övervakning och reservkraft samt har rätt prioritet i aktuellt system

27 5.8.3 Vad ska personerna göra? Om personalen i larmorganisationen konstaterar en brand kan de till exempel påbörja insatsen för att släcka eller begränsa branden påbörja utrymning av lokalen om det behövs aktivera larmknapp meddela övriga berörda att en brand har utbrutit larma räddningstjänsten och förbereda dess ankomst. Om personalen i larmorganisationen konstaterar att det inte är en brand kan de till exempel förhindra överföring av larm till larmcentral om det finns larmlagring återställa larmet i centralutrustningen vidta åtgärder för att förhindra ytterligare onödiga larm av samma orsak. Personalen i larmorganisationen ska ha rutiner och beskrivningar som anger vad de ska göra i olika lägen. 5.9 Utrymningsorganisation Allmänt I byggnader eller verksamheter där besökare, boende, patienter eller liknande inte själva kan antas agera snabbt i händelse brand och kanske inte ens kan förväntas utrymma på egen hand är personalens medverkan mycket viktig. I dessa fall behövs en organisation och en rutin som beskriver hur utrymningen ska gå till och vilka som ska göra vad. Utrymningsrutinen behöver tränas genom övningar om den ska fungera i en verklig utrymningssituation Utrymningsledare Där förutsättningarna för byggnaden eller verksamheten är sådana att en utrymning bedöms kunna bli fördröjd bör en utrymningsledare utses. Utrymningsledarens uppgift är att utan dröjsmål vidta de åtgärder som krävs för att få igång utrymningen. Om man bedömer att det finns behov av en organisation med utrymningsledare bör dessa vara knutna till funktion snarare än person, en funktion som alltid finns på plats när verksamheten pågår. Andra uppgifter som kan behöva utföras av en utrymningsledare är, om det bedöms som möjligt, en snabb kontroll av lokalerna och därefter en avräkning på återsamlingsplatsen, för att kontrollera om alla har tagit sig ut och för att vidarebefordra information till räddningsledare

28 5.10 Larmöverföring Vem ska ta emot larmet? Larmöverföring innebär att larmsignal skickas från centralutrustningen till en larmcentral (som också kan kallas för larmmottagare). I vissa fall fungerar räddningstjänsten som larmcentral, men det vanligaste är att det är ett externt företag som är larmcentral. Det kan även vara en intern vakt eller reception som fungerar som larmcentral. Larmcentralen ska alltid fungera när larm kan komma och det innebär normalt att det krävs att larmcentralen är ständigt bemannad. Det är viktigt att larmcentralen har möjlighet att vidta de åtgärder som behövs, till exempel att kalla ut räddningstjänsten. Ett avtal eller liknande ska upprättas med larmcentralen som beskriver vilka larm som ska tas emot och vilka åtgärder som ska vidtas. Det kan också vara nödvändigt med ett avtal med räddningstjänsten om dessa ska vidta åtgärd. Överföring av felsignaler kan ske till annan mottagare än den som tar emot larmsignalen. Eftersom ett fel kan innebära att anläggningen inte fungerar som den ska, så är det viktigt att även felsignalen överförs till en ständigt bemannad larmcentral och att det finns ett avtal eller liknande som beskriver vilka åtgärder som ska vidtas beroende på vilken felindikering som har erhållits Hur ska larmet överföras? Det finns olika tekniska lösningar för hur larmet kan överföras men larm- och felsignaler från anläggningen ska alltid överföras via en övervakad förbindelse. Överföring kan ske via fasta larmnät, radioöverföring eller IP-nät. Krav på utförandet finns i standarden SS- EN Den som levererar överföringstjänsten är ofta ett annat företag än larmcentralen. Ett särskilt avtal ska upprättas med den som står för tjänsten. Avtalet ska reglera såväl vilka signaler som ska överföras som att slå fast vilka tider som gäller för överföringen, för indikering av avbrott i förbindelsen samt vilken tillgänglighetsgrad överföringen har. Överföring ska normalt ske inom 10 sekunder och aldrig överstiga 20 sekunder. Avbrott ska indikeras inom 90 sekunder, dock kan trådlös överföring ha indikering efter upp till 180 sekunder enligt Ett minimum är att larm- respektive felsignal överförs, men ofta kan såväl insats vid brand som åtgärd av brister förbättras genom att mer information överförs Vad ska larmcentralen göra? Larmcentralen ska ta emot larmet och sedan förmedla den informationen vidare till den eller de som ska vidta åtgärd. Det kan till exempel vara att larma larmorganisationen för undersökning av larmorsaken och för att få igång en snabb insats mot en brand, att larma räddningstjänsten, att meddela jour- eller serviceorganisation om fel så att brister kan åtgärdas och att meddela driftansvarig om vad som skett. Det är viktigt att fastställa alla åtgärder som ska vidtas och att detta görs tydligt genom ett avtal med larmcentralen Avsteg från regelverket Hantering av avvikelser Anläggarintyg och besiktningsintyg tar inte hänsyn till skrivningar i brandskyddsdokumentation, kontrakt eller andra dokument. I intygen redovisas alla avvikelser från SBF

29 Hantering av avsteg Avsteg från regelverket ska dokumenteras i utförandespecifikationen. 6 Planering och projektering 6.1 Komponenter Generella krav Det är av stor betydelse för brandlarmanläggningens riktiga och säkra funktion att ingående materiel har avsedd prestanda och bibehåller sin funktionsduglighet i aktuell användningsmiljö. Krav för komponenter för brandlarmsystem finns i standardserien SS-EN 54. När en sådan standard har trätt i kraft och dess övergångstid har passerats ska endast komponenter som uppfyller denna standard användas. Anvisningar för installation, underhåll samt i förekommande fall projektering ska finnas på svenska eller engelska. Dokument för användning och skötsel samt produktblad ska finnas på svenska. Innan standard har trätt i kraft och dess övergångstid har passerats samt för komponenter som inte omfattas av standardserien kan komponenter som uppfyller kraven i respektive SBF-norm i 1400-serien användas. För komponenter i avsnitt finns särskilda krav som ska komplettera kraven i SS-EN Överensstämmelse med kraven Överensstämmelse med kraven i respektive standard ska visas genom ett certifikat utfärdat av ett ackrediterat certifieringsorgan enligt SS-EN Ackrediteringen ska vara utförd av ett europeiskt ackrediteringsorgan som är medlem i EA. Certifiering kan ske genom ett primärcertifikat eller sekundärcertifikat. Det senare förutsätter att utfärdande certifieringsorgan har reglerade rutiner för att säkerställa korrektheten i certifikatet. Kommentar: Med sekundärcertifikat (intyg) avses ett certifikat som utfärdas på grundval av ett annat certifikat (primärcertifikatet). För komponenter i avsnitt gäller att överensstämmelse med kraven i SBF 110 uppvisas genom ett intyg. Intyget ska vara utfärdat av ett certifieringsorgan som är ackrediterat för produktcertifiering enligt SS-EN och använder sig av rutiner i enlighet med denna standard för att kontrollera att samtliga krav i SBF 110 (inklusive kontroll av giltigt produktcertifikat enligt ovan) är uppfyllda Larmknappar Larmknapp ska uppfylla kraven i SS-EN och vara försedd med skyddslock enligt SS-EN punkt Larmknapp kan vara försedd med texten BRANDLARM på sätt som anges i SS-EN punkt

30 6.1.4 Centralutrustning (CU) Centralutrustning ska uppfylla kraven i SS-EN 54-2 och vara försedd med följande optioner: Utgång till larmdon (C i SS-EN 54-1), pkt 7.8 Utgång till larmöverföring (E i SS-EN 54-1), pkt eller Utgång till felsignalöverföring (J i SS-EN 54-1), pkt 8.9 Manöverdel, i CU eller separat BFT, avsedd att betjänas av insatspersonal (se 6.7.2) ska vara försedd med lås för brandkårsnyckel som uppfyller kraven i SS Manöver av brandkårsnyckel ska ge behörighet 2 enligt SS-EN 54-2 pkt , alternativt till funktioner enligt kraven i SS Kommentar: Behörighet med Brandkårsnyckel kan ur underhållssynpunkt vara fördelaktigt att nyttja även för övriga delar av centralutrustningen. CU som saknar individuell optisk sektionsindikering för brandlarmtillstånd ska vara försedd med BFT som uppfyller kraven i SS Visningsmöjlighet enligt SS-EN 54-2 pkt d) kan vara tillgänglig vid behörighetsnivå 2 (access level 2). Signeringar på CU ska vara på svenska och följa SS 3654 samt uppfylla kraven i SS-EN 54-2 pkt CU som innehåller funktionen larmlagring ska vara försedd med option enligt SS-EN 54-2 pkt Kommentar: Funktionen i centralutrustningen att detektor eller larmknapp som fortfarande är i larmläge vid återställning ska återkomma som larm inom 20 sekunder enligt EN 54-2 punkt Funktionskrav på särskild larmlagringstablå finns i Bilaga G. Utgångar för styrning enligt kapitel 16 ska uppfylla respektive krav enligt SS-EN 54-2 pkt Larmöverföringsutrustning Utrustning för larm- och felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN 54-21, dock ska system som överförs med radio ha en maximal övervakningstid på 180 sekunder (Class T4). Uppfyllandet av kraven på larmöverföringssystem ska redovisas genom ett certifikat. Kravet på tillgänglighet ska vara verifierat. Tillgängligheten beräknas och logg ska finnas tillgänglig enligt SS-EN Kommentar: Denna beräkning ger den genomsnittliga tillgängligheten för hela eller delar av larmöverföringssystem som kan omfatta mycket stora mängder av larmöverföringstjänster till enskilda larmanläggningar Skyltar Där reglerna föreskriver skylt ska denna vara utförd i beständigt material och med beständig text. Skylt ska vara fastsatt på underlaget på ett beständigt sätt med en för underlaget lämplig fastsättningsmetod. Texten och/eller symbolen ska vara vit text på röd botten alternativt röd text på vit botten. Skylt med olika språk ska ha all text på alla språken

31 6.2 System Kompatibilitet Samtliga komponenter som används i anläggningen ska vara kompatibla. Genom anläggarintyget intygar anläggarfirman att anslutna komponenter är kompatibla Indelning i kretsar Figur 6.2 Exempel på indelning i kretsar Anläggningen ska delas in i kretsar i syfte att begränsa skadeverkningarna vid fel En krets för detektorer får övervaka högst m² En krets för detektorer ska vara utförd så att ett (1) fel i en signalväg inte kan orsaka bortfall av mer än del av anläggningen som övervakar högst m² Vid ett (1) fel i en krets får bortfall av maximalt 32 detektorer och/eller andra enheter ske Kraven enligt , och gäller kretsar inklusive biledning för detektorer eller andra enheter. En biledning får inte avgrenas med adressenhet så att en ny biledning uppstår. En biledning får högst omfatta en sektionsyta enligt kolumnen Normalt i Tabell Biledning med detektorer som saknar egen optisk indikering får maximalt omfatta 5 detektorer monterade i samma lokal eller i rum på samma våningsplan med direkt dörranslutning till varandra. I detta fall ska en separat röd optisk larmindikering placeras väl synligt och vara försedd med skylt med texten Summaindikering Grupp av branddetektorer Ett avbrott eller kortslutning i en krets för larmdon får aldrig medföra total förlust av täckning i ett larmdonsområde. Undantag är om det bara finns larmdon avsett för Larm för extern insats Varje krets ska vara avsäkrad Aktiveringstider för larmdon och styrfunktioner

32 Anläggningen ska utformas så att alla larmdon som ska aktiveras vid larm aktiveras inom högst 40 sekunder från att larmknapp aktiverats, alternativt från att larm från detektor indikerats i centralutrustningen. För övriga styrfunktioner gäller att utgående styrsignal ska aktiveras inom högst 40 sekunder från att larmknapp har aktiverats, alternativt från att larm från detektor indikerats i centralutrustning. Exempel på övriga styrfunktioner är styrenhet för ventilationssystem, hissar, branddörrar med mera Områden med explosionsrisk Om anläggningen behöver installeras i område med risk för explosiv atmosfär ska systemuppbyggnad och installation uppfylla kraven i ATEX-direktivet. Komponenter ska ha en klassningsplan där kapslingsklassen för användning i aktuell miljö och aktuell installationstyp enligt gällande standard och Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter ska följas Onödiga larm Åtgärder ska vidtas för att förebygga risken för onödiga larm. Närmare anvisningar ges i Bilaga F Särskilda risker Anvisningar för övervakning av särskilda risker ges i avsnitt Indelning i sektioner och larmdonsområden Sektionsindelning Den övervakade ytan ska uppdelas i sektioner (gäller oavsett om det finns en kompletterande larmadress eller inte). En sektion kan utgöras av ett rum, flera rum eller del av ett rum. Övervakningen kan ske med en eller flera detektorer Syftet med att indela en anläggning i sektioner är att snabbt kunna lokalisera den eller de detektorer som larmar En sektion får omfatta högst m². Vid beräkningen av sektionsytan ska alla plan som är försedda med detektorer sammanräknas. Yta ovan undertak och/eller under installationsgolv behöver inte medräknas Sektionsgränser bör sammanfalla med brandcellsgränser. Undantag utgör små, enstaka brandceller exempelvis soprum och mindre arkiv. Brandceller bestående av rum överstigande m² ska uppdelas i flera sektioner. Luftbehandlingsutrymmen som har egen ingång från yttertak ska utgöra egen sektion En sektion får omfatta flera rum/utrymmen i de fall de gränsar till varandra och en naturlig gångväg finns mellan dem. Sektionens totala yta får inte överskrida de värden för respektive antal rum/utrymmen som finns angivna i tabell Vid beräkning av sektionsstorlek ska utrymmen som undantagits enligt 0 inräknas i den totala ytan. Största sektionsyta (m²)

33 Antal rum Normalt Om uppfylls Antal rum Normalt Om uppfylls Ej tillåtet 1000 Tabell Sektionsytor Under förutsättning att ett av nedanstående alternativ uppfylls får den högra kolumnen i tabell användas för att bestämma största sektionsyta. Alternativ 1 Alternativ 2 Utöver sektionsangivelse ska även en kompletterande larmadress visas på CU/BFT vid brandlarm. Den kompletterande larmadressens yta får inte vara större än de värden som anges i kolumnen Normalt i tabell Extra indikering från samtliga detektorer inom sektionen ska finnas i gemensamt utrymme, till exempel korridor. Indikeringarna ska placeras så att de är väl synliga och försedda med skylt märkt Branddetektor En sektion ska endast omfatta ett våningsplan. Undantag medges om a) sektionen omfattar ljus- eller hisschakt, trapphus eller liknande som utgör brandcell b) sektionen omfattar högst två våningsplan med goda interna kommunikationer som utan dörrar förbinder de två planen. Sektionens totala omfattning får inte överstiga det som anges i Vid lokal med förhöjt golv eller undertak ska sektionering göras så att även utrymmena under respektive över dessa hänförs till sektionen för lokalen eller närmaste delen av lokalen Sektion för enbart larmknappar får omfatta flera plan och högst 10 knappar. Det sammanlagda gångavståndet mellan knapparna får vara högst 200 meter Släckanläggning som är ansluten för att ge brandlarm via CU ska utgöra egen sektion. Dessa sektioner ska märkas med klartext på eller vid CU/BFT, alternativt anges i textdisplay

34 Svårtillgängliga utrymmen, till exempel hisschakt, värdevalv, transformator- och ställverksrum, ska ha indikering så att den eller de larmande detektorerna kan lokaliseras innan utrymmet tillträds. Detta kan vara extra indikering signerad med lämplig text utanför rummet (i korridor, förrum eller liknande) eller genom klartextidentifiering i CU/BFT tillsammans med markering på orienterings- och serviceritning Detektorer installerade under förhöjt golv och över undertak, i kabelkanaler eller i luftbehandlingssystem ska markeras med extra indikeringslampa signerad med lämplig text Larmdonsområden Ett täckningsområde kan delas upp i larmdonsområden. Ett larmdonsområde kan bestå av ett rum, flera rum, en brandcell, ett våningsplan eller byggnad Hur larmdonsområdena ska aktiveras ska framgå av utlarmningsselekteringen som beskrivs i utförandespecifikationen Om täckningsområdet delas in i larmdonsområden gäller följande krav. a) Vid larm från detektor placerad i gemensam kommunikations- eller utrymningsväg ska utrymningslarm aktiveras i samtliga utrymmen där man är beroende av denna väg för att kunna utrymma. b) Ritning som anger larmdonsområdena ska finnas i anslutning till manöverenhet. Kommentar: Det kan finnas skäl att välja en annan selekteringsprincip vid aktiverad larmknapp. Detta bör framgå av utförandespecifikationen Möjlighet till manuell aktivering av larmdonsområdena ska finnas. 6.4 Val av detektortyp Allmänt Detektortyp ska väljas så att bästa möjliga detektering erhålls med hänsyn till den sannolika brandutvecklingen i begynnelsefasen, rumshöjd, miljö och risk för onödiga larm. Rökdetektering ska väljas om inte annan detektortyp ger bättre detektering. Vid planering av detekteringssystem är det viktigt att beakta olika miljöaspekter i varje utrymme som ska förses med detektorer, bland annat: Omgivningstemperatur Luftrörelse Vibrationer Luftfuktighet Avgaser, rök, damm och liknande Ljus Signalstörningar Generellt gäller att detektorer endast ska installeras i sådan miljö som de enligt tillverkarens anvisningar är avsedda för

35 6.4.2 Rökdetektering Rökdetektor av punkttyp (RD) kan i de flesta fall väljas. Risken för onödiga larm måste beaktas. Flersensordetektorer har två eller flera sensorer. I detta regelverk ingår kombinationer av rök-, värme- och/eller kolmonoxidsensorer. Sensorernas signaler kombineras på lämpligt sätt för att detektera brand. Val av lämplig flersensordetektor utförs tillsammans med produktleverantör. Flersensordetektor med röksensor ska vid projektering av övervakningsyta hanteras som en rökdetektor av punkttyp. Om rökdetektering i flersensordetektorn frånkopplas måste detta indikeras som frånkoppling i centralutrustningen. Flersensordetektor utan röksensor men med värmesensor ska vid projektering av övervakningsyta hanteras som en värmedetektor av punkttyp. Om värmedetekteringen i flersensordetektorn frånkopplas måste det indikeras som frånkoppling i centralutrustningen. Kombidetektor är en produkt som i en gemensam kapsling innehåller två sensorer varav den ena omfattar rökdetektering. Sensorerna reagerar var för sig. För kombidetektor gäller placeringskrav för den lägst klassade detektorn, dock får takhöjd respektive övervakningsyta för rökdetektor väljas om frånkoppling av rökdetektorfunktionen indikeras som frånkoppling i centralutrustningen. Linjerökdetektorn (RD L ) reagerar när dess ljusstråle fördunklas till en viss nivå. Den är därför känslig för rökmängden som finns längs hela ljusstrålen och är lämplig när röken kan förväntas sprida sig över en större yta, till exempel i lokaler med hög takhöjd. Hänsyn ska tas till att linjerökdetektorer som blir helt fördunklade, till exempel av fysiska hinder eller mycket mörk rök, inte ger brandlarm utan endast felsignal. Aspirerande rökdetektorer (RD A ) använder sig av en fläkt och ett rörsystem som för luften från det övervakade utrymmet till en detektor. De kan användas i utrymmen med svåra detekteringsförhållanden och i utrymmen där mycket tidigt larm är önskvärt. Aspirerande rökdetektorer delas in i tre känslighetsklasser enligt SS-EN (Class A, Class B respektive Class C) som baseras på den känslighet som erfordras för att detektera olika testbränder. Class A är den känsligaste klassen, åtföljt av Class B och C Flamdetektering Flamdetektorer (FD) detekterar de ultravioletta eller infraröda ljusvågorna från bränder, eller en kombination av dessa. Flamdetektorer används där öppen låga erhålls redan i begynnelsefasen (till exempel i utrymmen med brandfarliga varor). Flamdetektorer kan påverkas av direkt eller indirekt ljus. I utrymmen där det vid brandutbrott kan bildas stora mängder rök ska flamdetektorer antingen inte användas eller kompletteras med rökdetektorer. Flamdetektorer delas in i tre känslighetsklasser enligt SS-EN (Class 1, Class 2 respektive Class 3) som baseras på det avstånd upp till vilket de kan upptäcka en brand av viss storlek. Beroende på omgivningsförhållandena och brännbart material i det övervakade området, kan det väljas om detekteringen ska ske med ultravioletta, infraröda eller en kombination av dessa strålar

36 6.4.4 Värmedetektering Värmedetektor av punkttyp (VD) får användas i utrymmen där man kan räkna med en mycket snabb värmeutveckling vid brand redan i begynnelsefasen. Det finns flera klasser för värmedetektorer (se exempel i tabell 6.4.5) beroende på vilken temperatur de reagerar vid och om de också reagerar vid temperaturstegring. Värmedetektor som även reagerar på temperaturökning har då, förutom klassbeteckningen, tillägget R. Aktiveringstemperaturen ska väljas så att den ligger minst 20 och högst 35 C över omgivningstemperaturen. Detektor som reagerar på temperaturstegring bör inte väljas om omgivningstemperaturen kan förväntas variera kraftigt. Linjära värmedetektorer (VD L ) reagerar på en högsta temperatur eller en temperaturstegring längs hela känselkroppen. Känselkroppen kan vara elektriska ledningar, metallrör, fiberoptiska kablar eller annat Rumshöjd På grund av att ökande rumshöjd påverkar detekteringsförmågan gäller vissa begränsningar för olika detektortyper. Tabell anger de takhöjder som inte ska överskridas för rökdetektorer och värmedetektorer av punkttyp samt aspirerande rökdetektorer och linjerökdetektorer. För övriga detektorer gäller tillverkarens anvisningar. Även detektorernas täckningsyta påverkas i relation till rumshöjden. Vid angivande av rumshöjd behöver delar av tak som omfattar mindre än 10 % av den sammanlagda takytan inte beaktas, såvida inte dessa är större än en relevant typ av punktdetektors maximala täckningsyta. I andra fall ska områdena med större takhöjd behandlas som särskilda rum. Takhöjd 6 m >6 8 m >8 12 m >12 24 m >24 m Värmedetektor av punkttyp klass A1 X X Värmedetektor av punkttyp klass A2 G X Rökdetektor av punkttyp X X X X c) - Aspirerande rökdetektor klass A X X X X X b) Aspirerande rökdetektor klass B Aspirerande rökdetektor klass C X X X X X a) X X X X c) - Linjerökdetektor X X X X - d)

37 a) Detektering ska ske i flera nivåer med ett maximalt avstånd om 12 meter mellan nivåerna b) Detektering ska ske i flera nivåer med ett maximalt avstånd om 24 meter mellan nivåerna c) Den övervakade ytan per detektor ska inte överstiga 75 m 2 d) Regelverket omfattar inte detektering på dessa höjder. I dessa fall bör detekteringen utredas och kompletteras på lämpligt sätt. X Kan användas - Ska inte användas Tabell Tillåtna takhöjder för detektorer 6.5 Placering av detektorer och larmknappar Allmänt Minimikraven för placering av detektorer enligt detta avsnitt ska följas för att få en tidig detektering av brand i begynnelsefasen. Antal och placering av detektorer beror på a) typ av detektor b) utrymmets storlek c) utrymmets takhöjd d) utrymmets takkonstruktion e) utrymmets ventilationsförhållanden Varje utrymme inom den övervakade ytan, förutom de som anges i 0, ska förses med detektor(er). Hänsyn bör även tas till punkterna a) och b): a) Vägg eller tät inredning (till exempel täta hyllsektioner och garderober) där avståndet från överkant till taket understiger 0,25 meter ska betraktas på samma sätt som om avskiljningen går ända upp till tak. b) Utrymmen under läktare, entresoler och liknande anordningar som kan försena brandgasernas rörelse mot taket ska förses med separata detektorer om utrymmets djup överstiger 3 meter vid användning av värmedetektor 6 meter vid användning av rökdetektor Angivna värden på övervakad yta per detektor eller samplingshål avser horisontellt plan. Detektorerna ska fördelas jämnt över den övervakade ytan så att detektorerna har ungefär samma täckningsyta Inom det övervakade området ska särskild uppmärksamhet ägnas åt detekteringen inom a) hiss-, transport-, transmissions-, ljus- och trappschakt b) kanal och schakt för el, VVS med mera c) luftbehandlingsinstallation d) kanal för material och avfall och tillhörande behållare e) utrymme ovanför undertak och under förhöjt golv f) utrymme i rum som skapas genom hyllsektion eller motsvarande g) utrymme under entresol, läktare, utvändiga skärmtak och liknande h) alla typer av inbyggnad i) bastuanläggning

38 Följande utrymmen behöver inte förses med detektorer: a) Utrymme för elutrustning till exempel nischer (för mindre gruppcentraler), slitsar, kanaler med ett tvärsnitt maximalt 0,25 x 0,5 meter, om det direkt ansluter till övervakat utrymme och är brandtekniskt avskilt lägst EI 60 i varje bjälklagsgenomgång. b) Slutet VVS-schakt med tvärsnitt maximalt 0,25 x 0,5 meter och avskilda i lägst EI 30 mot angränsande övervakat utrymme eller med lägst EI 60 i varje bjälklagsgenomgång. c) Andra utrymmen med högst 1 m² golvyta per enhet ingående i fast inredning (till exempel toaletter och garderober) under förutsättning att utrymmet inte används för förvaring av lätt brännbart material eller avfall. d) Utrymme under skärmtak helt utfört av obrännbart material som går ut från väggen mindre än 2,5 meter eller utrymme under andra takutsprång eller dylikt (till exempel av arkitektoniska skäl) med högst 1,5 meters djup. För båda gäller förutsättningen att utrymmet inte används för lagring av brännbara varor eller brännbart emballage. e) Slutna oanvända utrymmen där öppningarna mot underliggande övervakad lokal inte överstiger 5 % av ytan om höjden är maximalt 1,5 meter och utrymmet saknar träreglar det finns annat brännbart material eller större mängd ledningar än vad som erfordras för enbart belysningsarmaturer som är fast anslutna eller stickproppsanslutna, enstaka 230V-uttag och teleanläggningar i direkt underliggande respektive överliggande lokal. Förekommer annan elutrustning, andra ledningar, ledningsstegar och/eller ledningsrännor erfordras detektorer vid dessa delar av utrymmet. Kommentar: Exempel på oanvända utrymmen kan vara utrymme ovan undertak. f) Utrymme (lokal) under undertak om utrymmet ovan undertaket är övervakat och öppningarna i detta utgör minst 25 % av ytan och är jämnt fördelade samt så utformade att passage av värme respektive rök till ovanförliggande detektorer säkerställs. Dessutom ska eventuell ventilationsfrånluft tas i övre utrymmet. Utrymme under förhöjt golv behöver inte heller förses med detektorer om golvet och lokalen ovanför uppfyller dessa krav. g) Oanvändbart och svårtillgängligt utrymme mellan innertak av minst brandteknisk klass EI 60 och yttertak. h) Toalettrum på gästrum, till exempel i hotell där gästrummet utgör egen brandcell, om toalettrummet har en golvyta om högst 10 m 2, endast är avsett för WC, dusch och bad samt har dörr som direkt leder till utrymme med rökdetektering. Se även anvisningar för särskilda risker i avsnitt

39 Luftbehandlingsinstallationer a) Detektorer i luftbehandlingsinstallationer är avsedda att upptäcka begynnande brand i installationen och kan inte ersätta rumsövervakning. b) Kanaler för till- och frånluft behöver normalt inte förses med detektorer. Nedan uppräknade luftbehandlingsvägar ska dock förses med detektorer. c) Evakueringskanal från yrkesmässigt använd grill, stekbord, flottyrgryta eller liknande. Detektorn placeras i kanalens början alternativt i sugkåpa eller liknande. Vid detektorplaceringen måste hänsyn tas till rensningsmöjlighet av kanalen. Vidare ska detektorn vara anpassad till placeringen och klara mekaniska påfrestningar vid rensning av kanalen. Då så erfordras av rensningsskäl ska detektorn vara lätt demonterbar. d) Evakueringskanaler från dragskåp då detektor inte kan placeras i dragskåpet eller då placering i skåpet inte bedöms ge tillräckligt snabbt larm. e) I de fall dragskåp används uteslutande för våt hantering av ej brännbara vätskor eller hantering av icke brännbara föremål erfordras inte detektor. f) Luftbehandlingsenhet ansluten till kanalsystem för tilluft förses med detektor i de fall enheten innehåller elmotor och/eller elvärmebatteri. Detektorn placeras i samma utrymme som elmotorn eller efter eventuellt värmebatteri. Avskiljningar i form av värme-/kylbatterier och torrfilter betraktas inte som väggar. Hänsyn behöver inte tas till enstaka reglermotorer eller givare även om dessa är placerade i luftbehandlingsväg. g) Luftbehandlingsenhet för frånluft behöver endast förses med detektor i de fall lokalerna varifrån luften hämtas inte är övervakade och/eller lokalen där enheten är uppställd inte är övervakad. I de fall lokalerna varifrån luften hämtas är klassade som brand- eller explosionsfarliga ska detektor med erforderlig kapslingsklass placeras även i de delar av luftbehandlingsvägen där motorer är placerade. h) Större luftbehandlingssystem där varje del består av ett rum förses med detektorer enligt de regler som gäller för andra utrymmen. Dock behöver utrymme med golvyta < 4 m² inte förses med egen detektor under förutsättning att avskiljning mot övervakad del endast utgörs av torrfilter eller värme-/kylbatteri för genomströmning samt att ingen del av taket ligger på ett större horisontellt avstånd från en detektor än 5 meter. Dock ska varje sammanbyggt system vara försett med minst en detektor. i) I första hand placeras detektorer i eventuell blandningskammare och i tilluftsutrymme efter eller vid eventuell fläkt. Mindre utrymme (högst 1 m² golvyta) som används enbart för VVS-installationer (även mindre pumpar, reglermotorer och givare) i anslutning till luftbehandlingsutrustning förses med detektorer endast i följande fall: Om avskiljningen mot luftväg och omkringliggande byggnadsdelar är av brännbart material. Om det i utrymmet finns el- och/eller reglercentral med kapslingsklass lägre än IP Rökdetektorer Detta avsnitt omfattar krav för rökdetektorer av punkttyp (RD) och flersensordetektorer Antalet rökdetektorer för ett utrymme ska beräknas så att den övervakade ytan per detektor inte överstiger 100 m². I utrymmen där lufthastighet > 2 m/sek eller luftomsättning > 5 ggr/h ska anvisningarna i avsnitt 15.2 följas. Utöver ytkravet enligt första stycket ska rökdetektor placeras så att ingen del av taket är på ett större horisontellt avstånd från en detektor än 10 meter

40 Vid plant tak med olika höjd, undantaget kontinuerligt lutande tak (upp till 11 ), ska rökdetektor placeras i takets högsta del, se även Figur b och punkt Dock behöver det totala antalet RD inte vara fler än vad som svarar mot 1 per 75 m 2 övervakad yta. Utrymmen med taklutning N 0,2 (1:5 eller cirka 11 ) ska ha en rad detektorer i eller under den högst belägna delen (nocken) Vid montage i tak där takhöjd varierar, till exempel trapetsplåttak, kan medelvärdet beräknas från den övre och under nivån på takprofilen. Nedpendlingen/nedbygganden beräknas från denna medelnivå. Se figur Figur För att rök obehindrat ska kunna nå rökdetektorn ska denna placeras under den nivå där varmluft ackumuleras eftersom röken påverkas av takform och takhöjd i det övervakade utrymmet. Tillåtet avstånd (a) från tak till rökdetektorns rökinsläpp framgår av nedanstående figurer. Detektorn ska placeras inom bandbredden i respektive diagram. Figur a)

41 Figur b) Vid takformer med olika lutning gäller att mätning sker över den lägre sidan. (Se högra figuren nedan.) Figur c)

42 Figur d) Avståndet från en rökdetektor till vägg ska vara minst 0,5 meter. I utrymmen med största bredd 2,5 meter kan undantag medges om inte annan placering är möjlig. Regeln gäller även avstånd till balkar, kanaler, armaturer med mera med minsta höjd 0,15 meter och vilkas översida ligger närmare taket än 0,15 meter. Figur Ljusbrunnar, kupoler, brandgasventilatorer och liknande ska förses med minst en RD om volymen överstiger 4 m 3 eller djupet är större än 3 meter. Detta gäller även fickor som skapas av inrednings- eller byggnadsdelar. Detektorn får i dessa fall placeras vertikalt på utrymmets vägg

43 Uppdelas ett tak i fält genom balkar, luftkanaler eller dylikt, vilkas balkdjup respektive höjdmått överstiger 10 % av den totala takhöjden, ska om möjligt en RD placeras i varje fält. Dock behöver det totala antalet RD inte vara fler än vad som svarar mot 1 per 75 m² övervakad yta. Om avståndet mellan balkars underkant och tak inte överstiger 5 % av takhöjden och centrumavståndet mellan balkar inte överstiger 1 meter får RD sättas i balkarnas undre kant eller på samma nivå. Om balkdjupet på någon del överstiger 50 % av rumshöjden behandlas varje fält som särskilt utrymme. Dock behöver det totala antalet RD inte vara fler än vad som svarar mot 1 per 30 m² övervakad yta. Om luftspalt mellan balkars eller luftkanalers överkant och tak genomsnittligt är större än 0,15 meter behöver hänsyn till dessa inte tas vid detektorplaceringen Detektorer för rumsövervakning får inte monteras i tilluftström som avsevärt påverkar detektorns funktion på ett negativt sätt. Detektor ska placeras minst 1 meter från tilluftsdon Risken för onödiga larm ska beaktas, särskilt om takhöjden är mindre än 3 meter, om det är starka luftrörelser, om det bildas aerosoler och damm vid arbetsprocesser med mera. Se vidare Bilaga F I trapphus med högst 10 m² yta ska en detektor placeras i tak samt under vartannat våningsplan. I trapphus med större yta än 10 m² placeras en detektor i tak samt under varje våningsplan. Det vertikala avståndet mellan detektorerna får ej överstiga 10 meter. Figur a) Trapphus med högst 10 m 2 yta Figur b) Trapphus med större yta än 10 m

44 I hisschakt ska en detektor monteras i tak. Detektorn behöver ej pendlas ned enligt tabell Överstiger hisschaktets höjd 24 meter ska en detektor placeras i mitten av hisschaktet. Detektorn kan i detta fall placeras på utrymmets vägg Värmedetektorer (VD) Antalet värmedetektorer för ett utrymme ska beräknas så att den övervakade ytan per detektor inte överstiger 30 m². Utöver ytkravet enligt första stycket ska värmedetektor placeras så att ingen del av taket är på ett större horisontellt avstånd från en detektor än 5 meter Utrymmen med taklutning N = 0,2 (1:5 eller cirka 11 ) ska ha en rad detektorer i den högst belägna delen (nocken) VD placeras i takets högsta del och max 0,2 meter under takytan Avståndet från värmedetektor till vägg ska vara minst 0,5 meter. I utrymmen med största bredd 2,5 meter kan undantag medges om inte annan placering är möjlig. Regeln gäller även avstånd till balkar, luftkanaler, armaturer med mera med minsta höjd 0,15 meter och vilkas översida ligger närmare taket än 0,15 meter Ljusbrunnar, kupoler, brandventilatorer och dylikt ska förses med minst en VD om volymen överstiger 4 m³ eller djupet är större än 3 meter. Detta gäller även fickor som skapas av inrednings- eller byggnadsdelar. Detektorn får i dessa fall placeras på utrymmets vägg Uppdelas ett tak i fält genom balkar, luftkanaler eller dylikt, vilkas balkdjup respektive höjdmått överstiger 10 % av den totala takhöjden ska om möjligt en VD placeras i varje fält. Dock behöver totala antalet VD inte vara fler än vad som svarar mot 1 per 20 m² övervakad yta. Om avståndet mellan balks underkant och tak inte överstiger 5 % av takhöjden och centrumavståndet mellan balkar inte överstiger 1 meter får VD sättas på balkarnas underkant eller på samma nivå. Om balkdjupet på någon del överstiger 50 % av takhöjden behandlas varje fält som särskilt utrymme. Om luftspalt mellan balkars eller luftkanalers överkant och tak genomsnittligt är större än 0,15 meter behöver hänsyn till dessa inte tas vid detektorplaceringen Detektorer för rumsövervakning får inte monteras i tilluftström som avsevärt påverkar detektorns funktion på ett negativt sätt. Detektor ska placeras minst 1 meter från tilluftsdon I bastu ska värmedetektor placeras under bastulav eller dylikt, varvid avståndet till golv inte får understiga 0,5 meter. Detektor i bastu får placeras närmare vägg än 0,5 meter, dock ska detektorn monteras horisontellt, se

45 Allmänt Flamdetektorer (FD) Känsligheten för flamdetektering är kraftigt avståndsberoende och flamdetektorer är beroende av fri sikt till branden. Om minst en flamdetektor med beaktande av hindrande föremål på tillräckligt kort avstånd kan se varje plats där brand kan uppstå är detta en fullständig övervakning. I många applikationer är det inte realistiskt att nå en sådan övervakningsnivå. Placering av flamdetektorer ska ske med hänsyn till dimensionerande brand och risk för hinder för fri sikt Placering av flamdetektorer Saknas uppgifter om dimensionerande brand ska flamdetektering utföras för att upptäcka etanolbrand med yta 0,5 m². Hindrande byggnadsdelar och fast utrustning ska beaktas, men inte lös inredning. Detekteringen är tillräcklig när Övrigt Allmänt >95 % av golvytan övervakas så att en detektor kan detektera den dimensionerande branden < 5 % av golvytan saknar tillfredsställande detektering och det inte finns någon sammanhängande yta >10 m² som saknar tillfredsställande detektering. Risken för onödiga larm ska beaktas. Dessa kan orsakas av direkt eller indirekt ultraviolett eller infraröd strålning i utrymmet. Risken för onödiga larm ska minimeras genom att lämplig typ av flamdetektor väljs samt genom att detektorplacering och justering av detektorn anpassas till störningsriskerna. Projekteringen ska uppfylla tillverkarens anvisningar för produkten. Projekteringen ska redovisas med ritning enligt 6.15 samt förklarande text som klargör hur projektören fastställt att detekteringen uppfyller ställda krav Linjerökdetektorer (RD L ) Linjerökdetektorer ska installeras så att linjen mellan sändare och mottagare inte riskerar att bli blockerad. Risken för att rörliga objekt (till exempel kranar) blockerar linjen ska beaktas. Linjerökdetektorerna ska installeras på ett fast och vibrationsfritt underlag. Hänsyn ska tas till temperaturvariationer som kan påverka underlaget så att sändarens och/eller mottagarens läge ändras. Kommentar: Övervakningssträckan av en linjerökdetektor begränsas av tillåten maximalyta för sektionen Rumsövervakning med linjerökdetektorer vid tak Linjerökdetektorer som placeras närmare tak än 5 % av den totala takhöjden kan placeras med ett maximalt avstånd mellan detektorerna om 12 meter (b)

46 Figur Rumsövervakning med linjerökdetektorer enbart på mellannivå Avståndet mellan linjerökdetektorerna bestäms av rökplymens utbredning. Denna ska antas vara 30. Detektorerna ska placeras på ett avstånd enligt tabell (värdena kan interpoleras). Figur Installationshöjd för RD L (h i ) Max avstånd mellan RD L (b) 6 meter 3,2 meter 8 meter 4,3 meter 10 meter 5,4 meter Tabell Avstånd mellan linjerökdetektorer på mellannivå

47 Allmänt Allmänt Aspirerande rökdetektor (RD A ) Aspirerande rökdetektorer ska installeras i enlighet med tillverkarens anvisningar, dock ska följande generella krav alltid uppfyllas: a) Övervakningsyta och placering av samplingshål ska uppfylla kraven för rökdetektorer enligt b) Om flödesövervakning inte indikerar igensättning av ett (1) samplingshål ska minst två (2) samplingshål finnas per övervakat utrymme. c) Rörlängder får inte vara längre än att responstiden blir högst 120 sekunder. För klass A bör responstiden vara högst 60 sekunder. d) Hålen ska fördelas jämnt över den övervakade ytan så att ingen del av taket är på ett större horisontellt avstånd från ett hål än 10 meter. Detta krav gäller oberoende av ytreglerna Linjära värmedetektorer (VD L ) En VD L skall uppdelas i segment om max 200 meter. Inom vart segment ska en händelse (brand och fel) kunna urskiljas. Kravställaren ska godkänna användandet och installation ska ske enligt tillverkarens anvisningar. Se även Larmknappar En (1) larmknapp ska alltid placeras vid centralutrustning. När separat brandförsvarstablå används ska denna larmknapp i stället placeras vid brandförsvarstablån I de fall larmlagringstablåer ingår i anläggningen ska larmknappar placeras vid varje larmlagringstablå När samtliga personer ska kunna aktivera larmet manuellt ska larmknappar placeras vid dörrar till trapphus, vid utrymningsvägars dörrar till det fria samt i övrigt så att gångavståndet till en larmknapp inte överstiger 30 meter. Larmknappar kan även placeras vid särskilda brandrisker och/eller vid brandredskap När särskilt utsedd personal ska aktivera larmet manuellt ska larmknappar placeras enligt särskild anvisning (till exempel i reception, vaktlokal, expedition och liknande, lokaler där frånkoppling kan förväntas ske samt vid särskilda brandrisker). Kommentar: Principen för placering bör vara angiven i utförandespecifikationen Larmknapp bör placeras 1,0 1,2 meter över golv men får inte placeras högre än 1,6 meter eller lägre än 0,8 meter över golv Byggnadsdel eller andra föremål får inte skymma eller hindra tillträde till larmknapp. Vid placering bör även yttre påverkansfaktorer beaktas Larmknapp får inte anslutas så att frånkoppling av detektorer förhindrar att larm aktiveras vid intryckning av knapp

48 Larmknapp ska vara försedd med texten BRANDLARM (på eller invid knappen). I anslutning till larmknapp ska en tilläggsskylt finnas där det anges att räddningstjänsten larmas vid aktivering av larmknapp. Om tilläggsskylten har märkning kan skyltningskrav på larmknappen utgå För samtliga larmknappar gäller att risken för okynnesintryckningar ska beaktas. Vid behov ska larmknapparna flyttas eller på annat sätt skyddas från obehörig aktivering. 6.6 Larmsignalering Allmänt Minst ett optiskt larmdon av typ rött blixtljus ska placeras utomhus i anslutning till entré där centralutrustning eller brandförsvarstablå är placerad, se Kommentar: Syftet med larmdonet är att underlätta en snabb lokalisering av brandförsvarstablå för räddningstjänst eller annan insatsstyrka Larm för intern insats ska användas för att automatiskt aktivera larmorganisation. Detta kan ske genom placering av larmdon i tillräcklig omfattning eller genom personsökarsystem eller liknande. Utformningen ska uppfylla beskrivningen i utförandespecifikationen Larm för uppmärksamhet kan användas för att göra personer i byggnaden uppmärksamma på brandtillbud. Omfattning och placering av larmdon ska anpassas till byggnadens utformning och verksamhet enligt beskrivning i utförandespecifikationen. Kommentar: Syftet med larmet är att underlätta en snabb insats mot branden och förutsätter att utbildad personal finns i byggnaden Utrymningslarm kan användas för att initiera utrymning. Omfattning och placering av larmdon ska anpassas till byggnadens utformning och verksamhet enligt beskrivning i utförandespecifikationen. Kommentar: Syftet med utrymningslarmet är att initiera utrymningen och medverka till att personer i byggnaden kan ta sig till säker plats Märkning av larmdon Larmdon ska förses med skylt BRANDLARM och text som beskriver förväntade åtgärder då larmdon aktiverats. Skylten placeras på eller invid larmdonet. Om all text på grund av platsbrist inte inryms på takplacerade larmdon får skyltkrav utgå och larmdonet förses med endast text BRANDLARM

49 Om samma larmdon används för larm för intern insats, larm för uppmärksamhet och/eller utrymningslarm ska samtliga signalers betydelser och vilka åtgärder som förväntas vid respektive signal anges på skylten Skylt ska vara läsbar från ståplan under eller vid larmdonet. Figur Exempel på skylt som uppfyller ovanstående krav Akustiska larmdon avsedda för utrymningslarm Akustiska larmdon ska placeras i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lämplig ljudnivå uppnås inom larmets täckningsområde Utöver ovanstående ska följande krav uppfyllas: a) Antalet larmdon för en byggnad ska aldrig understiga två (2) stycken, även om ett (1) larmdon är tillräckligt för att uppnå lämplig ljudnivå. b) Minst ett (1) larmdon ska finnas för varje våningsplan. c) Minst ett (1) larmdon ska finnas för varje brandcell. Detta gäller dock inte mindre brandceller där personer normalt inte vistas, som till exempel soprum. Kommentar: Ovanstående regler för placering av larmdon kan i många fall uppnås utan att placera larmdon i alla utrymmen som ska nås av signalen. I de fall man inte placerar larmdon i alla utrymmen måste man noggrant studera reducering av ljudnivån på grund av väggar och stängda dörrar. De flesta dörrar reducerar ljudnivån med minst 20 db. Solida dörrar, till exempel branddörrar, reducerar ljudnivån med minst 30 db. Normalt är ett flertal larmdon med lägre ljudnivå att föredra framför ett fåtal med mycket hög ljudnivå Signalkaraktär enligt SIS-TR 47 ska normalt användas Ljudsignal ska pågå tills återställning sker i centralutrustning Signalkaraktär ska inte vara förväxlingsbar med andra akustiska signaler som till exempel inbrottslarm Signalkaraktär för larm för intern insats, larm för uppmärksamhet och/eller utrymningslarm ska inte vara förväxlingsbara Ljudstyrkan för ett utrymningslarm ska vara anpassad till den omgivande ljudnivån i lokalen Ljudnivån för larm för intern insats och larm för uppmärksamhet bör uppfylla samma krav som för utrymningslarm enligt Ljudnivån på signalen för utrymning ska inte understiga 65 db(a) på platser där personer vistas mer än tillfälligt

50 Ljudnivån på utrymningslarm ska vara minst 10 db(a) över omgivande normal bakgrundsljudnivå. Tillfälliga bullertoppar med maximalt 30 sekunders varaktighet behöver inte medräknas Ljudnivån på signalen för utrymning ska inte överstiga 115 db(a) där personer vistas (golvplan) Ljudnivån på signalen för utrymning ska inte vara högre än 25 db(a) över den högsta förekommande bakgrundsljudnivån Utrymningslarm som används i lokaler för sovande personer där krav på utrymningslarm enligt BBR föreligger bör placeras så att ljudnivån vid en plats för sovande persons huvud minst uppgår till 75 db(a) Representativa värden på bakgrundsljudnivån finns i tabell Dessa värden är dock endast riktvärden. I det enskilda fallet kan helt andra värden förekomma. Lokal RT, s Lp, db(a) Affärslokal (butik) 0,3 0,8 70 Bankhall - stor - liten 0,8 2,0 1,5 2, Bibliotek 0,5 0,8 65 Biolokal 0,7 1,4 Bostäder - badrum - kök (diskmaskin på) - sovrum (tv på) - vardagsrum (stereo på) 0,3 0,7 0,3 0,6 0,3 0,6 0,3 0, Busstation *** 80 Cafeteria 1,0 1,8 80 Dealingsrooms (aktiehandelsrum etc. inom till exempel banker) 1,0 2,0 85 Domstolslokal 0,5 1,0 65 Flygplatsterminal *** 75 Hotellrum (tv på) 0,4 0,6 70 Industri - kontrollrum, etc. - produktionslokal, lätt industri - produktionslokal, tung industri 0,5 1,0 1,5 3,0 *** *** Järnvägsstation *** 85 Konserthall 1,5 2,3 Konferensrum 0,6 1,

51 Lokal RT, s Lp, db(a) Kontorsrum 0,4 0,9 60 Korridor - utan heltäckningsmatta - med heltäckningsmatta 0,5 1,2 0,3 0, Kök (restaurangkök) 1,0 2,0 80 Köpcentra (gångar etc. utanför butikslokaler *** 75 Lagerlokal 1,5 2,5 60 Ljusgård 1,5 2,5 75 Museum 0,8 2,5 65 Restauranglokal 0,5 1,0 75 Simhall 1,5 3,0 90 Sjukhus - operationssal - vårdrum 1,5 2,5 0,6 1, Sporthall 1,0 2,5 80 Teater 0,8 1,5 Tekniska utrymmen - fläktrum, pannrum - kylmaskinrum 0,7 1,5 1,0 2, Utställningshall *** 80 *** Går ej att ange i generella termer. Kontakta en akustikspecialist för referenser Källa: The British Fire Protection Systems Association, BFPSA (Code of practise voice alarm system). Vissa förenklingar och förtydliganden har gjorts i den svenska översättningen. Tabell Representativa efterklangstider (RT) och bakgrundsljudnivåer (Lp) i olika typer av verksamheter. Riktvärden. Andra värden kan förekomma

52 Mätning av ljudnivåer utförs med instrument som uppfyller kraven i SS-EN Kommentar: Mätning behöver normalt endast utföras på en eller flera punkter som kan anses vara representativa ur akustiksynpunkt. Med stöd av mätresultatet kan bedömning göras i övriga utrymmen Optiska larmdon avsedda för utrymningslarm För lokaler där bakgrundsljudet är högt, där det normalt vistas (arbetar) personer med nedsatt hörsel eller där hörselskydd normalt används ska optiska larmdon placeras som komplement till akustiska larmdon, i sådan omfattning och på ett sådant sätt att ljussignalen kan uppfattas från alla delar av de aktuella lokalerna För optiska larmdon ska pulserande rött ljus andvändas Ljussignal ska pågå tills återställning sker i centralutrustning Ljusstyrkan hos optiska larmdon ska anpassas efter de förhållanden som gäller för de aktuella utrymmen där larmdonen ska placeras. Där andra blinkande ljuskällor är synliga, där den allmänna ljusnivån är hög, där bakgrunden är ljus eller där signalen ska kunna uppfattas även utanför det centrala synfältet, måste särskilt ljusstarka signaler användas. Risken för bländning bör då beaktas Andra larmanordningar och system Vibrationslarm/Taktila larm Installation och användande av sådan utrustning utförs enligt tillverkarens anvisningar Larm via personsökare och liknande system Larm via personsökare och liknande system ska ske via tillförlitliga system. Elektrisk övervakning och reservkraft ska finnas i likvärdig omfattning som för larmdon utförda enligt detta regelverk. Larm via system som inte uppfyller dessa krav kan användas som komplement till larmdon enligt detta regelverk Talat meddelande avsett för utrymning Larm kan utföras med talat meddelande. Anvisningar för hur talat meddelande ska utföras omfattas inte av detta regelverk utan återfinns i prsbf Centralutrustning och brandförsvarstablå Allmänt a) En centralutrustning kan vara försedd med integrerad brandförsvarstablå. Om så omfattas brandförsvarstablåns tillämpliga delar av kraven i SS-EN b) Om en eller flera brandförsvarstablåer utgör externa enheter så finns inga krav från SS-EN 54-2 på dessa externa enheter men kraven i SS-3654 ska följas

53 6.7.2 Centralutrustning och brandförsvarstablå, inklusive extern strömförsörjningsutrustning, undercentraler och så vidare, ska placeras i ett rum som övervakas av anläggningen med rökdetektor(er). Detta gäller dock inte om detektorövervakningen utförs enligt klass E, se Centralutrustning och brandförsvarstablå ska placeras i ett rum som säkerställer funktionen hos centralutrustningen och brandförsvarstablån vid normaldrift. Hänsyn ska tas till miljöstörningar såsom vibration, rök, temperatur, luftfuktighet, damm, gaser och ånga från omgivningen samt skydd mot yttre påverkan Den del av centralutrustningen eller brandförsvarstablån som betjänas av insatspersonal ska vara placerad i utrymme beläget i markplan i direkt anslutning till entré eller ingång som normalt används av insatspersonalen. Kommentar: Om anläggningen har automatisk vidarekoppling av brandlarmsignal till räddningstjänsten bör placeringen av denna del av centralutrustningen eller brandförsvarstablån göras i samråd med räddningstjänsten I centralutrustning/brandförsvarstablå eller i kompletterande skåp som öppnas med brandkårsnyckel enligt SS 3654 ska det finnas utrymme för dokument enligt Centralutrustning, förutom brandförsvarstablå, ska placeras på lämplig plats ur installations-, drift- och serviceteknisk synpunkt Utrymningslarm som är uppdelat i mer än ett (1) larmdonsområde ska ha möjlighet till manuell aktivering av larmdonsområden. Följande indikeringar och manövermöjligheter ska då finnas: a) Omkopplare för varje område där det ska vara möjligt att manuellt aktivera signalen för utrymning inom området b) Omkopplare för aktiveringen av utrymningslarm i samtliga larmdonsområden. Alternativt en larmknapp bredvid manöverenheten c) Röd optisk indikering som anger att signalen för utrymning är aktiverat (att larm avges) för respektive område För undercentral gäller i tillämpliga delar vad som sägs i Om centralutrustningen består av mer än en kapsling ska placeringen av varje kapsling uppfylla kraven enligt Om det av praktiska skäl är nödvändigt att installera någon del av centralutrustningen på en plats som inte uppfyller kraven i ska särskilda åtgärder vidtas för att skydda utrustningen. Förbindelser mellan kapslingarna ska förläggas i separata kablar. Kablar ska förläggas åtskilt på minst 0,15 meters avstånd från varandra. Avståndet börjar gälla 3 meter från kapslingen eller när kablarna förläggs i annat utrymme

54 Kommentar: Krav på förbindelserna mellan kapslingar finns i SS-EN 54-2 punkt Obs! Detta gäller inte b) i Förbindelser mellan centralutrustning och separat strömförsörjningsutrustning ska förläggas i separata kablar. Kablar ska förläggas åtskilt på minst 0,15 meters avstånd från varandra för skydd mot mekanisk åverkan. Avståndet börjar gälla 3 meter från kapslingen eller när kablarna förläggs i annat utrymme. Kommentar: Krav på förbindelserna mellan utrustningarna finns i SS-EN 54-2 punkt och i SS-EN 54-4 punkt Strömförsörjning Strömförsörjningsutrustning ska uppfylla kraven i SS-EN Nätfel och övriga indikeringar i strömförsörjningsutrustning indikeras enligt den felövervakning som ingår i centralutrustning enligt SS-EN 54-2 och strömförsörjningsutrustning enligt SS-EN Strömförsörjningsutrustningen ska vara fast ansluten till separat gruppsäkring. Gruppsäkringen ska markeras med skylt på gruppcentralens fasta del med texten BRANDLARM Separat strömförsörjningsutrustning bör placeras i anslutning till centralutrustningen. Placeras denna på annan plats ska uppgift om placeringen finnas i eller vid centralutrustningen Placeras inte strömförsörjningsutrustningen vid centralutrustningen ska lokalen vara övervakad av anläggningen med rökdetektor(er). Detta gäller dock inte om detektorövervakningen utförs enligt klass E, se Lokalen ska ha sådan temperatur och luftfuktighet att tillförlitlig funktion hos strömförsörjningsutrustningen säkerställs. Lokalen ska vidare vara skyddad mot miljöstörningar som vibration, rök, damm, gaser och ånga från omgivningen. Vid strömförsörjningsutrustning som inte placeras vid centralutrustning ska finnas skylt BRANDLARM Batterikapaciteten ska normalt medge 24 timmars drift av anläggningen i normalläge och därefter 30 minuters drift i larmläge efter nätbortfall Kortare reservdrifttid i normalläge kan godtas med efterföljande villkor: a) 5 timmar Om det i objektet finns ett fast installerat reservelverk, till exempel dieseldrivet. Villkor: Reservelverket ska ha automatisk start och tankvolym för minst 24 timmars drift, övervakningssystem som automatiskt för över signal för utebliven start, låg batterispänning och bränslenivå till ständigt bemannad plats eller jourpersonal. Batterikapaciteten ska medge drift i larmläge 30 minuter efter reservdrifttidens slut. b) 2 timmar Om det i objektet finns ett fast installerat reservelverk, till exempel dieseldrivet

55 Villkor: Samma som anges i a) ovan och därtill servicepersonal i jour samt reservdelar inom objektet (till exempel nätaggregat och uppladdade reservbatterier). Batterikapaciteten ska medge drift i larmläge 30 minuter efter reservdrifttidens slut Vid beräkning (eller mätning) av strömförbrukning i larmläge ska inräknas samtliga larmdon och andra funktioner som aktiveras vid larm, centralutrustningen med 3 sektioner utställda i larmläge samt larmöverföringen i larmläge. I anläggningar större än 20 sektioner görs tillägg med en sektion per ytterligare påbörjat tiotal. Beräkning av strömförbrukning i viloläge och i larmläge (se ovan) samt reservdrifttid ska utföras av anläggarfirman i samband med att anläggarintyg utfärdas, alternativt kan en dokumenterad mätning utföras av anläggarfirman. Beräknade eller uppmätta värden ska anges i anläggarintyget Till anläggningens strömförsörjning får inte andra apparater eller anläggningar anslutas än vad som framgår i nedanstående stycke. Andra brandskyddssystem än de som ingår i anläggningen enligt 4.3 får anslutas om dessa är utformade enligt kapitel 14 eller kapitel 16 och kraven på reservdrifttid och kapacitet upprätthålls. Andra styrfunktioner ska anslutas via galvaniskt skiljande utrustning. 6.9 Överföring av larmsignal till larmcentral Larmsignal ska automatiskt överföras till en ständigt bemannad larmcentral varifrån nödvändiga åtgärder för att släcka och begränsa bränder kan initieras. Överföringen ska uppfylla kraven enligt Kommentar: Kompetens, resurser och befogenheter hos larmcentralen bör anpassas till behovet för det övervakade objektet Överföring av felsignal till larmcentral Felsignal ska automatiskt överföras till en ständigt bemannad larmcentral varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras. Överföringen ska uppfylla kraven enligt Kommentar: Kompetens, resurser och befogenheter hos larmcentralen bör anpassas till behovet för det övervakade objektet

56 6.11 Släckanläggning och styrningar Anläggning kan också styra annan utrustning, till exempel: Släckanläggningar (se kapitel 14) Branddörrar Brandgasventilation Brand- och rökgasspjäll Utrustning för ventilationsavstängning Tändning av belysning Avstängning av musik Upplåsning av elslutbleck Hissar Talat utrymningslarm Se även och kapitel 0. Val av typ av styrning i utförandespecifikationen enligt ska följas Frånkoppling av utrustning enligt får endast ske under förutsättning att brand- och personsäkerheten i de övervakade lokalerna inte åsidosätts och, i förekommande fall, efter att andra säkerhetshöjande åtgärder har vidtagits De olika styrfunktionerna ska uppdelas på ett sätt så att varje styrfunktion enligt kan frånkopplas var för sig. Behov av ytterligare uppdelning ska beaktas. Kommentar: Benämningarna på de olika styrfunktionerna bör överensstämma med utförandespecifikation, färdigställandedokumentation med mera Om anläggningen är utförd med utrymningslarm ska särskilda åtgärder vidtas så att signalen för utrymning kan uppfattas i lokaler där det spelas musik med hög volym (till exempel danslokaler, gym, musikstudios mm). Kommentar: Exempel på sådan åtgärd kan vara automatisk frånkoppling av musikkällan, larm till bemannad plats som initierar utrymning och så vidare. Vid automatisk frånkoppling av musikkällan är det av vikt att utrustning för frånkoppling är ansluten på ett sådant sätt att funktionen inte äventyras om man exempelvis byter strömuttag Tvådetektorsberoende/tvåsektionsberoende Allmänt System beroende av två detektorer eller två sektioner kan användas, dels för utlösning av släckanläggning, dels för undvikande av onödiga larm till larmcentral och räddningstjänst. I varje avskilt utrymme ska det finnas minst två samverkande detektorer eller vid tvåsektionsberoende minst en detektor från vardera sektionen. Med larmvillkor nedan avses signal och/eller styrning som aktiverar funktioner enligt respektive För system med sektioner styrs larmvillkor av respektive sektion

57 Aktivering av släcksystem Vid tvådetektorsberoende system ska först brandindikerande detektor överföra brandsignal till larmcentral och även direkt påverka de stängningar och stopp som behövs för att behålla släckmedlet inom avsett område. Vid brandindikering från ytterligare en detektor inom området ska släcksystemet aktiveras. Vid tvåsektionsberoende ska brandindikering från detektor i först larmande sektion överföra brandsignal till larmcentral och även direkt påverka de stängningar och stopp som behövs för att behålla släckmedlet inom avsett område. Vid brandindikering från detektor i den andra sektionen ska släcksystemet aktiveras Undvikande av onödigt larm Vid tvådetektorsberoende system ska den första brandindikerande detektorn ge optisk indikering i centralutrustning och eventuell signal på annan plats för lokal åtgärd. Vid brandindikering från ytterligare en detektor inom området ges brandlarm som överförs till larmcentral Detektorer I tvådetektors-/tvåsektionsberoende system ska övervakad yta enligt 6.5 halveras. Antalet detektorer för varje larmvillkor ska vara lika stort och detektorerna ska vara jämnt fördelade över ytan. Är detektorerna fast knutna till visst larmvillkor ska de dessutom vara avståndsmässigt jämnt fördelade till varandra, det vill säga intilliggande detektorer ska tillhöra annat larmvillkor Sektioner Sektioner för tvådetektors-/tvåsektionsberoende får inte omfatta andra lokaler än de direkt berörda. Eventuella larmknappar i tvådetektors-/tvåsektionsberoende system ska vara anslutna så att brandlarm ges direkt vid intryckning av knappen Ledningsnät och andra förbindelsemedia Ledningsnät Anläggningens ledningsnät ska inte vara gemensamt med annan anläggningssort. Styrning av funktioner som ingår i anläggningen enligt 4.3 får förläggas i samma ledningsnät då anläggningens strömförsörjning används Ledningstyper ska väljas med hänsyn till de komponenter som ska användas och de förläggningsförhållanden som gäller. Detta gäller även kopplingsmateriel Alla ledningar ska vara förlagda i utrymmen som övervakas med detektering i enlighet med SBF 110 eller automatisk vattensprinkler enligt SBF 120. Om ledningsnät passerar icke övervakat utrymme, undantaget , ska den delen utföras enligt ett eller flera av följande alternativ: a) Ledningsnätet utförs i en krets med kortslutningsisolatorer så att uppfylls. b) Ledningsnätet utförs med brandresistent kabel enligt IEC , IEC , ICE eller SS-EN Nätmaterial som ingår i ledningsnätet ska ha motsvarande funktionstillförlitlighet som de anslutna ledningarna. c) Ledningsnätet förläggs avskilt i klass EI

58 Ledningsnät för larmdon som har till uppgift att ge utrymningslarm ska utföras enligt ett eller flera av följande alternativ. a) Ledningsnätet utförs i en krets med kortslutningsisolatorer så att uppfylls b) Ledningsnätet utförs med brandresistent kabel enligt IEC , IEC , ICE eller SS-EN Nätmaterial som ingår i ledningsnätet ska ha motsvarande funktionstillförlitlighet som de anslutna ledningarna. c) Ledningsnätet förläggs avskilt i klass EI 30. Kommentar: Kraven är ställda med hänsyn till att eventuell brandpåverkan på kablarna snabbt kan medföra att stora delar av signalen för utrymning eller för styrning av brandtekniska installationer enligt slås ut. Kortslutning kan erhållas i en kabel (som inte är brandresistent) redan efter någon minuts brandpåverkan. Avsteg från kraven kan göras om utredning kan påvisa att funktionen på signalen för utrymningen inte äventyras av att kablarna utsätts för brandpåverkan och att funktionen kan upprätthållas under hela den tid som behövs för utrymning (se BBR beträffande dimensionerande förutsättningar för beräkning av utrymningstid) Avståndet till åskledare ska vara betryggande Luftledningar överstigande 200 meter ska normalt förses med lämpliga skydd i den omfattning systemleverantören bedömer lämpligt. Även längre markförlagda ledningar behöver i regel förses med skydd i åskintensiva områden eller områden med låg markresistivitet Skarvning av kabel utförs med kopplingsdosa eller med metod som är anpassad till kabeltyp och omgivningsförhållanden. För skärmad kabel ska skärmegenskaperna ha bibehållen funktion genom skarven Radioöverföring Radiolänkade komponenter är beroende av omgivningsförhållandena för en tillförlitlig förbindelse. En mätning av signalförhållandet inom det övervakade området bör göras före projektering för att fastställa möjliga avstånd till centralutrustning och behov av antennenheter. I de fall projektering av en radiolänkad anläggning ska göras innan byggnaden är uppförd får i stället en erfarenhetsbaserad bedömning göras. Kommentar: Regelverkets krav på komponenter, placering, skyltning, dokumentation med mera ska uppfyllas Skydd mot elektromagnetisk påverkan Komponenter ska inte placeras så att de riskerar att utsättas för högre nivåer av elektromagnetisk påverkan än vad de är avsedda för. Om detta inte kan undvikas ska särskilda åtgärder vidtas

59 6.15 Dokumentation Projektören ska ta fram dokument i sådan omfattning och detalj att installationen kan utföras enligt detta underlag. Detta ska minst omfatta: a) Ritningar som utvisar typ och placering av samtliga komponenter. För aspirerande rökdetektorer ska ritningen redovisa rörförläggning, rör- och håldimensioner samt hålplacering. För flamdetektorer ska ritningen tydligt visa hur varje detektor ska vara riktad och vilken yta varje detektor övervakar. b) Översiktschema/nätschema. Ändringar som sker i ett senare skede ska dokumenteras och intygas på motsvarande sätt Behörighet Anläggningen ska normalt projekteras av en anläggarfirma enligt SBF 1008 eller av behörig ingenjör enligt SBF Om projektering utförs av annan projektör ska projekteringen granskas av en anläggarfirma eller av behörig ingenjör. Granskningen ska dokumenteras

60 7 Installation 7.1 Allmänt Installationen ska utföras utgående från projekteringen enligt Om utförande enligt projekteringen visar sig olämpligt under installationen ska ändringar fastställas av projektören eller av person med motsvarande kompetens. Ändringarna ska dokumenteras enligt Installationen ska utföras på ett fackmässigt sätt och i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter. 7.2 Placering av komponenter Alla komponenter (till exempel detektorer, larmknappar och larmdon) ska vara säkert fastsatta i underlaget så att de inte kan lossna av vibrationer. Rök- och värmedetektorer ska monteras i horisontalläge eller nära horisontalläge. Vid montering i tak med lutning får de dock monteras med en maximal lutning som motsvaras av taklutningen (se figur 7.2.1). Figur Placering av detektor vid lutande tak Detektorer i ljusbrunnar, kupoler, brandventilatorer och dylikt får monteras på utrymmets vägg enligt och I undergolv och liknande med höjd mindre än 0,2 meter får detektor monteras i golvet. Den ska då vid behov förses med skydd mot söndertrampning. Vid montering av detektor på undertaksplatta ska ett detektorfäste användas som även fixerar skyddsrören mot plattan och detektorn. Om detektorns underlag utgörs av lös takkassett eller liknande ska denna permanent fästas på sitt upplag. Övermålning av detektor får inte ske. Kommentar: Detektor bör placeras så att indikering för aktiverad detektor riktas mot angreppsväg

61 7.2.2 Detektorer, larmknappar, larmdon och centralutrustning ska placeras så att de inte riskerar att utsättas för fysisk skada. Speciell hänsyn ska tas till åtkomlighet för service. Om det behövs ur åtkonstsynpunkt får detektor hängas upp i avsedd hissanordning. Detektorer får monteras på bärlinor under förutsättning att reglerna om avstånd till tak uppfylls Samtliga till anläggningen hörande detaljer som spridningsplintar, ställ (KK), strömförsörjningsutrustningar, antennenheter och andra komponenter i signalvägen för radiolänkade system ska märkas med texten BRANDLARM. Detta gäller inte detektorer eller larmdon. Detektorer som har adressenheten i detektorn ska, för att undvika förväxling, märkas med nummer både på sockel och på detektor som visar att de hör ihop. Anläggning som har centralutrustning som själv övervakar att rätt detektor sitter på rätt plats och som avger felsignal vid feladressering vid montaget behöver dock inte märkas på detta sätt. Separat adressenhet ska märkas med Adressenhet brandlarm. Sådana enheter bör även märkas med funktionstext. Säkring i gruppcentral ska märkas enligt Larmknappar i industrilokal eller annan lokal där frånkoppling av rökdetektorer återkommande sker får inte anslutas så att frånkoppling av rökdetektorer förhindrar larm från larmknapparna. 7.3 Kabelinstallation Kabel ska installeras så att kraven i uppfylls Kabel ska ha röd mantel, såvida inte estetiska skäl eller särskilda föreskrifter innebär att annan färg är nödvändig Kabelgenomföringar genom brandcellsgränser ska utföras så att brandklassningen upprätthålls Alla kablar ska vara permanent fastsatta och skyddade mot mekanisk åverkan, till exempel från skarpa kanter på ledningsränna, byggnadsdel eller annan utrustning. Limning av kablar är inte tillåten Separation till nätkablar (eller kraft kablar) för skydd mot elektromagnetisk påverkan, ska utföras enligt SS-EN samt elinstallationsreglerna SS Kommentar: Kablar bör förläggas på kabelstege, kabelrännor eller liknande. Fästmateriel samt avstånd mellan fästpunkter ska vara anpassat för kabel och underlag. I vissa fall (till exempel på kabelstege) kan det vara nödvändigt att stödja kabeln med bottenplåt eller att förlägga den i skyddsrör Kopplingsmateriel ska uppfylla kraven för användning i aktuell miljö och vara avsett för anslutning av den aktuella kabeltypen

62 7.4 Aspirerande rökdetektorsystem Samplingshål ska markeras så att de är lätta att identifiera (med avvikande färg eller med klartext) 7.5 Radioaktiva komponenter Användning och hantering av joniserande rökdetektorer ska följa föreskrifter och anvisningar från Strålsäkerhetsmyndigheten. Kommentar: Se mer i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrift om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne SSMFS 2008: Dokumentation Installationsritningarna ska uppdateras så att de överensstämmer med den verkliga installationen Ledningsnät och radiolänkade förbindelser ska dokumenteras enligt SS Behörighet Installationen ska utföras av en anläggarfirma eller av installatör under överinseende av den anläggarfirma som ska utfärda anläggarintyget. Om installationen utförs av annan än anläggarfirma ska ett avtal upprättas med den anläggarfirma som ska utfärda anläggarintyget. Avtalet ska reglera hur kontrollen av att utfärdandet uppfyller regelverket. Kommentar: Överinseendet innebär att anläggarfirman kontrollerar projekteringen och installationen i sådan omfattning att eventuella brister gentemot reglerna kan påtalas i ett tidigt skede. Anläggarfirman bör också föreslå lämpliga åtgärder och förändringar som kan leda till en bättre anläggning. Under installationsfasen avgör omfattningen och svårighetsgraden av systemet hur ofta och omfattande kontrollerna och platsbesöken bör ske

63 8 Uppstart och konfiguration 8.1 Konfigurering av centralutrustning Konfigurering av anläggningen ska utföras enligt kraven i projekteringen, relevanta standarder och föreskrifter. Beskrivning i utförandespecifikation och brandskyddsdokumentation ska följas. 8.2 Dokumentation Ändamålsenlig dokumentation ska upprättas som beskriver konfigureringen av anläggningen. Dokumentationen ska vara varaktig, enkelt identifierbar och ange den eller de personer som utfört konfigurationen. 8.3 Behörighet Konfiguration av anläggningen ska utföras av anläggarfirma enligt SBF

64 9 Färdigställandekontroll och kvalitetssäkring 9.1 Allmänt Syftet med färdigställandekontroll och kvalitetssäkring är att fastställa att det installerade systemet uppfyller kraven enligt utförandespecifikation, projektering samt relevanta standarder och föreskrifter. 9.2 Färdigställandekontroll Färdigställandekontroll innebär en noggrann okulär kontroll av hela anläggningen för att försäkra sig om att installationen är utförd på ett tillfredsställande sätt, att använda metoder, material och komponenter uppfyller kraven i detta regelverk samt att ritningar, provningsprotokoll och skötselanvisningar överensstämmer med anläggningen. Färdigställandekontrollen omfattar provning och kontroll av att anläggningen fungerar på avsett sätt, inklusive att de tidskrav som anges i regelverket uppfylls. Kontrollera bland annat att a) samtliga detektorer, larmknappar och larmdon är korrekt placerade, installerade och märkta, är av korrekt typ och fungerar korrekt b) informationen som visas på centralutrustningen är korrekt c) överföringen av larm- och felsignaler till larmcentral är i drift eller förberedd, att signalerna kommer att presenteras korrekt d) strömförsörjningsutrustningen är dimensionerad enligt och för erforderlig reservdrifttid e) alla tillhörande funktioner (in- och utgång) fungerar korrekt f) alla styrningar fungerar med avsedd funktion g) responstiden för aspirerande rökdetektorsystem uppfyller kraven h) ritningar, provningsprotokoll, skötselinstruktioner och andra dokument är korrekta och klara för överlämning i) orienteringsritning, extra indikeringslampor, tablåer med mera, som används för att identifiera det område som larmar, är korrekt utförda och rätt placerade. Kommentar: Om konfigurering enligt 8.1 utförts av den sakkunnige, delegerad person eller driftsättare från anläggarfirma kan sådan provning samordnas med provning för färdigställandekontroll. 9.3 Kvalitetssäkring Innan slutlig kvalitetssäkring görs bör systemet ha varit i full drift under en provperiod om 14 dagar för att fastställa om systemet fungerar stabilt i sin normala miljö. Kvalitetssäkringen ska utföras av anläggarfirma. Kvalitetssäkringen består av a) Kontroll av att samtliga dokument som krävs enligt detta regelverk är framtagna och korrekta. b) Kontroll av att färdigställandekontroll är utförd med tillfredsställande resultat. c) Kontroll av att anläggningen uppfyller kraven enligt detta regelverk med endast de avvikelser som finns angivna på anläggarintyget

65 9.4 Dokumentation Följande dokumentation ska överlämnas till anläggningsägaren: a) Orienteringsritning enligt SBF 1021 b) Serviceritning enligt SBF 1021 c) Ritning över larmdonsområden enligt d) Anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga B e) Utskriven dokumentation över anläggningens konfigurering, alternativ beskrivning av åtkomsten av denna dokumentation f) Datablad över ingående komponenter g) Dokumentation som redovisar strömförbrukningsberäkning, alternativt strömförbrukningsmätning h) Dokumentation som redovisar omfattning och resultat av färdigställandekontroll i) Skötselanvisning för anläggningen j) Anvisningar för förfarandet vid larm, felsignal och återställning k) Funktionsbeskrivning för anläggningen som med beskrivande text översiktligt redovisar anläggningens egenskaper, till exempel funktionen för larmdon, styrningar och larmöverföring, samt eventuell larmlagringsfunktion l) Förteckning och beskrivning över inkopplade styrningar, inklusive hur och var återställning sker m) Registrering av ledningsnätet n) Ritning som för aspirerande rökdetektorer redovisar rörförläggning, rör- och håldimensioner samt hålplacering Kommentar: Detta kan redovisas på en serviceritning om den är utförd i skala högst 1:200. o) Ritning som för flamdetektorer redovisar hur varje detektor ska vara riktad och vilken yta varje detektor övervakar Kommentar: Detta kan redovisas på en serviceritning om den är utförd i skala högst 1: Följande dokumentation ska finnas i direkt anslutning till centralutrustningen: a) Orienteringsritning enligt SBF 1021 (#) b) Serviceritning enligt SBF 1021 c) Ritning över larmdonsområden enligt (#) d) Kopia av aktuellt anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga B (#) e) Skötselinstruktion för anläggningen f) Handhavandeanvisning enligt (#) g) Skylt med uppgift om anläggningsskötare med mera enligt bilaga E (#) h) Kontrolljournal med särtryck av avsnitt 11 och 12 i dessa regler (#) i) Registreringshandlingar enligt SS (får förvaras på annan särskilt angiven plats) j) Funktionsbeskrivning för anläggningen (#) k) Förteckning och beskrivning över inkopplade styrningar (#) Då separat brandförsvarstablå används förvaras ovanstående dokument markerade (#) vid BFT. Övriga handlingar ska finnas i anslutning till centralutrustningen

66 9.4.3 Om anläggningen är utförd med utrymningslarm och är uppdelad i mer än ett (1) larmdonsområde ska en ritning som tydligt visar hur uppdelningen är utförd finnas. Ritningen ska märkas tydligt med text Områdesindelning av utrymningslarm. Ritningen ska vara tydlig och lättöverskådlig. De olika områdena ska vara markerade med olika färger. Ritningen ska utformas enligt ett av nedanstående alternativ. a) Inplastad och uppsatt på vägg i direkt anslutning till centralutrustning eller brandförsvarstablå. b) Inplastad och insatt i separat pärm märkt Utrymningslarm som förvaras synligt i direkt anslutning till centralutrustning eller brandförsvarstablå. c) Integrerad i pärm Orienteringsritningar för brandlarmanläggning enligt SBF Ritning över områdesindelning av utrymningslarm ska då utgöra separat blad som läggs sist i pärmen. Tydlig hänvisning ska införas i registerbladet i pärmen, som förvaras i direkt anslutning till centralutrustning eller brandförsvarstablå I anslutning till centralutrustning eller brandförsvarstablå ska det finnas en enkel handhavandeinstruktion som är anpassad för användaren och endast innehåller anvisningar för: a) åtgärder vid larm b) återställning c) felsignal. Denna anvisning ska fästas permanent på centralutrustningen/brandförsvarstablån eller innanför dess lucka När anläggningen har en manöverenhet för manuell aktivering av larmdonsområden enligt ska det i anslutning till manöverenheten finnas en ritning över larmdonsområden enligt och en enkel anvisning för handhavandet i samband med manuell aktivering av utrymning. Denna instruktion ska vara avsedd för att permanent fästas på eller i anslutning till manöverenheten När all dokumentation är överlämnad och anläggningen kvalitetssäkrad kan anläggningen anses överlämnad. Överlämnandet bör dokumenteras. 9.5 Behörighet Färdigställandekontroll ska utföras av den sakkunnige, delegerad person eller en driftsättare från anläggarfirma enligt SBF Kvalitetssäkring ska utföras av den sakkunnige eller delegerad person från anläggarfirma enligt SBF

67 10 Besiktning 10.1 Behörighet Leverans- och revisionsbesiktning av en anläggning innebär en kompetent opartisk tredjepartskontroll av anläggningens riktighet av besiktningsman. Besiktningsmannen ska vara utsedd av besiktningsfirma enligt SBF Leveransbesiktning Varje anläggning ska leveransbesiktigas snarast efter utförd färdigställandekontroll och kvalitetssäkring Leveransbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF Om påträffade avvikelser är av sådan omfattning att anläggningens funktionsduglighet inte uppnås eller inte kan bedömas, ska leveransbesiktningen avbrytas och slutföras när avvikelserna är korrigerade Efter leveransbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga C. Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget Revisionsbesiktning En anläggning ska revisionsbesiktigas regelbundet, minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum. Anläggningsägaren ansvarar för att revisonsbesiktning beställs Revisionsbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF Efter revisionsbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga C. Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget Dokumentation Förutom besiktningsintyg enligt respektive ska besiktningen noteras i anläggningens kontrolljournal

68 11 Användning och skötsel 11.1 Allmänt Anläggningens effektivitet ska alltid upprätthållas. För att säkerställa avsedd funktion är det nödvändigt med regelbunden skötsel. Detta kapitel anger de minimikrav på skötsel som ska följas, dock ska anläggningen alltid skötas i enlighet med senaste utgåvan av SBF Anläggningsskötare För skötsel och underhåll av anläggningen ska det finnas minst två av anläggningsägaren utsedda personer (anläggningsskötare). Dessa ska ha erforderlig utbildning och ha möjlighet att avsätta nödvändig tid för sitt uppdrag på objektet Anläggningsskötare ska ha en kompetens som minst motsvarar grundkraven i Bilaga D Anläggningsskötaren ska vara orienterad om vilka räddnings- och brandsläckningsåtgärder som ett larm på objektet initierar (till exempel utrymningslarm och larmcentralens åtgärder), om brandredskapens placering och användning samt om de för anläggningen gällande regler som utfärdats av anläggningsägaren, försäkringsbolaget eller andra Anläggningsskötaren ska vid besiktning, skötsel och underhåll av systemet ha tillträde till samtliga övervakade lokaler och utrymmen Kontrolljournal Alla skötselåtgärder ska dokumenteras i en kontrolljournal som ska förvaras vid centralutrustningen eller brandförsvarstablån (se även 6.7.4). Noteringar kan göras av anläggningsskötare, anläggarfirma, servicefirma eller besiktningsfirma. I kontrolljournalen ska följande noteras: a) Datum, tid och vem som utfört noteringen. b) Utförda kontroller och provningar (inklusive besiktningar). c) Byte eller ändring av programvara från leverantör. d) Ändring av konfigureringen för anläggningen. e) Utlösta larm med uppgift om sektion, detektor, orsak och åtgärd. f) Onödiga aktiveringar, de ska alltid anges med beskrivning av orsaken till larmet samt de åtgärder som vidtagits för att minimera risken för upprepning. g) Utlösta felsignaler med uppgift om feltyp, orsak och åtgärd. h) Driftstörning med uppgift om orsaken. i) Frånkoppling och tillkoppling av hela eller delar av anläggningen. j) Justeringar eller ändringar av anläggningen. k) Justering respektive byte av detektor Om mer än en onödig aktivering erhållits under en tolvmånadersperiod bör en utredning genomföras beträffande erforderliga åtgärder

69 11.4 Utbildning och instruktion till personal Anläggningsskötare och annan personal som ansvarar för anläggningen ska ha instruktioner om de åtgärder som de ska vidta i händelse av larm respektive felsignal All personal som ingår i larmorganisation och/eller utrymningsorganisation ska ha genomgått utbildning för sin uppgift. De ska ha kunskap om larmlagringsfunktionen och vilka åtgärder de ska vidta vid larm. Kommentar: Personal bör även erhålla utbildning om brandrisker, brandskydd och företagets brandskyddsorganisation Användarens schema för provning Anläggningsskötaren svarar för regelbunden kontroll av alla för funktionen väsentliga delar. Den regelbundna kontrollen ska omfatta alla delar i anläggningen som är av väsentlig betydelse för anläggningens effektivitet. Skötselåtgärderna ska minst omfatta systemets skötselinstruktioner. Följande minimikrav ( ) gäller beträffande omfattning och tidsintervall för kontroll och provning av anläggningen: Månadskontroll Minst en gång per månad ska följande kontroller och provningar utföras: a) Kontroll av att åtkomsten till centralutrustning, brandförsvarstablå eller larmlagringstablåer inte begränsas av några hinder. b) Kontroll av att ingen funktion i centralutrustningen är frånkopplad. Månadskontroll ska noteras i kontrolljournal. Avvikelser från normalläget undersöks och åtgärdas snarast Kvartalsprov Minst en gång per kvartal ska följande kontroller och provningar utföras i samband med det ordinarie månadsprovet: a) Vid larmprov av detektorer i anläggningar med sektionsindelning utan kompletterande larmadresser ska minst en detektor provas i 25 % av sektionerna. På ett år ska samtliga sektioner vara provade. b) Vid larmprov av detektorer i anläggningar med sektionsindelning och kompletterande larmadresser ska minst 2 % av detektorerna provas. Provningen ska spridas över anläggningen och året, så att olika detektorer provas. c) Funktionsprov för inkopplade larmdon och styrningar inom de sektioner som larmprovas (enligt ovan). d) Funktionsprov av larm- och felsignalöverföring till larmcentralen (i förekommande fall). e) Prov av centralutrustningens och brandförsvarstablåns indikeringar och funktioner enligt skötselinstruktion f) Provning av indikeringar och funktioner på eventuella tablåer (brandförsvarstablå, larmlagringstablå) enligt skötselinstruktion. g) Kontroll av batterier och strömförsörjning

70 Kvartalsprov ska noteras i kontrolljournal med angivande av vilka sektioner, detektorer med mera som provats. Avvikelser från normalläget undersöks och åtgärdas snarast Släckanläggning Finns släckanläggning som styrs av anläggningen ska de särskilda säkerhetsföreskrifterna för aktuell släckanläggning beaktas så att onödiga utlösningar av systemet inte sker Användarens schema för kontroll Anläggningsinnehavaren ska vidare svara för följande: Uppbyggnad, upphängning eller uppstapling av föremål kan påverka detektorernas funktion. Därför ska ett fritt utrymme om minst 0,25 meter under detektorerna upprätthållas i hela lokalen. Tillfälliga skydd, till exempel under målnings- och reparationsarbeten, ska avlägsnas omedelbart efter arbetets slut Utrymmen som undantagits från installation av detektorer, bland annat av det skälet att brandbelastningen är låg, ska hållas rena och fria från brännbara föremål Detektorer, ledningar eller andra komponenter tillhörande anläggningen får inte belastas genom till exempel upphängning av främmande föremål Framför centralutrustning, strömförsörjningsutrustning, larmknappar med mera får föremål som hindrar tillgängligheten inte placeras. Anvisningar och meddelanden utöver vad som anges i reglerna får inte anslås på centralutrustningens framsida Anläggningsskötaren ska svara för att ritningar och dokument enligt avsnitt och alltid finns vid centralutrustningen, alternativt vid brandförsvarstablån. Ändringar i de övervakade lokalerna eller av anläggningen ska utan dröjsmål införas på ritningar enligt avsnitt Vid förändring av lokaler, exempelvis förändring av rumsytor, installation av undertak eller förändring av verksamhet, ska anläggningen anpassas respektive utökas enligt gällande regler. Nytt anläggarintyg och ny leveransbesiktning kan erfordras, se Om detektor måste tas ned för provning eller av annan anledning måste annan fullgod detektor utan dröjsmål sättas in i dess ställe Om hela eller delar av anläggningen kopplas från ska åtgärden godkännas av ansvarig person hos anläggningsinnehavaren. Den frånkopplade delen ska till omfattningen begränsas så mycket som möjligt och frånkopplingstiden ska hållas så kort som möjligt. Kommentar: Eventuell kravställare kan kräva särskild rapportering av frånkoppling eller fel Vid centralutrustningen ska det förvaras en kopia av leveransbesiktningsintyget och det senaste revisionsbesiktningsintyget

71 11.7 Åtgärder vid frånkoppling och fel på anläggningen Vid frånkoppling eller fel på anläggningen även under kortare tid ska skärpt brand- och utrymningsberedskap hållas. Detta innebär bland annat att a) särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa utrymningssäkerheten b) personal som ansvarar för brandskyddet, utrymningssäkerheten och bevakningen inom de lokaler som berörs av frånkopplingen underrättas om detta och att området kontinuerligt ronderas c) kontroll ska verkställas om möjligt före frånkopplingen att övriga föreskrivna brandsläckningsanordningar finns och är i driftdugligt skick d) om Heta Arbeten ska utföras ska det ske i enlighet med säkerhetsreglerna för Heta Arbeten e) manuell släckutrustning och utbildad personal finns på plats f) rökning förbjuds där det annars är tillåtet Åtgärder vid larm- och felsignal Åtgärder vid larm eller fel Följande åtgärder ska vidtas vid larm eller fel: a) Anläggarfirmans instruktioner vid centralutrustningen enligt ska följas. b) När larmet vidarebefordrats till larmcentral ska återställning av utlöst brandlarm endast ske i enlighet med överenskomna rutiner. c) Anläggningen ska snarast möjligt återställas i driftdugligt skick. d) Anledning till larm eller felsignal ska klarläggas och orsakerna undanröjas innan anläggningen anses vara återställd i driftdugligt skick Fjärrtjänster Fjärrtjänster innebär att möjlighet till indikering av status och/eller manövrering finns på annan plats än i centralutrustningen. Om fjärrtjänst ska användas ska detta vara godkänt av kravställaren innan tjänsten ansluts och tydligt framgå i anläggningens dokumentation. Fjärrtjänst kan vara att en anläggning kopplas samman med flera centralutrustningar i ett nätverk med en eller flera datorer, som kan användas för övervakning av larm från olika centralutrustningar. Fjärrtjänst kan även vara en koppling till en extern plats varifrån driften av brandlarmanläggningen övervakas Fjärrtjänster är ett komplement och ersätter inga krav på motsvarande funktion i centralutrustning eller annan del av anläggningen. Fjärrtjänst får inte innebära risk för felaktig funktion i anläggningen. Krav på behörighetsnivåer som finns för centralutrustning ska beaktas. Kompetensnivån för fjärrtjänstpersonalen ska motsvara kraven för anläggningsskötare. Dock kan kraven d), e) och f) i Bilaga D1 uppfyllas genom tillgång till skriftliga rutiner Fjärrtjänst som är begränsad till att endast indikera status på anläggningen kan användas utan övriga krav

72 Fjärrtjänst som möjliggör manövrering eller konfigurering får endast användas om kravställaren givit ett skriftligt accepterande av detta. En kontrolljournal ska föras av den som utför fjärrtjänsten. I den ordinarie kontrolljournalen ska det finnas en hänvisning till separat kontrolljournal för fjärrtjänst. Kommentar: Utformning av fjärrtjänster kan i övrigt följa riktlinjerna i Euralarms Alarm systems Remote services Application guideline

73 12 Underhåll 12.1 Allmänt Anläggningens effektivitet ska alltid upprätthållas. För att säkerställa avsedd funktion är det nödvändigt med regelbundet underhåll. Detta kapitel anger de minimikrav på underhåll som ska följas, dock ska anläggningen alltid underhållas i enlighet med senaste utgåvan av SBF Utförandet av underhållsarbetet bör regleras mellan anläggningsinnehavaren och anläggarfirman genom ett underhållsavtal Behörighet Underhåll ska utföras av anläggarfirma enligt SBF 1008 eller av annan kompetent servicefirma som godtagits av anläggarfirma eller kravställaren. Kommentar: Med kompetent servicefirma avses företag som har kunskap i SBF 110 samt installerat materiel Omfattning och intervall Omfattningen av underhållsarbeten samt tidsintervall för dessa arbeten beror på typ av anläggning och driftförhållanden. I regel ska underhållsarbete göras minst en gång per år Underhåll En plan för periodiskt underhåll av anläggningen ska finnas. Denna bör omfatta 30 år (BBR 2:51) Underhållsåtgärderna ska minst motsvara det som anges i samtliga datablad för de komponenter som ingår i anläggningen samt skötselinstruktionen för anläggningen Den som utför underhåll ska ha tillgång till det senaste besiktningsintyget för att kunna åtgärda eventuella avvikelser Frånkoppling av hela eller delar av anläggningen får endast utföras efter överenskommelse med anläggningsskötare. Erforderliga åtgärder för att upprätthålla säkerheten ska vidtas, se och Efter slutfört arbete ska återställning ske av de funktioner som frånkopplats eller ställts i provläge och anläggningen ska lämnas i driftläge Underhållsarbetet och resultatet av det ska dokumenteras i en rapport som överlämnas till anläggningsskötaren, ägaren eller överenskommen part

74 12.5 Reservdelar Reservdelar ska finnas vid anläggningen i enlighet med skötselinstruktionen. Det är alltid lämpligt att ett visst antal säkringar, reservglas och återställningsverktyg till larmknappar med mera finns på plats

75 13 Ändringar och utökningar av installerade system 13.1 Allmänt I händelse av a) ändringar i byggnaden eller verksamheten b) ändringar i processer och liknande inom det övervakade området som kan påverka brandrisken ska anläggningsägaren vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa anläggningen till de nya förutsättningarna Ändringar och utökningar av anläggning kan också bli nödvändiga på grund av nya riskbedömningar, teknisk utveckling, nya bedömningar från kravställare med mera Vid ändringar av databasen i en brandlarmanläggning finns det olika begrepp och sätt att verifiera, som beskrivs i bilden nedan Nytt anläggarintyg ska utfärdas om anläggningen utökas med ny sektion, ny kompletterande larmadress, nytt larmdonsområde, ny utlarmningsselektering eller nya styrfunktioner. Nytt anläggarintyg ska även utfärdas vid andra väsentliga ändringar av anläggningen. Kommentar: Med väsentlig ändring avses till exempel utbyte av centralutrustning eller förändring av styrfunktioner

76 13.2 Omfattning av överensstämmelse Alla ändringar och utökningar av en anläggning som är utförd enligt denna utgåva av regelverket ska utföras så att det ändrade eller utökade systemet fortfarande uppfyller regelverket Ändringar och utökningar av en anläggning som är utförd enligt tidigare utgåva av regelverket ska utföras så att den ändrade eller utökade delen av systemet helt uppfyller nuvarande utgåva av regelverket i enlighet med Utförande av ändring och utökning Särskild uppmärksamhet ska riktas mot a) att strömförsörjningen är anpassad till det ändrade eller utökade systemet b) att centralutrustning, detektorer, larmdon med mera som används vid ändringen eller utökningen är kompatibla med den befintliga utrustningen All dokumentation ska revideras så att den överensstämmer med det ändrade eller utökade systemet samt förses med datum för revideringen Behörighet och dokumentation av ändring och utökning Ändringar och utökningar ska projekteras, installeras, konfigureras, driftsättas och besiktigas på samma sätt som en nyinstallation Anläggarfirman intygar genom anläggarintyget att ändringen eller utökningen uppfyller kraven i SBF 110 samt att ändringen eller utökningen inte haft någon störande inverkan på den befintliga anläggningen. Kommentar: Om ändringen eller utökningen medför att olika fabrikat blandas är det viktigt att kompatibiliteten är säkerställd. Detta bör vara dokumenterat Anläggarintyget ska omfatta hela anläggningen, inklusive ändringen eller utökningen. Färdigställandekontroll enligt 9.2 ska utföras. För befintliga delar (de delar som har installerats före ändringen eller utökningen) gäller detta i den omfattning som ändringen eller utökningen kan ha påverkat respektive kontrollpunkt. Om någon del av anläggningen inte är avprovad ska detta anges på anläggarintyget med en tydlig beskrivning. De befintliga delarna behöver inte anpassas till aktuella regler, men på anläggarintyget ska det tydligt anges vilket regelverk som gäller för de olika delarna av anläggningen Ett nytt anläggarintyg innebär att en ny leveransbesiktning ska utföras. Detta kan utföras i samband med nästkommande revisionsbesiktning

77 14 Släckanläggningar 14.1 Allmänt Anläggningen kan användas för aktivering av olika typer av släckanläggningar, till exempel: Gassläcksystem och koldioxidanläggningar Vattensprinklersystem (förutlösning) och vattenspraysystem Vattendimsystem, skumsläckningssystem och övriga typer av släcksystem Anslutning av släckanläggningar får inte medföra ökad risk för fel eller felfunktion i anläggningen Släckanläggningarna förutsätts uppfylla relevanta regelverk och standarder (bland annat SBF 500, SBF 115, SS-EN , SBF 120, SS-EN 12845, SIS-CEN/TS 14816, SIS-CEN/TS och SS-EN ). Krav som anges i dessa regelverk och standarder ska följas och detta kapitel anger endast kompletterande krav Ett samråd med anläggarfirma eller annan installatör av släckanläggning ska alltid genomföras före projektering för att klarlägga gränssnitt, styrsignaler och ansvarsförhållande Vattensprinkler Som larmgivare ska användas larmpressostat eller flödesvakt. Anslutningen till anläggningen för brandlarm ska ske från larmgivaren samt utgöra en egen sektion (se ) Övriga larmsignaler från sprinkleranläggningen får anslutas till anläggning efter medgivande från kravställaren. Anslutning ska i sådant fall utgöra egen sektion så att larmet enligt inte hindras Aktivering av gassläcksystem Utformningen av kontroll- och aktiveringssystemet för gassläcksystem kan delas in i olika typer: Typ 1: Automatisk aktivering från en centralutrustning enligt SBF 110 via separat kontroll och fördröjningsanordning (KFA) Typ 2: Automatisk aktivering från en centralutrustning enligt SBF 110 med integrerad kontroll och fördröjningsanordning (KFA) Typ 3: Enbart manuell aktivering från en separat kontroll och fördröjningsanordning (KFA)

78 Typ 1 Typ 2 Typ 3 CU sänder aktiveringssignal till separat KFA. KFA sänder signal för utlöst och fel tillbaka till CU. CU och KFA integrerade i samma enhet. Manuell anläggning. KFA sänder signal för utlöst och fel tillbaka till CU eller annan bemannad plats. Figur Typ av aktivering av släcksystem Installation av KFA med tillhörande funktioner ska utföras enligt något av följande alternativ: Typ 1 av anläggarfirma för släcksystemet eller av anläggarfirma brandlarm. Typ 2 av anläggarfirma brandlarm. Typ 3 av anläggarfirma för släcksystemet eller av anläggarfirma brandlarm Både manuellt och automatiskt släcksystem ska aktiveras av en kontrollenhet och fördröjningsanordning, KFA som uppfyller kraven i SS- EN eller SS-EN , inklusive alla optioner som erfordras för krävda funktioner KFA ska placeras på plats som är väl skyddad mot brand, mekanisk skada eller annan åverkan. KFA ska placeras utanför det skyddade utrymmet och på lämpligt sätt vara övervakad av anläggningen. Vid eventuell annan placering av KFA ska denna alltid godkännas av kravställaren Då separat KFA finns ska en uppsättning orienteringsritningar över de skyddade släckzonerna finnas i skåp vid KFA. Skåpet ska kunna öppnas med brandkårsnyckel enlig SS 3654 och vara märkt Orienteringsritningar för släcksystem eller liknande. Orienteringsritningarna ska vara utförda enligt SBF Manuell aktiveringsanordning Manuell aktiveringsanordning ska placeras väl synlig och högst 1,6 meter över golv invid utsidan av de dörrar till det skyddade utrymmet som kan användas för utrymning Anordning för manuell aktivering ska uppfylla kraven i SS-EN Elektrisk aktiveringsanordning (larmknapp) ska vara försedd med skyddslock enligt SS-EN punkt Kommentar: Larmknapp enligt SS-EN har gul färg Vid manuell aktiveringsanordning ska det genom skylt eller liknande tydligt framgå vilken släckzon den är avsedd för

79 Vid manuell aktivering ska larm överföras till CU eller direkt till larmcentral. Aktivering ska även ske av de styrningar av maskinstopp, fördröjningar med mera som erfordras Larm direkt till larmcentral ska överföras med larmöverföringsutrustning som uppfyller kraven i Signaler akustiska och optiska I lokal med gassläcksystem ska akustisk larmsignal avges och där så behövs, till exempel i bullriga lokaler, tydlig optisk röd larmsignal när anläggningens detekteringssystem först reagerar. Larmsignal ska även avges för andra släckmedel som kan innebära risk för ohälsa. Kommentar: Krav på signalkaraktärer finns i SS-EN punkt Akustiska larmdon ska uppfylla kraven i SS-EN Optiska larmdon ska uppfylla kraven i SS-EN Utanför samtliga utifrån öppningsbara dörrar till lokal med gassläcksystem ska tydlig optisk röd signal ges när gas utlösts. Signalen får inte avställas förrän utströmmad gas säkert ventilerats bort. Signalen ska kvarstå tills den stängs av med separat brytare i eller invid KFA. Kommentar: Motsvarande bör tillämpas även för andra släckmedel När gassläcksystemet är blockerat ska detta markeras optiskt med gul signal utanför samtliga utifrån öppningsbara dörrar till lokalen samt i eller invid KFA. Kommentar: Motsvarande bör tillämpas även för andra släckmedel Vid samtliga larm- och signaldon ska det finnas skylt som anger vad signalen ifråga avser Styrutgångar Aktiveringar som krävs för att kvarhålla släckmedlet eller på annat sätt bibehålla verkan av släckmedlet under erforderlig tid ska ske genom styrutgång(ar) i KFA. Kommentar: Exempel på styrningar att beakta är fläktstopp, stängning av brandspjäll, maskinstopp och dörrstängning

80 14.7 Detekteringssystem Detektering ska ske så fort som möjligt. Normalt bör därför snabba detektorer, till exempel rökdetektorer eller aspirerande rökdetektorer, användas. Detektortyp ska alltid väljas utifrån den aktuella riskbilden och miljön. Vid val av detektortyp ska även källor till onödiga larm alltid beaktas, se även kapitel 6.4 och Bilaga F. Exempel på lämplig detektortyp: Skyddat utrymme Telekommunikationsrum Datarum Ställverksrum Transformatorrum Hydraulikrum Arkiv (förvaring av dokument, föremål) Valsverk Kontrollrum processindustrin Motorprovningsrum Oljekällare Detektortyp Aspirerande rökdetektorer Rökdetektorer Aspirerande rökdetektorer Rökdetektorer Aspirerande rökdetektorer Rökdetektorer Rökdetektorer Aspirerande rökdetektorer Flamdetektorer Värmedetektorer Rökdetektorer Aspirerande rökdetektorer Rökdetektorer Flamdetektorer Värmedetektorer Rökdetektorer Aspirerande rökdetektorer Flamdetektorer Värmedetektorer Rökdetektorer Flamdetektorer Värmedetektorer Rökdetektorer Tabell Exempel på detektortyper till skyddade utrymmen Samtliga detektorer som styr aktivering av släckanläggning ska märkas med STYR SLÄCKANLÄGGNING

81 Detektor som övervakar KFA får vid tvåsektionsberoende inkopplas på en av sektionerna som övervakar släckområdet, men får inte inkopplas på sektion som utgör KFA-anslutningen till centralutrustning Aktiveringsvillkor Systemet kan utformas som en- eller tvådetektorsberoende (alternativt sektionsberoende). Om rökdetektor eller aspirerande rökdetektor används för aktivering av anläggningen bör systemet vara utformat som tvådetektors- /tvåsektionsberoende. I vissa fall kan tvådetektorsberoende (alternativt tvåsektionsberoende) medföra en fördröjning av aktivering av släckmedlet som innebär ökade konsekvenser av branden. Val av aktiveringssystem bör alltid ske i samråd med beställare/kravställare och snabb aktivering bör ställas mot risken för onödiga utsläpp av släckmedel. Fördröjning av släckmedlets utlösning kan ibland erfordras till exempel för att medge tid för stängning av dörrar och spjäll eller fläktstopp. Denna fördröjning kan samordnas med eventuell personsäkerhetsfördröjning Tvådetektors-/tvåsektionsberoende, se Endetektors-/ensektionsberoende: Vid endetektors- eller ensektionsberoende ska samtliga erforderliga funktioner inklusive eventuell fördröjning aktiveras av först reagerande detektor

82 15 Särskilda risker 15.1 Allmänt Särskilda risker är alla objekt och utrymmen som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap för korrekt projektering, val av utrustning, placering och installation. Detta kapitel innehåller anvisningar för några specifika risker El- och elektronikutrymmen med hög lufthastighet eller hög luftomsättning Följande komplement till de allmänna reglerna gäller för övervakning av datorutrymmen och andra el- eller elektronikutrymmen med hög lufthastighet eller hög luftomsättning. De ersätter regler för sektionering, detektorval och detektorplacering enligt Avsnitt 15.2 gäller även för datamediaarkiv oavsett lufthastighet/-omsättning. Kommentar: Lufthastigheten ska alltid betraktas som hög i de fall lokala kylaggregat/klimataggregat finns i utrymmet för kylning av dator-, el- eller elektronikutrustning via cirkulerande luft Rökdetektorer eller aspirerande rökdetektorer ska användas Den övervakade ytan per rökdetektor/samplingshål får inte överstiga 30 m 2. Detektorerna/samplingshålen ska fördelas jämnt över ytan Detektorerna ska placeras så långt som möjligt från inblåsningsöppningarna (oavsett om dessa är av typ öppen kanal eller spridare). Evakueras frånluften genom öppningar i taket eller i vägg omedelbart under taket ska detektorerna placeras med hänsyn till luftströmmarna Vid beaktande av ventilationens inverkan ska hänsyn tas till olika driftsfall och till dygnsvariationer I de fall lokala kylaggregat/klimataggregat finns ska detektor/samplingshål placeras i cirkulationsluftsströmmen före eventuellt luftfilter Utrymme ovan undertak och under förhöjt golv ska alltid förses med detektorer/samplingshål. Vid utrymmen som utgör del av ventilationssystem samt vid undertak med öppningar överstigande 5 % av takytan, får ytan per detektor inte överstiga 30 m 2. För övriga fall gäller de allmänna ytkraven enligt avsnitt Datorutrymmen ska utgöra egen sektion. Överstiger ytan 500 m 2 ska undertak respektive förhöjt golv utgöra egna sektioner. Dolda detektorer ska alltid förses med yttre indikering och skylt/orienteringsritning. Detektorer i apparatskåp ska utgöra egna sektioner och yttre indikering ska finnas då sektionen innehåller flera skåp

83 15.3 Höglager I tveksamma fall utförs rökprov med rökgenerator och/eller brandprov enligt Bilaga H för att bestämma luftströmmar och lämpligast placering av detektorer. Med höglager avses lager där gods förvaras i ställningar utan täckande hyllplan och med en lagringshöjd (höjden av det lagrade godset) över 8 meter. Detta komplement till de allmänna reglerna gäller för övervakning av höglager med takhöjd över 10 meter. De ersätter regler för sektionering, detektorval och detektorplacering enligt Eventuellt utrymme ovan undertak och/eller under övergolv betraktas som separat lokal där de allmänna reglerna gäller. Kommentar: I stället för rökdetektorer kan aspirerande rökdetektor användas. Samtliga anvisningar för placering av rökdetektorer ska då tillämpas för samplingshålen Direkt under tak respektive undertak monteras rökdetektorer eller efter speciell prövning flamdetektorer, alternativt en kombination av rök- och flamdetektorer eller rök- och linjerökdetektorer. Rökdetektorer placeras så att avståndet till tak är enligt Rökdetektorerna placeras direkt ovanför gångarna med maximalt 20 meters avstånd mellan detektorerna. Detektorerna i varannan rad förskjuts halva avståndet. Avstånd till vägg får inte överstiga 10 meter. Den övervakade ytan per detektor får inte överstiga 75 m 2. Denna max yta gäller även för lokaler utanför ställaget. Entresolplan i lokalen ska förses med detektorer enligt 6.4 och Utöver de detektorer som monterats enligt ovan tillkommer rökdetektorer för varje lagerställning (enkel eller dubbel) enligt följande: En nivå detektorer placeras på 3 4 meters höjd över golvet (bottennivå). Överstiger avståndet mellan denna nivå och taket 10 meter anordnas mellannivåer med detektorer, så att det vertikala avståndet mellan detektornivåerna respektive taket inte överstiger 10 meter. Mellannivåer i ställningarna placeras så att varje nivå täcker ungefär lika stor höjd (se figur 15.3) På botten- och mellannivåerna placeras detektorerna enligt något av nedanstående alternativ (se figur 15.3): a) På varje ställnings framsida med högst 12 meter mellan varje detektor och med detektorer i angränsande rader förskjutna så att delningen blir högst 6 meter. b) Inne i ställningarna efter en central linje med högst 6 meter mellan varje detektor. Vid flera nivåer förskjuts detektorerna i de olika nivåerna i förhållande till varandra. Första detektorn respektive sista detektorn i varje rad placeras högst 3 meter respektive 9 meter från ställningens gavlar. Vid placering av detektor inne i ställningar måste ett fritt schakt med en bredd på minst 0,2 meter finnas från detektorn vertikalt ned till underliggande detektornivå respektive golv. För såväl detektorer som ledningar i ställningar måste risken för mekanisk åverkan beaktas (se 7.3)

84 Figur 15.3 Detektorplacering i höglager Detektorerna indelas i sektioner så att detektorer i tak ovan gång och detektorer i ställning omkring gången förs till en sektion. Detektorer placerade inne i ställningar hänförs sektionsmässigt till den gång varifrån indikeringen kan ses. En sektion får omfatta högst 100 meter sammanlagd längd av gångar, dock högst 3 gångar. I gång med längd under 100 meter får det inte förekomma sektionsgräns, såvida inte delarna av gången utgör egna sektioner. Är mer än en (1) mellannivå detektorer monterade i ställningarna minskas måtten ovan till 50 meter. Förekommer entresolplan i lagerlokalen ansluts dessa till separata sektioner, med en yta av högst m 2 per sektion

85 Detektorer vars indikeringar inte är synliga från gång ska där så är möjligt förses med extra indikering med skylt och lämplig text synlig från gången. Detta gäller även system med individuella detektornummer I tveksamma fall utförs rökprov med rökgenerator och/eller brandprov enligt Bilaga H för att bestämma luftströmmar och lämpligast placering av detektorer Fasadövervakning Fasadövervakning innebär övervakning mot brand utifrån. Detta är ett komplement till detektering i byggnaden och erfordras när det finns risk för anlagd brand eller annan brandstiftning på utsidan av byggnaden. Denna risk är särskilt stor för fasader av brännbart material Linjära värmedetektorer (VD L ) Linjära värmedetektorer kan användas för utvändig fasadövervakning. Tillverkarens anvisningar för installationen ska följas, men för placering av känseldelen av detektorn finns följande rekommendationer: a) VD L bör placeras så långt ned som är praktiskt möjligt, dock på minst 1 meters höjd över ståplan. b) VD L som enbart reagerar på en bestämd temperatur (maximal värmedetektering) bör endast användas för envåningsbyggnader. För byggnader om två våningar eller mer bör VD L som reagerar på temperaturstegring användas. c) VD L ska monteras så att hinder på fasaden inte försämrar detekteringen genom att avskärma värmestrålningen eller brandgaserna. d) Vid montering på vägg bör VD L monteras på distans minst 1 centimeter ut från vägg för att undvika kylning från denna. e) Vid montering under takfoten bör VD L monteras minst 5 centimeter ut från väggen och inte längre ut än halva takfoten. Vid glespanel kan VD L monteras på en brädpanel eller mellan dessa. f) Skyddsrör och liknande ska undvikas då detta avsevärt fördröjer tiden till aktivering. Om detta är oundvikligt (på grund av risk för sabotage eller åverkan) ska i första hand en väl perforerad plåt eller ett nät användas. VD L bör då monteras med en viss distans till väggen för att till viss del väga upp fördröjningen av aktiveringen

86 16 Styrningar 16.1 Allmänt I händelse av en (1) kabelskada (kortslutning/avbrott på grund av brandpåverkan) ska utgången från anläggningen gå i brandsäkert läge (aktiverat läge), alternativt ska förläggning ske med kabel som upprätthåller funktionssäkerheten i minst 30 minuter vid brandpåverkan, eller i ringmatad ledning där en (1) kabelskada ger felsignal men styrfunktionen fungerar normalt i övrigt. När styrning sker via in- och utgångsenhet ska den placeras i direkt anslutning till den enhet som ska styras för att minimera kabellängd som inte övervakas via anläggningen Exempel på styrningar Släckanläggningar (se kapitel 14) Branddörrar Brandgasventilation (rökluckor, brandgasfläktar med mera) Brand- och brandgasspjäll Ventilationssystem Tändning av belysning Avstängning av musik Upplåsning av elslutbleck Hissar Rulltrappor Larmsändare Talat utrymningslarm (se prsbf 502:1) Kommentar: Utförligare beskrivning för styrningar finns i Brandskyddsföreningens rekommendation Styrfunktioner från brandlarmet

87 17 Kombinerade och integrerade system 17.1 Integrerade system Integrerade system omfattas inte av detta regelverk

88 18 Sammankoppling av anläggningar för brandlarm 18.1 Allmänt Detta kapitel kommer att behandla brandlarm som sammankopplas. Dessa bilder är bara exempel på olika sammankopplingar. Figur

89 Bilaga A Utförandespecifikation (normativ) A1 A2 A3 Syfte Utförandespecifikationens uppgift är att ange de krav på omfattning och funktioner som kravställaren och/eller byggherren ställer på anläggningen. Denna sammanställning är en viktig förutsättning att utgå från för den som ska projektera, installera och besiktiga anläggningen. Omfattning Utförandespecifikationen ska innehålla uppgift om följande: a) Benämning och adress för det övervakade objektet. b) Uppgift om det finns myndighetskrav för anläggningen c) Namn, kontaktperson och adress på byggherre, alternativ fastighetsägare och om möjligt även för användaren. d) Beskrivning av det automatiska övervakningsområdet och om det ska uppfylla klass A, B, C, D eller E. För alternativ C och D ska det automatiska övervakade området beskrivas tydligt. e) Uppgift om samtliga släcksystem som ska aktivera larm i anläggningen f) Uppgift om särskilda risker finns inom det automatiskt övervakade området. g) Uppgift om manuell aktivering ska vara möjlig för samtliga personer, för vissa personer eller endast vid centralutrustning. Erforderlig beskrivning av placering av larmknappar. h) Uppgift om larmsignalering ska ske för larm för intern insats, larm för uppmärksamhet och/eller utrymningslarm. i) Uppgift om signaltyp. j) Beskrivning av täckningsområdet. k) Beskrivning av utlarmningsselektering för utrymningslarm. l) Uppgift om larmlagring ska installeras och i sådant fall de tider som ska gälla för kvittering och återställning. m) Uppgift om samtliga brandskyddssystem och styrningar som ska aktiveras vid larm samt vilken funktion styrningen ska ge. n) Uppgift om larmöverföring av larmsignal respektive felsignal. Vilka tidskrav som finns för överföring och upptäckt av avbrott, vart respektive signal ska överföras, vilken överföringstjänst som ska användas och vilka åtgärder som ska vidtas. o) Beskrivning av godkända avsteg. p) Uppgift om hur skötsel ska arrangeras. q) Uppgift om vilket regelverk och utgåva som ska följas. r) Namn och underskrift av kravställaren s) Datum för upprättandet av utförandespecifikationen. t) Namn på det företag och den person som upprättat utförandespecifikationen samt underskrift. Dessutom övriga uppgifter som kan ha betydelse för anläggningens utformning. Layout Utförandespecifikationen kan utgöras av en speciell blankett eller vara en tydlig och samlad del som ingår i brandskyddsbeskrivningen. Blanketten ska vara utformad som SBF 173 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande

90 Bilaga B Anläggarintyg (normativ) B1 B2 B3 Syfte Anläggarintygets uppgift är att ge information om anläggningen och dess omfattning samt att tillsammans med övrig dokumentation utgöra underlag för besiktningar och bedömningar. Anläggarintyget ska utfärdas av anläggarfirma och vara fullständigt ifyllt. Samtliga eventuella avvikelser från regelverket ska anges. Anläggarintyget ska ta hänsyn till det faktiska utförandet. Eventuella avvikelser gällande vem som utfört tidigare moment i processen behöver inte noteras som avvikelse i anläggarintyget. Omfattning Anläggarintyget ska innehålla uppgift om följande: a) Ägarens namn, adress och belägenhet, i förekommande fall även för användaren. b) Benämning på och belägenheten av det övervakade objektet. c) Beskrivning av det automatiska övervakningsområdet och om det ska uppfylla klass A, B, C, D eller E. För alternativ C och D ska det automatiska övervakade området beskrivas tydligt. d) Uppgift om manuell aktivering ska vara möjlig för samtliga personer, för vissa personer eller endast vid centralutrustning. e) Uppgift om larmsignalering ska ske för larm för intern insats, larm för uppmärksamhet och/eller utrymningslarm. f) Beskrivning av täckningsområdet för utrymningslarm g) Larmlagring larmlagrat område, typ och antal av tablåer samt tid för kvittering respektive undersökning. h) Styrförteckning med uppgift om samtliga styrningar från respektive sektion och täckningsområde. i) Larmöverföring larmöverföringsutrustning, överföringssystem och larmcentral. j) Materielspecifikation med uppgift om typ och antal av centralutrustning, strömförsörjningsutrustning, detektorer, larmknappar och larmdon. k) Sektionsförteckning med uppgift om antal och typ av larmpunkter som finns på respektive sektion, inklusive anslutna släcksystem. l) Hänvisning till tidigare anläggarintyg som ersätts eller kompletteras. m) Namn på projektör (om annan än anläggarfirman). n) Namn på installatör (om annan än anläggarfirman). o) Namn på anläggarfirma samt på den som utfört färdigställandekontroll. p) Datum för intygets utfärdande. q) Underskrift av anläggarfirmans sakkunnige person eller delegerad. Layout Anläggarintyget ska vara utformat som SBF 103 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande

91 Bilaga C Besiktningsintyg (normativ) C1 C2 C3 Syfte Besiktningsintygets uppgift är att verifiera anläggarintyget samt att informera om de avvikelser från regelverket som påträffats vid besiktningen. Besiktningsintyget ska även innehålla övrig information som besiktningsmannen bedömer vara av betydelse för bedömningen av anläggningens tillförlitlighet eller funktion. Besiktningsintyget utgör tillsammans med övrig dokumentation underlag för försäkringsbolagens och andra kravställares bedömningar. Besiktningsintyget ska utfärdas av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003 och vara fullständigt ifyllt. Omfattning Besiktningsintyget ska innehålla uppgift om följande: a) Ägarens namn, adress och belägenhet, i förekommande fall även för användaren. b) Benämning på och belägenheten av det övervakade objektet. c) Beskrivning av det automatiska övervakningsområdet och om det ska uppfylla klass A, B, C, D eller E. För alternativ C och D ska det automatiska övervakade området beskrivas tydligt. d) Referens till ursprungligt anläggarintyg samt de senaste fem årens ändringar och utökningar. e) Antal och typ av detektorer och centralutrustning. f) Skriftligen medgivna avvikelser av kravställare. g) Anläggningsskötare namn och telefonnummer. h) Namn på besiktningsfirma. i) Datum för besiktningen. j) Datum för utfärdandet av besiktningsintyget. k) Underskrift av besiktningsmannen. Dessutom övriga uppgifter som underlättar förståelsen och bedömningen av det installerade systemet. Layout Besiktningsintyget ska vara utformat som SBF 111 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande

92 Bilaga D Anläggningsskötare (normativ) D1 D2 D3 D4 Krav på kunskap och kännedom Anläggningsskötare ska ha en viss kännedom om a) allmän brandkunskap och förebyggande brandskyddsarbete b) krav och regelverk för anläggningen. Anläggningsskötaren ska ha teoretisk och praktisk kunskap om a) anläggningens funktion b) funktion och skötsel av ingående komponenter c) omfattning av erforderliga skötsel- och underhållsåtgärder d) anläggningens omfattning e) verksamheten i lokalerna som omfattas av anläggningen f) säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd för lokalerna som omfattas av anläggningen g) att motverka onödiga larm enligt bilaga E h) riskbedömningar som gör att förändringar måste göras i anläggningen. Utbildning Utbildning för kraven enligt D1 ska minst omfatta 7 lektionstimmar om 45 minuter. Uppdaterande utbildningar ska genomföras i sådan omfattning att anläggningsskötarens kunskapsnivå upprätthålls. Detta bör ske med uppdateringsutbildning vart femte år. Utbildare Utbildning för kraven enligt D1 ska ske av anläggarfirma eller av etablerad kursarrangör. Utbildningsplan som anger kursens syfte, kursprogram och lärarens kompetens ska finnas. Utbildning på egen utrustning och anläggning Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning på samtliga fabrikat och modeller som ingår i anläggningsskötarens skötsel. Denna utbildning bör ske på anläggningen och utförs lämpligen av anläggarfirma eller kompetent servicefirma. Tidsåtgången ska anpassas efter anläggningens omfattning och anläggningsskötarens förkunskaper. Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning och information om brandlarmets omfattning, verksamhet i de brandlarmsskyddade lokalerna, brandrisker, säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd i de brandlarmsskyddade lokalerna. Denna utbildning bör ske på anläggningen och utförs lämpligen av anläggningsägaren eller fastighetsägaren. Tidsåtgången ska anpassas efter anläggningens omfattning och anläggningsskötarens förkunskaper

93 Bilaga E (normativ) Skylt för anläggningsskötare E1 Allmänt Nedanstående skylt ska vara av varaktigt utförande och placerad väl synligt i anslutning till centralutrustningen eller i förekommande fall vid separat brandförsvarstablå. Texten eller motsvarande text kan även skrivas in i eller kombineras med anvisningsskylt enligt Skylten kan även placeras bakom lucka/dörr i CU/BFT eller i skåp för orienteringsritningar men den ska då vara fast monterad på en plats som är väl synlig när lucka/dörr öppnas. Anläggarfirmans namn eller firmalogotyp (eller annan relevant information) får vara med på skylten men får inte dominera eller störa textinnehållet. Anläggningsskötare 1: Telefon arb: Mobiltelefon: Anläggningsskötare 2: Telefon arb: Mobiltelefon: Jourtelefon anläggningsskötare: Larmcentral telefon: Anläggningskod hos larmcentral: Anläggarfirma: Servicefirma: Telefon: Telefon: Figur E1 Skylt för anläggningsskötare

94 Bilaga F Onödiga larm (informativ) F1 F2 F3 Allmänt Detektortyp, detektorkänslighet och detektorplacering ska väljas så att risken för oönskade larm minimeras. Trots noggrann planering och hänsynstagande för att undvika onödiga larm kan svårigheter ändå uppstå när en anläggning ska anpassas till förhållandena i den övervakade lokalen. Därför är det lämpligt att ett nyinstallerat system genomgår en provtid under 1 3 månader. Under denna tid bör samtliga larm från systemet särskilt följas upp. Larmlagring För lokaler och verksamheter där det finns en uppenbar risk för onödiga larm bör larmlagringsfunktion alltid finnas. En förutsättning är dock att det finns en fungerande larmorganisation enligt 5.8. Larmlagring innebär att larmet under arbetstid lagras och anledningen till larmet undersöks av särskilt utsedda personer på platsen innan det vidarebefordras till larmcentral, räddningstjänsten eller annan. Larmlagringsfunktion ska uppfylla kraven enligt Bilaga G. Tekniska åtgärder som kan förhindra onödiga larm Utan inbördes gradering lämnas här exempel på andra åtgärder som kan vidtas för att förhindra onödiga larm: a) Byte till bättre anpassad detektortyp och/eller detektorkänslighet b) Flyttning av detektorer c) Användning av fördröjda rökdetektorer eller motsvarande d) Användning av tvådetektors- eller tvåsektionsberoende (se 6.12) e) Flyttning eller borttagning av larmknappar f) Avstörning av radiofrekventa störningar I vissa fall kan nedanstående åtgärder få användas efter särskilt godkännande av eventuell kravställare. Om dessa åtgärder används ska det anges som avvikelse i anläggarintyget. g) Nedsättning av detekteringskänsligheten under vissa tider h) Frånkoppling av rökdetektorer vissa tider då det i utrymmet förekommer en grundövervakning med värmedetektorer i) Timer som frånkopplar rökdetektorer, detta förutsätter att utrymmet är bemannat och att larmknappar finns utplacerade på strategiska platser Vid timer ska skylt finnas med enkel beskrivning av handhavande samt beskrivning av vilka delar som omfattas av frånkopplingen. Vid aktivering av timer ska genomlyst skylt aktiveras med lämplig text, till exempel Detektorer frånkopplade. En viss tid före återinkoppling av detektorer bör en varningssignal ljuda

95 F4 F5 F6 Organisatoriska åtgärder som kan förhindra onödiga larm Många onödiga larm orsakas av agerandet hos personal, inhyrda hantverkare med flera. För att undvika sådana onödiga larm behövs oftast åtgärder som inte är tekniskt kopplade till anläggningen. Detta kan till exempel vara att a) flytta eller avskärma störande verksamhet b) följa upp onödiga larm utred orsaken, vidta åtgärder och informera berörd personal om vad som hänt och vad som gjorts för att undvika upprepning c) ha rutiner för tillfälliga arbeten som kan orsaka onödiga larm, både för intern och extern personal d) alltid ha anläggningsskötare med erforderliga befogenheter att genomföra de kontroller som krävs och som säkerställer att från- och tillkopplingar genomförs e) genomföra regelbunden utbildning av anläggningsskötare f) etablera en god dialog med räddningstjänsten om anläggningen Övriga åtgärder Vid användning av linjära värmedetektorer för fasadskydd är det viktigt att beakta risken för direkt solstrålning och andra väderfenomen som kan påverka detektorn och riskera att orsaka onödiga larm. Skötsel En anläggning som tagits i drift ska skötas (se avsnitt 0) och underhållas (se avsnitt 0) för att onödiga larm ska undvikas. Ett samarbete mellan anläggningsskötare, anläggarfirma och kravställare är därför nödvändigt för att systemet ska fungera effektivt

96 Bilaga G Larmlagringstablå (normativ) G1 Larmlagringsfunktion Larmlagringsfunktion ska uppfylla följande krav: a) Larmorganisation enligt 0 med särskilt utbildad personal ska alltid finnas tillgänglig när larmlagringen är aktiverad. b) Larm ska automatiskt vidarebefordras till berörda personer som ingår i larmorganisationen (exempelvis via speciella larmdon, personsökare eller sjukhussignalsystem). Se även c) Larm från värmedetektor ska inte fördröjas av larmlagringsfunktion. d) Larm från larmknapp ska normalt inte fördröjas av larmlagringsfunktion. I de fall larm från larmknapp måste larmlagras (på grund av förhöjd risk för onödiga larm från larmknapp) ska funktionen vara sådan att om larm samtidigt inkommit/inkommer från annan larmknapp eller detektor ska larmöverföring aktiveras. e) Om larm inkommit från detektor och om larm inkommer från ytterligare en larmpunkt ska larmöverföring och/eller utrymningslarm aktiveras. f) Larm från släckanläggning ska inte fördröjas av larmlagringsfunktion. g) Larmlagringsfunktionen ska vara förbikopplad på tider när personer i larmorganisationen inte finns på plats. Denna förbikoppling ska ske automatiskt via tidur eller motsvarande. h) Larmet ska automatiskt vidarebefordras om det inte kvitteras inom en tid som inte får överstiga 60 sekunder. Tiden ska hållas så kort som möjligt och anpassas till förhållandena i det enskilda fallet. i) Om den undersökning som vidtas efter kvittering av larmet varar längre än 10 minuter ska larmet automatiskt vidarebefordras. Tiden ska hållas så kort som möjligt och anpassas till förhållandena i det enskilda fallet. j) För manuell aktivering av larmöverföring och/eller utrymningslarm ska larmknappar eller alternativ lösning finnas. Placering ska uppfylla krav enligt k) Styrning av automatisk brandskyddsutrustning (se 5.7) inom anläggningen ska inte fördröjas av larmlagringsfunktion. l) Om larm inkommit från detektor placerad i sovrum ska utrymningslarm aktiveras direkt utan larmlagring i det aktuella rummet. Detta gäller inte för vårdrum i vårdanläggningar (Vk 5C), se m) Särskild larmlagringstablå ska finnas. Larmlagringstablå ska uppfylla krav enligt G3. Antalet larmlagringstablåer och placering av dessa ska anpassas till lokala förhållanden. Kommentar: Placeringen bör göras i samråd med personal i larmorganisationen. n) Vid varje larmlagringstablå ska det finnas en enkel skylt som visar hur tablån ska användas beroende på om det är en brand eller inte, se G

97 G2 Principbild larmlagring Figur G2 Principbild larmlagring

98 G3 G31 G32 G33 G34 G35 G36 G37 G38 G39 Krav på larmlagringstablå Larmlagringstablå ska vara utförd så att följande krav uppfylls: Manövrering ska kunna ske utan krav på behörighet. Larmlagringstablå ska innehålla följande: a) Momentanknapp märkt KVITTERING b) Momentanknapp märkt ÅTERSTÄLLNING c) Röd indikator märkt LARMCENTRAL LARMAD, alternativt RÄDDNINGSTJÄNST LARMAD d) Grön indikator märkt DRIFT som är tänd vid larmlagring (alternativt kan denna information lämnas i klartextdisplay) Larmindikering ska ske med ett eller flera av följande alternativ: a) Röd indikator märkt LARM Kommentar: Enbart för tablå som hanterar ett område eller då larmpresentationen i centralutrustning eller brandförsvarstablå används. b) Röda indikatorer för att indikera larmande sektion c) Display som visar larmande sektion och eventuella klartextmeddelanden Följande funktioner får användas (valfrihet): a) Summer b) Gul indikator märkt KVITTERING c) Gul indikator märkt Sektion ej återställd Larmlagringstablån ska vid larmlagrat larm a) Aktivera summer enligt G34 a), om sådan ingår b) Ändra tillståndet för momentanknapp enligt G32 a) så att funktionen vid tryckning medför kvittering c) Indikera larm enligt G33 När momentanknappen enligt G32 a) trycks in ska följande ske: a) Kvitterat tillstånd ska indikeras enligt minst ett av följande alternativ: Alt. 1: Indikeringarna G33 a) respektive G33 b) övergår till fast sken under förutsättning att okvitterat larm visats med blinkande sken. Alt. 2: Kvitterat larm visas med tänd indikering G34 b). Alt. 3: Kvitterat larm visas med klartext i display G33 c). b) Summer enligt G34 a) upphör att ljuda, om sådan ingår. c) Tillståndet för momentanknapp ska ändras enligt G32 b) så att funktionen vid tryckning medför återställning. När momentanknappen punkt G32 b) trycks in ska funktionen larmlagring återgå till normalläge (det vill säga kunna ta emot nytt larm). I de fall kvittering eller återställning inte sker inom programmerad tid (se G1) eller larm ges från del av systemet som inte ingår i funktionen larmlagring, ska följande ske: a) Summern enligt G34 a) upphör att ljuda, om sådan ingår. b) Larminformation som visas enligt något av alternativen G33 a) c) ska kvarstå. c) Funktion för momentanknapparna G32 a) och G32 b) blockeras. d) Indikeringen G32 c) LARMCENTRAL LARMAD tänds. Larmlagringstablå ska vara märkt med texten LARMLAGRING BRANDLARM

99 G4 Exempel på skylt vid larmlagringstablå Figur G4 Exempel på skylt vid larmlagringstablå

100 Bilaga H Brandprov i anläggning (informativ) H1 H11 H12 H2 Allmänt En anläggning ska normalt inte behöva provas genom provbränder om rätt komponenter har använts och installerats enligt gällande föreskrifter. Även om reglerna för utförande av anläggning får betraktas som omfattande kan det naturligtvis finnas fall som inte täcks av reglerna. Om särskilda skäl föreligger kan i dessa fall provbrand anordnas för att ge vägledning inför projektering av en anläggning eller för att ge vägledning om en installerad anläggnings funktionsduglighet. Det är dock viktigt att notera att en provbrand inte kan ge en fullständig bild av anläggningens effektivitet vid brand. Man kan därför inte enbart med ledning av resultatet från en provbrand avgöra hur en anläggning fungerar vid en brand. En provbrand kan användas för att avgöra placering av enskilda detektorer eller för att jämföra olika detektortyper, men inte för att avgöra behovet av detektorer eller avgöra detektorers prestanda. Då det är viktigt att klarlägga det juridiska ansvaret vid provbrand ska före provbrandens utförande ett avtal upprättas mellan anläggningsägare och den som utför provbranden. I avtalet ska det fastläggas vem som har ansvaret för de konsekvenser provbranden kan få. De största problemen i dessa sammanhang är brandspridning, strålningsskador och den nedsmutsning som kan ske genom provbranden. Anläggningsinnehavaren ska alltid ta kontakt med sitt försäkringsbolag innan provbrand utförs. Om försäkringsbolag ställer särskilda säkerhetskrav måste dessa beaktas. Under alla omständigheter ska en för ändamålet anpassad släckutrustning finnas tillhands och vara klar för användning. I rum med explosiva, brandfarliga och särskilt lättantändliga varor får provbrand inte utföras. Provbrandrummet bör kunna ventileras för att minska risken för driftstörningar och skadliga biverkningar. Personer i omgivningen bör informeras om provbranden. Provbrand med platta gjord av polyuretanskum I detta avsnitt lämnas detaljerade anvisningar för utförandet av en provbrand med plattor av polyuretanskum. När provbrand ska anordnas bör det övervägas om annat material och metod är lämpligare med hänsyn till förutsättningarna i lokalen och möjliga skador vid provbrand, till exempel genom nedsmutsning. Polyuretanskum har valts i den beskrivna metoden eftersom det bland annat har följande egenskaper: a) Det brinner lugnt och gnistfritt. b) Flammorna ger IR- och UV-strålning. c) Det har högt värmevärde (strålning och konvektion). d) Förbränningen ger måttlig nedsmutsning. e) Förbränningen ger ringa mängd giftiga eller korrosiva ämnen. f) Då plattorna är identiska kan försöken reproduceras. Plattornas dimension är 500 x 500 x 20 millimeter och de ska väga 85 gram/styck

101 Plattornas brandförlopp framgår av följande figur: Figur H2 Brandförlopp för plattor av polyuretanskum Antalet plattor för varje provbrand väljs med hänsyn till ventilationen och takhöjden enligt nedanstående tabell: Provbrandens storlek i olika lokaler och ventilationsförhållanden Provbrandens Ventilation storlek Låg luftomsättning (<10 gånger/h) Medelhög luftomsätt ning (10 40 gånger/h) Rumshöjd i meter Antal plattor Vikt i gram Plant tak Nock/shed Plant tak Nock/shed I höga rum eller under ogynnsamma förhållanden utökas antalet plattor i motsvarande grad Tabell H2 Storlek på provbrand