Aava Kertun Kotitila. På kundbesök: Energiuppföljning del 2: Frontmannahuset Elektriska rökugnar i test. Nya priser på elöverföring s.

Transkript

1 VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 2/2014 Energiuppföljning del 2: Frontmannahuset Elektriska rökugnar i test På kundbesök: Aava Kertun Kotitila Nya priser på elöverföring s. 18

2 nette KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i oktober Nummer: 2/2014 Utgivare: Vasa Elektriska Ab, Vasa Elnät Ab Postadress: Kyrkoesplanaden 4, Vasa, Finland Telefonväxel: Felanmälningar: (24 h) (samtalen spelas in) Fax: Internet: ISSN: Chefredaktör: Mikaela Jussila mikaela.jussila@vaasansahko.fi Redaktions- Olli Arola kommitté: Håkan Bodö Göran Heino Katja Luomaranta Redaktion: Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Svensk text: Kustmedia Layout: Reklambyrå Bock s Office Ab Tryckning: UPC Print Pärmbild: Mikko Lehtimäki Kundtjänst öppen kl asiakaspalvelu@vaasansahko.fi Vi spelar in alla kundsamtal. Kunderna frågar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Pärmbild: Mikko Lehtimäki 3 Ledaren Energiuppföljning del 2: Frontmannahuset I korthet 19 Korsord Varning för el! Kom-ihåg-lista för dig som flyttar På kundbesök: Aava Kertun Kotitila Elektriska rökugnar i test Under den här rubriken svarar vi på frågor som vi fått till kundtjänsten eller som skickats in av er Nette-läsare. Har du en fråga som du vill ha svar på i tidningen? Skicka den till adressen nette@vaasansahko.fi. Vad består elöverföringens pris av och varför är dess andel av elräkningen så stor? Det här är något många elkonsumenter undrar över. Det totala priset för elöverföring är summan av priset för elöverföring och olika skatter, genom vilka staten täcker sina egna kostnader. Att transportera el kostar pengar eftersom det förutsätter fungerande tekniska system. Kostnaderna består av till elnätet bundet kapital, reparationer, utveckling och förnyande samt byggandet av helt nya elnät. Även övervakning av elnätet och felanmälningar, reparation av fel i alla situationer samt telefon- och internettjänster för kunderna och elmätningen finansieras med elöverföringsavgiften. Att hyra och underhålla ledningsgator, med tillhörande skogsgallring, kostar också. Priset inkluderar dessutom kostnader för utbyggnad och underhåll av det nationella stamnätet. För det genomsnittliga hushållet står överföringskostnaderna och de tillhörande skatterna för knappt hälften av det totala elpriset. Utan skatt utgör överföringskostnaden cirka en tredjedel av hushållens sammanlagda elpris. Fördelning av hushållskonsumentens elpris Elanskaffning 35 % Mervärdesskatt 19 % Elskatt 11 % Elförsäljning 7 % Överföring från stamnätet 2 % Överföring från lokalnätet 1 % Överföring från distributionsnätet 26 % Mitt hus har vattenburen golvvärme, och jag överväger att skaffa en luftvärmepump. När lönar det sig att använda luftvärmepumpen för att kombinationen ska vara lönsam? Beroende på luftvärmepumpens märke och modell kan den utvinna värme ur utomhusluften till och med i graders kyla. Den bästa verkningsgraden fås dock när det är några plusgrader ute. Vid sträng kyla blir verkningsgraden obetydlig, och då sparar man nästan ingenting på att använda pumpen. De bästa årstiderna att värma huset med luftvärmepump är alltså våren och hösten. Även milda vintrar gynnar denna uppvärmningsform. Hur väljer jag rätt bland alla olika lamptyper? Att välja rätt lampa kan vara knepigt eftersom det finns så många olika alternativ. Om du vill bekanta dig närmare med dem innan du går till affären finns det fina instruktioner på webbplatsen När lämpar sig nattel? Nattel passar för elvärme och för fastigheter som förbrukar mycket el nattetid. För nattel gäller två olika energipriser: dagel och nattel, varav nattelens pris är förmånligare. Notera att nattel dessutom kräver ett eget mätningssätt. På vår webbplats hittar du mer information om våra olika produkter.

3 LEDAREN Hannu Linna verkställande direktör Försörjningsberedskapen är viktig Ur ett energibolags synvinkel är den viktigaste målsättningen att se till att energin alltid räcker till alla kunder. Speciellt kalla vinterdagar måste det helt enkelt finnas värme och el. Energins betydelse för näringslivet kan jämföras med födans nödvändighet för människan. Det är häpnadsväckande hur fort man tar tillgången på energi som en självklarhet, så fort det inte finns några hotbilder i sikte eller när det inte är trendigt att tala om dem i media. Detta har varit läget i Finland i många år nu. Den gångna vintern var ovanligt mild, vilket effektivt har sett till att leveranssäkerheten inte kommit i närheten av någon kritisk gräns. Trots detta har diskussionen om leveranssäkerhet ökat både i mängd och kvalitet de senaste månaderna. Orsaken till detta är rubrikerna om krisen i Ukraina. Utan den ukrainska krisen är det knappast någon som hade noterat Barack Obamas undran över varför Europa inte bättre tagit vara på sina egna energiresurser. De baltiska länderna har efter sin självständighet byggt ut elförbindelserna till väst och väsentligt minskat sitt ryska energiberoende. För Estland har oljeskifferanläggningar och Estlink-förbindelsen till Finland varit strategiska investeringar. Energin räcker till effekten mer bekymmersam I Finland behöver vi inte oroa oss över energins tillräcklighet de närmaste åren. Däremot finns det med nuvarande utveckling verklig orsak att vara oroad över hur elen ska räcka till under riktigt kalla vinterdagar. Den stödbaserade utbyggnaden av förnybar energi har, som namnet antyder, fokuserat på förnybar energi. Hur effekten ska räcka till har man inte ägnat lika stor omtanke. Det är bedrägligt att fokusera enbart på energin, eftersom detta inte på något sätt tar en kall vinterdags momentana effektbehov i beaktande. Den förnybara produktionen, som saknar förmåga att producera el under extrema förhållanden, har effektivt undergrävt lönsamheten för den effektinriktade produktionen. På elmarknaden har stödsystemen lett till en situation där det inte är lönsamt för någon part att satsa på att säkerställa tillräcklig effekt. I värsta fall blir effekten ett samtalsämne först då elen en kall vinterdag faktiskt inte räcker till alla. Det hör till energins natur att man måste se till att det finns tillräckligt av den under alla omständigheter, även om marknaden vid ett givet tillfälle skulle fungera hur pålitligt som helst. Låt oss se till att huvudströmbrytarna och energikranarna finns i hemlandet. För vem av er skulle gå med på att ha huvudströmbrytaren för ert hem hos grannen? Som avslutning på denna, på kommande vintrar fokuserade ledare önskar jag alla Nettes läsare en solig och avkopplande sommar. Hannu Linna På elmarknaden har stödsystemen lett till en situation där det inte är lönsamt för någon part att satsa på att säkerställa tillräcklig effekt nette 2/2014 3

4 Nettes energiuppföljning fortsätter. Den här gången besökte vi tillsammans med energirådgivaren ett frontmannahus i Villmanstrand. 4 nette 2/2014

5 ENERGIUPPFÖLJNING del 2 FRONTMANNAHUSET Tapio Heinonen, Anniina Anttonen och Hertta Heinonen bor i ett frontmannahus byggt år Energirådgivare Tanja Puurtinen föreslår att ungdomarna ska försöka öka mellanrummet mellan husets ursprungliga vedspis och kylskåpet. Renovering gör gammalt hus energieffektivare Text Anne Kytölä Foto Mikko Nikkinen Illustration Bock s Office Tapio Heinonens och Anniina Anttonens 137 kvadratmeter stora hem är byggt år Det unga paret flyttade in i huset för cirka sex år sedan. De tidigare ägarna hade renoverat huset i flera repriser, men det har funnits och finns fortfarande en hel del saker för de nya ägarna att åtgärda. Jag skulle gärna ta mig en titt på vad huset har ätit. Om vintern är här så dragigt att jag befarar att spånisoleringen har sjunkit ganska lågt ner, säger Tapio Heinonen. Ville Reinikainen, projektchef på Etelä- Karjalan energianeuvonta, föreslår att ungdomarna låter undersöka sitt hus med värmekamera, när det blir svalare väder på hösten. Energirådgivningen lånar ut en kamera gratis. Energirådgivare Tanja Puurtinen, som gjort Ville sällskap för att inspektera Tapios och Anniinas hus, berättar att en värmekamera ger tillräckligt pålitlig information förutsatt att temperaturskillnaden mellan inomhus- och utomhusluften är cirka 15 grader. Paret behöver alltså inte vänta tills den första riktiga köldknäppen. Kom och hämta kameran då det börjar vara dags att använda motorvärmaren till bilen, säger Ville. Ville har med värmekameran även nu. I övre våningen, i familjens sju månader gamla baby Herttas sovrum, visar kameran en punkt på ytterväggen som är kallare än resten av byggnaden. Temperaturskillnaden är dock inte mer än två grader. Mätning med värmekamera avslöjar värmeläckage, vilket gör det lättare att planera en renovering. Tapio och Anniina kan själva utföra mätningen enligt energirådgivarens instruktioner. Men om det visar sig att huset borde undersökas noggrannare, ger Ville rådet att överlåta mätningen till ett VTTcertifierat proffs. En lista över yrkesmän finns till exempel på Etelä-Karjalan energianeuvontas webbplats, säger Ville. Lägre elförbrukning än medeltalet Tapio berättar att familjens årliga elförbrukning ligger på cirka kilowattimmar (kwh). Huset har direkt elvärme, kompletterat med en kakelugn som installerades i matsalen år Veden får ungdomarna gratis av Tapios far. Tapios och Anniinas hem förbrukar mindre el än medeltalet. Enligt statistiken förbrukar nämligen två personer i ett egnahemshus med direkt elvärme i medeltal kwh om året, och en fyrapersonersfamilj cirka kwh. nette 2/2014 5

6 Vanhan talon lämpövuotoja voi tutkailla alustavasti itsekin. Ville Reinikainen näyttää Tapio Heinoselle ja Anniina Anttoselle, miten lämpökamera toimii. Sulaketaulun lämpökameramittaus paljastaa, että yksi sulakkeista käy kuumana eli jossakin on kuormitusta tai vastusta. Ville Reinikainen suosittelee selvittämään, mistä on kyse. Sulakkeen kuumeneminen ja sähkövirran muuttuminen lämpöenergiaksi voi johtua esimerkiksi kaapelien ikääntymisestä. Vedenvirtaamamittari mittaa hanasta tulevan veden määrän. Vi trivs bäst i ganska sval temperatur, högst 20 grader. Om vintern har vi alltid stickade sockor på fötterna inomhus, berättar Anniina. Lysande! Det där är musik för mina öron, säger Ville glatt. Folk skulle enkelt spara pengar om de gradvis vande sig vid en svalare inomhustemperatur. Tanja ger ett exempel: om man sänker temperaturen från 21 till 20 grader, sparar man 5 procent. Ville råder ungdomarna att köpa en bra inomhustermometer till varje våning, en sådan kostar bara 5 6 euro. Det lönar sig att grovkalibrera mätaren med hjälp av kallt vatten och is om mätaren visar noll grader är den relativt pålitlig. Temperaturmätarens rätta plats är på en innervägg, inte en yttervägg, påminner Ville. Eftersom familjen nu består av tre personer, förbereder Ville ungdomarna på att elräkningen kan stiga i framtiden. Det är helt normalt att elförbrukningen stiger då familjen blir större. Till exempel ökar er varmvattenförbrukning. Spara på golvvärmen Bastuns duschrum i källaren och övre våningens wc är utrustade med golvvärme. I bägge utrymmena känns golvet varmare under fötterna än i rummen bredvid. Det är skönt förstås, men slösar väl pengar i onödan? Om golvet känns varmt då man går på det i strumpfötter är golvvärmen för högt ställd, säger Ville. Här har ungdomarna alltså ett ställe där de kan spara energi. Tanja förklarar att när golvvärmen är rätt inställd ska golvet kännas varken varmt eller kallt under fötterna. Ändrade vanor ger störst inbesparingar Tapio och Anniina berättar att de brukar gå i bastun ett par gånger i veckan. Bastuugnen är inte speciellt effektiv och får inte upp temperaturen till mer än cirka 60 grader. Det låter bra, funderar Ville. Enligt rekommendationerna ska man inte värma bastun till mer än högst 70 grader. Om man badar i en 100 grader varm bastu går det åt procent mer energi. Tapio avslöjar att han brukar skämma bort sig själv med långa varma duschar, speciellt om vintern. Det stämmer, du duschar mycket längre än jag, skrattar Anniina. Enligt Ville och Tanja uppnås de största energiinbesparingarna då folk förändrar sitt beteende. Om man till exempel borstar tänderna under rinnande vatten slösar man 12 liter vatten varje gång. Under en fem minuters dusch åker 60 liter vatten rakt ner i avloppet. Energirådgivarna ger paret en bunt med broschyrer och guider med vars hjälp de kan undersöka noggrannare på vilka sätt de kan spara energi. 6 nette 2/2014

7 Man påverkar sin elförbrukning mest genom att ändra sina vanor, är Ville Reinikainens råd till ungdomarna. Kalla och varma apparater långt ifrån varandra Tanja riktar uppmärksamheten mot husets kylskåp. I köket står kylskåpet bredvid vedspisen. Kylskåpet får förvisso inte plats någon annanstans i köket, men Tanja ger dock rådet att dra skåpet längre bort från spisen. Samma råd får ungdomarna i källaren. Där står frysen bredvid varmvattenberedaren. Större mellanrum behövs även här. Då uppvärmnings- och kylanläggningar står intill varandra ökar de varandras elförbrukning, säger Tanja. Tanja intresserar sig även för hur mycket familjen värmer sitt bruksvatten. Hon uppmanar ungdomarna att pröva sig fram till en lämplig temperatur: om varmvattnet räcker till genom att värma det till 65 grader är det onödigt att värma det till 85 grader. Värmepump till bottenvåningen Husets förra ägare hade installerat en luftvärmepump i källaren. Familjen använder den ganska sällan eftersom den på väggen fastskruvade maskinen skramlar. Den borde installeras om, säger Tapio. Enligt honom är det helt onödigt att ha en luftvärmepump i källaren. Ungdomarna har tänkt skaffa en värmepump till bottenvåningen. Det är en bra idé, säger Ville. Trots att luftvärmepumpar inte riktigt kommer till sin rätt i frontmannahus, med många små rum, så skulle en luftvärmepump i Tapios och Anniinas matsal hjälpa till att sprida värmen från kakelugnen till vardagsrummet. Under heta sommardagar kan luftvärmepumpen även kyla bostaden. Kylfunktionen bör användas sparsamt. Redan en sänkning på några grader från utomhustemperaturen känns behagligt, säger Ville. Ville och Tanja ger paret rådet att ta kontakt med energirådgivningen då det blir aktuellt att skaffa en luftvärmepump. De opartiska energirådgivarna ger inga köprekommendationer, men de tipsar om tester av luftvärmepumpar och hjälper till att tolka produktbroschyrernas texter. Läs mer om energismarta lösningar och hitta din närmaste energirådgivare: (på finska). Höstens energiuppföljningsartikel kommer från Laihela. Då besöker vi ett egnahemshus utrustat med solpaneler. nette 2/2014 7

8 Obs! Säkerhetsavstånden på denna sida gäller luftledningar på 20 kv. Vad gäller övriga ledningar kan avståndet vara större. 2m 3m Läs mer på: (på finska) 10m Text Anne Kytölä Illustration Bock s Office VARNING FÖR EL! Risken för en elolycka är störst i närheten av luftledningar. Eftersom elen kan förflytta sig genom luften kan man hamna i livsfara utan att ens röra ledningarna. Ju större spänning och fuktigare luft desto längre kan elen hoppa. Flest olyckor sker i närheten av luftledningar på 20 kv. När du arbetar i närheten av luftledningar: Håll säkerhetsavståndet. Akta dig för både elledningar och elstolpar. Fäll träd bort från ellinjen. Lagra fällda träd tillräckligt långt från elledningen. Kom ihåg att trä leder elektricitet. Be vid behov elbolaget om råd innan du inleder arbetet. Du kan även be elbolaget om hjälp med trädfällningen. Om en olycka inträffar: Avbryt genast arbetet och meddela om olyckan till elbolaget. Om det uppstått personskador, ring 112. Om en människa fastnat i en högspänningsledning, måste ledningen fås spänningsfri innan man kan röra vid offret för olyckan. Vid lågspänningsledningar kan personen tas loss med hjälp av ett torrt klädesplagg eller ett rep. Försök inte få loss ett träd som fallit över elledningen. Säkerhetsavståndet till ett träd som fallit över elledningen eller till arbetsmaskinen som håller i trädet är 20 m. Om arbetsmaskinen är i kontakt med elledningen, rör inte marken och arbetsmaskinen på samma gång. Avlägsna dig från fordonet genom att hoppa jämfota eller så att bara en fot åt gången berör marken. 8 nette 2/2014

9 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Kom-ihåg-lista för dig som flyttar Avsluta den gamla bostadens elavtal så snart du vet datum när du skall flytta. Slut ett nytt elavtal för den nya adressen, helst två veckor innan flytten. Ifall elen ska kopplas in samma dag eller utanför tiden för vår kundservice (t.ex. om du glömt att göra en flyttanmälan och du behöver få elen kopplad med en gång) kostar kopplingen. Mer info för dig som flyttar hittar du på Vasa Elektriskas webbplats Flytt till egen lya Anniina Kivimäki och Jonas Ylinen flyttade till sitt första gemensamma hem i början av maj. Det är många saker att komma ihåg innan flytten, för att livet i den nya bostaden ska få en så bra start som möjligt. Det var ganska enkelt att flytta eftersom man kan sköta så många saker via nätet nuförtiden, säger Anniina mitt bland alla flyttlådor. På webben finns behändiga minneslistor över saker den som flyttar bör komma ihåg. Bland annat måste man sluta elavtal för den nya bostaden. Det var snabbt och enkelt att sluta elavtal via Vasa Elektriskas webbplats, säger Jonas. Något som Anniina och Jonas tyckte var speciellt bra var att de fick välja ett faktureringsintervall som passade just dem, de får elräkningen varannan månad. Då räkningen kommer så här ofta borde det inte bli några otrevliga överraskningar, bedömer Jonas. Det är fint att man själv får välja, tillägger Anniina. Saker som har med studiestödet att göra är det som orsakar mest pappersarbete då två studerande ska flytta. Elavtalet slöts enkelt med några klick, säger Anniina Kivimäki och Jonas Ylinen. Kattungarna Milli och Leevi flyttar också in i det nya hemmet. nette 2/2014 9

10 PÅ KUNDBESÖK Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Aava Kertun Kotitila är en upplevelse för stadsbarn På Aava Kertun Kotitila kan man mata geten Vilho med russin, förundras över den snarkande grisen Lyyli, klappa lammet Sirpa och bekanta sig med gårdens många andra intressanta innevånare. En tisdag i maj åker ett tjugotal barn från Kaptensgatans daghem på vårutflykt till en lantgård. Landsbygdens lugn finns bara 30 kilometer från stadens jäkt. Gästerna tas emot av Anne Salmi, en stadstjej som redan som barn visste att hon ville flytta till landet. Anna fullföljde målmedvetet sin dröm, hon studerade först till agrolog och sedan till seminör. Hennes dröm blev verklighet för tio år sedan, då hon hittade en lämplig lantgård. För ungefär fem år sedan flyttade Anna med sin familj och sina djur till Korsholm. Hästskjuts med Riina Allra först får barnen åka med den 19-åriga hästen Riina. Annas man Kimmo Kauppila hjälper barnen upp i vagnen. Kimmo leder Riina, medan barnen sitter i vagnen med koncentrerade miner, raka i ryggen och med breda leenden. På gården springer ytterligare en barnaskock omkring, en grupp dagisbarn på vårutflykt. Bland dem finns en flicka, efter vilken Aava Kertun Kotitila fått sitt namn Annas och Kimmos fyraåriga dotter Aava Kerttu Kauppila. Sagoböckernas djur Anna tar selen av Riina, medan Kimmo sätter igång med att grilla korv. Barnen får pröva på att rykta Riina. Nell Fredriksson, Matilda Vörgren och Miko Berglund står först i tur, och snart svävar ljus päls omkring i luften. Den finska hästen har börjat tappa sin vinterpäls nu då sommaren närmar sig. Barnträdgårdslärare Camilla Ström ser till att barnen inte går för nära hästens bakben. 10 nette 2/2014

11 Lantgård på Unescos världsarvsområde Aava Kertun Kotitila finns i Kvarkens skärgård, det enda naturområde i Finland som tagits med på Unescos världsarvslista. Den av istiden orsakade landhöjningen märks bäst i Kvarken, där marken stiger nästan en centimeter om året. Mer information om Aava Kertun Kotitila: och om Kvarkens världsarv: nette 2/

12 Det här är en alldeles underbar plats! På gården finns plats för lek och rörelse, och barnen får möta djur som de tidigare bara sett i böcker, säger en imponerad Camilla Ström. På Aava Kertun Kotitila bor förutom hästen Riina även ponnyn Toffe, lamm, getter, kvigor, hönor, en tupp, kalkoner, en vaktel, två håriga ullsvinsfröknar, katter, kaniner och hundar. På sommaren kommer dessutom ankor att spatsera omkring på gården. På hustrappan kommer en stilig, långhårig och flerfärgad katt fram. Den låter sig smekas av barnen. Det här är Miina, vår fina dam, skrattar Anna. Miina håller sig helst inomhus, och Anna gissar att kattfröken allra helst skulle föredra att ligga på en plyschsoffa i en stadslägenhet. Alex Nurminen, Amanda Vikström och Nell Fredriksson bekantar sig med katten Miina. Delad idyll Till en början förhöll sig Kimmo skeptiskt till Annas prat om att flytta ut på landet. Nu vore det omöjligt att få honom att flytta tillbaka till staden. Kimmo arbetar visserligen i staden och som restaurangchef för en nattklubb har han nattskift några gånger i veckan. Då går han och lägger sig när Anna stiger upp för att sköta om djuren. Anna älskar morgnarna. Familjen sover, men djuren är vakna och hör att Anna kommer med mat till dem. Hästen gnäggar till hälsning. Anna och Kimmo började ursprungligen skaffa djur för att de ville producera sin egen mat. Lantgården började ta emot gäster för ett år sedan. Utan någon egentlig marknadsföring besöktes gården av så många barngrupper att de beslutat utöka öppettiderna till i år. Nu kan man komma och hälsa på djuren även utan förhandsbokning. Från midsommar och framåt har vi öppet på onsdagar och torsdagar klockan 12 18, säger Kimmo. Till sommarens planer hör även konstläger och käpphästtävlingar. 12 nette 2/2014

13 <<< << < På gården finns plats för lek. Aava Kertun Kotitila har namngetts efter Kimmo Kauppilas och Anna Salmis fyraåriga dotter Anna Salmi. Barnen från Kaptensgatans daghem tycker det är roligt att åka med hästen Riina. Kimmo Kauppila håller i tyglarna. nette 2/

14 NETTE TESTAR Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Nette testar apparater som lämpar sig för sommarmat. Vi rökte fisk i tre olika elektriska rökugnar. Elektriska rökugnar i test I de elektriska rökugnarna röktes färdigrensade abborrar och laxfiléer som vi fått levererade av fiskaren Tom Blom. Testet gjordes vid havet, på kafé Salteriets ( brygga i Björköby. Jarkko Piirto har för tillfället ingen rökugn, och är därmed extra intresserad av utgången i Nettes test. Testgruppen består av tre hängivna fritidsfiskare, som alla har rökt fisk förut. Eftersom Vesa Kojola, Mika Niskanen och Jarkko Piirto från NTM-centralen i Österbotten är teknikexperter bedömer de även elrökugnarnas design och övriga egenskaper samt hur innovativa produkterna är. Till testet har valts den cylinderformade elrökugnen Muurikka, en lådformad rökugn som inte har något namn samt rökskåpet Mustang, där användaren via den inbyggda elektroniken kan förprogrammera röktiden och temperaturen. Vesa Kojola och Mika Niskanen röker fisk året om, i egenhändigt byggda rökugnar. Långsamt och i låg temperatur Rökning är inte den rätta tillagningsmetoden för den som vill ha mat snabbt. Eftersom råvarorna steks i låg temperatur bör man reservera mycket tid för matlagningen. Även förberedelserna är tidskrävande. Det är lite samma sak som med grillning fiskrökning är en slags ritual, säger Mika. 14 nette 2/2014

15 Jarkko jämför fiskrökning med segling. Det får inte vare bråttom att komma fram. Du är framme genast du stiger i båten, säger Jarkko. Man kan lära sig att röka mat via instruktioner på nätet eller genom att be någon med mer erfarenhet om råd. Mika, Vesa och Jarkko tillägger att det förmodligen finns lika många tillvägagångssätt som det finns fiskrökare alla har sina egna knep. spån av hickory och äppelträd. Olika träslag ger röken sin alldeles speciella smak. I Mustangs bruksanvisning står det att till exempel äppelträd ger maten en lätt, fruktig röksmak. I Mustang sätts hickoryspån, i de två övriga ugnarna en blandning av al och äppelträd. I Muurikka och den lådformade rökugnen sätts ett lager enris ovanpå spånet. I den lådformade rökugnen sätts dessutom ett par sockerbitar. Låsmekanismen på Mustangs glasdörr sitter fel väg tycker männen, den är svår att öppna. Den här är produkten är inte färdig utan borde vidareutvecklas, säger Vesa. Olika åsikt om elektroniken Elektroniken i Mustangs rökugn får testarnas åsikter att gå isär. Vesa anser att elektroniskt styrd temperatur och timer förstör stämning- En del anser till exempel att man ska lägga några sockerbitar ovanpå spånet och enriset, för att fisken ska få färg. Andra tycker att sockret ger fisken en besk smak, exemplifierar Vesa. Den här gången läggs sockerbitar enbart i den lådformade rökugnen. Spån, enris och el Vid rökning behöver man förutom apparaten inget annat än rökningsspån. För att ge smak kan man dessutom använda enris och sockerbitar. Och så behöver man förstås livsmedel att röka fisk, kött eller grönsaker samt el till apparaten. Fisken kan saltas före eller efter rökningen. För att snabbare komma igång med testet beslutar männen att röka först, för att sedan salta fisken i varmt saltat vatten. Med elrökugnen Muurikka följer en liten påse alspån. För testet har dessutom skaffats Gallren täcks med aluminiumfolie, för att det skall vara lättare att rengöra efter rökningen. Klumpig spånlucka I Muurikka och den lådformade rökugnen sätts spånet på en egen plåt längst ned i ugnen. I Mustang hälls spånet i från utsidan via en liten lucka. Inte kan det vara så här svårt, förundras Vesa medan han matar in träbitar i rökugnen. Man blir tvungen att trycka in spånet eftersom rännan inne i apparaten ligger i nästan vågrätt läge. Vesa misstänker att Mika och Jarkko har läst fel i bruksanvisningen. Efter påfyllningen går det inte att stänga luckan ordentligt. Gluggen släpper in syre i rökugnen och antänder spånet, vilket inte borde få ske. en, medan Jarkko tycker att inställningsmöjligheterna är intressanta. Mika undrar för vem rökugnen är tänkt. Den är alldeles för fin om man röker ett par gånger om året. Testarna ställer temperaturen på hundra grader och timern på två timmar. Den här rökugnen är den det tar längst tid att lära sig använda, bedömer Mika. Jarkko skulle kunna tänka sig att skaffa rökugnen av skåpmodell hem till sig, men inser sedan att det skulle vara svårt att hitta en lämplig förvaringsplats. Det är ett stort skåp, som på grund av elektroniken borde förvaras på varm plats, funderar Jarkko. Eftersom en rökugn alltid luktar lite rök kan man knappast förvara den i bostaden. nette 2/

16 I smaktestet klarade alla rökugnar sig lika bra. Ett halvt kilo fisk på 20 minuter Alla rökugnar börjar producera rök cirka minuter efter att strömmen kopplats på. Fisken kan sättas i rökugnen samtidigt som den knäpps på eller i det skede då ugnen börjar producera rök. På internet finns massor med recept och instruktioner för hur länge fisken ska rökas. Männen vet av erfarenhet att ett halvt kilo fisk blir färdig på cirka en halv timme. Tiden kan dock variera på grund av bland annat vind och utomhustemperatur, så man måste hela tiden hålla ett öga på fisken. Billig rökugn för sporadiskt bruk Vesa, Mika och Jarkko tycker att den billiga, lådformade rökugnen passar för den som röker högst två gånger per sommar. Den fyller sin uppgift, men så mycket mer positivt finns inte att säga. I Nettes test är lådmodellen långsammast av alla. Den friska vinden ute på bryggan kyler uppenbarligen ner rökugnen så pass mycket att fiskarna är bleka och råa ännu efter 40 minuter. Ur de andra rökugnarna kan man i det skedet dra ut underbart doftande och brunrökta fiskar. Muurikka ett säkert val Testarna tycker att Muurikka är ett bättre köp än den lådformade rökugnen. Prisskillnaden är liten men kvalitetsskillnaden stor, konstaterar testarna. Muurikkas lackerade handtag visar att man satsat på finishen. I den lådformade rökugnen sitter elmotståndet vågrätt medan det i Muurikka är nedböjt, vilket gör det lättare att ta av locket. Designen är väl uttänkt, berömmer männen. De gör också bedömningen att cylindern är en bättre form att röka i än en låda. I cylindern rinner fukten ned längs sidorna medan den i en låda kan droppa ner över maten. Bra fisk i alla apparater Testets slutresultat blir att alla apparater åstadkommer god rökt fisk. Rökning passar speciellt bra för den feta laxen, men abborren blev inte dum den heller. Alla fiskar har en trevlig rökt smak inte för stark och inte för svag men nyanserna av de olika träslagen går inte att upptäcka. I Muurikka och Mustang blev fisken färdig ungefär på samma tid. Den lådformade rökugnen var långsammast. 16 nette 2/2014

17 Produktnamn och modell Mustang elrökugn Modell Elektroniskt styrd elrökugn. Önskad temperatur (max 135 C) och rökningstid ställs in via kontrollpanelen ovanpå rökugnen. Muurikka elrökugn Modell 6846 Muurikka har funnits på marknaden i över 15 år och kan även användas som gårdsugn och grill, om man låter bli att lägga i rökningsspån. Yttermått 40 x 43 x 81 cm Diameter 25 cm, längd 50 cm. Vikt cirka 5,6 kg. Gallerstorlek 24 x 41,5 cm. Elrökugn lådmodell 4912 Effekt 650 W W W Material Stål med glasdelar i luckan Rostfritt stål Rostfritt stål Isolerade väggar Utrustning 4 st. galler storlek 37 x 33 cm, fettplåt, vatten- och spåntråg. Sladdlängd: 2 m. Utrustning: spånplåt, fettplåt, galler och löstagbart handtag som kan sättas fast på gallret eller fettplåten. Instruktioner och en påse rökningsspån (al). Bruksanvisningen innehåller sparsamt med information om den av Blue Import BIM Oy importerade rökugnen. Monteringsanvisningarna är detaljerade. 69 x 37 x 42 cm Innehåller spåntråg, fettråg och rökningsgaller. Pris 249 Motonet 119 K-Rauta 79 Motonet Plus + Tydlig och mångsidig bruksanvisning + Löstagbart handtag gör det lättare att ta + Testets billigaste ut maten ur rökugnen + Lättanvänd + Mångsidig: kan även användas som ugn och grill + Kan röka stora mängder åt gången Minus Testets dyraste Testgruppen hade inget negativt att säga Elmotståndet är i vägen för locket om Muurikka. Stor, kräver mycket utrymme Knapphändig information i bruksanvisningen Bör förvaras varmt på grund av elektroniken nette 2/