Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014 1"

Transkript

1 Årsredovisning

2 Delaktighet och service med invånaren i fokus En hög kvalitet med en god ekonomi är kännetecknande för en framgångsrik kommun. De undersökningar och jämförelser vi deltar i visar att vi är med och slåss bland toppen av landets kommuner. Vi är stolta över att vi fortsätter leverera en bra service med hög kvalitet till invånare och företagare och att vi har en ekonomi som gör det möjligt att fortsätta satsa när vi växer var ett år med både framgångar och utmaningar. Oroligheter i vår omvärld påverkade oss, med krig och instabilitet på flera håll i världen. Vi i Kungsbacka måste dra vårt strå till stacken för att hjälpa och stödja människor på flykt. Under 2014 jobbade vi hårt för att kunna ta emot flyktingar enligt de avtal vi har med Länsstyrelsen och Migrationsverket. Vi satsade också på integrering i det svenska samhället och på att skapa förutsättningar för trygghet och goda livsvillkor. I tider med oroligheter känns vår demokrati och de demokratiska valen extra viktiga var ett supervalår med val till EU-parlamentet, riksdagen, regionfullmäktige och, inte minst, kommunfullmäktige. Valdeltagandet i Kungsbacka ökade i samtliga val vilket känns väldigt roligt. Vi blir allt fler Kungsbacka fortsätter att växa ökade folkmängden med 829 personer och sista december 2014 hade vi invånare. Detta ställer stora krav på samhällsutvecklingen. Vi planerar för nya bostäder i varierande upplåtelseformer med tonvikt på en förtätning av Kungsbacka stad. Kolla Parkstad och Björkris fortsatte växa fram under året och vi planerade för Väster om ån, det stora stadsomvandlingsprojektet som ska knyta ihop innerstaden och Kungsmässan. OMSLAGSFOTO: PATRIK LEONARDSSON FOTO POLITIKER OCH KOMMUNDIREKTÖR: ANNA REHNBERG Bra och miljövänliga kommunikationer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Åsa station som invigdes i slutet av 2013 har varit en stor framgång under året och bidragit till att fler åker kollektivt. Vi investerade rekordmycket, 614 miljoner kronor netto. Bland investeringarna märks köpet av Kollaskolorna för drygt 300 miljoner kronor. Den goda ekonomin har gjort det möjligt att investera i lokaler och infrastruktur utan att behöva låna pengar. Sveriges bästa skolor I vår ambition att vara Sveriges bästa skolkommun ser vi goda resultat med höga kunskaps nivåer, trygga elever och en bra beredskap hos eleverna att möta arbetslivet. Vi har tillsatt flera förstelärare och en lektorstjänst under året vilket kommer bidra till en fortsatt utveckling i riktning mot målet Sveriges bästa skolor. Det här var ett litet axplock av det som hände Läs gärna årsredovisningen i sin helhet och ta del av allt det vi åstadkommit under året. Till sist vill vi rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för ert engagerade och goda arbete. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång. Per Ödman kommunstyrelsens ordförande till och med 2014 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör 2

3 Innehåll Visionen visar vart vi vill 4 Prioriterade mål och direktiv 5 Kommunens kvalitet i korthet 12 Medborgarundersökningen 14 Vår värdegrund Bitt 15 MÅL OCH RESULTAT Kommunens organisation 18 Barn och utbildning 20 Stöd och omsorg 22 Bygga, bo, trafik och parker 24 Fritid, kultur, folkhälsa och turism 26 Miljö 28 Näringsliv och arbete 29 VÅR VERKSAMHET En attraktiv arbetsgivare 30 Kungsbackaledaren 32 Löner och kollektivavtal 33 Arbetsmiljö och hälsa 34 Jämställdhet och mångfald 35 VÅRA MEDARBETARE Ekonomin i korthet 36 Ekonomisk översikt och analys 38 Redovisningsprinciper 42 Fem år i sammandrag 44 Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Kassaflödesanalys 48 Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys 49 Investeringar och exploatering 61 Nämnderna 63 Avgiftsfinansierad verksamhet 70 Den samlade kommunala verksamheten 73 EKONOMISK REDOVISNING Revisorernas redogörelse 75 Revisionsberättelse 77 3

4 MÅL OCH RESULTAT Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. 4

5 MÅL OCH RESULTAT Prioriterade mål och direktiv Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv är kommunfullmäktiges sätt att exakt beskriva en uppgift som ska utföras av en nämnd under ett eller två år. Måluppfyllelse 2014 Det fanns 16 prioriterade mål under ,3% Vi har arbetat med att utveckla planerings- och bygglovsprocesserna för att utveckla formerna för deltagande och inflytande, med samråd, dialog och en enkel planprocess med tidiga informationsbrev. Inom skolan har elevers och föräldrars möjlighet att följa utvecklingen ökat sedan vi infört digitala system för dokumentation och information. På många ställen har andra digitala verktyg som bloggar blivit mer etablerade i vårt sätt att kommunicera. Utvecklad information ger också förutsättningar att kunna ha ett mer aktivt inflytande. 50,0% 43,8% Mål om bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Vi har nått målet Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Vi har inte nått målet Mål om ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Målvärde Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Index Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Vi har gjort många goda insatser under året, ett arbete som måste fortsätta för att nå målet på 50. Vi kommer i ännu högre grad arbeta med invånarnas möjlighet att påverka de politiska besluten och verksamheternas utformning. Kungsbackas index är ändå bra och bättre än medel för Sveriges kommuner på 41. Kommentarer Under året var det val till Europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommun. Valdeltagandet ökade i båda valen, i valet till Europa parlamentet med hela 4,7 procentenheter. Vi genomförde flera invånardialoger. Den största dialogen handlade om utvecklingen av Åsa centrum där mellan 400 och 500 synpunkter kom in. Genom att ha en dialog i ett så tidigt skede som möjligt kan fler få insyn och inflytande i processen Målvärde Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Index Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Vi har gjort betydande satsningar under året för att nå målet, bland annat genom det nya kundcentret Kungsbacka direkt som öppnade i juni. Effekterna har inte slagit igenom fullt ut när medborgarundersökningen genomfördes i början av hösten. Men andra mätningar under senare delen av hösten visar på att effekten börjar märkas och att vi därför tillsammans med övriga insatser ser att vi är på rätt väg. Vårt värde på 57 är som snittet för riket. Kommentarer Uppstart av det nya kundcentret Kungsbacka direkt, som tar över ansvaret från övriga förvaltningar när det gäller att svara på enklare frågor och att hantera vissa rutinmässiga ärenden. Kungsbacka direkt ska utvecklas vidare med att ta över fler uppgifter och från fler förvaltningar för att förbättra tillgängligheten. Vi har uppdaterat interna anvisningar för tillgänglighet och bemötande i kommunens alla kanaler, samt för hantering av allmän handling. Vi har samordnat kommunens webbplatser för ökad tillgänglighet bland annat genom enhetlig utformning och i högre grad gjort dem tillgängliga för mobila enheter. Inom hemtjänsten infördes under året ett tidsregistreringssystem och nyckelfritt låssystem för att förbättra säkerheten, servicen och tillgängligheten. Fortsatt utveckling av e-tjänster som skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt, exempelvis inom skolan för schemaläggning, barnomsorgsplats, anmälan till kurser inom vuxenutbildningen, och till simskola. Våra skolor arbetar kontinuerligt med att förebygga och motverka mobbning och andra kränkningar. 5

6 MÅL OCH RESULTAT Mål om hälsosamt liv Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Målvärde % 90 % 95 % 88 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, åk 8. Andel som uppger att de inte röker Målvärde ,6 7,2 7,2 6,9 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: Föreställ dig den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt hälsosam kommun kommer Kungsbacka?. 10-gradig skala Målvärde % 92 % 82 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Andel som uppger att de inte använder narkotika Målvärde ,1 8,1 8,1 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: Vad tycker du om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka?. 10-gradig skala. Vi har nått målet Arbetet med att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett hälsosamt liv har haft ett brett anslag samtidigt som fokus legat på främjande åtgärder kopplat till individen. Mixen med breda främjande aktiviteter, tillsynsarbete, främjande av utemiljön samt målgruppsanpassade insatser och aktiviteter för både unga och äldre, har bidragit till att vi nått målet. Psykisk ohälsa hos unga tjejer är en fortsatt utmaning trots att vi nått målet. Kommentarer Äldreomsorgen har arbetat med minskning av olämpliga läkemedel genom läkemedelsgenomgångar och använder kvalitetsregistret Senior Alert för att öka kvaliteten. Flera olika projekt har bidragit till utvecklingsarbetet under året; den hälsofrämjande familjeaktiviteten En frisk generation, LIV-projektet som handlar om individuellt anpassat stöd i livsstilsfrågor på Funktionsstöd, kommunövergripande arbete med friluftsplan och Film som förenar med fokus på ökat samförstånd mellan åldrar, bakgrunder och livsvillkor. På grundskolorna har man bland annat arbetat med jämställdhet i syfte att främja flickors hälsa. I syfte att förebygga studieavbrott och frånvaro på gymnasieskolorna arbetar man systematiskt med att tidigt identifiera elever som behöver stöd. Vi har också arbetat med tillsyn av till exempel livsmedel och kemikalier, att skapa goda måltidsvanor hos elever och en hälsofrämjande utemiljö med gång- och cykelvägar, parker, lekplatser och grönytor. Vi har nått målet De flesta av de berörda nämnderna har genomfört verksamhet som bidrar till måluppfyllelse. Den redovisade verksamheten grundar sig på evidensbaserade metoder i form av kunskapshöjande insatser, begränsning av tillgänglighet, värdegrundsarbete och strategisk samverkan. Kommentarer Vi ordnade den drogfria skolavslutningen School s Out med ungdomar. Materialet Tobak Nej tack har tagits fram för att kunna användas i skolorna. Elever på gymnasieskolorna erbjuds ett hälsosamtal med skolsköterska för att diskutera livsstilsfrågor. Personal informerar ungdomarna på boenden för ensamkommande om riskerna med att bruka alkohol, tobak och narkotika. Vi har ordnat föräldrakurser kring ungas bruk av cannabis. Elevhälsan på gymnasieskolor gör särskilda insatser i elevgrupper där lärarna ser ett behov. Arbete inom En dörr in för att stärka och utveckla det gemensamma förebyggande arbetet. I samarbete med Polisen genomförs kontroller några gånger per termin av gymnasieungdomar som misstänks bruka droger. Vi har utbildat personal på gym i dopningsförebyggande arbete. Utbildningen Krogar mot knark för krögare följdes av en kampanj på medverkande krogar. Mål om bättre fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Mål om minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Målvärde % 93 % 90 % 79 % Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Målvärde % 87 % 93 % 81 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, åk 8. Andel som uppger att de inte konsumerar alkohol Målvärde % 94 % 76 % 83 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät 6

7 MÅL OCH RESULTAT Vi har nått målet Totalt sett redovisar berörda nämnder en bra verksamhet som bidrar till att målet uppnåtts. Barn och ungdomar kan förverkliga egna initiativ i kombination med programverksamhet och motiverande aktiviteter. Vi ser en nedgång i nöjdheten bland elever i årskurs 8, orsaken till denna nedgång kommer vi att titta närmare på. Kommentarer Vi har ordnat flera arrangemang, till exempel Queer Up, Stor-LAN, Popsoaré, Öppen Scen, Poetry Slam samt Urban Summer. Bostäder med särskild service har arbetat med utveckling av fritids utbudet för de boende. Äldreboenden har haft regelbundna aktiviteter och erbjudit daglig utevistelse. Samtliga äldreboenden har också ordnat promenadgrupper en till tre gånger i veckan. Barn- och ungdomsföreningar har varit aktiva timmar på våra idrottsanläggningar. 200 ungdomsdrivna intressegrupper har bildats och ungdomsarrangemangen Planeta, 1,2,3 Schtunk och Natten den 28:e februari har hållits. Kulturskolans verksamhet bidrar till att barn och ungdomar har en bra och meningsfull fritid. Sommarbussen hade 580 resande och Sommarbiblioteket besökte badstranden. Träffpunkterna hade öppet hus med uppvisning av olika aktiviteter, och under sommarveckan på Smarholmen deltog ett 100-tal seniorer. Galaxen i Onsala invigdes och Skatehallen med LAN-hall öppnades åter. Vi har erbjudit lovverksamhet i form av exempelvis foto, film, parkour, gatukonst och äventyrsläger. Mål om trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mål om företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Målvärde Mätning: Insikt, SKL:s nöjd kund-undersökning. Insikten är förändrad och inte lanserad för 2014 än, varför senast kända utfall tas upp här. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Sedan förra mätningen har flera insatser gjorts för att vi ska närma oss målet. Ökad dialog med näringslivet, utbildningsdagar för bättre service och förståelse för företagens villkor samt de insatser som sker inom Plan & Bygg kommer att resultera i ett bättre resultat på sikt. Kommentarer Kungsbacka är sedan slutet av 2014 en av fyra pilotkommuner som genomför Nöjd kund-undersökningen Insikt löpande. Genomförda åtgärder: Utbildningsinsatser för enklare och effektivare service till företagen Företagslots med representation från förvaltningar som berörs av företags nyetablering och expansion Etablering av verksamheter har påbörjats vid Äskatorp och planläggning av ytterligare verksamhetsområden startas under 2015 Samverkan mellan skola och näringsliv genom konceptet Made by Kungsbacka Sommarlovsentreprenör Kungsbacka Paketering av upphandlingarna för att möjliggöra för små och medelstora företag att lämna anbud till kommunen Dialog och kommunikation är väsentligt för ett bra företagsklimat. Några av de insatser som genomförts under året är frukostklubben, dialogmöten tillsammans med företag, politiker och tjänstemän samt det digitala nyhetsbrevet Näringsrikt Målvärde Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Index Vi har nått målet Resultatet på kvalitetsfaktor trygghet i SCB:s medborgarundersökning ökade till 67, vilket innebär att målet återigen är uppnått. Kommentarer Kungsbacka avancerade från 24:e till 14:e plats i Sveriges Kommuner och Landstings årliga rapport över trygghet och säkerhet för Sveriges kommuner. Vi arbetar aktivt med offentliga miljöer för att öka upplevelsen av trygghet. Vi tar hänsyn till sociala konsekvenser i den fysiska planeringen genom ett analysverktyg som tagits fram på Plan & Bygg. Vi har fortsatt med projektet En dörr in, som innebär att barn och ungdomar får sina insatser samordnade över förvaltningsgränserna. Det ger ett bättre resultat för individen. Nämnden för Teknik håller staden ren från skräp, klottersanerar och förbättrar belysningen. Detta skapar tryggare offentliga miljöer. Översvämningsskyddet från Borgmästarbron till Signeskulle blev färdigt under året. Det ger en möjlighet att klara en vattennivå tre meter över den normala nivån. Mål om minskat försörjningsstöd Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Målvärde ,8 % 2,5 % 2,2 % 2,8 % Mätning: Andel hushåll med försörjningsstöd. Eftersom mätningarna tidigare har avsett andel hushåll som har försörjningsstöd redovisas denna siffra även Vi har nått målet De insatser vi har gjort under året har bidragit till att andelen personer som är beroende av försörjningsstöd har minskat. Vi har därför nått målet. Kommentarer Arbetet i Individsamverkansteamet har lett till att några av Individ & Familjeomsorgs längre försörjningsstödsberoende klienter har fått hjälp. Då antal ärenden minskat under året har socialsekreterarna fått möjlighet att arbeta aktivt tillsammans med klienten för att få igång en egen försörjning. 7

8 MÅL OCH RESULTAT För att förhindra att kommuninvånare får stora hyresskulder har ett samarbete upprättats mellan försörjningsstödsenheten och boendegruppen när det gäller hyresuppsägningar och åtgärder från Kronofogdemyndigheten. Flera olika projekt, till exempel Plug in och Entré har genomförts där syftet varit att öka andelen ungdomar som slutför gymnasiet, vilket är grunden till att ta sig in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Samverkan mellan skola och näringsliv ökar chanserna för unga att få jobb. Insatser för att underlätta och bredda samarbetet mellan verksamheterna har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. Unga har fått möjlighet att träna sina entreprenöriella förmågor och stärka sin attraktionskraft genom insatser och stöd i form av Ung Företagsamhet och genomförandet av Sommarlovsentreprenör och Made by Kungsbacka. Mål om att fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Målvärde ,9 7,1 7,07 8,8 Mätning: Antalet resor med kollektivtrafiken, miljoner resor Vi har inte nått målet, men vi är på rätt väg Antalet resor är ungefär lika stort som under Värt att notera är att allt fler resenärer väljer Öresundståget, både från Kungsbacka station och från Åsa station. Resandet på Öresundståget är inte inkluderat i resandestatistiken. Det gör att det inte är möjligt att fullt ut följa hur resandet utvecklas. Bedömningen är att resandet totalt har en svag ökning. Kommentarer Genom förtätning och bebyggelseutveckling i befintliga kollektivtrafikstråk blir det möjligt med tätare turer och nya busslinjer. De flesta planprojekt kommunen har arbetat med under året gör det möjligt att öka kollektivtrafikåkandet. Exempel på sådana projekt är Sandlyckan, Tingberget, Tjädern 17 och Valand. Genom att aktivt arbeta med kommunens trafikplanering skapar vi förutsättningar för en fungerande kollektivtrafik. Vi satsar på förbättringar av tillgänglighet till och från kommunens hållplatser genom att bygga gångoch cykelvägar samt prioritera säkerhet kring och rusta upp busshållplatser. Mål om minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Målvärde Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Vi har inte nått målet Energianvändningen fortsätter att minska, men vi når inte så långt som vi vill. Detta beror bland annat på fortsatt användning av paviljonger med hög energiförbrukning och uteblivna rivningar av energislukande lokaler. Kommentarer Vi installerade kvadratmeter solpaneler på tre skolor. Arbete pågår på fyra skolor. Vi byggde kommunens första skola med passivhusteknik. Kravet på energiförbrukning vid nybyggnad minskade från 60 kwh/kvm till 40 kwh/kvm. Vi har installerat närvarostyrning av belysningen samt minskat drifttiden för ventilationsanläggningarna på gymnasieskolorna. Dessutom har vi installerat energieffektiv belysning utomhus, till exempel vid motionsspår. Vi har installerat energieffektiva pumpar, förnyat ledningsnätet och energieffektiviserat vattenverket inom kommunens VA-verksamhet. Många lokalhyresgäster tycker sig ha begränsade möjligheter att påverka energiåtgången. Vi vet dock att ett förändrat beteende sparar mycket energi, men det krävs att arbetet prioriteras. Kommunens bostadsbolag Eksta samverkade med förvaltningen för Äldreomsorg under året för att påverka energianvändningen på Signeshus, vilket var framgångsrikt. Hyresgästerna har ibland svårt att acceptera de riktlinjer för temperatur i lokaler som vi tagit fram. I vissa fall har vi därför gjort avsteg från riktlinjerna vilket påverkat måluppfyllelsen. Mål om ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Målvärde % 17 % 26 % 22 % Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel Vi har nått målet Andelen ekologiska livsmedel var 2014 totalt 26,4 procent för serviceområde Måltider. Den innefattar andelen leveranser av måltider till Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning och Äldreomsorg, förutom Bedagården. Kommentarer Förutsättningen för att nå vårt ekologiska mål var att vi tilläggsdebiterade merkostnaden till de beställande förvaltningarna. Merkostnad är också orsak till att de förvaltningar som själva köper in livsmedel inte fullt ut har nått målet om 25 procent. Det har även funnits brister i mätmetoderna på de övriga förvaltningarna. Inför 2015 kommer dokumentation av inköpen ske via särskild kontering av ekologiska livsmedel. Detta gör det enkelt att följa upp. Mål om minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent Målvärde ,47 % -6,5 % 0,9 % -2,5 % Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. 8

9 MÅL OCH RESULTAT Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Koldioxidutsläppen från kommunens tjänsteresor har ökat något jämfört med I utsläppstatistiken från olika fordonsslag ser vi bland annat ökade utsläpp från flygresor med 13 procent jämfört med Att flygresorna ökar och bidrar till de ökade utsläppen kan bero på satsningar för målet om EU-projekt och transnationellt arbete var första året för kommunens fordonspolicy, dessvärre har den ännu inte bidragit till någon minskning av koldioxidutsläppen från tjänsteresor. Kommentarer Flertalet förvaltningar har infört Lync vilket ökar möjligheten till resfria möten inom organisationen. Individ & Familjeomsorg har bytt flera av förvaltningens bilar mot elhybrider vilket ger minskade utsläpp. Flera förvaltningar använder miljöbilarna i bilpoolen för tjänsteresor inom kommunen. Mål om bra skola Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Målvärde Mätning: Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola Målvärde ,1 % 86 % 87,1 % 100 % Mätning: Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen Målvärde ,1 % 100 % Mätning: Andel elever med gymnasieexamen var första gången elever från den nya gymnasieskolan, GY11, fick slutbetyg och första gången möjligheten för elever att erhålla gymnasieexamen. Det finns därför inget jämförande historiskt utfall. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg I grundskolan har fler elever nått målen och uppnått behörighet till gymnasieskolan, dessutom har det genomsnittliga meritvärdet ökat stort. I gymnasieskolan var det 2014 första gången elever kunde erhålla en gymnasieexamen. et var 94,1 procent jämfört med 89,2 i hela Sverige. Framförallt är andelen med examen från yrkesprogram markant högre i Kungsbacka än riket. Även andelen elever som klarat en examen inom tre år är betydligt större i Kungsbacka än i riket. Införande av karriärstjänster för lärare, fler kommer att tillsättas under 2015 Samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka Målinriktat arbeta för att öka förutsättningarna för att elever ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning Fortsatt fokus på likvärdig bedömning, återkoppling och lärande organisation Mål om attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Målvärde ,3 7,3 7,3 7,5 Mätning: Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer. 10-gradig skala Målvärde Mätning: Jämix, ökning av antal punkter per år. Index Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Den senaste medarbetarenkäten visar på goda resultat liksom tidigare år. Det är också goda resultat i jämförelse med andra kommuner. Antalet sökande till våra lediga tjänster ökar, men det finns tjänster där rätt kompetens är svårrekryterad. Sysselsättningsgraden ökar och tillsammans med övrigt arbete visar detta att vi är på rätt väg mot målet. Kommentarer Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en gemensam ledarplattform för Kungsbacka. Ledarplattformen definierar de gemensamma värderingar och förhållningssätt som utgör grunden för chef- och ledarskap i Kungsbacka. Vi har genomfört ett ledarutvecklingsprogram med stöd av Vinnova med målet att öka innovationen. Vi har erbjudit fler medarbetare den sysselsättningsgrad de önskar. Medarbetarenkäten för 2014 redovisade goda resultat som visar att medarbetarna är nöjda med Kungsbacka kommun som arbetsgivare. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har varit viktigt för att vara en god arbetsplats och motverka sjukfrånvaro. Kommentarer Genomförda åtgärder: Fortsatt satsning på den digitala utvecklingen med kompetensutveckling, infrastruktur och maskinvara Professionsutvecklande handledning till specialpedagoger och pedagoger Resursfördelning till grundskolor utifrån socioekonomiska förutsättningar 9

10 MÅL OCH RESULTAT Mål om ekonomiskt resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Målvärde ,5 % 2,5 % 4,6 % 1,5 % Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag. förändrat arbetssätt, utan enbart ser direktivet som ett uppdrag att genomföra dialoger. En policy för invånardialog har tagits fram och antagits där det förtydligas vad vi menar med invånardialog och vilken roll invånardialogen har i Kungsbacka. Detta ska underlätta för nämnderna i det fortsatta arbetet. Policyn ställer också krav på framförhållning och planering av dialoger och pekar ut områden där vi alltid ska överväga dialog, till exempel inom samhällsplanering. Vi har nått målet Målvärdet är ett resultat på 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Med årets resultat hamnar vi på 4,6 procent. En stor del av resultatet beror på exploateringsintäkter som inte var beräknade till 2014 utan till En positiv budgetavvikelse för våra nämnder bidrog också till resultatet. Mål om soliditet Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Målvärde ,2 % 23,3 % 26,5 % 22 % Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder. Vi har nått målet Soliditeten är nu 26,5 procent, vilket är fyra procentenheter högre än tre år tidigare. Målet är uppfyllt och soliditeten förbättras varje år. Direktiv om invånardialog Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till kommunstyrelsen. Vi har delvis uppnått direktivet Nio nämnder uppger att de genomfört en eller flera invånardialoger under Några förvaltningar och nämnder har bjudit in invånarna till att tycka till i enstaka frågor. Exempel på sådana dialoger är kulturskolans framtid, entreprenöriellt lärande och centrumutveckling i Åsa. Andra nämnder arbetar med invånardialog genom återkommande träffar med specifika grupper, till exempel Ung kulturgrupp och Kungsbacka ungdomsråd. Dialog ska bli ett naturligt sätt för oss att arbeta och därför skulle nämnderna enligt direktivet beskriva hur de organiserar sitt arbete med dialog. Den slutsats man kan dra är att nämnderna ännu inte organiserar arbetet för ett långsiktigt Direktiv om försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Vi har uppnått direktivet Individ & Familjeomsorg gör alltid en grundlig utredning vid nyansökan av försörjningsstöd då frågorna kring erbjudande om arbete och utbildning undersöks. Detta följs sedan aktivt upp av den socialsekreterare som har det fortsatta ansvaret i handläggningen av ärendet. Förvaltningen har ett nära samarbete med Enheten för arbetsliv som personen kan remitteras till vid arbetslöshet, viss arbetslöshet eller delvis sjukskrivning. En ansökan avslås alltid då sökande inte bedöms vara aktivt arbetssökande eller tackar nej till sysselsättning, om särskilda skäl att bevilja inte finns, vilket är relativt sällsynt. En samverkansgrupp mellan Individ & Familjeomsorg, arbetsförmedlingen och Enheten för arbetsliv har bildats, där syftet är att stärka samverkan och effektiviteten mellan enheterna vilket leder till ökad trygghet för klienten. Individ & Familjeomsorg och Enheten för arbetsliv för en kontinuerlig dialog där effektiviseringen av samverkan, kunskapen om varandras verksamheter samt strukturer för löpande information sinsemellan är områden som arbetas med. Direktiv om praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun Vi har delvis uppnått direktivet Förvaltningarnas beredskap att ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande har varierat. Flertalet förvaltningar har ställt praktikplatser till förfogande. I några fall har det även varit så att de praktikplatser som ställts till förfogande inte utnyttjas. Detta beror på att det varit svårt att matcha de arbetssökande med praktikplatsen. Varje deltagare matchas ut mot plats, där hänsyn tas till deltagarens bakgrund, erfarenhet, önskemål och eventuella särskilda behov. 10

11 MÅL OCH RESULTAT Några förvaltningarna har inte haft möjlighet att ta emot arbetssökande som praktikanter med hänvisning till verksamhetens karaktär och sekretessbestämmelser. Inom dessa förvaltningarna anges dock att man under 2015 kommer se över möjligheterna att ta emot arbetssökande praktikanter och identifiera lämpliga verksamheter. Per den 25 februari 2015 förfogar Kompetenscentrum över 67 praktikplatser ute på förvaltningarna, varav 37 används just nu. På förvaltningarna har utvecklingsarbetet tagit fart under året och börjat bli en del av det dagliga arbetet på arbetsplatsträffar och ledningsgruppsmöten. Medvetenheten om Kungsbacka 2020 är stor, vilket den undersökning som gjordes under hösten visar. Alla förvaltningar arbetar med aktiviteter som ska leda oss mot emålbilden, exempelvis: Minska pappersförbrukningen Se över personalens digitala kompetens Öka användandet av Lync för möten Man kan även konstatera att samtliga förvaltningar under 2014 tagit emot praktikanter, dock har alla inte varit arbetssökande, utan utgjorts av praktikanter från olika högskole- och universitetsutbildningar samt från gymnasie- och vuxenutbildningar. Direktiv om e-förvaltning Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: Enkel vardag för privatpersoner och företag Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Vi har uppnått direktivet På en kommungemensam nivå genomförs under projektet Kungsbacka 2020 etapp 1. Följande har projektet levererat hittills: Nytt ärendehanteringssystem Ny webbplats som gör det enklare att hitta och möjliggör dialog Kungsbacka direkt, vårt nya kundcenter Implementerat en ny teknisk plattform för integrerade e-tjänster och påbörjat produktionen av nya e-tjänster Möjliggjort åtkomst till Nationell patientöversikt för omsorgspersonalen och skolhälsovården Genomfört en förstudie kring nytt verksamhetssystem för omsorgen Genomfört en förstudie kring e-arkiv Aktiviteter som pågår: Ansökningsförfarande till EU:s program Horizon 2020 för att påbörja ett transnationellt projekt inom e-förvaltning Ledarskapsutbildning med anknytning till e-förvaltning 11

12 MÅL OCH RESULTAT Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Måtten uppdelade på områden Tillgänglighet Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 225 kommuner. Resultaten kan ge en översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. Kommunens kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet och samhällsutveckling. Totalt används runt 40 mått i undersökningen. Så här läser du tabellerna och diagrammen För att ge en snabb och enkel överblick över hur Kungsbacka står sig jämfört andra kommuner har vi använt färger för att visa vår placering på varje mått. Mörkgrönt betyder att Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått bäst resultat på måttet. Ljusgrönt betyder att Kungsbacka tillhör den näst bästa gruppen. Gult betyder att Kungsbacka tillhör den näst sämsta gruppen. Rött betyder att Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått sämst resultat på måttet. Kungsbacka går framåt i 2014 års undersökning. Mått Andel inskickade e-post med en enkel fråga som får svar inom två arbetsdagar Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstation har öppet utöver tiden 8 17 på vardagar Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd Trygghet Hur trygga invånarna känner sig i kommunen Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Antal barn per personal i kommunens förskolor, planerat antal Antal barn per personal i kommunens förskolor, faktiskt närvarande Vår placering jämfört med andra kommuner Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen Näst sämsta gruppen Näst bästa gruppen Näst bästa gruppen Näst sämsta gruppen Bästa gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen Sämsta gruppen Delaktighet och information 12 Valdeltagande kommunvalet Hur god kommunens webbinformation är till invånarna Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Hur väl invånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen

13 MÅL OCH RESULTAT Effektivitet Samhällsutveckling Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Sämsta gruppen Andel förvärvsarbetande, år, i kommunen Bästa gruppen Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska, engelska och matematik i årskurs 6, kommunala skolor Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska och matematik i årskurs 3, kommunala skolor Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Bästa gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Antal nya företag som startas per invånare i kommunen Företagarnas sammanfattade omdöme om företagsklimatet i kommunen. Ingen mätning gjordes 2014, här redovisas den grupp vi hamnade i Bästa gruppen Bästa gruppen Sämsta gruppen Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Näst bästa gruppen Sjukpenningtalet hos kommunens invånare Bästa gruppen Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Bästa gruppen Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Näst bästa gruppen Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år Bästa gruppen Andelen miljöbilar i kommunens organisation Näst bästa gruppen Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Serviceutbud inom särskilt boende för äldre Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen Andel inköpta ekologiska livsmedel Hur väl invånarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i Näst bästa gruppen Bästa gruppen Hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende Näst sämsta gruppen Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Bästa gruppen Kostnad för hemtjänst kr per brukare Näst sämsta gruppen Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst Näst bästa gruppen Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Näst sämsta gruppen Andelen ungdomar, år, som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats eller utredning Näst sämsta gruppen 13

14 MÅL OCH RESULTAT Medborgarundersökningen Kungsbacka får jämna och goda resultat i SCB:s medborgarundersökning, vilket visar på en genomgående hög kvalitet. Precis som tidigare år tycker invånarna att kommunen är bra att bo och leva i. Nio av tio invånare kan rekommendera sina vänner och bekanta att flytta till kommunen. Kungsbackas Nöjd-Region-Index, NRI, som är helhetsbetyget för hur nöjd man är med kommunen som en plats att bo och leva i, hamnar på en delad sjundeplats av samtliga 129 kommuner som är med i undersökningen. Tryggare än medel Trygghet är ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål och en av aspekterna i undersökningen. När vi tittar historiskt, och även i år, ser vi att känslan av trygghet tenderar att minska ju större kommunen blir befolkningsmässigt. Genomsnittsvärdet på trygghet för kommuner med eller fler invånare ligger i år på index 58, men vi ligger en bra bit över detta på index 67. Nöjda med servicen Kungsbackas invånare är generellt sett även mer nöjda med de kommunala verksamheterna än rikssnittet. När invånarna får tycka till om vatten och avlopp hamnar vi på delad tredjeplats och när det gäller renhållning och sophämtning hamnar vi på delad andraplats. Gymnasieskolorna och kulturverksamheten får också väldigt goda resultat. Snittet för Nöjd-Inflytande-Index, NII, som mäter invånarnas upplevelse av inflytande över kommunens beslut och verksamheter, ligger vi över rikssnittet. Måste jobba vidare på bemötande och tillgänglighet När det gäller bemötande och tillgänglighet, som både är prioriterade mål i kommunen och en del av kommunens värdegrund Bitt, ser vi att vi kan bli bättre. Vi ligger ungefär på snittet för riket. Det pågår flera satsningar för att öka tillgängligheten för kommunens invånare. Bland annat har vi under 2014 öppnat kundcentret Kungsbacka direkt, och för att underlätta för invånarna att utföra sina ärenden oberoende av tid och rum arbetar vi aktivt för att öka antalet e-tjänster. Öppna svar Vi fick in ungefär 120 öppna svar i årets undersökning. De flesta öppna svar berörde gång- och cykelvägar, fritid, bostäder, kollektivtrafik, stadsplanering och skola. Attitydundersökning Medborgarundersökningen är en attitydundersökning, där invånarna ger sin bild av hur de uppfattar kommunen och dess verksamheter. Undersökningen består av tre delar: Nöjd-Region-Index, NRI, som mäter hur det är att bo och leva i kommunen. Nöjd-Medborgar-Index, NMI, som mäter invånarnas betyg på kommunens verksamheter. Nöjd-Inflytande-Index, NII, som mäter vilket inflytande invånarna har i kommunens verksamheter och beslut deltog 129 kommuner, det är dessa som utgör snittet för riket. Sedan starten 2005 har 257 kommuner genomfört undersökningen. Betygsindex kan ligga mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas om ej godkänt Betygsindex över 40 klassas som godkänt Betygsindex över 55 klassas som nöjd Betygsindex över 75 klassas som mycket nöjd Index mellan 0 och 100 Kungsbackas utfall medel Lägsta utfall Högsta utfall Nöjd-region-index, NRI Rekommendation Trygghet Arbetsmöjligheter Nöjd-medborgar-index, NMI Bemötande och tillgänglighet Vatten och avlopp Nöjd-inflytande-index, NII Information Påverkan

15 MÅL OCH RESULTAT Vår värdegrund Bitt Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur vi utför våra tjänster. Vi ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar vi trygghet. Detta är Bitt vår värdegrund. Vår värdegrund Bitt ska genomsyra hela organisationen på alla nivåer. Den återfinns bland kommunfullmäktiges prioriterade mål och den omsätts till praktik på våra arbetsplatser. Alla medarbetare förväntas känna till och arbeta utifrån värdegrunden. Att jobba med en värdegrund kräver både fokus och resurser. Alla chefer har i uppdrag att arbeta med Bitt i sina verksamheter. i ett så tidigt skede som möjligt bidragit till inflytande och insyn i processen. Samhällsplaneringen med plan- och bygglovsprocess arbetar för att utveckla formerna för deltagande och inflytande, exempelvis med samråd, dialog och enkel planprocess med ett tidigt informationsbrev. Inom skolan har elevers och föräldrars möjlighet att följa utvecklingen ökat sedan vi infört digitala system för dokumentation och information. På många ställen har andra digitala verktyg som bloggar blivit mer etablerade i vårt sätt att kommunicera. Utvecklad information ger också förutsättningar att kunna ha ett mer aktivt inflytande. Under året har vi genomfört flera goda insatser för att förstärka värdegrunden. Även om vi förbättrat oss i förhållande till övriga riket har nyckeltalen över tid stagnerat. Därför planeras för ytterligare insatser kommande år för att förstärka värdegrunden som inriktning i all kommunal service och myndighetsutövning, bland annat genom aktivt arbete i ledarskapet. Insatser under 2014 De främsta insatserna som genomförts under året är: Uppstart av nytt kundcenter som tar över ansvaret från förvaltningarna i vissa rutinmässiga ärenden och svarar på enklare frågor. Kundtjänsten utveckas vidare med att ta över uppgifter från förvaltningarna för att förbättra tillgängligheten. Uppdaterat interna anvisningar för tillgänglighet och bemötande i kommunens alla kanaler, samt för hantering av allmän handling. Samordnat kommunens webbplatser för ökad enhetlighet och tillgänglighet, och i högre grad gjort dem tillgängliga för mobila enheter. Inom hemtjänsten infördes under året ett tidsregistreringssystem och nyckelfritt låssystem för att förbättra säkerheten och tillgängligheten. Fortsatt utveckling av e-tjänster som skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt, exempelvis inom skolan för schemaläggning, barnomsorgsplats, anmälan till kurser inom vuxenutbildningen, och till simskola. En av de grundläggande formerna för inflytande och demokrati är val till Europaparlamentet, riksdag, landsting och kommun, som genomförts under året. Flera invånardialoger har genomförts varav den största om utveckling av Åsa centrum. Genom dialogen har vi 15

16 MÅL OCH RESULTAT Våra nyckeltal Vi använder nyckeltalen nedan för att följa upp arbetet med Bitt. Pilarnas riktning anger trenden sett över tre år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. Grön pil, vi ligger över rikssnittet. Gul pil, vi ligger lika med rikssnittet eller att det inte går att jämföra med riket. Röd pil, vi ligger under rikssnittet Detta mäter vi Nöjd-Medborgar-Index, NMI. Index Bland de högsta värdena i 2014 års undersökning. Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen. 10-gradig skala 6,6 7 6,6 6,6 Riket 2014 et är i nivå med övriga riket. Det innebär att över 80 procent upplever ett gott eller mycket gott bemötande, men trenden är vikande. Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen. 10-gradig skala 6,6 6,8 6,5 6,5 et är i nivå med övriga riket. Över 80 procent upplever ett gott eller mycket gott bemötande, men trenden är vikande. Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt 80 % 89 % 94 % 86 % Bland de högsta nivåerna i riket. Tre kommuner har 100 procent. Kungsbacka ligger på 17:e plats i riket. Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten. 10-gradig skala 6,1 6 6,3 Ingen uppgift Indexet bygger på att 31 procent svarar mycket bra, 48 procent bra och 21 procent ger oss underkänt. En liten förbättring med inspiration till förbättring. Möjlighet att framföra synpunkter genom personliga möten. 10-gradig skala 6,1 6,0 6,2 Ingen uppgift Indexet bygger på att 30 procent svarar mycket bra, 46 procent bra och 24 procent ger oss underkänt. Hur invånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet. Index En bit över medel för riket som förbättrats. Landets kommuner har dock överlag låga betyg. Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling. Procent av högsta möjliga poäng. 51 % 51 % 69 % 53 % Vi har gått från att ligga precis över medel till att vara bland de 30 bästa kommunerna. Hur god kommunens webbinformation är till invånarna. Procent av högsta möjliga poäng. 83 % 87 % 86 % 78 % Resultatet visar hur lätt det är att hitta efterfrågad information. Antal inlämnade synpunkter Ingen uppgift En positiv utveckling, men inom flera nämndområden behöver systematiken förbättras för att få in synpunkter och vidta åtgärder. Information om vår tillgänglighet. 10-gradig skala 5,8 6 6 Ingen uppgift Andelen mycket nöjda är ungefär lika stor som icke nöjda, cirka 25 procent Efterfrågestyrda öppettider. 10-gradig skala. 6,3 6,2 6,4 Ingen uppgift Att indexet inte är bättre beror troligen på att förväntan på öppettider ökar. Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar. 59 % 69 % 98 % 82 % Betydligt bättre resultat än tidigare. De kommuner som har bättre resultat har alla 100 procent och vi ligger på delad andraplats. Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga. 42 % 42 % 56 % 49 % Lite över snittet, men lågt resultat i förhållande till hur det borde vara att få kontakt med handläggare, vilket är en stor utmaning för alla kommuner. Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? Index Kungsbacka har avancerat till en 14:e plats i riket. 16

17 MÅL OCH RESULTAT 17

18 VÅR VERKSAMHET Kommunens organisation Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och elva av nämnderna har egna förvaltningar som sköter det dagliga arbetet. Gymnasie- & vuxenutbildning Byggnadsnämnd Kommunfullmäktige Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd Service Miljö & Hälsoskydd Äldreomsorg Kommunrevision Valberedning Teknik Krisledningsnämnd Kultur & Turism Valnämnd Bolag och stiftelse Kommunstyrelse Förskola & Grundskola Överförmyndarnämnd Individ & Familjeomsorg Så här har vi organiserat det politiska arbetet i Kungsbacka kommun. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om målen för samhällsutvecklingen och sam hällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunrevisionen. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Mandat Moderaterna (M) 24 Folkpartiet (FP) 7 Centerpartiet (C) 5 Kristdemokraterna (KD) 3 Socialdemokraterna (S) 10 Vänsterpartiet (V) 1 Miljöpartiet de Gröna (MP) 4 Kungsbackaborna (KB) 4 Sverigedemokraterna (SD) 3 Totalt antal 61 Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Kommunala bolag och stiftelse Fyra bolag och en stiftelse ingår i koncernen Kungsbacka kommun. Läs mer om koncernföretagen på sidan 73. Helägda bolag och stiftelse Eksta Bostads AB, Fastighets AB S:ta Gertrud och Stiftelsen Tjolöholm Delägda bolag HallWan AB och Kungsbacka Innerstads AB Samägda uppdragsföretag Räddningstjänsten Storgöteborg Entreprenadföretag Kungsbacka kommun köper verksam het från olika entreprenadföretag. Läs mer om de största driftsentreprenaderna på sidan 73. Gemensamma nämnder Kungsbacka kommun samverkar med Region Halland och de övriga hal landskommunerna i Patientnämnden och i Hjälpmedelsnämnden. Under 2014 har ny hemsjukvårdsöverenskommelse träffats mellan Region Halland och kommunerna i Halland, den börjar gälla från Tillsammans med Arbetsförmed lingen, Försäkringskassan, Region Halland och hallandskommunerna samverkar kommunen i Samordnings förbundet i Halland. 18

19 VÅR VERKSAMHET Kommunstyrelsen ordför ande Per Ödman (M) 1:e vice ordför ande Ulrika Landergren (FP) 2:e vice ordför ande Eva Borg (S) Hans Forsberg (M) Kjell-Åke Andersson (M) Lisa Andersson (M) Thure Sandén (M) Per Stenberg (M) Jan Österdahl (M) Ann Molander (FP) Fredrik Hansson (C) Johan Tolinsson (S) Maj-Britt Rane Andersson (S) Roger Larsson (KB) Lars-Anders Lundberg (MP) Valet 2014 År 2014 var ett supervalår. Det var både val till EU-parlamentet den 25 maj samt val till riksdag, kommun- och regionfullmäktige den 14 september. Valresultatet och fördelningen av platserna i Kungsbacka kommuns kommunfullmäktige efter valet 2014 Valdeltagande Valdeltagandet i EU-valet i Kungsbacka kommun låg på 53,59 procent. Det är 4,7 procentenheter mer än under EU-valet I årets val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige var det ett ökat valdeltagande överlag. I riksdagsvalet låg valdeltagandet på 90,34 procent. I valet 2010 röstade 89,31 procent. En ökning med 1,03 procentenheter. I valet till kommunfullmäktige låg valdeltagandet på 88,63 procent. I valet 2010 röstade 87,20 procent. Alltså en ökning med 1,43 procentenheter. De politiska partiernas andelar av invånarnas röster Moderata Samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ Kungsbackaborna Övriga partier 34,3 procent 10,1 procent 9,6 procent 4,1 procent 16,6 procent 7,3 procent 3 procent 9,4 procent 0,2 procent 4,5 procent 0,8 procent I valet till regionfullmäktige låg valdeltagandet på 88,14 procent. I valet 2010 röstade 86,52 procent. En ökning med 1,62 procentenheter ,9% 53,6% 89,3% 90,3% 87,2% 88,6% 86,5% 88,1% Europaparlamentsvalet Riksdagsvalet Val till kommunfullmäktige Val till regionfullmäktige Fördelningen av platserna i kommunfullmäktige Moderata Samlingspartiet 21 Centerpartiet 7 Folkpartiet liberalerna 6 Kristdemokraterna 2 Socialdemokraterna 10 Miljöpartiet de gröna 4 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 6 Kungsbackaborna 3 Totalt antal platser 61 19

20 VÅR VERKSAMHET Barn och utbildning Goda reslutat i skolinspektionens regelbundna tillsyn Skolinspektionen genomförde under 2014 regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun och presenterade en rapport som beskriver hur kommunen fungerar som ansvarig huvudman för verksamheten. Skolinspektionen konstaterar att Kungsbacka är en i huvudsak väl fungerande skolkommun som relativt sett når goda resultat. De styrkor som Skolinspektionen lyfter fram om kommunen är I jämförelse med riket når skolorna goda kunskapsresultat I stora delar har Kungsbacka en väl fungerande vuxenutbildning I de delar av vuxenutbildningen som är upphandlade finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete Kommunen fick även ett antal föreläggande på huvudmanna- och skolenhetsnivå med bedömda brister. För att ge alla elever möjlighet att nå målen för utbildningen behöver vi bli bättre på att följa upp resultat, analysera dem och genomföra åtgärder utifrån det som analysen visar. Kompetensutveckling för alla pedagoger Under året genomförde Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning en unik samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka. Varje enhet fick under två innehållsrika dagar på Aranäsgymnasiet en skräddarsydd kompetensutvecklingsinsats. Elevinflytandet utvecklades En central utbildningsinsats tillsammans med framtidsanalytikern Troed Troedsson genomfördes under året. Utifrån en kartläggning fick varje skola under en dag arbeta med de frågor inom området elevdemokrati och elevinflytande som var mest aktuella. Fortsatt digital utveckling Under flera år har vi satsat på kompetensutveckling för personal och successivt infört fler digitala redskap. Under året har utbyggnationen av infrastrukturen i våra verksamheter slutförts. Inom f 6 har vi nu ett digitalt verktyg per tre elever och inom förskolan har vi utvecklat kommunikationen med föräldrarna via bloggfunktionen i Unikum. Plug in genomfördes på gymnasierna Projektet Plug in genomfördes under Det övergripande syftet är att minska avhoppen från gymnasiet samt skapa förutsättningar för att elever ska kunna fullfölja sina gymnasieutbildningar genom exempelvis erbjudande om en kombination av praktik, studier och arbete. Kulturskolan utökar sina aktiviteter under lov Kulturskolans aktiviteter under skolloven har fortsatt och utvecklats. Under höstlovet genomfördes ett musikläger, på dagtid för ungdomar som ville spela i popgrupp. Hela arrangemanget var ett samarbete mellan Kulturskolan, Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism. Granskning och uppföljning av upphandlad vuxenutbildning Under 2014 arbetade enheten för Vuxnas lärande för första gången fullt ut utifrån strategin i det systematiska kvalitetsarbetet. Strategin togs fram under 2013 i syfte att granska och följa upp de upphandlade utbildningsanordnarna inom vuxenutbildningen. Kostnadsfördelning Förskola & Grundskola Förskola & Grundskolas verksamhet kostade 1,77 miljarder kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1,6% 19,2% 39,2% 31,3% 8,3% Förskola Fritidshem Förskoleklass och grundskola Grundsärskola 0 Gemensam verksamhet Korttidstillsyn LSS 0 Kostnadsfördelning Gymnasie & Vuxenutbildning Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 535 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 4,7% 0,4% 3% 10,8% 0,5% 6,3% 74,8% Gymnasier Kulturskolan Vuxenutbildning 0 Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagande Gemensam verksamhet 20 0

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås.

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås. Kungsbacka kommun Landareal 611 km 2 Total areal 900 km 2 Folkmängd 70 958 Kullavik Släp Särö Vallda Lerkil Onsala Anneberg Kungsbacka Fjärås Förlanda Åsa Frillesås Idala November 2006 Kungsbacka idag

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

KKiK 2014, Heby kommun

KKiK 2014, Heby kommun KKiK 214, kommun Tillgänglighet 212 213 214 Andel som får svar på e-post inom 2 dagar,% 72 72 81 Andel som får svar på enkel fråga via telefon,% 44 3 47 Andel som får gott bemötande i telefon,% 83 75 85

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun

TJÄNSTESKRIVELSE. Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-23 Diarienummer KS/2015:115 Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun Förslag till beslut Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun godkänns. Sammanfattning Kommunens resultat

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet via e- post. Medel Dalarna Högst i Dalarna Lägst i Dalarna Rättvik

Din kommuns tillgänglighet via e- post. Medel Dalarna Högst i Dalarna Lägst i Dalarna Rättvik Din kommuns tillgänglighet via e- post 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Din kommuns tillgänglighet via telefon 0 10 20 30 40 50 60 70 Din kommuns bemötande på telefon (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) 3. Så bra är Grästorps resultat jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Hur god är kommunens webbinformation till medborgare? Hur väl möjliggör kommunen

Läs mer

Medborgarundersökning

Medborgarundersökning Medborgarundersökning SCB Hösten 2011 Vision för Vänersborg Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna

Läs mer

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) s resultat jämfört med övriga kommuner 2017-02-17 Tillgänglighet Andel av invånarna som får svar på e-post inom två dagar, procent 82 87 96 95 100 86 88 Andel av invånarna

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4 Kommunens kvalitet i korthet Dnr 2/14 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat för s kommun... 3 Så här läser du resultaten... 3 Tillgänglighet... 4 Att få svar på en enkel fråga... 4 Hur länge är

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Förklaring i ord KKiK 2013

Förklaring i ord KKiK 2013 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Nummer 1 2 3 4 5 6 7 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100.

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100. SCB:s Medborgarundersökning Våren 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Eda kommun har deltagit i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning under våren 2015. Ett urval på 600 personer

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Årsredovisning Innehållsförteckning 1 Året som gått... 3 1.1 Sammanfattning av året... 3 1.2 Viktiga händelser... 3 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 4 3 Så här styrs

Läs mer

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram CA 2016-01-28 Allmän information Denna rapport är framtagen utifrån SKL s KKiK-rapport v1 2015 deltog 240 kommuner i KKiK (2014 deltog 230 kommuner). Mått 36.

Läs mer

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se SKL Utvärdering KKiK 2014 Fakta om undersökningen Totalt antal respondenter 228 Antal inkomna svar 156 Felleveranser 0 Svarsfrekvens 68% Undersökningsperiod November - December 2014 Har kommunledningen

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Välkommen till Kungsbacka

Välkommen till Kungsbacka Välkommen till Kungsbacka Kungsbacka idag Välutbildade invånare Låg medelålder Många arbetar i en annan kommun Stor inflyttning Flertalet bor i egen villa Borgerlig majoritet Kraftig expansion men behåller

Läs mer

Målarbete för mandatperioden

Målarbete för mandatperioden Målarbete för mandatperioden 2015-2018 Vårt uppdrag vårt ansvar Barn- och familjenämndens uppdrag är att fullgöra kommunens skyldigheter vad gäller förskola, fritidshem, grundskola, särskola och socialtjänst

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET 1. Serviceundersökning (KKIK) - Andel som får svar på sin fråga via e-post inom

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet Öckerö kommun 1 1 Inledning För att ge politiker och medborgare en översiktlig bild av kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter deltar Öckerö kommun i jämförelseprojektet

Läs mer

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Vår kvalitet jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

KKiK och resultatmått

KKiK och resultatmått PM 2015-03-31 Ekonomi och styrning Lars Strid KKiK och resultatmått Stor och liten påverkansmöjlighet Man kan dela upp gruppen av mått inom KKiK på flera olika sätt. Exempelvis mått där kommunen har stor

Läs mer

Den som önskar kan lämna in frågor i förväg direkt till medborgarkontoret, eller via e-post: info@kungsbacka.se, senast 5 maj klockan 18.

Den som önskar kan lämna in frågor i förväg direkt till medborgarkontoret, eller via e-post: info@kungsbacka.se, senast 5 maj klockan 18. KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunfullmäktige sammanträder tisdagen den 6 maj 2014, klockan 18 i Kommunfullmäktigesalen, stadshuset, Kungsbacka Ärende Sid Beslutsförslag 1 Utseende av protokolljusterare samt

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Medborgarundersökning 2014

Medborgarundersökning 2014 2015-01-29 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/99-013 Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatet av medborgarundersökningen

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Medborgarundersökningen 2015 Vad tycker våra medborgare om Sölvesborg?

Medborgarundersökningen 2015 Vad tycker våra medborgare om Sölvesborg? Vad tycker våra medborgare om Sölvesborg? 1 Ett årligt erbjudande från SCB Under våren 15 deltog 6 (56) kommuner Sedan undersökningen startade hösten 5 har 26 (256) av landets kommuner deltagit och 233

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2015-2018 Vårt uppdrag - vårt ansvar I ekokommunen Eslöv ansvarar Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för energi- och klimatarbete samt att tillgängliggöra och

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv

Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Kungsbacka är Sveriges kvalitetskommun 2011 2012.

Kungsbacka är Sveriges kvalitetskommun 2011 2012. Årsredovisning Kungsbacka är Sveriges kvalitetskommun. Kungsbacka 2013 Produktion Kommunikatörerna på Service Redaktör Erik Sjöberg Grafisk form Fredrik Simson Reportage- och omslagsfoto Hannah Larsson

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 Fakta Kommunens Kvalitet i Korthet Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kvalitetsmätningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Antalet

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

BUNS STYRKORT

BUNS STYRKORT Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-10-08 BUNS STYRKORT 2009 2010 FÖRSLAG Vid sammanställningen på Lövsta var det följande områden som fick flest markeringar. Vi har försökt

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Hur använda måtten i KKiK?

Hur använda måtten i KKiK? Hur använda måtten i KKiK? Resultatmått ch infrmatinsmått Resultatmått Måttet har str påverkansmöjlighet för kmmunen ch kan användas sm resultatmått/indikatr till uppsatta mål. De kan därmed användas i

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet. En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv

Kommunens kvalitet i korthet. En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning i samarbetskommunerna i västra Värmland Tillgänglighet

Läs mer