Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014 1"

Transkript

1 Årsredovisning

2 Delaktighet och service med invånaren i fokus En hög kvalitet med en god ekonomi är kännetecknande för en framgångsrik kommun. De undersökningar och jämförelser vi deltar i visar att vi är med och slåss bland toppen av landets kommuner. Vi är stolta över att vi fortsätter leverera en bra service med hög kvalitet till invånare och företagare och att vi har en ekonomi som gör det möjligt att fortsätta satsa när vi växer var ett år med både framgångar och utmaningar. Oroligheter i vår omvärld påverkade oss, med krig och instabilitet på flera håll i världen. Vi i Kungsbacka måste dra vårt strå till stacken för att hjälpa och stödja människor på flykt. Under 2014 jobbade vi hårt för att kunna ta emot flyktingar enligt de avtal vi har med Länsstyrelsen och Migrationsverket. Vi satsade också på integrering i det svenska samhället och på att skapa förutsättningar för trygghet och goda livsvillkor. I tider med oroligheter känns vår demokrati och de demokratiska valen extra viktiga var ett supervalår med val till EU-parlamentet, riksdagen, regionfullmäktige och, inte minst, kommunfullmäktige. Valdeltagandet i Kungsbacka ökade i samtliga val vilket känns väldigt roligt. Vi blir allt fler Kungsbacka fortsätter att växa ökade folkmängden med 829 personer och sista december 2014 hade vi invånare. Detta ställer stora krav på samhällsutvecklingen. Vi planerar för nya bostäder i varierande upplåtelseformer med tonvikt på en förtätning av Kungsbacka stad. Kolla Parkstad och Björkris fortsatte växa fram under året och vi planerade för Väster om ån, det stora stadsomvandlingsprojektet som ska knyta ihop innerstaden och Kungsmässan. OMSLAGSFOTO: PATRIK LEONARDSSON FOTO POLITIKER OCH KOMMUNDIREKTÖR: ANNA REHNBERG Bra och miljövänliga kommunikationer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Åsa station som invigdes i slutet av 2013 har varit en stor framgång under året och bidragit till att fler åker kollektivt. Vi investerade rekordmycket, 614 miljoner kronor netto. Bland investeringarna märks köpet av Kollaskolorna för drygt 300 miljoner kronor. Den goda ekonomin har gjort det möjligt att investera i lokaler och infrastruktur utan att behöva låna pengar. Sveriges bästa skolor I vår ambition att vara Sveriges bästa skolkommun ser vi goda resultat med höga kunskaps nivåer, trygga elever och en bra beredskap hos eleverna att möta arbetslivet. Vi har tillsatt flera förstelärare och en lektorstjänst under året vilket kommer bidra till en fortsatt utveckling i riktning mot målet Sveriges bästa skolor. Det här var ett litet axplock av det som hände Läs gärna årsredovisningen i sin helhet och ta del av allt det vi åstadkommit under året. Till sist vill vi rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för ert engagerade och goda arbete. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång. Per Ödman kommunstyrelsens ordförande till och med 2014 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör 2

3 Innehåll Visionen visar vart vi vill 4 Prioriterade mål och direktiv 5 Kommunens kvalitet i korthet 12 Medborgarundersökningen 14 Vår värdegrund Bitt 15 MÅL OCH RESULTAT Kommunens organisation 18 Barn och utbildning 20 Stöd och omsorg 22 Bygga, bo, trafik och parker 24 Fritid, kultur, folkhälsa och turism 26 Miljö 28 Näringsliv och arbete 29 VÅR VERKSAMHET En attraktiv arbetsgivare 30 Kungsbackaledaren 32 Löner och kollektivavtal 33 Arbetsmiljö och hälsa 34 Jämställdhet och mångfald 35 VÅRA MEDARBETARE Ekonomin i korthet 36 Ekonomisk översikt och analys 38 Redovisningsprinciper 42 Fem år i sammandrag 44 Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Kassaflödesanalys 48 Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys 49 Investeringar och exploatering 61 Nämnderna 63 Avgiftsfinansierad verksamhet 70 Den samlade kommunala verksamheten 73 EKONOMISK REDOVISNING Revisorernas redogörelse 75 Revisionsberättelse 77 3

4 MÅL OCH RESULTAT Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. 4

5 MÅL OCH RESULTAT Prioriterade mål och direktiv Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv är kommunfullmäktiges sätt att exakt beskriva en uppgift som ska utföras av en nämnd under ett eller två år. Måluppfyllelse 2014 Det fanns 16 prioriterade mål under ,3% Vi har arbetat med att utveckla planerings- och bygglovsprocesserna för att utveckla formerna för deltagande och inflytande, med samråd, dialog och en enkel planprocess med tidiga informationsbrev. Inom skolan har elevers och föräldrars möjlighet att följa utvecklingen ökat sedan vi infört digitala system för dokumentation och information. På många ställen har andra digitala verktyg som bloggar blivit mer etablerade i vårt sätt att kommunicera. Utvecklad information ger också förutsättningar att kunna ha ett mer aktivt inflytande. 50,0% 43,8% Mål om bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Vi har nått målet Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Vi har inte nått målet Mål om ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Målvärde Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Index Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Vi har gjort många goda insatser under året, ett arbete som måste fortsätta för att nå målet på 50. Vi kommer i ännu högre grad arbeta med invånarnas möjlighet att påverka de politiska besluten och verksamheternas utformning. Kungsbackas index är ändå bra och bättre än medel för Sveriges kommuner på 41. Kommentarer Under året var det val till Europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommun. Valdeltagandet ökade i båda valen, i valet till Europa parlamentet med hela 4,7 procentenheter. Vi genomförde flera invånardialoger. Den största dialogen handlade om utvecklingen av Åsa centrum där mellan 400 och 500 synpunkter kom in. Genom att ha en dialog i ett så tidigt skede som möjligt kan fler få insyn och inflytande i processen Målvärde Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Index Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Vi har gjort betydande satsningar under året för att nå målet, bland annat genom det nya kundcentret Kungsbacka direkt som öppnade i juni. Effekterna har inte slagit igenom fullt ut när medborgarundersökningen genomfördes i början av hösten. Men andra mätningar under senare delen av hösten visar på att effekten börjar märkas och att vi därför tillsammans med övriga insatser ser att vi är på rätt väg. Vårt värde på 57 är som snittet för riket. Kommentarer Uppstart av det nya kundcentret Kungsbacka direkt, som tar över ansvaret från övriga förvaltningar när det gäller att svara på enklare frågor och att hantera vissa rutinmässiga ärenden. Kungsbacka direkt ska utvecklas vidare med att ta över fler uppgifter och från fler förvaltningar för att förbättra tillgängligheten. Vi har uppdaterat interna anvisningar för tillgänglighet och bemötande i kommunens alla kanaler, samt för hantering av allmän handling. Vi har samordnat kommunens webbplatser för ökad tillgänglighet bland annat genom enhetlig utformning och i högre grad gjort dem tillgängliga för mobila enheter. Inom hemtjänsten infördes under året ett tidsregistreringssystem och nyckelfritt låssystem för att förbättra säkerheten, servicen och tillgängligheten. Fortsatt utveckling av e-tjänster som skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt, exempelvis inom skolan för schemaläggning, barnomsorgsplats, anmälan till kurser inom vuxenutbildningen, och till simskola. Våra skolor arbetar kontinuerligt med att förebygga och motverka mobbning och andra kränkningar. 5

6 MÅL OCH RESULTAT Mål om hälsosamt liv Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Målvärde % 90 % 95 % 88 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, åk 8. Andel som uppger att de inte röker Målvärde ,6 7,2 7,2 6,9 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: Föreställ dig den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt hälsosam kommun kommer Kungsbacka?. 10-gradig skala Målvärde % 92 % 82 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Andel som uppger att de inte använder narkotika Målvärde ,1 8,1 8,1 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: Vad tycker du om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka?. 10-gradig skala. Vi har nått målet Arbetet med att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett hälsosamt liv har haft ett brett anslag samtidigt som fokus legat på främjande åtgärder kopplat till individen. Mixen med breda främjande aktiviteter, tillsynsarbete, främjande av utemiljön samt målgruppsanpassade insatser och aktiviteter för både unga och äldre, har bidragit till att vi nått målet. Psykisk ohälsa hos unga tjejer är en fortsatt utmaning trots att vi nått målet. Kommentarer Äldreomsorgen har arbetat med minskning av olämpliga läkemedel genom läkemedelsgenomgångar och använder kvalitetsregistret Senior Alert för att öka kvaliteten. Flera olika projekt har bidragit till utvecklingsarbetet under året; den hälsofrämjande familjeaktiviteten En frisk generation, LIV-projektet som handlar om individuellt anpassat stöd i livsstilsfrågor på Funktionsstöd, kommunövergripande arbete med friluftsplan och Film som förenar med fokus på ökat samförstånd mellan åldrar, bakgrunder och livsvillkor. På grundskolorna har man bland annat arbetat med jämställdhet i syfte att främja flickors hälsa. I syfte att förebygga studieavbrott och frånvaro på gymnasieskolorna arbetar man systematiskt med att tidigt identifiera elever som behöver stöd. Vi har också arbetat med tillsyn av till exempel livsmedel och kemikalier, att skapa goda måltidsvanor hos elever och en hälsofrämjande utemiljö med gång- och cykelvägar, parker, lekplatser och grönytor. Vi har nått målet De flesta av de berörda nämnderna har genomfört verksamhet som bidrar till måluppfyllelse. Den redovisade verksamheten grundar sig på evidensbaserade metoder i form av kunskapshöjande insatser, begränsning av tillgänglighet, värdegrundsarbete och strategisk samverkan. Kommentarer Vi ordnade den drogfria skolavslutningen School s Out med ungdomar. Materialet Tobak Nej tack har tagits fram för att kunna användas i skolorna. Elever på gymnasieskolorna erbjuds ett hälsosamtal med skolsköterska för att diskutera livsstilsfrågor. Personal informerar ungdomarna på boenden för ensamkommande om riskerna med att bruka alkohol, tobak och narkotika. Vi har ordnat föräldrakurser kring ungas bruk av cannabis. Elevhälsan på gymnasieskolor gör särskilda insatser i elevgrupper där lärarna ser ett behov. Arbete inom En dörr in för att stärka och utveckla det gemensamma förebyggande arbetet. I samarbete med Polisen genomförs kontroller några gånger per termin av gymnasieungdomar som misstänks bruka droger. Vi har utbildat personal på gym i dopningsförebyggande arbete. Utbildningen Krogar mot knark för krögare följdes av en kampanj på medverkande krogar. Mål om bättre fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Mål om minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Målvärde % 93 % 90 % 79 % Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Målvärde % 87 % 93 % 81 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, åk 8. Andel som uppger att de inte konsumerar alkohol Målvärde % 94 % 76 % 83 % Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät 6

7 MÅL OCH RESULTAT Vi har nått målet Totalt sett redovisar berörda nämnder en bra verksamhet som bidrar till att målet uppnåtts. Barn och ungdomar kan förverkliga egna initiativ i kombination med programverksamhet och motiverande aktiviteter. Vi ser en nedgång i nöjdheten bland elever i årskurs 8, orsaken till denna nedgång kommer vi att titta närmare på. Kommentarer Vi har ordnat flera arrangemang, till exempel Queer Up, Stor-LAN, Popsoaré, Öppen Scen, Poetry Slam samt Urban Summer. Bostäder med särskild service har arbetat med utveckling av fritids utbudet för de boende. Äldreboenden har haft regelbundna aktiviteter och erbjudit daglig utevistelse. Samtliga äldreboenden har också ordnat promenadgrupper en till tre gånger i veckan. Barn- och ungdomsföreningar har varit aktiva timmar på våra idrottsanläggningar. 200 ungdomsdrivna intressegrupper har bildats och ungdomsarrangemangen Planeta, 1,2,3 Schtunk och Natten den 28:e februari har hållits. Kulturskolans verksamhet bidrar till att barn och ungdomar har en bra och meningsfull fritid. Sommarbussen hade 580 resande och Sommarbiblioteket besökte badstranden. Träffpunkterna hade öppet hus med uppvisning av olika aktiviteter, och under sommarveckan på Smarholmen deltog ett 100-tal seniorer. Galaxen i Onsala invigdes och Skatehallen med LAN-hall öppnades åter. Vi har erbjudit lovverksamhet i form av exempelvis foto, film, parkour, gatukonst och äventyrsläger. Mål om trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mål om företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Målvärde Mätning: Insikt, SKL:s nöjd kund-undersökning. Insikten är förändrad och inte lanserad för 2014 än, varför senast kända utfall tas upp här. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Sedan förra mätningen har flera insatser gjorts för att vi ska närma oss målet. Ökad dialog med näringslivet, utbildningsdagar för bättre service och förståelse för företagens villkor samt de insatser som sker inom Plan & Bygg kommer att resultera i ett bättre resultat på sikt. Kommentarer Kungsbacka är sedan slutet av 2014 en av fyra pilotkommuner som genomför Nöjd kund-undersökningen Insikt löpande. Genomförda åtgärder: Utbildningsinsatser för enklare och effektivare service till företagen Företagslots med representation från förvaltningar som berörs av företags nyetablering och expansion Etablering av verksamheter har påbörjats vid Äskatorp och planläggning av ytterligare verksamhetsområden startas under 2015 Samverkan mellan skola och näringsliv genom konceptet Made by Kungsbacka Sommarlovsentreprenör Kungsbacka Paketering av upphandlingarna för att möjliggöra för små och medelstora företag att lämna anbud till kommunen Dialog och kommunikation är väsentligt för ett bra företagsklimat. Några av de insatser som genomförts under året är frukostklubben, dialogmöten tillsammans med företag, politiker och tjänstemän samt det digitala nyhetsbrevet Näringsrikt Målvärde Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Index Vi har nått målet Resultatet på kvalitetsfaktor trygghet i SCB:s medborgarundersökning ökade till 67, vilket innebär att målet återigen är uppnått. Kommentarer Kungsbacka avancerade från 24:e till 14:e plats i Sveriges Kommuner och Landstings årliga rapport över trygghet och säkerhet för Sveriges kommuner. Vi arbetar aktivt med offentliga miljöer för att öka upplevelsen av trygghet. Vi tar hänsyn till sociala konsekvenser i den fysiska planeringen genom ett analysverktyg som tagits fram på Plan & Bygg. Vi har fortsatt med projektet En dörr in, som innebär att barn och ungdomar får sina insatser samordnade över förvaltningsgränserna. Det ger ett bättre resultat för individen. Nämnden för Teknik håller staden ren från skräp, klottersanerar och förbättrar belysningen. Detta skapar tryggare offentliga miljöer. Översvämningsskyddet från Borgmästarbron till Signeskulle blev färdigt under året. Det ger en möjlighet att klara en vattennivå tre meter över den normala nivån. Mål om minskat försörjningsstöd Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Målvärde ,8 % 2,5 % 2,2 % 2,8 % Mätning: Andel hushåll med försörjningsstöd. Eftersom mätningarna tidigare har avsett andel hushåll som har försörjningsstöd redovisas denna siffra även Vi har nått målet De insatser vi har gjort under året har bidragit till att andelen personer som är beroende av försörjningsstöd har minskat. Vi har därför nått målet. Kommentarer Arbetet i Individsamverkansteamet har lett till att några av Individ & Familjeomsorgs längre försörjningsstödsberoende klienter har fått hjälp. Då antal ärenden minskat under året har socialsekreterarna fått möjlighet att arbeta aktivt tillsammans med klienten för att få igång en egen försörjning. 7

8 MÅL OCH RESULTAT För att förhindra att kommuninvånare får stora hyresskulder har ett samarbete upprättats mellan försörjningsstödsenheten och boendegruppen när det gäller hyresuppsägningar och åtgärder från Kronofogdemyndigheten. Flera olika projekt, till exempel Plug in och Entré har genomförts där syftet varit att öka andelen ungdomar som slutför gymnasiet, vilket är grunden till att ta sig in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Samverkan mellan skola och näringsliv ökar chanserna för unga att få jobb. Insatser för att underlätta och bredda samarbetet mellan verksamheterna har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. Unga har fått möjlighet att träna sina entreprenöriella förmågor och stärka sin attraktionskraft genom insatser och stöd i form av Ung Företagsamhet och genomförandet av Sommarlovsentreprenör och Made by Kungsbacka. Mål om att fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Målvärde ,9 7,1 7,07 8,8 Mätning: Antalet resor med kollektivtrafiken, miljoner resor Vi har inte nått målet, men vi är på rätt väg Antalet resor är ungefär lika stort som under Värt att notera är att allt fler resenärer väljer Öresundståget, både från Kungsbacka station och från Åsa station. Resandet på Öresundståget är inte inkluderat i resandestatistiken. Det gör att det inte är möjligt att fullt ut följa hur resandet utvecklas. Bedömningen är att resandet totalt har en svag ökning. Kommentarer Genom förtätning och bebyggelseutveckling i befintliga kollektivtrafikstråk blir det möjligt med tätare turer och nya busslinjer. De flesta planprojekt kommunen har arbetat med under året gör det möjligt att öka kollektivtrafikåkandet. Exempel på sådana projekt är Sandlyckan, Tingberget, Tjädern 17 och Valand. Genom att aktivt arbeta med kommunens trafikplanering skapar vi förutsättningar för en fungerande kollektivtrafik. Vi satsar på förbättringar av tillgänglighet till och från kommunens hållplatser genom att bygga gångoch cykelvägar samt prioritera säkerhet kring och rusta upp busshållplatser. Mål om minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Målvärde Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Vi har inte nått målet Energianvändningen fortsätter att minska, men vi når inte så långt som vi vill. Detta beror bland annat på fortsatt användning av paviljonger med hög energiförbrukning och uteblivna rivningar av energislukande lokaler. Kommentarer Vi installerade kvadratmeter solpaneler på tre skolor. Arbete pågår på fyra skolor. Vi byggde kommunens första skola med passivhusteknik. Kravet på energiförbrukning vid nybyggnad minskade från 60 kwh/kvm till 40 kwh/kvm. Vi har installerat närvarostyrning av belysningen samt minskat drifttiden för ventilationsanläggningarna på gymnasieskolorna. Dessutom har vi installerat energieffektiv belysning utomhus, till exempel vid motionsspår. Vi har installerat energieffektiva pumpar, förnyat ledningsnätet och energieffektiviserat vattenverket inom kommunens VA-verksamhet. Många lokalhyresgäster tycker sig ha begränsade möjligheter att påverka energiåtgången. Vi vet dock att ett förändrat beteende sparar mycket energi, men det krävs att arbetet prioriteras. Kommunens bostadsbolag Eksta samverkade med förvaltningen för Äldreomsorg under året för att påverka energianvändningen på Signeshus, vilket var framgångsrikt. Hyresgästerna har ibland svårt att acceptera de riktlinjer för temperatur i lokaler som vi tagit fram. I vissa fall har vi därför gjort avsteg från riktlinjerna vilket påverkat måluppfyllelsen. Mål om ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Målvärde % 17 % 26 % 22 % Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel Vi har nått målet Andelen ekologiska livsmedel var 2014 totalt 26,4 procent för serviceområde Måltider. Den innefattar andelen leveranser av måltider till Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning och Äldreomsorg, förutom Bedagården. Kommentarer Förutsättningen för att nå vårt ekologiska mål var att vi tilläggsdebiterade merkostnaden till de beställande förvaltningarna. Merkostnad är också orsak till att de förvaltningar som själva köper in livsmedel inte fullt ut har nått målet om 25 procent. Det har även funnits brister i mätmetoderna på de övriga förvaltningarna. Inför 2015 kommer dokumentation av inköpen ske via särskild kontering av ekologiska livsmedel. Detta gör det enkelt att följa upp. Mål om minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent Målvärde ,47 % -6,5 % 0,9 % -2,5 % Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. 8

9 MÅL OCH RESULTAT Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Koldioxidutsläppen från kommunens tjänsteresor har ökat något jämfört med I utsläppstatistiken från olika fordonsslag ser vi bland annat ökade utsläpp från flygresor med 13 procent jämfört med Att flygresorna ökar och bidrar till de ökade utsläppen kan bero på satsningar för målet om EU-projekt och transnationellt arbete var första året för kommunens fordonspolicy, dessvärre har den ännu inte bidragit till någon minskning av koldioxidutsläppen från tjänsteresor. Kommentarer Flertalet förvaltningar har infört Lync vilket ökar möjligheten till resfria möten inom organisationen. Individ & Familjeomsorg har bytt flera av förvaltningens bilar mot elhybrider vilket ger minskade utsläpp. Flera förvaltningar använder miljöbilarna i bilpoolen för tjänsteresor inom kommunen. Mål om bra skola Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Målvärde Mätning: Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola Målvärde ,1 % 86 % 87,1 % 100 % Mätning: Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen Målvärde ,1 % 100 % Mätning: Andel elever med gymnasieexamen var första gången elever från den nya gymnasieskolan, GY11, fick slutbetyg och första gången möjligheten för elever att erhålla gymnasieexamen. Det finns därför inget jämförande historiskt utfall. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg I grundskolan har fler elever nått målen och uppnått behörighet till gymnasieskolan, dessutom har det genomsnittliga meritvärdet ökat stort. I gymnasieskolan var det 2014 första gången elever kunde erhålla en gymnasieexamen. et var 94,1 procent jämfört med 89,2 i hela Sverige. Framförallt är andelen med examen från yrkesprogram markant högre i Kungsbacka än riket. Även andelen elever som klarat en examen inom tre år är betydligt större i Kungsbacka än i riket. Införande av karriärstjänster för lärare, fler kommer att tillsättas under 2015 Samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka Målinriktat arbeta för att öka förutsättningarna för att elever ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning Fortsatt fokus på likvärdig bedömning, återkoppling och lärande organisation Mål om attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Målvärde ,3 7,3 7,3 7,5 Mätning: Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer. 10-gradig skala Målvärde Mätning: Jämix, ökning av antal punkter per år. Index Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Den senaste medarbetarenkäten visar på goda resultat liksom tidigare år. Det är också goda resultat i jämförelse med andra kommuner. Antalet sökande till våra lediga tjänster ökar, men det finns tjänster där rätt kompetens är svårrekryterad. Sysselsättningsgraden ökar och tillsammans med övrigt arbete visar detta att vi är på rätt väg mot målet. Kommentarer Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en gemensam ledarplattform för Kungsbacka. Ledarplattformen definierar de gemensamma värderingar och förhållningssätt som utgör grunden för chef- och ledarskap i Kungsbacka. Vi har genomfört ett ledarutvecklingsprogram med stöd av Vinnova med målet att öka innovationen. Vi har erbjudit fler medarbetare den sysselsättningsgrad de önskar. Medarbetarenkäten för 2014 redovisade goda resultat som visar att medarbetarna är nöjda med Kungsbacka kommun som arbetsgivare. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har varit viktigt för att vara en god arbetsplats och motverka sjukfrånvaro. Kommentarer Genomförda åtgärder: Fortsatt satsning på den digitala utvecklingen med kompetensutveckling, infrastruktur och maskinvara Professionsutvecklande handledning till specialpedagoger och pedagoger Resursfördelning till grundskolor utifrån socioekonomiska förutsättningar 9

10 MÅL OCH RESULTAT Mål om ekonomiskt resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Målvärde ,5 % 2,5 % 4,6 % 1,5 % Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag. förändrat arbetssätt, utan enbart ser direktivet som ett uppdrag att genomföra dialoger. En policy för invånardialog har tagits fram och antagits där det förtydligas vad vi menar med invånardialog och vilken roll invånardialogen har i Kungsbacka. Detta ska underlätta för nämnderna i det fortsatta arbetet. Policyn ställer också krav på framförhållning och planering av dialoger och pekar ut områden där vi alltid ska överväga dialog, till exempel inom samhällsplanering. Vi har nått målet Målvärdet är ett resultat på 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Med årets resultat hamnar vi på 4,6 procent. En stor del av resultatet beror på exploateringsintäkter som inte var beräknade till 2014 utan till En positiv budgetavvikelse för våra nämnder bidrog också till resultatet. Mål om soliditet Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Målvärde ,2 % 23,3 % 26,5 % 22 % Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder. Vi har nått målet Soliditeten är nu 26,5 procent, vilket är fyra procentenheter högre än tre år tidigare. Målet är uppfyllt och soliditeten förbättras varje år. Direktiv om invånardialog Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till kommunstyrelsen. Vi har delvis uppnått direktivet Nio nämnder uppger att de genomfört en eller flera invånardialoger under Några förvaltningar och nämnder har bjudit in invånarna till att tycka till i enstaka frågor. Exempel på sådana dialoger är kulturskolans framtid, entreprenöriellt lärande och centrumutveckling i Åsa. Andra nämnder arbetar med invånardialog genom återkommande träffar med specifika grupper, till exempel Ung kulturgrupp och Kungsbacka ungdomsråd. Dialog ska bli ett naturligt sätt för oss att arbeta och därför skulle nämnderna enligt direktivet beskriva hur de organiserar sitt arbete med dialog. Den slutsats man kan dra är att nämnderna ännu inte organiserar arbetet för ett långsiktigt Direktiv om försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Vi har uppnått direktivet Individ & Familjeomsorg gör alltid en grundlig utredning vid nyansökan av försörjningsstöd då frågorna kring erbjudande om arbete och utbildning undersöks. Detta följs sedan aktivt upp av den socialsekreterare som har det fortsatta ansvaret i handläggningen av ärendet. Förvaltningen har ett nära samarbete med Enheten för arbetsliv som personen kan remitteras till vid arbetslöshet, viss arbetslöshet eller delvis sjukskrivning. En ansökan avslås alltid då sökande inte bedöms vara aktivt arbetssökande eller tackar nej till sysselsättning, om särskilda skäl att bevilja inte finns, vilket är relativt sällsynt. En samverkansgrupp mellan Individ & Familjeomsorg, arbetsförmedlingen och Enheten för arbetsliv har bildats, där syftet är att stärka samverkan och effektiviteten mellan enheterna vilket leder till ökad trygghet för klienten. Individ & Familjeomsorg och Enheten för arbetsliv för en kontinuerlig dialog där effektiviseringen av samverkan, kunskapen om varandras verksamheter samt strukturer för löpande information sinsemellan är områden som arbetas med. Direktiv om praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun Vi har delvis uppnått direktivet Förvaltningarnas beredskap att ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande har varierat. Flertalet förvaltningar har ställt praktikplatser till förfogande. I några fall har det även varit så att de praktikplatser som ställts till förfogande inte utnyttjas. Detta beror på att det varit svårt att matcha de arbetssökande med praktikplatsen. Varje deltagare matchas ut mot plats, där hänsyn tas till deltagarens bakgrund, erfarenhet, önskemål och eventuella särskilda behov. 10

11 MÅL OCH RESULTAT Några förvaltningarna har inte haft möjlighet att ta emot arbetssökande som praktikanter med hänvisning till verksamhetens karaktär och sekretessbestämmelser. Inom dessa förvaltningarna anges dock att man under 2015 kommer se över möjligheterna att ta emot arbetssökande praktikanter och identifiera lämpliga verksamheter. Per den 25 februari 2015 förfogar Kompetenscentrum över 67 praktikplatser ute på förvaltningarna, varav 37 används just nu. På förvaltningarna har utvecklingsarbetet tagit fart under året och börjat bli en del av det dagliga arbetet på arbetsplatsträffar och ledningsgruppsmöten. Medvetenheten om Kungsbacka 2020 är stor, vilket den undersökning som gjordes under hösten visar. Alla förvaltningar arbetar med aktiviteter som ska leda oss mot emålbilden, exempelvis: Minska pappersförbrukningen Se över personalens digitala kompetens Öka användandet av Lync för möten Man kan även konstatera att samtliga förvaltningar under 2014 tagit emot praktikanter, dock har alla inte varit arbetssökande, utan utgjorts av praktikanter från olika högskole- och universitetsutbildningar samt från gymnasie- och vuxenutbildningar. Direktiv om e-förvaltning Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: Enkel vardag för privatpersoner och företag Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Vi har uppnått direktivet På en kommungemensam nivå genomförs under projektet Kungsbacka 2020 etapp 1. Följande har projektet levererat hittills: Nytt ärendehanteringssystem Ny webbplats som gör det enklare att hitta och möjliggör dialog Kungsbacka direkt, vårt nya kundcenter Implementerat en ny teknisk plattform för integrerade e-tjänster och påbörjat produktionen av nya e-tjänster Möjliggjort åtkomst till Nationell patientöversikt för omsorgspersonalen och skolhälsovården Genomfört en förstudie kring nytt verksamhetssystem för omsorgen Genomfört en förstudie kring e-arkiv Aktiviteter som pågår: Ansökningsförfarande till EU:s program Horizon 2020 för att påbörja ett transnationellt projekt inom e-förvaltning Ledarskapsutbildning med anknytning till e-förvaltning 11

12 MÅL OCH RESULTAT Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Måtten uppdelade på områden Tillgänglighet Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 225 kommuner. Resultaten kan ge en översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. Kommunens kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet och samhällsutveckling. Totalt används runt 40 mått i undersökningen. Så här läser du tabellerna och diagrammen För att ge en snabb och enkel överblick över hur Kungsbacka står sig jämfört andra kommuner har vi använt färger för att visa vår placering på varje mått. Mörkgrönt betyder att Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått bäst resultat på måttet. Ljusgrönt betyder att Kungsbacka tillhör den näst bästa gruppen. Gult betyder att Kungsbacka tillhör den näst sämsta gruppen. Rött betyder att Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått sämst resultat på måttet. Kungsbacka går framåt i 2014 års undersökning. Mått Andel inskickade e-post med en enkel fråga som får svar inom två arbetsdagar Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstation har öppet utöver tiden 8 17 på vardagar Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd Trygghet Hur trygga invånarna känner sig i kommunen Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Antal barn per personal i kommunens förskolor, planerat antal Antal barn per personal i kommunens förskolor, faktiskt närvarande Vår placering jämfört med andra kommuner Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen Näst sämsta gruppen Näst bästa gruppen Näst bästa gruppen Näst sämsta gruppen Bästa gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen Sämsta gruppen Delaktighet och information 12 Valdeltagande kommunvalet Hur god kommunens webbinformation är till invånarna Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Hur väl invånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen

13 MÅL OCH RESULTAT Effektivitet Samhällsutveckling Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Sämsta gruppen Andel förvärvsarbetande, år, i kommunen Bästa gruppen Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska, engelska och matematik i årskurs 6, kommunala skolor Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska och matematik i årskurs 3, kommunala skolor Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Bästa gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Antal nya företag som startas per invånare i kommunen Företagarnas sammanfattade omdöme om företagsklimatet i kommunen. Ingen mätning gjordes 2014, här redovisas den grupp vi hamnade i Bästa gruppen Bästa gruppen Sämsta gruppen Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Näst bästa gruppen Sjukpenningtalet hos kommunens invånare Bästa gruppen Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Bästa gruppen Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Näst bästa gruppen Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år Bästa gruppen Andelen miljöbilar i kommunens organisation Näst bästa gruppen Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Serviceutbud inom särskilt boende för äldre Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg Bästa gruppen Bästa gruppen Bästa gruppen Andel inköpta ekologiska livsmedel Hur väl invånarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i Näst bästa gruppen Bästa gruppen Hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende Näst sämsta gruppen Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Bästa gruppen Kostnad för hemtjänst kr per brukare Näst sämsta gruppen Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst Näst bästa gruppen Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Näst sämsta gruppen Andelen ungdomar, år, som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats eller utredning Näst sämsta gruppen 13

14 MÅL OCH RESULTAT Medborgarundersökningen Kungsbacka får jämna och goda resultat i SCB:s medborgarundersökning, vilket visar på en genomgående hög kvalitet. Precis som tidigare år tycker invånarna att kommunen är bra att bo och leva i. Nio av tio invånare kan rekommendera sina vänner och bekanta att flytta till kommunen. Kungsbackas Nöjd-Region-Index, NRI, som är helhetsbetyget för hur nöjd man är med kommunen som en plats att bo och leva i, hamnar på en delad sjundeplats av samtliga 129 kommuner som är med i undersökningen. Tryggare än medel Trygghet är ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål och en av aspekterna i undersökningen. När vi tittar historiskt, och även i år, ser vi att känslan av trygghet tenderar att minska ju större kommunen blir befolkningsmässigt. Genomsnittsvärdet på trygghet för kommuner med eller fler invånare ligger i år på index 58, men vi ligger en bra bit över detta på index 67. Nöjda med servicen Kungsbackas invånare är generellt sett även mer nöjda med de kommunala verksamheterna än rikssnittet. När invånarna får tycka till om vatten och avlopp hamnar vi på delad tredjeplats och när det gäller renhållning och sophämtning hamnar vi på delad andraplats. Gymnasieskolorna och kulturverksamheten får också väldigt goda resultat. Snittet för Nöjd-Inflytande-Index, NII, som mäter invånarnas upplevelse av inflytande över kommunens beslut och verksamheter, ligger vi över rikssnittet. Måste jobba vidare på bemötande och tillgänglighet När det gäller bemötande och tillgänglighet, som både är prioriterade mål i kommunen och en del av kommunens värdegrund Bitt, ser vi att vi kan bli bättre. Vi ligger ungefär på snittet för riket. Det pågår flera satsningar för att öka tillgängligheten för kommunens invånare. Bland annat har vi under 2014 öppnat kundcentret Kungsbacka direkt, och för att underlätta för invånarna att utföra sina ärenden oberoende av tid och rum arbetar vi aktivt för att öka antalet e-tjänster. Öppna svar Vi fick in ungefär 120 öppna svar i årets undersökning. De flesta öppna svar berörde gång- och cykelvägar, fritid, bostäder, kollektivtrafik, stadsplanering och skola. Attitydundersökning Medborgarundersökningen är en attitydundersökning, där invånarna ger sin bild av hur de uppfattar kommunen och dess verksamheter. Undersökningen består av tre delar: Nöjd-Region-Index, NRI, som mäter hur det är att bo och leva i kommunen. Nöjd-Medborgar-Index, NMI, som mäter invånarnas betyg på kommunens verksamheter. Nöjd-Inflytande-Index, NII, som mäter vilket inflytande invånarna har i kommunens verksamheter och beslut deltog 129 kommuner, det är dessa som utgör snittet för riket. Sedan starten 2005 har 257 kommuner genomfört undersökningen. Betygsindex kan ligga mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas om ej godkänt Betygsindex över 40 klassas som godkänt Betygsindex över 55 klassas som nöjd Betygsindex över 75 klassas som mycket nöjd Index mellan 0 och 100 Kungsbackas utfall medel Lägsta utfall Högsta utfall Nöjd-region-index, NRI Rekommendation Trygghet Arbetsmöjligheter Nöjd-medborgar-index, NMI Bemötande och tillgänglighet Vatten och avlopp Nöjd-inflytande-index, NII Information Påverkan

15 MÅL OCH RESULTAT Vår värdegrund Bitt Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur vi utför våra tjänster. Vi ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar vi trygghet. Detta är Bitt vår värdegrund. Vår värdegrund Bitt ska genomsyra hela organisationen på alla nivåer. Den återfinns bland kommunfullmäktiges prioriterade mål och den omsätts till praktik på våra arbetsplatser. Alla medarbetare förväntas känna till och arbeta utifrån värdegrunden. Att jobba med en värdegrund kräver både fokus och resurser. Alla chefer har i uppdrag att arbeta med Bitt i sina verksamheter. i ett så tidigt skede som möjligt bidragit till inflytande och insyn i processen. Samhällsplaneringen med plan- och bygglovsprocess arbetar för att utveckla formerna för deltagande och inflytande, exempelvis med samråd, dialog och enkel planprocess med ett tidigt informationsbrev. Inom skolan har elevers och föräldrars möjlighet att följa utvecklingen ökat sedan vi infört digitala system för dokumentation och information. På många ställen har andra digitala verktyg som bloggar blivit mer etablerade i vårt sätt att kommunicera. Utvecklad information ger också förutsättningar att kunna ha ett mer aktivt inflytande. Under året har vi genomfört flera goda insatser för att förstärka värdegrunden. Även om vi förbättrat oss i förhållande till övriga riket har nyckeltalen över tid stagnerat. Därför planeras för ytterligare insatser kommande år för att förstärka värdegrunden som inriktning i all kommunal service och myndighetsutövning, bland annat genom aktivt arbete i ledarskapet. Insatser under 2014 De främsta insatserna som genomförts under året är: Uppstart av nytt kundcenter som tar över ansvaret från förvaltningarna i vissa rutinmässiga ärenden och svarar på enklare frågor. Kundtjänsten utveckas vidare med att ta över uppgifter från förvaltningarna för att förbättra tillgängligheten. Uppdaterat interna anvisningar för tillgänglighet och bemötande i kommunens alla kanaler, samt för hantering av allmän handling. Samordnat kommunens webbplatser för ökad enhetlighet och tillgänglighet, och i högre grad gjort dem tillgängliga för mobila enheter. Inom hemtjänsten infördes under året ett tidsregistreringssystem och nyckelfritt låssystem för att förbättra säkerheten och tillgängligheten. Fortsatt utveckling av e-tjänster som skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt, exempelvis inom skolan för schemaläggning, barnomsorgsplats, anmälan till kurser inom vuxenutbildningen, och till simskola. En av de grundläggande formerna för inflytande och demokrati är val till Europaparlamentet, riksdag, landsting och kommun, som genomförts under året. Flera invånardialoger har genomförts varav den största om utveckling av Åsa centrum. Genom dialogen har vi 15

16 MÅL OCH RESULTAT Våra nyckeltal Vi använder nyckeltalen nedan för att följa upp arbetet med Bitt. Pilarnas riktning anger trenden sett över tre år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. Grön pil, vi ligger över rikssnittet. Gul pil, vi ligger lika med rikssnittet eller att det inte går att jämföra med riket. Röd pil, vi ligger under rikssnittet Detta mäter vi Nöjd-Medborgar-Index, NMI. Index Bland de högsta värdena i 2014 års undersökning. Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen. 10-gradig skala 6,6 7 6,6 6,6 Riket 2014 et är i nivå med övriga riket. Det innebär att över 80 procent upplever ett gott eller mycket gott bemötande, men trenden är vikande. Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen. 10-gradig skala 6,6 6,8 6,5 6,5 et är i nivå med övriga riket. Över 80 procent upplever ett gott eller mycket gott bemötande, men trenden är vikande. Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt 80 % 89 % 94 % 86 % Bland de högsta nivåerna i riket. Tre kommuner har 100 procent. Kungsbacka ligger på 17:e plats i riket. Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten. 10-gradig skala 6,1 6 6,3 Ingen uppgift Indexet bygger på att 31 procent svarar mycket bra, 48 procent bra och 21 procent ger oss underkänt. En liten förbättring med inspiration till förbättring. Möjlighet att framföra synpunkter genom personliga möten. 10-gradig skala 6,1 6,0 6,2 Ingen uppgift Indexet bygger på att 30 procent svarar mycket bra, 46 procent bra och 24 procent ger oss underkänt. Hur invånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet. Index En bit över medel för riket som förbättrats. Landets kommuner har dock överlag låga betyg. Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling. Procent av högsta möjliga poäng. 51 % 51 % 69 % 53 % Vi har gått från att ligga precis över medel till att vara bland de 30 bästa kommunerna. Hur god kommunens webbinformation är till invånarna. Procent av högsta möjliga poäng. 83 % 87 % 86 % 78 % Resultatet visar hur lätt det är att hitta efterfrågad information. Antal inlämnade synpunkter Ingen uppgift En positiv utveckling, men inom flera nämndområden behöver systematiken förbättras för att få in synpunkter och vidta åtgärder. Information om vår tillgänglighet. 10-gradig skala 5,8 6 6 Ingen uppgift Andelen mycket nöjda är ungefär lika stor som icke nöjda, cirka 25 procent Efterfrågestyrda öppettider. 10-gradig skala. 6,3 6,2 6,4 Ingen uppgift Att indexet inte är bättre beror troligen på att förväntan på öppettider ökar. Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar. 59 % 69 % 98 % 82 % Betydligt bättre resultat än tidigare. De kommuner som har bättre resultat har alla 100 procent och vi ligger på delad andraplats. Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga. 42 % 42 % 56 % 49 % Lite över snittet, men lågt resultat i förhållande till hur det borde vara att få kontakt med handläggare, vilket är en stor utmaning för alla kommuner. Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? Index Kungsbacka har avancerat till en 14:e plats i riket. 16

17 MÅL OCH RESULTAT 17

18 VÅR VERKSAMHET Kommunens organisation Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och elva av nämnderna har egna förvaltningar som sköter det dagliga arbetet. Gymnasie- & vuxenutbildning Byggnadsnämnd Kommunfullmäktige Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd Service Miljö & Hälsoskydd Äldreomsorg Kommunrevision Valberedning Teknik Krisledningsnämnd Kultur & Turism Valnämnd Bolag och stiftelse Kommunstyrelse Förskola & Grundskola Överförmyndarnämnd Individ & Familjeomsorg Så här har vi organiserat det politiska arbetet i Kungsbacka kommun. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om målen för samhällsutvecklingen och sam hällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunrevisionen. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Mandat Moderaterna (M) 24 Folkpartiet (FP) 7 Centerpartiet (C) 5 Kristdemokraterna (KD) 3 Socialdemokraterna (S) 10 Vänsterpartiet (V) 1 Miljöpartiet de Gröna (MP) 4 Kungsbackaborna (KB) 4 Sverigedemokraterna (SD) 3 Totalt antal 61 Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Kommunala bolag och stiftelse Fyra bolag och en stiftelse ingår i koncernen Kungsbacka kommun. Läs mer om koncernföretagen på sidan 73. Helägda bolag och stiftelse Eksta Bostads AB, Fastighets AB S:ta Gertrud och Stiftelsen Tjolöholm Delägda bolag HallWan AB och Kungsbacka Innerstads AB Samägda uppdragsföretag Räddningstjänsten Storgöteborg Entreprenadföretag Kungsbacka kommun köper verksam het från olika entreprenadföretag. Läs mer om de största driftsentreprenaderna på sidan 73. Gemensamma nämnder Kungsbacka kommun samverkar med Region Halland och de övriga hal landskommunerna i Patientnämnden och i Hjälpmedelsnämnden. Under 2014 har ny hemsjukvårdsöverenskommelse träffats mellan Region Halland och kommunerna i Halland, den börjar gälla från Tillsammans med Arbetsförmed lingen, Försäkringskassan, Region Halland och hallandskommunerna samverkar kommunen i Samordnings förbundet i Halland. 18

19 VÅR VERKSAMHET Kommunstyrelsen ordför ande Per Ödman (M) 1:e vice ordför ande Ulrika Landergren (FP) 2:e vice ordför ande Eva Borg (S) Hans Forsberg (M) Kjell-Åke Andersson (M) Lisa Andersson (M) Thure Sandén (M) Per Stenberg (M) Jan Österdahl (M) Ann Molander (FP) Fredrik Hansson (C) Johan Tolinsson (S) Maj-Britt Rane Andersson (S) Roger Larsson (KB) Lars-Anders Lundberg (MP) Valet 2014 År 2014 var ett supervalår. Det var både val till EU-parlamentet den 25 maj samt val till riksdag, kommun- och regionfullmäktige den 14 september. Valresultatet och fördelningen av platserna i Kungsbacka kommuns kommunfullmäktige efter valet 2014 Valdeltagande Valdeltagandet i EU-valet i Kungsbacka kommun låg på 53,59 procent. Det är 4,7 procentenheter mer än under EU-valet I årets val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige var det ett ökat valdeltagande överlag. I riksdagsvalet låg valdeltagandet på 90,34 procent. I valet 2010 röstade 89,31 procent. En ökning med 1,03 procentenheter. I valet till kommunfullmäktige låg valdeltagandet på 88,63 procent. I valet 2010 röstade 87,20 procent. Alltså en ökning med 1,43 procentenheter. De politiska partiernas andelar av invånarnas röster Moderata Samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ Kungsbackaborna Övriga partier 34,3 procent 10,1 procent 9,6 procent 4,1 procent 16,6 procent 7,3 procent 3 procent 9,4 procent 0,2 procent 4,5 procent 0,8 procent I valet till regionfullmäktige låg valdeltagandet på 88,14 procent. I valet 2010 röstade 86,52 procent. En ökning med 1,62 procentenheter ,9% 53,6% 89,3% 90,3% 87,2% 88,6% 86,5% 88,1% Europaparlamentsvalet Riksdagsvalet Val till kommunfullmäktige Val till regionfullmäktige Fördelningen av platserna i kommunfullmäktige Moderata Samlingspartiet 21 Centerpartiet 7 Folkpartiet liberalerna 6 Kristdemokraterna 2 Socialdemokraterna 10 Miljöpartiet de gröna 4 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 6 Kungsbackaborna 3 Totalt antal platser 61 19

20 VÅR VERKSAMHET Barn och utbildning Goda reslutat i skolinspektionens regelbundna tillsyn Skolinspektionen genomförde under 2014 regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun och presenterade en rapport som beskriver hur kommunen fungerar som ansvarig huvudman för verksamheten. Skolinspektionen konstaterar att Kungsbacka är en i huvudsak väl fungerande skolkommun som relativt sett når goda resultat. De styrkor som Skolinspektionen lyfter fram om kommunen är I jämförelse med riket når skolorna goda kunskapsresultat I stora delar har Kungsbacka en väl fungerande vuxenutbildning I de delar av vuxenutbildningen som är upphandlade finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete Kommunen fick även ett antal föreläggande på huvudmanna- och skolenhetsnivå med bedömda brister. För att ge alla elever möjlighet att nå målen för utbildningen behöver vi bli bättre på att följa upp resultat, analysera dem och genomföra åtgärder utifrån det som analysen visar. Kompetensutveckling för alla pedagoger Under året genomförde Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning en unik samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka. Varje enhet fick under två innehållsrika dagar på Aranäsgymnasiet en skräddarsydd kompetensutvecklingsinsats. Elevinflytandet utvecklades En central utbildningsinsats tillsammans med framtidsanalytikern Troed Troedsson genomfördes under året. Utifrån en kartläggning fick varje skola under en dag arbeta med de frågor inom området elevdemokrati och elevinflytande som var mest aktuella. Fortsatt digital utveckling Under flera år har vi satsat på kompetensutveckling för personal och successivt infört fler digitala redskap. Under året har utbyggnationen av infrastrukturen i våra verksamheter slutförts. Inom f 6 har vi nu ett digitalt verktyg per tre elever och inom förskolan har vi utvecklat kommunikationen med föräldrarna via bloggfunktionen i Unikum. Plug in genomfördes på gymnasierna Projektet Plug in genomfördes under Det övergripande syftet är att minska avhoppen från gymnasiet samt skapa förutsättningar för att elever ska kunna fullfölja sina gymnasieutbildningar genom exempelvis erbjudande om en kombination av praktik, studier och arbete. Kulturskolan utökar sina aktiviteter under lov Kulturskolans aktiviteter under skolloven har fortsatt och utvecklats. Under höstlovet genomfördes ett musikläger, på dagtid för ungdomar som ville spela i popgrupp. Hela arrangemanget var ett samarbete mellan Kulturskolan, Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism. Granskning och uppföljning av upphandlad vuxenutbildning Under 2014 arbetade enheten för Vuxnas lärande för första gången fullt ut utifrån strategin i det systematiska kvalitetsarbetet. Strategin togs fram under 2013 i syfte att granska och följa upp de upphandlade utbildningsanordnarna inom vuxenutbildningen. Kostnadsfördelning Förskola & Grundskola Förskola & Grundskolas verksamhet kostade 1,77 miljarder kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1,6% 19,2% 39,2% 31,3% 8,3% Förskola Fritidshem Förskoleklass och grundskola Grundsärskola 0 Gemensam verksamhet Korttidstillsyn LSS 0 Kostnadsfördelning Gymnasie & Vuxenutbildning Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 535 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 4,7% 0,4% 3% 10,8% 0,5% 6,3% 74,8% Gymnasier Kulturskolan Vuxenutbildning 0 Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagande Gemensam verksamhet 20 0

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Kungsbacka är Sveriges kvalitetskommun 2011 2012.

Kungsbacka är Sveriges kvalitetskommun 2011 2012. Årsredovisning Kungsbacka är Sveriges kvalitetskommun. Kungsbacka 2013 Produktion Kommunikatörerna på Service Redaktör Erik Sjöberg Grafisk form Fredrik Simson Reportage- och omslagsfoto Hannah Larsson

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Vår kvalitet jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014 Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Siffrorna avser år om inte annat anges. Det år som et gäller anges då inom parentes efter siffran. Tillgänglighet i Hammarö kommun Mått 1. Hur stor andel av medborgarna

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 KKiK 2012 1 SOLTAK samverkan mellan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö kommuner. September

Läs mer

Medborgarundersökningen

Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Tabellbilaga Svedala kommun Våren 2010 SCB:s Medborgarundersökning våren 2010 Innehållsförteckning - Bilaga

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Kommunbudget 2014 2016

Kommunbudget 2014 2016 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Omslagsfoto Sofia Sabel Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet Grafisk form Kommunikatörerna på Service

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-02-12 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2013.0007 Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat ett årsbokslut för Folkhälsonämnden

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Älvdalens kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Jämlik hållbar stad Budget för Göteborgs stad 2016. Budget för Göteborg 2016

Jämlik hållbar stad Budget för Göteborgs stad 2016. Budget för Göteborg 2016 Jämlik hållbar stad Budget för Göteborgs stad 2016 Budget för Göteborg 2016 Omvärld Stark ekonomi trots svag europeisk utveckling Stora investeringsbehov på grund av befolkningsutvecklingen Miljö- och

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Eva Borg (S) Kommunstyrelsens förvaltning

Eva Borg (S) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Kungsbackarummet Klockan 10.00-11.50 Beslutande Ledamöter Per Ödman (M), ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Eva Borg (S)

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer