Samrådsmöte Kronviltsförvaltning. Mötesanteckningar

Transkript

1 Samrådsmöte Kronviltsförvaltning Mötesanteckningar Halasjöbygdens - Hobys Backaryds Svarthövdens Johannishus och Ronnebyortens Äskon Plats och tid: Eriksberg den 27 april 2010 Närvarande: Roger Karlsson Rosenqvist, Svarthövdens Äsko Kent Sääv, Svarthövdens Äsko Bengt Sandberg, Ronnebyortens Äsko Jan Elmeklo, Jägareförbundet Douglas Lundgren, Hoby Äsko Martin Pettersson, Södra, expertgruppen skog Carl Uno Jansson, Hoby Äsko Bengt Ivarsson, Backaryds Äsko Joacim Granhof. Halasjöbygdens Äsko Thomas Kjellsson, Johannishus Äsko Per Arne Olsson, ordförande Lars Olnäs, sekreterare Övriga närvarande: 1 MÖTET ÖPPNAS Ordföranden för mötet P A Olsson hälsar mötesdeltagarna välkomna och förklarar mötet öppnat. 2 DAGORDNING Förslag till dagordning har sänts ut i samband med inbjudan och ordföranden förslår att vi arbetar efter den föreslagna dagordningen. Mötet beslutar att bifalla ordförandens förslag.

2 3 KRONVILTSENKÄTERNA Sekreteraren informerar mötet om att alla Äskon i projektet utom Ronnebyortens Äsko under våren 2010 deltagit i en enkätundersökning för att få fram bättre underlag i en rad frågor som påverkar den framtida kronviltsförvaltningen. Undersökningen har inga som helst vetenskapliga kvaliteter men ger på olika plan en fingervisning om den vad som kan gälla i undersökningsområdet Av de Äskon som deltagit i enkätundersökningen har anslutningen varit mycket hög 109 jaktlag av totalt 119 har lämnat in sina enkätsvar. Kronviltsobservationer: Totalt har det redovisats 109 observationer och av dessa kan man utläsa att det är mycket få jaktlag som ofta har kornviltskontakter 12 %. Majoriteten av jaktlagen har ibland kronviltskontakter 34 % och öriga jaktlag har sällan eller aldrig någon kronviltskontakt. Hur mycket kronvilt har jaktlagen sett: Sammanlagt har jaktlagen rapporterat att man sett 152 kronvilt. Av dessa är 70 % hindar och kalvar. Rapporterna avseende enbart kronhjort vuxet handjur är betydligt högre 70 hjortar. Denna överrapportering kan skapa en viss förvirring men bör inte övertolkas i någondera riktningen. Antalet rapporterade kronvilt ger inte heller en tydlig bild över hur stor vinterstammen i området kan tänkas vara. Tidigare har vi uppskattat/gissat att vinterstammen legat på c:a 200 kronvilt inkl. Ronnebyortens Äsko. Vill man ha kronvilt på marken: Majoriteten av jaktlagen 83 jaktlag har i sina enkätsvar svarat att man vill ha kronvilt på marken. Av dessa vill några jaktlag ha mindre kronvilt några vill ha mer kronvilt på marken. Av jaktlagen är 25 jaktlag emot kronvilt på marken. Majoriteten av dessa jaktlag har skogsskador på sina marker. Skador: Skador på grödor förekommer knappast och finns det skador på grödor så är de små och acceptabla. Ett jaktlag har rapporterart stora skador på grödor. Skador på skogen är större men inte i den omfattningen som man kunde befara. Skador på skogen rapporteras av 14 jaktlag som små och acceptabla. Stora skogsskador har rapporterats från 8 jaktlag. När det gäller skogsskador så förefaller det som om inte alla jaktlag anmäler detta för markägaren. Är denna uppgift riktig så måste man se över vad som händer. Är det en utbildningsfråga eller bara en dålig kommunikation mellan jaktlag och markägare? Avskjutning : Inom området inkl. Ronneby har det skjutits 25 kronkalvar, 21 kronhindar och 7 kronhjortar. Resultatet kunde för en del Äskon varit några högre på hind och kalv men för kronhjort ligger resultatet helt i linje med de rekommendationer som projektgruppen förespråkat. Avskjutningen för år inkl. Ronneby var 19 kronkalvar, 21 kronhindar och 13 kronhjortar. Sammanfattningsvis kan sägas att antalet enkätsvar varit över förväntan. Kontakten med olika jaktlagen har gett en klar och entydig bild - att projektarbetet har ett stort stöd ute hos de enskilda jaktlagen med få undantag.

3 3 KRONVILTSENKÄTERNA Mötet diskuterar enkätsvaren och man är överens om att vi idag utifrån de resultat som redovisats har ett bättre grepp över kronviltssituationen för det aktuella området. Det behövs en rad nya insatser innan man kan säkerställa hur stor vinterstammen i verkligheten är och när man har den kunskapen kan man rekommendera en total förvaltningsplan för kronvilt inom det aktuella området. Douglas Lundgren, Hoby Äsko anser att expertgruppen redan nu måste ta fram en plan som utvisar hur den framtida kronviltsavskjutningen skall genomföras. Jaktlagen behöver veta detta snarast. Lundgren vill att planen skall ge klarhet i hur den totala sammansättningen skall se hur många kapitala kronhjortar som skall finnas och antalet kronhindar för att man skall kunna uppnå en kronviltsstam i balans. Lundgrens inlägg diskuteras och det finns olika uppfattningar i denna fråga. Majoriteten är dock överens om att medverkande Äskon idag inte helt överens om hur en framtida gemensam kronviltsplan skall se ut men att ett underlag ett förslag om hur en sådan plan kan se ut välkomnas av samtliga Äskon. Ordföranden och sekreteraren informerar om att det finns en idé hur en gemensam plan kan se ut och den skall skyndsamt underställas expertgruppen och om gruppen kan enas så kan planen presenteras inom kort. 4 UTBILDNING AV JAKTLAGEN Projektgruppen har erbjudit samtliga styrelser, ersättare och en jägare från varje jaktlag att delta i en utbildning avseende bl.a. kronviltsförvaltning som skulle genomföras vid tre olika tillfällen. Intresset för utbildningen var så pass lågt att utbildningen inställdes. Mötet diskuterar den uppkomna situationen och några Äskon är besvikna över att intresset var så pass lågt andra tycker att utbildningen var för krävande och kanske skrämde iväg de som verkligen hade behövt dessa kunskaper. Mötet är överens om att kunskapsnivån hos jaktlagen behöver kompletteras och ansvaret för att jaktlagen har rätt kompetens vilar trots allt på resp. Äskos styrelse. På förslag av bl.a. Jan Elmeklo bör nästa utbildningserbjudande i första hand gå till styrelserna i resp. Äsko och därefter gå vidare med nya utbildningsförslag till jaktlagen. Utbildningen för styrelsemedlemmar och ersättare bör ha genomförts senast i mitten av juni månad. Sekreteraren ansvarar för att inbjudan sänds ut omgående.

4 5 HUR HANDSKAS VI FRAMÖVER MED KRONVILTSSKADORNA Även om enkätundersökningen inte visade på en katastrofal skadebild så är det uppenbart så att vissa skador inte rapporterats och flera markägare har inte fått kännedom om den verkliga skadebilden. Detta är en brist som måste åtgärdas och flera mötesdeltagare anser att jaktlagen inte tar sitt ansvar men att de också brister i kunskap det handlar om en utbildningsfråga. Sekreteraren som i samband med enkätundersökning haft en fortlöpande kontakt med flera jaktlag när det gäller skadebilden anser att projektet behöver bilda en skadegrupp där en repr. från varje Äsko finns med och denna grupp skall tillsammans med repr. för Skogstyrelsen, LRF ansvara för skadefrågorna. Ansvarig för gruppen bör vara någon kunnigt skogsperson som finns med i projektgruppen. Mötet diskuterar frågan och alla är överens om att något måste göras för att få kontroll över skadesituationen. Varje Äsko får i uppdrag att pröva frågan på hemmaplan och återkomma med förslag till mötet vilka som skall ingå i den nya skadegruppen. Douglas Lundgren anser att enkätsvaren betr. skador inte är tillfredsställande eftersom vi enbart frågat jaktlagen inte markägarna. Sekreteraren redovisar att enkätundersökningen omfattat enbart jaktlagen och i den gruppen finns det mellan % av markägarna. Flera markägare som har skador anser att de acceptabla skador som andra som skulle ha uppfattats som stora. Man har mycket olika referenter när det gäller denna fråga. 6 KAN MAN MOTVERKA SKOGSSKADOR Skogsentreprenören Joacim Granhof som tillsammans med sin svärfar driver en större skogsfastighet har under flera års tid prövat att kemiskt behandla skogen som utsatts för kronviltsskador med stor framgång. De träd som inte angripits och som skall vara kvar till slutavverkningen sprutas med en blandning av hjorthornsolja ( Hjortetakolie) och nya PW Viltskydd. Man har också prövat fårull som är billigare men lite mera tidskrävande att använda. Även här har man nått stor framgång. Mötet anser att markägare som har skador bör pröva dessa metoder och att skadegruppen tar ansvar för en uppföljning görs av arbetet. 7 MARKÄGAREREPRESENTATION Bengt Holm, Hoby Äsko har vid föregående sammanträde framfört önskemål om att markägarna får en repr. i projektgruppen från LRF. Holm fick själv i uppgift av mötet att undersöka vem från LRF som kunde åta sig detta uppdrag.

5 7 MARKÄGAREREPRESENTATION Något beslut/ besked i denna fråga har inte inkommit från Holm och sekr. föreslår nu att han får i uppdrag att ta kontakt med LRF och efterhöra om LRF har intresse att delta i projektgruppen. Mötet beslutar att ge sekr. i uppdrag att ta kontakt med LRF Per Brunberg och återkomma med besked i frågan. 8 ANSÖKAN OM EKONOMISKT STÖD Projektgruppen har fortfarande inget ekonomiskt stöd från de Äskon som deltar och idag står ordföranden och sekr. för de utgifter som hittills lagts ut på projektet. Tidigare har ordf. och sekr. uppskattat att det handlar om en budget på c:a kr/år. Det handlar om lokalhyra, kaffe och fika, porto, dokumenthantering m m. En stor utgiftspost i år har varit hanteringen av DNA prover stora portokostnader. Sekr. informerar att han önskar att projektgruppen i avvaktan på resp. Äsko tar upp frågan på hemma plan kan ansöka om ekonomsikt stöd från den nya viltdelegationsgruppen på Länsstyrelsen. Frågan diskuteras av mötets deltagare och man enas efter förslag från Backaryds Äsko att resp. Äsko skall pröva frågan på hemmaplan om att bidraga med en summa till projektet motsvarande 10 öre/ha såvida inte viltdelegationen lämnar ett bidrag till projektet. 9 FRAMTIDA ENKÄTER TILL JAKTLAGEN Den genomförda enkäten ger bara en fingervisning om kronviltssituationen i området vi behöver veta mer om vi skall kunna fastställa vinterstammen för kronvilt i området. Sekr. föreslår därför att man gör två nya observationer en under pyrschveckan och en under första älgjaktsveckan. Mötet diskuterar förslaget och man är positiva till dessa observationer. Bengt Sandberg vill att dessutom i samband med älgspillningsinventeringen undersöker och observerar förekomsten av kronvilt samt eventuella kronviltsskador. Nya enkäter kan utformas i samråd med de nationella experterna bl.a. Anders Jarnemo för att få det mest optimala resultatet. Bengt Sandbergs förslag om en utökad obs finner mötet positivt.

6 10 DNA TESTER Sekreteraren informerar om att projektet deltar i ett större DNA test som leds av Anders Jarnemo. Alla Äskon som deltar i projektet har lämnat muskelprover och de första resultaten får vi under hösten Det kan bli aktuellt med andra faktainsamlingar framöver Mötet diskuterar frågan och är positiva till det arbete som genomförts. 11 GEMENSAM FÖRVALTNINGSPLAN M M Frågan om en gemensam förvaltningsplan för samtliga Äskon som deltar i projektet genomsyrar flera av kvällens många spörsmål. I nu läget är inte alla Äskon med på denna resa men kanske framöver. Det finns olika referensramar, olika ideologier, rädsla för att någon ny överorganisation skall styra det enskilda Äskot i framtiden. I denna fråga påpekar ordföranden att man i de flesta Äskon i länet lyckats mer än väl med älgförvaltningen och där Blekinge ligger i topp i landet. Kronviltsförvaltningen är något mer komplicerad då vi inte har samma parametrar som gäller för älgen. Vi famlar i blindo och måste ha mera underlag innan vi kan bestämma vinterstammens storlek som är avgörande för hela den framtida förvaltningsplanen. Vi måste visa tålamod, vi måste visa högsta engagemang och vi behöver allas medverkan. Det eller de Äsko som i slutomgången ställer sig utanför en gemensam plan överlämnar i viss mån förvaltningsbeslutet till viltdelegationen/länsstyrelsen. Om våra samlade kunskaper om kronviltsförvaltning, vår vilja att vara suveräna organisationer skall få en trovärdighet så måste vi eftersträva och arbeta för efter en gemensam plan för kronviltsförvaltningen i området och i framtiden i hela länet. Med en aktiv viltförvaltning menas också att bedriva rätt avskjutning. Generellt har vi i klövviltstammarna idag för få handjur med för låg medelålder. Därmed får vi en hög lågproducerande vinterstam, när vi istället borde ha en låg högproducerande vinterstam. Tänker man i människoperspektivet och tittar på klövviltstammarna i södra Sverige, så är 90 % av alla handjur tonåringar eller yngre. Det kan var och en räkna ut hur sådana viltstammar utvecklas. Färre individer av äldre handjur gör att hondjuren inte blir betäckta utan brunstar om. Sent födda kalvar utvecklas sämre. Fördelningen mellan han- och hondjur ska vara ungefär 50/50. Det existerar på sina håll, men långt ifrån överallt. Det är alltså väldiga skevheter i viltstammarna. Har vi balansen på han- och hondjur så slipper vi upp- och nedgångarna i populationerna och kan bättre förutsäga hur respektive viltstam kommer att utvecklas och utifrån det anpassa avskjutningen. Synsättet beträffande troféer börjar så smått att förändras, vilket är bra. Stora och vackra troféer ska vi sträva efter, då får vi automatiskt högre medelålder på viltstammen och större djur. Hondjuren väljer vem de vill para sig med.

7 13 NYA ÄSKON I PROJEKTET Flera Äskon i länet har vid ett eller flera tillfällen hört av sig för att delta i projektet. Frågan diskuteras av mötet som anser att vi måste vara bereda att bjuda in nya samarbetspartner men först vi klara av rad grundläggande frågor som fortfarande hänger i luften. Mötet föreslår att ordf. och sekr. lämnar de presumtiva medlemmarna den information som finns att ge i avvaktan på ett beslut i frågan. 14 AVSLUT Mötet som började kl avslutades kl P A Olsson Ordförande Lars Olnäs Sekreterare