Djävulska diskurser. - Hur The Satanic Temple återupplivar satanistiska mot-diskurser och utmanar det västerländska religionsbegreppet

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen Religionshistoria, D-nivå, 15 poäng Höstterminen, 2020 Handledare: Nils Billing Betygsbestämmande lärare: Jens W. Borgland Djävulska diskurser - Hur The Satanic Temple återupplivar satanistiska mot-diskurser och utmanar det västerländska religionsbegreppet Tobias Hermansson tobias.hermansson.8509@student.uu.se

2 Abstract When The Satanic Temple was formed in 2013 they immediately sparked a debate in American media through their political activism. With a Satanic discourse they both confused and angered many people, especially persons from the Christian Right-Wing and other Conservatives. With themselves in focus, they also initiated a debate of what a religion is or should be, after starting to demand religious rights through their activism. The idea of using a Satanic discourse in order to emphasize Left-Wing politics is not a new idea though. Already the Romantic Satanists used a similiar strategy some 200 years ago, and The Satanic Temple is quite vocal about the fact that they see them as forerunners. But traces could also be found in the Anarchistic Satanists of the middle 1800 s and the Feminist Satanists around This essay shows the inheritence of the political Satanism of the 18- and 1900 s through a discourse analysis of these movements compared with The Satanic Temple. The essay also discusses what defines a religion, viewed through The Satanic Temple s fight for the status of one and compared to academic research on the subject, mainly the idea of viewing religion as a discourse. Nyckelord: Satanism, politisk satanism, The Satanic Temple, feminism, anarkism, romanticism, religion, diskurser. 2

3 Innehåll 1 Inledning Hail Satan! Syfte och frågeställningar Avgränsningar Tidigare forskning Material Teori och metod Disposition Bakgrund Vad är satanism? Satanism: en kristen uppfinning? De Romantiska Satanisterna Anarkisternas Satan Satanistisk Feminism TST:s historia Kort om One Nation Under God Vilka satanistiska motdiskurser använder TST och på vilka sätt? Satanistiska mot-diskurser om den fallne ängeln då och nu Förbjuden kunskap: Snaketivity, Unbaptism och Satanistiska invokationer Häxan: en feminist Diskussion kring den av TST initierade debatten om religionsbegreppet TST: religion eller inte? Religion som diskurs Slutsatser Referenser Sekundärlitteratur Källor

4 1 Inledning 1.1 Hail Satan! / /implicit in the chant of Hail Satan! is a desire to show that Christians do not speak for everyone and that framing a political perspective as Christian does not necessarily make it moral. 1 När ordet satanism kommer på tal gestaltas det i många människors inre bilder av svarta mässor, hemska djur- och barnoffer och kanske olika varianter av mörk och hård rockmusik. Populärkulturen har gjort sitt för att sådana bilder har etsat sig fast i sinnet hos allmänheten, och sådan polemik och skandalpress har en lång tradition. Det är dock en historia, fascinerande i sig, som ligger utanför ramen för denna uppsats, men fenomenet har ändå en viss relevans när det gäller uppkomsten av The Satanic Temple (hädanefter TST) som har fått utstå mycket polemik av detta slag sedan dess bildande Joseph P. Laycock, assisterande professor i religionsstudier vid Texas State University, menar att vi i och med TST måste ändra vår uppfattning om hur vi definierar religion och understryker vikten av att den akademiska forskningen ger denna rörelse sin uppmärksamhet då TST, utöver att bredda dialogen om religionsbegreppet även breddar definitionen av satanism. I sin bok Speak of the Devil: How The Satanic Temple Is Changing The Way We Talk About Religion skriver han: TST punches above its weight due to its ability to draw media attention, its creative use of the legal system, and its tactical manipulation of its opponent s rhetoric. Due to these factors, TST has a real effect on how we talk about religion, morality and what a religiously plural democracy ought to look like. There is already a body of scholarly literature on religious Satanism, but I think TST shows why Satanism has wider implications and should be taken more seriously by religion scholars. 2 I sin strävan att bekämpa det som av TST uppfattas vara en höger-kristen, konservativ amerikansk teokrati har rörelsen valt Satan som sin främsta symbol för att visa sitt motstånd i essentiella delar av det rådande amerikanska samhällsklimatet. Men de är egentligen inte unika med en sådan mot-diskurs, d.v.s. en diskurs som omvärderar och motsätter sig den diskurs som 1 Laycock (2020): Laycock: x. 4

5 anses inneha en hegemonisk status. 3 I kölvattnet av den Franska Revolutionen och i Upplysningens anda använde de s.k. romantiska satanisterna (vilka TST inte sticker under stolen med att de inspirerats av), ledda av kulturella personligheter som poeterna Percy Bysshe Shelley och Lord Byron, symbolen Satan i ett liknande, (vänster)politiskt syfte. Senare, kring mitten av 1800-talet, kom Satan att spela en symbolisk roll i mer radikala sammanhang där framförallt de anarkistiska filosoferna Pierre-Joseph Proudhon och Michail Bakunin inkorporerade honom i sina anti-klerikala texter. Vidare, mot slutet av 1800-talet och in på 1900-talet använde feminister, i form av exempelvis ledande suffragetter som Elizabeth Cady Stanton och Matilda Joslyn Gage, satanistiska mot-diskurser och mot-myter i sin kamp för kvinnliga rättigheter. TST ger sig tillkänna i ett större sammanhang genom en politisk aktion 2013, fullspäckad med ironi och teatraliska spektakel. I mars föregående år framlade guvernören i Florida, Rick Scott, en motion om att tillåta studenter att läsa upp inspirational messages of their choosing, vilket TST, som vid det här laget var en tämligen oorganiserad rörelse ledda av Lucien Greaves och Malcolm Jarry, uppfattade som ett uppenbart försök av guvernören att tillåta och uppmuntra kristna skolböner. TST åker till Tallahassee, Florida, och håller en samling som avslutas med att en hornbeklädd skådespelare inhyrd av TST, vid namn Michael Wiener, prisar Scott eftersom han genom sin motion, som inte specifikt nämner en viss religion, därmed även tillåter och uppmuntrar satanister att göra sina röster hörda i skolor och universitet. Detta var något som den kristna republikanen Scott säkerligen inte tänkt sig och aktionen blir självfallet omdebatterad i media. 4 Med denna aktion, och flera efterföljande, fortsätter TST därmed en politisk-religiös tradition som initierades för ca. 230 år sedan. Trots det blev de snart beskyllda i amerikansk media för att vara troll 5 som snarare manifesterade sig enbart för att provocera och uppröra istället för att försöka tillföra något i den pågående samhällsdebatten. Denna uppsats diskursanalytiska syfte är tudelat; jag vill för det första undersöka det idéhistoriska arvet från de romantiska satanisterna, via de anarkistiska satanisterna till de feministiska satanisterna 6 och TST:s moderna varianter av satanistiska mot-diskurser genom 3 Per Faxneld, docent i religionshistoria, hämtar denna term från den franska filosofen Michel Foucalt och använder den som ett effektivt analytiskt verktyg i sin forskning om satanism. Faxneld (2014): Laycock: Troll är en internet-term för människor som går in i en diskussion enkom för att uppröra med icke-relevanta argument, istället för att argumentera för en specifik ståndpunkt som de själva står för. Se Laycock: Som denna uppsats kommer att visa överlappar dessa tre termer ofta varandra. 5

6 komparativa ansatser. För det andra, vill jag belysa hur TST utmanar det västerländska religionsbegreppet, 7 vilket i TST:s fall har varit omstritt i media. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att analysera de satanistiska mot-diskurserna hos de romantiska satanisterna, de anarkistiska satanisterna, de feministiska satanisterna och TST genom att kontextualisera, diskutera och jämföra de olika historiska sammanhangen samt den retorik som används för att därigenom få en djupare förståelse för TST:s syfte och genomslagskraft. Uppsatsen syftar även till att påvisa hur TST utmanar det västerländska religionsbegreppet vilket kommer att illustreras och diskuteras med relevanta utdrag ur rörelsens egen ideologi och den omgivande debatten som förs kring den, kontrasterat mot akademisk forskning kring begreppet. Denna uppsats har därmed följande frågeställningar: Varför började Satan/Lucifer/Djävulen användas som en satanistisk motdiskurs i en västerländsk kontext och varför återupptar TST temat i modern tid? Vilka sataniska mot-diskurser användes av TST:s föregångare och vilka används idag av TST och på vilka sätt? Vad innebär ett västerländskt religionsbegrepp och på vilka sätt utmanar TST detta begrepp? 1.3 Avgränsningar Den moderna satanismens historia brukar sägas ha inletts i och med de romantiska satanisterna som verkade kring sekelskiftet och då denna uppsats bl.a. syftar till att påvisa hur TST influerats av denna tidiga form av litterär och politisk satanism blir det logiskt att ta avstamp 7 Denna term är problematisk då definitioner av det västerländska religionsbegreppet har varierat under olika historiska epoker; från Romarrikets syn på religio till hur det religionsvetenskapliga fältet av idag tacklar termen. Religionsvetaren Eva Hellman menar i sin bok Vad är religion? En disciplinteoretisk metastudie att termen religion används tämligen oproblematiskt idag, såväl i vardagligt tal som inom religionsvetenskaplig forskning, och att begreppet därför bör problematiseras mer. Kort sagt så menar hon att begreppet, historiskt sett, har haft en specifikt västerländsk kristendom som måttstock, vilket blir problematiskt vid forskning om utomeuropeiska, ickekristna religioner. Detta är något som även Denis Feeney, professor i latinsk litteratur och språk, instämmer i och resonemanget kan därmed även vara applicerbart på nya religiösa rörelser, som TST. Se Hellman (2011): 104, Feeney (1999): Van Luijk (2016):

7 vid denna tid och illustrera hur idéerna sipprat igenom två århundraden för att återuppväckas i och med TST:s bildande Geografiskt sett så kommer denna uppsats att behandla rörelser och personer som hör hemma i det västerländska samhället. Fokus kommer främst ligga på Europa (i synnerhet Storbritannien och Frankrike) samt USA. TST är idag en internationell rörelse, men i denna uppsats kommer enbart deras aktivitet på amerikansk mark att behandlas, då de sedan sitt bildande 2013 varit mest aktiva och synliga i detta land. Då denna uppsats främst behandlar ateistisk satanism med en specifik politisk inramning kommer jag inte att analysera olika former av religiös satanism. Den mest inflytelserika varianten av modern, religiös satanism, Church of Satan, grundad av Anton Szandor LaVey i 1960-talets Kalifornien, kommer därför exempelvis att utelämnas då LaVey och hans efterföljare aldrig engagerat sig i den politiska debatten Tidigare forskning Vad gäller satanism som ämnesområde i stort så finns sedan ungefär tjugo år tillbaka ett rikligt material. Framstående forskare som docent/lektor Per Faxneld, fil.dr. Ruben van Luijk, teol.dr. i religionshistoria Manon Hedenborg White, universitetslektor Fredrik Gregorius, docent Kennet Granholm, fil.dr. Mikael Häll, docent Jesper Aa. Petersen, professor i religionsstudier Asbjørn Dyrendal, har alla bidragit rikligt till ämnesområdet i fråga och deras forskning kommer att användas genomgående i denna uppsats. Jag skulle dock vilja framhäva två verk i sammanhanget. För det första, van Luijks doktorsavhandling Children of Lucifer: The Origins of Modern Religious Satanism (2016) i vilken van Luijk, som undertiteln vittnar om, försöker spåra de historiska förlagorna till modern, religiös, satanism. Van Luijk tar sitt avstamp i antiken där polemiska kyrkofäder anklagar sina teologiska motståndare för satanism. Han går sedan vidare i historien, via medeltidens kättare och häxor t.ex. och menar att den största delen av historien har handlat om satanistisk attribution, d.v.s. att en motståndare svartmålar sina rivaler på detta sätt. För van Luijk så sås fröet till modern, religiös satanism hos de romantiska satanisterna, vilket enligt honom illustrerar första gången som någon självmant sympatiserar med Satan. Embryon av religiös satanism börjar visa sig från slutet av 1800-talet, men det verkliga 9 Laycock: 91. 7

8 genombrottet kom med Anton Szandor LaVeys bildande av Church of Satan i San Francisco Jag skulle även vilja framhäva Faxnelds doktorsavhandling Satanic Feminism: Lucifer as the Liberator of Woman in Nineteenth-Century Culture från 2014 i vilken Faxneld kartlägger den politiska satanismens historia, med särskilt fokus på dess feministiska aspekter. Faxneld visar hur satanistiska mot-diskurser används av ledande suffragetter, men även hur en sub-kultur med en satanistisk prägel frodades runt sekelskiftet Dessa idéer fick inte bara uttryck i den politiska sfären utan även inom konst, poesi, litteratur, (stum)film och till och med smyckesindustrin. För denna uppsats syfte kommer främst den politiska satanismens historia i Faxnelds genomgång att användas. Då TST bildades 2013 och fick ett större medialt genomslag och antal följare på senare år är den akademiska forskningen kring denna rörelse tämligen ny. Denna uppsats syftar därmed även till att bidra med nya akademiska perspektiv på TST som numera alltså även har en internationell status och därmed inte enbart är USA-baserad. Det finns dock en handfull viktiga akademiska verk som hittills inlett forskningen kring TST, vilka därmed har varit behjälpliga för denna uppsats. Det mest omfattande akademiska verket hittills är Joseph P. Laycocks Speak of the Devil: How The Satanic Temple is Changing the Way We Speak About Religion från Laycock har följt TST sedan dess bildande 2013 och genomfört omfattande intervjuer med flera av dess medlemmar. Som undertiteln antyder så har han i sin bok fokuserat på hur debatten kring huruvida TST är en religion eller inte låtit från olika sidor, men han har även kartlagt de centrala händelserna i TST:s hittills korta historia. Ett annat viktigt bidrag är Jay Wexlers, professor vid Boston University School of Law, bok Our Non-Christian Nation: How Atheists, Satanists, Pagans and Others Are Demanding Their Rightful Place in Public Life från 2019 i vilken Wexler analyserar TST:s rättsliga tvister, vilka har fått en hel del medial uppmärksamhet. Ett lite mindre, men ändå belysande bidrag om TST finns även i form av Manon Hedenborg White & Fredrik Gregorius artikel The Satanic Temple: Secularist Activism and Occulture in the American Landscape (2019) i vilken de undersöker den form av rationell satanism som TST förespråkar, rörelsens utveckling och ideologi, med den samtida amerikanska politiken som bakgrund. Det kan även påpekas att intresset för TST även nyligen har ventilerats vid Uppsala Universitet i form utav Zhivka Kolevas E-uppsats Satanic Battle for Social Change: A 8

9 Discourse-Analytical Study of The Satanic Temple s Activism (2020) i vilken hon analyserar de satanistiska diskurser TST använder i sin politiska aktivism. 1.5 Material Utöver The Satanic Children s Big Book of Activities som TST använt i sitt projekt After-School Satan Club har TST till dags dato inte publicerat något tryckt material. Huvudkällorna för denna uppsats kommer därmed att utgöras av den information som finns att tillgå på TST:s officiella hemsida samt talesmannen Lucien Greaves hemsida, The Lucien Greaves Archive, som innehåller ett arkiv av Greaves artiklar och insändare under rubriken Letters to Satan. Relevanta nyhetsartiklar, intervjuer och blogginlägg av förespråkare för TST samt deras kritiker kommer också att användas för att exemplifiera den pågående debatten om TST, dess syfte och religionsstatus. Laycocks bok som ovan nämnts kan i sammanhanget fungera som ett komplement till ovanstående huvudkällor då den innehåller flera medlemsintervjuer och transkriberade tv-intervjuer rörande TST. 1.6 Teori och metod Diskursteorin har i mångt och mycket utformats av de politiska teoretikerna professorn och statsvetaren Ernesto Laclau, och Chantal Mouffe, professor i statsvetenskap. 10 Med diskurs menas en idé om att språket är strukturerat efter olika mönster beroende på ämnesområde eller ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen) för att tala med lektor Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, professor i dialogisk kommunikation. 11 Eva Hellman menar vidare att diskurser utgör system av tillfälliga fixeringar av mening. 12 Notera att de alltså är tillfälliga och kan komma att byta meningar över tid eller i specifika kontexter. Winther Jørgensen & Phillips illustrerar också, efter Laclaus modell, att vi i språket ständigt finner en diskursiv kamp eller antagonism där olika diskurser ständigt kämpar mot varandra för att uppnå hegemoni. 13 Platsen där denna kamp utspelas kallar Laclau & Mouffe för det diskursiva fältet. 14 Hegemoni är ett nyckelbegrepp inom det diskursteoretiska resonemanget. Professor Titus Hjelm definierar hegemoni som the peak of ideology, the point when all alternative 10 Hellman: Winther Jørgensen & Phillips (2002): 7-8, Hellman: Hellman: Laclau & Mouffe [1985](2001):

10 constructions are suppressed in favor of one dominating view. Denna process kännetecknas av att den hegemoniska diskursen ses som något naturligt, en självklarhet, medan alla andra konstruktioner/tolkningar ses som främmande eller irrelevanta. 15 Laclau & Mouffe understryker att trots att diskurserna kämpar om en hegemonisk position så är en total hegemoni omöjlig att uppnå; det är kampen på det diskursiva fältet vi kan belysa och analysera. Laclau & Mouffe definierar följaktligen hegemoni som något som: / /will allude to an absent totality and to the diverse attempts at recomposition and rearticulation which, in overcoming this original absence, made it possible for struggles to be given a meaning and for historical forces to be endowed with full positivity. 16 De understryker vidare att hegemoni, snarare än att vara en majestic unfolding of an identity mera formeras som ett svar på en kris; ett svar på, eller en tillfällig lösning av, kampen mellan diskurser som utspelas på det diskursiva fältet. 17 Antagonismen upplöses genom en hegemonisk intervention, med vilket menas en specifik process i antagonismen vilket leder till en ny diskurs som regerar; den nya fixeringen av betydelse. 18 En central term ur diskursteorin som lämpar sig i sammanhanget är flytande signifikanter, ytterligare en term myntad av Laclau. 19 Dessa kan ses som indikatorer på diskursordningar. Winther Jørgensen & Phillips definierar flytande signifikanter som de tecken som olika diskurser försöker ge innehåll åt på just sitt sätt. 20 I denna uppsats kommer flytande signifikanter i form av mot-diskursens Satan och liknande termer med satanistiska konnotationer att analyseras, men även den flytande signifikanten religion i kontexten av den av TST initierade debatten kring religionsbegreppet.. Faxneld tilldelar Foucalt myntandet av begreppet mot-diskurs. 21 Enligt Foucalt är en motdiskurs en politisk kamp som sker när the formerly voiceless begin to speak a language of their own making-a counterdiscourse-they have begun to resist the power seeking to repress them. 22 I fallet TST handlar det om en grupp människor som inte identifierar sig med amerikansk konservativ politik med starka kristna undertoner och därmed väljer Satan som en rebellisk symbol, och ser denna karaktär som god istället för ond för att lingvistiskt (och 15 Hjelm (2011): Laclau & Mouffe: Laclau & Mouffe: Winther Jørgensen & Phillips: 55, Laclau(1993): 282f. 19 Laclau (1990): 28, Hellman: Winther Jørgensen & Phillips: 35, Faxneld (2014): Moussa & Scapp (1996):

11 aktivistiskt) utmana den upplevda kristna hegemonin i det offentliga rummet. Faxneld spekulerar till och med att en sådan mot-diskurs skulle kunna leda till en ny sorts hegemoni, om än en strikt begränsad sådan: Concerning the non-hegemonic nature of counter-discourses, one could perhaps argue that they do represent a new hegemony but of a highly limited kind, which its creators are aware will never be adopted by the majority of society. 23 Med andra ord menar han att mot-diskurserna kan fixeras och erhålla en hegemonisk status i ett begränsat sammanhang, d.v.s. i subkulturella kontexter; kontexter i vilka all form av satanism, historiskt sett, alltid har rört sig i. Diskursteorin innehåller fler analytiska verktyg än de jag redovisat ovan. Men docent och diskursteoretikern Teemu Taira menar att det inte finns någon form av allöverskådlig diskursanalys där samtliga verktyg används, utan att forskaren väljer ut de som hen upplever är mest relevanta för just sin analys. 24 Följaktligen är de verktyg och termer som jag här redovisat de jag tänker använda mig av genomgående i denna uppsats. 1.7 Disposition I det följande avsnittet ges en diskussion kring arbetsdefinitioner av termen satanism samt en kort sammanfattning av satanismens historia. Bakgrunden innehåller även de romantiska, anarkistiska och feministiska satanisternas historia och motiv. Utöver det inkluderas även i bakgrunden en redovisning av motiven till TST:s tillkomst samt en diskussion kring varför TST upplever sig leva i en kristen teokrati illustrerat genom historieprofessorn Kevin M. Kruses observationer rörande det politiska spelet kring tillkomsten av den amerikanska devisen One Nation Under God. Därefter följer en tudelad analys. Den första delen undersöker de mot-diskurser som samtliga rörelser använt sig av genom ett komparativt angreppssätt. Fokus ligger på retoriken kring tre centrala motiv; Satan, Eva och Kunskapens Träd samt häxan. Den andra delen syftar till att analysera på vilka sätt TST utmanar det västerländska religionsbegreppet och vad detta begrepp egentligen innebär kontrasterat genom TST och dess motståndare. Uppsatsen avslutas därefter med mina slutsatser samt en källförteckning och referenslista. 23 Faxneld (2014): 29, not Taira (2013):

12 2 Bakgrund 2.1 Vad är satanism? Satanism är ett värdeladdat begrepp som många gånger upprör och som i det följande kommer att visas är begreppet delvis till för just detta ändamål då det syftat till att ifrågasätta och kritisera det kristna arvet i det västerländska samhället. Men för att studera detta fenomen anser jag att det inledningsvis behövs en akademisk arbetsdefinition. Flera forskare har bidragit med sina definitioner och sammanfattningsvis går det att urskilja en snarlikhet dessa sinsemellan. Exempelvis ser Fredrik Gregorius satanism som ett samlingsbegrepp för rörelser och ideologier där Satan spelar en central och, för anhängaren, positiv roll, antingen som symbol eller andlig kraft. 25 Denna ansats ekar även i Mikael Hälls definition av en satanist: An individual in whose worldview or belief system Satan regardless of Satan being conceived as personal entity, impersonal force, or symbol is revered as the crucial, fundamental and/or ultimate principle. 26 Kennet Granholm sticker däremot ut i sammanhanget då han istället föreslår att termen satanism är föråldrat som analytiskt verktyg och därmed bör användas mer varsamt. Han propagerar istället mer för termen Left Hand Path då han menar att moderna rörelser som brukar betitlas som satanism inte innehåller en central dyrkan av Satan utan ett pantheon av allehanda mörka gudar från olika mytologier varpå termen satanism för honom blir missvisande. 27 Van Luijk förstår Granholms resonemang, men håller inte med då han upplever att termen satanism, även efter hur Granholm definierar den, visst fortfarande har relevans för både moderna och historiska grupperingar. 28 Med denna uppsats huvudämne, TST, i åtanke instämmer jag i van Luijks resonemang. Jag skulle därmed i det följande vilja lyfta van Luijks definition och analytiska verktyg. Men jag skulle även vilja komplettera dessa med Faxnelds definitioner och verktyg som jag anser breddar förståelsen av vad satanism kan utgöra. 25 Gregorius (2006): Häll (2013): Då denna uppsats behandlar vänsterpolitisk satanism kan ett förtydligande vara på sin plats här. Left Hand Path åsyftar, efter den indiska tantrismens symbolism, esoterikerns jakt på kunskap inom de mörkare eller ondare delarna av religiösa traditioner. Denna väg är inte sällan kopplad till s.k. svart magi. Motsatsen är vidare Right Hand Path och esoterikern söker här kunskap i de ljusare eller godare delarna av religiösa traditioner genom s.k. vit magi. Dessa begrepp ska därmed inte förväxlas med någon form av politisk aktivism utan de hör enbart hemma inom esoterismen. Granholm (2013): Van Luijk (2016): 6. 12

13 Van Luijk eftersöker i sin bok Children of Lucifer:The Origins of Modern Religious Satanism, specifikt religiös satanism, vilket ju undertiteln antyder. Han definierar därmed satanism på följande koncisa vis: / /the intentional, religiously motivated veneration of Satan. 29 Han särskiljer vidare historisk satanism genom sina verktyg attribution och identification/appropriation. Med attribution menar van Luijk de historiska fall när satanism har tillskrivits ( attribuerats ) någon/några, medan han med identification/appropriation menar de historiska fall där personer självmant identifierat sig själva som satanister. 30 I sin ovannämnda bok går han igenom fall av satanism från kyrkofädernas tid fram till modern tid och konstaterar att den senare formen av satanism är ett modernt fenomen och att historien till en övervägande majoritet utgör fall av attribution. Dessa fall föregick, men var även en förutsättning för, senare fall av identification, som började manifestera sig först på 1800-talet. 31 Faxneld breddar enligt min uppfattning begreppet i och med han genom sin definition inte nödvändigtvis ser satanism som något religiöst likt van Luijk. Detta förhållningssätt har därmed också en viss relevans för denna uppsats huvudämne, TST, vilket kommer att visas i det följande. Faxneld definierar satanism som ett system där Satan hyllas i framskjuten position. Han preciserar dessutom att han med framskjuten position menar att Satan bör inneha en enväldig position där han är den enda eller främsta av gudar/gestalter att hyllas samt att han med system menar allt från det enklaste till de mest avancerade teoribyggen. 32 Av detta följer att definitionen blir synnerligen bred varpå Faxneld dessutom menar att man kan urskilja två typer av satanism; satanism sensu strictu och sensu lato. Den första typen korrelerar med Faxnelds definition högst ordagrant; här rör det sig om grupper eller personer som hyllar Satan i framskjuten position, inte sällan på ett teistiskt sätt, medan den andra typen används när någon framställer Satan positivt i ett avgränsat sammanhang. 33 Denna typ är i synnerhet användbar för grupper eller personer som har ett mer ateistiskt intresse för satanism, ibland kallad rationell satanism 34, där Satan mer ses som en användbar symbol för en viss ideologi istället för en gudom. Satanism sensu lato är därmed högst relevant för rörelser som TST. 29 Van Luijk (2013): 41,van Luijk (2016): Van Luijk (2013): 41, van Luijk (2016): Van Luijk (2016): Faxneld (2006): xiv, Faxneld (2014): Faxneld (2015): 112. Min kursivering. 34 Hedenborg White & Gregorius (2019):

14 2.2 Satanism: en kristen uppfinning? För att finna satanismens ursprung måste vi gå tillbaka till antik tid. Van Luijk menar att den Satansgestalt vi känner idag antagligen formats av tidigare förebilder och nämner till exempel den ambivalenta egyptiske kaosguden Set och den zoroastriska dualismen där den onda guden Ahriman strider mot den goda guden Ahura Mazda. I det Gamla Testamentet förekommer ordet/namnet Satan för första gången med betydelsen motståndare eller anklagare. 35 Men det är inte förrän kristendomen uppkommer som Satansgestalten börjar få de attribut vi känner till idag. Tidiga uttolkningar av Nya Testamentets texter menar t.ex. att Satan var ormen i Edens lustgård som lockade Eva att äta den förbjudna frukten vilket ledde till syndafallet i den kristna mytologin. 36 Ironiskt nog är de första som utpekas som satanister kristna vars tro skiljde i detaljer från den som den romerska statskyrkan, vilken kejsar Konstantin sanktionerat på 300-talet, predikade. Mindre kristna sekter, som gnostikerna t.ex., utpekades nu som satanister av polemiska kyrkofäder och buntades ihop med andra satanister som judar då alla oliktänkande sågs som teologiska fiender. 37 Van Luijk menar att detta fenomen inte hade med någon form av verkligt praktiserad satanism att göra, utan var att det mer var en taktik för att demonisera andra former av tro för att centrera makten kring den romerska statskyrkan. Detta är med andra ord ett skolexempel av vad van Luijk kallar attribution. 38 Denna trend kom att intensifieras under den senare medeltiden. Det är nu legenden om den svarta mässan uppkommer, i vilken olika bisarra scener målas upp med stor fantasiförmåga. Under en sådan mässa inverterar och perverterar satanisterna den romerska mässan som ett hån mot Gud. Bland annat så sägs det att Gud/Jesus bespottas av de närvarande samt att svart magi praktiseras medan Djävulen hyllas med bl.a. spädbarnsoffer. Påven Johannes XII utfärdar år 1326 en bulla som menar att svart magi bör likställas med djävulsdyrkan och därmed blir allt som klassas som kätteri likställt med satanism. Bullan kom senare att ha både en legal och ideologisk betydelse när häxprocesser började inledas på 1400-talet mot utpekade personer som ansågs vara i konspiration med Satan Faxneld (2014): 54, van Luijk (2016): Van Luijk (2016): Faxneld (2006): Van Luijk (2016): 24-32, Faxneld (2014): Faxneld (2006): 61-62, Faxneld (2014): 103, van Luijk (2016):

15 Denna trend av attribution kom att fortsätta några sekel framåt och det bör understrykas att några verkliga fall av satanism aldrig har kunnat bevisas på ett tillfredsställande sätt. 40 Det är inte förrän mot slutet av 1700-talet som vi möter de första fallen av identification i form av de romantiska satanisterna, vilka inte trodde på eller hyllade en reell entitet vid namn Satan, men såg ett värde i att använda olika aspekter av Satansgestalten i sin kritik mot kyrkan och samhället i efterdyningarna av Upplysningen och Franska Revolutionen. 2.3 De Romantiska Satanisterna När puritanen John Milton publicerade sitt poetiska mästerverk Paradise Lost 1667, i vilket han beskriver den upproriske Satans fall från himlen och hur han sedermera tar sin tron i helvetet, kunde han nog inte föreställt sig att hans Satan skulle bli en enorm influens och användas som en positiv symbol hos den litterära eliten kring sekelskiftet Det var definitivt inte hans mening att gestalta Satan i positiv dager eller som en beundransvärd karaktär, men det var just detta som kom att ske lite mer än ett sekel senare. 41 Under den epok vi kallar för Upplysningen höjs rationalism till skyarna medan vidskepelse ses som passé och något som bör bekämpas. Detta påverkar inte bara Gud och kyrkan utan även Satan som förlorar relevans, trots att han lever kvar i den vardagliga religionen. 42 Men hos den litterära eliten i Storbritannien mot slutet av 1700-talet tas han upp som en politisk symbol för att kritisera kyrkan och dess influens på det omgivande samhället, men även för att bidra med en alternativ spiritualitet i konstnärliga läger. Dyrendal et al. menar att han var a figure to condense a counter-mythology against church and state around, and a personality to spin complex reflections on human (and/or divine) psyches around. 43 I sammanhanget läses Miltons Paradise Lost av kulturpersonligheter som filosofen William Godwin och poeterna Percy Bysshe Shelley, Lord Byron och William Blake som alla bär satanistiska glasögon. Eftersom Miltons Satan ses som en stolt karaktär, vilken drivs av sitt ego att göra uppror mot Gud får han politisk relevans som en beundransvärd symbol för upproriskhet mot tyranni, där 40 Det enda undantaget är de s.k. paktlegenderna, som går att spåra till slutet av 1500-talet, där det finns dokumenterat att människor köpslagit med Djävulen; i utbyte mot sin själ eftersöker de egen vinning, oftast av ett ekonomiskt slag. Van Luijk understryker dock att detta fenomen var extremt marginellt. Van Luijk (2016): 40-41, 58-61, Faxneld (2006): Dyrendal et al. (2016): 28, Laycock: 100, Faxneld (2006): 85-91, Faxneld (2014): 73, van Luijk (2013): 42-43, Wexler (2019): Dyrendal et al.: Dyrendal et al.:

16 Gud ses som den ultimata tyrannen. 44 I en turbulent tid av många nya idéer som syftade till samhällets evolution blev Satan a mythical figure of rebellion for an age of revolutions, a larger-than-life individual for an age of individualism, a free thinker in an age struggling for free thought. 45 Dyrendal et al. understryker dock att det aldrig rörde sig om någon form av religiös satanism utan att fenomenet bör ses som en politisk och konstnärlig strategi där karaktären Satan användes som en mytologisk kritik mot kyrkan och samhället. 46 Van Luijk instämmer i resonemanget, men understryker samtidigt att de romantiska satanisterna var essentiella startskott för formerandet av den moderna satanismens identitet, samt att de representerar skiftet från attribution till identification (om än inte utav ett religiöst slag) i satanismens historia. 47 De romantiska satanisterna var radikala och revolutionära personligheter som därmed började använda Satan som en symbol för sin vänsterideologi och de satte därmed en ateistisk, vänsterinriktad, proto-socialistisk trend inom den politiska satanismen som fortfarande visar spår av sig idag, inte minst inom TST. 48 Denna trend inleddes i Storbritannien, men spreds även snart till Frankrike, Revolutionens land, via litterära giganter som Alfred de Vigny och Victor Hugo som spann vidare på temat i romantisk anda Anarkisternas Satan De romantiska satanisternas anslag kom att inspirera andra radikala tänkare ungefär ett halvt sekel senare. Detta kan framförallt observeras hos den franske anarkisten Pierre-Joseph Proudhon och den ryskfödde anarkisten Michail Bakunin. Det är fortfarande något oklart varifrån dessa politiska filosofer inhämtade idéerna till detta initiativ, men högst troligt var de bekanta med de romantiska satanisternas publikationer Dyrendal et al.: 30, Laycock: 100, Faxneld (2006): 88-91, Faxneld (2014): 73, 114, van Luijk (2013): 42, van Luijk (2016): 69-70, Wexler: Dyrendal et al.: Dyrendal et al. : Van Luijk (2013): 41, 50-51, van Luijk (2016): 87, Van Luijk (2016): Van Luijk (2013): Van Luijk (2016): 120. Faxneld instämmer i denna oklarhet, men menar samtidigt att åtminstone Proudhon troligtvis blivit inspirerad av sin lärare, historikern Jules Michelet, författare till boken La Sorciere, i vilken Michelet menar att den medeltida häxkulten faktiskt var en verklig satanistisk kult, med en proto-socialistisk ideologi, där protagonisterna revolterade mot ett omgivande patriarkalt, kristet samhälle. Som ovan visats är de s.k. häxsabbaterna högst dubiösa som historiska företeelser inom forskningen idag, men Michelets idéer hade en viss spridning under 1800-talets senare hälft. Faxneld (2014):

17 Proudhon började sin akademiska karriär med målet att bli katolsk präst. Men under sin studietid under 1830-talet blev han en alltmer engagerad anarkist som hyste starka anti-klerikala känslor. Han kritiserade dock inte kristendomen i sig, och förblev en människa med en kristen tro i varierande grad under sin livstid, men han var samtidigt starkt kritisk mot kyrkans doktriner och politiska makt. 51 Van Luijk menar att Proudhon spinner vidare på de romantiska satanisternas variant av proto-socialism och ser den kyrkliga guden som något i grunden ont. I sin ambivalenta syn på kristendomen, ser han denna religion som en i raden passerande mytologier i historien, vars kyrkliga inkarnation motarbetar människors frihet. Därav representeras konceptet frihet som antikrist i den kyrkliga doktrinen enligt Proudhons retorik. Satan blir istället en frihetskämpe som provides the ultimate meaning of human existence. 52 Satan blir alltså en symbol för att attackera konservativa krafter, vilka Proudhon menar ser frihet som något satanistiskt redan från början. 53 Till skillnad mot Proudhon var den ryske adelsmannen Bakunin, som levde i exil, en ren ateist och trots att han inspirerades av den förre föredrog han en mer våldsam anarkism med starkt kritiska attacker inte bara mot kyrkan, utan hela kristendomen i sig. 54 För honom är Gud en despotisk, svartsjuk, orättvis och blodtörstig tyrann som förslavar människan medan han ser Satan som en evig rebell och den första fritänkaren. När Satan i Edens lustgård tar ormens form och lockar de första människorna att äta utav Kunskapens Träd gör han människorna en tjänst; han introducerar dem till törsten efter kunskap och vetenskap medan de tillsammans med honom revolterar mot den himmelske tyrannen. 55 Bakunin läser ovanstående del ur det bibliska narrativet som att människans utveckling startar genom Adam och Evas revolt which leads to freedom of thought. The inspirer of this is Satan, who to Bakunin symbolises revolt and reason. 56 På så vis legitimerar Bakunin revolt som ett rättfärdigt tillvägagångssätt för folket att uppnå frihet från en överhängande, klerikal, despotism. 2.5 Satanistisk Feminism I sin omfattande doktorsavhandling Satanic Feminism: Lucifer as the Liberator of Woman in Nineteenth-Century Culture visar Faxneld hur Satan användes som en mot-diskurs inte bara i politiska kretsar. Tillvägagångssättet var i själva verket en del av en tidsanda där en symbolism 51 Faxneld (2014): , van Luijk (2016): Van Luijk (2016): Faxneld (2014): Van Luijk (2016): 119, Faxneld (2014): Faxneld (2014): , van Luijk (2016): Faxneld (2014):

18 kring en positiv bild av Satan florerade inom esoterism, konst, litteratur, poesi, (stum-)film, ja till och med inom smyckesindustrin runt sekelskiftet Han bryter ner den satanistiska symbolismen i fyra övervägande motiv: 1) en uppvärdering av den bibliske Evas (satanistiska) nyfikenhet 57, 2) häxan som en form av proto-feminist på uppmaning av Satan 58, 3) den kvinnliga demonälskaren inom skräcklitteratur som en kvinnlig frigörare 59 och 4) en Satansgestalt som porträtteras i en feminin form i varierande grad som ett uttryck för uppror mot en misogyn Gud. 60 Alla författare, konstnärer, poeter, esoteriker och politiska agitatorer som använde sig utav denna symbolism utgör en kulturell smältdegel mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och Faxneld menar att de alla går att återfinna i en utbildad medel- och överklass och att deras verksamheter ofta överlappar varandra. 61 Då denna uppsats främst är inriktad på att analysera specifikt politisk satanism kommer jag inte redogöra för detta kulturella fenomen i sin helhet utan fokusera på hur ett antal av dåtidens kvinnorättskämpar anammade denna symbolism i sin politiska retorik. Det bibliska narrativet om Syndafallet som inleds med att Eva uppmanas av ormen (Satan) att äta utav frukten från Kunskapens träd i Första Mosebok 62 har länge använts som en grund till att kvinnan ska vara mannen undergiven. Redan Paulus konkretiserar detta när han uppmanar kvinnan till att tiga i församlingen och därmed effektivt även utestänger henne från att inneha ett prästerligt ämbete. 63 Gud bestraffar vidare Evas olydnad med att hon bl.a. ska lida svåra smärtor vid barnafödsel 64 och Faxneld menar att smärtlindring vid förlossningar under sekelskiftet 1900 blev en synnerligen konkret politisk fråga där kristna läkare hävdade att sådan smärtlindring innebar att gå mot Gud. 65 Han menar vidare att kristendomen vid denna tid i det västerländska samhället var en grundad institution som via kyrkan gav ett kraftigt stöd för patriarkala strukturer. 66 Med denna bakgrund går det att göra sig en större förståelse till varför exempelvis de ledande amerikanska suffragetterna Matilda Joslyn Gage och Elizabeth Cady Stanton motiverades att använda sig utav en satanistisk mot-diskurs i sin politiska agitation för den kvinnliga 57 Faxneld (2014): Faxneld (2014): Faxneld (2014): Faxneld (2014): Faxneld (2014): Mos 3: Kor 14:33f Mos 3: Faxneld (2015): Faxneld (2015):

19 emancipationen. I sin bok Woman, Church and State från 1893 myntade Gage termen patriarkat i dess moderna bemärkelse och boken innehåller en skarp kristendomskritik. I boken tar hon den mytiska häxan, i en form uppenbarligen inspirerad av Jules Michelet, 67 under sina vingar och menar att häxans svarta mässa utgör ett uttryck för motstånd utav den (patriarkala) himmelska ordningen som legitimerar både prästerskapet och adelskapet att trycka ner det kvinnliga som hon anser vara heligt. 68 Gage menar vidare att den historiska häxan sågs som ett hot av det mansdominerade samhället då denne enligt henne var en tidig vetenskapsman och besatt en stor (esoterisk) visdom. 69 Stanton medverkade som redaktör till boken The Woman s Bible i två volymer publicerade 1895 respektive I denna ses Satan som en kunskapsbringare och liknas vid Sokrates och Platon. 70 Återigen uppvärderas ormen i Eden, men även Eva. Stanton bygger vidare på motmyten där ormen ses som en visdomsbringare medan Gud porträtteras som en mänsklighetens slavdrivare. 71 Då Gage och Stanton båda var hängivna teosofer ser Faxneld även en koppling till den esoteriska miljön i form utav Helena Petrovna Blavatskys Teosofiska Samfund. Teosofin grundades 1875 och kom snart att bli den viktigaste rörelsen inom tidens internationella alternativreligiositet. 72 Enligt det teosofiska synsättet har alla religioner en gemensam, esoterisk kärna, tillgänglig för alla och många fritänkare i form av exempelvis socialister och feminister attraherades av läran. 73 Blavatsky förde vidare en explicit kristendomskritik och genom en provokativ retorik försökte hon bekämpa kristendomens hegemoni. Hon hyllar Satan som en mänsklighetens befriare i sina skrifter och utmålar Gud som en tyrann, en mot-diskurs som alltså återfinns i ovanstående suffragetters retorik. 74 Faxneld sammanfattar detta fenomen kring mot-läsningen av det bibliska narrativet om Eva som att en befintlig myt, som den uttolkats av män, ersätts med en (satanistisk) mot-myt, konstruerad av kvinnor TST:s historia TST:s historia tog sin början 2012 när Harvardstudenterna Malcolm Jarry och Lucien Greaves möttes under ett event på campus. De båda fann snart en gemenskap i deras ömsesidiga oro 67 Se not Faxneld (2014): 300, Faxneld (2015): Faxneld (2014): Faxneld (2014): 194, Faxneld (2015): Faxneld (2015): Faxneld (2015): Faxneld (2006): 109, Faxneld (2015): Faxneld (2006): 111, , Faxneld (2015): Faxneld (2015): 171, Faxneld (2015):

20 över Bushadministrationens projekt The White House Office of Faith-Based and Community Initatives (OFBCI) som strävar efter att stärka religious and social outreach initiatives. 76 Obamaadministrationen utökade sedermera programmet till Office of Faith-Based and Neighborhood Partnerships som bl.a. gav statsfinansiering till s.k. pregnancy crisis centers. Dessa centraler styrs efter en kristen livssyn och gravida kvinnor som tar sig dit med önskan att göra abort försöker först systematiskt avrådas från detta med metoder som inte bara Jarry och Greaves utan även en mängd läkare anser vara oetiska. 77 Då OFBCI inte kan kräva att man ska tillhöra en viss religion för att ta del av deras finansiering uttryckte sig Jarry en gång skämtsamt om att de säkerligen inte skulle tolerera att en satanistisk organisation ansöker om en del av programmet. Och så var fröet till TST planterat; Jarry och Greaves ville att TST skulle uppfylla alla krav som OFBCI ställer, men samtidigt fungera som en antites till alla kristna grupper som brukar vända sig dit. 78 TST är därmed en politisk och religiös rörelse, utan kopplingar till ett visst politiskt parti, vars huvudsyfte är att bekämpa den kristna högern i USA genom att förespråka progressiva värden som abort- och LGBTQ-rättigheter och feminism. De förespråkar även pluralism och att kyrka och stat bör hållas åtskilda. TST är vidare ständigt deltagande i den politiska debatten och har exempelvis varit öppen med sin kritik av Trump-administrationen, vilken enligt dem arbetar för en mer teokratisk regering. Rörelsen har därmed sin hemvist i den amerikanska vänsteraktivismen. 79 Som en kommentar till TST:s grundstenar skriver Jay Wexler exempelvis: If the list of TST tenets reminds you of the platform of a radical leftist political organization, you have probably understood them correctly. TST is a highly politically active group, taking positions so far to the left that they make Bernie Sanders look like Joe Lieberman. 80 Mot slutet av 2015 hade TST underavdelningar över hela USA och högkvarteret är idag beläget i Salem, Massachusetts, där ett nationellt råd ständigt är i kontakt med de olika lokala avdelningarna. 81 TST ger sig tillkänna 2013 i samband med guvernör Scotts motion som beskrivits ovan i inledningen, men flera aktioner följde snart. Först ut var den s.k. Pink Mass, som var en protest mot Westboro Baptist Church i Topeka, Kansas, vars kristna medlemmar är kända för att starkt 76 Laycock: 27-28, Hedenborg White & Gregorius: Laycock: Laycock: 28, Hedenborg White & Gregorius: Laycock: 1, 15, Hedenborg White & Gregorius: 100, Wexler: Wexler: Laycock:

21 kritisera gay-miljön. The Pink Mass manifesterade sig därmed i form av att Greaves och Jarry lät gay-par kyssas över ledaren Fred Phelps mors grav samt ett uttalande om att de genom ritualen nu gjort henne gay i efterlivet. Allt fotograferades och spreds snart i pressen vilket, som väntat, väckte starka känslor. 82 Den mest uppmärksammade av TST:s aktioner är förmodligen den som de utför i protest mot religiösa symboler på statlig mark med hjälp av en nästan tre meter hög bronsstaty föreställande Bafomet. Detta är en ockult symbol som populariserades av den franske 1800-talsmagikern Eliphas Lévi och föreställer en behornad, androgyn figur med klovar till fötter. Figuren pekar med två fingrar upp mot himlen med ena handen och med samma gest pekar Baphomet ner mot jorden med andra handen. Mellan hornen finns en eld som symboliserar kunskap och hela figuren i sig symboliserar försoningen av olikheter. 83 När TST fick reda på att en senator i Oklahoma 2015 tilläts att uppföra ett monument föreställande de Tio Budorden på statlig mark ansåg de att detta strider mot Konstitutionen som förespråkar åtskillnad mellan kyrka och stat. Efter att Greaves föreslagit att göra en staty av Baphomet i protest mot detta beslut och sedan ansöka om att få sätta upp detta monument i närheten av de Tio Budorden, eftersom ingen religion får privilegieras, startade TST en insamling på internet för att göra projektet möjligt och snart fick de in tillräckligt med pengar och byggde statyn. När statyn var klar hade de Tio Budorden redan rests och TST ansökte därmed om att få uppföra sitt monument, något de till slut nekades. De hotade då att gå till rätten och efter all mediauppmärksamhet beslutade Oklahoma att monumentet av de Tio Budorden stred mot Konstitutionen och det togs därmed ner. TST fortsatte denna aktion under liknande omständigheter i Arkansas året därpå och för tillfället står deras Baphomet i huvudkvarteret i Salem, Massachusetts, i väntan på nästa gång den behöver användas. 84 Ett annat av TST:s projekt är den s.k. After-School Satan Club som inleddes Likt fallet med Bafomet så är detta initiativ en motreaktion för att uppmuntra till pluralism där kristendomen upplevs ha en hegemonisk position. Med After-School Satan Club rör det sig om skolans värld då s.k. Good News Clubs i åratal ha tillåtits att ge barn och ungdomar en kristen fritidsverksamhet i flertalet amerikanska skolor. Good News Club består av konservativa kristna som bl.a. uppmuntrar barn att omvända sina klasskamrater samt lär ut att icke-troende ska dömas. De främsta måltavlorna för TST är därmed skolor som tillåter Good News Clubs 82 Laycock: Laycock: 11, Wexler: Laycock: 10-13, Wexler:

22 och med After-School Satan Club strävar TST efter att ge en motbalans genom att undervisa om kritiskt tänkande och sociala färdigheter. Även detta projekt har mött protester, främst från upprörda föräldrar med en kristen livssyn. 85 Utöver dessa ovanstående aktioner ägnar sig även TST åt filantropiska initiativ. De samlar in gåvor till hemlösa, arbetar med stöd för LGBTQ-personer och arrangerar insamlingar av menstruationsprodukter. De har även engagerat sig i projekt att rengöra motorvägar och stränder. Laycock understryker att sådant engagemang vanligtvis inte brukar förknippas med satanism, men syftet är bl.a. att få mer publicitet och att visa vad de faktiskt ägnar sig åt. 86 De vill att allmänheten inte missuppfattar deras projekt samt att de ska tas seriöst i en större debatt. Detta har även lett till att de har försökt att bli bekräftade som en riktig religion, vilket de lyckades med 2019 då det amerikanska skatteverket, Internal Revenue Service (IRS), skänkte dem denna status. Detta leder också i praktiken till skattelättnader för deras inkomster Kort om One Nation Under God TST upplever att den konstitutionella idén om åtskillnad av kyrka och stat inte praktiseras i verkligheten i dagens USA. De upplever att det höger-kristna narrativet utgör hegemonin och därmed strävar efter att tysta minoritetsreligioner som de själva. TST menar till och med att de lever under en teokratisk regering, där kristna initiativ privilegieras. 88 Wexler understryker att det i slutändan är Högsta Domstolen som avgör huruvida den amerikanska Konstitutionen upplevs i olika frågor och poängterar samtidigt att: / /although the Court s anti-separationist decisions all involve Christian attempts to access government money,property, and institutions, the Court has always maintained that the government must treat all religious views equally. 89 Historiskt sett har det alltså främst varit kristna samfund som ansökt om statsbidrag, trots att alla erkända religioner ska vara välkomna att ansöka och bli beviljade sådan ersättning. TST menar dock, i synnerhet efter självupplevda rättstvister, att alla stater inte lever upp till denna centrala idé av Konstitutionen. Därav skulle jag vilja belysa historieprofessorn Kevin M. Kruses slutsatser i boken One Nation Under God: How Corporate America Invented Christian America, vilka skulle kunna fungera som en illustrerande bakgrund till TST:s upplevelse av 85 Laycock: 50-53, Wexler: , Laycock: 15, Laycock: Hedenborg White & Gregorius: Wexler: 5-7. Min kursivering. 22