1 (2) Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden Torsdagen den 26 mars 2020, kl. 13:30 Kulturkansliet I tur att justera: Ersättare: Tid och plats för ju

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 (2) Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden Torsdagen den 26 mars 2020, kl. 13:30 Kulturkansliet I tur att justera: Ersättare: Tid och plats för ju"

Transkript

1 1 (2) Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden Torsdagen den 26 mars 22, kl. 13:3 Kulturkansliet I tur att justera: Ersättare: Tid och plats för justering: Jörgen K Nilsson (M) Marie Svensson (S) Kultur- och fritidskontoret, Havremagasinet Föredragningslista Ärenden Upprop Protokollsjustering 1. Informationsärende Beslutsärenden 2. Mala IF ansökan om medel Handlingar Mala IF ansökan om medel Ansökan om medel Mala IF.pdf 3. Budgetuppföljning feb 22 Handlingar Budgetuppföljning feb 22 KFN Ekonomisk uppföljning Investeringar 222.xlsx KFN Ekonomisk uppföljning Drift 222.xlsx 4. Budget 221 Handlingar Budget 221 Till

2 2 (2) 5. Handlingsplan för att stärka barns rättigheter Handlingar Handlingsplan för att stärka barns rättigheter HANDLINGSPLAN Barnets rättigheter 22_221.pdf 6. Svar på motion om att återinföra biblioteksfriden Handlingar Svar på motion om att återinföra biblioteksfriden Motion om att återupprätta biblioteksfriden.pdf Svar på motion om att återinföra biblioteksfriden 7. Informationshanteringsplan KFF Handlingar Informationshanteringsplan KFF 8. Upphävande av nämndbeslut KFF 219/171 förändring av lokala föreskrifter Handlingar Upphävande av nämndbeslut KFF 219/171 förändring av lokala föreskrifter 9. Anmälan av delegationsbeslut Kultur- och fritidsnämnden Winnie Aronsson (L) Ordförande Kultur- och fritidsnämnden Monica Lundström Sekreterare

3 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KFF 22/8 Handläggare Ekonomiassistent Monica Lundström Kultur- och Fritidsförvaltningen Informationsärende KFN Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden har tagit del av informationen och lägger ärendet till handlingarna. Beskrivning av ärendet 1. Information gällande kultur- och fritidsförvaltningens arbete under Covid 19 pandemin. Kultur- och Fritidsförvaltningen Monica Lundström Ekonomiassistent Hässleholms kommun / Kultur- och Fritidsförvaltningen56 Postadress: Hässleholm Besöksadress: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb: Telefon: Telefax:

4 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KFF 22/57 Handläggare Avdelningschef Conny Jönsson Kultur- och Fritidsförvaltningen Mala IF ansökan om medel Förslag till beslut Kultur och fritidsnämndens arbetsutskott föresl kultur- och fritidsnämnden besluta att avslå ansökan. Beskrivning av ärendet Mala IF har ansökt om 4 kr för att kunna köpa in en bod. Föreningen anser att de behöver ett större domarrum, tvättstuga och förråd. Föreningen kommer att stå för arbetet och kostnaderna med att restaurera och bygga om boden. Kultur- och fritidsförvaltningen har inget investeringsbidrag. Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Föreningen f även stå för investeringskostnaden. Barnperspektivet Ej aktuellt Miljökonsekvenser Ej aktuellt Facklig samverkan Ej aktuellt Hässleholms kommun / Kultur- och Fritidsförvaltningen56 Postadress: Hässleholm Besöksadress: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb: Telefon: Telefax:

5 2 (2) Ekonomiska konsekvenser Kultur- och fritidsförvaltningen har inget investeringsbidrag. Ska förvaltningen betala ut ett bidrag så måste man fördela om budgeten. Bilagor Ansökan Sändlista: Mala IF Kultur- och Fritidsförvaltningen Conny Jönsson Enhetschef JAV

6 DATUM ANSÖKNING OM MEDEL FÖR ATT KÖPA IN ARBETSBOD Vi i Mala IF bedriver v verksamhet stort sett med sponsringsmedel och till viss del medel från hlm kommun ( Tanken vi har är att göra om vt domarrum så det blir större så att 3 st domare kan få plats samtidigt, därför är v tanke att köpa in en arbetsbod eller liknande och göra om den till tvättstuga och plats för bollar och material Vi kommer att göra allt jobb själva med att ändra om så att domarrummet blir större dvs snickra,måla,eljobb,vvsjobb Jobbet med arbetsboden är beroende hur den ser ut när man f den men den måste förmodligen målas och dras in vatten och el. Vi vill ansöka om 4 kr för att kunna köpa in materialet till detta projekt Vill man ha en visning på ip så ställer jag gärna upp med det så man kan se hur det skall bli när det är färdigt. (_~ Jag vet att det inte finns många pengar i kommunen men på något vis måste ändå idrotten överleva inte bara i centrum utan i byarna också. Mvh Magnus Persson ordförande Mala IF

7 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KFF 22/72 Handläggare Controller Ingela Olsson Kultur- och Fritidsförvaltningen Budgetuppföljning feb 22 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott föresl att kultur- och fritidsnämnden godkänner budgetuppföljning februari 22. Beskrivning av ärendet Ingen prognosavvikelse varken för driften eller investeringar. Bilagor KFN Ekonomisk uppföljning Drift 222 KFN Ekonomisk uppföljning Investeringar 222 Kultur- och Fritidsförvaltningen Ingela Olsson Controller Hässleholms kommun / Kultur- och Fritidsförvaltningen56 Postadress: Hässleholm Besöksadress: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb: Telefon: Telefax:

8 Bilaga 4 AVVIKELSEANALYS DRIFT 22 Vht Text Kultur- och fritidsnämnd Driftredovisning 22 Budget Redovisat Prognos Februari Kommentarer Avvikelse Förklaring till avvikelserna, februari 22 Februari Scener Salonger, Programverksamhet Slott Sportanläggningar Simhallar Idrottsplatser Friluftsanläggningar Samlingslokaler Skolidrottslokaler Fritidsgdar , 31549, 514, 524 Stöd till föreningar Gemensam vht KFF Gemensam vht kultur Gemensam vht fritid Nämnd Biblioteksverksamhet TOTALT Kommentarer Förklaring till avvikelserna i förhållande till februariprognosen Kommentarer Åtgärder vid prognosunderskott

9 Bilaga 4 AVVIKELSEANALYS INVESTERING 22 Projekt Text Ansl. typ Kultur- och fritidsnämnd Investeringsredovisning 22 Budget Kommentarer Redovisat Prognos Inkomster (-) Utgifter Netto Februari Avvikelse Förklaring till avvikelserna, februari 22 Februari 281 Sviktbrädor Bj simh Kopiator fil bibl Publika datorer bibl Utlån automat bibl Hovdala slott Kulturhuset flytt av kontor Utegym Sösdala Redskapsbärare Tyrs Hov Fordon/maskiner Österås Kommentarer Åtgärder vid prognosunderskott

10 1(12) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KFF 22/78 Handläggare Förvaltningschef Anders Rosengren Kultur- och Fritidsförvaltningen Budget 221 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner att förvaltningens framtagna förslag till åtgärder , beskrivning av konsekvenser samt investeringsbehov översänds till budgetberedningen Bakgrund Kultur- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag av ekonomikontoret att inför budgetberedningen av 221 s budget ta fram underlag över förslag till åtgärder med beskrivna konsekvenser för att hålla den av kommunfullmäktige tilldelade budgetramen för en Förslaget skall tas upp i nämnden för beslut för att därefter skickas till budgetberedningen. Den 24 mars kommer en budgetdag äga rum som inleder budgetberedningens arbete. Vid denna ska respektive förvaltning genomföra en presentation där det redogörs för nämndens åtgärdsförslag och dess konsekvenser. Beskrivning av ärendet Förvaltningen har tittat på möjligheterna att hålla budgetramen för och kan konstatera att medel saknas för att uppnå en budget i balans 221. Utifrån det har förvaltningen tagit fram förslag till möjliga åtgärder för att uppnå en budget i balans och förvaltningen skickar nu detta till Kultur- och Hässleholms kommun / Kultur- och Fritidsförvaltningen56 Postadress: Hässleholm Besöksadress: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb: Telefon: Telefax:

11 2 (12) fritidsnämnden för beslut om att skicka vidare direkt till budgetberedningen. Förvaltningen betonar att de förslag till möjliga åtgärder som st beskrivna i skrivelsen är just förslag och då förvaltningen aktivt arbetar med frågan kan det som sedan samverkas fackligt och lyfts till nämnden se annorlunda ut. Följande medel saknas i förvaltningens budget: Intäkter 52 tkr. Borttagandet av bidragen till kommunens studieförbund leder till minskade intäkter på framför allt kulturhuset och Markan(-15 tkr), avsaknaden av restaurang på kulturhuset (-16 tkr), Minskat lönebidrag Österås (-16 tkr) tillsammans med diverse mindre poster såsom konstgräsplaner på Österås mm (5 tkr) medför att förvaltningen ser att dessa intäktskrav ej kommer uppnås. Skulle Natur och friluftsrådet läggas ner och medel inte föras över till Kultur- och fritidsnämnden så saknas -48 tkr vilka förvaltningen fakturerar för utförda tjänster. Alternativt f skötsel av leder samt Hovdala naturområde/vandringscentrum tas bort. Arvoden nämnden 4 tkr. Arvoden för förlorad arbetsinkomst för nämndsledamöter beräknas kosta 4 tkr över vad som finns i budgevt. Kontaktcenter 114 tkr. Skulle beslut tas om den föreslagna finansieringsmodellen för kontaktcenter så saknar förvaltningen medel för detta. Förvaltningens medborgarkontakter är utspridda på en stor mängd personer vilka primärt framför allt har andra arbetsuppgifter. Detta innebär att möjligheten till uppsägning av specifik tjänst för att spara in medlen saknas. Badplatser 425 tkr. Enligt förslag till beslut i KSAU så ska Kultur- och fritidsnämnden få 3 tkr för skötseln av badplatserna men inget förslag till medel för 221 finns vilket innebär att förvaltningen tolkar det som att man ser att det ska lösas i internbudgeten istället. Kostnaden för att sköta dessa är 425 tkr fördelat enligt nedan. 127 tkr (provtagning, slamtömning, dykkostnader, föreningsbidrag etc.) 274 tkr Arbetstidsskostnad (Humlesjön 226 tim, Mjölkalånga 164 tim, Möllerödssjön 139 tim, Övriga 4 badplatser totalt 155 tim. Kostnad räknad på 4 kr/tim som inkluderar drivmedel) 24 tkr Oförutsett (skadegörelse, sabotage, extra städ vid cruising etc.) JAV

12 3 (12) Även om förvaltningen framgångsrikt kan teckna avtal med föreningar om skötseln av badplatser kvarst det kommunala ansvaret att uppfylla lagkraven. Fritidsgdarna 492 tkr. I samband med nämndens besparing om 9,5 mnkr 219 lånades 492 tkr från kontot för fritidsgdar i Hässleholms kransorter. Anledningen var att då beslut tagits om att verksamheten skulle övergå i kommunal regi så saknades möjlighet att få igång verksamhet direkt från sskiftet pga rekrytering samt facklig samverkan. Dock innebar detta endast att den sista delen av besparingen sköts upp och inför 221 behöver denna verkställas. Total summa som saknas för en budget i balans 221: tkr Ovanstående summa är beroende av att beslut om att lägga ner natur- och friluftsrådet och bespara budgeten inte tas. Skulle så ske tillförs ytterligare 48 tkr till listan och den slutliga summan som saknas blir då 2 71 tkr. Möjliga åtgärder för att möta underskottet. Förvaltningen har tre primära metoder för att möta ett underskott. 1. Minska antalet tjänster. 2. Minska de ej personalrelaterade driftskostnaderna 3. Öka intäkterna Vidare finns mindre effektiva åtgärder 4. Andra mindre åtgärder. Viktigt att notera är att av förvaltningens ca 11 mnkr i budget så är ca 5 mnkr ej påverkbara för förvaltningen då dessa är internhyror. Nedan följer beskrivning av de olika områdena i förvaltningen och möjlighet till eventuella åtgärder inom dessa. 1. Minska antalet tjänster Om man gör en sammanställning på titulatur per verksamhet så ser det ut som nedan. Observera att tjänsterna varierar i omfattning från,5-1, tjänst, alla tjänster är inte heltidstjänster. Likaså är det viktigt att framhålla att ca 15% av tjänsterna är lönebidragsanställningar. Efter varje enhet st en kort beskrivande text. JAV

13 4 (12) Kultur- och fritidsnämnden: Nämndsekreterare 1 st (tillika assistent) Controller 1 st Administratör 1 st (ekonomi och verksamhetsstöd) Dessa 3 personer sköter majoriteten av nämndens administration förutom delar av den som är direkt verksamhetsanknutna. Med totalt 15 olika verksamhetsgrenar plus övergripande administration blir administrationen omfattande. Personal med ex förvaltningsövergripande funktioner eller ej knutna till specifik verksamhet/enhet. Avdelningschef 2 st (Fritid respektive kultur. Kulturchefen tillika slottschef) Enhetschef 1 st (ansvarig förening/lokalbokning/utredningar) Administratör 1 st (föreningsregister etc) Fritidssamordnare 1 st (lokalbokning) Kulturutvecklare 2 st (1 st arbetar med föreningar, utställningshall, projekt och är programansvarig för kulturhuset. 1 st är ansvarig Barn- och unga, kulturgaranti, skapande skola och barnrättsstrateg) Marknadsförare 1 st. Samtlig personal i gruppen har en specialistfunktion som de är ensam om. Det är även heltidstjänster vilket gör att det inte g att lägga ut på annan befintlig personal då såväl kompetens som tid saknas. Detta innebär att politiskt beslut om att ta bort en speciell funktion medför att den delen av verksamheten inte längre kan bedrivas varken inåt eller mot medborgaren. Biblioteksverksamheten: Bibliotekschef Bibliotekarie 12 st Biblioteksassistent 5 st IT-samordnare 1 st Bokbusschaufför 1 st (uppsagd pga arbetsbrist efter nedläggning av bokbussen) Verksamhetsvaktmästare 1 st Ovanstående personal sköter öppettider, verksamhet och IT på stadsbiblioteket samt 6 filialbibliotek. (IT samordnare är även ansvarig hela förvaltningen) Efter besparingarna 219 har verksamhetens öppethållande fått skäras ner på såväl stadsbibliotek som filialer. Idag finns en bokbusschaufför i verksamheten som är uppsagd och underuppsägningstiden har andra arbetsuppgifter. När uppsägningstiden g ut ska tjänsten återbesättas med bibliotekariekompetens för att JAV

14 5 (12) klara bemanningen av bland annat Vittsjö filialbibliotek. Idag håller biblioteket i Vittsjö öppet tack vare att timmar skrapats ihop från annan personal som tillfälligt valt att gå ner i tjänst vilket inte är hållbart över en längre tid. Att inte återbesätta den tjänsten eller ta bort ytterligare tjänster innebär kraftig neddragning av öppethållande och/eller nedläggning av biblioteksfilial(er). Även i övrigt medför detta en väsentligt förändrad verksamhet. Österås/friluftsliv: Enhetschef Österås idrottsplatsområde Vaktmästare 6 st. Lokalvdare 1 st. Qpoolen/göingevallen/T4 matsal Lokalvdare 1 st Friluftsliv/slingor/leder/motionssp/skåneleden Arbetsledare 1 st Vaktmästare 3 st Medarbetarna ovan sköter om såväl Österås IP/Ishall och samtliga kommunala idrottsplatser och inomhushallar för idrott som slingor, leder, badplatser, Hässleholmsgdens utemiljö, skåneleden, vindskydd mm. Skulle neddragning av personal ske skulle det innebära konsekvenser för skötsel av anläggningar och friluftsliv samt försämring i allmänhetens tillgång till idrottsområde och lokaler. Konsekvensen beräknas även bli ytterst kännbar för föreningslivet och förvaltningens totala intäkter. Viss personal är anställd på medel som varje rekvireras från Natur- och friluftsrådet för skötsel av bl.a Skåneleden. En del av verksamheten är baserad på lönebidragsanställningar. Tyrs Hov: Enhetschef Vaktmästare 6 st Lokalvdare 2 st Medarbetarna ovan sköter om Tyrs Hov, Tyrs Hage, Tyrehallen, badplatser och slingor/motionssp i Tyringe mm. Skulle neddragning av personal ske skulle det innebära konsekvenser för skötsel av anläggningar och planer samt försämring i allmänhetens tillgång till idrottsområde och lokaler då öppethållande måste minskas. JAV

15 6 (12) Konsekvensen beräknas även bli ytterst kännbar för föreningslivet och förvaltningens totala intäkter. Badverksamheten: Enhetschef Områdesföreståndare 1 st Badpersonal 15 st Vaktmästare/maskintekniker 2st Medarbetarna ovan sköter om verksamheten på Qpoolen sport och simhall, Bjärnums simhall, Tyringe simhall, Hässleholmsgdens varmvattenbad och huvudbyggnad samt Vinslövs friluftsbad. Skulle neddragning av personal ske skulle det innebära konsekvenser framför allt i öppethållande för allmänheten Konsekvensen beräknas även bli ytterst kännbar för föreningslivet och förvaltningens totala intäkter. Hovdala: Enhetschef (tillika avdelningschef) Vaktmästare: 2 st (1 st fastighetsskötare, 1 st hantverkare) Trädgdsmästare 1 st Trädgdsarbetare/pedagogikansvarig/guideansvarig 1 st Butiksansvarig/kulturadministratör/verksamhetsledare 1 st Producent/programansvarig 1 st Uppsyningsman 1 st Samordnare 1 st (samordnar projekt och projektansökningar EU etc) Varje medarbetare på Hovdala är expert på ett specifikt område men har tjänster som har flera olika uppdrag. För att verksamheten skall fungera utifrån samverkan med Staten och riktlinjer för verksamheten krävs de specialistkompetenser som idag finns. Ex har hantverkare och fastighetsskötare specialkompetens för kulturminnesvd. Väljer man att ta bort en enskild tjänst f det konsekvenser för kommunens möjlighet att hålla ingångna avtal med SFV samt mycket stor påverkan på Hovdala Slott som besöksmål och förvaltningens totala intäkter. Därför råder förvaltningen till att i så fall ta bort samtlig verksamhet på slottet. En del av verksamheten är baserad på lönebidragsanställningar. JAV

16 7 (12) Scener och salonger: Enhetschef Ljud/Ljustekniker 4 st Administratör 1 st (tidigare administratör som idag sköter biljettförsäljning. Har fått behålla sin titel) I röda salongen samt oftast i blå salongen krävs det att tekniker jobbar i par, en på ljud och en på ljus. Tjänsterna är i stort sett helt intäktsfinansierade. Skulle en tjänst sägas upp måste verksamheten stänga vissa dagar. Intäktsbortfallet skulle då bli större än besparingen varför det skulle innebära en förlust. Likaså kan inte verksamhet bedrivas parallellt i blå och röda salongen. Konsekvensen skulle innebära att färre väljer Hässleholm för sina evenemang och konferenser och ett Kulturhus med väsentligt lägre nyttjandegrad. Konsekvensen blir även ytterst kännbar för förvaltningens totala intäkter. Markan/MpL/Fritidsgdar: Enhetschef Kulturproducent 1 st (fritidsledare med tillika ansvar att skapa arrangemang.) Fritidsledare 1 st Verksamhetsassistent 3 st Aktivitetsledare 1 st Cafévärdinna 1 st Folkhälsopedagog 1 st Rekrytering påg av fritidsledare till fritidsgdarna i kransorterna. Mötesplatsens verksamhet är idag halverad. I verksamheten finns 3 x,5 tjänst. Markans verksamhet är till största delen baserad på lönebidragsanställningar. En neddragning av tjänst på Mötesplatsen är inte genomförbar, verksamheten måste då stänga. En neddragning av verksamheten på Markan innebär väsentligt försämrade öppettider. Fritidsgdarna är under uppstart med en väldigt låg budget vilken knappt möjliggör verksamheten. Samtliga verksamheter riktar sig mot svaga grupper i samhället samt barn- och unga. Jämfört med jämförbara kommuner lägger Hässleholm redan idag väsentligt mindre medel på barn- och unga. JAV

17 8 (12) Förslag till möjliga åtgärder område 1. Med hänvisning till ovan ser förvaltningen att det inte är genomförbart att osthyvla mer på verksamheterna. Om ett läge uppst där ytterligare ska besparas måste politiska beslut tas att helt ta bort verksamhet. Verksamheterna är i ett läge där en lägsta nivå har nåtts för att utföra uppdraget så som det är definierat idag och även om ett kontinuerligt effektiviseringsarbete påg för att skapa bästa möjliga verksamhet för kommuninnevånarna så är de ekonomiska besparingsmöjligheterna med anledning av dagens arbete begränsade. Att i dagsläget ta bort en enstaka tjänst ur någon av verksamheterna ovan ses inte tillrådligt då tjänsterna antingen är specialister eller delar av en enhet vilken idag ger medborgaren en viss service som kommer påverka ytterst negativt eller bidrar direkt till förvaltningens intäkter. Med detta säger inte förvaltningen att det inte g att göra utan endast att den avråder från det i denna budgetramsanpassning då det kräver omfattande undersökningar och omvärldsspaning Förvaltningen är fortfarande en relativt ny sammanslagen organisation och för att ta fram förslag på verksamhetsanpassningar vilka effektiviserar verksamheten till en sådan nivå att en eller flera tjänster kan tas bort krävs att tid och resurser avsätts. 1. Minska de ej personalrelaterade driftskostnaderna. De icke personalrelaterade kostnaderna är fördelade enligt följande: (nettokostnad) Nämnden Förvaltningsövergripande Marknadsföring Bibliotek Bibliotek medie anslag Kulturgaranti Scener och salonger Utställningsverksamhet Konstinköp enl. regl. fullmäktige Programverksamhet Mötesplats Ljungdala Markan Hovdala Friluftsanläggningar Idrottshallar Österås JAV 18 tkr 347 tkr 164 tkr tkr 591 tkr 267 tkr 78 tkr 1 tkr 192 tkr 13 tkr 169 tkr -43 tkr 263 tkr tkr -431 tkr

18 9 (12) Tyrs Hov Simhallar Samlingslokaler Föreningsstöd -7 tkr tkr -85 tkr 9 46 tkr Summor i tabellen ovan med minustecken (-) framför innebär att intäktskravet överstiger kostnadsbudgeten. Ej medtaget är kostnader för licenser, interna IT-kostnader, lokalhyror, städ. Konto för marknadsföring ligger redan i dagsläget allt för lågt för att kunna genomföra de marknadsföringsåtgärder som egentligen skulle behövas för att öka förvaltningens intäkter. Kulturgarantin handlar om varje barns rätt till kulturupplevelser. Arbetet sker i samarbete med BUN och vilar på lagen i FN barnkonvention. Förvaltningens stöd till föreningar är under ett pågående prioriteringsarbete på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå. Förhoppningen är att prioriteringarna skall leda till ett visst överskott som skulle kunna användas i en besparing. Mot ovanstående underlag ser förvaltningen att de åtgärder som g att genomföra för att möta besparingen är att dels lägga ner verksamhet vilken inte har dedikerad personal, se över bidrag samt att ta bort en del av Medieanslaget för Biblioteken. Övriga neddragningar skulle innebära sva konsekvenser för verksamheterna. Dock bör man då ha i åtanke följande konsekvenser. att det Hässleholm historiskt legat lågt på medieanslag i jämförelse med Skånes kommuner samt att biblioteken ing i ett samarbete med biblioteken i Skåne Nordost. Att ta bort medel för mediaanslag innebär att övriga kommuner i samarbetet f ta en större del av kostnaderna för det gemensamma beståndet. I längden kan detta skada samarbetet. Konsekvensen för medborgaren innebär sämre tillgång till nya böcker, DVD, CD, Tidningar etc på biblioteken. En annan mycket kännbar konsekvens blir att budgeten för biblioteket ytterligare minskar på grund av detta då en kommun som skär ner i sitt anslag för media inte är berättigad till att söka bidrag från kulturrådet. Bidrag som gjort avgörande skillnad för biblioteksverksamheten i Hässleholms kommun under många. De verksamheter som föreslås tas bort är de badplatser vilka togs bort som en konsekvens av besparingarna i budgeten inför 22. Ett förslag finns idag att säkerställa driften under 22 genom att ge ett extra anslag om 3 tkr av de 425 tkr som driften kostar. Inga pengar är dock planerade att anslås i budgeten för 221 och framåt. I ett läge där pengar de facto saknas för driften av badplatserna ser förvaltningen inte att dessa kan drivas vidare. JAV

19 1 (12) Förvaltningen delar idag ut stora bidrag till föreningslivet. För närvarande påg ett övergripande arbete på såväl politisk som tjänstemannanivå i syfte att se över alla bidragsformer och de prioriteringar som görs kommer rimligtvis leda till att besparingar kan göras. Förvaltningen ser det som rimligt att besparingar uppgående till 53 tkr är möjligt att göra. Förslag till möjliga åtgärder område 2. Minska medieanslaget för biblioteken med -2 tkr Nedläggning av badplatserna Humlesjön, Mjölkalånga, Möllerödssjön, Kallsjön, Dalsjön, Sjömellet samt Bubbarp tkr Anpassa förvaltningens budget för bidrag med -53 tkr 2. Öka intäkterna Förvaltningen gör en kontinuerlig översyn av möjligheten att öka intäkterna. Det ligger i uppdraget att göra så vare sig det är besparingar eller inte. Förvaltningen har en förhoppning om att den nyinvigda rekreationsavdelningen på Qpoolen samt Vindskydden på Hovdala skall generera ökade intäkter. Likaså föresl förvaltningen att taxorna ökas för bokningar för privata fester och möten vilket beräknas ge motsvarande 4 tkr. Konsekvens av förslaget: Konsekvensen blir ökad kostnad för kunden. Förslag till möjliga åtgärder område 3. Öka förvaltningens intäktskrav på ovanstående områden med 4 tkr. 3. Andra mindre åtgärder. Nedan följer förslag på mindre åtgärder för att effektivisera eller spara pengar vilka inte ryms inom de tre primära områdena. Förslag till möjliga åtgärder område 4. Nämndsmöten kommer förläggas med något längre mellanrum vilket kommer innebära färre sammanträden. Besparing 4 tkr Konsekvens av förslaget: I förekommande fall något längre tid till beslut i nämnden. Konsekvensen bedöms som låg. JAV

20 11 (12) Förvaltningen skickar nu detta till Kultur- och fritidsnämnden för beslut om att skicka vidare direkt till budgetberedningen. Förvaltningen betonar att de förslag till möjliga åtgärder som st beskrivna i skrivelsen är just förslag och då förvaltningen aktivt arbetar med frågan kan det som sedan samverkas fackligt och lyfts till nämnden se annorlunda ut. Kultur- och fritidsförvaltningen Anders Rosengren. Förvaltningschef JAV

21 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KFF 22/6 Handläggare Förvaltningschef Anders Rosengren Kultur- och Fritidsförvaltningen Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter 22/221 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott föresl kultur- och fritidsnämnden besluta att fastställa handlingsplan för att stärka barnets rättigheter 22/221 Beskrivning av ärendet Den 1 januari 22 blev barnkonventionen lag. Med anledning av det beslutade kultur- och fritidsnämnden i sina mål för 219 att en handlingsplan för 22/221 för att stärka barnets rättigheter skulle tas fram. Planen stod klar i slutet av 219 och har därefter varit på internremiss för att sedan justeras. Kultur- och fritidsförvaltningen önskar nu att nämnden fastställer handlingsplanen som ska ligga till grund för förvaltningens arbete med att stärka barnets rättigheter under 22. Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Handlingsplanen bedöms få positiva effekter på verksamhetens brukare Barnperspektivet Eftersom handlingsplanen syftar till att stärka barnets rättigheter och är helt baserat på barnperspektivet så bedöms den få stor positiv påverkan för barn- och unga. Miljökonsekvenser Hässleholms kommun / Kultur- och Fritidsförvaltningen56 Postadress: Hässleholm Besöksadress: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb: Telefon: Telefax:

22 2 (2) Ej tillämpligt Facklig samverkan Facklig samverkan äger rum 23 mars 22 Ekonomiska konsekvenser I detta läge ej tillämpligt. Bilagor Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter 22/221 Kultur- och Fritidsförvaltningen Anders Rosengren Förvaltningschef JAV

23 Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter, 22/221 Kultur- och fritidsnämnden/förvaltningen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling Sverige ratificerade barnkonventionen et därpå och 22 blev den lag. Barnkonventionen gäller alla barn upp till 18 som bor eller vistas i ett land. Den innehåller 54 artiklar och ska läsas som en helhet. Den är med andra ord odelbar. Barnkonventionen sl fast att varje barn är rättighetsbärare. Det innebär att barnet ska ses som en individ med egna rättigheter, en individuell personlighet, egna behov och intressen och en personlig integritet. Barnet har inga skyldigheter utan det är alltid den vuxne som är skyldighetsbärare, d v s den som har skyldighet att säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses. Rättigheterna gäller alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnkonventionen innehåller fyra grundprinciper som utgör grunden i barnkonventionens barnsyn. De är vägledande för hur helheten ska tolkas. - Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har rätt till alla rättigheter. Inget barn f diskrimineras. Artikel 3: När vuxna fattar beslut eller genomför åtgärder som påverkar barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Artikel 6: Alla barn har rätt till sitt liv, överlevnad och utveckling. Artikel 12: Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna och beakta deras åsikter. Barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn. Med åtgärder menas alla beslut, handlingar, förfaranden och tjänster m m. Detta gäller även där barnet är en del (t ex i stadsplanering) eller berörs indirekt. Att kombinera vetenskap och beprövad erfarenhet med att låta barn själva komma till tals är en önskvärd metod för bedömning av vad som är barnets bästa, enligt Barnrättskommittén. Barn ska vara delaktiga i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska också tillmätas betydelse och påverka det beslut som sedan fattas. Att endast lyssna på barn räcker inte. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Barnrättskommittén anger ingen åldersgräns för när man bör lyssna på barnets åsikter. Forskning visar att redan mycket små barn kan bilda åsikter. Regeringens Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (proposition 29/21:232) ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå. Strategin syftar till att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter. Den innehåller nio principer: - All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 1

24 Handlingsplan Målet med denna handlingsplan är att skapa förutsättningar för ett strategiskt och långsiktigt barnrättsarbete och att stärka barn och ungas möjligheter till delaktighet i frågor som rör dem. Syftet är att implementera bankonventionen i praktiken. Handlingsplanen utg från regeringens strategi och Skånes Kommuner och Regioners (SKR:s) rekommendationer. Den innehåller fyra delmål med konkreta insatser som ska genomföras under 22 och 221. För att veta att vi följer målen och genomför insatserna ska handlingsplanen följas upp, utvärderas och sammanställas i en rapport vid ets slut. Vid behov ska planen revideras. Kultur- och fritidsförvaltningens barnrättsansvariga har en samordnande roll för förvaltningens barnrättsarbete samt har ansvar för uppföljningen av planen. Delmål 1. Alla politiker och tjänstemän har grundläggande kunskaper om barnkonventionen och dess tillämpning. 2. Det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i förvaltningens och nämndens arbete. 3. Alla beslut som rör barn ska innehålla en prövning av barnets bästa. 4. Vi lyssnar in och beaktar barns åsikter i frågor som rör dem. Insatser 1 - Alla politiker och tjänstemän har grundläggande kunskaper om barnkonventionen och dess tillämpning. Aktivitet: Samtliga politiker och tjänstemän genomg en grundutbildning om barnets rättigheter och vad de innebär i praktiken. Metod/arbetssätt: Utbildningsinsatsen genomförs under 22. Ansvar: Förvaltningschefen Aktivitet: Alla politiker och tjänstemän genomg kontinuerligt kompetensutveckling i barnrättsfrågor och metoder, t.ex. barnkonsekvensanalyser och barnchecklista. Metod/arbetssätt: Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt. Ansvar: Förvaltningschefen 2 - Det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i förvaltningens och nämndens arbete. Aktivitet: Styrdokument och budget innefattar ett tydligt barnrättsperspektiv. Metod/arbetssätt: Säkerställa barnets rättigheter i åtgärder och beslut som rör barn i mål- och budgetarbete, verksamhetsplaner och alla nya styrdokument etc. Ansvar: Förvaltningschefen Aktivitet: Föreningar som uppbär bidrag från kultur- och fritidsförvaltningen bedriver all verksamhet som rör barn i enlighet med barnkonventionen. Metod/arbetssätt: Sätta upp kriterier för föreningsbidrag som leder till att barnkonventionen följs i all verksamhet som rör barn. Ansvar: Berörda verksamhetschefer. Aktivitet: Barns uppväxt- och levnadsvillkor synliggörs. Metod/arbetssätt: Sprida relevant information om barns uppväxt- och levnadsvillkor inom förvaltningen, t ex genom Teams. Ansvar: Barnrättsansvarig 2

25 Aktivitet: Barn f kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Metod/arbetssätt: Ta fram och sprida anpassat material för att informera barn och föräldrar i verksamheten om barnets rättigheter. Ansvar: Marknadsföraren och barnrättsansvarig Aktivitet: Förutsättningar ges för att barnets rättigheter diskuteras och problematiseras. Metod/arbetssätt: Diskutera och problematisera barnets rättigheter på APT och i andra forum. Diskussionerna ska framförallt handla om hur de fyra grundprinciperna ska tillgodoses men även beröra alla övriga artiklar i barnkonventionen, exempelvis artikel 31. Ett pedagogiskt hjälpmedel till diskussionerna finns att använda. Ansvar: Verksamhetscheferna 3 Alla beslut som rör barn ska innehålla en prövning av barnets bästa. Aktivitet: Skriftliga rutiner tas fram för en prövning av barnets bästa. Metod/arbetssätt: Framtagande av skriftliga rutiner för barnkonsekvensanalyser och barnchecklista. Ansvar: Förvaltningschefen och barnrättsansvarig Aktivitet: Barnchecklistor genomförs inför alla beslut som rör barn. Metod/arbetssätt: Genomföra barnchecklistor vid beredningen av alla ärenden som rör barn, direkt eller indirekt. Besluten ska konsekvensbeskrivas utifrån hur de påverkar barn. Barnchecklistan ska följa ärendet från början till slut och ingå som underlag vid samtliga beslut. Syftet är att barnperspektivet ska uppmärksammas mer på alla plan. Ansvar: Förvaltningschefen och verksamhetscheferna Aktivitet: Barnkonsekvensanalyser genomförs vid större beslut som rör barn. Metod/arbetssätt: Genomföra barnkonsekvensanalyser vid större beslut där ärendet kan få en större påverkan på barn, direkt eller indirekt. En barnkonsekvensanalys är en mer omfattande analys och ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling samt synliggöra barnets bästa. Syftet är att både på kort och lång sikt förbättra barns och ungas levnadsvillkor. Ansvar: Förvaltningschefen och verksamhetscheferna 4 - Vi lyssnar in och beaktar barns åsikter i frågor som rör dem. Aktivitet: Öka barns möjligheter till delaktighet och inflytande inom alla va verksamheter. Metod/arbetssätt: Anpassa arbetssätt och rutiner för att öka barns möjligheter att lämna synpunkter, ge förslag och påverka verksamheten som rör barn i respektive verksamhet. Verktyg och metod väljs efter behov och förutsättningar, exempelvis enkäter, feedback-lådor, dialoger, workshoppar, fokus- och referensgrupper. Ansvar: Verksamhetscheferna Aktivitet: Dela olika metoder för delaktighet och inflytande. Metod/arbetssätt: Sammanställa hur vi inom förvaltningens olika verksamheter arbetar med barns delaktighet och inflytande för att sedan dela detta och andra goda exempel med varandra. Ansvar: Barnrättsansvarig 3

26 VIKTIGA BEGREPP Barn Alla barn upp till 18. Barnperspektiv - Barnperspektivet innebär att den vuxne med hjälp av egna erfarenheter och kunskaper från till exempel den egna uppväxten, utbildning, yrkes- och familjeliv försöker sätta sig in i barnets situation för att själv bedöma vad som är barnets bästa. Barnets perspektiv - Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning av sin situation. För få barnets perspektiv krävs det att vuxna lyssnar på barnet. Barnrättsperspektiv Barnrättsperspektivet motsvarar konventionens barnsyn och innebär att barnets rättigheter säkerställs i åtgärder och beslut som rör barn. Ett barnrättsperspektiv innebär alltså att alla besluts- och arbetsprocesser är barnrättsbaserade, det vill säga att barnkonsekvensanalyser och/eller prövningar av barnets bästa har gjorts. De grundläggande principerna (artikel 2, 3, 6 och 12) och de två genomförandeartiklarna (artikel 4 och 42) ska vara beaktade tillsammans med de artiklar som rör aktuell fråga. Även budgeten ska genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Inflytande och delaktighet Delaktighet och inflytande är två begrepp som gärna används synonymt, men det finns en gradvis skillnad i dess betydelser. Delaktighet signalerar att personen har haft möjlighet att vara med i processen fram till beslutet och kan definieras som de tillfällen då vuxna bjuder in till ett delat ansvar. Delaktiga barn och unga f utrymme att påverka, men den vuxne avsäger sig sällan hela ansvaret över positionen som beslutsfattare. Delaktighet är därför en viktig förutsättning för inflytande, men att någon är delaktig betyder inte nödvändigtvis att personen verkligen har haft inflytande. Inflytande handlar däremot mer specifikt om barnets möjligheter att direkt påverka sin tillvaro och göra avtryck på sin omvärld. Inflytande signalerar att någon verkligen har haft möjlighet att påverka ett beslut eller en situation, något som barnkonventionen också ställer krav på. Delaktighetstrappa - Skånes kommuner och regioner (SKR) använder en delaktighetstrappa för att illustrera de olika nivåerna av delaktighet information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande. Trappan ger en beskrivning av omfattning och djup av delaktighet från information till medbeslutande. Information är en envägskommunikation. Här är inte barn aktörer utan en målgrupp. För att komma vidare behöver vi se till att barnen f den information de behöver för att kunna vara delaktiga under högre trappsteg. Konsultation innebär att den vuxne ställer frågor till barn, t.ex. låter barnen fylla i en utvärdering. Det är bra att veta vad barn tycker för att kunna fatta bra beslut i verksamheten. Dialog är en tvåvägskommunikation. Här påg det en diskussion med möjlighet för såväl barnet som den vuxne att ställa följdfrågor och kunna förstå vad den andre menar. Inflytande är när barn f möjlighet att vara med och påverka något i verksamheten. Här säger inte bara barnen vad de tycker, utan de f också vara med och påverka ett faktiskt utfall i ett beslut. Ramarna för vad barn f påverka och ansvaret ligger hos de vuxna. Medbeslutande innebär att barn är med och tar beslut tillsammans med vuxna. Här har barn alltså en egen röst och möjlighet att säga ja eller nej. Barn identifierar viktiga frågor, tar initiativ och för sin egen talan. 4

27 BARNKONVENTIONEN (artiklar som har nämnts i handlingsplanen) Artikel 1: I denna konvention avses med barn varje människa under 18 s ålder, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet. Artikel 2: 1. Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3: 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder. 3. Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 4: Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska konventionsstaterna till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att vidta sådana åtgärder. Vid behov ska sådana åtgärder vidtas inom ramen för det internationella samarbetet. Artikel 6: 1. Konventionsstaterna erkänner varje barns inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12: 1. Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler. Artikel 31: 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations- och fritidsverksamhet. Artikel 42: Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. 5

28 Exempel på frågor att resonera kring inom respektive verksamhet Hur tillgodoses barnets rätt till fritid och kultur, både som utövare och åhörare, i v verksamhet (artikel 31)? Hur kan vi säkerställa att alla barn har en likvärdig tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter inom v verksamhet (artikel 31)? Har barn med någon funktionsnedsättning likvärdig tillgång till kultur/fritidsaktiviteter inom v verksamhet (artikel 2, 23, 31)? Ges flickor och pojkar lika stort utrymme (artikel 2)? Hur vet vi att barn inte diskrimineras i v verksamhet på grund av t ex sociala faktorer, kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, föräldrars härkomst eller föräldrars ställning (artikel 2)? Hur diskuterar vi barnets bästa i v verksamhetsplanering och vid va ekonomiska prioriteringar? Hur kommer vi fram till vad som är barnets bästa (artikel 3)? Hur är barn delaktiga och f inflytande i v verksamhet idag (artikel 12)? Vilka hinder finns för barns delaktighet och inflytande (artikel 12)? Vad behöver vi förändra i v verksamhet för att öka barns delaktighet och inflytande och hur gör vi det (artikel 12)? Vilken möjlighet har barn att fritt uttrycka sina åsikter i v verksamhet (artikel 12)? Har flickor och pojkar samma möjlighet att komma med synpunkter när planering av verksamheten görs (artikel 12)? Vilken betydelse tillmäter vi barnets åsikter (artikel 12)? Vilket ansvar har vi för barns rätt till liv, överlevnad och utveckling i v verksamhet (artikel 6)? Finns det strukturer som skyddar barn mot övergrepp av vuxna och andra barn i den egna verksamheten, till exempel i simhallar och vid olika kulturaktiviteter (artikel 19)? Finns det tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa? Är dessa strukturer och anvisningar kända av samtliga medarbetare (artikel 19)? Har varje barn fått kunskap om sina rättigheter, anpassat till sin ålder och mognad (artikel 42)? Barnets bästa Rätten att komma till tals Artikel Rätten till liv & utveckling De fyra grundprinciperna är vägledande för hur helheten ska tolkas. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med grundprinciperna som glasögon. Icke diskriminering 6

29 LÄNKAR Barnkonventionen fullständig version (Barnombudsmannen) Barnrätt i praktiken (Barnombudsmannen) Öva barnets rättigheter Ett pedagogiskt hjälpmedel (Skånes kommuner och regioner, SKR) tsrattigheterkortlek.888.html UNGA DIREKT En metod att lyssna på barn och unga (Barnombudsmannen) Det handlar om demokrati En guide med praktiska modeller för barns inflytande (Rädda barnen) Praktisk handbok i ungas inflytande (Lunds kommun) Barnkonventionen - En guide till idrottsföreningar och förbund (Riksidrottsförbundet) Barnkonventionen och föreningsidrotten Handbok för idrottsledare (UNICEF) Samlad statistik om barns och ungas levnadsförhållanden i Sverige (Barnombudsmannen) Filmen Vuxenperspektivet En kritisk granskning av vuxennormen (Kommunförbundet Skåne) 7

30 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KFF 22/42 Handläggare Förvaltningschef Anders Rosengren Kultur- och Fritidsförvaltningen Svar på motion om att återinföra biblioteksfriden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott föresl kultur- och fritidsnämnden besluta att godkänna yttrandet och sända det vidare till kommunstyrelsen. Sammanfattning Förvaltningen har tittat på Sverigedemokraternas motion och tagit ställning till de förslag till beslut som den innehåller. Utifrån detta lämnar förvaltningen in bifogat yttrande för beslut i Kultur- och fritidsnämnden. Bilagor Svar på remiss Motion Sändlista: kommunstyrelsen Hässleholms kommun / Kultur- och Fritidsförvaltningen56 Postadress: Hässleholm Besöksadress: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb: Telefon: Telefax:

31 2 (2) Kultur- och Fritidsförvaltningen Anders Rosengren Förvaltningschef JAV

32 Motion angående" Återupprätta biblioteksfriden" Till Kommunfullmäktige i Hässleholms kommun Hässleholm Bibliotek är en allmän lokal avsedd för besökare som i lugn och ro vill läsa dagens tidning eller fördjupa sig i någon bok. Barnfamiljer och skolklasser har en välutrustad barnavdelning att förfoga över med tillgång till böcker och dataspel. På andra våningen finns lokaler där de äldre skolungdomarna kan ägna sig åt grupparbete och läxläsning. Inte minst finns även fåtöljer där möjlighet ges till avkoppling och läsning för den enskilde. Biblioteken i va storstäder har länge varit utsatta för stök och bråk från ungdomsgäng samt även vuxna missbrukare och andra individer. Detta har föranlett olika reaktioner från samhället men mestadels har inget hänt och i något fall har bibliotek valt att stänga då man helt enkelt inte kan garantera säkerheten för personal och besökare. Trenden med stök och bråk har spridit sig till mindre städer och tyvärr även Hässleholm som nu ser sitt fina uppskattade bibliotek ansatt av både gäng och individer helt i avsaknad av hyfs och uppfostran. Personalen vittnar om ideliga konfrontationer och den psykiska pressen är stor. Väktare patrullerar numera lokalen så gott som dagligen och även polis har tillkallats för att upprätthålla ordningen. Då inga egentliga framsteg trots detta gjorts stänger nu biblioteket tidigare på fredagseftermiddagarna då ordningen ej längre kan upprätthållas. Sverigedemokraterna i Hässleholm är kritiska till utvecklingen och att så lite gjorts för att stötta personalen. Vi vill öka eller göra närvaron av väktare permanent, montera in fler trygghetskameror, portförbjuda individer som ej kan bete sig, samt eventuellt införa någon form av inpasseringssystem där legitimation krävs. Vi tycker definitivt att trivsel och ordning för alla besökare är ett överordnat mål, och vi är beredda att agera därefter. Sverigedemokraterna i Hässleholm uppmanar därför Fullmäktige: - Att ge berörd nämnd i uppdrag att undersöka de lagliga möjligheterna att portförbjuda störande individer. - Att ge berörd nämnd i uppdrag att införa ett inpasseringssystem där giltig legitimation alternativt bibliotekskort krävs. - Att ge berörd nämnd i uppdrag att ansöka om montering av trygghetskameror i hela biblioteket. ~D) Sven Lundh (SD)

33 1(4) YTTRANDE Datum Diarienummer KFF 22/42-1 Handläggare Bibliotekschef Anette Mjöberg Kultur- och Fritidsförvaltningen Svar på motion om att återinföra biblioteksfriden Sverigedemokraterna har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att bevara biblioteksfriden. I motionen skriver Sverigedemokraterna följande: Hässleholm Bibliotek är en allmän lokal avsedd för besökare som i lugn och ro vill läsa dagens tidning eller fördjupa sig i någon bok. Barnfamiljer och skolklasser har en välutrustad barnavdelning att förfoga över med tillgång till böcker och dataspel. På andra våningen finns lokaler där de äldre skolungdomarna kan ägna sig åt grupparbete och läxläsning. Inte minst finns även fåtöljer där möjlighet ges till avkoppling och läsning för den enskilde. Biblioteken i va storstäder har länge varit utsatta för stök och bråk från ungdomsgäng samt även vuxna missbrukare och andra individer. Detta har föranlett olika reaktioner från samhället men mestadels har inget hänt och i något fall har bibliotek valt att stänga då man helt enkelt inte kan garantera säkerheten för personal och besökare. Trenden med stök och bråk har spridit sig till mindre städer och tyvärr även Hässleholm som nu ser sitt fina uppskattade bibliotek ansatt av både gäng och individer helt i avsaknad av hyfs och uppfostran. Personalen vittnar om ideliga konfrontationer och den psykiska pressen är stor. Väktare patrullerar numera lokalen så gott som dagligen och även polis har tillkallats för att upprätthålla ordningen. Då inga egentliga framsteg trots detta gjorts stänger nu biblioteket tidigare på fredagseftermiddagarna då ordningen ej längre kan upprätthållas. Sverigedemokraterna i Hässleholm är kritiska till utvecklingen och att så lite gjorts för att stötta personalen. Vi vill öka eller göra närvaron av väktare permanent, montera in fler trygghetskameror, portförbjuda individer som ej kan bete sig, samt eventuellt införa någon form av inpasseringssystem där legitimation krävs. Vi tycker definitivt att trivsel och ordning för alla besökare är ett överordnat mål, och vi är beredda att agera därefter. Kultur- och Fritidsförvaltningen Postadress: Kultur- och fritidsförvaltningen, Hässleholm Hässleholm Telefon: Bankgiro: Org. nr: Webb:

34 2(4) Sverigedemokraterna i Hässleholm uppmanar därför Fullmäktige: - Att ge berörd nämnd i uppdrag att undersöka de lagliga möjligheterna att portförbjuda störande individer. - Att ge berörd nämnd i uppdrag att införa ett inpasseringssystem där giltig legitimation alternativt bibliotekskort krävs. - Att ge berörd nämnd i uppdrag att ansöka om montering av trygghetskameror i hela biblioteket Förvaltningens svar: Förvaltningen ser positivt på att Sverigedemokraterna engagerar sig i frågan om situationen på biblioteket och lämnar följande yttrande på motionens förslag till beslut. 1. Att ge berörd nämnd i uppdrag att undersöka de lagliga möjligheterna att portförbjuda störande individer. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft en dialog med kommunjurist Magnus Gjerstad som har undersökt möjligheterna till att kunna portförbjuda störande individer. Han svar är följande: JO har i olika ärenden uttalat sig om "portning" och i ett särskilt om just besöksförbud på bibliotek. JO skriver bland annat "Det är nämligen inte möjligt att upprätthålla ett förbjud för en viss person att besöka en lokal dit allmänheten har tillträde". De kommunala biblioteken är en sådana lokaler. Man kan alltså konstatera att ett besöksförbud eller tillträdesförbud tyvärr inte är förenligt med gällande rätt, i alla fall inte som den uttolkas av JO. Om kommunen fattar ett sådant beslut och det överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning i kommunallagen är risken överhängande att förvaltningsrätten upphäver beslutet. Med anledning av kommunjuristens yttrande anser förvaltningen att punkt nr 1 är att anses som utredd Att ge berörd nämnd i uppdrag att införa ett inpasseringssystem där giltig legitimation alternativt bibliotekskort krävs. I Sveriges bibliotekslag 6 st angivet att: Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Som ett svenskt folkbibliotek har vi idag endast möjlighet att kräva att besökare legitimerar sig när de skaffar ett lånekort. Under hela et men främst under v och sommar besöker turister från olika delar av världen stadsbiblioteket. Även besökare från andra kommuner besöker biblioteket. En del vill låna datorer läsa tidningar eller besöka barnavdelningen med sina barn. Att införa ett inpasseringssystem där krav på legitimation eller bibliotekskort ställs innebär därför att dessa personer inte kan besöka biblioteket. Kultur- och Fritidsförvaltningen

35 3(4) Förvaltningen ser att ett inpasseringssystem därmed riskerar innebära en väsentlig inskränkning i individens lagliga rätt till tillgång till biblioteket. Likaså har biblioteket en stor mängd barn vilka besöker biblioteket och förvaltningen vill extra belysa frågan ur ett barn- och unga perspektiv. Enligt Barnkonventionens paragraf 4 och 13 kan man läsa att barn och ungdomar har rätt till kulturella rättigheter och att de ska kunna söka, ta emot och sprida information vilket ett inpasseringssystem på biblioteket skulle kunna hindra. Detta gäller för alla barn som vistas i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag den 1 januari 22. Barnkonventionen gäller alla barn upp till 18 som bor eller vistas i ett land. Enligt artikel 31 har alla barn rätt att fritt och till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Varje barn ska ges lika möjligheter att ta del av det och inget barn bör förnekas den möjligheten. "Konventionsstaterna måste säkerställa att andra inte begränsar den rättigheten. Det är barnet självt som fattar beslut om att utöva rättigheten eller inte, och detta val bör erkännas, respekteras och skyddas."* Att införa ett inpasseringssystem och/eller att portförbjuda störande individer från biblioteket strider därmed mot Barnkonventionens artikel 31. Offentliga platser, exempelvis bibliotek, ska vara tillgängliga för alla barn utan diskriminering på någon grund. "Utestängandet av barn f kännbara konsekvenser för deras utveckling som medborgare. Att olika åldersgrupper samsas om offentliga platser som är till för alla främjar och stärker civilsamhället och uppmuntrar barn att se sig själva som medborgare med rättigheter."* Att utestänga barn från biblioteket strider även mot andra artiklar i Barnkonventionen, exempelvis alla barns rätt till information från olika medier (artikel 17), till kunskap om sina rättigheter (artikel 42) och minoriteters och urbefolkningars rätt till sitt språk och sin kultur (artikel 3). Enligt artikel 4 ska alla lämpliga åtgärder vidtas för att genomföra de rättigheter som erkänns i Barnkonventionen. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska konventionsstaterna till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att vidta sådana åtgärder. Vidare ser förvaltningen ett antal frågetecken som behöver klargöras innan det g att gå vidare i frågan. Vad är syftet med ett inpasseringssystem och hur skulle ett sådant system fungera rent praktiskt? Hur säkerställer ett inpasseringssystem att det inte blir oroligt på biblioteket? Ett inpasseringssystem innebär endast att du behöver ett kort för att ta dig in. Därefter finns inget lagligt stöd att avkräva legitimation eller kräva att få se bibliotekskort om någon beter sig illa. Att spärra av individers tillträde i systemet är inte förenligt med gällande rätt. Kultur- och Fritidsförvaltningen

36 4(4) Vilken laglig rätt har vi att avkräva utländska medborgare legitimation i syfte att komma in på biblioteket? På vilket sätt, var och hur länge skulle information om vilka som vistats på biblioteket behöva lagras? I denna fråga behöver utredning om förhållande till GDPR samt laglig rätt att använda informationen om vilka som besöker vt bibliotek utredas? Med anledning av detta avråder förvaltningen ifrån att införa ett inpasseringssystem och föresl att förvaltningen istället fortsätter att angripa problemet i ett kommunövergripande förhållningssätt i samråd med social-, Barnoch utbildnings-, tekniska- och kommunledningsförvaltningarna samt polisen. *Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 17 (213) om Barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet (art. 31). 3. Biblioteket ska ansöka om montering av kameror i hela stadsbiblioteket För att kunna införa kameraövervaknings i stadsbiblioteket krävs en Ansökan om kamerabevakningstillstånd till Datainspektionen. Myndigheter och andra som utför uppgifter av allmänt intresse behöver enligt kamerabevakningslagen få tillstånd för kamerabevakning, om de med kamera bevakar en plats dit allmänheten har tillträde. Förvaltningen kommer i samarbete med kommunens informationssäkerhetsansvarige från kommunledningsförvaltningen undersöka möjligheten till kameraövervakning hos Datainspektionen. I dagsläget har inga svenska folkbibliotek infört kamerabevakning i sina lokaler. Kultur- och Fritidsförvaltningen Annette Mjöberg Bibliotekschef Kultur- och Fritidsförvaltningen

37 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KFF 22/73-1 Handläggare Förvaltningschef Anders Rosengren Kultur- och Fritidsförvaltningen Informationshanteringsplan KFF Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden fastställer den av förvaltningen framtagna Informationshanteringsplanen. Beskrivning av ärendet Vid sammanslagningen av Hässleholms Fritid och Kulturförvaltningen användes respektive dokumenthanteringsplaner vid diarieföring då förvaltningarna inte fanns som en enhet i diariesystem P 36. Sedan en tid tillbaka finns nu denna på plats och Kultur- och fritidsförvaltningen har jobbat med att få fram en gemensam plan. Denna är nu klar. Informationsplanen, tidigare dokumenthanteringsplan, är ett levande dokument och kommer att revideras fortlöpande av förvaltningen. Kultur- och Fritidsförvaltningen Anders Rosengren Förvaltningschef Kultur- och Fritidsförvaltningen Postadress: Stadshuset, Hässleholm

38 Informationshanteringsplan Kulturoch Fritidsförvaltningen Antagen av FritidsnKultur- och fritidsnämnden XX 2169-XX-XX Gäller från och med 22-XX-XX Innehållsförteckning

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Mötesbok: Fritidsnämnden ( ) Fritidsnämnden Datum: Plats: Fritidskontoret Kommentar:

Mötesbok: Fritidsnämnden ( ) Fritidsnämnden Datum: Plats: Fritidskontoret Kommentar: Mötesbok: Fritidsnämnden (217-12-12) Fritidsnämnden Datum: 217-12-12 Plats: Fritidskontoret Kommentar: Dagordning Kallelse Kallelse Fritidsnämnden 217-12-12 3 Upprop Protokollsjustering Informationsärende

Läs mer

Föredragningslista KALLELSE 1(1) Fritidsförvaltningen. Datum

Föredragningslista KALLELSE 1(1) Fritidsförvaltningen. Datum KALLELSE 1(1) Datum 2016-06-08 Handläggare Nämndsekreterare Camilla Knutsson Fritidsförvaltningen 0451-26 82 07 camilla.knutsson@hassleholm.se Föredragningslista Fritidsnämndens arbetsutskott Tid: Plats:

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT Monica Gustafsson-Wallin monica.gustafsson.wallin@dll.se Strateg för barnrättsfrågor Landstinget Sörmland DAGENS AGENDA Rättighetsbaserad barnsyn Barnets rättigheter

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen

Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun 2019 Antagen av Kommunstyrelsen 2019-01-23 Innehållsförteckning Syfte...3 Utvärdering av handlingsplanen...3 Organisation, genomförande

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD

UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD 3 2 Inledning 5 Utgångspunkter för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad 7 FN:s konvention om barnets rättigheter 7 Strategi för

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

#FÖR VARJE BARNS RÄTT #FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff

Läs mer

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun 2016 Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Stadsbyggnadsnämnden Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun Förslag

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Välkommen till Barnrätt i praktiken Välkommen till Barnrätt i praktiken Barnrätt i praktiken, Barnrättsdagarna 24-25 april 2018 Tisdag 24 april, Pass 1 13.15-15.30, Med barnkonventionen som karta och kompass Onsdag 25 april, Pass 2 10.00-12.15,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2018-08-29 Inledning FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och gäller för alla under 18 år

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i

Läs mer

Kulturkansliet, , kl. 13:30-14:45

Kulturkansliet, , kl. 13:30-14:45 ,,,,,,,,,, :-... -:..-:=- Hässleholms 1 (10) Plats och tid: Kulturkansliet,, kl. 13:30-14:45 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Utses att justera Ersättare

Läs mer

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Ungd omspolitiken i Lund Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Kultur och fritidsförvaltningen Lunds kommun 2017 www.lund.se www.ungilund.se Hej! Har du koll på Barnkonventionen? Det är en

Läs mer

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn usa har inte ratificerat, skrivit på barnkonventionen sverige

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-31 Handläggare Annelie Sjöberg Tfn: 08-508 25 008 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program för barnets

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-08 Handläggare Eva Stenstam Telefon: 08 508 31 989 Till Kulturnämnden 2017-09-19 Program för barnets rättigheter och inflytande

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Handlingsplan Barnkonventionen

Handlingsplan Barnkonventionen 2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom samhällsplanering och miljö Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag

Läs mer

Havremagasinet, Fritidskontoret, Connie Asterman (S), ordförande Agneta Olsson Enochsson (L) Felicia Delsmark (SD)

Havremagasinet, Fritidskontoret, Connie Asterman (S), ordförande Agneta Olsson Enochsson (L) Felicia Delsmark (SD) SAMNIANTRÄDESPROTOKOLL 1 (11) Plats och tid: ande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Utses att justera Ersättare Justeringens plats, tid : Justerade paragrafer Havremagasinet,

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN

Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN 2017.001 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Fritidsnämndens arbetsutskott 2017-03-30 22 Remissvar på motion (s) angående

Läs mer

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Beslutad i Landstingsstyrelsen - Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i

Läs mer

Behandlade ärenden. 33 Ansökan från OK Torfinn om lokalbidrag. 34 Ansökan från Ignaberga IF om tilläggsanslag.

Behandlade ärenden. 33 Ansökan från OK Torfinn om lokalbidrag. 34 Ansökan från Ignaberga IF om tilläggsanslag. 1 Behandlade ärenden 28 Budgetuppföljning per 2011-07-31. 29 Vandrarhemmet Hässleholmsgården. 30 Sösdala simhall justering avtal. 31 Elitbidrag. 32 Taxor konstgräsplaner. 33 Ansökan från OK Torfinn om

Läs mer

Handläggare:... Dnr:... Ärende:...

Handläggare:... Dnr:... Ärende:... BARNCHECKLISTA Ansvarig... Handläggare:... Dnr:... Ärende:... Sverige har tillsammans med nästan 200 andra länder anslutit sig till Förenta Nationernas Barnkonvention, vilket slår fast att alla barn och

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Aspekter av människan Män, kvinnor, barn Diskrimineringsgrunder Perspektiv Människor Ålder Kön/könsöverskridande identitet eller uttryck Funktionsnedsättning Etniska tillhörighet

Läs mer

Markan/Ungdomens Hus - fortsatt utredning av framtida verksamhet

Markan/Ungdomens Hus - fortsatt utredning av framtida verksamhet TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum Diarienummer 2018-06-01 KLK 2018/57 Handläggare Projektledare Catharina Hjalmarsson Kulturförvaltningen 0451-26 71 03 catharina.hjalmarsson@hassleholm.se Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Remissvar på motion (S) angående barnkonvention blir lag i Sverige 5 KN

Remissvar på motion (S) angående barnkonvention blir lag i Sverige 5 KN Remissvar på motion (S) angående barnkonvention blir lag i Sverige 5 KN 2017.001 3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2017-03-16 DNR KN 2017.001 HENRIK THURESON SID 1/1

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

() Handlingar Bidragsansökan, Byalaget Västra Torup Ansökan om Torvalla Arena Hässleholms Fritid.pdf 6. Bidragsansökan angående foder, Ballingslövs Ry

() Handlingar Bidragsansökan, Byalaget Västra Torup Ansökan om Torvalla Arena Hässleholms Fritid.pdf 6. Bidragsansökan angående foder, Ballingslövs Ry () Kallelse till Fritidsnämnden Onsdagen den november 8, kl. 5:3 Havremagasinet, Utsikten I tur att justera: Ersättare: Tid och plats för justering: Hanna Nilsson (SD) Connie Asterman (S) Fritidskontoret

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:374-003 2017-04-03 1/4 Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 14:1 14:2 14:3 14:4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 14:5 Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:374-003 2017-04-03 1/4 Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Läs mer

OBS! Studiebesök Tyrehallen 14.30!!

OBS! Studiebesök Tyrehallen 14.30!! 14.30 KALLELSE 1(1) 2017-04-11 Diarienummer Nämndsekreterare Camilla Knutsson OBS! Studiebesök Tyrehallen 14.30!! 0451-26 82 07 camilla.knutsson@hassleholm.se Föredragningslista Fritidsnämndens arbetsutskott

Läs mer

Margreth Segerstein (M) Ann-Kristin Johnsson (C) Helena Malje (S) Anders Forsare (MP) Patrik Jönsson (SD) Per-Gunnar Andersson (FV) Jonny Dolkov (SD)

Margreth Segerstein (M) Ann-Kristin Johnsson (C) Helena Malje (S) Anders Forsare (MP) Patrik Jönsson (SD) Per-Gunnar Andersson (FV) Jonny Dolkov (SD) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(12) Plats och tid Kulturkansliet, 2013 0529 kl. 16.00-18.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Utses att justera Margreth Segerstein

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för arbete mot diskriminering. 63 Dnr 2018/00214

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för arbete mot diskriminering. 63 Dnr 2018/00214 Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 63 Den 2018-05-08 63 Dnr 2018/00214 Riktlinjer för arbete mot diskriminering Kommunstyrelsens beslut Riktlinjer för arbete mot diskriminering

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys

Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys 1(5) BUN: 2011/0114 Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys Bakgrund På uppdrag av Kommunfullmäktige (2011-03-14) ska Kommunstyrelsen och nämnderna yttra

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Östermalms stadsdelsförvaltning Kvalitetsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-24 Handläggare Carolina Bjurling Telefon: 08-50810052 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 Program för barnets

Läs mer

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-05-08 Diarienummer 180027 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka

Läs mer

Havremagasinet, Utsikten 1, , kl. 15:

Havremagasinet, Utsikten 1, , kl. 15: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (11) Plats och tid: ande Ledamöter Havremagasinet, Utsikten 1,, kl. 15:30-18.00 Agneta Olsson Enochsson (L), ordförande Connie Asterman (S) 2:e vice ordförande Ronny Hult (S) Sviatlana

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Barnets rättigheter i budgetprocessen FÖRVERKLIGA BARNETS RÄTTIGHETER I BUDGET. Barnets rättigheter i budgetprocessen 1

Barnets rättigheter i budgetprocessen FÖRVERKLIGA BARNETS RÄTTIGHETER I BUDGET. Barnets rättigheter i budgetprocessen 1 Barnets rättigheter i budgetprocessen FÖRVERKLIGA BARNETS RÄTTIGHETER I BUDGET Barnets rättigheter i budgetprocessen 1 Förord Att arbeta in barnets rättigheter i budgetprocessen upplevs som en stor utmaning.

Läs mer

Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun

Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-03-27 46 Reviderad: Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun 2(8) INNEHÅLL INLEDNING... 3 Barnperspektiv... 4 Medverkande tjänstemän...

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Uppdraget vid servicekontoren i Vittsjö, Sösdala och Hästveda

Uppdraget vid servicekontoren i Vittsjö, Sösdala och Hästveda TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum Diarienummer 2019-04-15 KLK 2019/384 Handläggare Enhetschef, Jessica Nilsson Kommunledningsförvaltningen Kommunikationsavdelningen jessica.b.nilsson@hassleholm.se Uppdraget

Läs mer

Främja. Säkerställa. Bevaka. Barnets rättigheter

Främja. Säkerställa. Bevaka. Barnets rättigheter Främja Säkerställa Bevaka Barnets rättigheter Handlingsplan kopplad till landstingets Riktlinje för arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-2017, LS-LED 12-419. Beslutad av Landstingsdirektören

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Vad kommer jag att prata om? Barnkonventionen som lag Barnkonventionens grundprinciper Nyanlända barns psykiska

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Handläggare Exploateringskontoret. Trafik och landskap

Handläggare Exploateringskontoret. Trafik och landskap Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Strategi- och utvecklingsenheten Dnr: E2017-03669 Dnr: 2014-15974 Dnr: 1.1/2747/2017 Dnr: T2017-02889 Sida 1 (5) 2017-11-03 Handläggare Exploateringskontoret Till

Läs mer

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar Barnombudsmannen i Uppsala Drottninggatan 8 753 10 Uppsala www.boiu.se boiu@boiu.se 018 69 44 99 Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar Se först

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Motion om att inrätta en samrådsgrupp inom omsorgen

Motion om att inrätta en samrådsgrupp inom omsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2019-03-19 KLK 2018/531 Handläggare Kommunjurist Magnus Gjerstad Kansliavdelningen Magnus.Gjerstad@hassleholm.se Motion om att inrätta en samrådsgrupp inom omsorgen

Läs mer