SAMMANTRÄDESHANDLINGAR REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 1 SEPTEMBER 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMANTRÄDESHANDLINGAR REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 1 SEPTEMBER 2015"

Transkript

1 1 SAMMANTRÄDESHANDLINGAR REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 1 SEPTEMBER 2015

2 ÄRENDE 3 2 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt och är allas ansvar. För att uppnå integration mellan personer födda i Sverige och andra länder krävs en ömsesidig respekt och en förståelse för att människor är olika. Varje individ ska mötas utifrån sina behov. I Jämtland Härjedalen ska alla ha samma förutsättningar att vara delaktiga i samhället oavsett bakgrund. Vi är en region att längta till och växa i. Människor flyttar till Jämtland Härjedalen t.ex. för att de är på flykt från sina hemländer, för att arbeta, för att återförenas med sin familj eller för att bilda familj. Alla som vistas i länet oavsett uppehållstillstånd eller inte, om man är född i Sverige av svenska föräldrar eller om man flyttat till länet senare i livet med annan etnisk bakgrund ska integreras med varandra. Den regionala strategins insatser och aktiviteter riktar sig därför till kvinnor, män, flickor och pojkar som är utrikes födda och svenskfödda. Den regionala strategin för ökad inflyttning och förbättrad integration har ett brett anslag och ska belysa hur integrationen ska förbättras och därmed minska utflyttning, öka inflyttning och i förlängningen öka länets befolkning. Den är härigenom en del i den övergripande regionala utvecklingsstrategin RUS och en angelägenhet för hela regionen. Syftet är att nå en samsyn, att visa vilken riktning regionen tar och vad som är viktigt att prioritera. Den ska ge stöd och vägledning till politiker och tjänstemän och även ge inspiration till berörda aktörer genom förslag på aktiviteter. Fem områden prioriteras utan inbördes rangordning. Höjd utbildningsnivå Svenska språket, modersmål och studiehandledning är viktigt, liksom kompetensutveckling för alla som på något sätt arbetar med utbildning. Individanpassad och flexibel utbildning kräver samverkan mellan olika aktörer, funktioner och system i samhället. Ökat deltagande i arbetslivet Tidig kartläggning och matchning mot arbetsmarknadens behov är av yttersta vikt, liksom nya och innovativa idéer för att underlätta och förkorta vägen till arbete. Arbete mot diskriminering i arbetslivet är prioriterat. Förbättrad social sammanhållning Insatser för ökad delaktighet och inflytande liksom arbete mot rasism och för allas lika värde är prioriterat. Förutsättningar för social sammanhållning är bl.a. bra hälsa, tillgång till olika nätverk och trygghet för alla i samhället oavsett etnisk bakgrund. Förbättrad infrastruktur Boende, allmänna kommunikationer, körkort och bredband kan vara avgörande för både viljan och möjligheten att bo i glesbygd. 1

3 3 Kulturkompetens möjlighet och utmaning En avgörande faktor för lyckad integrering är bland annat kunskap och förståelse om kommunikationens utmaningar i möten med människor från andra kulturer, inte minst viktigt är det för verksamheter i offentlig sektor. Det personliga mötet i t.ex. hälso- och sjukvården kan vara avgörande för behandlingsresultat men också för viljan att stanna och bosätta sig i regionen. Det samma kan gälla vid mötet med utbildare eller andra samhällsaktörer. Kompetensutveckling inom området är en framgångsfaktor som måste beaktas i integrationsarbetet. Integration är tvärsektoriellt och allas ansvar vilket innebär att dessa fyra områden påverkar och är beroende av varandra. Inom varje område finns ett antal insatsområden som i några fall upprepas. Alla berörda aktörer behöver sin egen strategi eller handlingsplan för hur de ska arbeta utifrån sina specifika förutsättningar. I december 2013 var ca 9700 utrikes födda personer folkbokförda i länet, d.v.s. ca 8 % av befolkningen, jämfört med rikets ca 16 %. Migrationsverket utfärdade ca 1200 uppehållstillstånd och uppehållsrätter till Jämtlands län under samma år varav majoriteten, ca 70 % kom som flyktingar. Därutöver har Migrationsverket i november 2014 platser för 1600 asylsökande i länet. Sedan december 2011 finns en Regional Överenskommelse (RÖK) mellan Länsstyrelsen Jämtlands län, Regionförbundet Jämtlands län, Jämtlands läns landsting, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan. Denna kommer att revideras inför 2015 och gälla dels alla asylsökande män och kvinnor som är inskrivna hos Migrationsverket och dels, under ca 2 år, de som erhållit uppehållstillstånd och bosättning i en kommun. Inom ramen för RÖK görs varje år en handlingsplan som är en del av denna strategis genomförande. Prioriterade områden HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ MÅLBILD RUS För att behålla välfärd och en möjlig tillväxt i en allt mer globaliserad ekonomi är kunskap och kompetens viktigt för länet. Ungdomars inträde i vuxenlivet, en god integration, bra utbildningssystem som bidrar till god utbildningsnivå för båda könen och livslångt lärande är prioriteringar. Allas kompetens oavsett kön, ålder och ursprung tas till vara. Insatsområden Kompetensutveckling Kompetensförstärkning och vidareutbildning av personal för ett språkutvecklande arbetssätt i skolans alla ämnen ska prioriteras för att öka allas möjligheter att uppnå gymnasieexamen och att fortsätta med högre studier. Den digitala kompetensen behöver öka i hela befolkningen för att fler ska hitta och använda digitala lösningar i utbildning, arbetsliv och för att öka delaktigheten. Språkutveckling 2

4 4 Kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha bra förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper i det svenska språket. Det är av största vikt att utbildningen är anpassad efter individens behov och att den därför är flexibel. I alla skolformer ska studiehandledning och undervisning i modersmål prioriteras. Värdegrund Integration prioriteras av alla i utbildningsväsendet, d.v.s. det måste arbetas aktivt och medvetet med värdegrundsfrågor. Attityder för acceptans, ökad mångfald och för att motverka diskriminering är viktiga. Samverkan När översatta betyg saknas ska kunskap och erfarenheter inom skolämnen och från arbetslivet kartläggas eller valideras tidigt för att säkerställa att ämnen studeras på en för individen utvecklande nivå. Utbildare, branscher och eventuella upphandlare säkerställer att förkunskapskrav och utbildningars utformning leder till anställningsbarhet eller möjlighet att starta eget. Ökad samverkan över kommungränser för att skapa fler möjligheter till utbildning och arbete. Livslångt lärande Det livslånga lärandet gäller alla oavsett kön, ålder, skolbakgrund och arbetslivserfarenhet. Tidig och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är viktig för att studier ska kunna baseras på intressen, tidigare erfarenheter och arbetsmarknadens behov. Studieförbund och folkhögskolor är en viktig del i det livslånga lärandet. Exempel på aktiviteter Barn och ungdomar integreras tidigt i sin ordinarie klass Förstelärare i regionen med uppdraget att arbeta kring ett språkutvecklande arbetssätt. Samordning av kompetenser och resurser i kommunen och regionen när det gäller modersmål, studiehandledning och språkstöd till både barn och vuxna Samordning av kompetenser och resurser i regionen när det gäller flerspråkiga personer med särskilda behov Utbildning i svenska för invandrare (SFI) på arbetsplatsen eller lärare som reser till eleverna. Samhällsorientering placeras i anslutning till SFI I eventuell upphandling av utbildning ställs krav på samverkan mellan berörda aktörer Körkort som en del i yrkesutbildningar, ex vårdutbildningar för att kunna arbeta i glesbygd ÖKAT DELTAGANDE I ARBETSLIVET MÅLBILD RUS Mottagandet av alla som flyttar till Region Jämtland Härjedalen är professionellt och de kommer snabbt in på arbetsmarknaden. Ett aktivt arbete för en bra integration och för att fler ska bosätta sig i regionen görs genom att tillvarata allas kompetens. Det är angeläget att skapa nätverk och mötesplatser mellan arbetstagare och arbetsgivare inom näringsliv och offentligt sektor för att skapa integration och förutsättningar för god språkinlärning där behovet finns. Detta främjar möjligheter till sysselsättning antingen som anställda eller som företagare. Ett mångkulturellt samhälle berikar och ger företagen kontakter med omvärlden. 3

5 5 Insatsområden Matchning Kompetenser från berörda myndigheter och verksamhetsområden samverkar för att kartlägga och fånga upp kompetens. De personer med kompetens som efterfrågas i regionen ska snabbt komma i kontakt med arbetslivet. Individens och arbetsmarknadens behov måste styra insatser och åtgärder och det ska vara en tydlig koppling mellan utbildning, språkträning och arbetsliv. Kompetensutveckling för de som ska utföra matchning och validering är viktigt. Öppna arbetsplatser och företag Fler arbeten, praktikplatser och feriearbeten måste finnas tillgängliga för att kvinnor, män, flickor och pojkar ska komma i kontakt med arbetsmarknaden och/eller få ett arbete motsvarande sin kompetens. Stat, kommun och landsting ska vara goda förebilder för övriga arbetsgivare. Kompetensutveckling på arbetsplatser av både arbetsgivare och anställda ska motverka diskriminering pga. t.ex. etnicitet och kön. Demokratiska värderingar, öppenhet och tolerans är ett gemensamt ansvar. Eget företagande och entreprenörskap Eget företagande och entreprenörskap är en viktig möjlighet till egen försörjning. Utveckling av funktionella stödsystem för blivande entreprenörer och innovativa idéer när det gäller företagande prioriteras, liksom ett ökat strategiskt arbete för att fler företag ska etablera sig i länet och skapa fler arbetstillfällen. Allmänna kommunikationer och körkort Allmänna kommunikationer eller körkort och tillgång till bil är förutsättningar för att kunna förflytta sig till och från arbete i glesbygd eller för att arbeta obekväma tider. Exempel på aktiviteter Arbetsmarknadskunskap i grundskola och gymnasium. Aktiviteter i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) genomsyras av ett tydligt integrationsperspektiv. Kompetensutveckling av handläggare för att öka möjligheten att fler utrikes födda kvinnor kommer ut i arbete. Lokala och digitala lösningar för effektiv validering av kunskap och erfarenhet. Locka till landsbygden genom projekt som Grön integration. Snabbspår för högutbildade med utländsk bakgrund för att komplettera med det som saknas för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Avidentifierade jobbansökningar. Sociala företag för att komma ut i arbetslivet eller prova på att driva eget företag. KULTURKOMPETENS OCH FÖRBÄTTRAD SOCIAL SAMMANHÅLLNING MÅLBILD RUS Region Jämtland Härjedalen upplevs som landets tryggaste och präglas av ett gott värdskap och välkomnande attityder. Oavsett bakgrund, förutsättningar och var i regionen man bor är uppväxtvillkor och levnadsvanor jämlika och goda. Den sociala välfärden är jämlik och jämställd och man har tillgång till hälsa på lika villkor. Grupper med svag konkurrenskraft på arbetsmarknaden ges möjlighet till utveckling 4

6 6 för förbättrad anställbarhet så att den sociala sammanhållningen stärks. Bemötandet är välkomnande och nyfiket och det sker ett aktivt arbete för att motarbeta eventuella negativa attityder mot inflyttning från andra länder och kulturer. Kultur, idrott och hälsa ger bättre förutsättningar för individers lärande och positiva utveckling. Insatsområden Hälsa och sjukvård God hälsa för män, kvinnor, flickor och pojkar är en förutsättning för att kunna arbeta, studera och fungera i hemmet och är hela samhällets ansvar. Att arbeta med hela familjen är prioriterat. Kunskap, resurser och strukturer ska säkerställa att varje individ får rätt vård och behandling utifrån sina behov. Kompetens för att ge stöd avseende kris och trauma bör utvecklas och finnas tillgänglig i regionen. Delaktighet och inflytande Tillgänglighet vad gäller allmän information, stöd och service till personer som har bristfälliga kunskaper i det svenska språket måste utvecklas. Kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha lika möjligheter till inflytande och delaktighet för att påverka de egna livsvillkoren. Attityder Främlingsfientlighet och rasism på alla nivåer måste förebyggas och motverkas. Förståelsen bland medborgare när det gäller mångfaldens och integrationens betydelse och fördelar för regionen behöver öka. Utgångspunkten är allas lika värde, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Kultur- och fritidsaktiviteter Olika former av kultur- och fritidsaktiviteter spelar en viktig roll för hälsa, språkutveckling och kontakter med arbetsgivare. Det civila samhället har kompetenser och resurser för att skapa dessa viktiga sociala nätverk. Samverkan för att hitta och sprida goda exempel och framgångsfaktorer är prioritet. I dialog med föreningslivet skapas inkluderande mötesplatser för kvinnor, män, flickor och pojkar. Samverkan Individens behov står i centrum och en väg in ska genomsyra bemötandet oavsett om kontakt tas inför beslutet att flytta till länet eller efter ankomst. Insatser för män och kvinnor som står långt ifrån eller som ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden ska vara individuella, flexibla och innovativa. De mötesplatser och sociala nätverk som redan finns ska utvecklas. Barnens bästa ska alltid tas hänsyn till när insatser och åtgärder beslutas. Exempel på aktiviteter Utveckla familjecentralernas arbete med utrikes födda för att stärka hela familjens livssituation Lokala överenskommelser för mottagandet av barn som kommer med eller utan familj (Barn- LÖK). Hälsoprogram eller liknande utifrån varje individs behov. Använda ny teknik i större utsträckning för att öka tillgängligheten till viktig information från myndigheter och andra aktörer. Ge stöd (ekonomiskt eller med t.ex. lokaler) till föreningar och andra som aktivt vill bidra till integrationen genom riktade och löpande insatser Se över hur det civila samhället kan medverka i lokala och regional överenskommelser I arbetet med Hälsa på lika villkor och Folkhälsopolicy behöver hänsyn tas till personer med utländsk bakgrund och därmed eventuellt varierande språkkunskaper och kunskap om hälsa. 5

7 7 Det civila samhällets roll stärks bl.a. genom överenskommelsen inom integrationsområdet. FÖRBÄTTRAD INFRASTRUKTUR MÅLBILD RUS Det är lätt att flytta till Jämtlands Härjedalen eftersom mottagandet är välkomnande, nyfiket och professionellt organiserat. Inflyttning är önskvärd för att klara framtidens arbetskraftsförsörjning och utrikes födda ger regionen mångkultur, en global good-will och öppnar våra sinnen. Regionen upplevs vara en plats där människor i alla åldrar kan leva och utvecklas. En god samhällsservice erbjuds alla invånare och det finns bra pendlingsmöjligheter till och från arbete och studier. Insatsområden Samhällsplanering I en långsiktig samhällsplanering är det viktigt att ta hänsyn till det ökade antalet utrikes födda i länet för att motverka segregation. Det ska finnas attraktiva bostäder i olika storlekar till rimliga priser. Den sociala servicen behöver utökas på flera orter. Kompetenshöjande insatser till berörda aktörer för att öka kunskapen om vikten av en ökad invandring till länet. Ökad samverkan över kommungränser för att underlätta boende, transporter och service är nödvändig. Bostäder För att öka inflyttningen till länet måste det finnas bostäder att flytta till. Samverkan mellan berörda aktörer kring insatser att ta fram fler boenden så att det överensstämmer med behoven. Hyreslägenheter är prioriterat, men det behövs nytänkande när det gäller boendeformer. Lediga hus på landsbygden ska marknadsföras. Allmänna kommunikationer Möjligheten att förflytta sig är en förutsättning för att flytta till och bo kvar i glesbygd. Insatser för bra och tillgängliga kommunikationer inom kommunen och länet ska därför prioriteras. Nytänkande när det gäller att möta snabba förändringar i behoven av kommunikationer till och från olika orter är nödvändigt. Bredband Tillgång till internet med god kvalitet för att kunna driva företag, arbeta och ha kontakt med familj och vänner i Sverige och i andra länder kan vara en förutsättning för att flytta till och bo kvar i länet. Exempel på aktiviteter Planera in integration i ägardirektiv gällande kollektivtrafik och boende. Med utgångspunkt i Länsstyrelsens årliga rapport om Bostadsmarknaden i Jämtlands län utveckla fler möjligheter för att fler ska bosätta sig i länet. Modulboende Guidade turer för att visa länet och landsbygdens fördelar Utreda om det är möjligt för kommunerna att bedriva trafik i egen regi. Utreda vilka möjligheter som finns för att fler män och kvinnor ska kunna ta körkort och ha tillgång till bil. 6

8 7 8

9 9 GENOMFÖRANDE VAD NÄR VEM Regionalt strategiskt nätverk kontinuerligt Region Jämtland Härjedalen Aktiviteter inom varje insatsområde kontinuerligt Kommuner, myndigheter, föreningar, organisationer m.fl. Upprätta kommunala strategier/program enligt lokal plan Alla kommuner Lokala genomförandeplaner årligen Kommuner, myndigheter, föreningar, organisationer m.fl. Finansiering utöver ordinarie medel. Förslagsvis via: Samordningsförbundet, EU:s fonder eller nationella stödprogram Efter behov och vid fonders utlysning Varje verksamhet. Vid länsövergripande verksamhet: Region Jämtland Härjedalen Uppföljning årligen Region Jämtland Härjedalen Revidering av den regionala strategin 2016, 2018 Region Jämtland Härjedalen 8

10 10 BAKGRUND Region Jämtland Härjedalen har som regional tillväxtansvarig en viktig roll att samordna och leda det regionala utvecklingsarbetet så att integrationsfrågorna lyfts in och samordnas med övriga strategier och handlingsprogram. I arbetet med att ta fram integrationsstrategin har samtliga kommuner, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter och organisationer medverkat. Dialogen med dessa samt aktuella dokument på nationell och EU nivå har ingått i underlaget för arbetet, bl.a. EU2020, den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län (RUS 2030) och Integration beskrivande statistik och analys i Region Jämtland Härjedalen. Följande bild illustrerar hur strategierna hänger ihop, från EU 2020 till insatsområden i integrationsstrategin. EU integration Utbildning Sysselsättning Fattigdom och social utestängning RUS 2030 genomförande i integrationsstrategi Kompetens och kunskapsutveckling Socialt inkluderande och ett sunt liv Demografiska möjligheter Integrationsstrategi Jämtland Härjedalen Höjd utbildningsnivå Ökat deltagande i arbetslivet Social sammanhållning Infrastruktur Insatsområden Kompetensutveckling Språkutveckling Värdegrund Samverkan Livslångt lärande Matchning Öppna arbetsplatser och företag Eget företagande och entreprenörskap Allmänna kommunikationer och körkort Hälsa och sjukvård Delaktighet och inflytande Attityder Kultur- och fritidsaktiviteter Samverkan Samhällsplanering Bostäder Bredband Allmänna kommunikationer och körkort 9

11 11 REFERENSER Europa en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Jämtland/Härjedalen 2030, Innovativt & Attraktivt, Regional Utvecklingsstrategi Integration Beskrivande statistik och analys av utrikes födda i Region Jämtland Härjedalen 2014 Integration och flyktingmottagande på enklare sätt, Hela Sverige ska leva! European Web Site on Integration, EWSI. Migrations- och Asylpolitik, Regeringskansliet Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 10

12 ÄRENDE 4 UTKAST 4. Regional Överenskommelse (RÖK) från 2015 Mottagning Etablering Integration Jämtland Härjedalen 12 Avsikt Denna överenskommelse är en avsiktförklaring för undertecknade parter om hur Jämtland Härjedalen ska samarbeta med och koordinera arbetet avseende Mottagning Etablering och Integration för nedan avgränsade målgrupp. Denna RÖK utgår ifrån Jämtland/Härjedalen 2030, Innovativt & Attraktivt, Regional Utvecklingsstrategi och Integrationsstrategi Jämtland Härjedalen. Dessa dokument ger en bakgrund till och beskriver vikten av varför vår region har som målsättning att aktivt arbeta med Mottagning, Etablering och Integration och är de strategiskt styrande dokumenten. Överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för nyanlända kvinnors och mäns, unga som gamla, etablering på arbetsmarknaden och i samhället. RÖK Jämtland Härjedalen utgår från och förutsätter att vi, som ingått denna överenskommelse, tar ett gemensamt ansvar utifrån våra respektive roller och uppdrag. Vår samverkan ska bidra till att vi utnyttjar länets befintliga resurser på ett effektivt sätt och vi ska verka för att så snabbt som möjligt skapa bra förutsättningar att nå målsättningarna. I bilaga 1 beskrivs våra ordinarie arbetsuppgifter inom integrationsområdet. Avgränsningar - målgrupp Målgruppen för överenskommelsen är nyanlända invandrare som omfattas av Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och deras barn samt ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Överenskommelsen gäller även asylsökande flyktingar i länet. Målsättningar Det övergripande målet är att nyanlända så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete eller utbildning för att hitta sin egen försörjning. Nyanlända kvinnor och män ska få likvärdiga förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhällslivet oavsett var man bor i Jämtlands län. Nyanländas anställningsbarhet ska öka och nyanlända kvinnor och män ska så snart som möjligt komma i kontakt med arbetsmarknaden. Individens kunskap, kompetens och erfarenhet ska synliggöras och tas tillvara. Nyanlända pojkar och flickor ska få en barnomsorg och skolgång som utgår från hans/hennes individuella behov och förutsättningar. Alla ska också stimuleras till en meningsfull fritid. Indikator för övergripande mål: Andel nyanlända som efter avslutad etablering är självförsörjande genom förvärvsarbete, studier eller eget företagande i länet.

13 13 Prioriterade områden I arbetet med årliga prioriteringar görs bedömningar mot den målstruktur som finns i Integrationsstrategin Jämtland Härjedalen. Prioriterade områden inom ramen för överenskommelsen tas fram inför varje års handlingsplan. Där görs bedömningen om de angelägnaste frågorna att beakta och hur avgränsningen mot Integrationsstrategin och andra program ska göras. Insatserna kommer att följas upp årligen. Indikatorer för uppföljning hanteras inom ramen för Integrationsstrategin. Organisation Regionala samverkansrådet inom Region Jämtland Härjedalen utgör ett strategiskt samverkansforum i vilket den regionala politiska nivån och ansvariga tjänstemän utbyter erfarenheter, definierar målsättningar och ger inriktning för det operativa arbetet inom ramen för överenskommelsen. Operativ ledning utövas av ansvariga tjänstemän, regionalt och lokalt, som omvandlar politiska ambitioner, direktiv och inriktning till operativt arbete. Den operativa gruppen ansvarar för att driva och följa upp arbetet. I denna grupp ingår representanter för Region Jämtland Härjedalen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen Jämtlands län, Migrationsverket samt adjungerad för kommunerna i Jämtlands län och adjungerad för Skatteverket. Överenskommelse Vi vill genom våra organisationer på bästa sätt medverka till att mottagning, etablering och integration för asylsökande, nyanlända flyktingar och ensamkommande barn genomförs på bästa sätt. Genom vårt gemensamma arbete bidrar vi till att fler kommer till vårt län och att fler finner sig väl tillrätta i Jämtland och Härjedalen med jobb, studier och ett rikt fritidsliv. Östersund den Robert Uitto Region Jämtland Härjedalen Jöran Hägglund Länsstyrelsen Jämtlands län nn Arbetsförmedlingen nn Migrationsverket Charlott Ax Försäkringskassan

14 14 Ansvar och uppgifter Bilaga 1 Information om organisationernas roller och ansvar inom mottagnings- och etableringsarbetet. Arbetsförmedlingen Ansvara för anvisningar genom den nationella bosättningsenheten Ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna. Vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter. Ansvara för genomförandet av etableringssamtal. Ansvara för att upprätta, följa upp och vid behov revidera etableringsplanen. Fatta beslut om etableringsersättning samt stödja den enskilde i samband med ansökan om tilläggsförmåner. Följa upp den nyanländes etablering. Utöver detta gäller att Arbetsförmedlingens ordinarie tjänsteutbud ska erbjudas nyanlända. Kommunerna Mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning. Undervisning i SFI och annan vuxenutbildning. Samhällsorientering. Försörjningsstöd vid vissa situationer. Skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar. Insatser inom det sociala området. Att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, till exempel äldreomsorg. Migrationsverket Kartlägga den nyanländes bakgrund under asylprocessen. Stimulera sökande till arbete och praktik under asylprocessen. Utifrån underlag från Arbetsförmedlingen informera sökande om etableringslagen i vissa delar. I samarbete med Arbetsförmedlingen och kommunen informera om utflytt från asylboende till kommun. Ansvara för bosättning av kvotflyktingar. Besluta och betala ut statlig ersättning till kommuner och landsting. Besluta och betala ut dagersättning enligt Lagen om mottagande av asylsökande (1994:137) samt Förordningen om särskild dagersättning (2010:1345). Försäkringskassan Ger hjälp och stöd vid Servicekontoren. Där finns handläggare som kan hjälpa till med ärenden som rör Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket Genom Försäkringskassans Kundcenter kan personlig hjälp ges via telefon. Det finns möjlighet att boka samtal på elva olika språk

15 15 Möter nyanlända genom att delta på gruppinformationer, där allmän information om förmåner och ersättningar ges. Samordnar rehabiliteringsinsatser och beslutar om eventuella socialförsäkringsförmåner, betalar ut etableringsersättning samt beslutar och betalar ut tilläggsersättningar Region Jämtland Härjedalen Hälso- och sjukvård Erbjuda hälsoundersökning enligt SOSFS 2011:11. Samverka med andra aktörer i frågor om hälso-, sjuk- och tandvård med fokus på förebyggande insatser. Se till att information från hälso-, sjuk- och tandvården till nyanlända ges på lätt svenska och tolkas/översättas till andra språk vid behov. Regional Utveckling Arbeta för en förbättrad integration av utrikes födda utifrån ett tillväxtperspektiv och den Regionala Strategin för ökad inflyttning och förbättrad integration Vidareutveckla samverkan på regional nivå, särskilt när det gäller samordning av kommunal verksamhet. Länsstyrelsen Jämtlands län Medverka till att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända. Överlägga och träffa överenskommelser med kommunerna om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Medverka till att det finns beredskap samt förhandla med kommunerna att ta emot ensamkommande barn. Främja regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända. Följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och kommunal nivå. Stödja kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom sfi och samhällsorientering. Fördela pengar från staten ( 37) till kommuner och kommunalförbund för att skapa beredskap och mottagningskapacitet, samt för att utveckla samverkan i arbetet med nyanlända invandrare. Fördela pengar från staten ( 37a) till kommuner för att utveckla verksamheten med flyktingguider och familjekontakter.

16 Regional överenskommelse Mottagning, Etablering, Integration 16 Handlingsplan 2015 utifrån målstruktur för Integrationsstrategin Jämtland Härjedalen. Upprättad av operativa gruppen för Regionala överenskommelsen den 27 maj Avgränsning Målgruppen för överenskommelsen är nyanlända invandrare som omfattas av Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och deras barn samt ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Överenskommelsen gäller även asylsökande flyktingar i länet. Syfte Denna överenskommelse är en avsiktförklaring för undertecknade parter om hur Jämtland Härjedalen ska samarbeta med och koordinera arbetet avseende Mottagning Etablering och Integration för ovan avgränsade målgrupp. Denna RÖK utgår ifrån Jämtland/Härjedalen 2030, Innovativt & Attraktivt, Regional Utvecklingsstrategi och Integrationsstrategi Jämtland Härjedalen. Dessa dokument ger en bakgrund till och beskriver vikten av varför vår region har som målsättning att aktivt arbeta med Mottagning, Etablering och Integration och är de strategiskt styrande dokumenten. Överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för nyanlända kvinnors och mäns, unga som gamla, etablering på arbetsmarknaden och i samhället. RÖK Jämtland Härjedalen utgår från och förutsätter att vi, som ingått denna överenskommelse, tar ett gemensamt ansvar utifrån våra respektive roller och uppdrag. Vår samverkan ska bidra till att vi utnyttjar länets befintliga resurser på ett effektivt sätt och vi ska verka för att så snabbt som möjligt skapa bra förutsättningar att nå målsättningarna. Övergripande mål Det övergripande målet är att nyanlända så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Nyanlända kvinnor och män ska få likvärdiga förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhällslivet oavsett var man bor i Jämtlands län. Nyanländas anställningsbarhet ska öka och nyanlända kvinnor och män ska så snart som möjligt komma i kontakt med arbetsmarknaden. Individens kunskap, kompetens och erfarenhet ska synliggöras och tas tillvara. Nyanlända pojkar och flickor ska få en skolgång som utgår från hans/hennes individuella behov och förutsättningar. Alla ska också stimuleras till en meningsfull fritid. Styrning och uppföljning Regionala samverkansrådet inom Region Jämtland Härjedalen utgör ett strategiskt samverkansforum i vilket den regionala politiska nivån och ansvariga tjänstemän utbyter erfarenheter, definierar målsättningar och ger inriktning för det operativa arbetet. Operativ ledning utövas av ansvariga tjänstemän, regionalt och lokalt, som omvandlar politiska ambitioner, direktiv och inriktning till operativt arbete. Den operativa gruppen ansvarar för att driva och följa upp arbetet. I denna grupp för 2015 ingår Håkan Lundmark och Lars Eriksson, Region Jämtland Härjedalen, Johan Tegnhed, Arbetsförmedlingen, Per Sundin, Försäkringskassan, Hans Halvarsson, länsstyrelsen Jämtlands län, Jörgen Leding, Migrationsverket samt Anders Andersson, adjungerad för kommunerna i Jämtlands län och Bengt-Åke Sundelin, adjungerad för Skatteverket. Sammankallande för operativa gruppens arbete under 2015 är Hans Halvarsson, Länsstyrelsen.

17 Regional överenskommelse Mottagning, Etablering, Integration 17 Utvecklings-, målområden *) Insatsområden Insatser inom RÖK 2015 Ansvarig 1. Höjd utbildningsnivå - Kompetensutveckling - Språkutveckling - Värdegrund - Samverkan - Livslångt lärande Hanteras inom ramen för Integrationsstrategin 2. Ökat deltagande i arbetslivet - Matchning - Öppna arbetsplatser och företag - Eget företagande och entreprenörskap - Allmänna kommunikationer och körkort - Alla offentliga aktörer har en kontinuerlig och systematiserad form för att erbjuda praktikplatser. - Region Jämtland Härjedalen har ett strukturerat arbetssätt att identifiera, uppmärksamma och arbeta med nyanlända med medicinsk kompetens och erfarenhet. - Etableringskoordinator för samordning av praktikplatser inom statlig verksamhet är etablerad och arbetet påbörjat. - Samtliga aktörer i länet ska erbjuda platser för praktik och validering inom bristyrken. - Gemensamma informationer om socialförsäkringssystemen. - Insatser utifrån utfallet av projektet Processkartläggning som Arbetsförmedlingen ansvarat för den s.k. bruttolistan. Samtliga aktörer Region Jämtland Härjedalen /Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen/Länsstyrelsen Samtliga Försäkringskassan/Skatteverket Samtliga 3. Förbättrad social sammanhållning Hälsa och sjukvård Delaktighet och inflytande Attityder Kultur- och fritidsaktiviteter Samverkan 4. Förbättrad infrastruktur Samhällsplanering Bostäder Allmänna kommunikationer Bredband - Driva på och medverka till ett utökat samarbete med idéburna organisationer. Samtliga aktörer Hanteras inom ramen för Integrationsstrategin 5. Strategisk inriktning, mål och styrning Väl fungerande samverkan i länet Kontinuerlig uppföljning av för att få effektiva och väl koordinerade insatser - Reviderad RÖK som förtydligar viktiga samverkansområden. - Skapa strategisk styrgrupp för RÖK-arbetet. Arbeta fram former för möten med Strategiskt samverkansforum. Länsstyrelsen Region Jämtland Härjedalen - Utveckla modell för fördelning av länstal i dialog med kommunerna som stöd för bedömning av antalet platser i överenskommelser. Länsstyrelsen - Att alla kommuner har en målsatt operativ plan för hur man ska arbeta med mottagning, integration och etablering. (Kommunerna) *) följer de målområden som finns i Integrationsstrategin för Jämtland Härjedalen

18 ÄRENDE 6 18

19 19 Östersund 6 augusti 2015 Förutsättningar för Arena Region Jämtland Härjedalen Bakgrund I en motion (dnr RS/917/2015) ser Susanné Wallner (M) och Mona-Lisa Norrman (V) ett behov av att skapa en arena för demokrati i Jämtland Härjedalen, ett regionalt Almedalen. Arena Region Jämtland Härjedalen ska spegla de möjligheter och förutsättningar som finns, men även belysa problemområden. Motionärerna yrkar att en beredning får i uppdrag att undersöka förutsättningarna och intresset för ett sådant evenemang. Vad är Almedalsveckan? Almedalsveckan, tidigare kallad Politikerveckan i Almedalen, genomförs årligen vecka 27 i Visby. Då samlas politiker, intresseorganisationer och företag och diskuterar politik och samhällsfrågor. De senaste åren har intresseorganisationer och företag tagit alltmer plats som arrangörer av seminarier och andra aktiviteter under veckan genomfördes drygt 3500 arrangemang under Almedalsveckan. I Jämtland Härjedalen finns idag inget motsvarande arrangemang. Förutsättningar Ett regionalt Almedalen skulle kunna genomföras med Region Jämtland Härjedalen som samordnare med ansvar för bokning av lämplig arena, koordinering av programmet, inbjudan till tänkbara arrangörer av seminarier och andra event med mera. De politiska partierna är huvudarrangörer med ansvar för innehåll, såsom debatter, politiska seminarier etc. Gruppen av huvudarrangörer är också beslutande i principfrågor. Företrädare för de politiska partierna bjuds in till en särskild scen eller annan yta för att, likt under Almedalsveckan i Visby hålla tal enligt ett förutbestämt schema. Om arrangemanget genomförs årligen kan talschemat vara rullande. Detta skulle kunna motsvara den taldag som respektive riksdagspartierna tilldelas under Almedalsveckan där partiledarna håller sina tal och partierna disponerar Almedalens parkområde. Partierna kan anordna egna seminarier eller andra event i anslutning till sina tal. Postadress Besöksadress Webbadress Region Jämtland Härjedalen Rådhusgatan 72 Regional Utveckling Box Östersund

20 2(2) 20 Seminarier och andra event kan delas in i kategorier för att underlätta överblickbarheten. Under 2015 års Almedalsvecka i Visby var till exempel vård och omsorg det ämnesområde med flest evenemang och ämnet har även legat i topp de senaste åren. Olika medarrangörer ansöker sedan om att få vara med och godkänns av Region Jämtland Härjedalen, innan evenemangen läggs till programmet. Som medarrangör ansvarar man för sitt eget evenemangs innehåll och genomförande samt kostnaderna för detta. Samtliga evenemang bör vara avgiftsfria för deltagare och öppna för alla. Arrangemanget Arena Region Jämtland Härjedalen bör dock vara kostnadsneutralt för Region Jämtland Härjedalen och inte belasta organisationen med kostnader utöver nedlagd arbetstid. Finansieringen sker lämpligen via avgifter från eventarrangörerna. Enligt motionen bör ett eventuellt arrangemang genomföras våren/hösten För att få extra draghjälp skulle detta kunna genomföras i samband med något redan planerat arrangemang, till exempel Åre kapitalmarknadsdagar, Guldgalan, Europaforum Norra Sverige eller UNESCO Creative Cities Networks globala årsmöte den september Dessutom planeras årligen återkommande Regiondagar, där syftet är att stämma av läget i länet. Dagarna arrangeras av en analysgrupp bestående av representanter från Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen i Jämtlands län och deltar gör bland andra företrädare för Tillväxtanalys, Tillväxtverket, näringsdepartementet med flera. Under de två dagarna tar deltagarna del av nyligen presenterade siffror från SCB kring befolkning, integration osv. Målet är att åstadkomma en rapport baserad på innehållet i den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Kanske kan dessa dagar utgöra grunden för Arena Region Jämtland Härjedalen? Hur går vi vidare? Vid beslut om att gå vidare med Arena Region Jämtland Härjedalen bör intresset från näringslivet i Jämtland Härjedalen inventeras. Lokala intresseorganisationer som representerar olika företagsnätverk bör kontaktas angående sin syn på om detta kan vara av intresse för deras medlemmar. Exempel på sådana organisationer är Svenskt näringsliv, Företagarna Jämtland-Härjedalen, Handelskammaren Mittsverige och Z-Group. Intresset från de politiska partierna inventeras lämpligast av till exempel respektive partis representanter i regionala utvecklingsnämnden. Östersund i augusti 2015 Anders Rubensson

21 ÄRENDE 7 Dnr: RUN/291/ Digitala Jämtland Härjedalen Regional digital agenda

22 22

23 23 Innehållsförteckning Inledning 1 Digital agenda för Europa 1 IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige 2 Jämtland Härjedalen Innovativt och attraktivt Regional utvecklingsstrategi Regionala prioriteringar för digitaliseringen 4 Infrastruktur 5 Digital kompetens 6 Expertis 7 Samverkan 8 Kopplingar till den regionala utvecklingsstrategin 9 Företagande, innovation, forskning och utveckling 10 Kompetens och kunskapsutveckling 12 Resurssnålare och effektivare 14 Besöksnäring och attraktivitet 16 Infrastruktur och samhällsservice 18 Socialt inkluderande och ett sunt liv 20 Demografiska möjligheter 22 Begrepp 24

24 24

25 25 Inledning Hela världen digitaliseras i en rasande takt, så även Sverige. Som nation ligger vi i toppskiktet i de flesta rankingar som publiceras inom IT-området. Det är glädjande men betyder inte att vi kan luta oss tillbaka; regionala skillnader måste överbryggas, den digitala kompetensen behöver bli en självklarhet - för husbehov, utbildning och arbetsliv såväl som för spets, innovation och forskning. Inte minst måste utbyggnaden av bredband och mobiltäckning ta fart i de områden som inte har tillgång till tillfredsställande kapacitet. Det IT-politiska målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Bidraget från Jämtland Härjedalen bör vara att utveckla en digital mognad i nivå med de bästa i landet, tillika världen. Det är också en förutsättning för att Jämtland Härjedalen ska kunna förverkliga visionen om en innovativ och attraktiv region med smart och hållbar tillväxt för alla. Digital agenda för Europa Europa 20201, strategin som ska ta Europa ur finanskrisen och förbereda EU:s ekonomi för nästa årgonde, lanserades av EU- kommissionen i mars Europa strategins temagska prioriteringar lyder: smart och hållbar Gllväxt för alla, för am utveckla en ekonomi som är kunskaps- och innovagonsbaserad, resurseffekgvare, grönare och konkurrenskraoigare och som sgmulerar hög sysselsämning samt social och territoriell sammanhållning. Den digitala agendan för Europa 2 är em av sju flaggskeppsinigagv inom ramen för Europa 2020 och beskriver den nyckelroll som den digitala utvecklingen och användningen av informagons- och kommunikagonsteknik har för am Europa ska uppnå sina ambigoner för SyOet med agendan är am maximera den enorma potengal som IT har, i synnerhet Internet. En mer omfamande och effekgv användning av digital teknik kommer am leda Gll innovagon och ekonomisk Gllväxt och ge medborgarna bämre livskvalitet genom t.ex. bämre hälso- och sjukvård, säkrare och effekgvare transportlösningar, renare miljö, nya mediemöjligheter och enklare Gllgång Gll offentliga tjänster och kulturellt innehåll. Smart tillväxt en kunskapsbaserad ekonomi Hållbar tillväxt en mer resurseffektiv och konkurrensbaserad ekonomi Tillväxt för alla låg arbetslöshet med ekonomisk, social och territoriell sammanhållning EN DIGITAL AGENDA FÖR EUROPA Unga på väg Innovationsunionen Ett resurseffektivt Europa En integrerad industripolitik för en globaliserad tid Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Plattform mot fattigdom Figur 1. Organisa-onsschema för Europa Europa En strategi för smart och hållbar Gllväxt för alla, KOM(2010) En digital agenda för Europa, KOM(2010) 245 1

26 26 IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Hösten 2011 antogs den digitala agendan för Sverige, IT i människans tjänst 3. Den idengfierar fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspekgv: läm och säkert am använda tjänster som skapar nyma det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen Vart och em av dessa områden innefamar em antal insatsområden och åtgärder. Agendans genomförande följs upp av Digitaliserings- kommissionen 4 som publicerar aktuella och planerade insatser samt resultat för den nagonella nivån på sajten Digitala Sverige 5. Digitaliseringskommissionen är även nagonell samordnare för de parter som har för avsikt am arbeta mot det IT- poligska målet, så kallade signatärer. Samtliga län/ regioner tar fram en regional digital agenda som speglar de regionala förutsämningarna i samspel med den regionala utvecklings- strategin. Jämtlands län signerade avsiktsförklaringen den 9 januari 2014, genom representanter för regionförbundet, landsgnget och primärkommunala nämnden (kommunerna). Figur 2. Den undertecknade avsiktsförklaringen. 3 IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N digitaliseringskommissionen.se 5 digitalasverige.se 2

27 27 Jämtland Härjedalen Innovativt och attraktivt Regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) 6 ger en vision av em innovagvt och amrakgvt Jämtland Härjedalen år Den beskriver de utmaningar som vi står inför och idengfierar sju prioriterade utvecklingsområden inom ramen för smart och hållbar Gllväxt för alla. SMART (EKONOMISK ASPEKT) Ökad ekonomisk ak-vitet i länet behövs för ac skapa flera arbets-llfällen för ac på så säc skapa underlag för finansiering av grundläggande vård, skola och omsorg. Tillgången -ll investeringskapital/riskkapital liksom acrak-vitet för entreprenörers etablering i länet är avgörande. För ac vara framgångsrika inom området är det av mycket stor betydelse ac länets produkter, av alla slag, expanderar på en interna-onell marknad u-från de speciella förutsäcningar som länet har ac utgå från vare sig det gäller naturresurser eller humant kapital/ entreprenörsskap. UTVECKLINGSOMRÅDEN: Företagande, innovagon, forskning och utveckling Kompetens och kunskapsutveckling HÅLLBAR (EKOLOGISK ASPEKT) EC förändrat klimat får stora ekonomiska effekter på den vinterbaserade besöks- näringen genom kortare säsong vilket är omöjligt ac mota med enbart länets egna insatser. Förändrade förutsäcningar även för skogs- och jordbruk. Länet måste som en del i det globala ansvarstagandet sänka utsläppen från transportarbetet på väg dras-skt genom övergång -ll förnybara drivmedel. Uppsikt måste hållas på utarmningen av biologisk mångfald samt yt- och grundvacenkvalitet. UTVECKLINGSOMRÅDEN: Resurssnålare och effekgvare Besöksnäring och amrakgvitet FÖR ALLA (SOCIAL ASPEKT) De höga arbetslöshetstalen måste sänkas och arbetsmarknaden måste via kraqfullt integra-ons- och mångfaldsarbete öppnas för utomstående grupper. Höga ohälsotal är ec ycerligare problem för social hållbarhet. Låg utbildningsnivå är ec annat problem på lång sikt som gör länets män och kvinnor mera utsaca i den allt snabbare förändringen av arbetsmarknaden. AC göra länet acrak-vt för unga kvinnor är vik-gt och det har stor påverkan på den ekonomiska hållbarhets- aspekten. UTVECKLINGSOMRÅDEN: Infrastruktur och samhällsservice Socialt inkluderande och em sunt liv Demografiska möjligheter 6 Jämtland Härjedalen InnovaGvt och amrakgvt - regional utveckingsstrategi

28 28 Regionala prioriteringar för digitaliseringen För am nå upp Gll ambigonerna i den regionala utvecklingsstrategin och möta samhällsutmaningarna är digitaliseringen en grundförutsämning. Tillsammans med antagna regionala strategier, planer och program för bredband 7, innovagon 8, integragon 9, ungdomsfrågor 10, kultur 11, service 12 och krishantering 13, utgör den regionala digitala agendan en strategisk plagorm för handlingsplaner, projekgnigagv och genomföranden av utvecklingsinsatser som direkt eller indirekt är IT- relaterade. Regional digital agenda för Jämtland Härjedalen syoar Gll am ta Gllvara digitaliseringens möjligheter genom am prioritera områden och insatser som horisontellt kan bidra i förverkligandet av den vision och de målbilder som lyos fram i den regionala utvecklingsstrategin. Fyra områden framträder som strategiskt vikgga am prioritera för Jämtland Härjedalen, alla med beroenden sinsemellan för am nå genomgripande utveckling och effekt: Infrastruktur Digital kompetens Exper7s Samverkan Infrastruktur Digital kompetens Samverkan Expertis Figur 3. Bilden visar de fyra prioriterade områdena Infrastruktur, Digital kompetens, Exper-s och Samverkan och deras inbördes beroenden. 7 Regional bredbandsstrategi för Jämtlands län - mot år InnovGva Jämtland Härjedalen En innovagonsdriven samhällssutveckling i världsklass 9 Välkommen Gll Jämtland Härjedalen! En strategi för ökad inflymning och förbämrad integragon Region Jämtland Härjedalens ungdomsstrategi Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen Regionalt serviceprogram - Jämtlands län Krishanteringsplan för Länsstyrelsen Jämtlands län,

29 29 I Infrastruktur IT- infrastrukturen spelar en betydande roll för utvecklingen, inte minst utbyggnad och säkring av robusta fysiska nät och mobilnät. SamGdigt behövs en mjuk infrastruktur som bygger på standarder, regelverk och konceptuella beskrivningar av exempelvis grundläggande informagon, strukturer och funkgonalitet för am ge förutsämningar för interoperabilitet, integragoner och återanvändning. Även geografiska informagonssystem (GIS) och Intelligenta transportsystem (ITS), för am ge stöd för bl.a. samhällsskydd och transporter, är vikgga områden. Bredband och mobiltäckning En regional bredbandsstrategi för Jämtlands Härjedalen finns framtagen sedan mars Här står bl.a. am läsa: AC ge så många som möjligt i länet -llgång -ll bredband med hög kapacitet är en av de vik-gaste frågorna för länets fortsaca utveckling. Förutom -llgång -ll välutbildad arbetskraq och goda kommunika-oner är -llgång -ll snabba kommunika-oner över nätet en förutsäcning för både nyetableringar och utveckling av företagen i länet. Tillgång -ll bredband med hög överföringshas-ghet är också vik-gt för alla som bor och vistas i vårt län. Allt fler tjänster i vår vardag förutsäcer -llgång -ll internet och utvecklingen av både befintliga och nya tjänster ställer krav på allt högre överföringshas-gheter. Målet i bredbandsstrategin är am minst 90 % av alla hushåll och företag i Jämtland Härjedalen ska ha Gllgång Gll bredband om minst 100 Mbit/s och resterande cirka 10 % ska ha Gllgång Gll minst 10 Mbit/s år Mjuk infrastruktur Mjuk infrastruktur är resurser i form av Gllgängliggjord informagon, grundläggande tjänster och funkgoner som genom överenskomna regelverk kan få system, organisagoner och verksamhetsprocesser am fungera Gllsammans. EM område som tydligt kan dra fördel av dema är e- förvaltning, där gemensamma funkgoner behövs som gör am informagonssystem kan kommunicera med varandra, t.ex. e- legigmagon. Sådana funkgoner förenklar vardagen för privatpersoner och företag och leder Gll effekgviseringar och besparingar inom förvaltningen. IdenGtets- och behörighetsfederagoner hanterar elektroniska id- kontroller och inloggningar med hjälp av standardiserad teknik och em Gllitsramverk där olika aktörerkommit överens om am lita på varandras elektroniska idengteter. DeMa börjar alltmer användas inom t.ex. universitet och högskolor (SWAMID) 14 och skolan (SkolfederaGon) 15 och ger användare enkel och säker åtkomst Gll nätverk, system, webbtjänster och lärresurser Gll vilka de är behöriga.utveckling pågår även av federagonslösning för hälsa, vård och omsorg (SAMBI) 16 där vårdpersonal får åtkomst Gll just de system och den informagon de är behöriga Gll. Eduroam 17 är ymerligare em exempel, samarbete mellan högskolor och universitet världen över för am underläma nymjandet av varandras trådlösa nätverk. Det finns även möjlighet för medlemmar i SkolfederaGon am ansluta sig. Geografiska informationssystem Geografiska informagonssystem (GIS) används för insamling, lagring, analys och SWAMID, idengtets- och behörighetsfederagon för universitet och högskolor, SkolfederaGon, idenggets- och behörighetsfederagon för skolan, SAMBI, idengtets- och behörighetsfederagon för hälsa, vård och omsorg, 17 Eduroam, samarbete för samnymjande av parternas trådlösa nätverk, 5

30 30 presentagon av geografiska data och bygger på två typer av data: digitala kartdata för lägesbestämningar och informagon om rumsliga samband. stagsgska data som kopplat Gll kartdatat ger helt nya möjligheter för effekgv informagonshantering och nya former av analys och presentagon. Figur 5. Illustra-on över olika informa-onslager i ec geografiskt informa-onssystem. Bild: Laís F Camargo (Own work) [CC- BY- SA- 3.0], via Wikimedia Commons Geografisk informagon kan och bör även göras Gllgänglig som grund för innovagon och utveckling av nya tjänster. Företag kan med fördel använda GIS för bl.a. marknadsanalyser, beslutsunderlag och transportplanering. Intelligenta transportsystem Intelligenta transportsystem (ITS) är en vikgg resurs i samhällsplaneringen för am skapa effekgva, säkra och miljöanpassade transportsystem. ITS blir alltmer en del av vår vardag; hasgghetsanpassning vid skolor, digitala skyltar med realgdsinformagon på busshållplatser, trafikinformagon via radio, mobilappar och GPS, smarta trafiksignaler och all data och informagon moderna bilar drar nyma av vad gäller t.ex. bränsleförbrukning och parkeringshjälp. System och sensorer samlar in stora mängder data som kan användas Gllsammans med t.ex. kartdata i GIS, vilket ger möjligheter Gll innovagv utveckling. D Digital kompetens Digital kompetens är en av åma nyckelkompetenser för livslångt lärande, fastställt av EU Begreppet nyckelkompetens beskrivs som den kompetens alla individer behöver för personlig utveckling, akgvt medborgarskap, social integragon och sysselsämning. EU:s definigon av digital kompetens är flöjande: Digital kompetens innebär säker och kri-sk användning av informa-onssamhällets teknik i arbetslivet, på fri-den och för kommunika-onsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT- färdigheter 18, dvs. användning av datorer för ac hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta informa-on samt för ac kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. 19 Det innefamar am hantera en dator, plama och mobiltelefon, använda grundläggande programvaror, Internet och interakgva medier, söka och bearbeta informagon med em källkrigkgskt förhållningssäm med kunskap om och respekt för ymrandefrihet, upphovsräm och personlig integritet. Digitaliseringskommissionen har omarbetat denna definigon Gll am utöver kunskaper och färdigheter även inkludera förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i 18 IKT står för informagons- och kommunikagonsteknik/teknologi. Begreppet är i princip synonymt med IT och används ooast i översämningar från Engelskans (ICT) och inom skola/utbildning för am betona den kommunikagva framför den tekniska aspekten. I dema dokument används genomgående IT, med undantag för citerad text SV Europeiska unionens officiella Gdning L 394/15 6

31 31 samhället med dess möjligheter och risker samt mogvagoin am delta i utvecklingen. Digital kompetens är en grundläggande förutsämning för am delta i samhällets utveckling såväl för arbetsliv och utbildning som för miljö, hälsa, frigd och personlig utveckling. Satsningar på digital kompetensutveckling kan ge gynnsamma effekter på lönsamhet och effekgvitet i privat och offentlig sektor, och även på demokrag och delakgghet, kultur, jämställdhet, integragon och mångfald. Skolan har em tydligt uppdrag am säkerställa barn och ungas digitala kompetens vilket ställer krav på pedagogers möjlighet Gll fortbildning. Även biblioteken har em lagstadgat uppdrag am verka för am öka kunskapen om hur informagonsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delakgghet i kulturlivet. E Expertis Den digitala utvecklingen innebär en allt större eoerfrågan på spetskompetens och sakkunskap inom IT. Företag, offentliga verksamheter, föreningar och invånare har alla behov av expergs inom exempelvis drio och support, system- och tjänsteutveckling, webb, infrastruktur och utbildning. Digitaliseringen genomsyrar hela samhället och kräver sålunda även Gllgång Gll andra kompetenser med förtrogenhet och breddad kunskap inom IT- området; juridik, ekonomi, beteendevetenskap, design, pedagogik, samhällsbyggnad, hälso- och sjukvård m.fl. Forskning och innovagon bedrivs med hjälp av IT- stöd för datainsamling, bearbetningar, simuleringar, distansteknik m.m. och mynnar ooa i utveckling av digitala lösningar i någon form. Det finns em värde i tvärvetenskaplig ansats inom många områden där IT- kompetens är oumbärlig, exempelvis turism, omvårdnad, miljö och ekonomi. EU- kommissionen spår am det 2015 kommer am saknas nästan en miljon personer som arbetar inom IT- yrken för am Europa ska kunna behålla sin posigon i världen 20. I Jämtland Härjedalen har IT- sektorn svårt am rekrytera räm kompetenser, framför allt bland kvinnor. Samverkan mellan arbetsmarknad och utbildningssektorn är av ymersta vikt för am sprida kunskap om olika inriktningar och yrkesroller och öka intresset för studier och yrken inom IT- området bland både kvinnor och män. Tät dialog mellan parterna kan bäddar även för am relevanta utbildningar ska kunna erbjudas här i Jämtland Härjedalen. 20 En digitala agenda i människans tjänst - en ljusnande framgd kan bli vår, SOU 2014:13 Delbetänkade av Digitaliseringskommissionen, mars 2014, 7

32 32 S Samverkan IT har en stor roll am fylla för all verksamhetsutveckling, forskning, innovagon, företagande och utbildning där samverkan skapar nya möjligheter. Särskilt små kommuner, företag och organisagoner saknar ooa resurser, kompetens och medel am själva genomföra större utvecklingsinsatser. Inom offentlig sektor i Jämtland Härjedalen, liksom i övriga landet, är dema en aktuell fråga och SKL konstaterar i Strategi för esamhället 21 am ökad kommunal samverkan är nödvändig: Det är få kommuner, lands-ng och regioner som själva har kompetens eller resurser ac driva den angelägna verksamhetsutveckling som e- förvaltning innebär och skapa lösningar för e- tjänster. Skillnaderna i olika förutsäcningar kan överbryggas med gemensam kraqsamling och ökad kommunal samverkan. Det är avgörande ac det blir en na-onell uppslutning kring gemensamma spelregler och viss IT- infrastruktur så ac inte enskilda kommuner, lands-ng och regioner behöver hantera olika förutsäcningar för olika verksamhetsområden. Den regionala innovagonsstrategin lyoer även tydligt behovet av samverkan såväl lokalt, regionalt, nagonellt som internagonellt; inom och mellan olika näringslivsbranscher, mellan hälso- och sjukvården och MiMuniversitetet, mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. 21 Strategi för esamhället, Sveriges Kommuner och LandsGng,

33 33 Kopplingar till den regionala utvecklingsstrategin Dessa fyra prioriterade områden för digitaliseringen i Jämtland Härjedalen har bäring på hela samhällsutvecklingen. De utmaningar vi står inför finns beskrivna i den regionala utvecklingsstrategin och följande sidor redogör för dessa utmaningar och exempel på kopplingar mellan denna digitala agenda och de målbilder och övergripande mål som finns beskrivna i den regionala utvecklingsstrategin. Dessa kopplingar förtydligas genom de färgade figurena i bilden Gll höger, som var och en illustrerar em prioriterat område för digitaliseringen. I D E S Infrastruktur Digital kompetens Exper7s Samverkan 9

34 34 Företagande, innovation, forskning och utveckling MÅLBILD År 2030 har Jämtlands län en offensiv modern basindustri i form av besöksnäring med stark åretrunt- turism, energiproduk-on, skog och trä, handel och IT. Profilen som småföretagarlän har ycerligare stärkts sam-digt som en diversifierad -llverkningsindustri, via företags- sammanslutningar, levererar -ll en interna-onell marknad. Landsbygdens näringar är starka genom sin tydliga miljöprofil. Den nya teknikspridningen och framför allt -llämpningen av distansoberoende teknik gör ac många män och kvinnor i alla åldrar valt ac bosäca sig och etablera verksamheter i länet där dess höga natur-, kultur- och livsmiljövärden lockat -ll etablering. Jämtlands län ska vara landets främsta region när det gäller ac s-mulera entreprenörskap och företagande. ÖVERGRIPANDE MÅL 2030 Fler arbets-llfällen och fler företagare Ökade investeringar och god -llgång -ll riskkapital Ökade förädlingsvärden och mer försäljning utanför länet Konkurrensstarka landsbygdsnäringar inom mjölk och köc Fler kluster (i glesa strukturer, spridda över stora geografiska avstånd) Universitetet upprächåller spets inom länets profilområden DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER Minskade avstånd genom effek7v IT- infrastruktur Företagen i Jämtland Härjedalen har hög digital mognad och innova7va miljöer, är ak7va i den digitala ekonomin och ahrak7va som arbetsgivare Digitala kommunika7onssystem används i hög utsträckning som alterna7v 7ll fysiska möten och resande IT- sektorn är tongivande i Jämtland Härjedalen Samverkan prioriteras 10

35 35 I Minskade avstånd genom effek7v IT- infrastruktur För a& kunna driva och utveckla företag i glebygd behövs 8llgång 8ll höghas8ghetsnät. A& bli en del av den digitala ekonomin och dra fördel av EU:s inre marknad blir alltmer en nödvändighet för fortlevnad och är fullt möjligt med digital kommunika8on. D Företagen i Jämtland Härjedalen har hög digital mognad och innova7va miljöer, är ak7va i den digitala ekonomin och ahrak7va som arbetsgivare Företag som i hög grad anväder IT inom sina verksamheter har effek8vare processer, större marknader och högre 8llväxt. Bland företagen i Jämtland Härjedalen finns både behov och intresse av a& utveckla den digitala kompetensen vilket ger poten8al för innova8va miljöer som tar 8llvara medarbetares kompetens och digitaliseringens möjligheter. Digitala kommunika7onssystem används i hög utsträckning som alterna7v 7ll fysiska möten och resande Distansoberoende teknik används inte i den utsträckning som är möjlig, trots a& tekniken finns sedan länge. System med ljud och bild skapar ona en komplexitet i handhavandet som ger osäkerhet och undergräver 8lliten 8ll tekniken. För a& öka användngen behövs en allmän kompetenshöjning om utrustning och inställningar för ljud och bild, mötesteknik och kunskap om systemfunk8oner som kan effek8visera samarbete. E IT- sektorn är tongivande i Jämtland Härjedalen Digitaliseringen ökar behovet av IT- exper8s på alla nivåer, inom alla samhällssektorer och näringar, vilket gör IT- företagen i Jämtland Härjedalen 8ll poten8ella Gaseller - de snabbast växande företagen i Sverige. Det finns stora möjligheter för IT- branschen i Jämtland Härjedalen a& expandera genom a& befintliga företag växer och nya företag startas. En väl utbyggd IT- infrastruktur, näringslivsvänlig och innova8v miljö 8llsammans med kompetent och krea8v arbetskran ger även förutsä&ningar för företagsetableringar u8från. Tillfredställande utbud av utbildning och kompetensutveckling Mi&universitetet och Yrkeshögskolan erbjuder vissa IT- utbildningar i Jämtland Härjedalen som dock inte täcker behoven för den lokala arbetsmarknaden. Kommunernas LärCentra finns a& 8llgå som en resurs vid distansstudier och för studie- och yrkesvägledning. S Samverkan prioriteras Den regionala innova8onsstrategin lyner samverkan som en framgångsfaktor för innova8on. Det kan exempelvis vara geografiskt avgränsade kluster eller öppen innova8on med globalt perspek8v. 11

36 36 Kompetens och kunskapsutveckling MÅLBILD Jämtlands län har parerat den stora utmaningen ac klara genera-onsväxlingen och ersäca de cirka 40 % förvärvsarbetande som lämnat länets arbetsmarknad. ArbetskraQsförsörjning, invandring, kompetensutveckling och utbildning är vik-ga förutsäcningar för bibehållen välfärd och möjlig -llväxt.i en allt mer globaliserad ekonomi är kunskap och kompetens länets främsta konkurrensmedel. Satsningar som har högsta prioritet är ungdomars inträde i vuxenlivet, en god integra-on och bra utbildningssystem som bidrar -ll god utbildningsnivå för båda könen samt ec livslångt lärande. Övergångsnivån -ll högre utbildningar är i samma nivå som rikets. Allas kompetens, oavsec kön, ålder och ursprung, tas -llvara. ÖVERGRIPANDE MÅL 2030 Länets elever genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen Fler i högre utbildning Näringslivsanpassade utbildningar Livslångt lärande för -llväxt och personlig utveckling DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER Kapaciteten är väldimen7onerad i nätverken och uppfyller skolornas behov Skolornas gemensamma iden7tets- och behörighetssystem (IAM) utvecklas kon7nuerligt Digital kompetens är en naturlig del av utbildningarna från förskola 7ll högskola Teknisk support och IT- pedagogiska resurser finns 7llgängliga för verksamheterna Utbudet av och söktrycket på IT- utbildningar i Jämtland Härjedalen ligger på en nivå som är 7llfredsställande för kompetensförsörjning, utveckling och expansion Samverkande systemförvaltning av skolornas gemensamma IT- system 12

37 37 I Kapaciteten är väldimen7onerad i nätverken och uppfyller skolornas behov. Elever och personal utrustas allt onare med egen dator/pla&a och kraven på såväl skolornas nätverk ökar drama8skt. Såväl fasta som trådlösa nät används i stor utsträckning men har idag inte 8llräcklig kapacitet. Skolornas gemensamma iden7tets- och behörighetssystem (IAM) utvecklas kon7nuerligt. Systemet erbjuder flexibel åtkomst 8ll 8dsenliga digitala verktyg och tjänster med möjlighet 8ll vidareutveckling av integra8oner, automa8sering och funk8onalitet som bör tas 8llvara. D Digital kompetens är en naturlig del av utbildningarna från förskola 7ll högskola. Barn och unga behöver förberedas med digital kunskap, färdighet och förmåga för vidare studier och yrkesliv i en föränderlig fram8d, vilket ställer krav på digital kompetens hos såväl pedagoger som skolledare. Förtrogenhet med källkri8k, upphovsrä& och y&randefrihet utvecklas naturligt när Internet, digitala lärresurser och digitalt skapande blir en del av lärprocessen. Digitala verktyg erbjuder även flexibilitet som kan stödja individer med olika lärs8lar och kompensatoriska behov. Sammantaget möjliggör de&a en kvalitetshöjning av undervisningen, anpassning av såväl fysiska som digitala lärmiljöer och högre måluppfyllelse. E Teknisk support och IT- pedagogiska resurser finns 7llgängliga för verksamheterna. Satsningen på digital utrustning medför inte automa8skt a& användningen ökar i den utsträckning som är möjlig. Behovet av teknisk support och IT- pedagogisk inspira8on är u&alad i verksamheterna. Utbudet av och söktrycket på IT- utbildningar i Jämtland Härjedalen ligger på en nivå som är 7llfredsställande för kompetensförsörjning, utveckling och expansion. Barn och ungas teknikintresse behöver s8muleras och studie- och yrkesvägledning för IT- relaterade utbildningar påbjudas. IT- sektorn har svårigheter a& rekrytera, särskilt kvinnor, det är för få utbildningar som erbjuds i Jämtland Härjedalen sam8digt som det är få lokala sökande 8ll distansutbildningar inom IT och stor avhoppsfrekvens bland de antagna. S Samverkande systemförvaltning av skolornas gemensamma IT- system. En väl fungerande systemförvaltningsorganisa8on bör vara strukturerad och involvera verksamheter och IT- avdelningar på flera nivåer, t.ex. budget-, besluts- och opera8v nivå. En modell för de&a bör införas för gemensamma system för a& säkerställa a& ingående parter deltar i såväl styrning som verkställanden. 13

38 38 Resurssnålare och effektivare MÅLBILD Jämtlands län ger ec betydande -llskoc -ll landets energiförsörjning via produk-on med förnybara energikällor. Vinden är en energikälla för det långsik-ga hållbara samhällsbygget och höga förädlingsvärden har skapats. Länet har nåc målet ac vara fossilbränslefric vilket uppmärksammats. Omställningen -ll en koldioxidsnål ekonomi har uppnåc en halvering avutsläppen/person. Företag inom områdena förnybar energi och energieffek-visering sysselsäcer ec stort antal människor i länet. ÖVERGRIPANDE MÅL 2030 En säker, uthållig och hållbar energi-llförsel för länetsföretag och hushåll. Ingen uranbrytning i Jämtlands län Hög energieffek-vitet inom boende/byggande, kommunika-oner och industri Ledande necoexportör av förnybar energi i landet genom ökad produk-on Transporter, industri och värme i länet oberoende av fossil energi KraQfullt arbete inom alla samhällssektorer för ac hantera klimanörändringar Värden från länets naturresurser bör återföras -ll bygden DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER Behovet av uppkoppling är 7llgodoseH - även för alla smarta saker Allmän förtrogenhet med digital teknik gör ah användningen av miljövänliga system och tjänster är enkel och medveten Spetskompetens utvecklar kon7nuerligt lösningar för eh hållbart samhälle Forskning och utveckling bedrivs tvärvetenskapligt i samverkan 14

39 39 I Behovet av uppkoppling är 7llgodoseH - även för alla smarta saker. Sakernas Internet är e& begrepp för a& maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder m.fl. kommunicerar via nätet med sin omvärld via små inbyggda sensorer och datorer. Det är en utveckling som går mycket fort och kan med rä& förberedelser och insatser bidra 8ll a& Jämtland Härjedalen har kapacitet a& ligga i framkant inom de&a område. D Allmän förtrogenhet med digital teknik gör ah användningen av miljövänliga system och tjänster är enkel och medveten. Energieffek8va digitala lösningar finns redan idag, t.ex. styr- och reglersystem och distansoberoende kommunika8onssystem. Digitala verktyg finns även för op8mering i exempelvis transportsektorn, det kan gälla planering, logisi8k, styrning och informa8on. Generell digital kompetens har poten8al a& markant förändra förhållningssä&et 8ll energibesparande digitala åtgärder. E Spetskompetens utvecklar kon7nuerligt lösningar för eh hållbart samhälle. Utvecklingsinsatser för Sakernas Internet, i kombina8on med t.ex. GIS - geografiska informa8ons- system och ITS - intelligenta transportsystem, är oumbärliga för Jämtland Härjedalens hållbara utveckling och kräver en satsning på spetskompetens inom IT- och teknikområdet, såväl som design- och fackkunskaper. S Forskning och utveckling bedrivs tvärvetenskapligt i samverkan. Det bedrivs mycket framgångsrik forskning och utveckling inom miljöområdet, men även inom områden som indirekt påverkar miljön, exempelvis intelligenta transportsystem och Sakernas Internet. Projekt med inverkan på miljön bör bedrivas tvärvetenskapligt för a& ge synergieffekter och innova8va lösningar. 15

40 40 Besöksnäring och attraktivitet MÅLBILD Jämtlands län är en ledande Europades-na-on inom naturbaserade upplevelser. Besöksnäringen uppfyller hållbarhetskriterier och är en växande basindustri som genererar många arbets-llfällen i komplecerande näringar. Kultur och krea-va näringar är drivkraqer för såväl individens som samhällets utveckling och är dessutom en vik-g del i besöksnäringens -llväxt. Länet upplevs som en öppen plats där män och kvinnor i alla åldrar kan leva och utvecklas och dit många gärna återvänder. Jämtlands län lockar därför många inflycare. Förutom -llgången -ll en ren och vacker natur, acrak-va bostadsmiljöer och närheten -ll oällvärlden är goda kommunika-oner, god offentlig och kommersiell service samt en livak-g och framgångsrik ideell sektor vik-ga beståndsdelar i länets acrak-onskraq. AC länet saknar och har saknat tyngre industrietableringar har inneburit ac markkontamina-onen generellt sec är låg i länet. ÖVERGRIPANDE MÅL 2030 Besöksnäring är en -llväxtmotor med hållbarhet som signum Fler personer besöker och bosäcer sig i länet Ledande på naturbaserade upplevelser Fler personer är ak-va och skapande i kulturlivet, särskilt barn och unga Den ideella sektorn har stärkt sin roll i kulturlivet Fler företag inom kulturella och krea-va sektorn stärker länets acrak-onskraq DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER Invånare, näringsidkare och besökare är alla uppkopplade, oavseh säsong Turismen har en global marknad med digital närvaro Kulturen har en digital arena Kulturella och krea7va näringar når ut i hela världen Kultur och teknik hör ihop 16

41 41 I D Invånare, näringsidkare och besökare är alla uppkopplade, oavseh säsong Alla i Jämtland Härjedalen ska ha 8llgång 8ll bredband med hög kapacitet. På många turistorter finns 8llgång 8ll nät, men i högsäsong när många besökare använder sina mobila enheter räcker inte kapaciteten 8ll och mobiltäckningen snävar in. Det behövs en modell för nätkapacitet som tar hänsyn 8ll de olika säsongerna så a& den räcker 8ll året runt. Turismen har en global marknad med digital närvaro Ökad förtrogenhet med digital teknik är en förutsä&ning för digital närvaro, för marknadsföring, bokning och kommunika8on, samt ekonomiska transak8oner. Kulturen har en digital arena En stor del av det kulturella utbudet digitaliseras i snabb takt. A& kunna använda digital teknik, i synnerhet Internet, är vik8gt för alla och här behövs insatser för a& alla de som av olika skäl inte använder Internet, som 8ll övervägande del är de äldre, ska bli delak8ga. E Kulturella och krea7va näringar når ut i hela världen Digital mognad och högklassig IT- infrastruktur ger stora möjligheter a&, oberoende av var du bor och verkar, nå ut 8ll människor över hela världen. Många inom de kulturella och krea8va näringarna är redan digitala såväl vad gäller produk8on som distribu8on och det finns anledning a& stö&a en fortsa& utveckling, såväl för ökad 8llväxt hos dessa företag som för kunskapsspridning och kompetensöverföring 8ll andra brancher. S Kultur och teknik hör ihop Mycket av den kultur som bjuds skapas och distribueras med hjälp av digital teknik. A& skapa en modell för samverkan mellan dessa båda områden kan gynna båda områden och övriga delar av samhället. 17

42 42 Infrastruktur och samhällsservice MÅLBILD Modern infrastruktur och bra kommunika-oner av alla slag överbryggar de långa avstånden och ac Jämtlands län ligger långt från de stora marknaderna. Jämtlands län är läc ac nå för besökare, har bra transportmöjligheter för företagens behov och goda möjligheter -ll pendling -ll arbete och studier för män och kvinnor i alla åldrar. En högt nycjande av modern IT- infrastruktur underläcar företagande och boende också i länets perifera delar. Kommunika-onslösningarna är unormade för ac ge bästa unall vad gäller miljö, -llgänglighet, jämställdhet och trygghet. ÖVERGRIPANDE MÅL 2030 FörbäCrade kommunika-oner överbryggar de långa avstånden Fler cykel- och gångvägar gagnar miljö och trafiksäkerhet Bredbandsnät med hög kapacitet når hela länet En god service kan erbjudas alla invånare DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER Uppkoppling är en självklarhet i hela Jämtland Härjedalen EH länstäckande GIS (geografiskt informa7onssystem) är eh 7llförlitligt och kostnadseffek7vt system i offentlig verksamhet samt en datakälla för innova7v utveckling och forskning Informa7on, kommunika7on och samhällsservice via nätet Spetskompetens säkrar Jämtland Härjedalens IT- infrastruktur Jämtland Härjedalen har samordnat bredbandutbyggnaden på eh effek7vt och jämlikt säh 18

43 43 I Uppkoppling är en självklarhet i hela Jämtland Härjedalen. Bredbandsstrategins mål är a& hela Jämtland Härjedalen ska ha höghas8ghetsnät år För de flesta orter räknar man med fiberutbyggnad men även andra tekniker för dataöverföring kan komma ifråga på vissa platser. EH länstäckande GIS (geografiskt informa7onssystem) är eh 7llförlitligt och kostnadseffek7vt system i offentlig verksamhet samt en datakälla för innova7v utveckling och forskning. Länets kommuner underhåller själva system som täcker den egna kommunen, vilket innebär am de som är i behov av länsövergripande geografisk informagon, t.ex. räddningsstjänst och länstrafik, hänvisas Gll egna system och datakällor. EM gemensamt GIS skulle effekgvisera och minska risken för felkällor, samt har stor potengal för utveckling av analys- och planeringsverktyg inom många områden. D Informa7on, kommunika7on och samhällsservice via nätet Allt fler tjänster digitaliseras och för dem som inte känner sig bekväma a& använda digital teknik får det allt svårare a& ta del av informa8on, kommunicera och uträ&a ärenden. För e& mer jämlikt och 8llgängligt samhälle behöver fler få stöd a& ta klivet ut på Internet. Biblioteken är en stor resurs såväl för de som behöver stöd i användningen som för de som har kunskap men saknar egen 8llgång 8ll tekniken. Även studieförbund och folkhögskolor erbjuder utbildningar för olika nivåer och inriktningar, dessutom har fler kompetenshöjande insatser ini8erats av t.ex. banker och lokal8dningar som har intresse av a& kunderna ska kunna använda de digitala alterna8ven. E Spetskompetens säkrar Jämtland Härjedalens IT- infrastruktur En väl utbyggd IT- infrastruktur kräver insatser av många parter. Ansvaret för bredbandsutbyggnaden ligger 8ll stor del på lokala byalag som behöver stöd av bl.a. kommunerna, nätoperatörer, IT- professionella. Såväl planering och ansökningar om finansieringstöd som själva genomförandet fordrar hög kompetens där Jämtland Härjedalen inte helt täcker behoven. Även för utvecklingen av ITS (intelligenta transportsystem) behövs en satsning bl.a. för en 8llgänglig kollek8vtrafik och effek8va transporter. S Jämtland Härjedalen har samordnat bredbandutbyggnaden på eh effek7vt och jämlikt säh. En regional bredbandssamordning behövs, för a& leda arbetet med a& utveckla och komple&era bredbandsstrategin med handlingsplaner samt samordna utbyggnaden på na8onell, regional och lokal nivå. 19

44 44 Socialt inkluderande och ett sunt liv MÅLBILD Hela befolkningen i länet har samma villkor för hälsa och välbefinnande och länets ohälsotal ligger lägre än den na-onella nivån. Den sociala välfärden är jämlik och jämställd och oberoende av var i länet brukaren bor. Genom samverkansavtal med universitetssjukhus erbjuds länsinvånarna högkvalificerad vård i den mån länet själv inte har kapacitet. Den trygghet som invånarna upplever i länet är sam-digt en inflycningsanledning för nya medborgare. Länets goda förutsäcningar för en ak-v fri-d -llsammans med ec ak-vt arbete för goda vanor hos unga gör ac Jämtland förknippas med ec sunt liv. ÖVERGRIPANDE MÅL 2030 Hälsa på lika villkor för hela befolkningen I Jämtlands län har alla lika förutsäcningar oavsec funk-onsförmåga Jämtlands län upplevs som landets tryggaste län En väl fungerade jämlik och jämställd social välfärd Hälso- och sjukvården erbjuder länsinvånarna högkvalificerad vård DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER Jämtland Härjedalen har en robust och dritsäker IT- infrastruktur som skapar vårdkvalitet och trygghet AH använda e- tjänster förenklar och effek7viserar för alla Personal inom hälso och sjukvård, vård och omsorg och socialtjänsten har adekvat digital kompetens Forskning och innova7on utvecklar den högteknologiska sjukvården IT- juridisk kompetens säkrar den personliga integriteten System och webb utvecklas enligt riktlinjer för användbarhet och 7llgänglighet Jämtland Härjedalen har samordnat bredbandutbyggnaden på eh effek7vt och jämlikt säh 20

45 45 I Jämtland Härjedalen har en robust och dritsäker IT- infrastruktur som skapar vårdkvalitet och trygghet Den digitala infrastukturen är en grundförutsä&ning för hälso- och sjukvården som alltmer ny&jar videokonferenser, undersökningar via länk, självprovtagning, mobil personals åtkomst 8ll verksamhetssystem m.m. För samhällets säkerhet och beredskap måste näten säkras för exempelvis alarmering och digitala tryggheltslarm. D AH använda e- tjänster förenklar och effek7viserar för alla Digital kompetens ger individen en trygghet a& använda digitaliseringens möjligheter. A& vara bekväm med tekniken och lita på sin egen kunskap öppnar dörren 8ll en mängd informa8on och tjänster som förenklar och effek8viserar, men även 8ll social gemenskap och medborgerlig delak8ghet. Y&erligare möjligheter finns genom egenansvar för provtagning och distanskommunika8on med vården vilket kan ge valmöjligheter och förenkla vårdkontakter. Personal inom hälso och sjukvård, vård och omsorg och socialtjänsten har adekvat digital kompetens Den snabba teknikutvecklingen ställer krav på personalens digitala kompetens. Arbetsgivare måste säkerställa a& de anställda, genom kompetenshöjande insatser, har förutsä&ningar a& hantera teknik på e& säkert och ändamålsenligt sä&. E Forskning och innova7on utvecklar den högteknologiska sjukvården Sjukvården blir alltmer högteknologisk och utvecklingen sker snabbt. Tvärvetenskaplig spetskompetens är nödvändig för a& såväl vårdsystem som adminstra8va system ska stödja verksamhetsprocesserna på e& effek8vt och enkelt sä&. IT- juridisk kompetens säkrar den personliga integriteten Behandling av personuppginer måste ske på e& säkert och juridiskt korrekt sä& för skydda den personliga integriteten, inte minst vid behandling av känsliga uppginer, t.ex. uppginer om hälso8llstånd. System och webb utvecklas enligt riktlinjer för användbarhet och 7llgänglighet. Kunskap om hur system bör kravställas, u_ormas och testas för användbarhet och insikt i problema8ken kring 8llgänglighet för alla behöver öka för a& nå inkludering oavse& funk8onsnedsä&ning, ålder eller andra personliga omständigheter. Här ligger e& ansvar på såväl beställare som leverantör inom alla systemutvecklingsområden. S Region Jämtland Härjedalen och kommunerna samverkar fortsah i utvecklingen av e- hälsa. Det länsövergripande samverkansprojektet kring e- hälsa pågår sedan 2010 och har för alla medverkande parter bidragit 8ll en utveckling som i synnerhet de små kommunerna inte skulle förmå på egen hand. En fortsa& samverkan är av stor vikt, även om området e- hälsa har kommit en bit på väg finns många utmaningar för a& nå en likvärdig vård och omsorg. 21

46 46 Demografiska möjligheter MÅLBILD I Jämtlands län finns det goc om utrymme och stora möjligheter vilket lockat en inflycad befolkning som också har föryngrat länet och gjort det mångkulturellt. Det är läc ac flyca -ll länet eqersom mocagandet är professionellt organiserat och ec framgångsrikt matchningsarbete ger en öppen och transparent arbetsmarknad. Den åldrande befolkningen är respekterad och uppskacad för sin erfarenhet och kompetens. ÖVERGRIPANDE MÅL 2030 Andelen utomnordiskt födda är detsamma som riksgenomsnicet Länet -llhör de mest acrak-va i landet för unga kvinnor Det är acrak-vt för unga vuxna ac bosäca sig i länet. Bra och välutvecklat mocagande av alla nya länsinnevånare AC åldras i Jämtlands län innebär möjligheter för individ och samhälle DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER Glesheten i Jämtland Härjedalen har blivit en 7llgång med effek7v IT- infrastruktur Enkel kommunika7on oavseh plats och språk LäYllgänglig, flerspråkig informa7on och kommunika7on En väg in via digital portal 22

47 47 I Glesheten i Jämtland Härjedalen har blivit en 7llgång med effek7v IT- infrastruktur. Jämtland Härjedalens glesare områden är amrakgva för många, men för am kunna leva och verka och samgdigt ta del av den digitala gemenskapen och samhällsservicen behövs Gllgång Gll höghasgghetsnät. Väl uppkopplad kan gleshetens amrakgon kombinerat med fungerande distansoberoende kommunikagon bli en fördel. D Enkel kommunika7on oavseh plats och språk A& kunna kommunicera med såväl släkt och vänner på andra platser i världen, som med nya grannar och vänner, kommunen och samhället i stort, är enkelt rent tekniskt. Det finns e& stort utbud av distansoberoende kommunika8onssytem för både röst och videosamtal som många kan ha glädje av. Även lä&använda översä&ningsprogram finns a& 8llgå som gynnar samtal mellan människor oavse& språk. Introduk8on 8ll dessa verktyg behövs för alla för a& skapa interak8on och gemenskap. E LäYllgänglig, flerspråkig informa7on och kommunika7on. Informa8onsinsatser sker allt onare via Internet, vilket gör det enkelt a& sprida, uppdatera och översä&a. Det är vik8gt för 8llgängligheten a& utveckla webbar och publicera enligt de webbriktlinjer som är fastställda och ansvar vilar såväl på beställare och leverantör som de som skriver och publicerar. Översä&ningsprogram utvecklas kon8nuerligt och kan användas för både skrinlig och muntlig kommunika8on. Här finns möjligheter a& överbrygga språkförbistring och använda tekniken för exempelvis validering av kompetens hos nyanlända som många gånger har utbildning och kunskaper som Jämtland Härjedalen behöver, inte minst inom teknikområdet. Det bör även gå a& genomföra validering via distanskommunika8on för a& minska resandet. Digitaliseringen har poten8al a& korta 8den för integra8on och inträde i arbetslivet. S En väg in via digital portal En länsgemensam webbplaborm för kommunala e- tjänster är under utveckling och har poten8al a& bli en samlad kontaktyta för kommunika8on, informa8on och ärenden för medborgare, företagare och organisa8oner - en väg in 8ll kommunerna. Här bör även finnas möjligheter a& göra informa8onen 8llgänglig på fler språk. 23

48 48 Begrepp Digital agenda En strategi för hur samhället på bästa sä& ska ta 8llvara digitalseringens möjligheter. Digital agenda finns på fler nivåer, EU, na8onell och regional. Digital kompetens Digitaliseringskommissionens defini8on från 2014: Digital kompetens utgörs av i vilken utstäckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga a& följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Det innefa&ar: kunskaper a& söka informa8on, kommunicera, interagera och producerea digitalt, färdigheter a& använda digitala verktyg och tjänster, förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker, och mo8va8on a& delta i utvecklingen Digitalisering e- förvaltning GIS IAM IKT Informa7k interoperabilitet ITS Begreppet har dubbel innebörd: 1. informa8onsdigitalisering - konvertering från analog 8ll digital informa8on, t.ex. inom kulturen 2. samhällelig digitalisering - den digitala utveckling som sker inom alla områden i samhället, t.ex. e- tjänster och kommunika8onslösningar. Inom ramen för de&a dokument är det denna innebörd som används, om inte annat framgår Verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar ny&a av informa8ons- och kommunika8onsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Här ingår begrepp som e- hälsa, e- tjänster, e- legi8ma8on, m.fl. Geografiska informa8onssystem, hanterar dels kartdata dels sta8s8ska data som 8llsammans ger e& kranfullt analys- och presenta8onssystem. Iden8ty and Access Management - system och infrastruktur för hantering av användare, behörigheter och auten8cering Informa8ons- och kommunika8onsteknik/teknologi. De&a begrepp är vanligt i engelskan (ICT) och används även i svenskan även om IT onast är det vedertagna begreppet. Nära systemvetenskap, behandlar samspelet mellan människa och teknik i e& socialt sammanhang, e& designämne i gränslandet mellan teknikvetenskap och samhällsvetenskaper. Förmåga hos olika system a& kommunicera med varandra och fungera 8llsammans. Intelligenta transportsystem, t.ex. för logisi8k och planering, sensorbaserade program, styr- och reglersystem. 24

49 49 Strategi Diarienummer Bredbandsstrategi för Jämtlands län mot år 2020

50 50 Omslagsbilder Foto: fotograftina.se/tina Stafrén. Strategin är antagen av Regionförbundet Jämtlands län och av Länsstyrelsen Jämtlands län Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län Mars 2013 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Telefon Ansvarig Jan Molde Tryck Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2013 Löpnummer 2013:8 Diarienummer (Länsstyrelsen Jämtlands län) RS/ (Regionförbundet Jämtlands län) Publikationen kan laddas ner från Länsstyrelsens hemsida

51 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Innehållsförteckning Förord 4 Varför bredband i Jämtlands län? 5 Varför behövs en bredbandsstrategi i länet? 6 Vad är bredband? 7 Trådbundet bredband... 7 Trådlöst bredband... 8 Nulägesbeskrivning 9 Visioner och mål 19 Vision...19 Mål...19 Vägar mot målen 19 Befintliga stöd 22 Hur prioritera befintliga stöd? 24 Behov av ytterligare stöd 25 Uppföljning 26 Bilaga 1 28 Robust infrastruktur i Jämtlands län Bilaga 2 30 Orter med fiber...30 Bilaga 3 46 Nätägare av fibernoder...46 Bilaga 4 58 Ordlista för bredband

52 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Förord Alla boende och arbetsplatser, oavsett var i länet, ska ha möjlighet till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor. I länets alla samhällen och byar ska åtkomst finnas till bredband i någon form senast år Minst 90 procent av alla hushåll och företag i länet ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och resterande cirka 10 % ska ha tillgång till minst 10 Mbit/s år Redan år 2015 bör 40 procent av hushållen och företagen ha tillgång till bredband med den hastigheten. Så lyder visionen och målen i den bredbandsstrategi för Jämtlands län som du just nu håller i handen. För att målen ska nås anges ett antal viktiga punkter i strategin. Många av dessa punkter handlar om samverkan, samarbete och engagemang från såväl enskilda, organisationer, företag som myndigheter. I strategin anges också hur de statliga stödmedel som finns tillgängliga ska användas på bästa sätt. Behoven av ytterligare finansiellt stöd till bredbandsutbyggnad lyfts också fram. Att ge så många som möjligt i länet tillgång till bredband med hög kapacitet är en av de viktigaste frågorna för länets fortsatta utveckling. Förutom tillgång till välutbildad arbetskraft och goda kommunikationer är tillgång till snabba kommunikationer över nätet en förutsättning för både nyetableringar och utveckling av företagen i länet. Tillgång till bredband med hög överföringshastighet är också viktigt för alla som bor och vistas i vårt län. Allt fler tjänster i vår vardag förutsätter tillgång till internet och utvecklingen av både befintliga och nya tjänster ställer krav på allt högre överföringshastigheter. De högt ställda målen för bredbandsutbyggnaden i länet är således avgörande för en positiv utveckling av hela vårt län. Den regionala bredbandsstrategin är tänkt att underlätta arbetet på såväl regional, kommunal som lokal nivå för att uppnå målen. Strategin har tagits fram av Länsstyrelsen och Regionförbundet i Jämtlands län i nära samarbete med länets kommuner. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från ett stort antal organisationer och företag i länet. Det är vår förhoppning att Bredbandsstrategin bidrar till ett långsiktigt samarbete kring bredbandsfrågorna i länet. Britt Bohlin, landshövding Robert Uitto, regionråd 4

53 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Varför bredband i Jämtlands län? Få saker har påverkat utvecklingen i modern tid som IT och de kommunikationsmöjligheter som Internet ger. Allt fler områden i det dagliga livet förutsätter numera tillgång till internet. Det kan handla om vardagliga saker som bokning av biljetter, köp av varor och tjänster, kontakter med myndigheter av olika slag men också om tillgång till information, kunskap och kultur. Tillgång till fungerande internet är idag en förutsättning för de flesta företag, både för marknadsföring och kommunikation med kunder och leverantörer. Många företag levererar också sina tjänster via internet. Jämtlands län är ett utpräglat småföretagarlän. Tillgången till bredbandstjänster blir i många fall en fråga om överlevnad för denna grupp av företag. Jämtlands län har den mest spridda befolkningsstrukturen i hela landet. Länet är också mycket stort till ytan. Detta innebär långa avstånd för många människor och företag. Tillgång till fungerande internet ger nya möjligheter och är särskilt viktigt för företag och boende i ett glesbygdslän som Jämtland. En ökad användning av bredbandstjänster kan också minska resandet, vilket i sin tur bidrar till uppnående av de nationella och regionala miljömålen när det gäller begränsad klimatpåverkan. En god tillgång till IT-infrastruktur med bredbandskapacitet i alla delar av länet kommer således att vara av avgörande betydelse för att bibehålla och öka attraktionskraften för både turism, boende och sysselsättning. Allt fler tjänster levereras via internet och tjänster som idag inte är så kapacitetskrävande kan förväntas bli det i framtiden. Exempelvis används rörliga bilder och ljud allt mer. E-hälsa med tjänster inom hälso- och sjukvård är ett av många områden som utvecklas snabbt och som ställer krav på höga överföringshastigheter. Allt detta ställer krav på tillgång till bredband med möjlighet till hög överföringshastighet i hela länet. Med dagens teknik är det bara fiber som, på längre avstånd, kan medge överföringshastigheter om 100 Mbit/s. Kravet på höga överföringshastigheter i bägge riktningarna bedöms också öka snabbt. Möjligheten till så kallade molntjänster för lagring av information skapar behov av stor överföringskapacitet även uppströms. Många i länet verkar i områden där det inte finns, eller kommer att finnas, tillgång till trådbundet bredband. Det handlar bland annat om företagare och anställda i skogsnäringen och om verksamma i turistnäringen. Också dessa blir i allt högre grad beroende av bredbandstjänster med hög överföringshastighet. De mobila bredbandslösningarna måste därför också byggas ut, både vad gäller yttäckning och överföringshastigheter. En utbyggnad av det trådlösa nätet förutsätter en utbyggnad av fiber till fler basstationer/master i länets glesare delar. 5

54 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Varför behövs en bredbandsstrategi i länet? Regeringen har 2009 antagit en Bredbandsstrategi för Sverige. I denna anges att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Vidare anges att det är viktigt att företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av de möjligheter som kraftfullt bredband ger. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. Regeringen har också under år 2011 antagit strategin IT i människan tjänst- en digital agenda för Sverige. Det är en bred och sammanhållen strategi för ITpolitiken där regeringen presenterar ambitioner, mål och insatser. Man har satt det höga målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den digitala agendan handlar framför allt om hur vi ska använda informationstekniken, inte om infrastrukturen som sådan. En fungerande ITinfrastruktur är dock en förutsättning för ett förverkligande av den digitala agendan. Därför ingår en satsning med stöd till bredbandsutbyggnad om cirka en miljard kronor under en treårsperiod. För att regeringens mål ska kunna uppnås krävs en kraftfull utbyggnad av bredband i hela landet. Regeringens utgångspunkt är att bredband ska tillhandahållas av marknaden. I den nationella strategin poängteras också att regeringen inte ska styra marknaden eller den tekniska utvecklingen. Samtidigt skriver regeringen i sin nationella strategi att förutsättningarna för att bygga ut infrastruktur är sämre i de glesbefolkade delarna av Sverige. För att de hushåll och företag som finns i de mer glesbokade delarna av landet ska få liknande möjligheter som i övriga landet finns det behov av riktade insatser. Av den anledningen finns vissa statliga stöd till bredbandsutbyggnad i områden där en utbyggnad inte bedöms komma till stånd på marknadsmässiga grunder. För att tillgängliga stöd ska nyttjas så effektivt som möjligt behövs strategier som utgår från befintliga förhållanden och mål i respektive län. Genom samordning med annan planering ökar möjligheterna att bygga ut bredband till rimliga kostnader. Det kan handla om samförläggning av tomrör för fiber i samband med grävning för elkablar, vatten- och avlopp eller fjärrvärme. Det kan också handla om att lägga ner tomrör i samband med ny- eller ombyggnad av vägar. Det är också viktigt att hänsyn till behoven av bredband beaktas i samband med fysiska planeringen, det vill säga översikts- och detaljplanering, och i bygglovärenden. Bestämmelser om kommunernas ansvar för bredbandsinfrastruktur har därför införts i den nya plan- och bygglagen (PBL) som gäller från maj För att underlätta denna samordning kan en regional strategi få en stor betydelse. En regional bredbandsstrategi kan också bli ett viktigt underlag vid framtagande av framtida strukturfondsprogram för prioritering av medel ur EU:s strukturfonder. Den kan också bli ett viktigt underlag för såväl framtida landsbygdsprogram som tillväxtprogram när det gäller prioritering av medel ur både EU:s jordbruksfond och nationella statliga medel. 6

55 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Vad är bredband? Post och Telestyrelsen (PTS) definierar bredband som en accessteknik vars snabbaste abonnemang ger överföringshastighet nedströms om minst 1 Mbit/s i genomsnitt. Trådbundet bredband Bredband kan vara trådbundet via»» xdsl/adsl (kopparnätet)»» Kabeltv-nät (koaxialnät)»» Fibernät Dessa tre typer av trådbundet bredband har olika egenskaper. XDSL xdsl är en samlingsbeteckning på en familj av tekniker där man använder digitala modem på vanlig telefonledning. Vilken typ av digitalt system som sänds över ledningen framgår av den bokstav som ersätter x. Exempel på beteckningar är ADSL, SDSL och VDSL. xdsl tekniken, som således baseras på det kopparbaserade telefonnätet, ger flest personer och företag tillgång till bredband. Samtidigt medger det avsevärt lägre överföringshastigheter än både kabeltvnäten och fibernäten. Det snabbast förekommande bredbandsabonnemanget via xdsl under 2011 levererade, enligt PTS, cirka 15 Mbit/s. ADSL har så kallad asymmetrisk överföringshastighet, vilket innebär att det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Överföringshastigheten avtar med avståndet till närmaste telestation. I fortsättningen används begreppet ADSL i detta dokument. KABELTV-NÄT Kabeltv-näten har generellt högre överföringshastigheter än ADSL. Också kabeltv-näten har asymmetrisk överföringshastighet innebärande att det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Överföringshastigheterna avtar med avståndet till närmaste nod. Kabeltv-nät finns nästan uteslutande i tätortsområden. Bredbandstjänster via kabeltv-näten erbjuds i princip bara till privatpersoner. FIBERNÄT Fiber är den accessteknik som medger högst överföringshastigheter. Både abonnemang med symmetrisk och asymmetrisk överföringshastighet erbjuds. Symmetrisk överföringshastighet är viktigt för användare med behov av att skicka stora datamängder såsom exempelvis företag med egna servrar. Överföringshastigheten med fiber avtar inte med avståndet till noden. 7

56 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Trådlöst bredband Bredband kan också vara trådlöst. Fyra huvudgrupper av trådlöst bredband finns för närvarande.»» HSPA (3G för mobilt bredband)»» CDMA 2000 i 450-Mhz-bandet»» LTE (tekniken bakom 4G)»» Radiolänk Också de fyra typerna av trådlöst bredband har sinsemellan olika egenskaper. HSPA (3G FÖR MOBILT BREDBAND) HSPA medger högre överföringshastigheter än CDMA 2000 och tekniken täcker nästan lika stor andel av befolkningen och arbetsställena som CDMA HSPA har dock kortare räckvidd per basstation, vilket innebär att det krävs fler basstationer för att täcka stora landområden. Det finns flera nätägande operatörer som konkurrerar med till stora delar parallella nät. CDMA 2000 I 450-MHZ-BANDET CDMA 2000 är den andra av tre trådlösa tekniker för bredbandsaccess med nationell täckning. Net 1 var i oktober 2011 ensamma om att äga ett nät med möjlighet att leverera bredband med denna teknik. CDMA medger större räckvidd per basstation, vilket innebär att det krävs färre basstationer för att täcka stora landområden. CDMA har lägre överföringshastigheter, vilket gör att det går långsammare att ta emot och skicka filer. LTE (4G) LTE (Long Term Evolution), även kallat 4G, är den trådlösa teknik som i dagsläget medger högst överföringshastigheter. Tekniken är i första hand utvecklad för datatrafik och inte för röstsamtal. Tekniken medger idag överföringshastigheter i paritet med de snabbaste xdsl-abonnemangen. I oktober 2011 nyttjades nästan uteslutande 2,6 GHz-bandet med relativt begränsad yttäckning. Nu börjar även 800 MHz-bandet användas vilket ger förhållandevis bättre yttäckningsegenskaper. RADIOLÄNK Radiolänk är en trådlös förbindelse mellan två punkter och består av en sändare och mottagare med en riktantenn eller en parabol i vardera änden. Radiolänk används ofta för att ansluta en mobil basstation eller för att ansluta en större företagskund, oftast belägna utanför tätorten. En radiolänkförbindelse används sällan för att ansluta hushåll och mindre företag. En radiolänk har ett användningsområde som i stor utsträckning överensstämmer med en fiber, men dess möjliga överföringskapacitet är lägre och avtar med avståndet. Användning av radiolänk kräver tillstånd i vissa frekvensområden. 8

57 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Sammanfattningsvis kan konstateras att det bara är fiber som, med dagens teknik, kan möjliggöra överföringshastigheter om 100 Mbit/s på längre avstånd. Det är också bara fiber som medger höga överföringshastigheter i bägge riktningarna. De trådlösa tekniker som medger högst överföringshastigheter har idag sämst yttäckning och vice versa. Tekniken utvecklas dock hela tiden med successivt förbättrade överföringshastigheter och bättre yttäckning. Nulägesbeskrivning Tidigare utbyggnad Under 2003 träffade länets kommuner avtal med ett antal nätoperatörer om en kraftfull utbyggnad av IT-infrastrukturen i Jämtlands län. Bakgrunden var de målsättningar och beslut om statliga stöd som fattats av riksdagen 1. Efter ett kommungemensamt upphandlingsförfarande träffades avtal enligt nedan. Härjedalens kommun - Härjeåns Nät AB Östersunds kommun - Jämtkraft AB Bergs kommun - Teracom AB (Nuvarande Quadracom) Bräcke kommun - Teracom AB (Nuvarande Quadracom) Krokoms Kommun - Teracom AB (Nuvarande Quadracom) Ragunda kommun - Teracom AB (Nuvarande Quadracom) Strömsunds kommun - Teracom AB (Nuvarande Quadracom) Åre kommun - Teracom AB (Nuvarande Quadracom) De kapacitetskrav som ställdes i samband med utbyggnaden angavs till minst 2 Mbit i bägge riktningarna. Investeringarna som skedde utifrån dessa avtal skedde till största delen med fiber i Härjedalens och Östersunds kommuner. I de kommuner som träffat avtal med Teracom nyttjades kopparnäten i kombination med radiolänk i större utsträckning. Utbyggnaden, som finansierades av såväl statliga medel, EU-medel, kommunala medel som av nätoperatörerna själva, ledde till att en mycket hög andel av befolkningen fick tillgång till bredband utifrån den tidens kapacitetskrav. Av karta 1 framgår de noder för bredband som fanns efter utbyggnaden enligt avtalen ovan. Observera att många av dessa noder inte har fiberanslutning. 1 SFS 2000:1469, SFS 2001:349, 2001:350 9

58 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Karta 1 Bredbandsnoder i Jämtlands län 2007 De avtal som träffades år 2003/2004 mellan sex kommuner i länet och Teracom AB gällde i tio år och löper således ut i början av år Quadracom (som tagit över avtalen från Teracom) har aviserat att de har dålig lönsamhet i vissa delar av sitt nät med få anslutna till flera av sina noder. De har därför påbörjat en dialog med berörda kommuner för att diskutera tiden efter avtalsperiodens slut. I samband med bredbandsutbyggnaden etablerades en kopplingspunkt, den så kallade Länsnoden, som en viktig nod för IT-infrastrukturen i Jämtland med direkt koppling mot den nationella GIX-punkten i Stockholm och Sundsvall. Länsnoden fungerar också som en central trafikväxlingspunkt i länet för samverkan mellan kommunerna. 10

59 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Dessutom byggdes ett fibernät för redundant förbindelse med såväl Västerbottens som Västernorrlands län. Detta nät redovisas i bilaga 1. Som framgår av bilaga 1 har länsnoden vid Östersunds lasarett blivit en regional trafikväxlingspunkt för länets samtliga kommuner. I dagsläget är fem nätoperatörer, varav tre nationella, aktivt anslutna till noden. Regionförbundet Jämtlands län har från och med tecknat avtal med Jämtkraft Telecom AB om datatrafik vid, och drift och service av, länsnoden. Kartläggning av PTS Enligt PTS kartläggning 2 hade år 2011 nära 100 % av befolkningen och arbetsställena i Jämtlands län tillgång till bredband med minst 1 Mbit/s. När det gäller tillgången till bredband om minst 50 Mbit/s är siffrorna betydligt lägre. Bara 35 % av befolkningen och 29 % av arbetsställena hade tillgång till bredband med den hastigheten. Skillnaderna är stora mellan olika delar av länet. I glesbygdsområdena hade bara 17 % av befolkningen och 15 % av arbetsställena tillgång till bredband om minst 50 Mbit/s. Se tabell 1 nedan. Dessvärre saknas statistik när det gäller tillgång till bredband om 100 Mbit/s. Ett rimligt antagande är att de som redovisas ha tillgång till minst 50 Mbit/s i de flesta fall har tillgång till bredband via fiber. Det innebär att de sannolikt också har tillgång till 100 Mbit/s. Tabell 1 Tillgång till bredband i Jämtlands län Andel med tillgång till bredband Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Tillgång till minst (faktisk hastighet) 50 Mbit/s 35 % 29 % 45 % 40 % 17 % 15 % 10 Mbit/s 85 % 78 % 97 % 97 % 60 % 55 % 3 Mbit/s 98 % 97 % 100 % 100 % 94 % 93 % 1 Mbit/s 100 % 100 % 100 % 100 % 99 % 99 % Den goda tillgängligheten till bredband om minst 1-3 Mbit/s kan till stora delar förklaras av den omfattande utbyggnad som skedde i länet i början av 2000-talet. I många av länets glesbebyggda områden nyttjades kopparnäten och radiolänklösningar för att kunna erbjuda bredband till befolkning och arbetsplatser. En förutsättning för en fortsatt god tillgänglighet till bredband med denna kapacitet är att de länkar som används kan vidmakthållas fram till dess att fiber, eller andra tekniker som erbjuder högre överföringshastigheter, finns på plats

60 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Utbyggnad av fibernät har skett på flera håll under senare år, men av tabellen ovan framgår att det är mycket långt kvar till det nationella målet om att 90 % av befolkningen och företagen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Nedan redovisas tillgången till bredband i länets olika kommuner. Också dessa siffror grundar sig på PTS kartläggning. BERGS KOMMUN Antal invånare Antal inv/ km²... 1,3 Yta km² Antal arbetsställen Tabell 2 Tillgång till bredband i Bergs kommun Andel med tillgång till bredband Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Tillgång till minst (faktisk hastighet): 50 Mbit/s 5 % 7 % 2 % 2 % 7 % 9 % 10 Mbit/s 71 % 62 % 96 % 97 % 56 % 50 % 3 Mbit/s 97 % 96 % 100 % 100 % 95 % 95 % 1 Mbit/s 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Bergs kommun har avtal med Quadracom (före detta Teracom) och gjorde sin stora kopparsatsning i början av 2000 talet, därav den höga procentsatsen när det gäller 1 Mbit/s. Även Telia levererar ADSL-tjänster samt fiber LAN-tjänster i vissa orter i Bergs kommun. Några orter i denna kommun har själva satsat på fiberlösning via Jämtkraft Stadsnät i samband med deras vädersäkring. 12

61 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR BRÄCKE KOMMUN Antal invånare Antal inv/ km²... 1,8 Yta km² Antal arbetsställen Tabell 3 Tillgång till bredband i Bräcke kommun Andel med tillgång till bredband Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Tillgång till minst (faktisk hastighet): 50 Mbit/s 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 10 Mbit/s 69 % 57 % 93 % 92 % 44 % 40 % 3 Mbit/s 92 % 89 % 100 % 100 % 84 % 84 % 1 Mbit/s 99 % 99 % 100 % 100 % 98 % 98 % Bräcke kommun har avtal med Quadracom (före detta Teracom) och gjorde sin stora kopparsatsning i början av 2000-talet, därav den höga procentsatsen på 1Mbit/s. Även Telia levererar ADSL-tjänster samt fiber LAN-tjänster i vissa orter i Bräcke kommun. HÄRJEDALENS KOMMUN Antal invånare Antal inv/ km²... 0,9 Yta km² Antal arbetsställen Tabell 4 Tillgång till bredband i Härjedalens kommun Andel med tillgång till bredband Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Tillgång till minst (faktisk hastighet): 50 Mbit/s 5 % 6 % 7 % 8 % 2 % 3 % 10 Mbit/s 80 % 76 % 92 % 94 % 58 % 54 % 3 Mbit/s 97 % 95 % 100 % 100 % 92 % 90 % 1 Mbit/s 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Härjedalens kommun har avtal med Härjeåns Nät AB som gjort satsningar med fiber. Även Telia levererar ADSL-tjänster i vissa orter i Härjedalens kommun. 13

62 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR KROKOMS KOMMUN Antal invånare Antal inv/ km²... 2,3 Yta km² Antal arbetsställen Tabell 5 Tillgång till bredband i Krokoms kommun Andel med tillgång till bredband Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Tillgång till minst (faktisk hastighet): 50 Mbit/s 21 % 17 % 23 % 14 % 20 % 18 % 10 Mbit/s 80 % 70 % 97 % 97 % 64 % 58 % 3 Mbit/s 97 % 93 % 100 % 100 % 94 % 90 % 1 Mbit/s 99 % 99 % 100 % 100 % 99 % 98 % Krokoms kommun har avtal med Quadracom (före detta Teracom) och gjorde sin stora kopparsatsning i början av 2000 talet, därav den höga procentsatsen på 1 Mbit/s. Många orter i denna kommun har själva satsat på fiberlösning via Jämtkraft Stadsnät i samband med deras vädersäkring. Även Telia levererar ADSLtjänster i vissa orter i Krokoms kommun. RAGUNDA KOMMUN Antal invånare Antal inv/ km²... 2,2 Yta km² Antal arbetsställen Tabell 6 Tillgång till bredband i Ragunda kommun Andel med tillgång till bredband Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Tillgång till minst (faktisk hastighet): 50 Mbit/s 1 % 0 % 2 % 1 % 0 % 0 % 10 Mbit/s 73 % 67 % 91 % 91 % 56 % 52 % 3 Mbit/s 99 % 98 % 100 % 100 % 98 % 97 % 1 Mbit/s 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 14

63 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Ragunda kommun har avtal med Quadracom (före detta Teracom) och gjorde sin stora kopparsatsning i början av 2000 talet, därav den höga procentsatsen på 1 Mbit/s. Även Telia levererar ADSL-tjänster samt fiber LAN-tjänster i vissa orter i Ragunda kommun. STRÖMSUNDS KOMMUN Antal invånare Antal inv/ km²... 1,2 Yta km² Antal arbetsställen Tabell 7 Tillgång till bredband i Strömsunds kommun Andel med tillgång till bredband Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Tillgång till minst (faktisk hastighet): 50 Mbit/s 11 % 8 % 18 % 17 % 0 % 0 % 10 Mbit/s 77 % 68 % 98 % 97 % 48 % 44 % 3 Mbit/s 96 % 94 % 100 % 100 % 89 % 88 % 1 Mbit/s 99 % 99 % 100 % 100 % 98 % 98 % Strömsunds kommun har avtal med Quadracom (före detta Teracom) och gjorde sin stora kopparsatsning i början av 2000 talet därav den höga procentsatsen på 1 Mbit/s. Även Telia levererar ADSL-tjänster samt fiber LAN-tjänster i vissa orter i Strömsunds kommun. 15

64 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR ÅRE KOMMUN Antal invånare Antal inv/ km²... 1,4 Yta km² Antal arbetsställen Tabell 8 Tillgång till bredband i Åre kommun Andel med tillgång till bredband Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Tillgång till minst (faktisk hastighet): 50 Mbit/s 14 % 13 % 18 % 18 % 10 % 10 % 10 Mbit/s 76 % 74 % 93 % 95 % 60 % 57 % 3 Mbit/s 98 % 97 % 100 % 100 % 96 % 95 % 1 Mbit/s 99 % 99 % 100 % 100 % 99 % 99 % Åre kommun har avtal med Quadracom (före detta Teracom)och gjorde sin stora kopparsatsning i början av 2000 talet därav den höga procentsatsen på 1 Mbit/s. Många orter i denna kommun har själva satsat på fiberlösning via Jämtkraft Stadsnät i samband med deras vädersäkring. Även Telia levererar ADSL-tjänster samt fiber LAN-tjänster i vissa orter i Åre kommun. ÖSTERSUNDS KOMMUN Antal invånare Antal inv/ km²... 23,7 Yta km² Antal arbetsställen Tabell 9 Tillgång till bredband i Östersunds kommun Andel med tillgång till bredband Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Befolkning Arbetställen Tillgång till minst (faktisk hastighet): 50 Mbit/s 64 % 60 % 67 % 65 % 48 % 47 % 10 Mbit/s 95 % 91 % 98 % 98 % 74 % 70 % 3 Mbit/s 100 % 100 % 100 % 100 % 99 % 99 % 1 Mbit/s 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 16

65 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Östersunds kommun har avtal med Jämtkraft Telecom AB som satsade på fiber tillsammans med Jämtkraft stadsnät, bland annat i samband med deras vädersäkring. I många stadsdelar är fibern samförlagd med fjärrvärmen. Även Telia levererar ADSL-tjänster i vissa orter i Östersunds kommun. Länsstyrelsens kartläggning Av den kartläggning som Länsstyrelsen i Jämtlands län nyligen genomfört visar det sig att de uppgifter som PTS har som grund för sin statistik inte är helt kompletta. Det finns betydligt mer fiber i vårt län än den bild som hittills förmedlats via PTS. Av karta 2 nedan framgår, med blått, de platser i länet där det idag finns fiber. De orter som har noder för fiber är markerade med mörkt blått. De orter där det också finns lokala nät som ger hushåll och företag möjlighet att ansluta sig är markerade med ljusare blått. Vilka orter som har noder för fiber respektive lokala nät redovisas också i tabellform i bilaga 2. De områden på kartan nedan som är markerade med orange färg är de kilometerrutor där det finns folkbokförd befolkning. Orangea områden utan blå punkter är alltså vad vi ofta kallar vita fläckar, det vill säga områden utan tillgång till fiber. I vissa av dessa områden finns dock tillgång till bredband i form av xdsl eller mobila nät. Att orten markerats med mörkblå färg för att det finns en nod för fiber i orten betyder inte alltid att det är möjligt att skapa ett bynät där till en rimlig kostnad. Vilka som är ägare av de i kartan redovisade noderna framgår av bilaga 3. 17

66 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Karta 2 Orter med fiber i Jämtlands län Källa: Länsstyrelsens kartläggning. Orange färg visar kilometerrutor med folkbokförd befolkning Mörkblå punkter visar orter med noder för fiber Ljusblå punkter visar orter med fiber där det också finns lokala spridningsnät 18

67 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Visioner och mål Vision Alla boende och arbetsställen, oavsett var i länet, ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället. Mål I länets alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form finnas senast år Minst 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och resterande cirka 10 % ska ha minst 10 Mbit/s år Redan år 2015 bör 40 % ha tillgång till bredband med den hastigheten. Detta är mycket högt ställda mål då Jämtlands län har en så gles och spridd befolkning. Det är knappast troligt att fiber kommer att dras till alla boende och arbetsställen i länet inom överskådlig tid. I vissa mer avlägset belägna byar kommer andra lösningar än fiber att vara den främsta accesstekniken för bredband. Vägar mot målen I regeringens Bredbandsstrategi för Sverige poängteras att alla aktörer på marknaden har ett ansvar. Det behövs insatser från såväl enskilda, företag som offentliga aktörer för att målen ska nås. Även om regeringens utgångspunkt är att bredband ska tillhandahållas av marknaden står det alldeles klart att en medveten planering och samverkan mellan olika parter behövs. I stora delar av Jämtlands län kommer också finansiella stöd att vara nödvändiga för att nå målen. För att målen i denna strategi ska kunna nås bedöms följande punkter vara viktiga. Utarbeta/uppdatera Kommunala bredbandsstrategier/handlingsprogram I samband med den stora satsning som gjordes på bredband i länet för cirka tio år sedan tog kommunerna fram strategier och program för IT-infrastrukturen i respektive kommun. Kommunernas roll i den fortsatta utbyggnaden av bredband och de nya kraven på bredband i sig ställer krav på nya eller uppdaterade kommunala strategier eller program för bredband. De kommunala bredbandsstrategierna bör utformas utifrån den struktur som föreslås i Bredbandsforums och SKL:s Bredbandsguide. Utöver de uppgifter som anges där bör de kommunala strategierna/handlingsprogrammen både tydliggöra kommunens roll och ambition när det gäller den fortsatta bredbandsutbyggnaden och identifiera områden där särskilda åtgärder behövs för att stimulera en utbyggnad. Några av de frågor som bör behandlas i en kommunal strategi eller handlingsplan är frågan om ägande av IT-infrastrukturen. Har kommunen själv för avsikt att äga viss IT-infrastruktur? Hur ser man på frågan om byalags/intresseföreningars ägande av infrastrukturen? I alla händelser bör öppna nät som möjliggör konkurrens säkerställas. 19

68 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Frågan om i vilken utsträckning kommunen kan biträda byarna i arbetet med att skapa lokala spridningsnät bör också besvaras. Hur kommunen avser att prioritera ansökningar om stöd till bredbandsutbyggnad ur tillgängliga bygdemedel är en annan fråga som kan tydliggöras i en kommunal strategi/handlingsplan. Samförläggning med övrig infrastruktur Genom att gräva ner tomrör för fiber i samband med byggnation för annan infrastruktur kan stora pengar sparas. Dessvärre finns allt för många exempel på att dessa möjligheter inte tagits till vara ens under de senaste åren. Genom att göra både den regionala och de kommunala bredbandsstrategierna kända hos alla berörda aktörer bör förutsättningarna för samförläggning öka. Störst förutsättningar att bevaka möjligheter till samförläggning finns förmodligen på kommunal nivå. När det gäller möjligheterna till samförläggning i samband med åtgärder på det statliga vägnätet har Trafikverket ett särskilt ansvar för att informera kommunerna om planerade åtgärder. Kommunicera nyttan och behoven av bredband Många upplever att dagens bredband i form av till exempel ADSL eller trådlöst bredband fungerar tillräckligt bra för deras behov. De ser då inte vilka krav på överföringshastigheter som de nya tjänster som håller på att utvecklas ställer. För att få till stånd en utbyggnad av fiber i länets olika delar krävs en mycket hög anslutningsgrad. Att visa på de framtida behoven av bredband blir därmed en viktig uppgift för alla parter. Samverka regionalt/kommunalt/lokalt Länsstyrelsen ska, i enlighet med sitt regleringsbrev 3, verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås. Framtagandet av denna Bredbandsstrategi för Jämtlands län är en viktig del i arbetet för att nå de nationella målen. Andra viktiga uppgifter för Länsstyrelsen är att informera om och förmedla statliga stöd till kanalisation och bredbandsutbyggnad utifrån vid varje tillfälle gällande regelverk och tillgängliga medel. Länsstyrelsen ska också främja samverkan mellan de olika aktörer som har uppgifter att fylla för uppnående av såväl de nationella som regionala målen när det gäller IT-infrastruktur. Regionförbundet ansvarar för att ett forum skapas för regelbunden samverkan mellan länets kommuner när det gäller frågor om bredbandsutbyggnaden i länet. Vid behov ska även Länsstyrelsen och andra aktörer bjudas in till dessa möten. Som redan nämnts behövs insatser från många aktörer för att uppnå målen. En viktig fråga att hantera i samverkan mellan kommuner och län, både inom och gentemot våra grannlän, är att underlätta uppkomsten av säkra ortssammanbindande fibernät. Samverkan över riksgränsen I områden som gränsar mot Norge ska möjligheterna till samverkan mellan länderna tas till vara för att öka förutsättningarna för säkra och bra bredbandslösningar i orter på bägge sidor om gränsen. 3 Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende länsstyrelserna, Regeringsbeslut

69 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Stöd byalag och intresseföreningar i bredbandsutbyggnaden Byalag och intresseföreningar kan behöva stöd i sitt arbete att skapa tillgång till bredband i sina byar. Det kan exempelvis handla om att förmedla erfarenheter och ge råd från kommunala tjänstemän vid förstudier och upphandlingar. Det kan också handla om rent ekonomiskt stöd, exempelvis som kommunal offentlig medfinansiering till något av de statliga stöden eller genom prioritering av tillgängliga bygdemedel till dessa ändamål. Kommunens möjligheter och ambition på dessa områden bör tydliggöras i den kommunala bredbandsstrategin/ handlingsprogrammet. Också Länsstyrelsen och Regionförbundet har viktiga roller när det gäller bra och lättillgänglig information till byalag och intresseföreningar om de stöd som kan förmedlas. Dra nytta av vindkraftsutbyggnaden Stora satsningar på vindkraftsparker planeras på flera håll i länet. Många av dessa platser ligger i områden med gles bebyggelse med långa avstånd till tillgänglig fiber. Möjligheten till förläggning av fiber i samband med byggande av nya vägar och nya elnät bör utnyttjas. Kommunerna bör initiera tidiga dialoger med de aktuella företagen och tänkbara nätägare kring dessa frågor. Nyttja befintliga stödmedel optimalt Längre fram i detta dokument beskrivs befintliga stödformer med statlig finansiering och finansiering via EU-fonder. När det gäller de statliga stöd som Länsstyrelsen förmedlar ska ansökningar prövas och prioriteras utifrån gällande prioriteringsgrunder i detta strategidokument (se sidan 23). Verka för ytterligare finansiellt stöd till länet Mycket talar för att befintliga stöd inte kommer att vara tillräckliga för att uppnå målet om att 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år En viktig uppgift är därför att verka för att ytterligare stödmedel blir tillgängliga för bredbandsutbyggnad i Jämtlands län. Frågan måste ges hög prioritet i den regionala utvecklingsstrategi för länet som är under framtagande. Med denna som grund måste programmen som styr nyttjandet av EU:s strukturfonder under kommande period utformas så att de möjliggör stöd till fortsatt bredbandsutbyggnad i länet. Det är också viktigt att även nationella stöd finns tillgängliga för detta ändamål under åren fram till För att ytterligare finansiellt stöd ska tillföras krävs bevakning och engagemang från såväl politiker, organisationer som näringslivet i länet. 21

70 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Befintliga stöd Vilka finansiella stödformer finns för närvarande? EU:s strukturfonder LANDSBYGDSPROGRAMMET Landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingskraften på landsbygden. Det nuvarande landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till och med 2013, med en total budget på cirka 36 miljarder kronor, varav cirka 632 miljoner beräknas användas för lokala bredbandsprojekt. För Jämtlands del har drygt 21 miljoner funnits tillgängliga för stöd till bredbandsutbyggnad under perioden I den budgetproposition som presenterades i september 2012 har ytterligare 600 miljoner anvisats för utbyggnad av bredband i landsbygdsområden. 480 av dessa miljoner tillförs landsbygdsprogrammet och 120 miljoner tillförs PTS för medfinansiering. Av dessa medel har knappt 21 miljoner fördelats till Jämtlands län efter beslut av Jordbruksverket och PTS. Mer information om hur ansökningsprocessen från landsbygdsprogrammet går till finns att hämta på och på Länsstyrelsens hemsida REGIONALA FONDEN Som ett led i den långsiktiga målsättningen att förstärka Europas konkurrenskraft samt bidra till att utjämna de skillnader som finns mellan olika delar av unionen genomförs ett flertal satsningar på infrastrukturell ut- och uppbyggnad. Ett av de viktigaste verktygen för nämnda satsningar är de så kallade regionala strukturfondsprogrammen - ofta kallade strukturfonderna. Befintliga strukturfonder löper under och har en ram om cirka nio miljarder kronor, varav cirka en miljard kunnat användas för bredband. Projekt som finansieras via strukturfonderna omfattar ofta större bredbandsprojekt i till exempel en hel region. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för de åtta regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Myndigheten tar emot ansökningar om EU-medel och gör en laglighetsprövning. Även Strukturfondspartnerskapet är involverat och gör bindande prioriteringar av projekten. Vad gäller Jämtlands län omfattade strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland, Innefattande både Jämtlands och Västernorrlands län, cirka 1,5 miljarder för hela perioden. En mindre del av dessa medel var avsedda för Informationsteknik struktur och tillämpningar och medel har också beviljats för sådana projekt. För närvarande finns fortfarande vissa medel kvar i programmet för denna typ av projekt. Det är viktigt att bevaka att det även under nästa strukturfondsperiod, , kommer att finnas medel för denna typ av åtgärder. För mer information om programmen och hur man ansöker om EU-medel kontakta Tillväxtverket 22

71 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR INTERREG SVERIGE-NORGE EU:s huvudsyfte med Europeiskt Territoriellt Samarbete är att stödja Gränsöverskridande ekonomiska, sociala och miljörelaterade verksamheter, på grundval av gemensamma strategier för en hållbar territoriell utveckling. Genom gränsöverskridande samarbete ska programmet Interreg Sverige-Norge genomföra aktiviteter som bidrar till att utveckla en attraktiv gränsregion. Den totala budgeten inklusive de norska medlen är cirka 335 miljoner SEK för perioden Programmet innehåller ett antal insatser varav infrastruktur är ett. Stora delar av den svensk-norska gränsen består av glesbygdsområden med långa avstånd till större städer och större centra. De långa geografiska avstånden medför att det är svårt att upprätthålla en god service till invånarna. Det är därmed av betydelse att upprätthålla en stabil infrastruktur som möjliggör kommunikation både fysiskt och via bredband eller liknande. Då programperioden snart är över är tillgången på medel begränsad. Inför kommande programperiod finns i förslag till förordning att varje program ska välja inriktning, fyra investeringsprioriteringar, ur en lista över tio tematiska mål. En av dessa investeringsprioriteringar är att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. I ett svensk-norskt partnerskap ska de som har ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna ta ställning till vilka fyra investeringsprioriteringar som ska väljas. Mer information om programmet och ansökningsprocessen finns på Nationella stöd KANALISATIONSSTÖD Från och med 2008 finns, via Post och Telestyrelsen (PTS), ett statligt stöd som syftar till att främja utbyggnad av bredbandsnät på landsbygden där det idag inte finns något marknadsintresse för att investera i bredbandsnät. Stöd ges till projekt där man anlägger tomrör för att förbereda utbyggnad av bredbandsinfrastruktur - så kallad kanalisation. Stödet kan sökas av kommuner, företag, ekonomisk förening, samfällighetsförening eller av privatpersoner. Projekt som beviljas stöd ska vara färdigställda och redovisade inom två år från datum för beslut. Hela stödet betalas ut i efterskott, när projektet har slutförts och slutredovisningen godkänts. Kanalisationsstödet kan uppgå till maximalt 50 procent av kostnaderna som ger rätt till stöd. Länsstyrelsen kan besluta att stödet blir lägre än 50 procent. Kostnader som får räknas in i underlaget är projektering, material, arbete, maskinhyra och liknande kostnader. Kostnader för att utnyttja mark får inte räknas in i underlaget för stöd. I Jämtlands län finns cirka 1,6 miljon tillgängligt för stöd till kanalisation under år Mer information finns att hämta på 23

72 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR PTS MEDFINANSIERING För bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet kräver EU att en nationell offentlig aktör tar en del av kostnaden (så kallad offentlig medfinansiering). För att sänka tröskeln för att starta lokala bredbandsprojekt fick PTS 2010 i uppdrag av regeringen att medfinansiera bredbandsutbyggnad på landsbygden. Intresset för PTS medfinansiering har successivt ökat, vilket även har lett till att ansökningstrycket ökat. Idag beviljas medfinansiering till bredbandsprojekt inom landsbygdsprogrammet och för kanalisationsprojekt (tomrör) som bekostas med särskilda nationella medel. För mer information om hur ansökningsprocessen för PTS medfinansiering går till finns att hämta på REGIONALA UTVECKLINGSMEDEL Regionala utvecklingsmedel (så kallade 1:1-medel) är medel som regeringen tilldelar län och regioner i syfte att stödja det regionala tillväxtarbetet. För budgetåret 2012 omfattar anslaget för landet som helhet drygt 1,5 miljarder kronor. För Jämtlands del uppgår anslaget för år 2012 till 121 miljoner. 76 av dessa är framför allt avsedda för företagsstöd i olika former. Länsstyrelsen fattar beslut om dessa medel. 45 miljoner är avsedda för projektstöd och beslut om dessa medel fattas av Regionförbundet Jämtlands län. Användningen styrs både av gällande förordningar och regionala prioriteringar. De regionala prioriteringarna finns angivna i det regionala tillväxtprogrammet för Jämtlands län. Projektstöd kan användas både för att bekosta hela bredbandsprojekt och som medfinansieringsmedel dvs. för att skala upp andra projekt. Mer information finns på Hur prioritera befintliga stöd? Grunden för att statligt stöd ska kunna beviljas är att en utbyggnad av ITinfrastruktur inte bedöms kunna ske på kommersiell grund inom tre år. En annan grundförutsättning är att nät som anläggs med statligt stöd måste vara tillgängliga för alla operatörer utan diskriminerande villkor. Stöd kommer inte att lämnas till hela kostnaden. För att tillgängliga stöd ska räcka till så många som möjligt förutsätts alltid att en del av kostnaden finansieras privat. För att stöd till lokala spridningsnät ska beviljas måste möjlighet till anslutning till ett stomnät eller ortssammanbindande nät finnas eller planeras i närtid som gör det möjligt att uppnå de höga överföringshastigheter som spridningsnätet dimensioneras för. Under förutsättning att dessa grundvillkor är uppfyllda, hur bör befintliga stödmedel prioriteras? Antal hushåll Att stödet kommer många hushåll till godo och därmed leder till målet om en hög andel hushåll som tillgång till bredband är en viktig prioriteringsgrund. Tillgång till bredband bidrar i hög grad till att öka attraktionskraften i ett område, vilket i sin tur har betydelse för framtida befolkningsutveckling och service och sysselsättning på orten. 24

73 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Antal företag/arbetsställen och antal sysselsatta Att stödet leder till målet om en hög andel företag med bredband är också en viktig prioriteringsgrund. Men också andra arbetsställen än företag ska prioriteras. Det kan till exempel handla om primärkommunal eller landstingskommunal verksamhet med behov av bredbandsuppkoppling. Särskilt arbetsställen med många sysselsatta, eller möjlighet till ökning av antalet sysselsatta ska prioriteras. Hög anslutningsgrad Att en hög andel av de boende och arbetsställena ansluter sig till de lokala näten ger större förutsättningar för att projekten ska lyckas och leder till bättre måluppfyllelse. Antal fritidsboende Allt fler vistas längre perioder i sina fritidshus och har då behov av bredbandstjänster. Tillgång till bredband möjliggör för ännu fler att bo längre perioder i sina fritidshus. En sådan utveckling stärker underlaget för olika former av service och sysselsättning på orten. Att också kunna erbjuda turister och fritidsboende anslutning till gemensamma nät är därför viktigt. Kostnad per hushåll eller arbetsställe eller sysselsatt (kostnadseffektivitet) En låg kostnad per hushåll etcetera gör att tillgängliga stödmedel räcker längre och bidrar till en snabbare måluppfyllelse. Samtidigt kan en mycket låg kostnad per hushåll etcetera indikera att investeringen skulle kunna komma till stånd utan stöd. Möjlighet till fortsatt utbyggnad En utbyggnad som ger möjlighet till fortsatt utbyggnad i området eller kringliggande områden prioriteras före skapandet av öar med bredband. Inte först till kvarn Principen först till kvarn kan medföra att olika projekt inte vägs mot varandra utifrån de prioriteringsgrunder som anges ovan. Även om stödansökningar tas emot löpande bör därför samlade bedömningar av inkomna ansökningar, utifrån tillgängliga medel som Länsstyrelsen har att besluta om och gällande prioriteringsgrunder, göras vid åtminstone två tillfällen per år. Ovan redovisade prioriteringsgrunder är inte rangordnade. En samlad bedömning utifrån punkterna ovan ska göras i varje enskilt fall. Behov av ytterligare stöd För att nå regeringens och länets ambitiösa mål om att minst 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 kommer mycket omfattande investeringar i fiber att behövas. Länet har en så spridd befolkningsstruktur med långa avstånd mellan samhällen och byar att investeringar i många områden inte kan förväntas komma till stånd på marknadsmässiga grunder. 25

74 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR De befintliga stöden bedöms inte räcka till för att få till stånd de investeringar som behövs. Ett räkneexempel ger vid handen att cirka 235 mil fiber behöver dras mellan de olika samhällen och byar i länet som ännu saknar fiber. Vid en genomsnittlig totalkostnad om 150 kronor per meter innebär detta en total investeringskostnad om cirka 350 miljoner kronor. Till denna summa ska läggas kostnaden för att dra lokala nät inom respektive by som ännu saknar sådana. Kostnaden för detta kan, utifrån erfarenhetsvärden från nyligen projekterade nät, uppskattas till cirka 660 miljoner. Det innebär att de totala kostnaderna för att minst 90 procent av alla hushåll och företag i länet ska ha tillgång till fiber uppgår till över en miljard kronor. Det måste poängteras att kostnadsbedömningen är mycket grov. Dessutom bör det påpekas att fiber inte är den enda lösningen för att erbjuda bredband om minst 100 Mbit/s. På korta avstånd kan också vissa trådlösa tekniker vara en bra lösning. Dock krävs fiber fram till basstationer och master också i länets mer glesa och perifera delar. Det står därmed klart att det krävs investeringar till mycket stora kostnader för att uppnå målen i denna strategi. Hur stor del av dessa investeringar som marknaden kommer att stå för är svårt att säga, men då antalet hushåll och företag i många av de byar som ännu saknar fiberförbindelserinte inte är så högt är det knappast troligt att hela denna utbyggnad kommer att ske genom marknaden på kommersiella grunder. Behovet av offentligt stöd för utbyggnad av ytterligare stamnät i form av fiber är därför mycket stort. En annan viktig fråga är hur stora kostnader de enskilda hushållen och företagen är beredda att betala. Av de beräkningar som gjorts framgår att kostnaderna för att dra fiber mellan de byar och samhällen som saknar sådan i vissa fall är mycket hög. När det gäller de lokala näten är kostnaderna ovan beräknade för dragning av fiber fram till fastighetsgräns. Fastighetsägaren förutsätt således stå för kostnaderna för fiberdragning på sin egen fastighet liksom kostnader för anslutning till nätet. Hur stora kostnader som hushållen och företagen är beredda att betala därutöver är en fråga för diskussion, men behovet av ytterligare stöd för fortsatt utbyggnad av lokala nät bedöms som mycket stort. Uppföljning Länsstyrelsen och Regionförbundet ansvarar gemensamt för årliga uppföljningar av bredbandsutbyggnaden i relation till målen. Ett av underlagen för dessa uppföljningar är de årliga kartläggningar som genomförs av Post- och telestyrelsen. Länsstyrelsen har i sitt regleringsbrev ett utpekat ansvar för att redovisa och kommentera utvecklingen inom IT-infrastrukturområdet. Resultaten från dessa uppföljningar, erfarenheter från arbetet, eller ändrade förutsättningar i övrigt när det gäller bredbandsutbyggnaden kan föranleda behov av revidering av strategin. 26

75 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN MOT ÅR Källor»» PTS bredbandskartläggning 2012, rapport nr PTS-ER-2012:11»» Bredbandsstrategi för Sverige, Näringsdepartementet N2009/8317/ITP»» It i människans tjänst en digital agenda för Sverige, Näringsdepartementet N2011/342/ITP»» Bredbandsguiden utkast nr 6 (120914), Bredbandsforum, SKL»» Kommuner kan främja bredbandsutveckling men hur gör man? SKL »» 27

76 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 1 76 Bilaga 1 Robust infrastruktur i Jämtlands län

77 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 1 77 Kartbilden visar de nyetablerade fibersträckorna (heldragna blå, lila, gula, ljusgröna, mörkröda eller klarröda linjer), som tillkommit direkt eller i samverkan med ramprogrammet utöver de grundförbindelser av typen ortssammanbindande nät, som också har etablerats mellan länets centralorter. 1. Länsnod B lila linjer (lasarettet i Östersund) fiberknutpunkt Midskog (här finns exempelvis Svenska Kraftnät etablerad med sitt nationella fibernät) 2 stycken fysiskt åtskilda fibersträckor mellan platserna. 2. Midskog kommunhuvudnod i Hammarstrand nod i Bispgården/ Stadsforsen ljusgrön linje 1 stycken fysiskt åtskild fibersträcka som komplement till grundförbindelse via radiolänk. 3. Bispgården/Stadsforsen Sollefteå Åsele mörkröd linje- Fibersträcka med nyförläggning av delsträckan Sollefteå Junsele. 4. Bispgården/Stadsforsen Liden därefter åtkomst kommunikationsmässigt till länsnod i Sundsvall gul linje. 5. Länsnod B blå och gul linje (lasarettet i Östersund) nod i Ås nod i Strömsund nod i Dorotea Nyförlagd fibersträcka Anslutning mot andra nationella telenät (heldragna klarröda linjer) sker via följande fibersträckor: 1. Länsnod B röd linje (lasarettet i Östersund) Midskog Näverede Borlänge Örebro Köping Enköping Sollentuna Stockholm. 2. Länsnod B röd linje (lasarettet i Östersund) Midskog Långsele Matfors Sundsvall. Som framgår av ovanstående redovisningar av vitala fibersträckor i länet har länsnod B (lasarettet i Östersund) blivit en regional trafikväxlingspunkt för länets samtliga kommuner. Detta innebär att länets kommuner i sina upphandlingar av kommunikationstjänster numera kan ange en gemensam inkopplingspunkt för efterfrågade elektroniska tjänster oavsett kommunens faktiska läge inom länet. Två nätoperatörer har sedan tidigare anslutit sina fibernät till lasarettsområdet. I och med tillkomsten av länsnod B har dessa operatörer också kopplat in sig med fiber till länsnoden. I dagsläget är fem nätoperatörer, vara tre nationella, aktivt anslutna till noden. 29

78 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 78 Bilaga 2 Orter med fiber Bergs kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Tätorter (> 200 inv) Svenstavik x x - Hackås x x x Klövsjö x x - Åsarna x x - Myrviken x x Småorter ( inv) Rätan x - Rätansbyn ** x x - Hoverberg x x - Oviken x x - Ljungdalen x - - Storsjö x - - Vigge x x - Skålan x - - Kövra x x - Stor-Hallen x - - Övriga orter (< 50 inv) Botåsen x x x Brånan x x - Bugården x x x Böle x - - Bölåsen x x x Börtnan x - - Dödre Fjällgården, Storhogna x x - Gillhov x - - Gräftåvallen x - - Hallom x x x Hanabacken x x x Handsjöbyn x - - Helgebacken x x x Hovermo x x x 30

79 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 79 Bergs kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Häggen x x x Hällne x x x Kinderåsen x x - Kvarnsjö x - - Kårgärde x x - Lillå x x x Myre x x - Myssjö x - - Näcksta x x x Nästeln x - - Persåsen x x x Röjan x x - Rörösjön x - - Skucku x - - Svedje x x x Sölvbacken x x x Tosåsen x x x Vikbäcken x x - Västnor x x x Yttergärde x x x Älven x x x Bräcke kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Tätorter (> 200 inv) Bräcke x x - Gällö x x - Kälarne x x - Pilgrimstad x x - Småorter ( inv) Stavre x x - Sundsjö Fanbyn Nyhem x x - 31

80 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 80 Bräcke kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Hunge x x - Rissna x x - Sörbygden x - - Albacken x - - Bensjö x x - Övriga orter (< 50 inv) Bodsjö - x - Bodsjöbygden x x - Bodsjöböle x - - Dockmyr - x - Döviken - x - Fugelsta - x - Gastsjön - x - Gimdalen Gimån x x - Grönviken Grötingen - x - Gullboviken Hemsjö Håsjö x x - Hällesjö x - - Jämtlands Holmsjö Kälen Ljungå x - - Mjösjö - x - Nor Ocksjön Revsund x x - Rind Sidsjö Storåsen Sösjö x - - Tavnäs x x - Våle - x - Västanede Västra Stugusjön Övsjöbyn

81 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 81 Härjedalens kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Tätorter (> 200 inv) Sveg x x x Funäsdalen x x x Hede x x x Vemdalen x x x Ytterhogdal x x x Ulvkälla Lillhärdal x x x Norr-Hede Småorter ( inv) Älvros x x x Hedeviken x x Herrö x x x Tännäs x x x Lofsdalen x x x Bruksvallarna x x x Nilsvallen Linsell x x Långå x x x Tänndalen x x x Vemhån x x Övriga orter (< 50 inv) Aspan x x - Björkbacka - x - Björnrike x x x Byvallen x x x Dravagen x x - Duvberg x - - Fjällnäs x x x Flor x x - Glisssjöberg x x - Glöte x x x Hamra x x x Huskölen - x x Hållan - x x Karlstrand - x - 33

82 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 82 Härjedalens kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Kolsätt - x - Laforsen x - Ljusnedal - x x Medskogsbygget x x - Messlingen - x - Midskog - x - Mittådalen x x - Mosätt Ramundberget - x x Ransjöby Rörhån - x x Vemdalsskalet x x x Vänsjö - x - Ytterberg x x x Äggen - x x Överberg x x x Överhogdal - x x Krokoms kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Tätorter (>200 inv) Krokom x x x Ås x x - Nälden x x - Föllinge x x - Dvärsätt x x - Aspås x x x Änge x x x Trångsviken x x x Vaplan x x - Ytterån x x - Småorter ( inv) Hägra x - - Täng x x x Birka x x - 34

83 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 83 Krokoms kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Ede x x x Stallbacken x x x Kaxås x x x Alsen x x x Tulleråsen x x - Aspåsnäset x x x Laxsjö x - - Kännåsen x - - Rötviken x x x Kluk x x - Ösa och Täng x x - Åse x x - Övriga orter (< 50 inv) Almåsa - x x Anvågen - x x Aspbacken - x - Aspåsböle x x Backen x x Bakvattnet x x - Brattmon - x x Bredbyn x - - By - x x Björnrun Frankrike Gunnarvattnet Birka x x - Sem x x x Norra skärvången x - - Olden Offerdalsberg x - - Rensbodarna x x - Rise x - - Bångåsen - x x Bäcken - x x Böle Ekeberg - x x 35

84 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 84 Krokoms kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Enarsvedjan - x x Finnsäter - x x Fiskviken - x x Flatnor x - - Forsåsen x x Glösa - x - Grötom x x x Gärde - x x Gölikläppen - x x Hallägden - x x Hissmoböle x x x Hissmofors x x x Hotagen Huvulsviken - x x Hållan x x x Häggsjövik x x x Hällänge x x x Häste x x x Jänsmässholmen - x x Kingsta x x - Kittelberget x x - Kläppen x - - Kougsta x x - Kälom x - - Kävåsen - x x Könsta x x - Landön x - - Laxviken Lien - x x Lillholmsjö x - - Lungret - x - Långan x - - Mjäla x x x Nordannälden x x x Näversjöberg x x x Ocke - x x 36

85 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 85 Krokoms kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Ottsjön Oxböle - x x Raftälven - x x Rismon Rörvattnet - x x Sandmyren Storholmsjö Vallrun Västsjön Vinklumpen Västerberg Åsen Rödön x x x Rödösundet x x x Rönnöfors - x x Silje x x x Skärvången x - - Slåtteråsen - x x Stavre x x x Stocke x x x Söderåsen - x x Tjärnåsen - x x Trusta x x x Trången - x x Tullus x x x Tångeråsen x x x Valla x x x Valne x x - Valsjöbyn x - - Vejmon - x x Vike - x x Åflo x x x Åkersjön - x - Ås, Byskogen x x x Önet x x x Önrun - x - 37

86 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 86 Ragunda kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Tätorter (> 200 inv) Hammarstrand x x - Stugun x x - Västra Bispgården x x - Östra Bispgården x x - Småorter ( inv) Ragunda (stationssamhälle) Ragunda och Gisslegård x x x x - Överammer x Krokvåg södra x - - Döviken (del av + del av Krångede) x x - Höglunda x x - Hammaren (västra delen) x - - Borgvattnet x - - Västeråsen Övriga orter (< 50 inv) Ammer x x - Boberg x - - Boden, svarthålsforsen - x - Bomsund x - - Gevågstranden Halån x x - Köttsjön x - - Mårdsjön x - - Näverede - x - Pålgård x - - Skyttmon x - - Torsgård x - - Utanede, Kvarnbäcken Västerede, Dödafallet x x - x x - Västeråsen x - - Österede

87 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 87 Strömsunds kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Tätorter ( > 200 inv) Strömsund x x - Hammerdal x x - Hoting x x - Backe x x - Gäddede x x - Rossön x x - Näsviken Småorter ( inv) Ulriksfors Sikås (östra delen) x x - Strand x - - Tullingsås x x - Norråker x - - Kyrktåsjö x x - Hallviken x x - Fyrås x x - Lövberga x x - Jormvattnet x - - Övriga orter (< 50 inv) Alanäset x x - Väster-Hoting x x - Sikås (västra delen) x x - Brattbäcken - x - Fjällsjösil - x - Fågelberget x x - Gisselås x x - Gussvattnet - x - Gåxsjö x x - Jansjö - x - Järvsand - x - Karbäcken - x - Lidsjöberg x x - Lorås - x - Ollebacken - x - Rafsjöhöjden - x x 39

88 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 88 Strömsunds kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Rörström x x - Lokalt fibernät Sjulsåsen - x - Stornäset - x - Sävselet - x - Torsfjärde - x - Torsfjärden x Västertåsjö - x - Österkälen - x - Åre kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Tätorter (>200 inv) Åre x x x Järpen x x x Mörsil x x x Duved x x x Undersåker x x - Björnänge x x x Hallen x x x Småorter ( inv) Ullån x x - Mattmar x x x Svensta och Hasselbacken x x - Undersåker x x - Kall x x - Storlien x x - Ocke x x Ottsjö x x - Månsåsen x - Heljesund x x Ånn x x - Kläppen norra Slagsån Rista norra

89 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 89 Åre kommun Ort Landareal hektar Övriga orter (< 50 inv) Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Arvesund x x x Backen x - - Beljom Berge - x - Björnen x x - Björnänge + del av Hårbörsta x x x Bratteggen x x x Edsåsdalen x x - Enafors x x - Fäviken Gevsjön - x - Gåje - x x Halabacken - x x Hammarnäset - x x Handöl x x - Huså x x - Hålland (västra delen) Hålland (östra delen) x x - x x - Hållbacken Järpbyn x x x Järsta x x - Kallrör - x - Konäs - x - Krok Kvitsle - x x Låsböle - x - Mårdsund - x - Möckelåsen - x x Nordhallen x - Offne Semlan - x x Skalstugan Sundsbacken - x x Tossberg

90 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 90 Åre kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Trillevallen x x - Vålådalen x x - Ågårdarna - x x Överhallen - x x Östersunds kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Tätorter (> 200 inv) Östersund x x x Brunflo x x x Lit x x x Ope x x x Tandsbyn x x x Häggenås x x x Orrviken x x Optand x x x Marieby x x Småorter ( inv) Gärde + Lunne + Hälle + Bodal Hara x x x Härke x x x Fåker x x x Grytan x x - Böle + Fillsta x x x Södra Söre x x x Härke strand x x x Slandrom x x x Solberg + Sörviken x x x Sännsjölandet + Lillsjöhögen x x x Genvalla x x x Bye + Överbyn x x x Österåsen x x Husås x x Åkre + Gusta x x - 42

91 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 91 Östersunds kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Torvalla x x x Korsta + Prästlägden Loke x x Bjärme x x x Norderåsen x x Lockne x x x Näs och Ålsta x x Övriga orter (< 50 inv) Bledäng - x x Bleka - x x Bodlägden - x x Brattåsen x x x Brevåg - x - Bringåsen - x x Bällsta - x x Börön - x x Digernäs - x x Ede - x x Fagerland - x x Fannbyn - x x Fjäl - x x Frösön x x x Fugelsta - x x Granbo - x x Gremmelgård - x x Grötom - x x Gäle x x x Haga - x x Handog - x x Haxäng x x x Hegled - x x Huse - x x Hållstakvarn x x - Högarna - x x Isön - x x Kallsta - x x 43

92 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 92 Östersunds kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Kangsberg - x x Klockåsen - x x Kläppe - x x Knutbränna - x x Knöva Korsmyrsbränna - x x Kyrkås x x - Labbgård x x x Lits Bye - x - Litsnäset - x x Lugnvik - x x Lungre - x x Långkälen - x x Mo x x - Munkflohögen - x x Målsta - x x Måläng - x x Namn - x x Norderön - x x Norra Lit - x x Nyby - x x Näset - x x Ollstabyn x x - Rasten - x x Ringsta - x x Rossbol x x x Räcksjön - x x Sandviken - x x Sinnberg - x x Sjör - x - Skickja - x x Stackris - x x Stensjö - x x Stocklunda - x x Storbränna - x x Storhögen - x x 44

93 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 2 93 Östersunds kommun Ort Landareal hektar Täthet Inv/ km 2 Befolkning ADSL till kund Fiber fram till ort Lokalt fibernät Sunne - x x Svedje - x x Tand - x x Valne - x x Viken - x x Vålbacken - x x Ångsta - x x Åsan - x x Äspnäs - x x Öd - x x Önsved - x x 45

94 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 3 94 Bilaga 3 Nätägare av fibernoder Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Botåsen Berg x Brånan Berg x Bugården Berg x Bölåsen Berg x Fjällgården, Storhogna Berg x Hackås Berg x x Hallom Berg x Hanabacken Berg x Helgebacken Berg x Hoverberg Berg x Hovermo Berg x Häggen Berg x Hällne Berg x Joxåsen Berg x Klövsjö Berg x Kövra Berg x Lillå Berg x Myrviken Berg x Näcksta Berg x Oviken Berg x x Persåsen Berg x Rätan Berg x Rätansbyn Berg x Röjan Berg x Svedje Berg x Svenstavik Berg x x Sölvbacken Berg x Tosåsen Berg x Vigge Berg x Vikbäcken Berg x Västnor Berg x 46

95 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 3 95 Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Yttergärde Berg x Åsarna Berg x Älven Berg x Gräftåvallen Berg x Kinderåsen Berg x Kårgärde Berg x Fjösåsen Berg x Myre Berg x Bensjö Bräcke x Bodsjö Bräcke x Bräcke Bräcke x x Dockmyr Bräcke x Döviken Bräcke x Stugun / Fugelsta Bräcke x Gastsjön Bräcke x Gimån Bräcke x Grötinge Bräcke x Gällö Bräcke x x Hunge Bräcke x Håsjö Bräcke x Kälarne Bräcke x x Mjösjö Bräcke x Nyhem Bräcke x Pilgrimstad Bräcke x x Revsund Bräcke x Rissna Bräcke x Stavre Bräcke x x Tavnäs Bräcke x Våle Bräcke x Aspan Härjedalen x Björkbacka, Gävleborgs län Härjedalen x Björnrike Härjedalen x x Bruksvallarna Härjedalen x x Byvallen Härjedalen x x 47

96 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 3 96 Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Dravagen Härjedalen x Trafikverket Äggen Härjedalen x Fjällnäs Härjedalen x x Flor Härjedalen x Funäsdalen Härjedalen x x Glissjöberg Härjedalen x Glöte Härjedalen x x Hamrafjället Härjedalen x Hede Härjedalen x x Hedeviken Härjedalen x Herrö Härjedalen x x Huskölen Härjedalen x Hållan Härjedalen Karlstrand Härjedalen x Kolsätt Härjedalen x Lillhärdal Härjedalen x x Linsell Härjedalen x x Ljusnedal Härjedalen x Lofsdalen Härjedalen x x Långå Härjedalen x x Länsnoden Östersund Härjedalen x Medskogsbygget Härjedalen x Messlingen Härjedalen x Mittådalen Härjedalen x Olingdal Härjedalen x Ramundberget Härjedalen x x Ransjöby Härjedalen x Rörhån Härjedalen x Sveg Härjedalen x x Tänndalen Härjedalen x x Tännäs Härjedalen x x Vemdalen Härjedalen x x Vemdalsskalet Härjedalen x x Vemhån Härjedalen x 48

97 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 3 97 Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Vänsjö Härjedalen x Ytterberg Härjedalen x x Ytterhogdal Härjedalen x x Ånge Härjedalen x Älvros Härjedalen x x Ängersjö Härjedalen x Överberg Härjedalen x x Överhogdal Härjedalen x Almåsa Krokom x Alsen Krokom x x Viken, Alsen Krokom x x Aspås Krokom x x Aspåsböle Krokom x Aspåsnäset Krokom x x Backen Krokom x Bakvattnet Krokom x By Krokom x Byskogen Krokom x Bångåsen Krokom x Bäcken Krokom x Dvärsätt Krokom x x Ede Krokom x Ekeberg Krokom x Enarsvedjan Krokom x Finnsäter Krokom x Forsåsen Krokom x Föllinge Krokom x x Granbo Krokom Grötom Krokom x Gölikläppen Krokom x Hallägden Krokom x Hissmoböle Krokom x Huvulsviken Krokom x Hållan Krokom x 49

98 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 3 98 Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Häggsjövik Krokom x Häste Krokom x Jänsmässholmen Krokom x Kaxås Krokom x Kluk Krokom x Krokom Krokom x x Kännåsen Krokom x Kävåsen Krokom x Könsta Krokom x Landön Krokom x Lien Krokom x Lillholmsjö Krokom x Lungret Krokom x Mjäla Krokom x Nordannälden Krokom x Nälden Krokom x x Näversjöberg Krokom x Ocke Krokom x Offerdalsberg Krokom x Oxböle Krokom x Raftälven Krokom x Rödön Krokom x Rödösundet Krokom x Rönnöfors Krokom x Rötviken Krokom x Silje Krokom x Slåtteråsen Krokom x Stocke Krokom x Sånghusvallen Krokom x Söderåsen Krokom x Södra Långan Krokom x Trusta Krokom x Trångsviken Krokom x x x Tulleråsen Krokom x 50

99 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA 3 99 Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Tullus Krokom x Tångeråsen Krokom x Valne Krokom x Vaplan Krokom x Vejmon Krokom x Vike Krokom x Västerstavre Krokom x Ytterån Krokom x x x Åkersjön Krokom x Ås Krokom x x x Änge Krokom x x Önrun Krokom x Ammer Ragunda x Västra Bispgården Ragunda x Östra Bispgården Ragunda x Boden, Svarthålsforsen Ragunda x Döda fallet, Västerede Ragunda x Döviken (del av + Krångede) Ragunda x Halå Ragunda x Hammarstrand Ragunda x x Näverede Ragunda x Ragunda Ragunda x x Strånäset Ragunda x Stugun Ragunda x Utanede, Kvarnbäcken Ragunda x Överammer Ragunda x Alanäset Strömsund x Backe Strömsund x Brattbäcken Strömsund x Fjällsjösil Strömsund x Fyrås Strömsund x x Fågelberget Strömsund x Gisselås Strömsund x Gussvattnet Strömsund x 51

100 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Gåxsjö Strömsund x Gäddede Strömsund x Hallviken Strömsund x x Hammerdal Strömsund x x Hoting Strömsund x x x Jansjö Strömsund x Järvsand Strömsund x Karbäcken Strömsund x Kyrktåsjö Strömsund x Lidsjöberg Strömsund x Lorås Strömsund x Lövberga Strömsund x x Ollebacken Strömsund x Gubbhögen Strömsund x Håkafot Strömsund x Raftsjöhöjden Strömsund x Rossön Strömsund x Rörström Strömsund x x Sikås Strömsund x x Sjulsåsen Strömsund x Stornäset Strömsund x Strömsund Strömsund x x Sävselet Strömsund x Torsfjärnde Strömsund x Tullingsås Strömsund x x Tåsjö Strömsund x Ulriksfors Strömsund x Västertåsjö Strömsund x Österkälen Strömsund x Arvesund Åre x Björnen Åre x Björnänge Åre x x x Bratteggen Åre x Duved Åre x x 52

101 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Edsåsdalen Åre x Enafors Åre x x Gevsjön Åre x Gåje Åre x Halabacken Åre x Hallen Åre x x Hammarnäset Åre x Handöl Åre x Hålland Åre x x x Hållbacken Åre Häljesund Åre x Jämtlands Berge Åre x Järpbyn Åre x Järpen Åre x x x Järsta Åre x x Kall Åre x Kallrör Åre x Konäs Åre x Kvitsle Åre x x Låsböle Åre x Mattmar Åre x x x Månsåsen Åre x x Mårdsund Åre x x Möckelåsen Åre x Mörsil Åre x x x Ocke Åre x Offne Ottsjö Åre Åre Semlan Åre x Storlien Åre x x Sundsbacken Åre x Tossberg Åre Trillevallen Åre x Ullån Åre x x Undersåker Åre x x x 53

102 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Undersåkers Ottsjö Åre x Vålådalen Åre x Ågårdarna Åre x Ånn Åre x x Åre Åre x x x Överhallen Åre x Bjärme Östersund x Bledäng Östersund x Bleka Östersund x Bodlägden Östersund x Brattåsen Östersund x x Brevåg Östersund x Bringåsen Östersund x Brunflo Östersund x x Bye Östersund x Bällsta Östersund x Böle Östersund x Börön Östersund x Digernäs Östersund x Ede Östersund x Fagerland Östersund x Fannbyn Östersund x Fillsta Östersund x Fjäl Östersund x Frösön Östersund x x Fugelsta Östersund x Fåker Östersund x x Granbo Östersund x Genvalla Östersund x x Gremmelgård Östersund x Grytan Östersund x Grötom Östersund x Gusta Östersund x Gäle Östersund x x 54

103 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Haga Östersund x Handog Östersund x Hara Östersund x Haxäng Östersund x Hegled Östersund x Huse Östersund x Husås Östersund x Hållstakvarn Östersund x Häggenås Östersund x x Härke Östersund x Högarna Östersund x Isön Östersund x Kallsta Östersund x Kangsberg Östersund x Klocksåsen Östersund x Kläppe Östersund x Knutbränna Östersund x Knytta Östersund x Knöva Östersund Korsmyrsbränna Östersund x Korsta, Prästlägden Östersund x Kyrkås Östersund x Labbgård Östersund x x Lillsjöhögen Östersund x x Lit Östersund x x Lits Bye Östersund x Litsnäset Östersund x Lockne Östersund x x Loke Östersund x Lugnvik Östersund x Lungre Östersund x Långkälen Östersund x Marieby Östersund x Mo Östersund x x 55

104 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Munkflohögen Östersund x Målsta Östersund x Måläng Östersund x Namn Östersund x Norderåsen Östersund x Norderön Östersund x Norra Lit Östersund x Nyby Östersund x x Näs Östersund x Näset Östersund x Ollstabyn Östersund x Ope Östersund x x Opebäcken Östersund x Optand Östersund x Orrviken Östersund x Rasten Östersund x Ringsta Östersund x Rossbol Östersund x x Räcksjön Östersund x S.Söre Östersund x Sandviken Östersund x Sinnberg Östersund x Sjör Östersund x Skickja Östersund x Slandrom Östersund x Solberg Östersund x Stackris Östersund x Stensjö Östersund x Stocklunda Östersund x Storbränna Östersund x Storhögen Östersund x Sunne Östersund x Svedje Östersund x Sörviken Östersund x 56

105 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Ortnamn Kommun Jämtkraft Skanova Quadracom Härjeåns Trafikverket Tand Östersund x Tandsbyn Östersund x x Torvalla Östersund x x Valne Östersund x Viken Östersund x Vålbacken Östersund x Åkre Östersund x Ångsta Östersund x Åsan Östersund x Äspnäs Östersund x Öd Östersund x Önsved Östersund x Östersund Östersund x x Österåsen Östersund x Överbyn Östersund x 57

106 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Bilaga 4 Ordlista för bredband ADSL Asymmetric digital subscriber line. En digital teknik för hög överföringskapacitet på befintligt telenät med koppartråd. Överföringskapaciteten in till slutanvändare är högre än ut från denna. Anslutningspunkt/Access point Plats där möjlighet finns att ansluta dator till internet eller annat nät. I trådlösa nät syftar anslutningspunkt på basstation. Heter på engelska access point. Bandbredd Frekvensområde som används för överföring av signaler. Vid datakommunikation anger bandbredd överföringskapaciteten. Den anges i antal överförda bit per sekund, vanligen kbit/s eller Mbit/s. Uttrycket bandbredd anger inte hastighet utan kapacitet i en överföring, ungefär som lastkapaciteten hos en långtradare eller personbil, vilka färdas med samma hastighet, anger respektive fordons överföringskapacitet. Heter på engelska bandwidth. Brandvägg Hinder mot oönskad kommunikation mellan olika datornät eller datorer, främst mot intrång i dator eller lokalt datornät. En brandvägg kan vara antingen hårdvara (till exempel annan dator) eller mjukvara (program). Heter på engelska firewall. Bredband Nät med hög överföringskapacitet. Vad som är "hög" varierar dels över tiden, dels med olika myndigheters, organisationers, företags och personers uppfattning. Statliga IT-kommissionen säger att bredband är lika med en överföringskapacitet på minst 5 Mbit/s till och från slutanvändaren. IT-infrastrukturutredningen (SOU 1999:85) och FN-organet Internationella teleunionen sätter gränsen vid minst 2 Mbit/s i båda riktningarna. Konsumentverket, Telia med flera sätter gränsen vid 0,5 Mbit/s. Heter på engelska broadband. E-post eller Epost Elektronisk post, meddelande som skickas mellan datoranvändare i datornät. Heter på engelska electronic mail eller . Exempel på e-postadress: Ethernet Standard för lokala nät (LAN), som kan användas med de flesta typer av datorer. Ethernet är den vanligaste tekniken i lokala nät. FAQ Frequently asked questions, ofta ställda frågor. Lista på ofta ställda frågor i internet- och it-sammanhang, som ska hjälpa användare till rätta. Kallas ofta på svenska Frågor och svar. Fiber (Optisk fiber) En tunn glasledning av kiseldioxid (glas), som överför information via ljus istället för via elektriska signaler som sker i en kopparledning. Möjliggör väldigt höga hastigheter. FTP File transfer protocol, protokoll för att överföra datafiler som bygger på TCP/ IP-protokollet. 58

107 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Gateway Enhet som ger omvandling mellan olika protokoll eller tillämpningar i till exempel en dator eller telefonväxel. Det är också benämning på en knutpunkt för att ge ett lokalt nätverk en gemensam in- och utgång till en extern kommunikationsresurs. Hemsida Sammanhållande webbsidan för en webbplats. Termen används också synonymt med webbplats och för alla typer av sidor på en webbplats. Heter på engelska home page. HTML Hyper text markup language, den vanligaste standarden för att skapa dokument på webben. HTML är ett sidbeskrivningsspråk eller markeringsspråk, som ligger nära naturligt språk och på ett enkelt sätt tillåter användare att skapa länkar mellan olika dokument eller sidor. Sidorna kan innehålla både text och bilder. Hubb Nav i nätverket som datorer och annan utrustning är kopplad till. Heter på engelska hub. Internetleverantör / Operatör Företag eller institution som tillhandahåller anslutning (access) till internet eller specifik internetbaserad tjänst som e-post, tv eller telefoni. Heter på engelska Internet service provider (ISP). IP-adress Unik adress som tilldelas alla datorer på internet. Varje internetansluten dator måste ha en unik IP-adress. IP-adressen består av ett nummer med fyra siffergrupper åtskilda av punkter. Det är internets motsvarighet till telenätets telefonnummer. IP-telefoni Telefoni eller telefontjänst över internet via kommunikationsprotokollet Internet protocol (IP), det vill säga telefoni via datanätet internet istället för vanliga telefonnätet. Kilobit per sekund Måttenhet vid dataöverföring på bit per sekund, ofta avrundat till bit per sekund. Förkortas Kbit/s och kbps. Kryptering Omvandling av klartext till kryptotext (kodad text) med hjälp av kryptosystem och kryptonyckel i syfte att förhindra obehörig åtkomst av konfidentiell information. Lokalt nät Nät med hög överföringskapacitet och begränsad räckvidd, som förbinder ett antal datorer. Ett LAN är ofta begränsat till ett våningsplan, en fastighet, ett fastighetsbestånd eller en ort. Se även WLAN. Länk I webbsammanhang koppling från en viss plats (en symbol, en bild eller ett markerat ord) på en webbsida till en annan plats på samma webbsida eller på en annan webbsida. Mask Program för sabotage, stöld eller oönskat dataintrång, som luras på en dator och automatiskt sprider sig mellan olika datorer över ett lokalt nät och/eller över internet. Mask kan döljas i e-postbilagor eller andra filöverföringar. Se även Trojan och Virus. 59

108 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Mp3 Förkortningen för mpeg-1 audio layer-3, standard för komprimering av musik i digitalt filformat. En mp3-fil är ungefär en tolftedel av originalfilens storlek. Se även Mpeg! Mpeg och MPEG Standard för komprimering av digitala bilder, finns i flera versioner som mpeg-1, mpeg-2 och mpeg-4. MPEG är förkortningen för den organisation, Moving Picture Experts Group, som gett namn åt standarden mpeg. MPEG arbetar med att ta fram standarder för komprimering av bilder, video och musik i digitalt format. Se även Mp3. NIC-SE Network information center Sweden AB, organisation som tillhandahåller, samordnar och står för driften av det nationella registret för domännamn under.se på internet. Näthandel Handel med varor och tjänster via internet. Nätverkskort Tillbehörskort till dator för att via en kabel koppla ihop datorn i ett lokalt nätverk, mot stadsnät/internet etcetera. POP Post office protocol, standard för e-posthantering. Portal Webbsida med ingångar till utbud av tjänster som nyheter, underhållning, andra webbplatser, chattgrupper, söktjänster och e-post. En portal är ofta startsida för en internetanvändare eller startpunkt för en webbsurfare. Router Kommunikationsdator ("växel") i ett datornät, vilken tolkar adresser i inkommande datapaket, väljer den bästa vägen för datapaketen i nätet och kopplar ihop olika nätverk. Router motsvarar i telefonivärlden televäxel och växeltelefonist. Site map / Översikt Innehållsförteckning över webbplats, framställning på webbsida som överskådligt redovisar hur webbplatsen är uppbyggd. Om framställningen är grafisk kan man även använda termen översiktskarta eller orienteringstavla. Skräppost Syftar i digitala sammanhang på reklam, vanligen obeställd, som kommer till elektronisk brevlåda. Kallas även elektronisk skräppost. Heter på engelska spam. Ordet skräppost syftar i vanliga postala sammanhang på direktreklam. Heter på engelska junk mail. SMTP Simple mail transfer protocol, TCP/IP:s protokoll för datorpost (e-post), protokollet och tjänsten för internetbaserad elektronisk post. Snabel-a på engelska uttalat "at" (vid), fungerar som avskiljare mellan individnamn och domännamn i en internetadress som har tidigare kallats kanelbulle, krullalfa, alfaslang och kringel-a. Spridprogram / Shareware Program som får spridas fritt men som användaren förväntas betala en avgift för vid upprepad användning. Heter på engelska shareware. 60

109 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Stadsnät Nät med hög överföringskapacitet, som omfattar en stad eller stor tätort, en kommun eller motsvarande. TCP/IP Transmission control protocol/internet protocol. Protokollen som internet bygger på, finns till de flesta datasystem. TCP/IP krävs för att kunna utnyttja internets tjänster fullt ut. TCP delar upp meddelandena i lagom stora bitar, paket, som skickas över nätet. IP ser till att varje paket har en "adresslapp". TP-test TP-test är ett gratisprogram som används för att testa hastigheten på bredband. Programmet finns att ladda ner på Trojan Program för sabotage, stöld eller oönskat dataintrång, som luras på en dator och utför dolda uppdrag på den angripna datorn. Trojan kan döljas i e-postbilagor eller andra filöverföringar. Se även Mask och Virus. Trådlöst bredband Nät med hög överföringskapacitet, där informationen överförs i luften via radiovågor eller infrarött ljus. Se WLAN. URL Uniform resource locator, ett standardiserat sätt att ange adressen till ett dokument eller en datortjänst på internet, till exempel en webbadress (www. compricer.se) eller FTP-adress (ftp://ftp.compricer.se). Se även Webbadress. VDSL Very high data rate subscriber line, en teknik för hög överföringskapacitet på befintligt telenät med koppartråd. Tekniken liknar den för adsl, men avståndet mellan telestationen och kunden kan vara maximalt cirka 1,5 km. Överföringskapaciteten är cirka 50 Mbit/s vid avstånd på 300 meter. Se även ADSL och xdsl. Virus Program för sabotage, stöld eller oönskat dataintrång, som automatiskt sprider sig på en dator mellan program eller dokument. Virus kan döljas i e-postbilagor eller andra filöverföringar. Se även Mask och Trojan. VOIP Voice over Internet protocol, förmedling av tal (telefoni) via internetprotokollet IP, telefon över internet. Se även IP-telefoni. Webblogg En webbsida med ett eller flera avgränsade ämnen, som ofta fylls på med ny information. En del webbloggar har formen av dagbok, andra är länklistor eller diskussionslistor. Webbloggar kan vara privata eller kommersiella. Tidningar och andra nyhetswebbplatser räknas vanligen inte som webbloggar. Heter på engelska weblog. Webbläsare / Browser Datorprogram för hämtning och visning av information på internet eller ett intranät. Heter på engelska browser. När man är uppkopplad mot ett nät med en webbläsare och söker information kallas det att surfa. Webbmaster Den som skapar och ansvarar för innehållet (text, bilder och ljud) på en webbplats och organiserar den. Webbmaster kan också vara den som sköter webbserver, programmering och annan teknik. Webbmaster kallas även webbmästare, i den första betydelsen även webbredaktör. Heter på engelska webmaster. 61

110 BREDBANDSSTRATEGI FÖR JÄMTLANDS LÄN BILAGA Webbplats Den information som finns samlad i visst ämne, för en viss produkt, för ett visst företag etcetera på webben. Vanligen består en webbplats av ett antal webbsidor och länkar. Kallas även webbsajt eller sajt. Heter på engelska web site. Se även Hemsida. Webbserver Dator och system som gör att en webbplats blir tillgänglig på internet. Wi-Fi Märkning för trådlösa lokala nät (LAN), som är baserade på standarden och godkända av branschorganisationen Wireless Ethernet Compatibility Alliance (Weca). Alla Wi-Fi-märkta produkter är kompatibla med varandra, oavsett tillverkare och märke. WLAN Wireless local area network, trådlöst lokalt nät, trådlös radioteknik med hög överföringskapacitet och begränsad räckvidd, som förbinder ett antal datorer, mobiltelefoner etcetera. WLAN kallas även radio-lan, radio-lan eller LAWN (Local area wireless network). Ett WLAN är ofta begränsat till ett rum, en grupp rum, ett våningsplan, en fastighet eller ett fastighetsområde men kan också omfatta större områden. xdsl xdigital subscriber line. Begreppet xdsl och DSL/dsl är en definition på en grupp tekniker för hög överföringskapacitet med digital teknik på befintligt telenät med tvinnad koppartråd med hjälp av modem (modempar). Se även ADSL, VDSL! Överföringskapacitet (Överföringshastighet) Mått på dataöverföringskapacitet i ett kommunikationsnät mätt i bit per sekund, ibland kallat överföringshastighet. 62

111 111 63

112 112 Postadress: Östersund Besöksadress: Residensgränd 7 Telefon: I samarbete med: EUROPEISKA UNIONEN Landsbygdsprogrammet

113 ÄRENDE / 3 Beslut Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Bildande av Klimatråd för Jämtlands län Länsstyrelsen har i samråd med tjänstemän på Region Jämtland Härjedalen arbetat fram en utformning av ett Klimatråd för Jämtlands län, se bilaga 1. Klimatrådet blir en av flera komponenter i den regionala klimatsamordning som ska bidra till att på ett resurseffektivt sätt göra länets energiomställning och klimatanpassning framgångsrik. Klimatrådet ska utgöra en plattform för idé- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer från näringsliv, offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Sedan juni 2014 är bildandet av ett Klimatråd ett delmål inom insatsområdet Samverkan och lärande i Klimatstrategi för Jämtlands län, se bilaga Förslaget till utformning av Klimatrådet har remissats brett i länet i februari-mars 2015, se remissammanställning i bilaga 3. Beslut om bildande och utformning av Klimatråd Härmed beslutar Länsstyrelsen att bilda Klimatrådet enligt förslaget, se bilaga 1, om Klimatrådets syfte, organisation och arbetssätt, men med följande justering av remissens Förslag till organisationer i Styrgruppen för Klimatrådet 3 : Kommunernas representation minskas från åtta platser till två, i enlighet med Regionens remissförslag: Kommungruppen representeras av två kommuner vilka utses av kommunerna själva inom Regionens samverkansråd. För att stärka 1 Beslut om att bilda ett Klimatråd fanns med redan i Länsstyrelsens beslut om Strategiska steg i länets klimatsamordning , dnr Region Jämtland Härjedalen har via Regionala utvecklingsnämnden bekräftat sitt deltagande i enlighet med framlagt förslag (Dnr RUN/440/2015). 3 Remissförslagets bilaga 1. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd

114 2 / kommunernas representation i Klimatrådet som helhet, så inbjuds dessa att istället delta med minst två-tre representanter i Klimatrådets Samverkansgrupp. Tillägg för representation från besöksnäringen i Styrgruppen. Här föreslås Jämtland Härjedalen Turism som representant. Trafikverket föreslår Regionchef som ordinarie respektive chef för Planering region Mitt Utredning (PLmu) som ersättare. Mittuniversitetet föreslår Prorektor som ordinarie, och att ersättare utses efter behov. Länsstyrelsen anser det viktigt att även ersättare utses för att öka kontinuiteten och den löpande kompetenssamlingen i Styrgruppen. Region Jämtland Härjedalen anser att både ordinarie och ersättare bör vara regionpolitiker, så här föreslås regionråd för båda posterna. Skogsstyrelsen anser att representationen inte nödvändigtvis sker av distriktschefer. Länsstyrelsen understryker att det är viktigt för Styrgruppens funktion att representanterna sitter i ledande positioner. Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen inbjuder gemensamt följande 11 organisationer att delta i Styrgruppen: Organisation Titel/funktion Ersättare Länsstyrelsen Landshövding Länsråd Region Jämtland Härjedalen Regionråd Regionråd Kommun 1 KS ordförande Vice KS ordförande Kommun 2 KS ordförande Vice KS ordförande Skogsstyrelsen, region nord Distriktschef 1 Distriktschef 2 Sametinget Styrelseledamot (lokal) Led. Näringsnämnden Trafikverket, region mitt Regionchef Chef för PLmu (Planering region Mitt Utredning) Mittuniversitetet Prorektor (Återstår att utse) Svenskt näringsliv, region Östersund Regionchef (Återstår att utse) LRF Jämtland Ordf. Regionstyrelsen Regionchef Jämtland Härjedalen Turism Verkställande direktör (Återstår att utse) Tabell: Organisationer inbjuds att delta i Styrgruppen till Klimatrådet enligt tabellens sammansättning.

115 115

116 1 / Andersson Elin Bilaga 1 Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Klimatråd för Jämtlands län - syfte, organisation och arbetssätt Effekterna av den globala uppvärmningen börjar redan göra sig kända och aktualiserar på ett påtagligt sätt behovet av en omfattande samhällsomställning. Det är av största vikt att snabbt minska utsläppen för att begränsa fortsatt klimatpåverkan, samt att identifiera risker och sårbarheter och anpassa samhället till nya förutsättningar. För att klara denna genomgripande omställning behövs en målmedveten samverkan mellan länets aktörer. För att skapa förutsättning för en sådan långsiktig samverkan har Länsstyrelsen tillsammans med Region Jämtland Härjedalen utformat nedanstående förslag till bildandet av ett Klimatråd. Utformning av Klimatråd för Jämtlands län Klimatrådets syfte Klimatrådet ska bidra till att på ett resurseffektivt sätt göra länets energiomställning och klimatanpassning framgångsrik. Klimatrådets uppgifter Klimatrådet ska utgöra en plattform för idé- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer från näringsliv, offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Klimatrådet ska medverka i att utforma och förankra den övergripande färdriktningen för det regionala klimatarbetet, bedöma strategiska och prioriterade klimataktiviteter, samt bidra till att identifiera drivkrafter, hinder, sårbarheter och möjligheter i länets klimatsamordning, energiomställning och klimatanpassning. Klimatrådet ska delta i den fortlöpande utvecklingen av Klimatstrategi för Jämtlands län, med tillhörande åtgärdsplaner, och vara drivande i genomförandet av denna. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd

117 2 / Klimatrådet ska särskilt stimulera ökat samarbete mellan olika aktörer, följa upp föreslagna åtgärder, identifiera synergieffekter och målkonflikter inom klimatarbetet och i relation till övrig samhällsutveckling, hitta sätt att styra finansiering för genomförande av åtgärder i Klimatstrategins åtgärdsplaner. Klimatrådets förvaltare Hanteringen av de hot och möjligheter som klimatförändringarna innebär för enskilda verksamheter och för den regionala utvecklingen underlättas om de regionala aktörerna är eniga och samspelta. Klimatrådet förvaltas därför gemensamt av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Ett delat förvaltarskap ger löpande tillfällen att utveckla samarbetet, hitta samverkansfördelar och lösa målkonflikter i de två organisationernas uppdrag. Klimatrådets organisation Klimatrådet ska organiseras i tre olika funktioner som alla arbetar mot samma syfte och mål, men som representerar olika nivåer av beredande och beslutande inom medlemmarnas organisationer. Figur 1. Klimatrådets organisation.

118 3 / Klimatrådets Styrgrupp Styrgruppens uppgift är att, genom fortlöpande strategisk ledning, säkerhetsställa att Klimatrådet drivs enligt de intentioner som beskrivs i detta dokument. Styrgruppen ska också verka för att organisationerna i Samverkansgruppen uppfyller sina åtaganden om regional samverkan i organisationernas avsiktsförklaringar 1. Styrgruppen föreslås bestå av företrädare i ledande befattningar från näringsliv, kommuner, regionala samverkansorgan och statliga myndigheter. Styrgruppen sätts samman efter riktad inbjudan från Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen gemensamt, enligt bilaga 1 Förslag till sammansättning av Styrgrupp inom Klimatrådet för Jämtlands län. Klimatrådets Arbetsutskott Arbetsutskottet tar fram förslag till beslut eller aktiviteter som sedan hanteras av Samverkansgruppen och/eller Styrgruppen. Arbetsutskottet sköter Klimatrådets löpande administration och ansvarar för dokumentation vid rådets möten. Arbetsutskott för Klimatrådet utgörs av tjänstemän vid Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen. Klimatrådets Samverkansgrupp Samverkansgruppens uppgift är att behandla olika klimatstrategiska frågor i kreativ dialog i till exempel workshops eller tillfälliga arbetsgrupper. Resultaten förs därefter vidare till arbetsutskottet för fortsatt hantering. Till Samverkansgruppen inbjuds de kontaktpersoner som meddelats i en organisations avsiktsförklaring 2. 1 Se information om avsiktsförklaring på samt i bilaga 2 om Klimatstrategins kapitel Samverkan och lärande (delmål 1C). 2 Se fotnot 1.

119 4 / Klimatrådets möten Klimatrådets Styrgrupp föreslås sammanträda 1-2 gånger per år och Samverkansgruppen föreslås sammanträda 2-3 gånger per år. Arbetsutskottet sammanträder vid behov. Utöver medlemmarna i Klimatrådets Styrgrupp, Samverkansgrupp och Arbetsutskott kan även andra organisationer föreslå att ett ärende ska behandlas i Klimatrådet. Ordförandeskapet i styrgrupp och samverkansgrupp roteras mellan rådets två förvaltare Länsstyrelsen och Region Jämtland. Dagordning för möten i styrgrupp och samverkansgrupp bereds av Arbetsutskottet.

120 KLIMATSTRATEGI REGIONALA MÅL OCH ÅTGÄRDER Bilaga Samverkan och lärande För att nå en hållbar utveckling behöver befintlig kunskap nå ut till dem som på olika sätt arbetar med klimatrelaterade frågor i samhällsbyggnad och näringsverksamhet. Mål 1. Samverkan och lärande Länets klimatarbete kvalitetssäkras och följs upp i samarbete med länets aktörer. DELMÅL 1A KLIMATFOKUS JÄMTLANDS LÄN, EN PLATTFORM FÖR SAMVERKAN OCH LÄRANDE, SAMLAR LÄNETS KOMPETENS I OLIKA KONSTELLATIONER OCH DIALOGFORMER (ÅR 2014). En arbetsmodell för klimatsamordning började utvecklas under Fossilbränslefritt 2030-dialogerna åren Arbetsmodellen har nu utvecklats till en plattform för lärande och samverkan som går under namnet Klimatfokus Jämtlands län. Klimatkompetensen i länet samlas i olika konstellationer och dialogformer för att på ett samlat och innovativt sätt hitta samverkansområden, samverkansformer, finansiering och uppslag till nya klimatprojekt. Detta kvalitetssäkrar de strategiska valen och gör arbetet framgångsrikt och kostnadseffektivt. Med rätt fokus kan det också leda till innovationer, näringslivsutveckling och regional utveckling. DELMÅL 1B ETT KLIMATRÅD FÖR JÄMTLANDS LÄN HAR BILDATS OCH KOMPLETTERAR LÄNETS PLATTFORM KLIMATFOKUS (ÅR 2014) Ett klimatråd eller dylik styr- eller rådsfunktion är sedan länge efterfrågad av aktörerna i länet, och utgör därför ett av flera strategiska steg i den regionala klimatsamordningen. För att klimatarbetet ska få den förankring, status och tydliga färdriktning som behövs för att hantera lösningar, hotbilder och hitta möjligheterna i klimatarbetet, så bör rådet bestå av företrädare med ledande befattningar inom politik, näringsliv och regionala myndigheter i länet. Klimatrådet ska komplettera och utgöra en viktig funktion i Klimatfokus, som är länets plattform för samverkan och lärande kring klimatfrågor. DELMÅL 1C EN AVSIKTSFÖRKLARING KAN UNDERTECKNAS FÖR DELTAGANDE I REGIONAL SAMVERKAN OCH LÄRANDE (ÅR 2014). Med början hösten 2013 så har aktörer i länet kunnat avge en formell avsiktsförklaring 44. Genom den kan länets olika organisationer formellt uttrycka att de avser att delta i ett samordnat klimatarbete för länet, och att de åtar sig:» att delta med kompetens och erfarenhet i de breda aktörsdialoger som ligger till grund för den regionala samordningen av klimatmål, energiomställning och klimatanpassning.» att göra ett för organisationen relevant urval av regionala klimatmål och klimatåtgärder, samt integrera dessa i redan befintligt klimatarbete, beslutsprocesser och dagligt arbete.» att kommunicera organisationens klimataktiviteter och resultat till Klimatfokus. Detta kan i gengäld ge viktig kunskap, kvalitetssäkring och spridning av organisationens klimatarbete. 36

121 KLIMATSTRATEGI REGIONALA MÅL OCH ÅTGÄRDER 121 DELMÅL 1D ENSKILDA AKTÖRER KAN UNDERTECKNA ETT FORMELLT ÅTAGANDE OM ATT GENOMFÖRA REGIONALA ÅTGÄRDER OCH LOKALA KLIMATAKTIVITETER (ÅR 2015). När klimatstrategin och dess regionala åtgärdsprogram är färdiga kan arbetet övergå i en fas där aktörerna kan åta sig att genomföra eller bidra till genomförandet av de åtgärder som utpekats som de mest prioriterade. Det är dessa åtgärder som i första hand finansieras av särskilt avsatta regionala klimatmedel 45. Organisationen kan också åta sig att genomföra andra mindre prioriterade åtgärder i regionala åtgärdsprogram, eller passa på att meddela vilka andra insatser och projekt som organisationen kan och vill genomföra. DELMÅL 1E DET FINNS EFFEKTIVA VERKTYG SOM UNDERLÄTTAR ÅTGÄRDSUPPFÖLJNING OCH KLIMATKOMMUNIKATION (ÅR 2015). Länsstyrelsen kommer att utveckla verktyg i syfte att underlätta den regionala samordningen. Genom att ta fram smart utformade publika webbverktyg kan aktörerna själva utforma sitt åtagande, göra sin resultatuppföljning, och att på ett enkelt sätt kommunicera resultat för andra aktörer och för allmänheten i stort. DELMÅL 1F DET FINNS BRA RUTINER FÖR ATT SKAPA OCH FÖRMEDLA FINANSIERINGSMÖJLIGHETER FÖR KLIMATAKTIVITETER (ÅR 2015). Att stärka finansieringen är en viktig förutsättning för ett åtgärdseffektivt klimatarbete 46. Det gäller att skapa rutiner för att säkra upp att till exempel strukturfonder, Landsbygdsprogrammet och fördelning av regionala utvecklingsmedel utformas så att finansiering kan styras mot de mål och åtgärder som är högst prioriterade i länets Klimatstrategi. Foto: Tina Stafrén 37

122 KLIMATSTRATEGI REGIONALA MÅL OCH ÅTGÄRDER 122 Åtgärdsplan för samverkan och lärande, år Föreslagen aktör* Mål 1 Samverkan och lärande Länets klimatarbete kvalitetssäkras och följs upp i samarbete med länets aktörer Delmål för samverkan och lärande 1A Klimatfokus Jämtlands län, en plattform för samverkan och lärande, samlar länets kompetens i olika konstellationer och dialogformer. Länsstyrelsen och Regionförbundet B Ett Klimatråd för Jämtlands län har bildats och kompletterar länets plattform Klimatfokus. Länsstyrelsen och Regionförbundet C En Avsiktsförklaring kan undertecknas för deltagande i regional samverkan och lärande. Länsstyrelsen D Enskilda aktörer kan underteckna ett formellt åtagande om att genomföra regionala åtgärder och lokala klimataktiviteter. Länsstyrelsen E Det finns effektiva verktyg som underlättar åtgärdsuppföljning och klimatkommunikation. Länsstyrelsen F Det finns bra rutiner för att skapa och förmedla finansieringsmöjligheter för klimataktiviteter. Regionförbundet och Länsstyrelsen 2015 Regionala åtgärder 1.1 Identifiera befintliga nätverk som kan gynna samverkan i olika delar av länets klimatarbete. Skapa nya nätverk där det är nödvändigt. Regionförbundet, Länsstyrelsen Kunskapsunderlag att ta fram kunskapsunderlag och beslutsunderlag som kan användas för att integrera klimatarbetet i det dagliga arbetet inom alla berörda samhällssektorer. Länsstyrelsen Utveckla nyckeltal/indikatorer för uppföljning av energiomställning och klimatanpassning. Länsstyrelsen Samsynkning av de olika planer och program som finns i länet och som kan påverka måluppfyllelsen för Klimatstrategin och dess åtgärdsplaner. Regionförbundet, Länsstyrelsen Lyfta fram de klimataktiviteter som sker i länet, och allra helst de goda exemplen. Länsstyrelsen Vidareförmedla erfarenheter och omvärldsbevakning som görs av länets olika aktörer. Länsstyrelsen Arbeta för attitydförändringar och trendskapande. Länsstyrelsen Etablera rutiner för kontinuerlig kunskapsöverföring mellan Mittuniversitetet och olika klimataktörer. Länsstyrelsen Sprid kunskap om klimatarbete till studenter vid Mittuniversitetet och gymnasieskolorna, särskilt naturbruksgymnasier. Länsstyrelsen Ta del av och bidra till EU:s förslag om Grönbok för försäkringar vid naturolyckor. Länsstyrelsen, Regionförbundet Undersöka intresse och möjligheter för att upprätta en arena där aktörer kan mötas för att pröva och utveckla innovativa produkter och tjänster, samt om det kan kopplas projektstöd till resultaten. Regionförbundet, Länsstyrelsen *Föreslagna aktörer är tänkbara aktörer som har förslagits av Länsstyrelsen i Jämtlands län; aktörerna har inte i det här skedet åtagit sig att utföra åtgärder. Aktörerna har räknats upp utan inbördes ordning gällande ansvar eller betydelse för genomgörande av mål och åtgärder. 38

123 Bilaga Klimatråd för Jämtlands län förslag Remissammanställning Elin Andersson, Dnr: REMISSAMMANSTÄLLNING GÄLLANDE KLIMATRÅD FÖR JÄMTLANDS LÄN FÖRSLAG OM BILDANDE OCH UTFORMNING. Remissen skickades ut till offentlig verksamhet (31 st) näringsliv (45 st) och övriga organisationer (30 st). Nedanstående tabell visar vilka organisationer som lämnat synpunkter på remissen (17 st, varav 5 kommuner) eller meddelat att de avstår från att yttra sig (3 st). Några organisationer (6 st) har lämnat sitt remissvar efter att svarstidens hade gått ut, men dessa svar och synpunkter har ändå tagits under fullt beaktande. Inkom, datum Organisation Företagarna Jämtland Härjedalen Turism (JHT) Torsta AB Generell synpunkt Företagarna har inget uppdrag/mandat från medlemsföretagen att arbeta med klimatfrågorna och kan därför inte delta i någon funktion av Klimatrådet. Företagarna står dock gärna med på sändlistan för information, och kan i relevanta/konkreta ärenden vidarebefordra till medlemsföretagen. Stödjer bildande enligt förslaget. Ett bra initiativ! Har inga invändningar mot förslaget. Synpunkt om Klimatrådets organisation och arbetssätt (styrgrupp samverkansgrupp AU) Företagarna har ingen synpunkt på sammansättningen av Klimatrådet. Synpunkt om storlek och sammansättning av Klimatrådets Styrgrupp Det är viktigt att Styrgruppen får mandat att kunna genomföra åtgärder. Besöksnäringen bör representeras i Styrgruppen, liksom andra näringar. Kommentar (Lst)

124 Bilaga Klimatråd för Jämtlands län förslag Remissammanställning Elin Andersson, Dnr: Östersunds kommun Ragunda kommun Härjedalens kommun Kommunstyrelsen bifaller den föreslagna organisationen och arbetssättet. Bygg och miljönämnden översänder synpunkter på remissen. Nämnden föreslår också att kommunen vid förfrågan avger en avsiktsförklaring för att ta del av information och stöd i arbetet, samt möjlighet att påverka. Inget att anmärka vad gäller föreslagen organisations sammansättning. Organisationen bedöms som lämplig utifrån de uppdrag som finns. Viktigt att hitta rätt aktörer till Samverkansgruppen, samt att kunskapsöverföringen till rådet inte blir för betungande för organisationerna. Övergripande ställer sig kommunen positiv, men ett förtydligande behövs för förhållandet mellan Klimatfokus och Klimatrådet, samt om mötesfrekvensen för arbetsgrupper. Samverkansgruppens sätts samman av organisationerna själva, genom tecknande av avsiktsförklaring. Klimatfokus är namnet hela klimatsamordningen för länet med framtagande av kunskapsunderlag, målsättningar, åtgärder och verktyg för uppföljning och kommunikation. Klimatrådet ska utgöra en av komponenterna i Klimatfokus, en plattform dialog om arbetet inom Klimatfokus och om klimatfrågor i allmänhet. Arbetsgrupper under Samverkansgruppen bildas tillfälligt/behovsstyrt så tidsåtgången kan inte specificeras.

125 Bilaga Klimatråd för Jämtlands län förslag Remissammanställning Elin Andersson, Dnr: Åre kommun Folkhälsomyndigheten Statkraft Sverige AB Kommunstyrelsen antar Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteyttrande. Har inga synpunkter på Länsstyrelsens förslag. Positivt inställd och ser det som ett viktigt initiativ, och en bra möjlighet för Statkraft att få delta i ett bredare arbete. Förslaget innebär en bra struktur för ett gemensamt strategiskt klimatarbete i regionen. Organisationen är tydlig, men eftersom klimatfrågan rör så många sektorer i samhället så blir det sammanlagt många deltagare i Klimatrådets olika nivåer. Därmed risk för att arbetet blir tungt och långsamt. Arbetssättet och organisationen ser generellt bra ut. Hoppas att energibolagen kan bidra med förståelse för energisystemet (oavsett i vilken funktion av Klimatrådet som dessa representeras). Det är viktigt med representation från besöksnäringen i Styrgruppen. Bra med representanter i ledande positioner, eftersom en viktig uppgift är att ha en helhetssyn och kunna värdera för och nackdelar med olika förslag.

126 Bilaga Klimatråd för Jämtlands län förslag Remissammanställning Elin Andersson, Dnr: Skogsstyrelsen Sametinget Jämtkraft AB Rådet kan ge de bästa förutsättningar för såväl regional utveckling som för uthålligt samhälle och företag. Ser svårighet i att myndigheten avger avsiktsförklaring, och kan därmed inte medverka i Samverkansgruppen. Förslaget verkar relevant, dock saknas många samiska aktörer. Ser positivt på föreslagen organisation och utformning. Deltar gärna i Styrgruppen, men inte nödvändigtvis med distriktschefer utan kanske med annan utsedd person. Anser att Styrgruppens storlek och sammansättning är bra. Att avge avsiktsförklaring innebär att bidra till det regionala arbetet såsom organisationen har möjlighet till, och då i enlighet med t.ex. regeringsuppdrag och nationell policy. Skogsstyrelsen ser storleken på Styrgruppen som lagom, men har då uppfattat förslaget som att nio organisationer tar plats i Styrgruppen. I förslaget har dock kommunerna en plats var, summa 16 platser. De samiska aktörerna kommer att erbjudas att skriva under avsiktsförklaring och bereds därmed plats i Samverkansgruppen.

127 Bilaga Klimatråd för Jämtlands län förslag Remissammanställning Elin Andersson, Dnr: Trafikverket Ser positivt på bildande och utformandet. Viktigt att fokus ligger på begränsad klimatpåverkan, när många beslut har en tendens att i första hand grundas på ekonomi. Viktigt att använda aktörernas tid på effektivt sätt, så de tre funktionerna som bildar Klimatrådet är ett bra förslag där man kan fördela arbetet, från mer detaljerat till mer övergripande och beslutande. Kommer Samverkansgrupp och Arbetsutskott också ha ersättare och ett minsta antal deltagande vid möten? Bra storlek och sammansättning. Skulle kunna kompletteras med Länstrafiken. Beslutet får troligen tyngd om Styrgruppen består av personer i chefs /ordförandeställning. Positivt om man kan sträva efter en jämn köns och åldersfördelning i Styrgruppen. Som ersättare för Trafikverkets regionchef föreslås nuvarande chef på PLmu (Planering region mitt Utredning). I kommande inbjudan till Klimatrådet kommer ersättarplatsen i Styrgruppen att ändras till chefen på PLmu. Samverkansgruppens möten kommer sannolikt att variera i antal deltagare, beroende på aktuella frågor och agenda för mötet. Mötena kommer sannolikt att få karaktär av seminarium/workshop, samt kompletteras med dialog i tillfälliga arbetsgrupper. Arbetsutskottet kommer att bestå av Regionens och Länsstyrelsens handläggare för energiomställning och klimatanpassning, i dagsläget en grupp om ca. 4 6 personer.

128 Bilaga Klimatråd för Jämtlands län förslag Remissammanställning Elin Andersson, Dnr: Mittuniversitetet Strömsunds kommun Försäkringskassan Arbetet med Klimatstrategin är viktigt och Mittuniversitetet har beslutat att medverka i Samverkansgruppen. Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till bildande och utformning. Positiv till förslaget och kommer att följa arbetet med intresse. Principen med Styrgrupp Samverkansgrupp Arbetsutskott är bra. Viktigt att tydliggöra arbetssättet, särskilt i Samverkansgruppen. Temporära/behovsstyrda arbetsgrupper är bra för att få fokus på specifika uppgifter. Finns risk att rådet blir tungarbetat, men det kan vara ett bra sätt att få igång arbetet och få en tillräckligt bred förankring. Utan bred förankring kan omställningarna bli svårgenomförbara. Viktigt att rådet arbetar utifrån vetenskaplig grund och föreslår att någon från Miun adjungerad i Arbetsutskottet. Försäkringskassan har inga särskilda synpunkter. Styrgruppen är stor men vi bedömer det nödvändigt med denna representativa sammansättning för att ge bred förankring. För att få en mer direkt och regional förankring föreslås att Mittuniversitets representant i Styrgruppen blir universitetets Prorektor och att ersättare utses efter behov. Försäkringskassan har inga särskilda synpunkter. Mittuniversitet uttrycker exempel på representation som saknas i Samverkansgruppen. Gruppen sätts dock samman av organisationerna själva, genom tecknande av avsiktsförklaring. Arbetssättet för de olika funktionerna ska utvecklas och beskrivas, men den utvecklingen ska få ske i dialog med de deltagande organisationerna, och därefter lyftas till diskussion allteftersom arbetet fortskrider.

129 Bilaga Klimatråd för Jämtlands län förslag Remissammanställning Elin Andersson, Dnr: (Meddelat beslut ) Region Jämtlands Härjedalen Sammansättningen av arbetsutskottet är bra och bygger vidare på tidigare klimatsamverkan. Styrgruppen bör minskas och breddas. Förslag: Vi föreslår att kommungruppen representeras av två kommuner vilka utses av kommunerna själva inom Regionens samverkansråd. (Ej diskuterat med samverkansrådet innan remissvar). Näringslivet bör beredas mer plats. Förslag om ändring i remissförslaget: tillägg med Skistar, Jämtkraft, IUC Zgroup, och stryk Skogsstyrelsen, Sametinget och LRF (totalt 9 ledamöter). Regionens representanter bör vara politiker både som ordinarie och ersättare Tillväxtanalys Avstår ifrån att yttra sig Folkhälsomyndigheten Avstår ifrån att yttra sig Sveriges Lantbruksuniversitet Avstår ifrån att yttra sig.

130 Avsiktsförklaring Länsstyrelsens Dnr Vi deltar i Klimatråd Jämtlands län Klicka här för att ange text. Organisation* Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. En stor samhällsomställning måste ske för att minska ytterligare påverkan på klimatet och för att minska samhällets sårbarhet inför de klimatförändringar som inte går att undvika. För att säkerställa att samhällsomställningen sker på effektivast möjliga sätt behöver många olika organisationer och kompetenser samverka. Vår organisation* avser därför att delta i det samordnade klimatarbete som bedrivs inom ramen för Klimatråd Jämtlands län (se baksdian). Vi vill med denna avsiktsförklaring åta oss: att delta med kompetens och erfarenhet i de breda aktörsdialoger som genomförs i det regionala arbetet med klimatmål, energiomställning och klimatanpassning, att med utgångspunkt i Klimatstrategi för Jämtlands län göra ett för vår organisation* relevant urval av regionala klimatmål och klimatåtgärder, samt integrera dessa i vårt befintliga klimatarbete och i beslutsprocesser och daglig verksamhet, att fortlöpande kommunicera vår organisations* klimataktiviteter och resultat till Länsstyrelsen i Jämtlands län. * Företag, koncern, myndighet, institution eller förening. Klicka här för att ange text. Underskrift av beslutande Titel/funktion Klicka här för att ange text. Namnförtydligande Klicka här för att ange text. Datum Klicka här för att ange text. Kontaktperson (deltar i Klimatrådets samverkansgrupp) Klicka här för att ange text. E-post till kontaktperson Klicka här för att ange text. Telefon till kontaktperson Maila eller posta undertecknad avsiktsförklaring till: Länsstyrelsen Jämtlands län Att: Lars Jonsson ÖSTERSUND Sista svarsdag 30 september 2015.

131 131 Klimatråd Jämtlands län Syfte Klimatråd Jämtlands län ska bidra till att på ett resurseffektivt sätt göra länets energiomställning och klimatanpassning framgångsrik. Uppgifter Klimatråd Jämtlands län ska utgöra en plattform för idé- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer från bl.a. näringsliv, offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Klimatråd Jämtlands län ska medverka i att utforma och förankra den övergripande färdriktningen för det regionala klimatarbetet, bedöma strategiska och prioriterade klimataktiviteter samt bidra till att identifiera drivkrafter, hinder, sårbarheter och möjligheter i länets klimatsamordning, energiomställning och klimatanpassning. Klimatråd Jämtlands län ska delta i den fortlöpande utvecklingen av Klimatstrategi för Jämtlands län, med tillhörande åtgärdsplaner, och vara drivande i genomförandet av denna. Klimatråd Jämtlands län ska särskilt stimulera ökat samarbete mellan olika aktörer, följa upp föreslagna åtgärder, identifiera synergieffekter och målkonflikter inom klimatarbetet och i relation till övrig samhällsutveckling, hitta sätt att styra finansiering för genomförande av åtgärder i Klimatstrategins åtgärdsplaner. Förvaltare Klimatråd Jämtlands län förvaltas gemensamt av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län. Organisation Basen i Klimatråd Jämtlands län utgörs av en samverkansgrupp. Till Samverkansgruppen inbjuds de kontaktpersoner som meddelats i en organisations avsiktsförklaring. Samverkansgruppens uppgift är att behandla olika klimatstrategiska frågor i kreativ dialog i till exempel workshops eller tillfälliga arbetsgrupper. Resultaten förs därefter vidare till arbetsutskottet för fortsatt hantering. Arbetsutskottet (AU) sköter löpande administration, svarar för dokumentation vid möten i Klimatråd Jämtlands län och bereder förslag till beslut och aktiviteter. AU utgörs av tjänstemän från Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län. Styrgruppen svarar för strategisk ledning av Klimatråd Jämtlands län och utgörs av Regionråd och Landshövding samt representanter för kommuner, näringsliv, akademi och intresseorganisationer. Tillfälliga arbetsgrupper efter behov Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse Mottagning och etablering av nyanlända invandrare i Jämtlands län Genom en regional överenskommelse om mottagning och etablering av nyanlända invandrare förbinder vi oss att arbeta

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna i Uppsala län, Landstinget, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Uppsala universitet

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun Vo0.201I.030Ö ESLÖVS KOMMUN Eva Aström 0413-627 48 Utlåtande 2011-12-06 Vård- och omsorgsnämnden 4.(0 INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun för Eslövs Förslag till beslut

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Regional Digital Agenda för Värmland

Regional Digital Agenda för Värmland Regional Digital Agenda för Värmland Internationellt samarbete 2013 Digitala Agendan för Europa ett av sju huvudinitiativ i EU 2020 Syfte - att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Kommittédirektiv Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan Dir. 2012:61 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Sammanfattning Regeringen har beslutat om en bred och sammanhållen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer