Vägen till familjeåterförening

Transkript

1 Vägen till familjeåterförening Nulägesrapport från arbetet med att återförena splittrade flyktingfamiljer.

2 Ett varmt tack till alla som bidragit till genomförande av rapporten: Arbetsgruppen; Lena Rösell och Suzana Brandt, Sociala Missionen, Eva Rimsten och Karl Nilsson, Svenska Röda Korset Migrations- och utlänningsrättsteamen, Svenska Röda Korset Barbro O Connor, Ulf Gustavsson och Yassin Ekdahl, Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö och Uppsala Hawa Boone Stockholm 6 november 2012 Anki Carlsson Gruppchef Migration och Integration, Svenska Röda Korset Fram- och baksidesbild: Gränsen mellan Rwanda och Demokratiska Republiken Kongo. En mamma och hennes barn återförenas efter en lång separation. Foto: ICRC/ANSELMO, Josué 2

3 Sammanfattning I rapporten ger vi utifrån våra iakttagelser och familjeåterföreningsfall vi arbetar med vår bild av nuläget och rättsutvecklingen efter det att det infördes en bevislättnad kring identitetskrav för barnfamiljer att återförenas om släktskap kan styrkas med dna-test. Detta efter ett avgörande från Migrationsöverdomstolen i januari Vi belyser konsekvensen för familjer som förhindrats att återförenas till följd av de senaste årens problematik. Iakttagelserna illustreras med drygt tjugo av de många ärenden vi arbetar med och intervjuer med Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade som möter anhöriga som berörts av svårigheterna. Ur vårt perspektiv återstår en del oklarheter kring tillämpningen och praxisutvecklingen är inte helt entydig. Frågan om legal ställföreträdare med behörighet att föra minderåriga barns talan uppfattar vi fortfarande ställer till svårigheter för tillämparen. Vår bild är att familjer som befinner sig i liknande situationer får olika beslut. Hur föräldralösa syskon ska kunna få sina ansökningar om familjeåterförening prövade är också oklart. Vi ser att tillämpningen av bevislättnadsregeln är svår i en del fall. Beviskraven slår olika och flera utsatta familjer kan fortfarande inte leva tillsammans. Det ställs långtgående krav på samstämmighet för att dna-analys ska erbjudas. Många sökanden kommer också från länder där det går att få fram handlingar men de anses inte vara av standard och kvalitet som svenska migrationsmyndigheter godtar. För dessa personer räcker det inte, i de flesta fall, med samstämmiga uppgifter för att en dna-analys ska erbjudas. Rättshjälp saknas och ytterligare utredningar görs sällan för att utreda varför uppgifterna inte stämmer. Vidare tar tillämpningen inte tillräcklig hänsyn till den särskilda situation som flyktingar och andra skyddsbehövande har. De kan ha svårt i flykten att få med sig handlingar som krävs och ska inte heller tvingas uppsöka den egna statens myndigheter. Vi understrycker att den internationella humanitära rätten framhåller staternas skyldigheter att bevara familjens enhet och återförena familjer som splittrats i väpnad konflikt. UNHCR framhåller också familjens enhet i sina riktlinjer. Bevislättnaden omfattar endast barnfamiljer där det finns biologiska släktband. Släkting-, adoptiv- och fosterbarn omfattas inte. Barnlösa par och barn som fyllt 18 år är andra grupper som inte omfattas, samt anhöriga till ensamkommande barn som har uppehållstillstånd på humanitära grunder. I rapporten tar vi också upp andra frågor om åldersbedömning, dna-utredningar, främlingspass, ansökningsförfarandet och beredskapen i mottagandekommuner när familjeåterförening beviljas. Slutligen visar intervjuer med Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade att familjeåterförening har stor inverkan på rehabiliterings- och etableringsprocessen. Många har traumatiska upplevelser och att leva åtskild från sin familj utan möjlighet att återförenas blir ytterligare en chock och trauma. Långa separationer, oro och stress får långtgående konsekvenser, inte minst för unga människor på flykt. De långa separationerna många har tvingats till, har lett till djupa känslor av orättvisa och maktlöshet. 3

4 Om organisationerna Svenska Röda Korsets arbete med familjeåterförening Familjeåterförening mellan människor som har kommit ifrån sina anhöriga på grund av väpnad konflikt, naturkatastrof eller migration är en av internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens kärnverksamheter. Utgångspunkten är de stora humanitära behov som uppstår när familjer splittras och den rätt som följer av den internationella humanitära rätten att få vetskap om vad som hänt en saknad anhörig och återförenas när så är möjligt. Restoring Family Links är samlingsbegreppet för det världsomspännande arbetet som också omfattar efterforskning av försvunna anhöriga och förmedling av rödakorsmeddelanden. Röda Korset bistår med råd och stöd kring familjeåterförening, juridisk rådgivning samt ger stöd till familjeåterföreningsresor. Vi opinionsbildar och påverkar, nationellt såväl som internationellt, för rätten att återförenas. Röda Korset hjälper varje år cirka 2000 familjer att återförenas och kontaktas dagligen för information och råd kring familjeåterföreningsfrågor av andra aktörer såsom gode män, arbetsförmedlingen, etableringslotsar, kommuner, skolor, landstinget och andra organisationer. Sociala Missionens arbete med familjeåterförening I arbetet med familjeåterförening är Sociala Missionens målsättning att försvara rätten att leva med sin familj som den uttrycks i artikel 16 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Detta gör Sociala Missionen genom att erbjuda rådgivning i frågor som rör familjeåterförening samt genom stödsamtal för att underlätta tillvaron för familjen under väntetiden. Sociala Missionen medverkar i olika sammanhang där rätten och möjligheterna till familjeåterförening diskuteras, exempelvis vid möten med frivilligorganisationer och Migrationsverket, Regeringens nätverk för migrationsfrågor m.m. Vi bevakar också frågor om familjeåterförening i Sveriges Kristna Råds arbetsgrupp för migrationsfrågor vad gäller remissyttranden m.m. Sociala Missionen hjälper årligen mellan familjer i deras återföreningsärenden. Familjerna erbjuds rådgivning om gällande lagar, praxis och ärendegång samt hjälp med kontakten med myndigheter och organisationer. Det finns också möjlighet för familjerna att anlita oss som ombud. I krissituationen och under den långa vänte tiden erbjuds psykosocialt stöd liksom stöd i att stärka nätverket kring familjen. Sociala Missionen kontaktas, liksom Röda Korset, också av andra aktörer i samhället som arbetar med familjeåterförening. En stor del av de som kontaktar oss har frågor om somalisk familjeåterförening. 4

5 Hooyooy la aantaa Adduunyadu hubaashii Habeen kama baxdeenoo Iftiin lama haleenoo. Dadku uma hayaameen Dayax heego joogoo Sida haad mafuuleen, Xiddig hawd ka lulatoo Hawo laguma gaareen Hubka laguma tureen Cirka hirar ka muuqdoo Oh Mother! Without you The world would surely Be perpetual darkness, Devoid of light. Folks wouldn t reach Planets in heavens. Like hawks wouldn t Soar to looming stars. With guided ambition Nay, wouldn t have aspired at Sphere in space. Utdrag ur dikten Hoyoo (Mamma) av Mohamed Ibrahim Warsame, (Hadraawi), känd somalisk poet. 5

6 Inledning Bakgrunden till den här rapporten är den utveckling som sedan 2009 gjort det allt svårare för familjer som lever åtskilda, till exempel efter att ha splittrats i krig och konflikt, att återförenas här i Sverige. Då började migrationsmyndigheterna tillämpa krav på legal ställföreträdare för att ett barn skulle kunna ansöka om familjeåterförening med nära anhöriga i Sverige. Det innebar att barn inte fick sina ansökningar prövade trots att de hade rätt till familjeåterförening. Att en ändring av regelverket var nödvändig uppmärksammades av Migrationsöverdomstolen redan i maj Domstolen menade att det vore önskvärt att det under sådana förhållanden fanns en möjlighet att exempelvis genom förordnande av offentligt biträde eller god man ge barnen en behörig ställföreträdare som kunde anhängiggöra och föra deras talan om rätt till uppehållstillstånd. Dom stolen konstaterade att detta emellertid inte ankom på domstol utan på lagstiftaren att närmare överväga en sådan möjlighet. Under 2010 infördes ytterligare begränsningar i rätten till familjeåterförening och alltfler familjer kom att drabbas. Bakgrunden var att Migrationsverket till följd av sin tolkning av ett antal domstolsavgöranden från Migrationsöverdomstolen kring passkrav för tidsbegränsade uppehållstillstånd började kräva att personer ska kunna styrka sin identitet för att få tillstånd att återförenas med sina anhöriga här. I en migrationspolitisk överenskommelse med Miljöpartiet i mars 2011 utlovade så regeringen en lösning med utgångspunkt i principen om barnets bästa och rätten till familjeåterförening. En ny lagändring väntades träda i kraft 1 juli Men en dom från Migrationsöverdomstolen (MIÖD) i januari 2012 gjorde att utredningen lades på is då domen innebar lättnader för barnfamiljer. 2 I nuläget avvaktar regeringen som det får förstås rättsutvecklingen innan några ytterligare åtgärder övervägs. Röda Korset och Sociala Missionen mötte många drabbade familjer under den tid som begränsningarna infördes och kände stark oro över den uppkomna situationen. Vi har uppmärksammat frågan på många olika sätt i det opinionsbildande arbetet samtidigt som vi har stöttat familjer både praktiskt, psykosocialt och juridiskt i deras familjeåterföreningsprocesser samt drivit enskilda ärenden för att påverka praxisutvecklingen. Även andra organisationer och aktörer har uppmärksammat frågan och krävt en lösning av den situation som uppstod. För många barnfamiljer har Migrationsöverdomstolens dom i januari 2012 inneburit att de nu kan återförenas och det är naturligtvis glädjande även om beskedet tog alltför lång tid. Vi har under året som gått fortsatt följa rättsutvecklingen genom de familjeåterföreningsärenden vi arbetar med. Utifrån samlade erfarenheter vill vi bidra till att ge en nulägesbild kring vad vi ser i dessa ärenden och belysa vilka konsekvenser förändringarna har fått för familjer som berörs. Därför skriver vi tillsammans den här rapporten som en del av vårt informations- och påverkansarbete kring rätten till och betydelsen av familjeåterförening. 1 MIG 2009:17 2 MIÖDs dom den 18 januari 2012, UM

7 Syftet Syftet med rapporten är att utifrån våra erfarenheter och de familjeåterföreningsfall som vi arbetar med och kommer i kontakt med bidra till att ge en nulägesbild över rättsutvecklingen efter den senaste praxisavgörande domen (UM , se nedan). Vi vill också bidra till att ge en bredare bild och öka kunskapen om situationen för familjer som berörs av familjeåterförening.. Innehåll Rapporten innehåller en kort översikt av vägledande beslut som har relevans för praxis utvecklingen. Därefter följer en redovisning av ett antal fall som valts ut för att belysa och illustrera nuläget för en del av de familjer vi möter och hur deras möjligheter att återförenas kan beröras av praxisutvecklingen. Vi tar också upp andra delar av ansökningsprocessen. Sedan följer intervjuer med representanter från Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade samt en intervju med Hawa Boone, en av de många somaliska mödrar som tvingats leva åtskild från sina barn under flera år till följd av praxisförändringarna. Slutligen följer några avslutande ord. Metod Rapporten bygger på de erfarenheter vi gör i det dagliga arbetet med enskilda familjeåterföreningsärenden och den omfattande rådgivning vi bedriver kring detta. Ett antal fall har valts ut för att illustrera identifierade teman. Rapporten gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild och kan därför inte ligga till grund för långtgående generaliseringar. Sammanställningen berör bestämmelser för familjeåterförening och ger exempel på lagstiftning och praxis som har relevans för ämnet, däremot görs inte en genomgripande översikt över lagstiftningen och praxisutvecklingen. Vi har gjort intervjuer och hämtat in kunskap från de operativa verksamheterna hos de bägge organisationerna i syfte att ge en bredare bild och öka kunskapen kring situationen för familjer som strävar efter att återförenas. Vägledande domar av betydelse Innan vi går in på själva sammanställningen av de fall vi valt ut redovisar vi tre av de vägledande domar från Migrationsöverdomstolen som haft betydelse för praxisutvecklingen. I de två sista har Röda Korset agerat ombud för familjerna i dessa processer. MIG 2009:17 (UM , 14 maj 2009) Tre minderåriga syskon från Somalia ansöker om uppehållstillstånd på anknytning till en i Sverige bosatt vuxen syster. Migrationsöverdomstolen konstaterar att syskonen inte har processbehörighet eftersom de är barn. Systern i Sverige uppgav att hon var vårdnadshavare för sina syskon och lämnade in en handling från somalisk domstol, transference of responsibility till stöd för detta. Migrationsöverdomstolen anser att systern, mot bakgrund av tillförlitligheten av dokumentet, inte visat att hon är ställföreträdare och därmed behörig att föra barnens talan. Det finns enligt Migrations- 7

8 överdomstolen inte heller något annat sätt för sökandena att få sin ansökan prövad i sak, detta vore i och för sig önskvärt, men ankommer på lagstiftaren att överväga, skriver Migrationsöverdomstolen. MIG 2011:11 (UM , 12 maj 2011) En somalisk man ansöker om uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatta hustru, också hon somalisk medborgare. Makarna har inte stadigvarande bott tillsammans utomlands och därför är det endast fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Mannen har inte lämnat in något pass och kan inte styrka sin identitet på något annat sätt. Migrationsöverdomstolen skriver i domen att det finns ett krav om att den som reser in i eller vistas i Sverige ska ha pass. De som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd är inte undantagna från denna passregel. Med hänvisning till passkravet och förarbeten till lagen skriver Migrationsöverdomstolen att det finns ett krav på att den sökandes identitet ska vara klarlagd när han eller hon söker utifrån Sverige, och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Även andra bevis än pass kan vara tillräckliga för att styrka identitet. Det får bedömas från fall till fall enligt principen om fri bevisprövning. En ansökan utifrån Sverige, där det endast är fråga om att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd kan emellertid avslås redan på grunden att den sökande saknar ett pass. Migrationsöverdomstolen anser att Migrationsverket fattat ett korrekt beslut när ansökan avslogs på grund av av sökande inte styrkt sin identitet. Migrationsöverdomstolen återförvisar målet till migrationsdomstolen, som i en ny dom avslår överklagandet och ger Migrationsverket rätt i sitt beslut att avslå ansökan. MIG 2012:1 (UM , 18 januari 2012), fortsättningsvis benämnd dna-domen Migrationsverket beviljar maken/fadern uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt Han anses inte ha styrkt sin identitet. Han uppger att han är iransk medborgare, född och uppvuxen i ett flyktingläger i Irak. I juli 2009 ansöker hustru och gemensam dotter om uppehållstillstånd vid ambassaden i Damaskus, Syrien, också iranska medborgare, bosatta i Irak. Migrationsverket gör dna-analys som styrker det uppgivna släktskapet. De lämnar in pass, personbevis, flyktingcertifikat utfärdat av UNHCR samt id-kort för iranska flyktingar. Passen bedöms som äkta av ambassaden i Damaskus, medan id-handlingarna bedöms som falska. Migrationsverket och migrationsdomstolen bedömer att sökanden inte har styrkt sina identiteter. Migrationsöverdomstolen konstaterar att som huvudregel ställs ett högt beviskrav avseende sökandes identitet vid prövning av anknytningsärenden. Bevislättnad avseende identitet förekommer inom asylrätten och i medborgarskapslagen. I målet ska olika intressen vägas mot varandra. Samhället har ett intresse av att motverka olaglig invandring och människohandel samt förebygga alla typer av hot mot medlemsstaternas inre säkerhet, allmänna ordning, folkhälsa och internationella förbindelser. Utlänningen har ett i internationell och nationell rätt erkänt intresse av familjeåterförening och kunna utöva familjeliv. Vid avvägningen i det enskilda fallet bör en proportionalitetsbedömning göras. De inlämnade handlingarna anses inte ensamt visa att uppgivna föräldrar är ställföreträdare till dottern. När resultatet av en dna-analys visar att det uppgivna släktskapet 8

9 med hög sannolikhet föreligger bör uppgiften godtas även om övriga omständigheter i sig inte är tillräckliga för att visa att släktskapet föreligger men inte heller talar emot det. Omständigheter som skulle kunna tala emot det uppgivna släktskapet kan vara att kompletterande uppgifter inte är samstämmiga, t.ex. uppgifter rörande familj, boende, hemförhållanden och ålder. I det aktuella målet har sökande och referensperson oberoende av varandra lämnat samstämmiga uppgifter avseende gemensamma familje- och hemförhållanden. Uppgifterna överensstämmer med ingivna handlingar. Det har inte framkommit något som talar emot föräldrarnas ställföreträdarskap målet, de har därför rätt att företräda sin dotter. Intresset av att kontrollera invandring i syfte att förebygga hot mot medlemsländernas säkerhet mm. är starkast i fråga om vuxna personer och möjligen äldre, mer självständiga barn. I målet som handlar om en sexårig flicka, står ett högt beviskrav inte i rimlig proportion till vad som förloras i fråga om barnets intresse av att återförenas med båda sina föräldrar. Intresset av att skydda barnet från olagliga eller otillbörliga förfaranden tillgodoses genom det konstaterade föräldraskapet och medföljande föräldraansvaret. När föräldraskapet är konstaterat bör avgörande vikt kunna fästas vid föräldrarnas uppgifter om barnets identitet, det bör vara tillräckligt att barnets uppgivna identitet framstår som sannolik. I målet finns samstämmiga muntliga uppgifter och handlingar som referenspersonen lämnat i samband med sin asylansökan. Dotterns angivna identitet har genom dessa omständigheter gjorts sannolik. Dottern beviljas uppehållstillstånd på anknytning till sin far. Mot bakgrund av resultatet av dna-analysen och de muntliga uppgifterna, vilka anses tillförlitliga, finner Migrationsöverdomstolen att utredningen i målet är tillräcklig för att fru/mor ska ha visat att hon är hustru till referenspersonen. Vad gäller frågan om identitet sägs att för sökanden som kommer från ett land vilket det svårligen går att skaffa handlingar från kan det i det enskilda fallet finnas omständig heter som motiverar ett lägre krav på bevisning. Vid en individuell bedömning finner man att hustrun/mor har haft vårdnad om dottern sedan hennes födelse, det finns ett starkt och ömsesidigt beroendeförhållande. Det är bäst för dottern att inte separeras från sin mor. Fadern har skyddsbehov i hemlandet och återförening kan därför svårligen ske där. Det allmänna intresset av utlänningskontroll kan inte anses stå i proportion till vad som förloras i fråga dotterns intresse av att förenas med båda sina föräldrar. Det är tillräckligt att referenspersonens hustru gör sin identitet sannolik. Utredningen i målet är tillräcklig för att hon ska beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverkets praxis Till följd av domen utvecklar Migrationsverket sin praxis. Bevislättnadsregeln som fastställdes i Migrationsöverdomstolens dom den 18 januari 2012 är tillämplig på: ett ogift barn som åberopar anknytning till någon eller båda sina föräldrar i Sverige en förälder som åberopar anknytning till ett ogift barn som är i Sverige på grund av skyddsbehov en förälder som åberopar anknytning till den andra föräldern som denne/denna har gemensamt barn med och föräldrarna och barnet har levt i samma hushållsgemenskap innan anknytningspersonen kom till Sverige. 3 3 RCI 10/2012 s

10 Vad ser vi? Som tidigare nämnts har nedan fall valts ut som illustration från det vi ser i vårt dagliga arbete med familjeåterföreningsärenden. Fallen är mer eller mindre detaljerat beskrivna avseende personuppgifter och datum och i vissa fall har uppgifter ändrats för att inte röja familjernas identitet. Gemensamt är att samtliga ärenden (utom fall 25) beskriver händelseutvecklingen efter dna-domen. Om barns möjlighet att få sin ansökan prövad Barn har inte samma rättsliga handlingsförmåga som vuxna. 4 Migrationsöverdomstolen har i avgöranden sagt att barn inte har processbehörighet i fråga om uppehållstillstånd, dvs. de kan inte själva eller genom ombud föra talan i domstol. 5 Det är vårdnadshavare eller ställföreträdande vårdnadshavare som är behörig att föra barnets talan i domstol, ett krav som också Migrationsverket ställer. Vem som är vårdnadshavare bestäms enligt lagen i det land som den sökande har sin hemvist i. 6 Om ett barn söker tillstånd på anknytning till den ene föräldern krävs att den andre föräldern om denne har del i vårdnaden lämnar sitt medgivande till ansökan. Utgångspunkten är att båda föräldrarna har vårdnad om barnet. Om föräldern inte lever och den sökande kan visa detta utgår naturligt nog kravet på samtycke. 7 Dessa regler har kommit att innebära svårigheter för en del familjer att återförenas. 1 En ensamkommande pojke från Afghanistan, född 1995, beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande i januari Hans mor och fem minderåriga syskon ansöker om uppehållstillstånd vid svenska ambassaden i Teheran, Iran. Familjen uppger att maken/fadern är avliden sedan De ger in ett intyg från afghanska ambassaden i Teheran för att styrka att modern är vårdnadshavare. Av intyget som är baserat på en handling från en domstol i Ghazni, Afghanistan, framgår att fadern avled 2008 och att vårdnaden överförts till modern. Migrationsverket ifrågasätter handlingens äkthet på grund av ett stavfel och att familjen först sagt att de inte hade några handlingar för att visa att modern har ensam vårdnad. Migrationsverket beslutar i april 2012 att avslå samtliga ansökningar. Syskonens ansökningar avslås eftersom det inte är styrkt att modern har ensam vårdnad. Moderns ansökan avslås med motiveringen att hon vid utredningen uppgett att hon inte tänker flytta till Sverige ifall hennes barns ansökan om uppehållstillstånd avslås. Du har ingen avsikt att flytta till Sverige, skriver Migrationsverket. Ärendet är överklagat till migrationsdomstolen och ännu inte avgjort (oktober 2012). 2 Far och två söner från Afghanistan, 13 år och 15 år, ansöker vid svenska ambassaden i Aten om uppehållstillstånd på grund av anknytning till hustru/ mor och dotter/syster bosatta i Sverige. Hon har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Sverige. Maken/fadern och brodern/sönerna lämnar in äktenskapsbevis, hemlandspass och tazkira 8 för fadern, och födelsebevis för 4 Föräldrabalken 9 kap. 1 5 MIG 2009:17 samt MIÖD:s dom den 25 maj 2009, UM och S.k. domicilprincipen vilken innebär att en människas personliga förhållanden bör bedömas enligt den rättsordningen där han eller hon har sin rättsliga hemvist. 7 Utlänningslagen 5 kap Afghansk identitetshandling 10

11 pojkarna. Samtliga handlingar, utom makens/faderns tazkira, är utfärdade av afghanska ambassaden i Sofia, Bulgarien. Migrationsverket avslår makens/ faderns ansökan med motiveringen att makarna inte har styrkt äktenskapet. Makarna har inte gett in någon handling som ger stöd för att de är vårdnadshavare för de tre barn som de uppgett att de har tillsammans. Migrationsverket skriver att det i Afghanistan är möjligt att få fram handlingar som stöder att mannen är far till härvarande dotter. Med hänsyn härtill och att föräldrarna inte lämnat samstämmiga uppgifter om sitt förhållande saknas skäl att erbjuda dna-analys för att styrka eventuellt släktskap. Migrationsverket avvisar sönernas ansökan. Det födelsebevis som har getts in är av enkel beskaffenhet och kan inte styrka att mannen har vårdnaden om sönerna. Mot bakgrund av att fadern inte har beviljats uppehållstillstånd i Sverige och att han inte kunnat styrka att han är vårdnadshavare så saknas skäl att erbjuda en dna-analys. 3 Pojke från Afghanistan beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Sverige. Han berättar vid ankomsten om sin familj och att fadern är död. Mamma och tre minderåriga syskon ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. Mamman beviljas uppehållstillstånd men inte syskonen på grund av att ställföreträdarskap inte är fastställt. Släktskapet har aldrig ifrågasatts. Migrationsdomstolen beviljar barnen uppehållstillstånd då uppgifterna om faderns död har lämnats samstämmigt av alla familjemedlemmar. Mamman är därför att ses som ensam vårdnadshavare för barnen. Eftersom giltiga passhandlingar finns är identiteten styrkt och även släktskapet till modern. Då mamman fått permanent uppehållstillstånd ska även barnen få detta. 4 En ensamkommande pojke från Afghanistan beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Hans mor och tre minderåriga syskon ansöker om familjeåterförening. Deras passhandlingar accepteras. Fadern uppges ha varit försvunnen sedan lång tid. Migrationsdomstolen konstaterar att berättelserna är samstämmiga och att det inte är sannolikt att talibanerna skulle utfärda en handling som bekräftar att pappan är kidnappad. En sammantagen bedömning är att fadern inte haft del i vårdnaden sedan han fördes bort. Bedömningen är därmed att det inte krävs medgivande från fadern för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Migrationsverket har i ovan fall krävt att sökanden uppvisar handlingar från hemlandsmyndigheter till stöd för att styrka att en förälder är avliden respektive för att styrka släktskap, trots att Afghanistan rimligen borde anses som ett land där det svårligen går att skaffa fram handlingar om identitet och civilstånd. Migrationsdomstolen har i två av fallen värderat att den muntliga bevisningen tillsammans med giltiga passhandlingar är tillräcklig för att anse att en förälder visat att hon är ensam vårdnadshavare. Även om samtliga fall som beskrivs ovan inte är slutligt avgjorda, är bilden den att familjer som befinner sig i liknande situationer, även efter dna-domen, kan få olika beslut beroende på vilka beviskrav och vilken bevisvärdering migrationsmyndigheten tillämpar. 11

12 Bevisvärdering av identitet och släktskap Migrationsöverdomstolen har i dna-domen bedömt att för sökanden som kommer från ett land där det är svårt att skaffa handlingar kan det finnas skäl att ställa ett lägre krav på bevisning. I svensk rätt gäller fri bevisvärdering. Fri bevisvärdering betyder att alla handlingar och uppgifter som kommer in i ett ärende ska beaktas. Identitet kan därför styrkas på annat sätt än genom innehav av ett giltigt pass. Att det inte krävs offentliga handlingar för flyktingar för att styrka familjeband, framgår även av familjeåterföreningsdirektivet. 9 Enligt direktivet omfattas endast de personer som bedömts vara flyktingar. Familjeåterföreningsdirektivet är därmed inte direkt tillämpligt för de personer som har bedömts som skyddsbehövande i Sverige men direktivet bör kunna tillämpas analogt med hänsyn till att Sverige beslutat inom flera områden att flyktingar och skyddsbehövande ska likställas. 10 Bevisning bör kunna vara den anhöriges och referenspersonens berättelser, de uppgifter som referenspersonen lämnat i samband med asylansökan, personbevis och utredningar med barnen. Ett beslut om avslag får inte enligt familjeåterföreningsdirektivet uteslutande bygga på att det saknas skriftlig bevisning I fall 2 är frågan även om makarna visat att de är gifta eller levt tillsammans utomlands. När det gäller maken skriver Migrationsverket att vigselbeviset är av enkel beskaffenhet och att det är utfärdat den 5 februari Makan i Sverige har lämnat in ett personbevis där det framgår att deras äktenskap är registrerat i Sverige men en uppgift i folkbokföringsregistret kan inte vara avgörande. 12 Det vigselbevis som har getts in kan inte styrka att de är makar. Deras muntliga uppgifter ger inte heller stöd för att de bott tillsammans eftersom makan har uppgett att hon inte minns när de flyttade ihop eller hur länge de bott tillsammans. 6 Tre syskon 15 år, 16 år och 18 år ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar som är bosatta i Sverige sedan februari Barnen befinner sig i Iran och ger in kopia av ett afghanskt pass samt kopia av id-kort i samband med ansökan vid svenska ambassaden i Teheran. Migrationsverket avslår deras ansökningar i juni Migrationsdomstolen återförvisar målet till Migrationsverket efter att dna-domen faller faller den 18 januari Migrationsverket beslutar efter återförvisningen att avslå ansökan. Migrationsverket skriver i besluten att föräldrarna inte har styrkt sin identitet. Föräldrarna har tidigare berättat om de tre barnen men har vid detta tillfälle uppgett annan ålder på barnen än i nuvarande ansökningar. Syskonens bror som haft uppehållstillstånd i Sverige omkom tragiskt i en olycka. Vid hans ankomst till Sverige uppgav han en annan ålder för sina syskon än den syskonen uppger i nuvarande ansökningar. Mot bakgrund av ovanstående ifrågasätter Migrationsverket att de åldrar som syskonen uppgett vid den muntliga utredningen och som framkommer av ingivna handlingar stämmer överens med deras verkliga ålder. Migrationsverket bedömer att de pass och id-handlingar som getts in inte kan 9 Se 11:2 Rådets direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening. Med flykting avses enligt direktivet tredjelandsmedborgare eller statslös person som har beviljats flyktingstatus enligt Genevekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning 10 Se t.ex. s. 44 regeringens proposition 2005/06:72 Genomförandet av EG-direktivet om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid familjeåterförening 11 Se 11:2 Rådets direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening 12 MIÖD:s dom den 6 maj 2008, UM

13 styrka syskonens identiteter. Den bevislättnadsregel som finns kan inte tillämpas i det här fallet och det är därmed inte aktuellt att bevilja syskonen en dna-analys. En dna-analys styrker för övrigt endast släktskap och kan inte styrka identitet eller ålder. Eftersom barnen inte styrkt sin identitet saknas skäl att närmare bedöma och utreda villkoren för uppehållstillstånd. 7 Man och hustru från Somalia beviljas uppehållstillstånd i Sverige Deras sex gemensamma barn ansöker om uppehållstillstånd på anknytning vilket Migrationsverket avvisar i juli Besluten överklagas och migrationsdomstolen beslutar att återförvisa ärendet till Migrationsverket, med hänvisning till att utredningen i målet inte är tillräcklig för att bedöma om anknytningspersonerna är föräldrar till barnen. Kompletterande utredning kan exempelvis ske genom att Migrationsverket ger möjlighet att genomföra dna-analys. Migrationsverket beslutar i september 2012 återigen att avvisa ansökan om uppehållstillstånd. Skälen till att ansökan avvisas är att de uppgifter om barnens födelseår som lämnats i ansökan till ambassaden inte stämmer överens med uppgifter som lämnats i föräldrarnas asylansökan. Enligt Migrationsverket talar uppgifter emot att ett släktförhållande föreligger, och dna-analys erbjuds därför inte. Besluten har överklagats till migrationsdomstolen som begärt handlingar som visar vem som är vårdnadshavare och behörig ställföreträdare (oktober 2012). 8 I ett annat fall befinner sig mamma och syskon till en ensamkommande pojke i Iran och vill återförenas med sonen/brodern här i Sverige. De har nekats pass av afghanska ambassaden i Teheran. De befinner sig illegalt i Iran och har inga möjligheter att återvända till Afghanistan. De har försökt via vänner att få pass utfärdat i Kabul, men myndigheterna där kräver personlig inställelse/ fingeravtryck. Flera av fallen ovan visar på långtgående krav vad gäller samstämmighet i uppgifter som lämnats av sökandena. När uppgivna uppgifter ifrågasätts anses alltså inte att det finns samstämmiga uppgifter och någon dna-analys erbjuds inte. Familjeåterförening blir därför inte möjlig. Anhöriga till konventionsflyktingar och andra skyddsbehövande Många familjer ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en anhörig i Sverige som har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov och de befinner sig själva på flykt. De kan till följd av sin situation och att de själva är förföljda ha svårt att införskaffa identitetshandlingar eller andra begärda handlingar då de känner fruktan att ta kontakt med hemlandets myndigheter. 9 En 13-årig eritreansk pojke ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mor från svenska ambassaden i Addis Abeba, Etiopien. Modern har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Vid sonens ansökan ger modern in sitt svenska främlingspass, id-kort, födelsebevis, intyg om faderns dödsfall och vårdnad, personbevis och sonens hemlandspass. Migrationsverket avvisar pojkens ansökan och skriver att det intyg om dödsfall gällande hans far 13

14 och intyg om vårdnad som getts in inte är utfärdat av behörig myndighet. Därför är intygen av ringa värde och kan inte intyga att modern är ställföreträdare för sonen. Modern har heller inte styrkt sin identitet. De muntliga uppgifterna är inte tillräckliga för att styrka ställföreträdarskap. Modern och sonen erbjuds inte dna-analys. 10 En eritreansk kvinna med barn ansöker om uppehållstillstånd vid svenska ambassaden i Khartoum, Sudan på grund av anknytning till make/far i Sverige. Fadern hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige efter att han har uttagits som kvotflykting. Vid ansökan lämnar modern in ett nationellt eritreanskt id-kort och ett id-kort för flyktingar. Migrationsverket avslår moderns ansökan och avvisar barnets med hänvisning till att de kan skaffa hemlandspass. I sitt beslut hänvisar Migrationsverket till information som de har fått av Norges ambassad i Asmara den 29 april 2010 av vilken det framgår att det inte är något problem för eritreaner som har rest ut illegalt från Eritrea att få pass vid eritreanska ambassaden i Khartoum. Migrationsverket bedömer att makan och dottern kan beviljas pass och därför inte omfattas av den bevislättnadsregel som gör att man kan beviljas dna-analys när övrig bevisning är otillräcklig för att styrka identiteten. Beslutet överklagas till migrationsdomstolen men innan ärendet avgörs presenteras fallet till Migrationsverket för uttagning till flyktingkvoten av UNHCR på grund av deras skyddsbehov. De överförs till Sverige inom ramen för den årliga flyktingkvoten. Icke-biologiska barn; släktingbarn, adoptiv- och fosterbarn Icke-biologiska barn som släktingbarn, omfattas inte av bevislättnadsregeln som fastställts i dna-domen. Inte heller adoptiv- eller fosterbarn kan dra nytta av ett dna-test i det fall dokumentation rörande släktskap/identitet inte godtas. 11 En somalisk kvinna, 42 år, flyr till Sverige 2009 och beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Fram till att hon lämnar Somalia tar hon, förutom sina sex biologiska barn, även hand om sina två minderåriga syskonbarn vars föräldrar har avlidit. Det fanns inga andra släktingar som kunde ta hand om syskonbarnen när hon flydde från Somalia. De flyr därför tillsammans med kvinnans make och biologiska barn till Etiopien. Efter dna-domen ansöker hela familjen, inklusive syskonbarnen, om uppehållstillstånd på grund av anknytning till kvinnan. Maken och de biologiska barnen beviljas uppehållstillstånd i Sverige efter utförd dna-analys, men inte syskon barnen då det inte är fastställt vem som är deras ställföreträdare. Konsekvensen blir att barnen antingen måste lämnas kvar ensamma i Etiopien eller att någon i familjen stannar kvar med barnen i Etiopien. 14

15 Ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Föräldrar och syskon till barn som beviljats uppehållstillstånd på synnerligen ömmande skäl har inte samma rätt till uppehållstillstånd som gäller då barnet har beviljats tillstånd på skyddsbehov. Dna-domen anses anses inte tillämplig på dessa ärenden. 12 En kvinna och två minderåriga barn från Afghanistan ansöker om uppehållstillstånd på anknytning till son/bror som beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av synnerligen ömmande skäl. De befinner på flykt i ett grannland. Migrationsverket avslår ansökan i oktober 2012 och skriver att sökandena inte har styrkt sin identitet, de identitetshandlingar som hon har lämnat in anses vara av enkel beskaffenhet och utfärdade på muntliga uppgifter från den sökande själv. De muntliga och skriftliga uppgifter som hon lämnat är inte tillräckliga för att styrka identiteten. Bevislättnadsregeln som fastställdes i dna-domen är inte tillämplig i ärendet skriver Migrationsverket. Hushållsgemenskap barn över 18 år/övriga anhöriga När ett barn hunnit fylla 18 år vid tiden då beslut fattas i ärendet ingår han/hon inte längre i kärnfamiljen och omfattas därmed inte av bevislättnadsregeln som fastställts i dna-domen. 13 En somalisk man, 49 år, flyr till Sverige 2008 och beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Hans hustru och sju minderåriga biologiska barn blev kvar i hemlandet. När han beviljats uppehållstillstånd i Sverige ansöker hela familjen om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. Deras ansökan avvisas i samtliga instanser på grund av att de inte kan styrka sina identiteter och ställföreträdarskapet. När dna-domen kommer lämnar familjen in en ny ansökan om uppehållstillstånd för samtliga familjemedlemmar. Vid den tidpunkten har två av barnen hunnit fylla 18 år. Deras ansökan avslås och de kan därmed inte längre återförenas med sin far och övriga familjen i Sverige. 14 En somalisk flicka kommer till Sverige 2009 som ensamkommande barn. Hon beviljas uppehållstillstånd som konventionsflykting. Kvar på Afrikas Horn finns hennes svårt njursjuka mamma, förståndshandikappad syster 21 år, samt två yngre bröder 12 och 15 år. Pappa är död sedan länge. De anhöriga ansöker 2009 om att få återförenas med henne i Sverige. Familjen får avslag 2011 mot bakgrund av den nya praxis som införts. Flickan fyller 18 år i början av Hennes ärende ska nu alltså prövas enligt andra bestämmelser. Småsyskonen är i Kismayo där en stor väpnad offensiv mot Al Shabaab pågår. Modern är svårt sjuk och kommer att behöva dialys vilket hon inte har möjlighet att betala för. Hon ligger på sjukhus i Kenya. Flickans lärare skriver bl.a.: The worrying about her mother and the siblings has led to psychosomatic difficulties for X. She suffers from insomnia and she is periodically in a very bad psychological state. She has been in contact with her doctor and psychologist on a regular basis since her arrival. 15

16 Nyetablerade relationer Med nyetablerade relationer, så kallade. snabba anknytningar avses äktenskap eller samboförhållanden där makarna eller samborna inte har bott tillsammans utomlands och förhållanden där parterna har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande i Sverige. Om förhållandet framstår som seriöst och särskilda skäl inte talar emot det, beviljas vid första prövningstillfället ett tidsbegränsat uppehållstillstånd under en tvåårig prövoperiod. 13 Äktenskap och samboförhållanden som uppstått i Sverige benämns också som snabba anknytningar. 14 I förarbeten till utlänningslagen har fastställts att makarna ska ha stadigvarande sammanlevt utomlands för att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna komma ifråga. 15 Detta har också fastställts i praxis. 16 Att makarna ska ha bott tillsammans i hemlandet i minst två år har aldrig prövats av Migrationsöverdomstolen utan det är Migrationsverkets egen praxis. Följande anges i Migrationsverkets handbok i migrationsärenden s. 171: Enligt fast praxis krävs, för att makarna ska anses ha stadigvarande sammanlevt utomlands, att de i utlandet bott tillsammans under en period av minst två år. Detta synsätt står i överensstämmelse med längden på den uppskjutna invandringsprövningen i Sverige, jfr 5 kap. 16 andra stycket. Om makarna har eller väntar barn tillsammans kan även en kortare tidsperiod än två år anses tillräcklig. Hur lång tid som i en sådan situation ska krävas får bedömas från fall till fall. 15 En 25-årig man flyr 2007 från Somalia till Sverige och beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Under 2008 får han kontakt med en somalisk kvinna i Uganda via telefon och internet och efter ett par års kontakt gifter de sig 2010 i Uganda. De lever tillsammans en månad i Uganda. Kvinnan blir gravid och föder en dotter Kvinnan och barnet ansöker i början av 2012 om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till sin make/far. Efter genomförd dna-analys beviljar Migrationsverket barnet uppehållstillstånd. Kvinnans ansökan avslås med motiveringen att hon inte omfattas av bevislättnadsregeln eftersom hon saknar pass, inte har levt tillsammans med sin make utomlands samt att barnet inte beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov. Hennes ärende är överklagat till migrationsdomstolen (oktober 2012). 16 Ett ungt par gifter sig i Somalia år 2008 och lever tillsammans tre månader innan paret tvingas fly från Somalia. Kvinnan flyr till Sverige och beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Hennes make flyr till Etiopien. Eftersom maken tidigare inte kunnat få en passhandling som accepteras av Migrationsverket kan han inte återförenas med sin hustru i Sverige. Kvinnan åker därför istället vid två tillfällen till Etiopien för att hälsa på sin make. Hon blir gravid och föder 2011 en son i Sverige. Mannen ansöker i början av 2012 om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin hustru/son. Hans ansökan avslås av Migrationsverket eftersom han saknar pass, paret inte har levt tillsammans utomlands under minst två år samt att barnet inte har beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov. Mannen omfattas därmed inte av bevislättnadsregeln. Hans ärende är överklagat till migrationsdomstolen (oktober 2012). 13 Prop. 2005/06:72 s. 30 f. 14 MIG 2008:30 15 Prop. 1983/84:144, prop. 1996/97:25, prop. 2005/06:72 16 Se t.ex. UN och UN samt MIG 2011:17 och MIG 2009:28 16

17 Nyetablerade relationer/ansökan efter inresa 17 En somalisk man född 1985 lever i Sverige sedan augusti 2007 och får avslag på sin asylansökan fastställd av Migrationsdomstolen i juni 2010 på grund av att han anses sakna skyddsskäl mot södra Somalia. Han gifter sig och får barn med en kvinna som är bosatt i Sverige. Barnet föds i februari Dna-prov tas och faderskapet fastställs. Han håller sig gömd till dess att han grips av polismyndigheten och utvisas till Mogadishu i maj Han har då sammanlevt med sin dotter i mer än ett år från det att hon föddes i februari Mannen ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning i Addis Abeba, Etiopien under sommaren Hans ansökan avslås på grund av att identiteten inte är styrkt. Efter dna-domen omfattas han inte av bevislättnadsregeln på grund av att familjen inte har sammanlevt utomlands i två år innan mor och barn beviljades uppehållstillstånd i Sverige. 18 En kvinna flyr 2007 från Somalia till Sverige och beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Ett halvår senare flyr en man från Somalia till Sverige. Under tiden som asylsökande i Sverige träffas paret och fattar tycke för varandra. Mannen nekas uppehållstillstånd då Migrationsverket bedömer att han kommer från norra Somalia där det inte anses råda inre väpnad konflikt. Mannen och kvinnan gifter sig 2008 i Sverige och lever tillsammans sedan dess. De får två barn tillsammans, födda 2009 och Paret kostar själva på en dna-analys som visar att mannen är far till båda barnen. Mannen kan inte återvända till Somalia och ansöka om uppehållstillstånd där då det saknas svensk beskickning i landet. Han har också svårigheter att ta sig till något annat land t.ex. Etiopien eller Kenya. Han lämnar därför in sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket avslår hans ansökan med motiveringen att han skulle kunna beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin hustru, men det är inte möjligt eftersom han saknar pass. Paret har aldrig levt tillsammans utomlands och barnen har inte uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov. Migrationsdomstolen avslår mannens överklagande och Migrationsöverdomstolen beviljar inte prövningstillstånd. Migrationsöverdomstolen bedömde i mars 2012 att en somalisk man inte skulle få sin ansökan om uppehållstillstånd prövad om han skickades tillbaka till hemlandet. 17 Det skulle i praktiken innebära att han sannolikt inte skulle kunna återvända till Sverige och sin ettårige son. Migrationsöverdomstolen betonade särskilt att mannen inte hade vistats illegalt i Sverige. Under de förhållandena och med hänsyn till barnets bästa var det enligt Migrationsöverdomstolen stötande mot rättskänslan att kräva att mannen skulle lämna Sverige innan hans ansökan prövats. Det fanns därför synnerliga skäl för undantag från huvudregeln om att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan. Domen ovan har underlättat familjeåterförening för personer som under laglig vistelse i Sverige har fått barn i landet och som inte kan få sin ansökan om uppehållstillstånd prövad i hemlandet. Personer som har vistats illegalt i Sverige och under sin illegala vistelse fått barn i Sverige omfattas dock inte av denna dom. 17 MIÖD:s dom den 27 mars 2012, UM

18 Migrationsdomstolarna och frågan om dna-analys Migrationsdomstolarna har efter domen den 18 januari fattat domslut i flera mål rörande kärnfamiljer där Migrationsverket före avgörandet i Migrationsöverdomstolen fattat negativa beslut. 19 En man flyr 2009 från Somalia till Sverige och beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Hans hustru och fyra biologiska barn och 7, 10, 16, 17 år gamla, flyr till Kenya. Familjen ansöker 2010 om uppehållstillstånd på grund av anknytning till mannen men får avslag av Migrationsverket på grund av att identiteten och ställföreträdarskapet inte är styrkt. Mannen överklagar beslutet till migrationsdomstolen. Under migrationsdomstolens handläggning kommer Migrationsöverdomstolens dna-dom. Migrationsdomstolen beslutar återförvisa ärendet till Migrationsverket för dna-utredning. Det äldsta barnet ska vid det tillfället fylla 18 år inom några månader varför Migrationsverket hanterar ärendet med förtur. Eftersom svenska ambassaden i Kenya är stängd vid den tidpunkten ser Migrationsverket till att familjen kan ta dna-prov vid ambassaden i Uganda. Migrationsverket ser också till att analysen av dna-proven genomförs skyndsamt. Dagen innan det äldsta barnet ska fylla 18 år beviljar Migrationsverket uppehållstillstånd till hela familjen. Handläggningstiden på Migrationsverket tar två månader. 20 En kvinna flyr 2010 från Somalia till Sverige och beviljar uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Hennes make och fyra biologiska barn, 12, 14 och 16 år gamla, flyr till Etiopien. Under 2011 ansöker hela familjen om uppehållstillstånd på grund av anknytning till kvinnan. Migrationsverket avslår deras ansökan med motiveringen att identiteten och ställföreträdarskapet inte är styrkt. Familjen överklagar beslutet till migrationsdomstolen. Under migrationsdomstolens handläggning kommer Migrationsöverdomstolens dna-dom. Sex månader senare kommer domen från migrationsdomstolen. Familjens ansökan avvisas med motiveringen att domstolen inte kan förordna om dna-analys endast i syfte att fastställa ställföreträdarskapet. Familjen får rådet att ansöka på nytt om uppehållstillstånd då Migrationsverket har en generösare praxis. Det innebär att de tvingas att påbörja ett nytt ärende. 21 Hustru och tre minderåriga barn från Somalia ansöker om uppehållstillstånd till härvarande make/far. Migrationsverket avvisar barnens ansökningar och avslår kvinnan ansökan. Migrationsdomstolen avslår överklagandet i februari Migrationsdomstolen anser att de inte klargjort sin identitet, och att skäl till att frångå huvudregeln om att identiteten ska vara klarlagd inte har framkommit. Vidare anser domstolen att barnens uppgivna föräldrar inte har visat med tillförlitliga handlingar att de är behöriga att föra barnens talan. Det var därför rätt av Migrationsverket att avvisa barnens ansökningar, med hänvisning till Migrationsöverdomstolens avgörande från 17 mars 2011 i mål Migrationsöverdomstolen beviljar inte prövningstillstånd i målet. 22 Fyra barn, 4, 6, 7 och 10 år, ansöker om familjeåterförening till sin mor som är bosatt i Sverige. Modern som är somalisk medborgare har beviljats uppehålls tillstånd som skyddsbehövande i Sverige. Migrationsverket avvisar barnens ansökningar på grund av att varken modern eller barnen kunnat 18

19 styrka sina identiteter eller visa att hon är legal vårdnadshavare för barnen. Migrationsdomstolen avslår överklagandet 19 mars Domstolen skriver att Migrations verket gjort rätt som avvisat målet eftersom barnens mor inte har kunnat visa med handlingar att hon är legal ställföreträdare. Migrationsöverdomstolen beviljar inte prövningstillstånd. 23 En somalisk kvinna och fyra barn, 3, 5, 7 och 8 år, söker vid ambassaden i Addis Abeba, Etiopien om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make/far. Fadern har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Migrationsverket beslutar i december 2010 att avslå familjens ansökan på grund av att familjen saknar identitetshandlingar. Migrationsdomstolen meddelar i dom i mars 2011 att besluten ska undanröjas och domstolen återförvisar ärendena till Migrationsverket för förnyad handläggning. Domstolen skriver i domen att utredningen i målet inte är tillräcklig för att bedöma om anknytningspersonen är barnens far. Det är Migrationsverkets uppgift att göra den kompletterande utredning som behövs för att göra denna bedömning, till exempel genom att ge tillfälle till en dna-analys. Migrationsverket beslutar efter återförvisningen att avslå hustruns ansökan igen och avvisa barnens ansökningar i november Besluten om avslag/avvisning överklagas till domstolen som i dom i mars 2012 återigen upphäver beslutet och återförvisar målet till Migrationsverket. Dom stolen skriver att den åberopade anknytningen inte är tillräckligt utredd och att denna utredning bör genomföras av Migrationsverket. Målet återförvisas igen till Migrationsverket som genomför dna-analys. Familjen som nu består av ytterligare ett barn fött i april 2012 beviljas i juni 2012 uppehållstillstånd. 24 (Samma som fall 2). En 13-årig pojke från Eritrea ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mor som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Vid ansökan ger modern in sitt svenska främlingspass, id-kort, födelsebevis, intyg om faderns dödsfall och vårdnad, personbevis och sonens hemlandspass. Migrationsverket avvisar ansökan och skriver att intyg om dödsfall och vårdnad inte är utfärdat av behörig myndighet, därför är intygen av ringa värde och kan inte intyga att modern är ställföreträdare för sonen. Modern har heller inte styrkt sin identitet och därmed kan det inte bekräftas att hon är mor till sonen. Modern kan inte endast på de muntliga uppgifter som inkommit samt den skriftliga bevisning som getts in betraktas som ställföreträdare. Migrationsverket skriver även att modern inte har sett sin son sedan 2008 varför det är troligt att någon annan person kan ha antas ha inträtt som sonens ställföre trädare i hennes ställe. Migrationsverkets beslut överklagas till migrationsdomstolen som återförvisar målet. Migrationsdomstolen skriver att sonen har ingett ett eritreanskt pass vilket måste anses styrka sonens identitet men inte hans mors. Inte kan heller någon av övriga handlingar som getts in styrka moderns identitet. Modern har dock vid ankomst till Sverige lämnat uppgifter om sin familj som stämmer överens med de uppgifter som har lämnats vid sonens ansökan vilket gör att modern kan presumeras vara sonens ställföreträdare. Även om hon presumeras vara ställföreträdare så är det inte tillräckligt för att frågan ska vara fullständigt utredd. Domstolen återförvisar därför målet till Migrationsverket för att en dna-analys ska utföras samt ärendet prövas i sak. 19

20 Den bevislättnadsregel som Migrationsöverdomstolen tillämpar i dna-domen innebär att släktskap mellan föräldrar och barn som är styrkt med exempelvis dna-analys kan vara tillräckligt för att lösa frågan om identitet och ställföreträdare. Migrationsdomstolarna har i ett antal mål beslutat att inte återförvisa ärendet till Migrationsverket för dna-analys. I andra mål har migrationsdomstolen däremot återförvisat målet till Migrationsverket i syfte att dna-analys ska genomföras för att utreda släktskap. I två av dessa ärenden ovan har Migrationsverket därefter fattat positiva beslut. Främlingspass För att kunna resa in i Sverige efter att ha beviljats uppehållstillstånd behövs en passhandling. Den som klarlagt sin identitet, saknar pass och inte har möjlighet att skaffa ett pass har enligt utlänningsförordningen rätt att få ett främlingspass utfärdat av Migrationsverket. Det är Migrationsverket som beslutar om en person ska beviljas främlingspass. Ett beslut om främlingspass kan inte överklagas. Under åren 2010, 2011 och fram till januari 2012 avslogs i stort sett alla ansökningar om främlingspass av t.ex. somalier med motiveringen att främlingspass inte kunde utfärdas pga att personen inte hade styrkt sin identitet. Nedan exempel beskriver ett fall som avgjordes av Migrationsverket innan dna-domen. 25 En mor och barn, 5, 8, 15 och 17 år ansöker vid ambassaden i Addis Abeba, Etiopien om uppehållstillstånd och främlingspass på grund av anknytning till dotter som är bosatt i Sverige. Flickan har kommit som ensamkommande barn och beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Migrationsverket avslår deras ansökan. Familjen överklagar besluten till migrationsdomstolen i Stockholm som upphäver Migrationsverkets beslut och beviljar familjen permanenta uppehållstillstånd. Familjen begär att Migrationsverket ska ompröva sitt beslut och bevilja dem främlingspass eftersom de saknar passhandlingar. Migrationsverket avslår begäran om omprövning med motiveringen att familjen inte har styrkt sin identitet. Röda Korset och Sociala Missionen har noterat att det är fortsatt svårt för vissa anhöriga till skyddsbehövande att beviljas främlingspass. De anhöriga omfattas inte av bevislättnadsregeln. Vid bedömningen av om främlingspass ska utfärdas tas inte hänsyn till att anhöriga till skyddsbehövande kan ha mycket svårt att vända sig till hemlandetsmyndigheter för att ansöka om pass. Nedan följer ett exempel på detta: 26 Barn från Eritrea ansöker om uppehållstillstånd i Addis Abeba, Etiopien på grund av anknytning till sin mor. Modern har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Sverige och barnen är registrerade av etiopiska myndigheter som asylsökande. Barnen beviljas uppehållstillstånd av Migrationsverket men därefter vägras de främlingspass med motiveringen att barnen kan beviljas pass av eritreanska ambassaden i Etiopien. 20