Brytning. Syfte. Materiel. Utförande. Utvärdering. Att fundera på

Transkript

1 Brytning Avsikten med försöket är att undersöka förhållandet mellan infallsvinkeln och brytningsvinkeln då ljus passerar från ett ämne till ett annat. Ljusbox, halvcirkelformad plexiglasskiva, papper med gradskala Tänd ljusboxen och placera en spalt så att det kommer ut en enkel stråle från boxen Lägg pappret så att ljusstrålen faller längs 0 på vinkelskalan Placera plexiglasskivan så att ljusstrålen träffar den raka sidan mitt på. Om skivan ligger rätt kommer strålen att gå rakt fram längs 0 -linjen Vrid plexiglasskivan ungefär 30 och beskriv vad som händer med ljusstrålen då den passerar från luft till plexiglas och från plexiglas till luft igen Syns det några andra strålar än raka vägen genom plexiglasskivan och ut på andra sidan? Försök i så fall förklara vad som orsakar dessa strålar. Rita i var plexiglasskivan ligger. Markera därefter några punkter före och några efter det att ljusstrålen träffat plexiglasskivan. Ta bort skivan och förbind punkterna med raka linjer fram till skivan och efter skivan. Rita också in strålens väg genom plexiglasskivan. När man mäter vinklar inom optiken så mäter man alltid vinkeln mellan ljusstrålen och en linje som går vinkelrät mot den yta som ljusstrålen har träffat. Denna vinkelräta linje kallas för en normal till den yta som ljusstrålen faller in mot. Dra normalen till plexiglasskivan i den punkt där ljusstrålen träffar skivan. Dra både in i skivan och ut från skivan. Använd en gradskiva för att mäta vinkeln mellan ljusstrålen och normalen innan strålen bryts. Denna vinkel kallas för strålens infallsvinkel. Mät därefter vinkeln mellan strålen och normalen inne i plexiglasskivan. Denna vinkel kallas för strålens brytningsvinkel Mät sedan infallsvinkeln och brytningsvinkeln då strålen passerar ut från plexiglasskivan igen. Dra en slutsats om hur vinkeln ändras då ljus passerar från luft till plexiglas och tvärtom. Att fundera på Ljuset går alltid snabbaste vägen mellan 2 punkter. Fundera på varför det går snabbare att följa den väg som ni fått i jämförelse med att gå längs en alldeles rak linje.

2 Brytning Avsikten med försöket är att undersöka förhållandet mellan infallsvinkeln och brytningsvinkeln då ljus passerar från ett ämne till ett annat. Ljusbox, halvcirkelformad plexiglasskiva, papper med gradskala Tänd ljusboxen och placera en spalt så att det kommer ut en enkel stråle från boxen Lägg pappret så att ljusstrålen faller längs 0 på vinkelskalan Placera plexiglasskivan så att ljusstrålen träffar den raka sidan mitt på. Om skivan ligger rätt kommer strålen att gå rakt fram längs 0 -linjen. Denna linje är vinkelrät mot plexiglasskivans yta och kallas för en normal till ytan. Inom optiken mäts vinklar i förhållande till normalen. Vrid pappret med plexiglasskivan så att den inkommande strålen går in med 10 vinkel mot normalen. Se till så att den fortfarande träffar mitten på plexiglasskivan. Avläs vinkeln för den brutna ljusstrålen- Upprepa med 20, 30, 40 och så vidare. Försök formulera en slutsats om hur brytningsvinkeln beror av infallsvinkeln. Att fundera på Fundera över varför det är lämpligt att använda en halvcirkelformad plexiglasskiva i den här laborationen?

3 Brytning Avsikten med försöket är att undersöka hur föremål speglas i en plan spegel. Spegel, 2 likadana pennor, vitt papper. Placera spegeln mitt på pappret. Dra ett streck längs den speglande ytan. Placera den ena pennan ungefär 5 cm framför spegeln stående rakt upp från pappret. Rita en ring runt pennan så du sedan kan se var den har stått. Försök sedan placera den andra pennan bakom spegeln så att denna ser ut att vara en förlängning av spegelbilden av den första pennan oavsett var man tittar från. Markera var pennan bakom spegeln är placerad när detta inträffar. Flytta pennan som finns framför spegeln och upprepa. Kan man säga något om pennornans lägen då den bakre pennan är en fortsättning på den främres spegelbild. Dra en slutsats om hur spegelbilden av ett föremål förhåller sig till föremålets verkliga läge.

4 Charles lag Avsikten med försöket är att undersöka hur trycket i en gas beror av temperaturen Vattenkokare eller termos med doppvärmare, kolv med genomborrad kork, tryckgivare, temperaturgivare, LaqQuest och dator med LoggerPro-program. Förberedelser I försöket kommer vi att mäta trycket i en gas då denna värms upp. Fundera över vad du tror kommer at hända och varför. Sätt korken i kolven och anslut tryckgivaren till denna. Finns det fler hål i korken måste dessa stängas. Placera kolven i termosen och fyll på med vatten så att det täcker kolven. För att hålla kolven under vattenytan kan det vara bra att montera den i ett stativ. Lägg temperaturgivaren i vattnet så att den ligger mot kolven. För att få bättre värden kan man lägga några isbitar i vattnet. Starta programmet LoggerPro på datorn. Anslut tryck- och temperaturgivarna till LabQuest och därefter vidare till datorns USBingång. Programmet kommer då automatiskt att registrera anslutningen och ställa in för att mäta tryck och temperatur som funktion av tiden. För att ändra så att vi får trycket som funktion av temperaturen. Klicka på Tid (s) under x- axeln och välj temperatur i stället. Eftersom det undre diagrammet då blir ganska ointressant kan man dra ner det övre genom att klicka på det och sedan dra i boxen i nederkant så att det täcker hela fönstret Sedan ställer du in mättiden genom att klicka på klockan till vänster om den gröna mät - pilen. Välj 15 minuter och 6 mätpunkter per minut. Starta doppvärmaren, se till så att temperaturgivaren ligger mot kolven och inte mot doppvärmaren Starta mätningen genom att trycka på Mät

5 Stämmer diagrammet med det du trodde innan mätningen startade. Försök formulera en slutsats om vad som händer i gasen då temperaturen ökar. Extrauppgift 2 steg till vänster om klockan i listen finns en funktion som heter linjär anpassning. Använd denna för att anpassa en rät linje till dina mätpunkter. Försök att ändra skalorna i diagrammet så att den räta linjen skär x-axeln. Avläs skärningspunkten. Vad innebär det att trycket är 0? Vad är det för punkt du hittat?

6 Färger Avsikten med försöket är att se hur olika färger blandas med varandra och hur grundfärgerna hänger ihop med varandra. Ljusbox, färgfilter och vitt papper Att fundera på före försöket Du skall i det här försöket blanda olika färger (rött, grönt och blått). Fundera gärna först över vilka färger du tror det blir om man blandar dem 2 och 2 och om man blandar alla 3. Tänd ljusboxen och placera ett blått färgfilter rakt fram och ett rött och ett grönt i vardera sidan. Lägg pappret så att det blå ljuset faller ut rakt över pappret Fäll ut speglarna på sidorna så att det gröna respektive röda ljuset faller snett över pappret Nu kommer det att bli olika områden där ljus med olika färger blandas. Försök att hitta de olika blandningarna (rött-blått, grönt-blått och rött-grönt) och se vilka färger det blir Stämmer det med vad du trodde? Vilken färg får ljuset i det område där alla 3 färgerna blandas? Placera en penna stående rakt upp i området med vitt ljus. Vilken färg får skuggorna som pennan kastar på olika håll? Känner du igen dessa färger från något annat sammanhang? Försök sammanfatta vad du sett och förklara hur de olika färgerna ut.

7 Brytning Avsikten med försöket är att undersöka hur föremål speglas i en plan spegel. Spegel, 2 likadana pennor, vitt papper. Placera spegeln mitt på pappret. Dra ett streck längs den speglande ytan. Placera den ena pennan ungefär 5 cm framför spegeln stående rakt upp från pappret. Rita en ring runt pennan så du sedan kan se var den har stått. Försök sedan placera den andra pennan bakom spegeln så att denna ser ut att vara en förlängning av spegelbilden av den första pennan oavsett var man tittar från. Markera var pennan bakom spegeln är placerad när detta inträffar. Flytta pennan som finns framför spegeln och upprepa. Kan man säga något om pennornans lägen då den bakre pennan är en fortsättning på den främres spegelbild. Dra en slutsats om hur spegelbilden av ett föremål förhåller sig till föremålets verkliga läge.

8 Hastighet Avsikten med försöket är att fördjupa förståelsen för hur ett hastighetsdiagram kan representera en rörelse. Ultraljudsdetektor, LaqQuest och dator med LoggerPro-program Förberedelser I försöket skall du ställa sig 0,5 m framför detektorn. Under försöket skall du först gå långsamt från detektorn i 5 sekunder. Därefter stå stilla i 2 sekunder och slutligen snabbt från detektorn de sista sekunderna av mätningen. Programmet kommer att rita 2 grafer. En hur läget förändras med tiden och en hur hastigheten förändras med tiden. Försök skissa dessa grafer innan du utför försöket. Starta programmet LoggerPro på datorn. Anslut ultraljudsdetektorn till LabQuest och därefter vidare till datorns USB-ingång. Programmet kommer då automatiskt att registrera anslutningen och ställa in för att mäta rörelse. Vi vill mäta under 10 sekunder. Detta ställer man in genom att klicka på symbolen som liknar en klocka i listen längst upp. I bilden ovan står markören på denna och då visas ordet datainsamling. Klicka på denna och ändra mättiden till 10 sekunder. Gå framför detektorn enligt beskrivningen ovan Jämför grafen med de skisser du gjorde före försöket. Stämmer det? Om inte försök förstå varför. Hur kan man i hastighetsdiagrammet se om man gått långsamt eller fort? Extrauppgift Fundera över hur hastighetsgrafen skulle sett ut om du först gått långsamt bort från mätaren i 5 sekunder, stått still i 2 sekunder och därefter snabbt fram mot detektorn? Försök skissa en sådan hastighetsgraf. Utför försöket och jämför. Ytterligare uppgifter Låt någon i gruppen göra en graf utan att de andra tittar på. Spara denna genom att klicka på experiment och lagra senaste körning. Låt därefter kamraterna försöka göra en graf som liknar denna så mycket s

9 Kikaren Avsikten med försöket är att förstå hur olika typer av kikare fungerar Stålskena, linser + 30, + 10 och -10 Placera de 2 positiva linserna på stålskalan med den ena av linserna nära kanten. Titta, gärna ut genom ett fönster, genom linsen närmast kanten, genom den andra linsen och på något avlägset objekt. Flytta den bortre linsen till dess att objektet syns skarpt. Om inte kikaren förstorar som du hade hoppats kan det hjälpa att byta plats på linserna. Försök att slappna av med det ögat som tittar genom kikaren så att inte brytningen i ögat hjälper till alltför mycket med att få skärpa i bilden. När föremålet du tittar på syns skarpt i kikaren med avslappnat öga försöker du uppskatta hur mycket kikaren förstorar genom att titta genom kikaren med ena ögat och bredvid den med det andra. Beskriv hur föremålet ser ut i kikaren Notera slutligen var på stålskalan de 2 linserna är placerade. Byt därefter ut +10-linsen mot den som är märkt -10. Upprepa inställningarna och beskriv den bild som nu uppkommer. Hur har avståndet mellan linserna förändrats i detta försök? Försök hitta något samband mellan linsernas placering, kikarens förstoring och linsernas märkning i de 2 fallen.

10 Kollision Avsikten med försöket är att förstå vad som händer då ett föremål kolliderar med en fast punkt och hur man kan minimera de skador som uppkommer Körbana, Kraftsensor, LaqQuest och dator med LoggerPro-program Förberedelser Tejpa fast ett stötskydd, t.ex. en svamp, på ena sidan av vagnen. Se till så att inte svampen sitter så lågt att den rör vid körbanan. Luta körbanan lite. 2-4 cm upp i ena änden räcker. Montera kraftgivaren i körbanans ena ände. Starta programmet LoggerPro på datorn. Anslut kraftgivaren till LabQuest och därefter vidare till datorns USB-ingång. Programmet kommer då automatiskt att registrera anslutningen och ställa in för att mäta kraft. Kraftgivaren kommer att visa lite olika beroende på om kroken drar den nedåt eller inte. Därför kan det vara bra att nollställa kraftgivaren innan mätningen startar. Den är också ställd så att positiv kraft registreras när kraftgivaren dras ut. För att ändra detta klickar du upp i listen där det står kraft och mätvärdet visas. Då kommer dialogrutan till höger upp. Markera byt riktning och tryck därefter på nollställ. Klicka sedan bort dialogrutan Eftersom vi endast är intresserade av den korta tid då vagnen krockar med kraftgivaren måste vi ställa in mättid och triggning. Klicka på klockan i listen längst upp. I rutan datainsamling sätter du tiden till 0,1 sekunder och samplingshastigheten till punkter per sekund. Triggning betyder att mätningen inte startar förrän vagnen träffar kraftsensorn. När du klickar på triggning kommer dialogrutan till höger upp. Klicka i triggning och ställ sedan in att mätningen skall börja när kraften överstiger 1 N. För att då få med början på krocken måste några värden samlas in i förväg. Detta görs genom att ange att 100 mätvärden skall samlas in före triggning (se bild).

11 När du sedan klickar på mät startar mätningen, men inga resultat överförs till datorn förrän vagnen krockar med kraftsensorn. Klicka på mät och placera vagnen längst bak på banan och släpp den. När den krockar samlas 1000 mätpunkter in under 0,1 sekunder. Om grafen ser bra ut behåller du den i diagrammet genom att gå upp på experiment och välja lagra senaste körning. Ser den inte bra ut så klicka på mät och gör om försöket. När du är nöjd med din första graf vänder du på vagnen så att den åker med den andra änden mot kraftsensorn. Klicka på mät, placera vagnen längst bak på banan och släpp den. Blir det bra har du nu två grafer som visar kraften som funktion av tiden med och utan stötdämpare. Jämför graferna och försök dra någon slutsats av försöket. Försök hitta någon eller några tillämpningar i verkligheten när detta används. Skriv en rapport över försöket och dina slutsatser.

12 Ljud Avsikten med försöket är att se hur olika ljud är sammansatta och vad förstå vad övertoner är. Stämgafflar, provrör av olika längd, eventuellt musikinstrument, mikrofon, LaqQuest och dator med LoggerProprogram. Starta programmet LoggerPro på datorn. Anslut mikrofonen till LabQuest och därefter vidare till datorns USB-ingång. Programmet kommer då automatiskt att registrera anslutningen och ställa in för att mäta ljudtryck. Inställningen blir att mäta under 0,03 s och med mätpunkter per sekund. Denna inställning passar bra, men om man vill klickar man på klockan uppe i listen för att ändra. Placera mikrofonen framför resonanslådan på stämgaffeln. Slå till och tryck på mät. Vad blir det för sorts kurva som registreras? Frekvens är hur många svängningar det blir på en sekund. Ta fram en markör genom att klicka på knappen inspektera som ser ut som en kurva där det står X= under. Ställ denna på första toppen hos kurvan. Håll ner vänster musknapp och dra t.ex. 10 toppar framåt. Längst ner i fönstret kan du avläsa tiden för det markerade området genom att titta på t. Använd detta för att beräkna tiden för en svängning och hur många svängningar det blir per sekund. Jämför med det som är stämplat på stämgaffeln. Loggerprogrammet kan även visa vilka frekvenser som finns i det som visas. Denna graf får man fram genom att klicka på Infoga, ytterligare graf och välja FFT-graf. Då visas frekvenserna i ett nytt diagram. Även här kan man få ut en markör genom att trycka på knappen Y=. Stämmer detta med tidigare avläsningar? Extrauppgift Blås i ett provrör och försök ta upp svängningen från detta. Här blir inte kurvan lika fin beroende på att tonen inte är helt ren utan även innehåller övertoner. Titta på frekvensgrafen och se om du kan hitta något samband mellan rörets grundton och de övertoner som syns. Blås i rör av olika längd och försök hitta ett samband mellan rörens längd och grundtonens frekvens. Om man blåser riktigt hårt kan övertonen bli dominerande. Försök göra detta och titta dels på svängningen och dels på frekvensgrafen Ytterligare uppgifter Testa gärna att titta på svängningar från olika musikinstrument.

13 Brytning Avsikten med försöket är att undersöka hur föremål speglas i en plan spegel. Spegel, 2 likadana pennor, vitt papper. Placera spegeln mitt på pappret. Dra ett streck längs den speglande ytan. Placera den ena pennan ungefär 5 cm framför spegeln stående rakt upp från pappret. Rita en ring runt pennan så du sedan kan se var den har stått. Försök sedan placera den andra pennan bakom spegeln så att denna ser ut att vara en förlängning av spegelbilden av den första pennan oavsett var man tittar från. Markera var pennan bakom spegeln är placerad när detta inträffar. Flytta pennan som finns framför spegeln och upprepa. Kan man säga något om pennornans lägen då den bakre pennan är en fortsättning på den främres spegelbild. Dra en slutsats om hur spegelbilden av ett föremål förhåller sig till föremålets verkliga läge.

14 Brytning Avsikten med försöket är att undersöka hur en ljusstråle reflekteras i en plan spegel. Ljusbox, plan spegel, papper med gradskala Tänd ljusboxen och placera en spalt så att det kommer ut en enkel stråle från boxen Lägg pappret så att ljusstrålen faller längs 0 på vinkelskalan Placera spegeln så att ljusstrålen träffar den mitt på. Om spegeln står rätt kommer strålen att gå rakt tillbaka längs 0 -linjen och vi ser fortfarande bara 1 stråle. Vrid pappret med spegeln så att ljusstrålen faller in på 10 i stället. Det är viktigt att träffa spegeln mitt på. Avläs i vilken vinkel den reflekterade strålen reflekteras. Upprepa sedan med att låta ljuset falla in med 20, 30, 40 och så vidare. Dra en slutsats om vad som gäller för vinklarna då en ljusstråle reflekteras i en plan spegel.

15 Rörelse 2 Avsikten med försöket är att fördjupa förståelsen för hur olika rörelser kan representeras i ett diagram Ultraljudsdetektor, LaqQuest och dator med LoggerPro-program Förberedelser I försöket skall du ställa sig 0,5 m framför detektorn, vänd mot detektorn. Under försöket skall du först gå bakåt, från detektorn, i 5 sekunder. Därefter stå stilla i 2 sekunder och slutligen snabbare framåt de sista sekunderna av mätningen. Innan du utför försöket kan du försöka rita hur grafen kommer att se ut Starta programmet LoggerPro på datorn. Anslut ultraljudsdetektorn till LabQuest och därefter vidare till datorns USB-ingång. Programmet kommer då automatiskt att registrera anslutningen och ställa in för att mäta rörelse. Vi är bara intresserade av lägesmätningen så dra ut det övre fönstret till att täcka hela bilden. Nästa steg är att ändra längden på tidmätningen. Vi vill mäta under 10 sekunder. Detta ställer man in genom att klicka på symbolen som liknar en klocka i listen längst upp. I bilden ovan står markören på denna och då visas ordet datainsamling. Klicka på denna och ändra mättiden till 10 sekunder. Gå framför detektorn enligt beskrivningen ovan Jämför grafen med den skiss du gjorde före försöket. Stämmer det? Om inte försök förstå varför. Att fundera på Hur kan du, med hjälp av att avläsa läget vid olika tidpunkter, räkna ut hur snabbt du gått i de tre olika avsnitten av rörelsen. Extrauppgift Sparade finns några grafer. Ta fram dessa och fundera över hur man gått för att få dessa diagram. Försök sedan gå likadant och se om det stämmer!

16 Rörelse Avsikten med försöket är att bekanta sig med LabQuest och LoggerPro och att se hur rörelser kan beskrivas med grafer Ultraljudsdetektor, LaqQuest och dator med LoggerPro-program Starta programmet LoggerPro på datorn. Anslut ultraljudsdetektorn till LabQuest och därefter vidare till datorns USB-ingång. Programmet kommer då automatiskt att registrera anslutningen och ställa in för att mäta rörelse. Vi är bara intresserade av lägesmätningen så dra ut det övre fönstret till att täcka hela bilden. Nästa steg är att ändra längden på tidmätningen. Vi vill mäta under 10 sekunder. Detta ställer man in genom att klicka på symbolen som liknar en klocka i listen längst upp. I bilden ovan står markören på denna och då visas ordet datainsamling. Klicka på denna och ändra mättiden till 10 sekunder. En person placerar sig c:a 50 cm framför detektorn. Mätningen startar genom att man klickar på den gröna pilen 2 steg till vänster om klockan i listen ovan. När mätningen startar börjar personen framför detektorn att gå långsamt framåt. Öka takten efter 5 sekunder och gå lite snabbare. Försök förstå varför grafen ser ut som den gör. Hur märks det i grafen att försökspersonen gick snabbare sista biten? I symbollisten finns en symbol X=. Klickar man på denna får man ut en markör som gör att man kan avläsa läget vid en viss tid. Hur långt från detektorn var du efter 4 s? Efter 7 s? Att fundera på Hur kan du, med hjälp av att avläsa läget vid olika tidpunkter, räkna ut hur snabbt du gått.

17 Att stämma en gitarr Avsikten med försöket är att låra sig att stämma en gitarr med hjälp av svävningar 2 stämgafflar där den ena kan förses med en flyttbar dämpare, gitarr, mikrofon, LaqQuest och dator med LoggerPro-program Placera de två stämgafflarna bredvid varandra med dämparen påsatt högt upp på ena skänkeln. Slå an dem och lyssna. Beskriv det som hörs. Flytta därefter ner dämparen någon centimeter och upprepa försöket. Fortsätt att flytta dämparen nedåt och ta slutligen bort den helt. Beskriv det ni har gjort och vad det kan användas till Extrauppgift Placera åter dämparen längst upp på den ena stämgaffeln. Starta programmet LoggerPro på datorn. Anslut mikrofonen till LabQuest och därefter vidare till datorns USB-ingång. Programmet kommer då automatiskt att registrera anslutningen och ställa in för att mäta ljudtryck. Inställningen blir att mäta under 0,03 s och med mätpunkter per sekund. Ändra genom att klicka på klockan uppe i listen. Välj mättid 1 s. Placera mikrofonen framför lådorna. Slå till båda stämgafflarna och tryck på mät. Försök förklara grafens utseende. Hur många max eller minpunkter blir det varje sekund? Mät bara på den dämpade stämgaffeln. Beräkna frekvensen på denna och jämför med frekvensen på den andra och antalet max och minpunkter. Dra en slutsats. Flytta ner dämparen och upprepa försöket. Stämmer din slutsats? Ytterligare uppgifter Den näst översta strängen på en gitarr är tonen A med frekvensen 440 Hz. Testa att stämma denna genom att lyssna på svävningar mellan strängen och en stämgaffel.

18 Brytning Avsikten med försöket är att undersöka förhållandet mellan infallsvinkeln och brytningsvinkeln då ljus passerar från ett ämne till ett annat. Ljusbox, halvcirkelformad plexiglasskiva, papper med gradskala Tänd ljusboxen och placera en spalt så att det kommer ut en enkel stråle från boxen Lägg pappret så att ljusstrålen faller längs 0 på vinkelskalan Placera plexiglasskivan så att ljusstrålen träffar den rundade sidan och sedan passerar rakt ut genom mitten på den raka sidan. Om skivan ligger rätt kommer strålen att gå rakt fram längs 0 -linjen. Vrid pappret med plexiglasskivan så att den inkommande strålen går in med 10 vinkel mot normalen. Se till så att den fortfarande träffar mitten på plexiglasskivan. Avläs vinkeln för den brutna ljusstrålen- Upprepa med 20, 30, 40 och så vidare. Vid en viss vinkel inträffar något oväntat! Försök att bestämma denna vinkel så noggrant som möjligt. Försök formulera någon slutsats om hur brytningsvinkeln beror av infallsvinkeln i det här fallet. Vid en viss vinkel inträffar något speciellt. Försök förklara varför.

19 Simulering av radioaktivt sönderfall Avsikten med försöket är att se att även slumpen uppvisar regelbundenheter om man har tillräckligt många händelser Minst 100 tärningar Inledning Radioaktiva atomer sönderfaller helt slumpmässigt så man vet inte när en viss atom skall sönderfalla, bara sannolikheten för att det skall ske inom ett visst tidsintervall. Detta påminner om situationen då man slår en tärning. Man kan inte veta när en viss tärning skall visa t.ex. en etta, men man vet sannolikheten för att det skall ske i nästa kast. Bestäm först vilken siffra som betyder att tärningen sönderfaller. Räkna tärningarna och slå sedan alla på en gång. Plocka bort de tärningar som sönderfallit, anteckna hur många de var och hur många som finns kvar. Upprepa detta tills det bara finns c:a 5 tärningar kvar. Rita ett diagram med antalet tärningar som finns kvar på y-axeln och antalet kast på x-axeln. Försök dra en linje som ansluter till punkterna. Om du använt ett datorprogram för att rita kan du använda detta till att anpassa en funktion till punkterna. Vad blir det för slags funktion? Välj en punkt på grafen och se hur många kast som behövs för att värdet skall sjunka till hälften. Blir det olika beroende på vilken punkt du utgår från? Detta värde kallas för sönderfallets halveringstid. Extrauppgift Om flera grupper gjort försöket kan ni lägga ihop resultaten från alla grupperna och se hur det ser ut med många fler tärningar. Försök dra en slutsats av detta. Ytterligare uppgifter Rita en graf över hur många tärningar som sönderfaller i varje kast. Jämför denna graf med de du ritat tidigare. Här kan det vara en fördel om man