Samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Transkript

1 Samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Överenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Alingsås kommun

2 Samverkansöverenskommelse Alingsås kommun och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg tecknar härmed följande överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Inledning År 2010 tog polisen och kommunen fram en gemensam överenskommelse med en handlingsplan med åtaganden. I samband med att en ny trygghetsmätning gjordes under våren 2011 med tillhörande analysrapport görs nu en revidering av samverkansöverenskommelsen. Övergripande målsättning Kommunen och polisen skall tillsammans utveckla kommunens brottsförebyggande arbete i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten. Prioriterade samverkansområden Utveckla och fördjupa samarbetet kring det geografiska området Centrum. Forma en gemensam struktur för samarbetet kring ungdomar med riskbeteende och ungdomar generellt. Få ett tryggare och vackrare Alingsås. Skapa rutiner kring organiserad brottslighet och livsstilskriminella Utveckla arbetet med våld i nära relationer Åtagandeplan Respektive part förbinder sig att följa överenskommen åtagandeplan. De beslutade åtagandena ska verkställas inom överenskommen tidsperiod. Giltighetstid Överenskommelsen gäller tills vidare. Vardera part äger rätt att säga upp överenskommelsen. Uppföljning Parterna är överens om att genomföra en årlig uppföljning av åtagandeplanen. Därutöver görs en uppföljning vart tredje år av de prioriterade samverkansområdena efter genomförd trygghetsmätning. Kommunstyrelsens arbetsutskott och polisledningen i Alingsås skall träffas regelbundet för att följa upp åtagandena och behov om revideringar. Lokala brottsförebyggande rådet är de som följer upp avtalet och utvärderar arbetet under perioden. Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Alingsås den 2012 Alingsås den ALINGSÅS KOMMUN Kommunstyrelsen POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND Polisområde Älvsborg Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande Boel Petersson Polisområdeschef

3 Bakgrund Vad är brottsförebyggande arbete? Med brottsförebyggande arbete menas åtgärder som syftar till att påverka faktorer som främjar eller hämmar människors brottsliga beteende. För att utforma ett brottsförebyggande arbete finns två strategier; social brottsprevention samt situationell brottsprevention. Social brottsprevention Social brottsprevention innebär att man vidtar åtgärder för att påverka en persons benägenhet att begå brott. Eftersom det finns mycket som kan påverka den benägenheten, kan social brottsprevention se olika ut och utföras av många olika aktörer i samhället. Det kan handla om allt från generellt välfärdsarbete till mer riktade insatser mot speciella riskgrupper. Situationell brottsprevention Situationell brottsprevention handlar om att vidta åtgärder som minskar sannolikheten för att brott begås genom att göra brotten mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra. Vidare ingår åtgärder som syftar till att motverka bortförklaringar av typen ''alla andra gör det'' eller ''det drabbar ingen fattig''. Syfte Syftet med den gemensamma överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan kommunen och polisen och därigenom förbättra tryggheten för medborgare och verksamma i kommunen. För att nå framgång i arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten krävs att samhällets alla aktörer samarbetar. Redan idag sker samverkan inom flera områden men arbetet går att utveckla vidare. Trygghetsmätningar Alingsås kommun och Polisen inom polisområde Älvsborg är överens om att trygghetsmätningar är ett utmärkt komplement till brottsstatistik och annat faktaunderlag för att fastställa den lokala problembilden. Kommunen och Polisen är överens om att efter varje genomförd trygghetsmätning ska överenskomna prioriterade samverkansområden och åtgärdsplanen med åtaganden ses över och eventuellt revideras. Polisen och kommunen är överens om att nästa trygghetsmätning ska ske 2014 och därefter vart tredje år. Gemensam lägesbild Lägesbild över det geografiska området Centrum I centrumkärnan i Alingsås finns en koncentrationen av caféer, barer, restauranger. Här finns också terminalen för bussar och tåg samt de största parkeringsplatserna för bilar och cyklar. Många människor rör sig i området när de ska ta sig till och från en plats eller stanna för att äta, dricka och umgås. En stor del av kommunens brottslighet sker inom centrumkärnan och en av anledningarna till detta handlar om att det är många människor i rörelse på en geografiskt begränsad yta. Exempelvis så sker flest antal anmälda misshandelsbrott i centrumkärnan. Misshandelsbrotten sker oftast under helgtid och efter stängningsdags på krogarna när folk är på väg hem. Andra

4 brott som förekommer i stadskärnan är exempelvis försäljning och/missbruk av narkotika och alkohol, angrepp på bilar, skadegörelse, klotter och trafikstörningar. Områden inom stadskärnan används dessutom som samlingsplats för ungdomar i riskzon. Innerstaden är enligt Trygghetsmätningen 2011 den plats där flest anser att trafikproblem, nedskräpning, berusade personer utomhus och personer som bråkar och stör ordningen är ett förekommande problem i deras närmiljö. Lägesbilden av ungdomar och brott Det stora flertalet av alla ungdomar begår någon form av brottslig handling vid något tillfälle. De flesta fastnar inte i någon långvarig kriminell karriär utan återgår till att bli skötsamma medborgare när de går in i vuxenlivet. Med anledning av att ungdomsåren är en brottsaktiv period i en människas liv blir ungdomsåren extra intressant ur ett brottförebyggande perspektiv. Under 2010 anmäldes totalt 4148 brott inom Alingsås kommun. För 189 av dessa anmälda brott misstänktes en ungdom under 18 år vara gärningsman. Den vanligaste brottstypen som ungdomar var inblandad i var våldsbrott (32%), därefter kom stöld (30 %), skadegörelse (13%), hot och ofredande (13 %) och narkotika (12 %). Under år 2009 anmäldes fler brott av ungdomar däremot var tillgreppsbrott den vanligaste brottstypen och våldsbrott låg på tredje plats (12 %). Samverkan kring ungdomar mellan polisen och kommunen har varit begränsad under de senaste åren. Nu finns förutsättningar att utveckla och förbättra samverkan när kommunen tillsätter fyra fältsekreterare under Det förutsätter dock att även polisen tillsätter resurser för att möta upp kommunens insats. Lägesbilden av skadegörelse, klotter och nedskräpning Andelen som uppger sig varit utsatt för skadegörelse i sin närmiljö har minskat från 2003 till år 2011 (Trygghetsundersökningen 2011). Däremot har antalet anmälningar till polisen av klotter och skadegörelse ökat under samma tidsperiod. Den här skillnaden av de båda utvecklingstrenderna kan möjligen förklaras med att majoriteten av skadegörelse- och klotterbrotten sker i det offentliga rummet och inte inom den enskilda medborgarens privata sfär. Trygghetsundersökningen från 2011 visar även att andelen som upplever nedskräpning som ett problem har ökat över tid i Alingsås. Det var 32 % år 2011 och 25 % år Innerstaden är den plats där flest anser att nedskräpning är ett förekommande problem i deras närmiljö. Kvinnor upplever i större utsträckning än män nedskräpning som ett problem. Pågående samverkan i det brottsförebyggande arbetet Det pågår redan en samverkan mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet inom följande områden: Minska kontanter Kommunen och polisen deltar sedan 2011 i samverkan med banker och näringsliv för att sträva efter ett kontantlöst Alingsås. Syftet är att minska antalet brottstillfällen.

5 Organiserad brottslighet Polisen och andra myndigheter har till stora delar bekämpat den organiserade brottsligheten enskilt. Arbetssättet har inte varit tillräckligt effektivt. Organiserad brottslighet eller kriminella nätverk bör bekämpas genom nätverk. Kommuner, statliga myndigheter och andra samverkanspartner har skapat ett sådant nätverk tillsammans. Våld i nära relationer I Alingsås finns ett Samverkansråd kring våld i nära relationer. Rådet bildades i september Initiativet kom från Socialförvaltningen inom kommunen. Samtidigt bildades även en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett gemensamt handlingsdokument. Syftet var att kunna erbjuda ett bättre stöd till personer utsatta för våld i nära relationer. Handlingsplanen ska hänvisa till rätt instans och enklare få till stånd ett samarbete när det är nödvändigt. Samverkansrådet består av representanter från Alingsås kommun, Kvinnojouren Olivia, Akutmottagningen i Alingsås lasarett, Carema vårdcentral, primärvården södra Älvsborg, vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Alingsås, polismyndigheten, Utväg och Brottsofferjouren. Skolan Ett arbete är också under uppbyggnad var gäller skola och polis, där polisen agerar som kontaktpersoner direkt mot skolledningen. Varje arbetslag inom polisen har dessutom utpekade personer som är ansvariga för varje högstadieskola och gymnasieskola. Detta innefattar ingen skolundervisning utan endast stöd och hjälp genom rådgivning. Unga brottsoffer Fältsekreterarna arbetar med att kunna stödja unga brottsoffer i samarbete med polisen. Detta kallas för Stödcenter för unga och har prövats i andra kommuner med gott resultat. Livsstilskriminella Polisen och kommunen är härutöver överens om samarbete, om det blir aktuellt, inom polisens regeringsuppdrag kring livsstilskriminella 1. Åtagandeplan Ansvar Ansvarig för framtagandet av denna gemensamma åtagandeplan samt genomförande av åtgärderna är kommunen för sin del och polisen för sin del. Samverkan angående åtagandeplanen sker främst genom Brottsförebyggande gruppen. BUS (Barn Ungdom Samverkan) är en annan viktig plattform i arbetet med åtagandeplanen. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har ett samordningsansvar för åtagandeplanen för kommunens del. KSAU åtar sig att regelbundet bjuda in polisledningen i Alingsås för en dialog. Polisenheten i Alingsås har ett samordningsansvar för åtagandeplanen inom sin organisation. Det innebär bland annat att göra planen känd inom den egna organisationen, att ta fram underlag av brottstatistik, analys- och tydliggörande av trygghetsmätningen samt bidra med den kunskap och erfarenhet som byggs upp genom den yttre tjänsten och i utredning- och spaningsarbetet. Parterna ansvarar för att det tas fram en gemensam kommunikationsplan. 1 Livsstilskriminella är ett sammanfattande namn på personer som är välkända av polisen och som frekvent begår brott som vanligen leder till kortare fängelsestraff.

6 Genusperspektiv Det ska finnas ett genusperspektiv i de åtgärder som planeras i åtagandeplanen. Exempelvis kring samverkansområdet Utveckla samarbetet kring ungdomar med riskbeteende och ungdomar generellt, så kan man se på flickors och pojkars eventuella skillnader och likheter som kan innebära genusspecifika åtgärder.

7 Åtagandeplan Bilaga Strategisk nivå Operativ nivå Operativ nivå Samverkansområden Åtgärder kommunen Åtgärder polisen Mål Utveckla och fördjupa samarbetet för att öka tryggheten kring det geografiska området Centrum. Genom tillsyn, kontroller, utbildningar och kampanjer förändra attityder och beteenden för att få en ansvarsfull alkoholkonsumtion. Kommunen initierar trygghetsvandringar. Riktade insatser mot innehav av alkohol och droger hos ungdomar under 18 år. Med medverkan av fältsekreterarna. Fotpatrullering i centrum. Medverka i trygghetsvandringar. Riktade insatser mot innehav av alkohol och droger hos ungdomar under 18 år. Minska andelen våldsbrott i centrumkärnan med 5 % per år utifrån nuläget år 2011 (457 st). Minska alkoholkonsumtionen på gator och torg genom att, öka antal direktförverkande 2 av alkohol med 10 % per år utifrån läget år 2011 (220 st). Minska berusningsgraden på krogar, gator och torg. Forma en gemensam struktur Förankra och för samarbetet kring implementera en ungdomar med riskbeteende strukturerad metod (ex och ungdomar generellt. SSPF 3 ) för samarbetet mellan kommunen och polisen kring ungdomar. Fältsekreterare ska finna gemensamma samarbetsområden med polisen. Samarbeta med polisen kring unga lagöverträdare. Högstadieskolorna och gymnasiet välkomnar och inbjuder polisen. Utveckla och erbjuda föräldrastödsarbete. Förankra och implementera en strukturerad metod (ex SSPF) för samarbetet mellan kommunen och polisen kring ungdomar. Polisen utser polispersonal som tillsammans med kommunens fältsekreterare finner gemensamma samarbetsområden. Samarbeta med kommunen kring unga lagöverträdare med bla medling. Besöka högstadieskolorna och gymnasieskolan vår- och hösttermin. Minska brottsligheten bland ungdomar med 5 % per år. Utgångspunkten är 181 brott år år. Kommunen och polisen arbetar efter en strukturerad och känd samverkansmodell. Att finna arbetssätt att nå fram till unga brottsoffer. (Ex stödcenter för unga) 2 Det kallas direktförverkande när polisen beslagtar ungdomars alkohol på allmän plats. 3 I Göteborg och Mölndal samverkar skolan, socialtjänsten, polisen och fritidsverksamheten (SSPF) för att i ett tidigt skede förebygga skolk, missbruk och annat riskbeteende bland ungdomar.

8 Det skall även finnas två kontaktpersoner från polisen till skolansledarnas stöd. Tryggare och vackrare Alingsås. Driva på och underlätta arbetet med att anmäla klotter och skadegörelse på ex via hemsida, SMS m.m. så att snabba insatser kan ske. Tillsammans göra trygghets- och virtuella vandringar Göra djupare analyser av otrygga platser och stadsdelar. Ljussättning av mörka och otrygga platser. Med hjälp av anmälningarna ha riktade insatser mot frekventa utsatta områden/platser. Tillsammans göra trygghets- och virtuella vandringar Göra djupare analyser av otrygga platser och stadsdelar. Riktade insatser mot innehav av alkohol och droger hos ungdomar under 18 år. Minska kommunens kostnader för klotter och skadegörelse. Förbättrad beslutsunderlag för stadsplanering och byggnationer för kommunen. Genomföra trygghetsmätning var 3:e år. Genomföra trygghetsmätning var 3:e år. Påtala och beivra 4 personer som skräpar ner. Beivra nedskräpning genom att använda den nya lag som ger möjlighet till ordningsbot. Bör minst fyrdubblas mot föregående år. Skapa rutiner kring organiserad brottslighet och livsstilskriminella. Alla förvaltningar ser över rutiner för att motverka organiserad brottslighet. Erbjuda utbildning kring organiserad brottslighet för kommunerna. Skapa rutiner för samverkan med andra myndigheter i det förebyggande arbetet gentemot organiserad brottslighet och livsstilskriminella. Att det finns rutiner och ökad kunskap i ämnet organiserad brottslighet samt livsstilskriminella. Utveckla arbetet med våld i nära relationer. Utbildningsinsatser och hitta nya former hur vi tidigare kan fånga upp kvinnor som blir utsatta för brott och bättre uppmärksamma barnen. Polisen ska utarbeta rutiner för ett samarbete med socialtjänsten att nå ut till personer utsatta för våld i nära relationer. Alla utsatta skall erbjudas hjälp såväl offer som gärningsman Det ska finnas en rak linje i arbetssättet mellan polisen och socialförvaltningen. 4 Beivra i det här sammanhanget betyder bötfälla.