Förståelsen om fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan. det inte rimligt att göra mer av samma.

Transkript

1 Förståelsen om fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan det inte rimligt att göra mer av samma. Marie Frykland, Assar Hörnell Avdelningen för utbildningsvetenskap Mittuniversitetet

2 Historia av komplettering Arbetsstugorna i slutet av 1800-talet beskrevs som kompletteringsanstalter till städernas folkskolor av arbetsstugornas grundare Anna Hierta-Retzius och Fridtjuv Berg. De betonade att skolans intellektuella fostran inte var tillräcklig för elevernas utveckling. ska vara ett komplement till hemmet och till barnens sociala och kulturella miljö i övrigt (Socialstyrelsen, Pedagogiskt program, 1988, sid 22) Fritidshemmet ska genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd för utvecklingen (Skolverket, Allmänna Råd, 1999, s. 11). Oförändrad skrivning i Allmänna Råden, 2007 Integrerat med skolan sedan början av 90-talet Gemensam läroplan sedan 1994

3 Dagens två uppdrag.komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, same skolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i..stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skolverket, Allmänna Råd med kommentarer, 2014, sid 10)

4 Utveckling Grundpelarna i reformen under 90-talet var enligt Rohlin (2013) ett vidgat undervisningsbegrepp, meningsfull fritid och temainriktat arbetssätt Under 2000-talet skedde så en förändring i det politiska tänkandet när det gällde skolan och fritidshemmet, det tidigare socialpolitiska tänkandet ersattes av ett utbildningspolitiskt (Rohlin, 2013) Genom Lgr 11 och den kommande revideringen blir kunskaps- och lärandeuppdraget förstärkt Vi pratar idag om en skolifiering av fritidshemmets verksamhet och fritidspedagogers yrkesroll Nu utbildas Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, inkl. ett praktiskt-estetiskt ämne

5 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket, 2012) Fritidspedagoger/ fritidslärare har en utbildning som starkt poängterar sociala relationer Har därför goda kompetenser för detta arbete Trots det är fritidshem en arena för kränkningar Varje fritidshem ska ha en egen likabehandlingsplan

6 Systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket, 2012) Vanligt med kritik från fritidspersonalen mot skolifieringen och övergripande kvalitetsarbete Måste ta sin utgångspunkt i fritidshemmets specifika uppdrag och pedagogik BRUK för fritidshem utgår från läroplanen och Allmänna Råd för fritidshem

7 Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014) Fritidshemmen har ett mycket svagt stöd för arbetet med elever i behov av stöd Vanligt att specialpedagoger eller speciallärare aldrig satt sin fot i fritidshemmet Elever har åtgärdsprogram men deras behov av stöd i fritidshemmet finns inte med i åtgärdsprogrammet Assistenter slutar för dagen när elever går till fritidshemmet Elever har lika eller olika behov av stöd i skola och fritidshem Elever i behov av särskilt stöd ska få anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram ska också omfatta fritidshemmet För första gången är fritidshemmet inkluderat i detta Allmänna Råd

8 Elever i behov av särskilt stöd Hur många har elever med åtgärdsprogram där fritidshemmet är inkluderat? Hur många har regelbundet samarbete och stöd av specped/speclärare? Hur många har assistenter som följer med till fritids?

9 International utveckling Olika motiv för after-school programs Stöd för barn och familjer med social problematik eller I områden med låg socio-ekonomisk status USA (Haglund 2009, England (Dyson & Jones, 2014) Behov av heldagsomsorg p g av kvinnors inträde på arbetsmarknaden, Schweiz, (Schüphach, 2014) Stöd för att skolsystemet ska bli bättre och ökat lärande hos eleverna, Tyskland, (Kielblock, 2015) I form av extra lektioner i olika ämnen eller läxhjälp på eftermiddagstid:, Korea, (Bae & Jeon, 2013) Vanligt med aktiviteter med fokus på kunskaper och lärande

10 Exemplet Danmark Reform och ny lag 2014 Fristående fritidshem och SFO (Skolefritidsordning) Den senare är integrerade i skolor och ska främst arbeta med högre måluppfyllelse och aktiviteter för lärande Starka protester, inkl. demonstrationer i flera städer där man vill värna om fritidshemmen och fritidspedagogiken. Förändring av yrkesrollen mot en hjälplärare (Holm, 2015)

11

12

13 Studie byggd på enkät 2013 En fråga i enkäten: Kompletterar fritidshemmet skolan i olika ämnen? Studiens syfte är att utifrån denna fråga analysera och beskriva fritidspedagogers uppfattning om hur fritidshemmet kan komplettera skolan. Frågeställningar: Vilken uppfattning har fritidspedagoger om begreppet komplettering? Hur beskriver fritidspedagoger sitt kompletterande arbete?

14 Förekomst av ämnen i svaren Matematik 280 Svenska, läs- och skriv 274 Bild 236 Idrott och rörelse 217 Musik 92 No 45 Slöjd 31 Hemkunskap 20 So 20

15 Resultat 4 kategorier (a) Komplettering förutsätter samverkan mellan fritidspedagoger och lärare (b) Komplettering av skolan innebär att undervisa eller arbeta som resurs i klass (c) Komplettering innebär praktisk tillämpning av elevernas teoretiska kunskaper (d) Komplettering innebär att erbjuda det som skolan saknar

16 (a) Komplettering förutsätter samverkan mellan fritidspedagoger och lärare För att kompletteringsuppdraget ska vara framgångsrikt krävs att fritidshemmet och skolan har ett bra samarbete Svårt med dialog/ samarbete med lärare. Vi får intryck av att respondenterna och lärarna pratar förbi varandra i sina respektive strävanden att hitta lösningar till en bra och fungerande undervisning Eftersom vi inte har något samarbete med skolan, så vet jag inte. Det finns också exempel på väl fungerande samarbete, där fritidspedagoger och skollärare tillsammans bidrar med sin respektive kompetens för att på så sätt komplettera varandra i och utanför klassrummet Dagligen, röd tråd mellan mig som fp och läraren. Mycket bra samverkan, vi gör det vi är bäst på i våra yrkesroller

17 (b) Komplettering av skolan innebär att undervisa eller arbeta som resurs i klass Det kompletterande uppdraget genomförs genom undervisning I skola och klassrum. Praktisk matte, värdegrundsarbete, skapande verksamhet. Handlar det t.ex. om rymden, gör man raketer och planeter på fritids (MEN under förmiddagen. På em. är det för många barn). Eftermiddagsverksamheten kompletterar sällan skolans arbete. Motsatsen innebär att de arbetar i klassrummet som resurs för elever i behov av stöd eller som allmän hjälplärare Vi har tröttnat på att vara assistenter åt lärarna i klassrummet. Vi har bildat egna arbetslag med bara fritidspedagoger där vi går in i olika klasser och har olika teman. Ofta med praktiskt eller skapande med en tydlig fritidspedagogik.

18 (c) Komplettering innebär praktisk tillämpning av elevernas teoretiska kunskaper Komplettering av skolan innebär att eleverna i fritidshemmets aktiviteter ska få möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaper de tillägnat sig i skolan i praktiken. Vi kompletterar med det vi utför praktiskt som innehåller både matte och svenska. Vi kompletterar No och rörelse i vår dagliga utevistelse. Vi har olika samlingar i vår verksamhet som tränar elever både enskilt och i grupp. Ja, vårt fritidshem kompletterar absolut skolan. Vi erbjuder många praktiska möjligheter till lärande. Övriga kunskaper befästs och de få prova sig fram under lekfulla former. Vi arbetar med olika "ämnen" fast på ett praktiskt plan. Detta gör att inlärning kan ske med olika sinnen. Mycket genom praktisk tillämpning och utevistele, dvs kroppsligt inlärande.

19 (d) Komplettering innebär att erbjuda det som skolan saknar Fritidshemmets uppdrag är att erbjuda annan verksamhet än skolan. Verksamheten ska dessutom bedrivas på ett annat sätt jämfört med skolans undervisning. Komplettera betyder att man ersätter med något som saknas... så frågan är inte relevant ställd. Vi kompletterar skolan genom att knyta ihop elevernas livsvärld med skolan, vi använder ett flertal olika material och metoder för att utveckla förmågor, men eftersom världen och "verkligheten" inte är uppdelad i ämnen så är det inte rimligt att "göra mer av samma. Mer och mer vikt läggs på det formella lärandet i skolan, då är det ytterst viktigt att fritidshemmet lägger större vikt på det informella [lärandet].

20 Fritidspedagogikens styrka, potential och utvecklingsmöjligheter Fritidspedagogers kompetens tas inte tillvara Ökat behov av att tydliggöra fritidshemmets särart i relation till skolan (Närvänen och Elvstrand (2014) Fritidspedagogerna strävar efter att tydliggöra fritidshemmets kultur och identitet Fritidspedagogik utgör ett särskilt arbets- och förhållningssätt till elever som skiljer sig från skolans pedagogik Fritidspedagoger har en positiv inställning till yrkesrollen och en stor tilltro till fritidshemmets möjligheter att stödja elever att uppnå målen

21 Fritidspedagogikens styrka, potential och utvecklingsmöjligheter Fritidspedagogerna ser förändringarna i yrket som positiva utmaningar (Dahls och Karlsudds (2015) Stimulerande och väl fungerade arbetslag har stor betydelse för att arbeta fritidspedagogiskt Rektorer och ledning har en avgörande betydelse för möjligheterna till att hävda fritidspedagogikens möjligheter

22 Fritidspedagogik? Vilken är din definition av FRITIDSPEDAGOGIK? Skriv ned den på en post-it lapp, berätta för din granne om din definition och lämna in till oss efter föreläsningen!

23 Diskussion och slutsatser Många fritidspedagoger verkar ha svårt att definiera den pedagogik som de anser vara viktigt i sitt arbete, m a o fritidspedagogik. Denna osäkerhet komplicerar samarbetsmöjligheterna och riskerar att cementera en underordnad position i skolan.t (Jämför Hjalmarsson & Löfdahl Hultman, 2015) Begreppet komplettering är inte definierat i våra styrdokument vilket öppnar för olika tolkningar av rektorer, skolans lärare och fritidshemspersonal. (Jämför Calander, 2001, Andersson, 2013, Hjalmarsson & Löfdahl Hultman, 2015) Oklart ledarskap, rektorers (in)kompetens försvårar fritidshemmets möjligheter att komplettera på det sätt som fritidshemspersonal önskar. De saknar ofta stöd för detta utvecklingsarbete (Jämför Skolinspektionen, 2010)

24 Diskussion och slutsatser Utifrån utsagorna i enkäten och baserat på fritidspedagogers olika grundutbildning, yrkesroller, uppdrag och barnsyn, öppnar det ibland upp sig skilda världar när komplettering ska definieras (Närvänen & Elvstrand, 2014) Fritidspedagoer uttrycker en stark vilja och önskan att arbeta fritidspedagogiskt och de utgår då från barns bästa och deras behov (Dahl & Karlsudd, 2015; Lindström, 2012) Fritidspedagoger strävar efter att leva upp till sitt uppdrag genom att komplettera utifrån sin tolkning (Dahl & Karlsudd, 2015) Skolans ramar och tolkningsföreträde komplicerar fritidshemspersonalens möjlighet att komplettera på ett lärande och meningsfullt sätt (Calander, 2001; Närvänen & Elvstrand, 2014)

25 Diskussion och slutsatser Fritidspedagerna är starkt övertygade om att fritidspedagogikens styrka och potential att komplettera skolan kommer att förbättra skolan och att eleverna kommer att dra stor nytta av den Fritidshemmets potential utnyttjas inte och personalens kompetenser tas inte tillvara i tillräckligt stor utsträckning Tidigare forskning bekräftar denna bild från vår enkät, men vi behöver mer forskning om fritidshemmet och dess pedagogik I en studie från Stockholms stad: "... Det tydligaste kännetecknet för de framgångsrika skolorna i studien, är att de i hög grad har ett väl fungerande samarbete mellan skola och fritidshem som har potential att bidra till elevernas utveckling och lärande." (Isaksson, 2013, s 18)