Kvalitetsgranskning av Dragonskolan i Umeå kommun

Transkript

1 Dragonskolan Dragongatan UMEÅ (12) Umeå kommun UMEÅ Kvalitetsgranskning av Dragonskolan i Umeå kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har genomfört en granskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningars förmåga att ge relevanta yrkeskunskaper och förmåga att förbereda eleverna för yrkeslivet. Granskningen av Dragonskolan visar att det finns behov av förbättringar. Skolinspektionen bedömer att verksamheten på Dragonskolan inte uppfyller de krav som finns i skolförfattningarna och behöver vidta åtgärder i följande avseenden: Skolan behöver försäkra sig om att samtliga program och studieinriktningar har en fungerande samverkan mellan skolan och arbetslivet. Skolan behöver säkerställa att alla elever på samtliga program och studieinriktningar erbjuds minst 15 veckors APU. Skolan behöver säkerställa att man i högre utsträckning försäkrar sig om att innehållet APU:n är relevant i förhållande till programmål och studieinriktning. Skolan behöver säkerställa att samtliga program och studieinriktningar använder bedömningsgrunder avseende APU:n som utgår från kursplanernas mål och betygskriterier. Skolinspektionen, Box 3177, UMEÅ. Tel

2 2 (12) Uppföljning Senast inom fyra månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 18 oktober 2010, ska Dragonskolan redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Umeå, vilka åtgärder som vidtagits med anledning av beslutet. Skolinspektionens granskning av Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar vid Dragonskolan i Umeå kommun Bakgrund Hälften av eleverna i gymnasieskolan går på något av de yrkesförberedande programmen. Av gymnasieskolans för närvarande sjutton nationella program, räknas tretton som yrkesförberedande och tre som studieförberedande. Teknikprogrammet kan vara antingen yrkesförberedande eller studieförberedande. De nationella yrkesförberedande programmen kännetecknas av att programmålen tar sikte på arbetslivet och att programmen innehåller yrkesämnen. Enligt programmålen ska de ge grundläggande kunskaper för arbete inom respektive område och ge en grund för fortsatt lärande inom arbetslivet och för vidare studier. Av en yrkesförberedande utbildning ska minst femton veckor genomföras på en arbetsplats, 5 kap. 15 gymnasieförordningen. Med arbetsplatsförlagd utbildning avses, enligt 1 kap. 2 gymnasieförordningen kursplanestyrd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. Studier av yrkesutbildningars kvalitet tyder på att en framgångsfaktor är att det bedrivs ett uthålligt och systematiskt kvalitetsarbete kring samverkan mellan skola och arbetsliv samt den arbetsplatsförlagda utbildningen. Under våren 2010 genomför Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningars förmåga att ge relevanta yrkeskunskaper och förmåga att förbereda eleverna för yrkeslivet för att på de granskade skolorna bidra till ökad måluppfyllelse genom att kvaliteten i samverkan mellan skolan och arbetslivet förbättras. Projektet besöker 40 skolor och intervjuar 3 elever på varje skola. Vi intervjuar även dessa elevers lärare, skolans rektor/rektorer samt de utvalda elevernas handledare på arbetsplatsen. Inför besöken på skolor och arbetsplatser kräver Skolinspektionen in dokument för analys samt frågeformulär från rektor. Samtliga yrkesförberedande program är representerade. De 40 skolor som projektet granskar är spridda över hela landet. Granskningen tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar: 1. Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet? 2. Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlagd utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet?

3 3 (12) 3. Betygssätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt? Skolinspektionen sammanställer resultatet av kvalitetsgranskningen vid skolan i ett beslut. I beslutet pekas på både sådant som fungerar bra och på sådant som skolan behöver förbättra. Skolinspektionen ska också, senast den 15 september 2010, till regeringen redovisa förekomsten av och kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet inom gymnasieskolans yrkesförberedande program. När samtliga 40 skolor är granskade sammanfattar Skolinspektionen resultaten i en kvalitetsgranskningsrapport, i syfte att sprida vunna erfarenheter. Övergripande information om och projektplan för kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats ( Genomförande Dragonskolan är belägen i centrala Umeå och har ca elever och drygt 300 personer anställda. Vid Dragonskolan finns även gymnasiesärskola och de riksrekryterande Friidrottsgymnasiet, Innebandygymnasiet och RH-gymnasiet. Skolinspektionens granskning har avsett barn- och fritidsprogrammet, elprogrammet (inriktning elektronik/data) samt hantverksprogrammet (inriktning stylist med spa). Barn- och fritidsprogrammet samt hantverksprogrammet har en gemensam rektor och elprogrammet har en rektor som även ansvarar för energiprogrammet och träteknikerprogrammet. Underlaget för granskningen består av dokument från skolan samt av information som samlades in vid intervjuer den april Intervjuer genomfördes med rektorerna för de respektive programmen, elever, lärare och handledare. Ansvariga för kvalitetsgranskningen av Dragonskolan har varit Caroline Lindqvist och Kristian Hansson. Motivering till beslutet Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet? De yrkesförberedande programmens nationella styrdokument, i form av programmål, ämnesbeskrivningar, kursplaner och betygskriterier, är formulerade och fastställda efter samråd med arbetsmarknadens parter. Enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, punkt 2.4 framgår att de frivilliga skolformerna ska nära samverka med arbetslivet och att det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Enligt 2 kap. 2 skollagen åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt punkt 2.6 i 1994 års läroplan behöver rektorn även försäkra sig om att samverkan med arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt förberedelse för yrkesverksamhet.

4 4 (12) Både genom det europeiska samarbetet i yrkesutbildningsfrågor och i tidigare utvärderingar av yrkesutbildningar lyfts betydelsen av att skolorna bedriver ett uthålligt och systematiskt kvalitetsarbete kring frågor som rör samverkan mellan skola och arbetsliv. Vissa framgångsfaktorer för skolornas kvalitetsarbete i arbetet med den arbetsplatsförlagda utbildningen identifierades i Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings projekt under tidigt 2000-tal 1. En sådan tycks vara att skolan betraktar samverkan med arbetslivet som en naturlig och betydelsefull del av sitt systematiska kvalitetsarbete. På hantverksprogrammet (inriktning stylist med spa) uppger såväl rektor, lärare, elev som handledare att det finns en god och väl etablerad samverkan mellan arbetslivet och skolan. Inriktningen är relativt nystartad och de första eleverna slutför sin utbildning i vår. Lärarna uppger att de har ett stort engagemang och har arbetat hårt för att kunna erbjuda eleverna en god utbildning. Några av lärarna har tidigare arbetat i branschen och har etablerade kontakter med arbetslivet. De uppger att de är måna om att hålla sig uppdaterade och att marknadsföra skolans elever och deras kunskaper. Lärarna beskriver det som ett givande och tagande där skolan kan erbjuda branschen elever med ett brett kunnande mot att skolan får APU-platser. Skolan har löpande samarbeten med några klädaffärer där elever exempelvis får styla deras skyltfönster. Ett annat exempel på samverkan är en klädaffär som lämnar sina defekta kläder till eleverna, som får i uppgift att laga och sy om, för att sedan sälja i affären med skolans logga på. Skolan är även engagerad i ett antal evenemang under året såsom Kulturnatta, Umeå Fashion Weekend och modevisningar där eleverna ansvarar för styling och smink. En gång per termin hålls ett branschråd där representanter från skolan och arbetslivet träffas. Vid dessa tillfällen tar skolan in synpunkter och tips från branschen om vad man önskar att eleverna ska kunna samtidigt som skolan informerar branschen om skolans utbildning. Inför att eleverna ska ut på sina APU-platser bjuds samtliga handledare in till skolan för en handledarträff. Vid denna träff informerar lärarna om vad eleverna kan och vad som är syftet med APU:n. Man klargör vilka förväntningar skolan har på handledarna och vilka förväntningar företagen kan ha på eleverna. Efter avslutad APU finns ett tillfälle för eleverna att bjuda in sin handledare till skolan för en avtackning. Eleverna bjuder handledarna på en behandling och det finns även tillfälle för andra handledare och elever att utbyta erfarenheter. Eleverna får härigenom tips om andra APU-platser och möjlighet att knyta kontakter med branschen. Enligt lärarna har denna dag varit mycket uppskattad av elever och handledare. 1 Arbetsplats för lärande, om samverkan mellan gymnasieskola och arbetsliv, rapport från Myndigheten för skolutveckling, Liber distribution, 2004.

5 5 (12) När eleverna kommit tillbaka till skolan samlas man i klassen och alla elever får berätta om vad de har fått göra och vad de lärt sig. Om någon elev har fått prova något nytt kan man låta hela klassen få lära sig detta. Såväl elever som handledare uppger att eleverna är väl förberedda när de kommer ut på APU och i princip är fullt anställningsbara, framförallt eleverna i årskurs 3. Flera elever har fått erbjudande om extraarbete. Barn- och fritidsprogrammet har enligt både lärare, rektor och handledare en etablerad samverkan med arbetslivet. Handledare uttrycker att samarbetet är mycket bra och att man har goda kontakter med skolan. Skolan har ett programråd där representanter från branschen, politiker, fackförbund, lärare, rektor och elever finns representerade. Rådet träffas en gång per termin och diskuterar frågor gällande bl.a. APU. Vid dessa tillfällen ges branschen möjlighet att lämna synpunkter på utbildningen och ge förslag till förbättringar. Skolan erbjuder alla handledare på barn- och fritidsprogrammet en handledarutbildning. Vid denna utbildning informeras om vilka förväntningar skolan har på APUplatserna och vad arbetsplatsen kan förvänta sig av eleven. Vidare sker en genomgång av innehållet i barn- och fritidsprogrammet och vilka moment som kan kopplas till APU:n. Handledarna informeras även om hur APU:n ska bedömas. De synpunkter som ges från branschen i samband med programrådet och handledarutbildningen tar lärarna med sig till arbetslaget för att diskutera vidare. Ett exempel är att branschen fått tycka till om den bedömningsmatris som ska användas vid bedömningen av APU. Både elever och handledare upplever att eleverna är relativt väl förberedda när de kommer ut på arbetsplatsen. Även om eleverna enligt handledaren ibland kan kännas "unga är de mycket ambitiösa och väl införstådda med att det är ett digert arbete som väntar dem. Efter avslutad APU i årskurs 3 bedömer handledare att eleverna har en bra grund att stå på, även om det är svårt att få jobb direkt efter utbildningen. Elprogrammet erbjuder tre inriktningar där förutsättningarna för och upplägget runt APU delvis ser olika ut. För inriktningarna elteknik och automation finns väl fungerande programråd och det är relativt lätt att hitta APU-platser till eleverna. Den inriktning Skolinspektionen besökte, elektronik/data, har däremot stora svårigheter att få till stånd ett fungerade samarbete med branschen och därmed även svårigheter att hitta APU-platser. Enligt såväl rektor som lärare på elprogrammet har skolan under lång tid försökt att knyta kontakter med arbetslivet och vid upprepade tillfällen bjudit in representanter från olika företag till skolan. Elbranschen består emellertid av många småföretagare

6 6 (12) och är mycket konjunkturkänslig. Det saknas vidare en gemensam branschorganisation. Det är, enligt rektorn och lärarna, svårt att få branschen intresserad av utbildningen och de upplever snarast att det är en belastning att ta emot elever, dels på grund av att man inte har tid och resurser att avsätta, dels då lågkonjunkturen medfört att det finns få arbetstillfällen i branschen. När skolan bjudit in till programråd och handledarutbildning har det i princip inte varit någon uppslutning alls. De signaler man fått från företagen är bl.a. att man förlorar arbetsinkomst om man engagerar sig i möten på skolan. Den kontakt skolan har med elbranschen bygger i stor utsträckning på lärarnas egna kontaktnät. Eftersom det inte finns något fungerande programråd är det svårt för skolan att ta del av branschens synpunkter och vice versa. Skolinspektionens bedömning Elprogrammets tre inriktningar har olika förutsättningar för samverkan med arbetslivet. Den inriktning som Skolinspektionen besökte (elektronik/data) har haft stora svårigheter att få till ett kontinuerligt samarbete och man saknar exempelvis ett fungerade programråd. Den bristande kontakten med elbranschen medför även att det är svårt för skolan att få vetskap om branschens behov för att sedan kunna nyttja det i utbildningen och förbereda eleverna för arbetslivet. Skolinspektionen bedömer att det saknas ett systematiskt kvalitetsarbete i frågor som rör samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan behöver utarbeta mer övergripande strategier och ta ett samlat grepp för att få till stånd en långsiktig samverkan. Skolinspektionen bedömer att det vid hantverksprogrammet (inriktning stylist med spa) och vid barn- och fritidsprogrammet sker samverkan mellan skola och arbetsliv och att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet. Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlagd utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet? Enligt 1 kap. 2 skollagen ska: Utbildningen inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den bedrivs i landet. Normerna för likvärdigheten anges i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, punkten 1.1. Av detta följer att det är läroplanen, programmålen och kursplanerna som ska vara utgångspunkt för hur undervisningen utformas. Med arbetsplatsförlagd utbildning avses kursplanestyrd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. Enligt lagen ska den arbetsplatsförlagda utbildningen uppgå till minst 15 veckor. Varje vecka med APU ska motsvara garanterad undervisningstid om minst 24 timmar. Det är styrelsen för utbildningen som ansvarar för omfattningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen. Det är även styrelsen som ansvarar för att den arbetsplatsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen. Om styrelsen för utbildningen

7 7 (12) inte kan skaffa fram platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen i den omfattning som anges i lagen, får utbildningen istället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Under sådana omständigheter ska styrelsen vidta alla åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt kan förläggas till en arbetsplats. Det är rektorn som beslutar om hela eller delar av kurser ska arbetsplatsförläggas och om hur fördelningen över åren ska göras. (Författningsstöd: 1 kap. 2 gymnasieförordningen, 5 kap. 15 gymnasieförordningen, 5 kap. 16 andra stycket gymnasieförordningen.) Den arbetsplatsförlagda utbildningen konfronterar, enligt forskningen, skolan med arbetslivets utveckling och förändrade kompetenskrav. Vid Skolinspektionens tillsyn har framkommit att det finns stora skillnader i hur olika skolor arbetar med systematiskt kvalitetsarbete, hur man hantera arbetslivskontakter och hur man uppfyller kraven att ge eleverna på yrkesförberedande program arbetsplatsförlagd utbildning. Andra framgångsfaktorer som lyfts fram är att det finns ett aktivt och fungerande programråd samt kompetenta handledare ute på arbetsplatserna. På hantverksprogrammet har eleverna två veckors APU i årskurs 1, fem veckor i årskurs 2 och åtta veckor i årskurs 3 (sammanlagt 15 veckor). I årskurs 1 har lärararbetslaget valt att lägga APU:n tidigt på höstterminen för att eleverna snabbt ska få möjlighet att känna om de valt rätt utbildning. Att lärarna valt att lägga största delen i årskurs 3 beror på att eleverna då bedöms ha mest kunskaper och kan få ut mest av APU:n. På exempelvis spa-anläggningar råder även en 18-årsgräns vilket motiverar att lägga APU:n sent. Den lärare som är klassansvarig ansvarar även för fördelningen av APU-platser. Eleverna får i första hand söka APU-plats på egen hand men skolan har även ett upparbetat kontaktnät med arbetsplatser som kontinuerligt tar emot elever. Inför att läraren godkänner elevens val av APU-plats kontaktar läraren alltid handledaren om denne inte tidigare är känd av läraren. I början fanns en tanke om att styra eleverna till att prova på olika verksamheter men det har man frångått och låter nu eleverna fördjupa sig i en viss bransch om de så önskar. Det har inte varit några svårigheter att hitta APUplatser åt samtliga elever. Branschen är mycket positiv till att ta emot elever. Enligt lärarna har i princip alla APU-platser fungerat väl, endast vid något enstaka tillfälle har en elev fått byta APU-plats. Eftersom lärarna upplever sig väl förankrade i branschen och har etablerade kontakter är man trygg i att APU-platserna erbjuder god kvalitet, vilket även framkom i elevintervjun. Utöver lärarnas egen kännedom nämns handledarträffarna och branschrådet samt förekomsten av handledarutbildning som instrument för att säkra en god kvalitet på APU:n. Elevens lärare besöker även arbetsplatsen vid minst ett tillfälle under APU-perioden. Innehållet i APU:n varierar beroende på elevens placering. Däremot har arbetslaget gemensamt planerat vilka kurser som ingår och ska bedömas under APU:n. Handledarna informeras om detta inför APU:n i samband med handledarträffar. På vissa

8 8 (12) APU-platser görs en planering i form av ett veckoschema där eleverna på förhand vet vilka moment som de ska göra. Eleverna upplever detta som positivt. Att få vara aktiv och ha egna arbetsuppgifter och få ta ansvar nämns av elever som viktiga faktorer för en bra APU. Barn- och fritidsprogrammet erbjuder eleverna 15 veckors APU, varav två i årskurs 1, fem i årskurs 2 och åtta veckor i årskurs 3 (sammanlagt 15 veckor). Lärarna turas om att ansvara för den övergripande planeringen av APU, beroende på vem som har huvudansvaret för de kurserna eleverna läser i samband med APU. En fördel med detta upplägg är, enligt lärare, att alla lärare har kontakt med branschen och att kunskapen inte enbart knyts till en person. I årskurs 1 får eleverna själva ordna APU-plats, läraren hjälper dock till om det inte fungerar. I årskurs 2 och 3 får eleverna önska inom vilken verksamhet de vill vara, sedan ordnar läraren platser. Läraren uppger att det ibland kan vara svårt att hitta platser åt alla elever men att det alltid löser sig till slut. Även om man har ett gott samarbete med branschen händer det att vissa arbetsplatser tackar nej på grund av att de inte har tid eller det inte passar just vid det tillfället. Flera kurser bidrar till elevens APU. Även om en lärare är huvudansvarig är de andra lärarna involverade och en gemensam planering av innehållet görs. Eleven får med sig ett arbetshäfte ut på APU:n med uppgifter från de olika lärarna som ska genomföras under APU-tiden. Tid avsätts för eleven att kunna arbeta med sina uppgifter. Handledaren finns även tillgänglig för att stötta eleven. Av lärar- och handledarintervjuerna framgår att elevens lärare besöker eleven vid minst ett tillfälle under APU-tiden och handledarna har en mer eller mindre fast kontaktperson på skolan som de kan vända sig till vid frågor. Enligt läraren varierar upplägget för den enskilde eleven beroende på APU-plats. På den APU-plats Skolinspektionen besökte gjorde elev och handledare en gemensam veckoplanering där man försökte foga samman de uppgifter eleven har med sig från skolan med APU-platsens verksamhet. Enligt rektor och lärare har man en hög kvalitet på APU-platserna och eleverna är mycket nöjda med sin APU. Så långt möjligt ställer man krav på att elevens handledare ska ha genomgått handledarutbildning. Vid denna utbildning informeras handledaren om målen med utbildningen och vilka mål som ska uppnås på APU:n. Enligt rektor och lärare är detta sällan problematiskt eftersom de flesta arbetsplatser är verksamheter som liksom skolan styrs av läroplaner och mål etc.. Flera av lärarna har genomgått utbildning i att leda handledarutbildning. Elprogrammet (inriktning elektronik/data) försöker erbjuda eleverna sammanlagt sex veckors APU, varav tre på våren i årskurs 2 och tre på våren i årskurs 3. Det har emel-

9 9 (12) lertid varit svårt att hitta platser åt omkring hälften av eleverna. Man har minskat intaget på programmet bl.a. av denna anledning och för att anpassa utbildningen till branschens behov av arbetskraft då arbetstillfällena har minskat. En av de undervisande lärarna är huvudansvarig för fördelning och anskaffning av APU-platser och har viss tid avsatt i sin tjänst för detta ändamål. Någon övergripande APU-samordnare finns inte. Enligt rektor går APU-platserna i första hand till de elever som har godkänt i samtliga ämnen. De elever som inte får en APU-plats har andra uppgifter i skolan. Exempelvis har de fått arbeta med kurser som de inte har godkänt i, arbeta med att fördjupa sig i vissa kurser och med att reparera och installera elektronisk utrustning som finns på skolan. Enligt rektor sker fördelningen av platser alltid i samråd med eleverna. De elever som inte har godkänt i alla ämnen vill oftast stanna på skolan för att arbeta med dessa ämnen istället för att ha APU. För de elever som har APU gör lärarna arbetsplatsbesök vid ett tillfälle. Vid dessa besök diskuterar lärare och handledare frågor runt APU:n. Eleven för även s.k. loggbok där eleven beskriver sina arbetsuppgifter under APU-tiden. Efter avslutad APU gör eleven en skriftlig utvärdering av innehåll och kvalitet, även en muntlig utvärdering görs i grupp. Vid besöket framkom att kvaliteten på vissa APU-platser brustit och eleverna har varit missnöjda med arbetsuppgifterna. APU:n har tenderat att bli en miljöpraktik istället för ett utbildningsinslag knutet till kursplaner och programmål. Skolinspektionen bedömning Eleverna på elprogrammet, inriktning elektronik/data, erbjuds högst sex veckors APU. Enligt rektor och lärare får inte heller alla elever i årskurs 3 APU på grund av för få platser. Detta är inte förenligt med författningens krav. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att alla elever erbjuds minst 15 veckors APU. Om skolan inte kan erbjuda 15 veckors APU till alla elever ska dessa elever genomgå motsvarande utbildning på skolan. Samtidigt ska skolan vidta åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt kan förläggas till en arbetsplats. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att de elever som inte får APU får motsvarande utbildning förlagd på skolan. Det är inte förenligt med styrdokumentens krav att dessa elever istället enbart får arbeta med ämnen där de inte har godkänt. Det framkom även att några elever på elprogrammet varit missnöjda med sina platser då de inte fått göra meningsfulla arbetsuppgifter och att APU:n snarare varit en praktik än en kursplanestyrd utbildning. Det saknas vidare en utarbetad planering och mer detaljerat upplägg avseende APU:n. Skolinspektionen bedömer att skolan i högre utsträckning behöver försäkra sig om att APU:n är relevant i förhållande till programmål och studieinriktning.

10 10 (12) Skolinspektionen bedömer vidare att eleverna vid hantverksprogrammet (inriktning stylist med spa) och vid barn- och fritidsprogrammet erbjuds APU i tillräcklig omfattning och av god kvalitet. Såväl rektor, lärare, elev som handledare uppger att de är nöjda med APU:ns upplägg och genomförande samt att det finns en övergripande planering i förhållande till programmål och studieinriktning. Betygssätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt? Enligt 7 kap. 3 första stycket gymnasieförordningen ska betyg på avslutad kurs sättas av läraren. När det gäller betygsättning av elever som är på APU ska det finnas ett samarbete mellan lärare och handledare vad gäller underlag för lärarens betygssättning. Läraren ska följa elevens kunskapsutveckling även när de är på APU för att kunna sätta ett korrekt betyg. Enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, punkt 2.5 framgår att läraren vid betygssättning ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen samt att läraren ska göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen. Läraren ska även fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna. Vidare ska läraren även redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Forskning fokuserat på bedömningsgrunder för betygsättning i karaktärsämnen inom hotell- och restaurangprogrammet 2 har visat att lärarna bedömer både elevernas yrkeskvalifikationer och andra mer generella egenskaper, s.k. nyckelkvalifikationer där de sistnämnda är självständighet, planeringsförmåga, problemlösningsförmåga, samarbete, kundkontakt, kommunikation och initiativkraft. Lärarna tenderade här att värdera nyckelkvalifikationerna högre när de skulle bedöma elevernas kunnande. Det föreföll som om lärarna i förhållande till kursplanemålen till viss del bedömde fel saker och att lärarna hade en tendens, åtminstone vid betygssättning av de högre betygen, att relatera till sin egen erfarenhet snarare än betygskriterierna vid betygssättning. På hantverksprogrammet ligger flera olika delar till grund för bedömningen av elevens kunskapsutveckling under APU:n. Under APU:n har elev och handledare löpande samtal om hur arbetet fortskrider. Vid minst ett tillfälle per APU-placering besöker ansvarig lärare APU-platsen och samtal sker då med elev och handledare om elevens insatser utifrån en bedömningsmall. Handledaren fyller även i ett bedömningsformulär utarbetat av skolan där elevens kunskaper bedöms. En tid innan eleven lämnar APU-platsen går handledaren igenom bedömningsformuläret med eleven för att eleven ska få möjlighet att förbättra sig inom områden som fungerat mindre bra. När eleven kommer tillbaka till skolan sker en genomgång av APU-tiden. Eleverna får både muntligt och praktiskt visa vad de lärt sig. Läraren går även igenom bedömnings- 2 Därför fick jag bara Godkänt - Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet, Helena Tsagalidis, Stockholm, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 2008.

11 11 (12) formuläret tillsammans med eleven. Vid betygsättningen vägs bedömningsformuläret samman med vad eleven presterat på skolan. Eftersom APU:n kommer in i flera kurser samtidigt samverkar lärarna vid betygsättningen. Såväl lärare som elev upplever att betygsättningen är rättvis. Bedömningen av elevens kunskapsutveckling vid APU på barn- och fritidsprogrammet sker kontinuerligt genom lärarens samtal med handledaren. Läraren besöker även eleven minst en gång per APU-placering. Vid detta tillfälle diskuterar lärare, handledare och elev hur insatsen sett ut hittills. Eleven ska även genomföra ett praktiskt moment, t.ex. leda en aktivitet med barngruppen på förskolan, som läraren närvarar vid och bedömer. Eleven har vidare med sig ett arbetshäfte ut på APU:n. Häftet innehåller uppgifter som eleven ska genomföra under APU-tiden, både praktiska och teoretiska, hänförliga till de olika kurser som berörs av APU:n. Uppgifterna bedöms sedan av den lärare som ansvarar för respektive uppgift och kurs. I slutet av APU-tiden fyller även handledaren i ett bedömningsformulär. Betygsättning avseende APU:n grundas således på flera delar lärarnas samtal med handledare och elev, handledarens bedömningsformulär, samtal lärarna emellan samt de uppgifter eleven gjort under APU-tiden. Lärarna känner sig trygga i att betygsättningen blir rättvis och det är även den uppfattning som förmedlas från elever. När det gäller betygsättning av den del av utbildningen som genomförs som APU på elprogrammet (inriktning elektronik/data) uppger rektor och lärare att huvuddelen av kurserna genomförs på skolan. Syftet med APU:n blir snarare att omsätta teoretisk kunskap till praktisk eftersom det är svårt att överföra kunskapen från APU:n direkt till de kurser eleverna får betyg i. För de elever som är ute på APU följs deras kunskapsutveckling genom lärarbesök, samtal med handledaren samt en skriftlig utvärdering av APU-tiden som görs av eleven. Skolinspektionens bedömning På elprogrammet (inriktning elektronik/data) bedömer Skolinspektionen att det finns oklarheter vad gäller betygsättningen vid APU. Enligt rektor är det svårt att överföra kunskapen från APU:n till de kurser eleverna får betyg i och APU:n blir snarare ett sätt att omsätta teoretisk kunskap till praktisk. Alla elever får inte heller APU och får i vissa fall istället arbeta med kurser där de inte har godkänt. Eftersom skolförlagd undervisning, istället för APU, ska ge motsvarande utbildning blir det härigenom även tveksamheter i hur dessa elever bedöms. Skolinspektionen bedömer således att skolan behöver säkerställa att bedömningsgrunder och bedömningskriterier avseende APU:n är kopplade till kursplanernas betygskriterier och läroplanens mål. Skolinspektionen bedömer vidare att eleverna vid hantverksprogrammet (inriktning stylist med spa) och vid barn- och fritidsprogrammet betygsätts på ett likvärdigt och

12 12 (12) korrekt sätt. Det finns strukturer och tillvägagångssätt som är kända för såväl elever, lärare som handledare där man väger samman flera olika underlag för att försäkra sig om en likvärdig och korrekt bedömning. I ärendets slutliga handläggning har även undervisningsråd Kristian Hansson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Joakim Blomberg Enhetschef Caroline Lindqvist Utredare