Den nordiska dieten. Trina Hahnemann. Foto LArs Ranek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nordiska dieten. Trina Hahnemann. Foto LArs Ranek"

Transkript

1 Den nordiska dieten Trina Hahnemann Foto LArs Ranek ö v e r s ä t t n i n g a n n a o l s s o n

2 Till min mamma, Hanne Rodam, som tack för allt stöd och all inspiration du gav mig för att göra den här boken.

3 Förord 6 Vad är den nordiska dieten? 8 Grunderna i den nordiska dieten 8 Kost & livsstil 10 Ändra matvanor 10 Träna mer och tillbringa tid utomhus 10 Åtta riktlinjer för en sundare livsstil 10 Ät lokalproducerade säsongsråvaror 10 Ät tillsammans 11 Ta itu med klimatförändringarna 11 Bekämpa den globala uppvärmningen 11 Råvaror i den nordiska dieten 12 Spannmål 13 Grönsaker 13 Fisk och skaldjur 13 Kött, fågel och vilt 13 Bär 13 Kryddörter 13 Kort näringslära 14 Gå ner i vikt med den nordiska dieten 15 Innan du sätter igång 15 Fastställ din idealvikt 15 Planera viktminskningsdieten 16 Sätt dina mål 16 Måltidsmodell för viktminskning 17 Recept 18 Frukost 20 Lätta luncher 30 Sallader 46 Vegetariskt 60 Fisk och skaldjur 76 Vilt och fågel 92 Desserter och drycker 112 Bröd 128 Register 142 Tack 144

4 Förord Den nordiska maten är i ropet. Många människor inte minst i länder utanför Norden är nyfikna på vår kost. På senare år har skickliga kockar utvecklat den nordiska gastronomin och gjort det nordiska köket internationellt känt. Men vad är egentligen nordisk mat? Alla har vi förmodligen en alldeles egen bild av vad det är, för mat kan ju beskrivas ur så många olika perspektiv historiskt, traditionellt, gastronomiskt, samhällsekonomiskt eller ur ett hälsoperspektiv. Nordisk mat är hälsosam. I en klinisk studie vid Uppsala Universitet (2011) har vi visat att en kost baserad på nordiska livsmedel kan ha liknande effekter som den mer kända medelhavsmaten. Redan efter sex veckor med en hälsosam kost tillagad med hälsosamma matlagningsmetoder av livsmedel med nordiskt ursprung sjunker kolesterolvärde och blodtryck, och det blir lättare att reglera blodsockret. Effekter som på sikt ökar möjligheten att bevara en god hjärthälsa. Nordisk mat är säsongsvarierad. Eftersom Norden är uppdelat i många olika klimatzoner från varmtempererad zon med lövskog, via kalltempererat klimat med barrskog och snöiga vintrar till tundra i fjällområdet är det naturligt att tillgången på livsmedel varierar efter säsong. Sommar, höst, vinter och vår bjuder på alltifrån mjällaste primörer till smakrika, förrådslagrade knölar. Vi har blivit bra på att sylta, safta, lägga in, torka och röka för att bevara livsmedel för hela året. I den kliniska studien valde vi livsmedel utifrån vad som är möjligt att odla i Norden vad gäller frukt, bär, grönsaker, spannmål och baljväxter. Dessutom tillkom kött, kyckling, fisk och magra mjölkprodukter. Morot, palsternacka och rödbeta, svarta vinbär, blåbär och nypon är exempel på livsmedel som vi betraktar som typiskt nordiska. Råg, korn och havre är spannmål som passar våra odlingsförutsättningar och som av tradition odlats här. Nordisk mat är god och spännande. Det är roligt att laga nordisk mat, och att det blir så gott kanske kan förvåna en del. Men vi har faktiskt fantastiska råvaror att använda oss av, och det behöver inte vara svårt eller ta en massa tid. Tänk bara på gröt! Rågmjölsgröt, kornmjölsgröt och havregrynsgröt kan ätas som frukost, lunch eller middag. Och alla som gillar gröt vet hur bra man mår efter en tallrik. Därutöver styrker dagens forskning att korn, råg och havre bidrar till att bevara en god hjärthälsa. Råg skänker mättnad och havre uthållighet det är vetenskapligt bevisat. Det visste redan de gamla längdskidåkarna I den här boken förenas gastronomi och näringsriktighet på ett lättsamt och inspirerande sätt, och recepten skapar lust att använda de nordiska råvarorna och traditionerna. Den ger också den trygga vetskapen om att det nordiska köket kan bidra till ett hjärthälsosamt liv och till ett hållbart samhälle. Viola Adamsson doktorand Nordisk kost och hjärthälsa

5

6 Vad är den nordiska dieten? Norden har sin alldeles egen hälsosamma matkultur med egna ingredienser och traditioner. Länge har man trott att mat från andra länder är nyttigare och har bättre effekt på hälsan, men genom att återupptäcka vårt nordiska arv kan vi i själva verket ta itu med fler problem kopplade till mat än enbart hälsan. Grunderna till den nordiska dieten Balanserade måltider med tonvikten på fullkorn och säsongens grönsaker. Hemlagad mat av färska råvaror. Även hembakat bröd. Mindre portioner. Fisk minst två gånger i veckan. Vegetariskt minst två gånger i veckan. Vilt, kyckling eller kött högst tre gånger i veckan. Att ta sig tid att äta tillsammans med vänner och familj dagligen.

7 Den nordiska dieten bygger på tradition, men är också i hög grad ett modernt kök för vardagen med influenser från andra kulturer. Basen är råvaror som är tillgängliga i Norden, där många sädesslag och grönsaker växer naturligt eller där förhållandena är idealiska för att odla dem, där djur lever vilda eller föds upp och där fisk som föredrar kalla vatten fiskas eller odlas. Vetenskapliga bevis talar för att en balanserad kost, baserad på många olika råvaror som innehåller en mängd mineraler, vitaminer, nyttiga fettsyror och naturligt sjukdomshämmande ämnen, bidrar till ett friskare och lyckligare liv. Självklart räcker inte det. Vi behöver dessutom äta mindre, särskilt av onyttig mat med mycket socker och mättat fett, och vi behöver motionera mer. Balans är grunden för ett friskt och lyckligt liv. Med den nordiska dieten får man sådan balans genom fokuseringen på många sorters fullkornsspannmål, rotfrukter, gröna grönsaker, fisk och vilt från närområdet, lamm som fått beta gräs och frigående kycklingar. Det går hand i hand med en växande miljömedvetenhet och ett ekologiskt tänkande och fokus på säsongens råvaror, så att vi under året i stort sett äter det som naturen har att erbjuda. I de nordiska länderna har vi också en livsstil som kan vara ett positivt bidrag till debatten om rätt balans mellan arbete, fritid, tid för familjen och tid för att laga och äta mat. I Norden lagar vi fortfarande ganska mycket mat och bakar eget bröd, och middagen är ofta en daglig familjesammankomst som är viktig för vårt välbefinnande och vår hälsa. Man måste ha klart för sig att det är en myt att allt var bättre förr. För det mesta fanns det inte tillräckligt med mat, kosten var begränsad, grönsaker och frukt var sällsynta och kött för dyrt för vanliga hushåll. Så när vi i dag begrundar alla problem orsakade av livsmedelsindustrin i form av oigenkännlig mat full av tillsatsämnen, socker och salt, är det uppenbart att de till viss grad beror på att det förr var nödvändigt att producera mat på ett så effektivt sätt som möjligt. Den här utvecklingen hänger också ihop med att många fler kvinnor började arbeta, och vanligtvis fanns det ingen annan som erbjöd sig att ta över matlagningen. Det skapade en stor lucka för livsmedelsindustrin att fylla, och det var vår matkultur som i sin tur blev lidande. Det här är såklart en mycket kortfattad och generaliserad beskrivning av ett betydligt mer invecklat problem, och det finns många fler bakomliggande orsaker. Men jag tror ändå att vi med den kunskap vi i dag har om hälsa och fetma måste gå vidare och sluta romantisera det förflutna. Vi måste bestämma oss för vilken matkultur vi vill ha i framtiden och hur vi ska locka tillbaka människor till sina kök inte för att värma massproducerad snabbmat i mikron, utan för att laga egen mat av färska råvaror inte för att köpa bröd bakat på säd som är så förädlad att den varken har smak eller struktur kvar, utan för att baka eget bröd av näringsrikt och mättande fullkorn. Den nordiska dieten handlar om bra, hemlagad mat med massor av smak och om att äta hälsosamt utan att hela tiden behöva räkna kalorier eller följa stränga regler. Den ger oss en möjlighet att lägga om kosten efter lokalproducerade råvaror, säsong, tradition och modern smak. Aldrig tidigare har vi haft tillgång till så mycket mat från hela världen, och aldrig tidigare har det funnits så många alternativ. Men för att bidra till en hållbar global matkultur måste vi omvärdera våra matvanor och fokusera på våra lokala kök, traditioner och råvaror.

8 Kost & livsstil Det kan upplevas som lite svårt att gå över till en hälsosammare livsstil, men de positiva effekterna är betydande. Ändra matvanor Målet ska vara att laga och äta riktigt välsmakande mat med massor av fräscha smaker. Det innebär att du äter hemlagade måltider tillagade med kärlek och omsorg. Duka bordet, sätt dig ner och njut av stunden. Ät långsamt, sätt smaklökarna i arbete och upplev äkta matglädje. Se till att äta tre huvudmål varje dag bestående av fullkorn och mängder av läckra grönsaker och frukter, och minska portionsstorlekarna. Din kost bör bestå av procent grönsaker. Som mellanmål kan du äta färsk eller torkad frukt, råa grönsaker eller nötter. Håll en jämn blodsockernivå och svält dig inte, men ät heller inte om du inte är hungrig. Balans och variation är viktigt. Ät en balanserad kost med mängder av säsongsråvaror, men tillåt dig också en bit hembakad kaka eller en efterrätt då och då, ett glas gott vin eller att äta mer än du borde vid en trevlig middag tillsammans med vänner. Att hitta och hålla balansen är nyckeln till ett friskt och lyckligt liv. Träna mer och tillbringa tid utomhus Det är viktigt att förstå att hur hälsosamt du än äter är motionen väldigt viktig för ditt välmående. Hjärtat är en muskel som behöver motion, och konditionsträning är bra för blodcirkulationen. Träning motverkar dessutom stress och hjälper till att höja det allmänna mentala välmåendet och inte minst att hålla vikten stadig genom livet. Om du inte redan tränar ska du välja någon form av träning du tycker om, kanske promenader, simning, löpning eller cykling något du kommer att se fram emot och njuta av. Börja ta trapporna så fort du får tillfälle. Hitta andra att träna tillsammans med, sätt upp mål och slå vad för att sporra dig att fortsätta. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Cykla till jobbet, till affären och tillsammans med barnen. Det är ett bra sätt att ta sig fram utan att fastna i trafiken. Man gör en insats för miljön, det är billigt och man får regelbunden vardags motion. Om du inte har möjlighet att cykla till jobbet kan du till exempel gå av en hållplats tidigare och gå sista biten. Vi vet att vitaminer, mineraler och antioxidanter är viktiga för kroppens utveckling och underhåll, men det är bara en del i den allmänna livsbalansen. Jag rekommenderar dig att leva efter åtta riktlinjer: Åtta riktlinjer för en sundare livsstil 1. Motionera minst 30 minuter varje dag. 2. Undvik skräpmat och färdigrätter. Ät bara sådant du känner igen och vet vad det är. 3. Ät minst 6 portioner frukt och grönsaker om dagen. 4. Ät fullkorn i bröd, flingor, sallader och pasta varje dag. 5. Minska på fettet i maten, särskilt från mjölkprodukter och kött. 6. Ät fisk 2 3 gånger i veckan. 7. Drick mycket vatten. 8. Undvik socker, särskilt i form av läsk, godis, kakor och bakverk. Ät lokalproducerade säsongsråvaror För att värna om jorden och äta bra kan du köpa kött, fågel och mjölkprodukter som är närproducerade. Inga studier har än så länge visat att ekologisk mat är bättre för hälsan, så att äta ekologiskt handlar mer om vad du tror är rätt. De viktigaste skälen till att äta ekologiskt är att vi inte ska överexploatera jorden och att vi ska få ett ekosystem utan hormoner, bekämpningsmedel och andra kemikalier som är svåra att återvinna och skadliga för kroppen. Ägg från hönor som får söka sin mat utomhus eller får matrester att äta smakar bättre och ger bättre resultat

9 när man bakar. Kött från kor som fötts upp på en lantgård där bonden bryr sig om betet och hela ekosystemet, och låter korna gå ute och beta gräs och klöver, smakar betydligt bättre än kött från kor som fötts upp snabbt på industriframställt foder. Och för att få riktigt goda grönsaker och frukter efter säsong kan du odla dina egna, prenumerera på en frukt och gröntlåda eller handla närodlat, till exempel på marknader. Köp fisk från hållbara bestånd och stöd rättvisemärkta produkter. Jag köper närproducerat men är också realist. I Norden kan många livsmedel inte odlas året om, utan vi behöver ett visst tillskott från andra länder. Vin, kaffe och te är utmärkta exempel på sådant jag verkligen skulle sakna om jag bara köpte livsmedel producerade inom en radie av 10 mil från mitt hem. Även här handlar det alltså om att finna en balans. Ät tillsammans Det är viktigt att maten är ett glädjeämne och inte en börda, och det gäller också den sociala aspekten av måltiderna. För mig är det viktigt att familjen regelbundet sitter ner och äter tillsammans. När jag tänker på mitt middagsbord och alla måltider jag har delat med vänner där inser jag att en viktig del av mitt liv är att äta vällagad mat, prata, skratta högt, gråta och njuta av alla historier som berättas. Det är också konstaterat att länder där man lagar mat och äter tillsammans är mindre drabbade av fetma. Att laga hälsosam mat av färska råvaror, regelbundet duka fint och sätta sig ner och dela en måltid med personer man tycker om är viktiga delar i ett hälso samt och lyckligt liv. Jag pratar jämt och ständigt om detta och får ofta höra: Vi har inte tid. Vi arbetar mycket, och när alla har kommit hem är det för sent. Det är inte nödvändigtvis sant. Du har massor av tid; du har ett helt liv fullt av tid. Tiden är ditt kapital, men du måste välja hur du ska använda det. Du måste fråga dig själv om du vill ha ett hälsosamt liv som innehåller två av de viktigaste sakerna för kroppen riktig mat och motion. I så fall får du planera ditt liv utifrån det och fatta beslutet att hemlagad mat och gemensamma måltider är en del av din vardag och något du vill lägga tid på. Ta itu med klimatförändringarna Vi måste alla göra en insats för att minska klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Vi fokuserar mest på resor, särskilt flygresor, bilar och avgaser, men världens animalieproduktion är ansvarig för en stor del av alla växthusgaser. Siffrorna talar sitt tydliga språk: det krävs tio gånger mer energi för att producera en biff från en ko som fötts upp på majs än för att producera den havre som behövs för en portion gröt. Lösningen är inte bara att återgå till att låta korna äta gräs utan även att drastiskt skära ner på köttkonsumtionen. Genom att förändra din kost kan du alltså genast göra skillnad sluta äta kött varje dag. Så enkelt är det. Minska intaget till högst tre gånger i veckan. Du kommer att må bra av det, och du gör en insats för att mildra klimatförändringarna. Och de gånger du köper kött ska du lägga pengar på kvalitet i stället för på kvantitet. Att ta bilen till mataffären varje dag är inte bra för vår planet, det är en sak som är säker. Börja handla högst ett par gånger i veckan och gå eller cykla till affären. Livsmedelstransporter är också en invecklad fråga. Vi har slagit fast att vi behöver dra ner på köttkonsumtionen av miljö- och hälsoskäl och äta mer grönsaker varje dag. Gör egna efterforskningar när det gäller transporter och använd ditt goda omdöme. Bekämpa den globala uppvärmningen Minska din köttkonsumtion. Köp så mycket säsongsråvaror som möjligt. Välj närodlade frukter och grönsaker som inte har transporterats långt. Köp fisk från närområdet, inte exotisk fisk från andra sidan jorden. Kör så lite bil som möjligt.

10 Råvaror i den nordiska dieten Den nordiska dieten baseras på lokala råvaror: fullkorn, rotfrukter, gröna grönsaker, fisk och skaldjur från kalla vatten, fågel, vilt, bär och kryddörter. Med bara några få komplement från andra länder är det allt du behöver för en riktigt hälsosam och balanserad kost.

11 Spannmål Sädesslagen som används är dinkel, råg, havre och korn, som alla odlas i kalla klimat och innehåller mycket fibrer och protein. Men de här sädesslagen raffineras och förädlas oftast lika mycket som vanligt vetemjöl, så det är viktigt att köpa fullkornsmjöl och hela korn av god kvalitet. Lika viktigt är det att baka sitt eget bröd och på så sätt undvika det massproducerade brödet som inte innehåller mycket av de hela kornens näringsämnen, men däremot tillsatsämnen så att brödet ska hålla länge. Ät aldrig bröd som sägs hålla i mer än en vecka. Grönsaker Kål av alla de sorter, vit-, röd-, savoj- och spetskål och de nära släktingarna grönkål och brysselkål, trivs bra i kallt klimat. De innehåller få kalorier, massor av smak och kan tillagas på många olika sätt. Forskare vid universitetet i Oslo har upptäckt att kålväxter tillhör de grönsaker som innehåller allra mest antioxidanter och att de är en bra källa till omega-3-fettsyror och vitamin K som är viktigt för blodets koagulering. Dessutom innehåller de mängder av fytonutrienter med cancerhämmande effekt. Även rotfrukter innehåller få kalorier. Under rotfruktssäsongen på hösten och vintern kan de lagras med gott resultat, och de är mättande, närande och kan användas på många olika sätt. Håll dig inte bara till de vanliga potatisarna och morötterna utan testa rödbeta, rotselleri, palsternacka, persiljerot, jordärtskocka och svartrot. De är alla goda och näringsrika. Gröna grönsaker som nässlor, vitlök, ramslök, mangold, sparris, ärter, spenat, sallat och purjolök ger oss under vår och sommar många olika näringsämnen och sjukdomshämmande fytonutrienter. Fisk och skaldjur Från de kalla vattnen i norr får vi sill, strömming, lax, makrill och torsk, men vi har också härlig hummer, krabba, kolja, långa och marulk, samt fina musslor och ostron. Det här är nyttig mat som inte innehåller särskilt mycket kalorier eller mättat fett, men mycket protein och många olika näringsämnen. Ta gärna hjälp av Fiskguiden på för miljövänliga inköp. Kyckling och annan fågel är en viktig proteinkälla, innehåller få kalorier och är enkelt att tillaga, men en stor del av dagens kycklingar produceras snarare än föds upp. Du ska vara medveten om fåglarnas levnadsvillkor och vad de fått för foder (båda kan vara fruktansvärda), inte bara för deras skull utan också för din egen. Jag köper alltid kött från frigående eller ekologiskt uppfödda kycklingar. Det är dyrare, men hela filosofin går ut på att välja kvalitet i första hand, men mindre portioner och mer sällan. Det mesta viltköttet är säsongsbetonat och en viktig del av kosten på hösten, men det går att köpa exempelvis vildsvinskött och viss fågel året om. Eftersom djuren levt fritt är köttet hälsosammare, magrare och enklare för oss att bryta ner. Om man ska dra ner på köttintaget kan det vara förnuftigt att dra ner på kött från tamdjur och tamfåglar och gå över till vilt när det är säsong. Bär Bär blåbär och björnbär, röda och svarta vinbär, nypon, hjortron och lingon är naturens vilda gåva till oss. Forskning har faktiskt visat att bär är bland det nyttigaste vi kan äta, tack vare deras stärkande effekt på immunförsvaret och deras mycket höga halter av antioxidanter. De är nyttigast att äta råa under säsong, så ta en promenad i skogen och plocka och ät så snart som möjligt. Kryddörter Kryddörter är viktiga i vår dagliga matlagning. Dill, persilja, gräslök, mynta, dragon, körvel, lagerblad, timjan och rosmarin är populära att odla i trädgården. Men vi glömmer ofta de vilda örterna som växer längs dikesrenarna, som pepparrot och kirskål som vi bekämpar i trädgården, men som innehåller massor av nyttigheter och smak. För att få ut största möjliga nytta av näringen i örterna behöver du få i dig stora mängder, till exempel genom att göra soppor och såser, pesto eller sallader som tabbouleh. Kött, fågel och vilt Det är med kött, fågel och vilt som med ägg; smaken beror på djurens foder. Kött från djur som har ätit naturlig föda i det fria eller fått beta har generellt sett bättre smak än kött från djur som fötts upp i burar eller bås, som inte har kunnat röra sig och som har fått för djuren onaturligt kommersiellt foder. RÅVAROR I DEN NORDISKA DIETEN 13

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Hemligheterna med att laga nyttig mat

Hemligheterna med att laga nyttig mat Hemligheterna med att laga nyttig mat Presenteras av: www.101kalorier.com/home.html Alla recept under 101 Kalorier! www.101kalorier.com Alla recept under 101 Kalorier! 1 Innehållsförteckning 1. Nyttig

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Mat på en kvart med familjemetoden

Mat på en kvart med familjemetoden Mat på en kvart med familjemetoden Fitnessförlaget Jacob Wismar Fitnessförlaget Box 70321, 107 23 Stockholm www.fitnessforlaget.se Copyright Jacob Wismar 2008 Form Streamcreek Foto Frida Wismar Textbearbetning

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE PRESENTATIONSÖVERSIKT Carl Rehnborg och berättelsen om NUTRIWAY Utmaningar gällande sund kost Färga din kost Sund kost. Sund livsstil. Dela välbefinnandet

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter.

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter. Sverigeskafferiets rapsoljor Stek, grilla och rosta med Sverigeskafferiets nyttiga rapsoljor. Perfekta smaksättare till varmt och kallt. Njut som nyttig dressing direkt på sallader. Innehåller massor av

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg VI SOM INTE BANTAR En guide till ett friskare liv En bok av Åsa & Rolf Norberg Vi som inte bantar Copyright 2012, Åsa och Rolf Norberg Ansvarig utgivare: iteecoach AB Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2230-1

Läs mer

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR 2014 Innehållsförteckning; Vår vision 3 Mål7derna under dagen 4 Gröten 5 Salt 5 Socker 5 Fullkorn 6 Mjölk 6 Hur gör vi 7 Kontakt med köket Solgläntan 7 Vår vision kring maten

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Frukt. och grönt på ditt sätt

Frukt. och grönt på ditt sätt Frukt och grönt på ditt sätt Du vet väl att det också finns frukt och grönsaker hos Chipsters? Sortimentet är mångsidigt och varierar efter säsong. Hos oss hittar du inhemska och utländska frukt- och grönsaksprodukter

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Miljövänliga menyer på Vann

Miljövänliga menyer på Vann Miljövänliga menyer på Vann Vann Spa Hotell och Konferens ligger i ett naturvårdsområde som är kulturmärkt. Inget av naturen får förstöras, därför är anläggningen byggd runt en stor bergsknalle. Byggnadens

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Vad är Functional Food för hund och katt

Vad är Functional Food för hund och katt Vad är Functional Food av Jill Mellström 1 Vad är Functional Food för hund och katt BARF står för Biologiskt Anpassad Rå Föda. Det betyder att alla djur ska äta den föda som de är tänkta och anpassade

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Örter. Smaker, karaktärer och kombinationer från Svegro.

Örter. Smaker, karaktärer och kombinationer från Svegro. Örter Smaker, karaktärer och kombinationer från Svegro. Vår historia Det är 1960. Om fem år ska Sverige få sitt första snabbköp. Ytterligare två år senare ska vi gå över till högertrafik. Mamma och pappa

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer