Den nordiska dieten. Trina Hahnemann. Foto LArs Ranek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nordiska dieten. Trina Hahnemann. Foto LArs Ranek"

Transkript

1 Den nordiska dieten Trina Hahnemann Foto LArs Ranek ö v e r s ä t t n i n g a n n a o l s s o n

2 Till min mamma, Hanne Rodam, som tack för allt stöd och all inspiration du gav mig för att göra den här boken.

3 Förord 6 Vad är den nordiska dieten? 8 Grunderna i den nordiska dieten 8 Kost & livsstil 10 Ändra matvanor 10 Träna mer och tillbringa tid utomhus 10 Åtta riktlinjer för en sundare livsstil 10 Ät lokalproducerade säsongsråvaror 10 Ät tillsammans 11 Ta itu med klimatförändringarna 11 Bekämpa den globala uppvärmningen 11 Råvaror i den nordiska dieten 12 Spannmål 13 Grönsaker 13 Fisk och skaldjur 13 Kött, fågel och vilt 13 Bär 13 Kryddörter 13 Kort näringslära 14 Gå ner i vikt med den nordiska dieten 15 Innan du sätter igång 15 Fastställ din idealvikt 15 Planera viktminskningsdieten 16 Sätt dina mål 16 Måltidsmodell för viktminskning 17 Recept 18 Frukost 20 Lätta luncher 30 Sallader 46 Vegetariskt 60 Fisk och skaldjur 76 Vilt och fågel 92 Desserter och drycker 112 Bröd 128 Register 142 Tack 144

4 Förord Den nordiska maten är i ropet. Många människor inte minst i länder utanför Norden är nyfikna på vår kost. På senare år har skickliga kockar utvecklat den nordiska gastronomin och gjort det nordiska köket internationellt känt. Men vad är egentligen nordisk mat? Alla har vi förmodligen en alldeles egen bild av vad det är, för mat kan ju beskrivas ur så många olika perspektiv historiskt, traditionellt, gastronomiskt, samhällsekonomiskt eller ur ett hälsoperspektiv. Nordisk mat är hälsosam. I en klinisk studie vid Uppsala Universitet (2011) har vi visat att en kost baserad på nordiska livsmedel kan ha liknande effekter som den mer kända medelhavsmaten. Redan efter sex veckor med en hälsosam kost tillagad med hälsosamma matlagningsmetoder av livsmedel med nordiskt ursprung sjunker kolesterolvärde och blodtryck, och det blir lättare att reglera blodsockret. Effekter som på sikt ökar möjligheten att bevara en god hjärthälsa. Nordisk mat är säsongsvarierad. Eftersom Norden är uppdelat i många olika klimatzoner från varmtempererad zon med lövskog, via kalltempererat klimat med barrskog och snöiga vintrar till tundra i fjällområdet är det naturligt att tillgången på livsmedel varierar efter säsong. Sommar, höst, vinter och vår bjuder på alltifrån mjällaste primörer till smakrika, förrådslagrade knölar. Vi har blivit bra på att sylta, safta, lägga in, torka och röka för att bevara livsmedel för hela året. I den kliniska studien valde vi livsmedel utifrån vad som är möjligt att odla i Norden vad gäller frukt, bär, grönsaker, spannmål och baljväxter. Dessutom tillkom kött, kyckling, fisk och magra mjölkprodukter. Morot, palsternacka och rödbeta, svarta vinbär, blåbär och nypon är exempel på livsmedel som vi betraktar som typiskt nordiska. Råg, korn och havre är spannmål som passar våra odlingsförutsättningar och som av tradition odlats här. Nordisk mat är god och spännande. Det är roligt att laga nordisk mat, och att det blir så gott kanske kan förvåna en del. Men vi har faktiskt fantastiska råvaror att använda oss av, och det behöver inte vara svårt eller ta en massa tid. Tänk bara på gröt! Rågmjölsgröt, kornmjölsgröt och havregrynsgröt kan ätas som frukost, lunch eller middag. Och alla som gillar gröt vet hur bra man mår efter en tallrik. Därutöver styrker dagens forskning att korn, råg och havre bidrar till att bevara en god hjärthälsa. Råg skänker mättnad och havre uthållighet det är vetenskapligt bevisat. Det visste redan de gamla längdskidåkarna I den här boken förenas gastronomi och näringsriktighet på ett lättsamt och inspirerande sätt, och recepten skapar lust att använda de nordiska råvarorna och traditionerna. Den ger också den trygga vetskapen om att det nordiska köket kan bidra till ett hjärthälsosamt liv och till ett hållbart samhälle. Viola Adamsson doktorand Nordisk kost och hjärthälsa

5

6 Vad är den nordiska dieten? Norden har sin alldeles egen hälsosamma matkultur med egna ingredienser och traditioner. Länge har man trott att mat från andra länder är nyttigare och har bättre effekt på hälsan, men genom att återupptäcka vårt nordiska arv kan vi i själva verket ta itu med fler problem kopplade till mat än enbart hälsan. Grunderna till den nordiska dieten Balanserade måltider med tonvikten på fullkorn och säsongens grönsaker. Hemlagad mat av färska råvaror. Även hembakat bröd. Mindre portioner. Fisk minst två gånger i veckan. Vegetariskt minst två gånger i veckan. Vilt, kyckling eller kött högst tre gånger i veckan. Att ta sig tid att äta tillsammans med vänner och familj dagligen.

7 Den nordiska dieten bygger på tradition, men är också i hög grad ett modernt kök för vardagen med influenser från andra kulturer. Basen är råvaror som är tillgängliga i Norden, där många sädesslag och grönsaker växer naturligt eller där förhållandena är idealiska för att odla dem, där djur lever vilda eller föds upp och där fisk som föredrar kalla vatten fiskas eller odlas. Vetenskapliga bevis talar för att en balanserad kost, baserad på många olika råvaror som innehåller en mängd mineraler, vitaminer, nyttiga fettsyror och naturligt sjukdomshämmande ämnen, bidrar till ett friskare och lyckligare liv. Självklart räcker inte det. Vi behöver dessutom äta mindre, särskilt av onyttig mat med mycket socker och mättat fett, och vi behöver motionera mer. Balans är grunden för ett friskt och lyckligt liv. Med den nordiska dieten får man sådan balans genom fokuseringen på många sorters fullkornsspannmål, rotfrukter, gröna grönsaker, fisk och vilt från närområdet, lamm som fått beta gräs och frigående kycklingar. Det går hand i hand med en växande miljömedvetenhet och ett ekologiskt tänkande och fokus på säsongens råvaror, så att vi under året i stort sett äter det som naturen har att erbjuda. I de nordiska länderna har vi också en livsstil som kan vara ett positivt bidrag till debatten om rätt balans mellan arbete, fritid, tid för familjen och tid för att laga och äta mat. I Norden lagar vi fortfarande ganska mycket mat och bakar eget bröd, och middagen är ofta en daglig familjesammankomst som är viktig för vårt välbefinnande och vår hälsa. Man måste ha klart för sig att det är en myt att allt var bättre förr. För det mesta fanns det inte tillräckligt med mat, kosten var begränsad, grönsaker och frukt var sällsynta och kött för dyrt för vanliga hushåll. Så när vi i dag begrundar alla problem orsakade av livsmedelsindustrin i form av oigenkännlig mat full av tillsatsämnen, socker och salt, är det uppenbart att de till viss grad beror på att det förr var nödvändigt att producera mat på ett så effektivt sätt som möjligt. Den här utvecklingen hänger också ihop med att många fler kvinnor började arbeta, och vanligtvis fanns det ingen annan som erbjöd sig att ta över matlagningen. Det skapade en stor lucka för livsmedelsindustrin att fylla, och det var vår matkultur som i sin tur blev lidande. Det här är såklart en mycket kortfattad och generaliserad beskrivning av ett betydligt mer invecklat problem, och det finns många fler bakomliggande orsaker. Men jag tror ändå att vi med den kunskap vi i dag har om hälsa och fetma måste gå vidare och sluta romantisera det förflutna. Vi måste bestämma oss för vilken matkultur vi vill ha i framtiden och hur vi ska locka tillbaka människor till sina kök inte för att värma massproducerad snabbmat i mikron, utan för att laga egen mat av färska råvaror inte för att köpa bröd bakat på säd som är så förädlad att den varken har smak eller struktur kvar, utan för att baka eget bröd av näringsrikt och mättande fullkorn. Den nordiska dieten handlar om bra, hemlagad mat med massor av smak och om att äta hälsosamt utan att hela tiden behöva räkna kalorier eller följa stränga regler. Den ger oss en möjlighet att lägga om kosten efter lokalproducerade råvaror, säsong, tradition och modern smak. Aldrig tidigare har vi haft tillgång till så mycket mat från hela världen, och aldrig tidigare har det funnits så många alternativ. Men för att bidra till en hållbar global matkultur måste vi omvärdera våra matvanor och fokusera på våra lokala kök, traditioner och råvaror.

8 Kost & livsstil Det kan upplevas som lite svårt att gå över till en hälsosammare livsstil, men de positiva effekterna är betydande. Ändra matvanor Målet ska vara att laga och äta riktigt välsmakande mat med massor av fräscha smaker. Det innebär att du äter hemlagade måltider tillagade med kärlek och omsorg. Duka bordet, sätt dig ner och njut av stunden. Ät långsamt, sätt smaklökarna i arbete och upplev äkta matglädje. Se till att äta tre huvudmål varje dag bestående av fullkorn och mängder av läckra grönsaker och frukter, och minska portionsstorlekarna. Din kost bör bestå av procent grönsaker. Som mellanmål kan du äta färsk eller torkad frukt, råa grönsaker eller nötter. Håll en jämn blodsockernivå och svält dig inte, men ät heller inte om du inte är hungrig. Balans och variation är viktigt. Ät en balanserad kost med mängder av säsongsråvaror, men tillåt dig också en bit hembakad kaka eller en efterrätt då och då, ett glas gott vin eller att äta mer än du borde vid en trevlig middag tillsammans med vänner. Att hitta och hålla balansen är nyckeln till ett friskt och lyckligt liv. Träna mer och tillbringa tid utomhus Det är viktigt att förstå att hur hälsosamt du än äter är motionen väldigt viktig för ditt välmående. Hjärtat är en muskel som behöver motion, och konditionsträning är bra för blodcirkulationen. Träning motverkar dessutom stress och hjälper till att höja det allmänna mentala välmåendet och inte minst att hålla vikten stadig genom livet. Om du inte redan tränar ska du välja någon form av träning du tycker om, kanske promenader, simning, löpning eller cykling något du kommer att se fram emot och njuta av. Börja ta trapporna så fort du får tillfälle. Hitta andra att träna tillsammans med, sätt upp mål och slå vad för att sporra dig att fortsätta. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Cykla till jobbet, till affären och tillsammans med barnen. Det är ett bra sätt att ta sig fram utan att fastna i trafiken. Man gör en insats för miljön, det är billigt och man får regelbunden vardags motion. Om du inte har möjlighet att cykla till jobbet kan du till exempel gå av en hållplats tidigare och gå sista biten. Vi vet att vitaminer, mineraler och antioxidanter är viktiga för kroppens utveckling och underhåll, men det är bara en del i den allmänna livsbalansen. Jag rekommenderar dig att leva efter åtta riktlinjer: Åtta riktlinjer för en sundare livsstil 1. Motionera minst 30 minuter varje dag. 2. Undvik skräpmat och färdigrätter. Ät bara sådant du känner igen och vet vad det är. 3. Ät minst 6 portioner frukt och grönsaker om dagen. 4. Ät fullkorn i bröd, flingor, sallader och pasta varje dag. 5. Minska på fettet i maten, särskilt från mjölkprodukter och kött. 6. Ät fisk 2 3 gånger i veckan. 7. Drick mycket vatten. 8. Undvik socker, särskilt i form av läsk, godis, kakor och bakverk. Ät lokalproducerade säsongsråvaror För att värna om jorden och äta bra kan du köpa kött, fågel och mjölkprodukter som är närproducerade. Inga studier har än så länge visat att ekologisk mat är bättre för hälsan, så att äta ekologiskt handlar mer om vad du tror är rätt. De viktigaste skälen till att äta ekologiskt är att vi inte ska överexploatera jorden och att vi ska få ett ekosystem utan hormoner, bekämpningsmedel och andra kemikalier som är svåra att återvinna och skadliga för kroppen. Ägg från hönor som får söka sin mat utomhus eller får matrester att äta smakar bättre och ger bättre resultat

9 när man bakar. Kött från kor som fötts upp på en lantgård där bonden bryr sig om betet och hela ekosystemet, och låter korna gå ute och beta gräs och klöver, smakar betydligt bättre än kött från kor som fötts upp snabbt på industriframställt foder. Och för att få riktigt goda grönsaker och frukter efter säsong kan du odla dina egna, prenumerera på en frukt och gröntlåda eller handla närodlat, till exempel på marknader. Köp fisk från hållbara bestånd och stöd rättvisemärkta produkter. Jag köper närproducerat men är också realist. I Norden kan många livsmedel inte odlas året om, utan vi behöver ett visst tillskott från andra länder. Vin, kaffe och te är utmärkta exempel på sådant jag verkligen skulle sakna om jag bara köpte livsmedel producerade inom en radie av 10 mil från mitt hem. Även här handlar det alltså om att finna en balans. Ät tillsammans Det är viktigt att maten är ett glädjeämne och inte en börda, och det gäller också den sociala aspekten av måltiderna. För mig är det viktigt att familjen regelbundet sitter ner och äter tillsammans. När jag tänker på mitt middagsbord och alla måltider jag har delat med vänner där inser jag att en viktig del av mitt liv är att äta vällagad mat, prata, skratta högt, gråta och njuta av alla historier som berättas. Det är också konstaterat att länder där man lagar mat och äter tillsammans är mindre drabbade av fetma. Att laga hälsosam mat av färska råvaror, regelbundet duka fint och sätta sig ner och dela en måltid med personer man tycker om är viktiga delar i ett hälso samt och lyckligt liv. Jag pratar jämt och ständigt om detta och får ofta höra: Vi har inte tid. Vi arbetar mycket, och när alla har kommit hem är det för sent. Det är inte nödvändigtvis sant. Du har massor av tid; du har ett helt liv fullt av tid. Tiden är ditt kapital, men du måste välja hur du ska använda det. Du måste fråga dig själv om du vill ha ett hälsosamt liv som innehåller två av de viktigaste sakerna för kroppen riktig mat och motion. I så fall får du planera ditt liv utifrån det och fatta beslutet att hemlagad mat och gemensamma måltider är en del av din vardag och något du vill lägga tid på. Ta itu med klimatförändringarna Vi måste alla göra en insats för att minska klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Vi fokuserar mest på resor, särskilt flygresor, bilar och avgaser, men världens animalieproduktion är ansvarig för en stor del av alla växthusgaser. Siffrorna talar sitt tydliga språk: det krävs tio gånger mer energi för att producera en biff från en ko som fötts upp på majs än för att producera den havre som behövs för en portion gröt. Lösningen är inte bara att återgå till att låta korna äta gräs utan även att drastiskt skära ner på köttkonsumtionen. Genom att förändra din kost kan du alltså genast göra skillnad sluta äta kött varje dag. Så enkelt är det. Minska intaget till högst tre gånger i veckan. Du kommer att må bra av det, och du gör en insats för att mildra klimatförändringarna. Och de gånger du köper kött ska du lägga pengar på kvalitet i stället för på kvantitet. Att ta bilen till mataffären varje dag är inte bra för vår planet, det är en sak som är säker. Börja handla högst ett par gånger i veckan och gå eller cykla till affären. Livsmedelstransporter är också en invecklad fråga. Vi har slagit fast att vi behöver dra ner på köttkonsumtionen av miljö- och hälsoskäl och äta mer grönsaker varje dag. Gör egna efterforskningar när det gäller transporter och använd ditt goda omdöme. Bekämpa den globala uppvärmningen Minska din köttkonsumtion. Köp så mycket säsongsråvaror som möjligt. Välj närodlade frukter och grönsaker som inte har transporterats långt. Köp fisk från närområdet, inte exotisk fisk från andra sidan jorden. Kör så lite bil som möjligt.

10 Råvaror i den nordiska dieten Den nordiska dieten baseras på lokala råvaror: fullkorn, rotfrukter, gröna grönsaker, fisk och skaldjur från kalla vatten, fågel, vilt, bär och kryddörter. Med bara några få komplement från andra länder är det allt du behöver för en riktigt hälsosam och balanserad kost.

11 Spannmål Sädesslagen som används är dinkel, råg, havre och korn, som alla odlas i kalla klimat och innehåller mycket fibrer och protein. Men de här sädesslagen raffineras och förädlas oftast lika mycket som vanligt vetemjöl, så det är viktigt att köpa fullkornsmjöl och hela korn av god kvalitet. Lika viktigt är det att baka sitt eget bröd och på så sätt undvika det massproducerade brödet som inte innehåller mycket av de hela kornens näringsämnen, men däremot tillsatsämnen så att brödet ska hålla länge. Ät aldrig bröd som sägs hålla i mer än en vecka. Grönsaker Kål av alla de sorter, vit-, röd-, savoj- och spetskål och de nära släktingarna grönkål och brysselkål, trivs bra i kallt klimat. De innehåller få kalorier, massor av smak och kan tillagas på många olika sätt. Forskare vid universitetet i Oslo har upptäckt att kålväxter tillhör de grönsaker som innehåller allra mest antioxidanter och att de är en bra källa till omega-3-fettsyror och vitamin K som är viktigt för blodets koagulering. Dessutom innehåller de mängder av fytonutrienter med cancerhämmande effekt. Även rotfrukter innehåller få kalorier. Under rotfruktssäsongen på hösten och vintern kan de lagras med gott resultat, och de är mättande, närande och kan användas på många olika sätt. Håll dig inte bara till de vanliga potatisarna och morötterna utan testa rödbeta, rotselleri, palsternacka, persiljerot, jordärtskocka och svartrot. De är alla goda och näringsrika. Gröna grönsaker som nässlor, vitlök, ramslök, mangold, sparris, ärter, spenat, sallat och purjolök ger oss under vår och sommar många olika näringsämnen och sjukdomshämmande fytonutrienter. Fisk och skaldjur Från de kalla vattnen i norr får vi sill, strömming, lax, makrill och torsk, men vi har också härlig hummer, krabba, kolja, långa och marulk, samt fina musslor och ostron. Det här är nyttig mat som inte innehåller särskilt mycket kalorier eller mättat fett, men mycket protein och många olika näringsämnen. Ta gärna hjälp av Fiskguiden på för miljövänliga inköp. Kyckling och annan fågel är en viktig proteinkälla, innehåller få kalorier och är enkelt att tillaga, men en stor del av dagens kycklingar produceras snarare än föds upp. Du ska vara medveten om fåglarnas levnadsvillkor och vad de fått för foder (båda kan vara fruktansvärda), inte bara för deras skull utan också för din egen. Jag köper alltid kött från frigående eller ekologiskt uppfödda kycklingar. Det är dyrare, men hela filosofin går ut på att välja kvalitet i första hand, men mindre portioner och mer sällan. Det mesta viltköttet är säsongsbetonat och en viktig del av kosten på hösten, men det går att köpa exempelvis vildsvinskött och viss fågel året om. Eftersom djuren levt fritt är köttet hälsosammare, magrare och enklare för oss att bryta ner. Om man ska dra ner på köttintaget kan det vara förnuftigt att dra ner på kött från tamdjur och tamfåglar och gå över till vilt när det är säsong. Bär Bär blåbär och björnbär, röda och svarta vinbär, nypon, hjortron och lingon är naturens vilda gåva till oss. Forskning har faktiskt visat att bär är bland det nyttigaste vi kan äta, tack vare deras stärkande effekt på immunförsvaret och deras mycket höga halter av antioxidanter. De är nyttigast att äta råa under säsong, så ta en promenad i skogen och plocka och ät så snart som möjligt. Kryddörter Kryddörter är viktiga i vår dagliga matlagning. Dill, persilja, gräslök, mynta, dragon, körvel, lagerblad, timjan och rosmarin är populära att odla i trädgården. Men vi glömmer ofta de vilda örterna som växer längs dikesrenarna, som pepparrot och kirskål som vi bekämpar i trädgården, men som innehåller massor av nyttigheter och smak. För att få ut största möjliga nytta av näringen i örterna behöver du få i dig stora mängder, till exempel genom att göra soppor och såser, pesto eller sallader som tabbouleh. Kött, fågel och vilt Det är med kött, fågel och vilt som med ägg; smaken beror på djurens foder. Kött från djur som har ätit naturlig föda i det fria eller fått beta har generellt sett bättre smak än kött från djur som fötts upp i burar eller bås, som inte har kunnat röra sig och som har fått för djuren onaturligt kommersiellt foder. RÅVAROR I DEN NORDISKA DIETEN 13

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

IKEA FOOD TIO SKÄL ATT ÄLSKA FISK OCH SKALDJUR

IKEA FOOD TIO SKÄL ATT ÄLSKA FISK OCH SKALDJUR IKEA FOOD TIO SKÄL ATT ÄLSKA FISK OCH SKALDJUR Inter IKEA systems B.V. 2015 DET BÖRJAR MED MATEN IKEA erbjuder moderna svenska smaker genom att sälja och servera mat med respekt för människor och miljö.

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR 20151007 Innehållsförteckning; Vår vision 3 Mål7derna under dagen 4 Gröten 5 Salt 5 Socker 5 Fullkorn 6 Mjölk 6 Hur gör vi 7 Kontakt med köken 7 Vår vision kring maten vi serverar:

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD MÅLTIDSPLANERING Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD och alla säsongens grönsaker Måltiden var lagad för en Demi-vegetarian (-kött och mjölkprodukter) som rörde sig mycket och behövde få

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%)

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%) kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%) Besvarad av: 24 (11%) Ej besvarad av: 186 (89%) "Fisken torr ibland" "Ibland mindre bra" "Tycker

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Alla önskar vi ha en hälsosam livsstil med

Alla önskar vi ha en hälsosam livsstil med Inledning Alla önskar vi ha en hälsosam livsstil med god och nyttig mat, bra sömn, massor av energi och ett allmänt välbefinnande. Men hur uppnår man detta i vårt moderna hektiska samhälle? Det är lätt

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bakgrund Grundläggande för att orka prestera är att träna rätt, äta bra och återhämta sig tillräckligt. Med detta underlag hoppas vi på att kunna inspirera till

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE PRESENTATIONSÖVERSIKT Carl Rehnborg och berättelsen om NUTRIWAY Utmaningar gällande sund kost Färga din kost Sund kost. Sund livsstil. Dela välbefinnandet

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch. www.fazeramica.se

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch. www.fazeramica.se Vi vill bjuda dig på lunch Det bästa sättet att förklara för dig hur vi tänker och arbetar är att träffa dig under en lunch på några av våra restauranger. Då får du smaka, dofta och uppleva våra värderingar

Läs mer

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter.

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter. Sverigeskafferiets rapsoljor Stek, grilla och rosta med Sverigeskafferiets nyttiga rapsoljor. Perfekta smaksättare till varmt och kallt. Njut som nyttig dressing direkt på sallader. Innehåller massor av

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Orkla Matbarometer Sverige 2016 Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Mat på en kvart med familjemetoden

Mat på en kvart med familjemetoden Mat på en kvart med familjemetoden Fitnessförlaget Jacob Wismar Fitnessförlaget Box 70321, 107 23 Stockholm www.fitnessforlaget.se Copyright Jacob Wismar 2008 Form Streamcreek Foto Frida Wismar Textbearbetning

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg VI SOM INTE BANTAR En guide till ett friskare liv En bok av Åsa & Rolf Norberg Vi som inte bantar Copyright 2012, Åsa och Rolf Norberg Ansvarig utgivare: iteecoach AB Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2230-1

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Kost för unga idrottare

Kost för unga idrottare Kost för unga idrottare Bygg kosten på en bra grund Välj matvaror från kostpyramidens botten som grund för en mångsidig kost, och komplettera dagligen från de övriga nivåerna. Toppens sällan mat sparas

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Juicer & Smoothies. 031-780 27 00 www.hebe.se

Juicer & Smoothies. 031-780 27 00 www.hebe.se Juicer & Smoothies 031-780 27 00 www.hebe.se Juicer & smoothies Hälsosamma juicer, både med frukt & grönsaker är populärt! De passar som snabb påfyllning när du är på språng, som ett nyttigt mellanmål

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR 2014 Innehållsförteckning; Vår vision 3 Mål7derna under dagen 4 Gröten 5 Salt 5 Socker 5 Fullkorn 6 Mjölk 6 Hur gör vi 7 Kontakt med köket Solgläntan 7 Vår vision kring maten

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer