Vetenskapligt skrivande

Transkript

1 Vetenskapligt skrivande För F2:s kurs i Statistisk termdynamik med tillämpningar HT 2014 Per Erik Bengtssn Skriftlig rapprt Rapprten ska ha ett innehåll sm är baserat på naturvetenskaplig grund. sträva efter att ankyta till kursen avseende termdynamik. sträva efter att beakta ch inkludera kpplingar till hållbar utveckling. skilja på egna åsikter ch vad sm återges från andra källr, dvs utnyttja referenser på ett genmtänkt sätt. ha en mfattning på tecken (med mellanslag) ha texter med ursprung i egna frmuleringar, dvs plagiat får inte förekmma. Citat är OK med referens angiven! vara skriven på tydlig svenska med ett vårdat tekniskt språk. Exempel på dåligt tekniskt språk Temperaturen ökade när värmen förflyttade sig mt mätpunkten. Temperaturen ökade på grund av värmeledning från gasen. Laserstrålningen var stark. Laserstrålningen hade hög intensitet. 1

2 Förberedelser Planera skrivandet Gör en dispsitin för rapprten. Planera vad sm ska skrivas i lika kapitel ch underkapitel. Fundera på vilka avgränsningar sm bör göras för att inte rapprten ska bli för mfattande. Diskutera idéerna med din mentr. Km igång! Ibland är det bättre att skriva även m man inte är helt nöjd. Det är lättare att ändra i någt sm redan är skrivet. Vem skriver du för? Viktigt att tänka på vem du skriver för! Anpassa nivån till avnämarna! För studenter på ett civilingenjörsprgram, alltså inte direkt de sm gått kursen. Titel Dispsitin av artikel (1) Titeln är viktig! Den ska matcha innehållet i arbetet. Tydlig, ch bör hållas krt Går det att göra den intressant? Huvudtitel - undertitel Vindkraft Vindkraft Är det lösningen för Sveriges elförsörjning? 2

3 Dispsitin av artikel (2) Sammanfattning Sammanfattningen kan ses i databaser ch ska vara en fristående text. Ska innehålla huvudresultat rd Abstract - på engelska. Mycket viktig! Väg varje rd på guldvåg! Läggs först i arbetet. Var nga med att skriva kncist ch tydligt. Abstract 169 rd 3

4 I Dispsitin av artikel (3) Innehållsförteckning Använd innehållsförteckning för att göra er rapprt mer överskådlig. I vetenskapliga artiklar används innehållsförteckning i enbart för mer mfattande arbeten. Nmenklatur Om ett strt antal symbler används i text blir det tungt att förklara dem när de används första gången. Då kan man samla dem i ett kapitel benämnt nmenklatur. Detta avsnitt kan vara ett appendix. Behövs inte för era rapprter Intrduktin Dispsitin av artikel (4) Ska ta avstamp i någt sm är känt för den tilltänkte läsaren I vetenskapliga arbeten tas fta avstamp i publicerade frskningsresultat. Det ska finnas en röd tråd genm intrduktinen. Intrducera kunskap inm mrådet. Det sm skrivs i intrduktinen leder fram till att syftet med arbetet beskrivs ch de frågeställningar sm arbetet förväntas besvara. Det kräver mycket arbete att göra en bra intrduktin! 4

5 Första avsnittet tar avstamp i frskningsresultat. Första avsnittet möter läsaren där den befinner sig kunskapsmässigt. 5

6 Andra avsnittet berättar allmänt men kncist m ptiska mätmetders möjligheter att mäta. Mer allmänt kan det handla m att intrducera den metd man använder ch mtivera sitt val. Tredje avsnittet 1) berättar m fördelarna med den valda metden; LII. 2) leder fram till syftet med detta arbete. Syftet beskrivs! Metdlgin beskrivs för att uppnå detta syfte. 6

7 I I Huvudtext Dispsitin av artikel (5) Kan ha avsnitt med lika rubriker berende på typ av artikel. Exempel följer: EXEMPEL 1 Metd Experimentell uppställning Mätningar Utvärdering Resultat Diskussin Slutsats EXEMPEL 2 Teri Metd Analys Resultat Diskussin Slutsats EXEMPEL 3 Experimental Results and discussin Calibratin develpment Applicatin Cnclusins Slutsats Mycket viktigt Dispsitin av artikel (6) Skrivs kncist ch tydligt Ingen bakgrund till arbetet görs här. Cnclusins (på engelska) 7

8 Dispsitin av artikel (7) Erkännande Acknwledgement (Br. Eng.), Acknwledgments (Am. Eng.) Tack till persner sm bidragit till arbetet (mindre arbetsinsats, diskussinspartner, utrustning) Tack till finansiärer. Om ni har kntaktat persner sm ni fått material från kan ni tacka dem här. Dispsitin av artikel (8) Referenser Metd 1 Siffrr i text Numrerad lista i slutet av artikeln. Tidskrifter har lika regler för hur referenserna skrivs. 8

9 Dispsitin av artikel (9) Referenser Metd 2 Författare ch år i text Referenslista i bkstavsrdning i slutet av dkumentet Dispsitin av artikel (10) Referenser Oerhört viktigt, men det slarvas mycket. All infrmatin sm behövs för att hitta referensen ska ges. Böcker: författare, f titel, förlag, förlagsrt, årtal B. Black, Petrlia, the landscape f America s first il bm, The Jhn Hpkins University Press, Baltimre, Tidskrifter: författare, titel, tidskrift, vlym, sidnummer, årtal. R. L. Vander Wal, T. M. Ticich, A. B. Stevens, Can St Primary Particle Size be Deter-mined Using Laser-Induced Incandescence?, Cmbustin and Flame 116: (1999). Viktigt att klargöra vad sm är egna ch andras resultat, ch vad sm är egna åsikter. Vilka meningar bör ha referenser? Av Sveriges energiförsörjning går 23 % till elanvändning. Den industriella revlutinen startade i England i mitten av 1700-talet. Ny frskning visar att st ger ett betydande bidrag till växthuseffekten, men ckså att säkerheterna är stra. 9

10 Dispsitin av artikel (11) Internetreferenser Var källkritisk till dessa! Är de partiska? (branschrganisatin, har källan kunskap?) Ange förutm URL ckså en beskrivning av länken ch datum då infrmatinen hämtades. Natinalencyklpedin, Figur anrpas alltid från texten! Numrera figurer i rdning sm de kmmer i texten. t Under varje Figur ska en text finnas sm beskriver vad sm visas. Lägg figuren i texten i anslutning till där den anrpas. Referens måste alltid ges till källan i figurtexten. Figurer 10

11 Tabeller Tabeller anrpas alltid från texten! Numrera tabeller i rdning sm de kmmer i texten. Ovanför varje tabell ska det finnas en beskrivande text sm beskriver innehållet i tabellen. Övriga tips En text ska se intressant ut för läsaren. Det finns ingen allmängiltig regel för att göra en text lättläst ch snygg. Ofta används Times New Rman med fntstrlek Använd lagm långa stycken. Alla symbler måste förklaras första gången de används i texten. Alla förkrtningar ska förklaras första gången de används i texten. Använd figurer (ch tabeller) för att göra en text intressantare. I frskningssammanhang bestämmer man fta vilka figurer sm är viktiga ch bygger texten kring dessa. 11

12 Att presentera resultat (1) Du gjrt ett experiment ch ska presentera resultatet. Tabell 1. Signalintensitet från ftmultiplikatr i mv för lika laserpulsenergier vid våglängden 532 nm. Pulsenergi / mj Spänning / mv Är det bäst med tabell eller diagram? När kan det vara mtiverat med tabell? Spänning / mv Pulsenergi / mj Att presentera resultat (2) Många gånger plttas data bara enligt de autmatiska inställningar sm ritprgrammet ger! Vilka fel finns i följande graf? Sp pänning / mv Pulsenergi / mj Man ska pltta sina mätvärden! Utgångspunkten är att pltta från nll på axlarna. Här ska man pltta från nll på y- axeln 12

13 Att presentera resultat (3) Vilket är bästa sättet att representera mätresultaten? ng / mv Spänni Pulsenergi / mj Spänning / mv Pulsenergi / mj Spänning / mv Pulsenergi / mj Muntlig redvisning (1) Baseras på det skriftliga arbetet. Behöver inte fullständigt redvisa ert skriftliga arbete. Presentatinen ti riktas till era kurskamrater. k Använd ett bra bild- ch textmaterial tydlig fnt tillräckligt str fntstrlek DET ÄR SVÅRARE ATT LÄSA EN TEXT MED BARA VERSALER Undvik bilder/text sm du inte pratar m. Bra dispsitin med genmtänkt inledning ch avslutning. 13

14 Muntlig redvisning (2) Används grafer förklara vad axlarna visar. Hjälp åhörarna med att peka ut var de ska fästa blicken på bilden! Stå med gd hållning ch skapa kntakt! Våga titta på publiken! Träna inför presentatinen! Trvärdighet kmmer från bra kunskap! Engagemang smittar av sig ch gör arbetet intressant. Vill du förmedla någt eller bara få din presentatin avklarad? 14