Rapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola. Camilla Swensson

Transkript

1 Rapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola Projektdeltagare, namn Camilla Swensson Huvudsaklig typ av mobilitet Jobbskuggning Mottagande organisation Namn Adress Land Websida Liceo Scientifico Statale Benedetto Croce 4 Via Benfratelli A Palazzo Reale, Palermo, PA Italien Tid för mobiliteten, aktiv period Kortfattad beskrivning av mottagande organisation, verksamhet / Kursinnehåll 1

2 Liceo Scientifico Statale Benedetto Croce är en statlig gymnasieskola (scuole superiore) med naturvetenskaplig inriktning. Skolan består av tre enheter med totalt 1800 elever. På den centrala skolan som jag besökte går 1200 elever, på de två filialerna går 600 elever. Totalt är det 138 undervisande lärare och ett 60-tal tekniska och administrativa assistenter. Det bedrivs även undervisning på ett fängelse samt ett sjukhus. Undervisningen på sjukhuset är för barn som har en lång sjukdomsperiod. Undervisningen på fängelset är till för de personer som är dömda till ett längre fängelsestraff. Personer som suttit i fängelse i minst 10 år har möjlighet att ansöka om att få undervisning. Scuole superiore är för elever mellan år, undervisningen är uppdelad i fem nivåer. Undervisningen bedrivs mellan klockan Skolan saknar matsal vilket innebär att eleverna inte har någon lunchrast. Mellan lektionerna har eleverna 15min rast då de har möjlighet att gå ut och köpa något litet att äta. Eftersom eleverna slutar klockan så finns inget behov av någon längre lunchrast utan eleverna äter när de kommer hem. Skolan ligger i Albergheriadistriktet Ballaró. Lokaler och inredning är enkla, byggnaden fungerade tidigare som sjukhus. Innegården använder man till idrottsundervisning. Matematikundervisningen är indelad i 10 nivåer. De som läser sista året har ett test varje vecka under hela läsåret. De gör de flesta uppgifterna hemma och går sedan igenom dem tillsammans under lektionstid. Eleverna turas om att visa uträkningar på tavlan. Undervisningen håller hög nivå, eleverna är engagerade och motiverade. Skolan är med i ett projekt för att öka digitaliseringen på skolan. Projektet är av stor omfattning och på en summa av eur. Varje lärare har en egen surfplatta som de kan koppla upp till smartboards som finns i många av klassrummen. De använder sig av ett program där de bland annat för in närvaro, prov resultat, aktivitet hos elever under lektionstid. Eleverna och deras föräldrar har varsin inlogg, på så vis har föräldrarna möjlighet att följa sina barns skolgång. Eleverna kan på ett enkelt sätt få direkt feedback. Reflektioner, ideer och intryck allmänt och kopplat till projektets syften 2

3 Allmänt Skolan i sig och klassrummen var väldigt spartanska vilket inte hade någon som helst betydelse när det gällde kvalitén på undervisningen som var väldigt hög. Bra relation mellan lärare och elever, lärarna var lättillgängliga. Eleverna var mycket engagerade under lektionerna, lärarna var väldigt noga med att eleverna skulle vara delaktiga vid diskussioner och problemlösning. Lärarna märkte stor skillnad på motivationen hos deras nuvarande elever och elever de undervisat på andra skolor tidigare. Skillnaden på studiemotivation hos eleverna berodde enligt dem på att eleverna är mer studiemotiverade på den här skolan då de valt den på grund av specifik inriktning. Det märktes tydligt att eleverna var studiemotiverade och många av dem hade höga mål med sin utbildning, några hade för avsikt att läsa vidare på universitet i andra europeiska länder. Skillnad från tidigare så måste nu integration av elever med olika inlärningssvårigheter och neurofysiologiska problem ske i klassrummet. Lärarna såg detta som en stor utmaning. Statusen på läraryrket har sjunkit under de senaste åren. Efter den ekonomiska krisen 2008 har stora nedskärningar gjorts inom skolväsendet i Italien, vilket påverkat lärarnas situation och som de själva upplever problematiskt. Färre skolavhopp/ökad studiemotivation/ökat engagemang Skolan är med i ett projekt med syfte att utveckla digitaliseringen på skolan. Genom projektet har lärarna fått varsin surfplatta, syftet är att underlätta lärarnas dokumentation. I många av klassrummen har man satt upp smartboards, det underlättar i viss mån lärarnas undervisning inom vissa ämnen. Då alla lärare har varsin surfplatta kan de direkt vid lektionsstart föra in närvaron. I det program de använder kan de också föra in provresultat, anteckningar om varje elev och mycket mer. Eleverna och deras föräldrar har varsin inloggs uppgift där de kan gå in och läsa alla anteckningar, närvaro och provresultat som respektive lärare i de olika ämnena fört in. Lärarna har möjlighet att på ett enkelt sätt ge direkt feedback till varje elev. På så vis vet eleverna att lärarna ser dem och att det spelar roll hur aktiva de är på lektionerna. Detta leder bland annat till ett ökat engagemang hos eleverna, då de vet att det de presterar uppmärksammas. Eftersom det många gånger är svårt att hinna med att ge varje elev feedback efter lektionerna så underlättar det för lärarna att de via programmet enkelt och direkt efter en lektion kan dokumentera. Detta ger föräldrarna möjlighet att följa sina barns skolgång på ett nära och enkelt vis. Detta gör att man minimerar risken att någon elev faller mellan stolarna, vilket i sin tur gör att man tidigt kan fånga upp de svagare elverna och då minska avhopp. Det är oftast svaga elever som hoppar av skolan och kan man då fånga upp dessa elever tidigt så förebygger man att de senare hoppar av. Det var dock inte alla lärare som använde programmet, vilket vissa lärare såg som ett problem. En del av studiemotivationen grundade sig i möjligheten att läsa en del av sin tid på andra universitet i Europa. Motivationen hos eleverna grundade sig även deras intresse för naturvetenskap vilket var skolans profil. Lärarna visade på stort intresse och hög kompetens inom sina ämnen. Konkreta idéer/lärdomar att utveckla/använda 3

4 I svenska skolor är man väldigt noga med det materiella, många gånger riktar man kritik mot det man inte har och att det materiella skulle vara en avgörande faktor för elevers resultat. Att det materiella inte är en avgörande faktor när det gäller kvalitén på undervisningen och elevers studieresultat var tydligt på skolan vi besökte. Man fokuserade på innehållet i kursen mer än på det materiella. Jag upplever att det många gånger är lätt för elever att skylla deras sjunkande resultat på att de inte har tillräckligt bra stolar i klassrummen, kursböckerna är inte bra och så vidare. I svenska skolan läggs det ner oerhörda mänger pengar och tid på att förbättra det materiella, men frågan är om det blir för mycket fokus på fel saker. Efter besöket i Italien var det tydligt att undervisningen kunde ha hög kvalité med engagerade lärare och elever med enkla medel. När det gäller placering av borden i klassrummen hade de traditionell möblering där eleverna satt i rader. Den typen av möblering har många skolor i Sverige gått ifrån och det har blivit vanligare med att eleverna sitter i grupper. Den typen av placering är bra vid de lektioner/kurser då undervisningen går ut på att diskutera och jobba i grupp. Den typen av placering bjuder in till samtal och skall öka lusten till att diskutera i grupp. Under matematiklektionerna jobbar man mestadels individuellt under lektionerna, vilket gör att det kan vara svårt att hålla koncentrationen och fokus om man sitter i grupper. En traditionell möblering där eleverna sitter i rader minskar risken att tappa koncentrationen då eleven sitter mer avskärmat och inte riktade mot varandra utan bredvid. Elever med inlärningssvårigheter har många gånger svårt att fokusera, en bra placering i klassrummet som är anpassad utefter ämne kan vara avgörande för en elevs förmåga att kunna fokusera på ämnet. Under de närmsta veckorna kommer eleverna som läser matematik på Katrinebergs folkhögskola placeras i rader och inte längre sitta i grupper. Vi kommer efter jullovet i Januari utvärdera för att se om eleverna märker någon förändring kring deras studieresultat under matematiklektionerna. Deras program för dokumentation är något som jag tycker verkar väldigt bra. Jag tror att vår skola skulle ha nytta av att ha ett liknande program. Både när det gäller att underlätta den administrativa delen för oss lärare men även positivt för eleverna då de bland annat får tillgång till feedback och närvaro statistik. Kommunikationen mellan lärare och elev kan ske på ett smidigt sätt. Spridning - Genom planerad workshop - Redovisning för kollegor på APT - Dialog med eleverna om skillnader på undervisningen Rapporten klar datum Bilagor 4

5 BILAGA TILL RAPPORT Bakgrund De frågor som bedöms mest angelägna i det aktuella projektet är att genom utveckling av pedagogik, fackämneskunskaper, metoder och nya perspektiv kunna stärka studenternas förutsättningar i fråga om: *Färre skolavhopp/ökad studiemotivation/ökat engagemang, *Entreprenörsskap/ökad anställningsbarhet, *Hög kvalitet på undervisning och innehåll inom skolans utbildningar och dess ämnen. Syfte Projektet syftar till att utveckla vår verksamhet utifrån såväl europeiska som lokala mål och behov. Genom projektet vill vi skapa förutsättningar för: Ny kunskap kring arbete med att förebygga avhopp från utbildningarna, att arbeta med socialt utsatta ungdomar. Nya pedagogiska och didaktiska kunskaper såväl generella som fackämnesanknutna. Pedagogik och metodik för att möta studieovana, för att engagera, motivera och möjliggöra för fler att fullfölja sin utbildning, för entreprenöriellt lärande. Ämnesmässiga kunskaper inom t ex entreprenörsskap, språk, matematik, kultur, idrott. Nya perspektiv och idéer kring entreprenörsskap och entreprenöriellt lärande. Omvärldsorientering och ökad kunskap om t ex sociala, kulturella och utbildningsmässiga förhållanden i andra europeiska länder Aktiviteter De aktiviteter vi planerar avser kompetensutveckling inom angivna områden - hos personal genom internationella utbyten i form av a) jobbskuggning, erfarenhetsutbyten, eller b) deltagande vid kurser och konferenser. De länder som är aktuella är England (UK), Italien och Holland. Generellt planeras utbytena vara fem dagar långa. Mål och förväntade effekter Målet för organisationen, Katrinebergs folkhögskola, är att genom utveckling av pedagogik, fackämneskunskaper, metoder och nya perspektiv kunna stärka studenternas förutsättningar i fråga om: Färre skolavhopp/ökad studiemotivation/ökat engagemang - fler studenter än idag ska efter projekttiden fullfölja sina studier Entreprenörsskap/ökad anställningsbarhet - skolans samtliga utbildningar ska erbjuda studenterna någon form av kurs/utbildningsinslag kring entreprenörsskap och/eller entreprenöriellt lärande, under eller efter projekttiden Hög kvalitet på undervisning och innehåll inom skolans utbildningar och dess ämnen - deltagande lärare/pedagoger ska under eller efter projekttiden tillämpa nya idéer och kunskaper i undervisning och verksamhetsplanering, samt ha spridit nya idéer och kunskaper inom skolans arbetslag. För deltagare i projektets aktiviteter/mobiliteter ska man ha utvecklat kompetens och kunskaper i de områden som tidigare nämnts, ämneskunskaper, pedagogisk utveckling, entreprenörsskap, etc. Dessa ska också ha spridits inom organisationen. Under eller efter projekttiden ska skolan ha utvecklat policy/strategier för arbetet med att öka studenternas förutsättningar att fullfölja sina studier. Under eller efter projekttiden ska skolan ha utvecklat och påbörjat utbildningsinslag kring entreprenörsskap och entreprenöriellt lärande, anpassat för de olika utbildningarna. Under och efter projekttiden ska skolan fått erfarenheter och en högre kompetens gällande EU och internationella samarbeten och kontakter och påbörjade nätverk för ytterligare utbyten. 5

6 Implementering och spridning Implementering av projektens effekter sker enligt målen ovan. Målgrupper för spridning av resultatet av projektet och dess resultat är a) skolans personal och studenter, b) organisationer inom vuxenutbildning eller motsvarande på regional, nationell och europeisk nivå, c) allmänheten - och dess intresse för vuxenutbildning och EU-program. Erfarenheter och kunskaper genom utbytena används och sprids främst inom den egna skolan - kollegor och studenter. Detta sker genom seminarier, föreläsningar och träffar inom och mellan arbetslag. På liknande sätt kommer vi att erbjuda spridning genom att dela erfarenheter och projektresultat inom Region Hallands skolförvaltning och övriga skolor. Även kommunens gymnasieskolor är en möjlig målgrupp. Därutöver planeras att varje deltagare upprättar ett PM efter genomfört utbyte, med reflektioner och slutsatser. Dessa kan skickas ut till olika intressenter, t ex Folkbildningsrådet, som är nationell representant för folkhögskoleverksamheten, samt det regionala kvalitets- och fortbildningsnätverk som finns i västsverige. Utdrag ur dessa PM skickas också löpande till Erasmus+ databas/dissemination platform, där de tillsammans med projektplan och slutrapport (nedan) görs tillgängliga för andra intresserade. I all offentlig publicering ska EU:S officiella Erasmus+-logotyp användas. På Region Hallands och skolans hemsida kommer information om projektet, löpande uppdateringar under och efter respektive mobilitet, samt projektets slutrapport att göras tillgänglig för allmänheten. I de fall det bedöms relevant görs även engelska versioner av ovanstående. Utvärdering av projektet säkerställs genom: Utvärdering av respektive mobilitet samt upprättande av PM - projektdeltagare och arbetsgrupp/skolledning Återkoppling till/med mottagarorganisationer Löpande utvärdering inom och mellan arbetslag på skolan angående hur effekter av projektet tas tillvara En plan för respektive mobilitets huvudsakliga program och förväntade effekter, liksom plan för utvärdering och spridning, upprättas av projektdeltagare och arbetsgrupp som stöd för förberedelser, genomförande och efterarbete. Denna används också för avstämning där projektdeltagare och arbetsgrupp möts efter att mobiliteten genomförts. 6