Sammanträdet webbsänds på kommunens hemsida samt sänds även av Radio Sotenäs på 95,3 Mhz

Transkript

1 Kallelse Kallelse Kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 24 september 2020 kl. 17:30 Plats Smögens Havsbad, Smögen!!OBS LOKAL!! Ordförande Helene Stranne På grund av rådande situation med COVID-19 önskar Kommunfullmäktige att allmänheten endast följer sammanträdet via webbsändningen som nås via kommunens hemsida. Anledningen är att minska risken för att sprida smitta. Kommunfullmäktige ber allmänheten att respektera detta. Sammanträdet webbsänds på kommunens hemsida samt sänds även av Radio Sotenäs på 95,3 Mhz Ärende Dnr Föredragande Val av justerare samt tid och plats för justering 1. Upprop 2. Godkännande av dagordning 3. Allmänhetens frågestund Uppdatering om etableringen samt planering av informationsstrategi under hösten Föreskrift om eldningsförbud och skärpt eldningsförbud Handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor Utreda en eventuell framtida anslutning till Vänerledning Dnr 2020/ Tomas Larsson Roy Høiås Dnr 2020/ Tony Åsberg Dnr 2020/ Tony Åsberg Dnr 2020/ Roland Mattsson 8. Permutation av stiftelser Dnr 2020/ Förslag till ny beräkningsmodell för egenavgift för resor med färdtjänst (anropsstyrd trafik) samt förändring av tillämpningsområde Dnr 2020/ Webbsändning av Kommunfullmäktige Dnr 2020/ Förbundsordning för Tolkförmedling Väst Dnr 2020/ Reglemente kulturstöd Dnr 2020/ Motion gällande återinförande/ införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom omsorgsförvaltningens vårdområden Dnr 2017/ Motion om insynsplats i budgetberedningen Dnr 2020/ Motion om införande av en Samhällsbyggnadsnämnd Motion om ändrad starttid för Kommunfullmäktiges sammanträden Dnr 2020/ Dnr 2020/ Sida: 1(2)

2 Kallelse Ärende Dnr Föredragande 17. Sammanträdestider 2021 Dnr 2020/ Valärenden Fyllnadsval efter Christan Sporrung UN Val till Tolkförmedling Väst, Val av styrelseledamöter i Stiftelsen Industrihus Inkomna interpellationer och frågor Interpellation om detaljplan Inkomna motioner och medborgarförslag 1. Motion om odlingslotter/kolonilotter 2. Motion gällande smittskyddsstrategi 3. Motion ökade ramar för Omsorgsnämnden 4. Motion - politisk frågestund 5. Medborgarförslag - avskjutning av kanadagäss 6. Medborgarförslag - Hundgård på Smögen 7. Medborgarförslag - om förbättring av sjösäkerhet vid badplatser och miljöhänsyn vid strandnära farled 21. Kommunfullmäktiges ärendekalendarium 22. Anmälningsärenden Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 154 Dnr 2020/ Föreskrift om eldningsförbud och skärpt eldningsförbud Sammanfattning MSB har givit ut en vägledning där utgångspunkt är två nivåer, eldningsförbud och skärpt eldningsförbud. I samband med ett skärpt eldningsförbud då brandrisken når extrema nivåer kan det vara aktuellt att förbjuda all eldning som inte syftar till grillning och matlagning även inom sammanhållen bebyggelse. Beskrivning av ärendet Lagstödet för eldningsförbud återfinns i 10 kap st. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) som säger att regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande före byggande åtgärder mot brand. Regeringen har i sin tur möjlighet att överlåta åt en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela dessa föreskrifter. I 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) framgår att regeringen överlåtit rätten att meddela dessa föreskrifter åt länsstyrelser och kommuner. Det är i länsstyrelsers och kommuners föreskrifter som förbudet mot eldning eller liknande förebyggande åtgärder mot brand regleras och preciseras. Den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, har ett ansvar för att inte orsaka olyckor och i stor utsträckning även för att skydda liv och egendom. Den enskilde har en skyldighet att följa ett utfärdat eldningsförbud. Den som överträder ett förbud kan dömas till böter enligt LSO. Syftet med kommunens föreskriftsrätt om eldningsförbud är att, i den utsträckning det är rimligt, förhindra omfattande bränder i skog och mark som orsakas av mänsklig handling. Brandriskprognosen, Brandrisk i skog och mark, är ett generellt underlag för att bedöma brandrisken och förändringen i uttorkningen i marken över tid. Den ger viktig vägledning för bedömning av behovet av eldningsförbud. Beslutsunderlag Räddningschefens tjänsteutlåtande Föreskrift om eldningsförbud, daterad Föreskrift om skärpt eldningsförbud, daterad MSB vägledning om eldningsförbud Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta Föreskrift om eldningsförbud och Föreskrift om skärpt eldningsförbud samt att föreskrift med dnr 2013/732 härmed upphävs. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 47(48)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 129 Dnr 2020/ Föreskrift om eldningsförbud och skärpt eldningsförbud Sammanfattning MSB har givit ut en vägledning där utgångspunkt är två nivåer, eldningsförbud och skärpt eldningsförbud. I samband med ett skärpt eldningsförbud då brandrisken når extrema nivåer kan det vara aktuellt att förbjuda all eldning som inte syftar till grillning och matlagning även inom sammanhållen bebyggelse. Beskrivning av ärendet Lagstödet för eldningsförbud återfinns i 10 kap st. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) som säger att regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande före byggande åtgärder mot brand. Regeringen har i sin tur möjlighet att överlåta åt en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela dessa föreskrifter. I 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) framgår att regeringen överlåtit rätten att meddela dessa föreskrifter åt länsstyrelser och kommuner. Det är i länsstyrelsers och kommuners föreskrifter som förbudet mot eldning eller liknande förebyggande åtgärder mot brand regleras och preciseras. Den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, har ett ansvar för att inte orsaka olyckor och i stor utsträckning även för att skydda liv och egendom. Den enskilde har en skyldighet att följa ett utfärdat eldningsförbud. Den som överträder ett förbud kan dömas till böter enligt LSO. Syftet med kommunens föreskriftsrätt om eldningsförbud är att, i den utsträckning det är rimligt, förhindra omfattande bränder i skog och mark som orsakas av mänsklig handling. Brandriskprognosen, Brandrisk i skog och mark, är ett generellt underlag för att bedöma brandrisken och förändringen i uttorkningen i marken över tid. Den ger viktig vägledning för bedömning av behovet av eldningsförbud. Beslutsunderlag Räddningschefens tjänsteutlåtande Föreskrift om eldningsförbud, daterad Föreskrift om skärpt eldningsförbud, daterad MSB vägledning om eldningsförbud Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta Föreskrift om eldningsförbud och Föreskrift om skärpt eldningsförbud samt att föreskrift med dnr 2013/732 härmed upphävs. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(25)

5 Tjänsteutlåtande Datum Dnr KS 2020/573 Kommunstyrelsen Peter Bergman Räddningschef Föreskrift om eldningsförbud och skärpt eldningsförbud Sammanfattning MSB har givit ut en vägledning där utgångspunkt är två nivåer, eldningsförbud och skärpt eldningsförbud. I samband med ett skärpt eldningsförbud då brandrisken når extrema nivåer kan det vara aktuellt att förbjuda all eldning som inte syftar till grillning och matlagning även inom sammanhållen bebyggelse. Beskrivning av ärendet Lagstödet för eldningsförbud återfinns i 10 kap st. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) som säger att regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande före byggande åtgärder mot brand. Regeringen har i sin tur möjlighet att överlåta åt en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela dessa föreskrifter. I 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) framgår att regeringen överlåtit rätten att meddela dessa föreskrifter åt länsstyrelser och kommuner. Det är i länsstyrelsers och kommuners föreskrifter som förbudet mot eldning eller liknande förebyggande åtgärder mot brand regleras och preciseras. Den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, har ett ansvar för att inte orsaka olyckor och i stor utsträckning även för att skydda liv och egendom. Den enskilde har en skyldighet att följa ett utfärdat eldningsförbud. Den som överträder ett förbud kan dömas till böter enligt LSO. Syftet med kommunens föreskriftsrätt om eldningsförbud är att, i den utsträckning det är rimligt, förhindra omfattande bränder i skog och mark som orsakas av mänsklig handling. Brandriskprognosen, Brandrisk i skog och mark, är ett generellt underlag för att bedöma brandrisken och förändringen i uttorkningen i marken över tid. Den ger viktig vägledning för bedömning av behovet av eldningsförbud. Bilaga MSB vägledning om eldningsförbud Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

6 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Att kommunfullmäktige fattar beslut om att anta föreskriften om eldningsförbud och skärpt eldningsförbud samt att föreskrift med dnr 2013/732 härmed upphävs Peter Bergman Räddningschef Maria Vikingsson Kommundirektör Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

7 Datum Dnr KS 2020/573 FÖRESKRIFT ELDNINGSFÖRBUD Sotenäs kommun föreskriver med stöd av 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor att för kommunens geografiskt begränsade område gäller följande: 1 Förbud mot eldning i skog och mark utanför sammanhållen bebyggelse. Förbudet omfattar aktiviteter som eldning, grillning och annan bränning med fasta bränslen (ved, kol, briketter, gräs, ris, grenar etcetera). Förbudet omfattar inte grillning och matlagning vid iordningställda platser utformade så att faran för antändning och spridning är låg. 2 Förbudet gäller från dag-månad-år- klockslag fram till beslut om föreskriftens upphävande. 3 Undantag från förbudet kan i särskilda fall medges av räddningschefen. Upplysning: Den som uppsåtligen eller genom oaktsamhet bryter mot eldningsförbudet kan dömas till böter med stöd av 10 kap. 3 lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Frågor med anledning av eldningsförbudet kan ställas till Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

8 Datum Dnr KS 2020/574 FÖRESKRIFT SKÄRPT ELDNINGSFÖRBUD Sotenäs kommun föreskriver med stöd av 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor att för kommunens geografiskt begränsade område gäller följande: 1 Förbud mot eldning i skog och mark utanför sammanhållen bebyggelse. För budet omfattar aktiviteter som eldning, grillning, bränning med fasta bränslen (ved, kol, briketter gräs, ris, grenar etcetera), användning av pyroteknik samt förbränning av gaseller vätskeformiga bränslen. Förbudet gäller dock inte användning av utrustning för matlagning som drivs av gas eller vätska under förutsättning att dessa är placerade så att faran för antändning och spridning är låg. Dessutom gäller inom områden med sammanhållen bebyggelse förbud mot eldning och bränning med fasta bränslen (ved, kol, briketter, gräs, ris, grenar etcetera) i annat syfte än grillning och matlagning. 2 Förbudet gäller från dag-månad-år- klockslag fram till beslut om föreskriftens upphävande. 3 Undantag från förbudet kan i särskilda fall medges av räddningschefen. Upplysning Den som uppsåtligen eller genom oaktsamhet bryter mot eldningsförbudet kan dömas till böter med stöd av 10 kap. 3 lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Frågor med anledning av eldningsförbudet kan ställas till Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

9 VÄGLEDNING Vägledning om eldningsförbud

10 Vägledning om eldningsförbud Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Enheten för stöd till kommunal räddningstjänst Foto omslag: Johan Eklund Produktion: Advant Publikationsnummer: MSB maj 2019 ISBN

11 Förord Sverige har inom loppet av ett par år upplevt flera omfattande skogsbränder. Klimatförändringar, med torrare förhållanden, medför att det är sannolikt att risken för skogsbrand ökar i framtiden. Det för med sig att samhället behöver arbeta med att förebygga skogsbränder på olika sätt. Ett sätt är att använda den lagstiftning som finns. Vägledningen är svar på ett behov av att skapa tydlighet kring vad lagen avser med eldningsförbud. Den går in på vad ett förbud ska omfatta, vilken geografisk plats förbudet gäller för och vilka aktiviteter som kan bli undantagna. Målet med vägledningens förslag är att det ska bli enklare att bedöma behovet av, besluta om och kommunicera ett eldningsförbud. Vägledningen riktar sig till kommuner, kommunal räddningstjänst och länsstyrelser. Organisationer inom skogs-, turist- och friluftsnäringen är andra som kan dra nytta av den. Då handlar det om att både förstå hur eldningsförbud kan påverka den egna verksamheten och att nå människor som arbetar eller turistar i skog och mark med information. Vägledningen har tagits fram tillsammans med representanter från länsstyrelsen och i nära dialog med Sveriges kommuner och landsting. Kommuner, skogs-, turistoch friluftsnäringen och andra myndigheter har även bidragit med värdefull återkoppling. Ett stort tack för engagemanget! Cecilia Looström Avdelningschef Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

12 Innehåll 1. Inledning Läsanvisning 6 _ 2. Gällande regler Föreskrifter Att medge undantag Kungörande Länsstyrelsens föreskrifter Kommunala föreskrifter Upphäva eller meddela generella undantag från eldningsförbudet 9 3. Brandorsaker i skog och mark Införa, ändra eller upphäva ett eldningsförbud Eldningsförbudets syfte och omfattning Var bör eldningsförbudet gälla? Vilka aktiviteter omfattas? Aktiviteter som inte omfattas av eldningsförbud Aktiviteter som kan medges undantag Andra förebyggande åtgärder Analys och värdering av risk Underlag till bedömning av brandrisk Bedömning av behov av eldningsförbud Särskilda situationer eller väderförhållanden Lokala förhållanden och inverkan av vegetation Sammanvägd bedömning Förslag utformning av föreskrift om eldningsförbud Förslag föreskrift om eldningsförbud Förslag föreskrift skärpt eldningsförbud 18 _ 5. Metodik Inledning Samverkan mellan länsstyrelser och berörda aktörer Inriktning och samordning för eldningsförbud Samverkan över länsgränser 21 _ 6. Kommunicera eldningsförbud Att kommunicera till allmänheten Målgruppsanpassad kommunikation Målgrupper som inte talar svenska Innehåll, definitioner och budskap Tips om innehåll Definitioner Budskap om eldnings förbud Informationskanaler och aktiviteter Pressmeddelande Myndighetsmeddelande Sociala medier Webbplatsen Appar och digitala tjänster 26

13 _ Vidareinformatörer Affischer om eldnings förbud Meddelande om föreskriftens upphävande 26 Bilaga 1 Historik 28 Tidigare reglering 28 Hyggesbränning 28 Bränning på tomt 28 Halmbränning 29 Brandskyddsåtgärder vid mekaniserad skogs avverkning 29 Bilaga 2 Exempel villkor för naturvårdsbränning 30 Villkor för undantag från eldningsförbud för naturvårdsbränning 30

14 Inledning 1. Inledning Det är relativt vanligt att människor i vårt land gör upp eld och grillar i skog och mark. Andra exempel då eldning sker kan vara större friluftsevenemang eller högtider där eldning är en naturlig del i evenemanget. Under vissa tider på året och när vädret medför att vegetationen brinner häftigt kan det vara förenat med stora risker att elda och grilla i skog och mark. I samband med långvarig torka och andra ogynnsamma väderförhållanden ökar risken för antändning och fler bränder kan utvecklas och spridas snabbt samtidigt som uppkomna bränder också kan vara svåra att hantera. Att stärka den enskildes kunskaper och medvetenhet om hur man förebygger risker för antändning i skog och mark och hur en eventuell antändning ska hanteras på ett klokt och säkert sätt är den mest effektiva och den minst ingripande metoden för att hantera risker med bränder i skog och mark. De aktörer som bedriver verksamhet med risk för antändning som exempelvis skogsbruk, tågoperatörer, kantklippning av vägar är sådana som behöver få information och kunskap så att de kan bedriva ett eget systematiskt riskhanteringsarbete för att undvika onödiga bränder i skog och mark. Ett annat verktyg för att undvika onödiga bränder i skog och mark är länsstyrelsers och kommuners rätt att föreskriva om eldningsförbud eller andra förebyggande åtgärder. Föreskriftsrätten är kopplad till en straffrättslig påföljd varför det är särskilt viktigt att föreskrifter från länsstyrelser och kommuner är tydligt utformade. För att eldningsförbudet ska upplevas legitimt av dem det riktar sig till är det av vikt att eldningsförbud endast meddelas då det är absolut nödvändigt och förbudet innehåller åtgärder som verkligen har effekt. Eldningsförbudet ska upphävas när brandrisken inte längre är på den nivån att det bedöms nödvändigt med ett förbud. Ytterligare ett verktyg är skogsbrandflyget som syftar till att tidigt upptäcka bränder i skog och mark för att kunna inleda en tidig släckinsats. Länsstyrelsen beslutar enligt MSB:s riktlinjer om hur bevakning med flyg ska bedrivas i länet, till exempel om flyg slingornas upplägg och hur ofta bevakning ska utföras. MSB har tillsammans med representanter för länsstyrelserna tagit fram denna vägledning. Syftet är att den ska fungera som ett stöd för länsstyrelser och kommuner i bedömning av behovet av förbud och i utformandet av beslut om föreskrifter om eldningsförbud. Vägledningen ska bidra till att skapa tydlighet i vad man bör föreskriva om, på vilka grunder man gör det och hur man går till väga. Det är av stor vikt för att förbuden inte utan saklig grund ska skilja sig nämnvärt mellan närliggande geografiska områden och att enskilda människor enkelt ska kunna förstå innebörden av förbudet. För att eldningsförbudet ska få avsedd effekt är det av stor vikt att innehållet i föreskriften sprids till de som berörs av innehållet varför kommunikationen har stor betydelse. Vägledningen ska därför också ge stöd i hur man som länsstyrelse och kommun kan sprida information om att det råder eldningsförbud och vad det innebär. 1.1 Läsanvisning Kapitel 2 och 3 ger en bakgrund och redo visar de legala grunderna och krav på formalia kring föreskrifter om förbud mot eldning. Detta följs av en översiktlig redovisning av de 6 Vägledning om eldningsförbud

15 Inledning mest frekventa brandorsakerna till bränder i skog och mark, brändernas omfattning och hur de fördelar sig över året. I kapitel 4, 5 och 6 redovisas vad som bör beaktas i arbetet med att ta fram en föreskrift om eldningsförbud. I kapitel 4 redogörs för syftet med eldningsförbud, hur man kan reson era kring proportionalitet, hur risker kan bedömas samt ger förslag på hur föreskrifter om eldningsförbud kan utformas med hänsyn till rådande risk. Hur ansvariga aktörer kan arbeta och samverka beskrivs i kapitel 5 medan kapitel 6 beskriver hur ett beslut om eldningsförbud kan spridas till den enskilde. Vägledning om eldningsförbud 7

16 Gällande regler 2. Gällande regler Lagstödet för eldningsförbud återfinns i 10 kap st. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) som säger att r egeringen får meddela föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande före byggande åtgärder mot brand. Regeringen har i sin tur möjlighet att överlåta åt en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela dessa föreskrifter. I 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) framgår att regeringen överlåtit rätten att meddela dessa föreskrifter åt länsstyrelser och kommuner. Det är i länsstyrelsers och kommuners föreskrifter som förbudet mot eldning eller liknande förebyggande åtgärder mot brand regleras och preciseras. Den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, har ett ansvar för att inte orsaka olyckor och i stor utsträckning även för att skydda liv och egendom. Den enskilde har en skyldighet att följa ett utfärdat eldningsförbud. Den som överträder ett förbud kan dömas till böter enligt LSO. Bestämmelsen i FSO 2 kap. 7 ger utöver eldningsförbud även utrymme att föreskriva om liknande förebyggande åtgärder mot brand, som till exempel försiktighetsåtgärder vid eldning. Oavsett vilka krav på försiktighetsåtgärder som ställs ska dessa åtgärder vara tydligt uttryckta i länsstyrelsers och kommuners föreskrifter om eldningsförbud. I bilaga 1 redovisas äldre reglering i syfte att ge en bakgrund till hur eldningsförbud har kommit till uttryck och hanterats genom åren. 2.1 Föreskrifter Både länsstyrelsen och kommunen kan besluta om föreskrifter om eldningsförbud. Rent formellt kan det alltså finnas två parallella föreskrifter med olika innehåll. Det är därför viktigt att kommunen och länsstyrelsen samverkar så att endast en föreskrift gäller för ett visst geografiskt område. Föreskrifter är formellt den beteckning som används i 8 kapitlet i regeringsformen för rättsregler, det vill säga för regler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande. Kännetecknande för en föreskrift är att den är bindande och generellt gällande. Kravet på att en föreskrift är generellt gällande är uppfyllt om den avser situationer av ett visst slag eller vissa typer av handlingssätt eller om den riktar sig till, eller på annat sätt berör, en i allmänna termer bestämd krets av personer. Om myndigheten kommer fram till att föreskrifter måste beslutas får inte regleringen vara mer omfattande än vad som är nödvändigt. Föreskriften måste vara proportionerlig i förhållande till ändamålet med föreskriften. Vidlyftiga, detaljerade och invecklade regler bör också undvikas, liksom föreskrifter som leder till kostnadsökningar, stelbenthet, krångel och onödig byråkrati. Föreskriften beskriver eldningsförbudets omfattning på ett övergripande sätt. Därför är det lämpligt att dessa hålls kortfattade och enkla. I det beslut som tas om att utfärda eller upphäva föreskriften kan man med fördel ge en utförligare beskrivning av bakgrund, motiv och annan information. 8 Vägledning om eldningsförbud

17 Gällande regler Vem som får besluta om kommunala föreskrifter i en kommun regleras framför allt i kommunallagen men kan också vara reglerat i en specialförfattning. Beslut om att anta föreskrifter om eldningsförbud kan inte överlåtas till ett kommunalförbund. Det innebär att beslut behöver tas av respektive primärkommun eller av läns styrelsen. Kommuner, förbund och läns styrelser får gemensamt komma överens om hur man kan samverka inom olika geo grafiska områden för att nå bästa resultat. Det handlar om att bedöma de lokala riskerna och rådande förhållanden och på dessa grunder utfärda ett eldningsförbud anpassat till de förhållanden som råder. Ett räddningstjänstförbund utgör stöd till de kommuner som ingår i förbundet i detta arbete. 2.2 Att medge undantag När en myndighet utfärdar föreskrifter, måste det i föreskrifterna särskilt framgå att myndigheten kan medge undantag om det ska vara möjligt att göra så. En myndighet får inte i ett enskilt fall besluta om undantag om det inte framgår av föreskriften att myndigheten uttryckt detta i en bestämmelse. En länsstyrelse kan inte delegera möjligheten att medge undantag till en kommun eftersom det saknas lagstöd för det. 2.3 Kungörande Länsstyrelsens föreskrifter Författningar som har beslutats av riksdagen eller regeringen, eller av en myndighet under regeringen eller riksdagen, ska som huvudregel kungöras enligt lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (kungörandelagen). Föreskrifter om eldningsförbud som en länsstyrelse har meddelat gäller när de har kungjorts eller vid senare tidpunkt som anges i beslutet. I brådskande fall får föres krifterna om eldningsförbud kungöras genom att publiceras i en ortstidning eller läsas upp i radio. Detsamma gäller i fråga om ändring eller upphävande av sådana föreskrifter Kommunala föreskrifter Kommunala föreskrifter ska, enligt 8 kap. 13 kommunallagen (2017:725), kungöras genom att det på kommunens eller landstingets anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats. Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens webbplats. De ska där vara samlade i kommunens författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen Upphäva eller meddela generella undantag från eldningsförbudet När brandrisknivåer ändras, eller de förutsättningar som låg till grund för ett beslut om eldningsförbud förändrats, och det föreligger skäl att antingen skärpa ett eldningsförbud eller om det inte längre finns skäl att ha ett eldningsförbud överhuvudtaget, måste man alltid upphäva det tidigare eldningsförbudet. Det är alltid den kommun eller länsstyrelse som utfärdat eldningsförbudet för ett visst område som ansvarar för att upphäva detsamma. Det är också möjligt att samtidigt som eldningsförbud råder meddela generella undantag i en föreskrift, för när eldning ändå kan vara tillåten under förutsättning att man vidtagit särskilda åtgärder, exempelvis vid valborgseldar eller liknande arrangemang. Ett upphävande av en föreskrift eller en föreskrift som meddelar generella undantag ska alltid följa de regler för kungörande som finns för länsstyrelsers och kommuners föreskrifter. Vägledning om eldningsförbud 9

18 Brandorsaker i skog och mark 3. Brandorsaker i skog och mark Bränder i skog och mark orsakas av mänskliga aktiviteter samt naturliga fenomen, exempelvis blixtnedslag. Statistiken 1 om brandorsaker och avbrända arealer bygger på räddningsledarnas bedömningar. Dessa bedömningar är svåra och innehåller osäkerheter vilket bland annat avspeglas i en hög andel okänd brandorsak. Av de kända brandorsakerna som ett eldningsförbud bedöms kunna påverka står grillning och lägereld samt annan eldning tillsammans för knappt 24 procent av samtliga bränder i skog och mark. Dessa två brand orsaker står för 20 procent av totalt avbrända arealen. Brandorsaken övriga gnistor står för 3 procent av samtliga bränder men för hela 12 procent av totalt avbränd areal (Västmanlands branden 2014 är inte med räknad). I brandorsaken övriga gnistor inkluderas bland annat en del bränder orsakade av skogsbruk. Heta arbeten (se referens 5, under 4.1.3) utgör brandorsak i fåtalet bränder. juni september. Flest bränder orsakade av blixtnedslag inträffar under juli månad. Fyrverkeri eller pyroteknik orsakar främst bränder kring valborg och nyår. Under åren brann 98 procent av den totala avbrända arealen under perioden mars augusti. Våren, och därmed vegetations bränderna, kommer inte samtidigt till hela landet. Gräsbrandssäsongen föregår normalt skogs - brands säsongen och gräsbränderna är mer koncentrerade i tid än skogsbränderna. Gräsbränderna är många till antalet men leder till förhållandevis små avbrända arealer och medför sällan några större följdskador på skogsmark. Däremot antänder de i vissa fall byggnader. Säsongerna för gräsbrand respektive skogsbrand kan delvis sammanfalla i tid under vissa år när brandrisken ökar snabbt. Andra brandorsaker som har koppling till mänskliga aktiviteter är bland andra tågbromsning och rökning. De utgör var och en 2 procent av alla bränder samt står var och en för omkring 1 procent av den avbrända arealen. Brandorsakerna fördelar sig olika mellan månaderna. Under mars maj dominerar annan eldning, avsiktlig brand och barns lek med eld medan grillning eller lägereld är en förhållandevis vanlig brandorsak under 1. MSB:s räddningstjänststatistik som här inkluderar bränder i marktyperna Produktiv skogsmark inklusive hygge, Annan trädbevuxen mark samt Mark utan träd. 10 Vägledning om eldningsförbud

19 Brandorsaker i skog och mark Brandorsaker för brand i terräng (totalt antal bränder = ) Brandorsaker fördelade på avbränd areal [ha] för brand i terräng (total avbränd areal = ha) Exkl. Västmanlandsbranden 2014 Heta arbeten Avsiktlig brand Övriga gnistor Fyrverkeri eller pyroteknik Andra kända orsaker Annan eldning Rökning Grillning eller lägereld Annan Tågbromsning Blixtnedslag Okänd Barns lek med eld Statistik över brandorsaker och avbränd areal Eldningsförbud kan endast påverka de brandorsaker som beror på mänskliga aktiviteter. Av dessa brandorsaker är det främst grillning och lägereld samt annan eldning där införande av ett eldningsförbud bedöms ha betydelse. Även brandorsakerna fyrverkeri eller pyroteknik samt heta arbeten kan eventuellt påverkas av eldningsförbud beroende på hur ett sådant utformas. Totalt sett kan eldningsförbud därmed antas påverka cirka en fjärdedel av bränderna baserat på dessa orsaker. Vägledning om eldningsförbud 11

20 Införa, ändra eller upphäva ett eldningsförbud 4. Införa, ändra eller upphäva ett eldningsförbud I kapitel 2 förklaras begreppet proportionalitet, att en föreskrift ska vara generellt gällande samt att regleringen inte ska vara mer omfattande än vad som är nödvändigt. I kapitel 3 framgår att ett eldningsförbud främst kan ha effekt för bränder i skog och mark som orsakas av vissa mänskliga aktiviteter. Mot bakgrund av dessa två kapitel anser MSB att föreskrifter om eldningsförbud ska hållas relativt enkla i sin utformning och ta sin utgångspunkt i eldningsförbud och skärpt eldningsförbud. Skärpt eldningsförbud kan vara aktuellt när brandrisken i skog och mark når extrema nivåer. I sammanhanget kan också nämnas att eldning kan vara reglerat på andra sätt till exempel i miljöbalk, lokal ordningsstadga, lokala hälso föreskrifter med mera. 4.1 Eldningsförbudets syfte och omfattning Syftet med länsstyrelsers och kommuners föreskriftsrätt om eldningsförbud är att, i den utsträckning det är rimligt, förhindra omfattande bränder i skog och mark som orsakas av mänsklig handling. Av bilaga 1 framgår att tidigare reglering tydligt riktats mot eldning i olika former i skog och mark Var bör eldningsförbudet gälla? MSB bedömer att eldningsförbudet i första hand bör gälla utanför så kallad sammanhållen bebyggelse. Sammanhållen bebyggelse innebär bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. 2 Denna definition bedömer MSB vara en enkel och tydlig gränsdragning för den enskilde att förhålla sig till. För att förhindra brand i skog och mark bör således ett eldningsförbud omfatta områden som ligger utanför sammanhållen bebyggelse det vill säga skog, eller mark så nära skog att eld lätt kan spridas till skog. Här avses samman hängande markområden med brännbar vege tation som kan antändas och sprida brand vidare över större ytor. Tiden till upptäckt i dessa områden riskerar att bli längre efter som färre människor vistas där i jämförelse med områden med sammanhållen be byggelse. Brandspridningen kan bli omfattande i om råden där vegetationen kan bidra till brandens spridning, och som saknar naturliga begränsningslinjer eller vägar. Genom att använda gränsdragningen utan för sammanhållen bebyggelse omfattas inte markområden som exempelvis trädgårds tomt, innergård eller gård till flerbostadshus, parkområden, kolonilotter och vissa camping anläggningar. Utanför sammanhållen bebyggelse kan det vara aktuellt att undanta iordningställd grillplats från förbudet. Med detta avses plats som är avgränsad med obrännbart material (till exempel betongkonstruktion eller stensättning) samt en bred markyta med grus eller annat icke brännbart material runt grillplatsen Plan och bygglagen, 1. kap 4 3. Naturvårdsverket (2007), Friluftsanordningar - en vägledning 12 Vägledning om eldningsförbud

21 Införa, ändra eller upphäva ett eldningsförbud Särskilt vid skärpt eldningsförbud I samband med ett skärpt eldningsförbud då brandrisken når extrema nivåer kan det vara aktuellt att förbjuda all eldning som inte syftar till grillning och matlagning även inom sammanhållen bebyggelse Vilka aktiviteter omfattas? MSB bedömer att de aktiviteter som i första hand bör omfattas av eldningsförbud är eldning med fasta bränslen som ved, kol, briketter, gräs, ris, grenar etcetera. Med begreppet eldning bör också förstås grillning med fast bränsle. Eldning i syfte att tillreda mat vid en iordningställd grillplats kan undantas. Särskilt vid skärpt eldningsförbud Vid förhållanden som innebär att det råder extremt stor brandrisk bör all eldning med öppen låga vara förbjudet i skog och mark utanför sammanhållen bebyggelse oavsett typ av bränsle. Förbudet bör då omfatta all eldning, grillning, bränning med fasta bränslen (ved, kol, briketter, gräs, ris, grenar etcetera), eldning i anordningar som riskerar att sprida gnistor, användning av pyroteknik samt andra aktiviteter som innefattar förbränning av gas- eller vätskeformiga bränslen exempelvis ogräsbränning. Däremot bör användning av utrustning för mat lagning som drivs av gas eller vätska inte omfattas när det sker på en säker plats där faran för antändning eller spridning av brand är låg. MSB bedömer att omständigheterna kring användning av sådan utrustning inte utgör någon betydande risk för brand och att det därför inte är proportionerligt att förbjuda dessa Aktiviteter som inte omfattas av eldningsförbud Det finns verksamheter och aktiviteter som skulle kunna leda till antändning men som MSB bedömer att de inte omfattas av reglerna om eldningsförbud. för planering och förvaltning [pdf]. Hämtad 25 april Tågtrafik, kantklippning av vägrenar och banvallar, vägarbeten samt slipning av räls kan innebära risk för antändning i skog och mark vid höga brandriskvärden. MSB bedömer dock inte att det är verksamhet som omfattas av begreppet eldning i FSO då dessa aktiviteter inte innebär någon förbränning med öppen låga. Detta gäller även aktiviteter som skogsnäringen utför, exempelvis i samband med avverkning eller markberedningsarbeten. För alla dessa verksamheter är det att rekommendera att länsstyrelse eller kommun har en bra samverkan med berörda aktörer se kapitel 5.2. Genom att exempelvis samverka med myndigheter och intresseorganisationer inom skogsnäringen kan man arbeta för att verksamhetsutövarna tillämpar Skogforsks policy 4 eller motsvarande. Det innebär då att verksamhetsutövarna vidtagit långtgående försiktighetsåtgärder för att hindra och begränsa risken för brand i skog och mark. En verksamhet som kan omfattas av begreppet eldning och därmed skulle kunna omfattas av eldningsförbud är så kallade Heta arbeten 5. MSB bedömer det dock inte vara proportionerligt att verksamheten omfattas av eldningsförbud om den utförs enligt Brandskydds föreningen Sveriges riktlinjer, vilket innebär att säkerhetsåtgärder för att minimera risken för brandspridning har vidtagits Aktiviteter som kan medges undantag Det finns verksamheter och aktiviteter som omfattas av eldningsförbud men som under vissa förutsättningar kan medges undantag. 4. Skogsforsk (u.å), Skogsbrand branschriktlinjer och förebyggande arbete, kunskapsbanken/2017/riskhantering-avseende-brand-vidskogsarbete/. Hämtad 23 april Med Heta arbeten menas brandfarliga arbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats. Exempelvis svetsning, skärning eller arbeten med snabbroterande verktyg till takarbeten, borttagning av målarfärg, varm hästskoning eller ogräsbränning. Vägledning om eldningsförbud 13

22 Införa, ändra eller upphäva ett eldningsförbud Framför allt gäller detta naturvårdsbränning eller hyggesbränning 6 och skötselmetoder som innebär bränning som utförs enligt råd och anvisningar från bransch och myndig heter. Naturvårdsbränning syftar till att bevara den biologiska mångfalden. Det finns krav vid certifiering av skogsbruk att en viss del av årsavverkningsytan ska brännas 7. I bilaga 2 finns ett exempel på villkor för undantag från eldningsförbud för naturvårdsbränning som tagits fram av länsstyrelsen i Västernorrland. Andra verksamheter som kan vara aktuella att bevilja undantag kan vara tävlingsarrangemang, evenemang eller verksamheter som bedriver camping eller friluftsaktiviteter som har iordningställda grillplatser eller där verksamhets utövaren har organiserat brandskyddet runt aktiviteten. För att undantag ska vara aktuellt bör verksamhetsutövaren eller anordnaren kunna uppvisa ett bra säkerhetsarrangemang vid de olika typer av eldning som kan förekomma. Krav bör även ställas på att besökare får information eller instruktioner om brandskyddsåtgärder. Se även kapitel 2.2 om vem som kan medge undantag Andra förebyggande åtgärder Länsstyrelsen och kommunen har också möjlig - heter att ställa krav på den enskilde att det vidtas andra åtgärder i syfte att förebygga bränder i skog och mark, som det uttrycks i FSO liknande förebyggande åtgärder mot brand. Sådana åtgärder kan exempelvis vara att i före skrifterna om eldningsförbud ställa krav på försiktighetsåtgärder vid verksamheter som kan omfattas av eldningsförbudets räckvidd men där man kan ha bedömt att det inte är proportionerligt att förbjuda verksamheten. Försiktighetsåtgärder kan vara att undanröja brännbart material eller blöta ner brännbar yta 6. Skogsforsk (1996), Anvisningar och råd vid hygges bränning, Hämtad 23 april Skogforsk (2001), Det brinner i skogen, [pdf]. Hämtad 19 april intill eldplatsen, ha utrustning för att kunna göra en snabb släckinsats vid en uppkommen brand eller någon form av brandbevakning. Analys och värdering av risk MSB anser att eldningsförbud utifrån en bedömning av brandrisken kan delas in i eldningsförbud och skärpt eldningsförbud. För att bedöma risken för brand i vegetation används informationssystemet Brandrisk skog och mark 8 som SMHI driver på uppdrag av MSB. Systemet kräver lösenord för inloggningen. Detta kan fås för kommuner och läns styrelsen via formulär på MSB:s webbplats 9. Nedan ges en beskrivning av tillvägagångssätt och bedömnings grunder Underlag till bedömning av brandrisk Brandriskprognosen, Brandrisk i skog och mark, är ett generellt underlag för att bedöma brandrisken och förändringen i uttorkningen i marken över tid. Den ger viktig vägledning för bedömning av behovet av eldningsförbud. De index och brandrisknivåer som redovisas i Brandrisk i skog och mark bygger på beräkning 10 av fuktinnehållet i tre olika markskikt. Indata till beräkningen är temperatur, relativ luftfuktighet, dygnsnederbörd och vind hastighet. Modell systemet för bedömning av brandrisk och brandbeteende är hämtat från Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS) 11. Brandriskprognoserna utgår från meteorologiska beräkningsmodeller fördelade på data rutor om 11*11 km, där till exempel lokala skurar inte alltid påverkar medelvärdet för rutan. 8. Brandrisk skog och mark Hämtad 11 april Myndigheten för samhällsskyd och beredskap, Behöver du tillgång till Brandrisk i skog och mark, Forebyggande/Naturolyckor/Skogsbrand--vegetationsbrand/ Brandriskprognoser/Glomt-losenord/. Hämtad 11 april SMHI, Brandrisk skog och mark - fakta och modeller, Hämtad 11 april Canada.ca, Canadian Wildland Fire Information System (CWFIS),. Hämtad 21 maj Vägledning om eldningsförbud

23 Införa, ändra eller upphäva ett eldningsförbud Data för att bedöma brandrisken och förändringen i uttorkningen i marken över tid. Steg 1: Logga in på och ta upp fliken Alla brand risk data. Klicka i kartbilden på en lämplig plats i det aktuella området. Tabellen till höger i bilden uppdateras och kan användas i bedömningarna enligt nedan. Steg 2: Läs av kolumnen FWI-Index 12. Titta på hur risken ser ut för dagen och de kommande fem dygnen. Om värdet i kolumnen FWI-Index är 6 (motsvaras av 5E i färgskalan), läs även av värdet i kolumnen FWI. Steg 3: Läs av kolumnen DMC 13 samt kolumn DC 14 för dagen och de kommande fem dygnen. Steg 4: Använd värdena för att bedöma behov av eldningsförbud. 12. FWI-Index avser den svenska anpassningen av FWI (Fire Weather Index) till ett brandriskindex i sex klasser med stigande värde för ökande brandrisk. 13. DMC betyder Duff Moisture Code och visar uttorkningen mellersta markskiktet. 14. DC betyder Drought Code och visar uttorkningen för det nedre markskiktet. Vägledning om eldningsförbud 15

24 Införa, ändra eller upphäva ett eldningsförbud Bedömning av behov av eldningsförbud Bedömning eldningsförbud: Kolumnen FWI-Index visar höga brandriskvärden (flera dagar med 5, någon enstaka dag med 4) aktuellt datum och kommande fem dygn. Väderprognosen visar tydligt att en upptorkning pågår. Det innebär en samtidig ökning av värden i både kolumn DMC (mellersta markskiktet) och kolumn DC (det nedre markskiktet). Bedömning skärpt eldningsförbud: Eller: Eller: Kolumnen FWI-Index visar höga brandriskvärden (4, 5 eller 6) aktuellt datum och kommande fem dygn. Väderprognosen visar tydligt att en upptorkning pågår. Det innebär en samtidig ökning av värden i både kolumn DMC (mellersta markskiktet) och kolumn DC (det nedre markskiktet) samtidigt som värdena för kolumn DC redan är mycket höga, över 400, och DMC över 50. Om kolumnen FWI-index visar 6 bör även kolumnen FWI kontrolleras avseende vilken nivå prognosen anger det ska bli kommande dagar. Är nivån konstant eller ökar den, omfattar prognosen någon dag då värdet är extra högt? Om FWI-värden redan är över Om inget av ovanstående villkor föreligger bör ett eventuellt rådande eldningsförbud omprövas alternativt upphävas. Observera också att det på grund av lokala förhållanden ändå kan finnas behov av eldningsförbud, behovet måste bedömas i varje enskilt fall Särskilda situationer eller väderförhållanden Vädersituationer kan uppstå även vintertid där risk för snabb brandspridning kan ske i vegetationen när snötäcke saknas med långvariga perioder utan, eller med liten, nederbörd. Under en sådan period kan vegetationen torkas ut och bli brännbar även vintertid. Om det i en sådan period också är torr luft (relativa luftfuktigheter under 50 procent) och kraftig vind kan bränder i skog och mark spridas snabbt och främst då i den typ av bränsle som är finfördelat. Dit hör ljung, olika andra risväxter, död vegetation med mera. Det finns nordiska erfarenheter från ytstora bränder som startat i vege tationen och spridits vidare. Exempelvis i Norge januari 2014 där två större bränder skedde på cirka 1000 hektar var. I en av bränderna brann också cirka 70 byggnader upp. När den relativa luftfuktigheten är under 30 procent samtidigt som det är kraftig vind bör man göra en bedömning om det finns behov av eldningsförbud. Det gäller oavsett om FWI-index visar låga nivåer eller att prognostjänsten inte är i normal sommardrift och inte anger något prognosvärde. Variationen i luftfuktighet över dygnet är också viktig att beakta och om det är låga nivåer för relativa luftfuktigheten också under natten. Om data finns från FWI-prognosen och FFMC 15 - värdet är över 90 finns risk för snabb brandspridning i finfördelade bränslen över öppna ytor i kombination med kraftig vind Lokala förhållanden och inverkan av vegetation Bedömningen bör beakta lokala förhållandena som kan påverka brandspridning eller konsekvenser vid brand. Till exempel kan vissa skogsmiljöer torka upp snabbare och ge häftigare bränder än andra vegetationstyper vid samma brandriskvärden. 15. FFMC betyder Fine Fuel Moisture Code 16 Vägledning om eldningsförbud

25 Införa, ändra eller upphäva ett eldningsförbud FWI-Index visar värden mellan 1 och 4, eller på sin höjd någon enstaka dag med 5, aktuellt datum och kommande fem dygn. Prognosen för fem dygn tyder inte på att upptorkning pågår. Det vill säga värdena ökar inte i kolumn DMC och kolumn DC. FWI-Index visar höga värden (flera dagar med 5, någon enstaka dag med 4) aktuellt datum och kommande fem dygn. Prognosen för fem dygn visar att upptorkning pågår. Det vill säga värdena i både kolumn DMC och kolumn DC ökar. FWI-Index visar höga värden (4, 5 eller 6) aktuellt datum och kommande fem dygn. Prognosen för fem dygn visar att upptorkning pågår. Det vill säga värdena i både kolumn DMC och kolumn DC ökar från en redan hög nivå - DMC över 50 och DC över 400. Alternativt FWI-index är 6 aktuellt datum och kommande fem dygn. Prognosen för FWI ligger på en konstant eller ökande nivå (eventuellt med någon dag då värdet är extra högt), eller om FWI-värden redan är över Stöd för att bedöma behov av eldningsförbud. Det är stor skillnad på hur brandbenägen vege tationen är inom Sverige och hur en brand kan utvecklas. Det är många olika faktorer som inverkar på hur en brand utvecklas. Exempel på detta är hur lätt vegetationen kan antändas, spridningshastighet, intensitet samt brandbeteende avseende markskikt, träd kronor eller flygbränder. I fjällmiljö kan förhållandena skilja sig betydligt mot andra delar av länet eller kommunen som inte är fjällmiljö Sammanvägd bedömning Figuren ovan visar en schematisk bild över bedömningsprocessen enligt kapitel Som beskrivits i avsnitten ovan är det flera olika faktorer som påverkar den sammanvägda bedömningen. Saker man behöver ta hänsyn till är lokala förhållanden, vegetationstyp, rådande brandrisk och långsiktig prognos för brandrisk samt väderförhållanden i övrigt. Att ta hänsyn till den långsiktiga prognosen är framförallt viktigt för att ha framförhållning vid eventuella beslut kring eldningsförbud. Vägledning om eldningsförbud 17

26 Införa, ändra eller upphäva ett eldningsförbud 4.2 Förslag utformning av föreskrift om eldningsförbud Nedan följer två förslag på hur föreskrifter om eldningsförbud kan utformas beroende på brandrisknivå. Det förstnämnda förslaget kan även vara lämpligt att använda vid särskilda situationer och väderförhållanden som beskrivs i kapitel Observera att texten LÄNSSTYRELSE/ KOMMUN ska ersättas med det formella namnet på den myndighet som beslutar om föreskrifterna. Endast den myndighet som utfärdat föreskriften kan medge undantag Förslag föreskrift om eldningsförbud LÄNSSTYRELSE/KOMMUN före skriver med stöd av 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor att för län/kommun/ begränsat geografiskt område gäller följande: 1 Förbud mot eldning i skog och mark utanför sammanhållen bebyggelse. Förbudet omfattar aktiviteter som eldning, grillning och annan bränning med fasta bränslen (ved, kol, briketter, gräs, ris, grenar etcetera). Förbudet omfattar inte grillning och matlagning vid iordningställda platser utformade så att faran för antändning och spridning är låg. 2 Förbudet gäller från dag-månad-årklockslag fram till beslut om föreskriftens upphävande. 3 Undantag från förbudet kan i särskilda fall medges av LÄNSSTYRELSE/ KOMMUN Förslag föreskrift skärpt eldningsförbud LÄNSSTYRELSE/KOMMUN föreskriver med stöd av 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor att för län/kommun/begränsat geografiskt område gäller följande: 1 Förbud mot eldning i skog och mark utanför sammanhållen bebyggelse. För budet omfattar aktiviteter som eldning, grillning, bränning med fasta bränslen (ved, kol, briketter gräs, ris, grenar etcetera), användning av pyroteknik samt förbränning av gas- eller vätskeformiga bränslen. Förbudet gäller dock inte användning av utrustning för matlagning som drivs av gas eller vätska under förutsättning att dessa är placerade så att faran för antändning och spridning är låg. Dessutom gäller inom områden med sammanhållen bebyggelse förbud mot eldning och bränning med fasta bränslen (ved, kol, briketter, gräs, ris, grenar etcetera) i annat syfte än grillning och matlagning. 2 Förbudet gäller från dag-månad-årklockslag fram till beslut om föreskriftens upphävande. 3 Undantag från förbudet kan i särskilda fall medges av LÄNSSTYRELSE/ KOMMUN. Upplysning Den som uppsåtligen eller genom oaktsamhet bryter mot eldningsförbudet kan dömas till böter med stöd av 10 kap. 3 lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Upplysning Den som uppsåtligen eller genom oaktsamhet bryter mot eldningsförbudet kan dömas till böter med stöd av 10 kap. 3 lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 18 Vägledning om eldningsförbud

27 Metodik 5. Metodik 5.1 Inledning Regelverket ger såväl länsstyrelser som kommuner möjlighet att för hela eller delar av sitt geografiska område utfärda föreskrifter om eldningsförbud. Avsikten är att det ska finnas en gällande föreskrift för varje enskilt geografiskt område. Dubbelreglering ska således undvikas. Vidare ska de inskränkningar i den enskildes rättigheter som föreskriften innebär vara väl avvägda mot rådande riskbild. Det är viktigt att det geografiska område som omfattas av föreskriften är väl definierat och avgränsat. Ett område som berörs av hög brandrisk kan ofta omfatta flera kommuner och ibland även flera län. Det är en fördel om det finns naturliga och kända gränser som kan användas. Ett exempel från Jönköpings län: Risken för brand i skog och mark är mycket stor i länets sydöstra delar. Eldningsförbud råder öster om E4:an i Värnamo, Vaggeryd, Sävsjö och Vetlanda kommuner. 5.2 Samverkan mellan länsstyrelser och berörda aktörer Länsstyrelser ska genom sitt geografiska områdes ansvar 16 bjuda in berörda aktörer i länet till samverkan för att en gemensam inriktning ska uppnås. Detta gäller oavsett vilken händelse eller situation som råder. Arbetet med bedömning och utfärdande av eldningsförbud förutsätter en samverkan mellan länsstyrelser, kommuner och kommunalförbund. Vid vissa tillfällen kan även sektorsmyndigheter som exempelvis Polismyndigheten och andra berörda aktörer lämpligen bjudas in till samverkansmöte. Det gäller även företrädare för verksamheter som inte omfattas av ett eldningsförbud men där verksamheten de bedriver eller ansvarar för är sådan att den kan medföra antändning i skog och mark. Exempel på det senare kan vara Trafikverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och branschorganisationer med koppling till skogs- och jordbruksnäringen samt utförare av naturvårdsbränningar. Samverkan med berörda organisationer kan bidra till en samlad lägesbild och bättre hantering av rådande brandrisksituation. Därigenom kan man höja riskmedvetandet hos berörda organisationer så att de kan vidta rätt förberedelser. Dessutom ges kommunal räddningstjänst bättre förutsättningar att planera för eventuella insatser och länsstyrelserna ges ökade möjligheter att inrikta skogsbrandbevakningens flygslingor till de platser där det pågår riskfylld verksamhet. I Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 17 beskrivs hur en regional inriktnings- och samordningsfunktion kan organiseras och arbeta. Samordningsfunktionen kan antingen ha fysiska möten eller använda andra kanaler för att diskutera under lag och komma fram till inriktnings beslut. 16. Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion och förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. 17. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2018), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Vägledning om eldningsförbud 19

28 Metodik Länsstyrelser, kommuner och kommunal förbund måste komma överens om hur samverkan och arbetet med analys och utfärdande av eldningsförbud kan bedrivas på bästa sätt. Illustration: Martin Ek. Förslagsvis kopplas en stödfunktion, med uppgift att analysera och ta fram beslutsunderlag, till samordningsfunktionen. Under gräs- och skogsbrandsäsongen kan det under vissa perioder vara nödvändigt att göra en daglig analys av brandrisker i skog- och mark. I den analysen är det viktigt att följa FWI med betydande delindex för senaste perioden och SMHI:s brandriskprognoser framåt, för att kunna föreslå lämpliga åtgärder, se kapitel 4.2. Detta arbete är viktigt både för bedömningen av behovet av föreskrifter om eldningsförbud, för bedömning av behovet av skogsbrandbevakning med flyg samt eventuella åtgärder räddningstjänsterna kan vidta. Det kan också röra sig om försiktighets åtgärder som kan vidtas för att minska antändningsrisken vid exempelvis spår bunden trafik eller riskfyllda arbetsmoment inom skogsbruket. Analysarbetet bör utföras av sakkunnig personal på länsstyrelse och kommuner. Även andra aktörer som har information eller kan bidra i analysarbetet kan ingå i stödet till inriktnings- och samordningsfunktionen. Under sommaren kan det vara begränsad tillgång på sådan sakkunnig personal varför det är viktigt att ansvariga myndigheter nyttjar tillgängliga resurser och säkerställer tillgången till rätt kompetens under den aktuella perioden. MSB rekommenderar att informationssystemet WIS används vid samverkan. En länsgemensam yta Brandrisk i xx län 2019 underlättar för länets aktörer och grannlänen att få en samlad lägesbild. Även MSB kan använda underlaget vid sammanställning av nationella lägesbilder. 5.3 Inriktning och samordning för eldningsförbud Det övergripande målet för en regional samordningsfunktion är att komma fram till en gemensam inriktning och samordning för arbetet med analyser av brandriskprognoser och eventuella föreskrifter om eldningsförbud. I det arbetet bör man ta ställning till ett antal punkter. 20 Vägledning om eldningsförbud

29 Metodik Hur ser den regionala riskbilden ut? Exempelvis kan det finnas olika behov för olika geografiska områden inom ett län. Inom ett geografiskt område kan det finnas skäl för att utfärda ett eldnings förbud medan det inte finns skäl att utfärda ett eldningsförbud på ett annat geografiskt område inom länet. Att man inom regionen samordnar tiden för när beslut om utfärdande av föreskrifter ska börja gälla och sedermera också tiden för dess upphävande. Att länsstyrelse och kommuner kommer överens om vilken myndighet som meddelar och kungör föreskriften. Att länsstyrelse, kommuner och kommunalförbund samordnar hur innehållet lämpligast kommuniceras till allmänhet, myndigheter och berörda aktörer med ett gemensamt budskap. Att det råder samsyn om undantag (dispenser) från eldningsförbudet kan medges eller inte. Det vill säga vilka förutsättningar eller villkor ska vara uppfyllda? Observera att det endast är den myndighet som meddelat föreskriften som kan medge undantag. Att det finns en planering för hur arbetet ska bedrivas och att man genom sam verkan säkerställer tillgång till personal med rätt kompetens och behörighet att ta fram analysunderlag och fatta beslut. Det går inte att peka ut vilken myndighet som är mest lämpad att meddela föreskrifter om eldningsförbud. Det finns för- och nackdelar både för kommuner och länsstyrelser. Hit hör exempelvis den lokala kännedomen om situationen och riskbilden som kommunen besitter kontra samordningsvinsten över ett större område som länsstyrelsen har. Förutsättningarna kan dessutom se olika ut i olika områden med många eller få kommuner, större räddningstjänstförbund eller andra etablerade samarbetsformer och forum. Det är viktigt att samverkan blir enkel och tidseffektiv, vilket underlättas med goda förberedelser och en samsyn kring rutiner för arbetet mellan ansvariga myndigheter och samverkande aktörer. Kommuner eller länsstyrelser kan ha begränsad tillgång till sakkunnig personal att följa läget och göra analyser dagligen under hela skogsbrandsäsongen. Nyckeln till framgång är att planera för att samutnyttja tillgängliga resurser. Om en enskild kommun eller ett kommunalförbund identifierar höga brandrisknivåer och gör bedömningen att ett eldningsförbud kan övervägas bör länsstyrelsen kontaktas för att initiera samverkan. På motsvarande sätt har en länsstyrelse ett ansvar att kontakta angränsande länsstyrelser med sammanhängande skogsområden för att initiera samverkan. 5.4 Samverkan över länsgränser Länsstyrelsernas geografiska områdesansvar omfattar även en skyldighet att samverka med andra länsstyrelser och centrala myndigheter. Det är därför lämpligt att ta kontakt med angränsande län med sammanhängande skogsområden för att dela lägesbilder och ta ställning till hur arbetet över läns gränserna kan samordnas. Denna samverkan är framför allt viktig för att definiera vilka områden som ska omfattas och för att samordna föreskrifternas omfattning och tidpunkt för ikraftträdande. Ett alternativ kan vara att utöka den regionala samordningsfunktionen till att omfatta berörda aktörer i angränsande län för att enas om en effektiv hantering. En avvägning bör göras från område till område då det kan det bli svårt att komma fram till en gemensam inriktning och samordning om det är för många aktörer inblandade. Vägledning om eldningsförbud 21

30 Metodik Nässjö Eksjö Värnamo Jönköpings län: förslag på eldningsförbud i sydöstra delarna Kalmar län:? Kronobergs län:? Växjö Län som har sammanhängande skogsområden behöver samverka för att dela lägesbilder och samordna arbetet. 22 Vägledning om eldningsförbud

31 Kommunicera eldningsförbud 6. Kommunicera eldningsförbud 6.1 Att kommunicera till allmänheten De formella kraven på hur en föreskrift ska förmedlas återfinns under kapitel 2.3 Kungörande. Föreskriften träder i kraft först då den har meddelats på ett korrekt sätt. 18 Kommunikation av föreskriftens innehåll till de som berörs av den är en uppgift som är ett obligatoriskt moment i arbetet med eldningsförbud. Det är av stor vikt att de som berörs av eldningsförbudet får korrekt information om förbudets innebörd så att det är tydligt för dem vad som är förbjudet och vad man kan ställas till ansvar för. Med beaktande av den höga brandrisknivå som föranleder ett eldningsförbud är det också önskvärt med kompletterande information och rekommendationer om att iaktta stor försiktighet och agera på ett sätt som minskar risken för brand i skog och mark. Det är dock viktigt att informationen är tydlig med vad som är det formella kravet i eldningsförbudet och vad som i övrigt är viktigt att beakta. Ansvariga myndigheter bör samverka för att kommunicera både det formella förbudet men också anpassa innehållet så att det är lätt att förstå och passar i olika kanaler. De ska ge en samstämmig bild av läget och vara förberedda på frågor Lag (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar. 19. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2018), Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar. Det är önskvärt att planeringen för hur kommunikationen ska ske har påbörjats innan skogsbrandsäsongen startar och att man då skapat rutiner för vem som gör vad. Vägledningen Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar är en källa till hur aktörsgemensam kriskommunikation bedrivs på ett effektivt sätt Målgruppsanpassad kommunikation Det är naturligtvis viktigt att informationen når ut brett till allmänheten men särskilt till människor som troligtvis kommer att röra sig i aktuella skogs- och markområden där eldningsförbud råder. Hit hör främst de som bor, verkar eller som tillfälligt vistas i områdena för exempelvis arbete eller turism. En analys av vilka grupper det rör sig om ger underlag till vilka kanaler som kan bli aktuella att använda. För att nå människor som arbetar i skog och mark är det centralt att bygga nätverk med de företag som bedriver verksamhet inom skogsoch friluftsnäringen. Exempelvis är det viktigt att berörda myndigheter har ett bra sam arbete med arbetsgivare så att anställda är uppdaterade om innehållet i ett eldningsförbud, är medvetna om aktuell brandrisk och tar ansvar. MSB bedömer dock att informationsansvaret i första hand åligger arbetsgivaren. 20. Ibid Vägledning om eldningsförbud 23

32 Kommunicera eldningsförbud Målgrupper som inte talar svenska Både de som arbetar, turistar eller rör sig i skog och mark som fritidssysselsättning kan behöva information på andra språk än svenska. Ett sätt att delvis möta detta behov är att skapa symboler som kan användas självständigt utan översättning. MSB erbjuder även översättning av viss generell information. 21 Tänk igenom vilka grupper som troligast Försök bygga nätverk och använda nätverkets kanaler för att nå dem. Samverka med företag inom turism- och skogsnäringen eller föreningar med aktiviteter i skog och mark. Den här kartläggningen görs med fördel före brandrisk säsongen och tillsammans med angränsande kommuner eller samordnat genom länsstyrelsen till exempel enligt metodiken i Gemensamma grunder för samverkan och ledning Innehåll, definitioner och budskap I kapitel 2.1 beskrivs skillnaden mellan föreskriften och beslutet om att utfärda föreskriften. Föreskriften ska hållas kortfattad och uppfylla krav på formalia medan beslutet lämpligen kan innehålla en bakgrund och motivering. När en föreskrift om eldningsförbud är beslutad är det viktigt att nå ut med informationen till de som berörs av den. Innehållet i föreskriften ska alltid vara utgångspunkt för informationen men språket och omfattningen behöver anpassas till målgrupp och informationskanal. 21. Detta kommer ingå i ett informationspaket med stöd att kommunicera eldningsförbud, som tas fram och publiceras på efter att vägledningen blivit klar. 22. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2018), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhälls störningar Tips om innehåll Information om eldningsförbudet behöver ge svar på följande: Från vilken tidpunkt eldningsförbudet börjar gälla. Vilka aktiviteter det omfattar. Vilket geografiskt område förbudet omfattar. Det är en fördel om det finns naturliga gränser som många känner till. Att förbudet gäller tills något annat meddelas. Hur man håller sig uppdaterad om förändringar av förbudet. Var man vänder sig med frågor. Hur man ska agera om man upptäcker en brand i skog och mark. Att brott mot eldningsförbud kan leda till påföljd Definitioner När en föreskrift om eldningsförbud är beslutad är det viktigt att nå ut med informationen till de som berörs av den. Det är viktigt att tydligt förklara begrepp som används i föreskriften som exempelvis sammanhållen bebyggelse eller iordningsställd plats. De finns förklarade i kapitel 4 och förslag till hur de formuleras i kommunikationen till allmänheten finns i informationspaketet som publiceras på Budskap om eldningsförbud Generella budskap om eldningsförbudet, utifrån vad den här vägledningen menar, ges i det informationspaket som tas fram i samband med att vägledningen blivit klar. Informationen som ger stöd till att kommunicera om eldningsförbudet generellt kommer att finnas på MSB.se. 24 Vägledning om eldningsförbud

33 Kommunicera eldningsförbud Guide för riskkommunikation ger råd om hur man skriver begriplig text med budskapet i fokus 23. Gå rakt på sak börja med att säga det viktigaste, och vänta med längre förklaringar och bakgrundsbeskrivningar. Välj vanliga, vardagliga synonymer vad du menar. Förklara de fackord och fackuttryck du inte kan byta ut. Använd ett personligt tilltal skriv du. Undvik att prata om till exempel kommun invånarna i texten, försök att prata med dem istället Informationskanaler och aktiviteter Att nå ut snabbt till allmänheten och särskilt valda målgrupper kräver att man använder sig av informationskanaler med stor räckvidd men också att man använder sig av mer nischade informationskanaler. Det är därför bra att kombinera en användning av mer traditionell media som dagstidningar, radio och TV med information på webbplatser och sociala medier samt affischer eller skyltning. Tillsammans har aktörer, företag, föreningar och frivilligorganisationer ofta en rätt omfattande uppsättning kanaler. Återigen förutsätts samordning för att nå ut effektivt så att inblandade vet vem som gör vad Pressmeddelande För att nå ut till allmänheten med information om eldningsförbudet kan media vara till hjälp. De är ofta intresserade av att rapportera om sådant som intresserar allmänheten, gärna med en lokal eller personlig vinkel. En bra förberedelse är att ha kontaktuppgifter till lokala och regionala medier samlat. Förbered vem som ska vara talesperson, för eventuella intervjuer, och se till att denne är inläst på de viktigaste budskapen Myndighetsmeddelande Sveriges Radio (SR) ska kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det, så kallat myndighets meddelande. Meddelandet sänds tämligen omgående i lokal P4-kanal med kommun eller länsstyrelse som avsändare. Den som har behörighet och vill få ut ett meddelande om eldningsförbud vänder sig till Sveriges Radios Trafikredaktion. Redaktionen är alltid bemannad, dygnet runt, året om och har tekniska möjligheter att snabbt komma ut i sändning med information i berörd P4-kanal. Redaktionen nås även via Rakel. Medarbetarna på Trafikredaktionen utformar innehållet och sänder i relevant omfattning. Trafikredaktionen har fasta sändningar i samtliga 25 lokala P4-kanaler och sänder extra vid behov. Kvällar, helger och nätter, det vill säga utanför de lokala sändningstiderna, sänder Trafikredaktionen extra i relevant omfattning. Det innebär att den kommun eller länsstyrelse som beslutat om eldningsförbud kan kontakta SR:s sändningsledning och begära att få ut informationen. Information på olika språk På Sveriges Radio finns en bred språkkompetens och det sänds program på andra språk än svenska. Det gör det möjligt att förmedla viktig information inte enbart på minoritetsspråken utan även andra vanliga språk om situationen är allvarlig och bedöms som en i sammanhanget rimlig åtgärd. 23. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2018), Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar. 24. Ibid 25. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Guide för riskkommunikation, Riskkommunikation/. Hämtad 20 maj Vägledning om eldningsförbud 25

34 Kommunicera eldningsförbud Sociala medier Ett antal kommuner har idag många följare på sociala medier och det är en naturlig kanal för att nå många. Samtidigt kan en organisation arbeta riktat mot en särskild målgrupp till exempel indelat efter ålder, intressen eller bostadsområde. I sociala medier kan du enkelt nå ut till många människor på ett lite mer personligt och öppet sätt. Styrkan med kanalen är möjlighet till interaktion. Du får snabbt kunskap om vilka frågor eller behov av ytterligare information som människor har genom dessa kanaler. Om din organisation väljer att vara aktiv i media och sociala medier, tänk på att det också måste finnas resurser för att ta hand om frågor som kommer in den vägen Webbplatsen Beslutet om eldningsförbud publiceras alltid på den egna webbplatsen men naturligtvis är den också en viktig kanal för nyheter, notiser, vanliga frågor och svar som ger information om förbud och brandriskläget. Var noga med att notiser, nyheter eller annan information om eldningsförbudet hänvisar till beslutet eller föreskriften så att läsaren har tillgången till källan Appar och digitala tjänster En del kommuner har information till och tjänster för invånarna samlade i en app. Det ger möjligheter till att skicka information i pushnotiser. Det kan även vara en möjlighet i olika karttjänster. På så sätt kan turister som rör sig ute i skog och mark nås av information om eldningsförbud. företagare inom turism, och arbetsgivare till gästarbetare. E-post- eller sms-listor är ett effektivt sätt att hålla dem underrättade om läget vilket är värdefullt då de är länken till en prioriterad målgrupp. Ytterligare en viktig funktion att hålla uppdaterad är personal som bemannar telefonväxel och/eller ett Kontaktcentrum. De behöver grundläggande information om läget och uppgifter om hur allmänheten håller sig uppdaterad och var de kan vända sig med frågor. Se till att dessa ingår i nätverken som får information om läget Affischer om eldnings förbud I tider av att informera om förbudet att elda i skog och mark är det högst troligt att anslag behöver sättas upp. För de aktörer som själva erbjuder iordningsställda grillplatser blir det naturligt att informationen når ut på plats. Affischer kan förberedas och delas med de som ansvarar och erbjuder allmänheten att använda grillplatser i skogsområden Meddelande om föreskriftens upphävande Lika viktigt som det är att meddela ett klart och tydligt budskap när eldningsförbudet är beslutat lika viktigt är det att tydligt med dela när ett eldningsförbud upphävts eller om eldnings förbudets omfattning ändrats. När ett eldningsförbud upphävts är det också mycket viktigt att omgående ombesörja att affischer, skyltning etcetera tas bort Vidareinformatörer I det förberedande arbetet kan ingå att ta kontakt med och skapa ett nätverk av vidareinformatörer. Det kan vara föreningsledare, 26. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Guide för riskkommunikation, Riskkommunikation/. Hämtad 20 maj Detta kommer ingå i ett informationspaket med stöd att kommunicera eldningsförbud, som tas fram och publiceras på MSB.se efter att vägledningen blivit klar. 26 Vägledning om eldningsförbud

35 Kommunicera eldningsförbud Informationspaket eldningsförbud och förebyggande information Ett informationspaket med stöd att kommunicera eldningsförbud, tas fram och publiceras på efter att vägledning en blivit klar. På och redan viss generell information om eldningsförbud. Den kan olika aktörer använda. Var dock uppmärksam på att den kan behöva kompletteras med regional eller lokal information. brand i skog och mark vilken kan användas i den förebyggande riskkommunikationen. Den kan vara användbar i en situation som ännu inte har blivit kritisk men där aktören vill uppmana privat personer att vara försiktiga när de eldar i skog och mark. Vägledning om eldningsförbud 27

36 Kommunicera eldningsförbud Bilaga 1 Historik Tidigare reglering Bestämmelsen i 10 kap. 1 LSO har i princip samma lydelse som 20 räddningstjänstlagen (1986:1102) och överfördes till LSO utan någon särskild kommentar. Om man vill gå tillbaka och finna den materiella bakgrunden till eldningsförbuden finner man det i brandlagarna och tillhörande brandstadgor från 1962 respektive I 1962-års brandstadga står: Vill någon företaga kolning, tjär bränning eller hyggesbränning eller ock svedja eller bränna gräs, halm, ris eller ljung eller för annat ändamål uppgöra eld utomhus på plats, där elden lätt kan sprida sig och medföra brandfara, åligger honom att dessförinnan, genom grävning eller på annat sätt, vidtaga de särskilda åtgärder, som kunna anses erforderliga för att hindra eldens spridning. Sådan eld må ej övergivas, förrän den blivit fullständigt släckt. Vidare framgår av brandstadgan att kommunen i sin brandordning bör föreskriva en skyldighet att anmäla sådan bränning till brandchefen. Den som underlåter anmälnings skyldighet kan straffas enligt 27 brandstadgan. Den som ej vidtager föreskrivna säkerhetsåtgärder eller åsidosätter brandchefens förbud kan straffas enligt 10 brandlagen eller för allmänfarlig vårdslöshet enligt strafflagen. I brandstadgorna gavs kommunerna möjlighet att i sin brandordning föreskriva att eldning utomhus skulle anmälas till brandchefen i kommunen. I Statens brandnämnds meddelande om brandordningar från 1975 anvisas att den som planerar att genomföra bränningar av hygge, halm eller annan större bränning ska anmäla detta till brandchefen. Brandchefen ska förbjuda detta för det fall bränningen befaras medföra stor brandfara. Syftet var att brandchefen skulle kunna förbjuda olämplig eldning. Efterhand som möjligheterna att prognostisera brandrisken gradvis förbättrats har också förutsättningarna att utfärda ett mer generellt eldningsförbud ökat vilket också är ett faktum i dagens regelverk. Hyggesbränning I meddelande från 1964 har Statens brandinspektion meddelat anvisningar om hur en hyggesbränning utförs. Meddelandet innehöll anvisningar om bland annat anmälan till brandchef, kompetens hos personal, omfattning och begränsningslinjer, tillgång till utrustning för släckning, genomförandet och eftersläckning och bevakning. Därutöver innehöll det anvisningar om att anmälan även bör göras till länsstyrelsen i syfte att kunna använda skogsbrandbevakningen med flyg på ett effektivt sätt. Bränning på tomt Av meddelande från statens brandinspektion från 1967 om bränning på tomt framgår att planerad, mera omfattande bränning alltid ska anmälas till brandchef. Vid svår torka 28 Vägledning om eldningsförbud

37 Kommunicera eldningsförbud och stark blåst ska även mindre bränningar anmälas till brandchefen. Som bränning av mindre omfattning avses sedvanlig ris- och gräs bränning samt bränning av trädgårdsavfall och dylikt på en ordinär villatomt. För bränning av gräs, halm, ris, ljung eller annat, som ej bedöms omfattande, men erfarenhetsmässigt medför bränder kan det under vissa speciella väder och klimatförhållanden vara rimligt att ha strängare bestämmelser. Det betonades dock att anmälningarna inte ledde till stor administrativ börda för brand chefen. I 1945 års brandlagstiftning fanns ett regelmässigt förbud mot bränning av ris och liknande i skog eller så nära skog att eld lätt kan spridas dit. Mot bakgrund av dessa risker såg man behov av att inventera platser där aktivt skogsbruk av större omfattning pågår. Bland annat för att kunna markera dessa platser på karta och beakta tillgången till vatten och vägförbindelser. I meddelandet finns anvisningar om upplägg av timmer, hantering av avfall, maskin skötsel, reparationer, brandsläckningsutrustning, larmning, bevakning mm. Just reparationer och framförallt svetsning och skärning beskrivs särskilt i dessa anvisningar. Anvisningarna till brandchef om säkerhetsåtgärder vid bränning innehöll saker som väderlek vid igångsättning, bevakning och avslut, närhet till luftledning, tillgång till släckutrustning. Halmbränning I statens brandinspektions meddelande från 1973 om halmbränning fanns anvisningar om bland annat anmälan till brandchef, avstånd och begränsningslinjer, vindförhållanden, genomförandet, tillgång till släckutrustning, rökspridning och miljöpåverkan, bevakning och eftersläckning. Brandskyddsåtgärder vid mekaniserad skogsavverkning I statens brandinspektions meddelande från 1974 anförs att det finns risk att det uppstår bränder till följd av gnistbildning när det genomförs arbeten med fordon och maskiner i skog eller i omedelbar närhet av skog. Även sådant som hantering av brandfarliga varor, svetsning eller slipning vid reparation av maskiner är andra saker som riskerar att starta en brand. Vidare innebär mer omfattande skogsavverkning att det samlas stora mängder avfall över stora ytor vilket ökar risken för snabb brandspridning. Vägledning om eldningsförbud 29

38 Kommunicera eldningsförbud Bilaga 2 Exempel villkor för naturvårdsbränning Nedanstående är ett exempel på villkor som ställts i samband med naturvårdsbränning som länsstyrelsen Västernorrland ställer. Villkor för undantag från eldningsförbud för naturvårdsbränning Naturvårdsbränningar är undantagna från eldningsförbudet om nedanstående villkor är uppfyllda. Naturvårdsbränningen ska föranmälas till räddningstjänsten i aktuell kommun minst en (1) vecka innan planerad bränning. Till föranmälan ska bifogas en brännings plan för området där det framgår hur bränningen ska genomföras, inklusive en redovisning av förberedelser, resurser i form av utrustning och personal, samt hur en eventuell smitning är tänkt att hanteras. Den som utför naturvårdsbränningen ska inneha den kompetens, erfarenhet och resurser som krävs för uppdraget. Bränningen ska genomföras enligt bränningsplanen. Den som utför naturvårdsbränningen ska tillse att allmänheten och andra berörda informeras på lämpligt sätt. Kommunikation med räddningstjänsten ska ske innan tändning. Efterbevakning ska ske i minst tre (3) dygn efter senast synliga rök. Räddnings tjänsten ska meddelas när efterbevakningen avslutas. En förutsättning för beviljande av natur - vårds bränning är att väder förhållandena ska ligga inom de absoluta gränsvärden som framgår av tabellen nedan. Värdena ska mätas upp i fält på den aktuella platsen. Innan tändning ska bedömning göras av sannolikheten att väderförhållandena kommer att ligga inom gränsvärdena under hela bränningen. Mätningar ska ske kontinuerligt under bränningen. Det finns fler faktorer och gränsvärden som kan användas som riktvärden, och det är nödvändigt att den som ska genomföra bränningen har kunskap om betydelsen av dessa. Faktor rh (relativ luftfuktighet) Vindhastighet Gränsvärde rh ska alltid vara högre än lufttemperaturen 1-6 m/s i medelvind. Inte över 8 m/s i byarna 30 Vägledning om eldningsförbud

39

40 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad Tel Publ.nr MSB maj 2019 ISBN

41 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 155 Dnr 2020/ Handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor Sammanfattning Handlingsprogrammet är ett styrdokument för räddningstjänsten Sotenäs. Handlingsprogrammet ska omfatta så väl kommunernas förebyggande verksamhet som den skadeavhjälpande (räddningstjänst-)verksamheten. Kommunen ska för varje mandatperiod anta handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Beskrivning av ärendet Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att ge människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet, med hänsyn till lokala förhållanden. Bestämmelserna innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder. Först när en olycka inträffat eller det finns en överhängande fara för en olycka, och den enskilde själv eller genom att anlita någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att ingripa. Sotenäs, Tanum och Strömstads räddningstjänster har tagit ett bredare grepp om trygghetsområdet vilket innebär att detta är ett handlingsprogram för skydd mot oönskade händelser i dessa tre kommuner. Arbetets bedrivs i samverkan kommunerna emellan. Handlingsprogrammet är gällande från antagningsdatum till nästa handlingsprogram antas. Beslutsunderlag Räddningschefens tjänsteutlåtande Handlingsprogram LSO , daterad , med bilagor Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta Handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 48(48)

42 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 130 Dnr 2020/ Handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor Sammanfattning Handlingsprogrammet är ett styrdokument för räddningstjänsten Sotenäs. Handlingsprogrammet ska omfatta så väl kommunernas förebyggande verksamhet som den skadeavhjälpande (räddningstjänst-)verksamheten. Kommunen ska för varje mandatperiod anta handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Beskrivning av ärendet Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att ge människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet, med hänsyn till lokala förhållanden. Bestämmelserna innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder. Först när en olycka inträffat eller det finns en överhängande fara för en olycka, och den enskilde själv eller genom att anlita någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att ingripa. Sotenäs, Tanum och Strömstads räddningstjänster har tagit ett bredare grepp om trygghetsområdet vilket innebär att detta är ett handlingsprogram för skydd mot oönskade händelser i dessa tre kommuner. Arbetets bedrivs i samverkan kommunerna emellan. Handlingsprogrammet är gällande från antagningsdatum till nästa handlingsprogram antas. Beslutsunderlag Räddningschefens tjänsteutlåtande Handlingsprogram LSO , daterad , med bilagor Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta Handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(25)

43 Tjänsteutlåtande Datum Dnr KS 2020/510 Kommunstyrelsen Peter Bergman Räddningschef Handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor Sammanfattning Handlingsprogrammet är ett styrdokument för räddningstjänsten Sotenäs. Handlingsprogrammet ska omfatta så väl kommunernas förebyggande verksamhet som den skadeavhjälpande (räddningstjänst-)verksamheten. Kommunen ska för varje mandatperiod anta handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Beskrivning av ärendet Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att ge människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet, med hänsyn till lokala förhållanden. Bestämmelserna innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder. Först när en olycka inträffat eller det finns en överhängande fara för en olycka, och den enskilde själv eller genom att anlita någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att ingripa. Sotenäs, Tanum och Strömstads räddningstjänster har tagit ett bredare grepp om trygghetsområdet vilket innebär att detta är ett handlingsprogram för skydd mot oönskade händelser i dessa tre kommuner. Arbetets bedrivs i samverkan kommunerna emellan. Handlingsprogrammet är gällande från antagningsdatum till nästa handlingsprogram antas. Ekonomi Förslaget ryms inom tilldelad budget 2020 Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

44 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Att kommunfullmäktige fattar beslut om att anta handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor Bilaga/Bilagor Förslag till handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor och tillhörande bilagor. Peter Bergman Räddningschef Maria Vikingsson Kommundirektör Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

45 Handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Beskriver kommunens övergripande arbete inom området skydd mot olyckor. Upprättad Beslutad 2020-XX-XX

46 1 Inledning 1.1 Lagen om skydd mot olyckor Handlingsprogrammet fyller tre huvudsyften: Den enskildes respektive kommunernas ansvar Ordlista Orter/ kommundelar Räddningstjänstens geografiska områdesansvar Ansvar till sjöss och hamnar Avtal med andra organisationer Riskanalys för händelser som kan föranleda räddningsinsats Kommunikationsleder Farliga ämnen Naturolyckor såsom översvämningar, oväder, snökaos, extrem halka, storm och ras Bränder och hantering av släckvatten Gästhamnar, campingplatser, större event, krogar och restauranger Vindkraftverk Oljepåslag efter utsläpp till havs Antalet olyckor och olyckstyper När och hur ofta olyckorna sker Ett fåtal stora olyckor kan få stor påverkan Responstid Vision Nationella mål Verksamhetsmål antagna av kommunfullmäktige Säkerhetsmål och prestationsmål Information och rådgivning Faktorer som styr information och rådgivningsinsatser Utbildning Sotning och brandskyddskontroll Sotning Brandskyddskontroller Olycksundersökning Tillsyn allmänt Lagstöd för tillsynsverksamheten Tillsynsförrättares förordnande och kompetens Tillsynsintervaller Tillsyn hamnar och badplatser Tillsyn enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara Farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (2:4 anläggningar) Tillsynsplan Tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara Samverkan Plan- och byggprocessen Eldningsförbud Ökat brandskydd i kustnära kulturbebyggelse Räddningstjänstens ledning 16 2

47 7.2 Räddningstjänstens förmåga Insatsförmåga Räddningsinsats: särskilda händelser Beredskapsstyrkor/värn Samverkan Kompetens Snabb hjälp till den enskilde Antalet bränder i det fria och dess konsekvenser ska minska Olycksutredningar Brandvattenförsörjning Alarmering och varning till allmänheten Personalens medverkan i första hjälpen åt skadade och transport av skadade Alarmering och varning Lämna och ta emot stöd Medverkan i befolkningsskyddet Krigsduglighet 24 Säkerhetsmål Referenser 28 Bilaga 1 Uppföljning av säkerhetsmål Bilaga 2 Anspänningstid Kungshamn Bilaga 3 Anspänningstid Hunnebostrand Bilaga 4 Hamnar och dess gränser i vatten Bilaga 5 Avtal om samverkan Bilaga 6 Förmågebeskrivning 7.12 Västra Götalandsregionen Hamnar och gränser i vattnet Framtida förmåga och utmaningar21 8. Förmåga under höjd beredskap Riskanalys Tillkommande uppgifter för kommunal räddningstjänst under höjd beredskap Räddningstjänstens organisation och förmåga under höjd beredskap Höjd insatsförmåga Livräddning och brandsläckning i rasmiljöer Ledning Indikering och sanering av personer och områden som utsatts för kemiska, biologiska eller nukleära stridsmedel 23 3

48 1. Inledning Detta handlingsprogram beskriver Sotenäs kommuns arbete inom området skydd mot olyckor. Trender som lyfts in som förutsättningar inför framtagandet av handlingsprogram är: Klimatförändringar. Befolkning/demografi. Ökad polarisering motsättningar i samhället. Terror/antagonistiska hot. Infrastruktur/komplexitet. Teknikutveckling. Samverkan komplexare ledning med fler aktörer. 1.1 Lagen om skydd mot olyckor Handlingsprogrammet är ett styrdokument för Räddningstjänsten Sotenäs. Handlingsprogrammet ska omfatta så väl kommunernas förebyggande verksamhet som den skadeavhjälpande (räddningstjänst-)verksamheten. Sotenäs, Tanum och Strömstads räddningstjänster har tagit ett bredare grepp om trygghetsområdet vilket innebär att detta är ett handlingsprogram för skydd mot oönskade händelser i dessa tre kommuner. Handlingsprogrammet är gällande från antagningsdatum till nästa handlingsprogram antas. Detta handlingsprogram ersätter tidigare handlingsprogram för perioden Handlingsprogrammet fyller tre huvudsyften: Syfte: I: Genom att ta del av handlingsprogrammet får du som bor, vistas eller verkar i kommunen inblick i hur kommunen arbetar med olycksförebyggande arbete tillika räddningstjänst. Du får reda på hur vi kan hjälpa dig om något inträffar och vad vi förväntar oss av dig. Syfte II: Handlingsprogrammet är kommunens politiska styrdokument och antas av vår kommunfullmäktige. Handlingsprogrammet visar således på den politiska inriktningen för hur kommunen avser att arbeta i dessa frågor. Syfte III: Med detta handlingsprogram är att skapa struktur och samordning i arbetet med skydd mot oönskade händelser och därigenom öka tryggheten genom att minska antalet oönskade händelser och dess konsekvenser i såväl Sotenäs, Tanum och Strömstads kommuner. Handlingsprogrammet utgör även underlag för Länsstyrelsens tillsynsverksamhet över kommunernas skyldigheter enligt LSO. 1.3 Den enskildes respektive kommunernas ansvar Den enskildes ansvar De enskilda i samhället har ansvaret för sin egen säkerhet och sitt skydd mot olyckor. Enskilda kan vara både fysiska och juridiska personer som inte är myndigheter eller andra offentliga organ. Det kan vara till exempel privatpersoner, företag eller föreningar. Att enskilda tar detta ansvar är centralt för att minska antalet olyckor och konsekvenserna av dessa. Samhällets säkerhetsarbete går till stor del ut på att underlätta för de enskilda att ta sitt ansvar, samt att ha en beredskap för att stötta de enskilda när de drabbas av olyckor som de inte fullt ut kan hantera själv. De bestämmelser som finns för skydd mot olyckor i Sverige syftar till att ge människors liv, hälsa, egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Det är de enskilda med stöd av det offentliga som ska åstadkomma detta skydd. Först när en olycka inträffat eller det finns en överhängande fara för en olycka, och den enskilde själv eller genom att anlita någon annan inte kan klara av situationen, 4

49 är det samhällets skyldighet att ingripa. Olika individer har olika förutsättningar att skydda sig själva. Stödet från det offentliga behöver anpassas efter detta. Det offentligas ansvar Det offentligas arbete med skydd mot olyckor sker inom all förvaltning. Det kan vara till exempel vård, skola, socialtjänst och samhällsplanering. Alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader eller anläggningar har skyldighet att vidta vissa åtgärder för skydd mot olyckor oavsett om de är en del av det offentliga eller det privata. Sveriges kommuner har i uppgift att både stötta och kontrollera de enskildas skydd mot olyckor. Kommunerna ansvarar bland annat för att ge råd och stöd, kontrollera att lagen efterföljs genom att utöva tillsyn och genomföra räddningsinsatser för att stötta de enskilda när de inte kan hantera en olycka själva. Kommunerna ska se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Detta sker genom samverkan inom områdena trafiksäkerhet, vattensäkerhet, plan och byggsektor och BRÅ. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja andra kommuners resurser., Sotenäs, Strömstad och Tanum kommun har sedan lång tid tillbaka ett omfattande samarbete med avseende på räddningstjänst. Kommunerna ska genom rådgivning, information eller på annat sätt underlätta för den enskilde för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Kommunen ska i brandförebyggande syfte ansvara för att förbränningsanordningar samt anslutande byggnadsdelar kontrolleras ur brandskyddssynpunkt 5 (brandskyddskontroll). Dessutom ansvarar kommunerna för att rengöring (sotning) av förbränningsanordningar och rökkanaler sker. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Kommunerna och de statliga organ som ansvarar för räddningstjänst ska se till att det finns anordningar för att larma räddningsenheterna. Staten arbetar, bland annat genom MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), vars uppgift är att utveckla samhällets förmåga att förebygga samt hantera olyckor och kriser. Genom Länsstyrelserna utövar staten även tillsyn över kommunernas arbete med skydd mot olyckor. Staten ansvarar för att genomföra räddningsinsatser fall där kommunerna inte har ett eget ansvar, det är bland annat kustbevakningen, sjöräddningstjänst, och flygräddningstjänst. I Lagen om skydd mot olyckor betonas att den enskilde fysisk eller juridisk person har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskildes skyldighet att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. 1.4 Ordlista Vilka är de enskilda? Med de enskilda avser vi i denna skrift fysiska och juridiska personer som inte är myndigheter eller andra offentliga organ. Det kan vara till exempel privatpersoner, företag eller föreningar. Vad är en olycka? Med olycka avser vi plötsligt inträffade händelser som har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller som inträffar utan människors handlande. Som olycka räknas också händelser som beror på människors

50 handlande eller underlåtenhet att handla. Det gäller oavsett om handlingen eller underlåtenheten är uppsåtlig eller inte. Vad är räddningstjänst? Räddningstjänst är de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Vad är responstid? Responstid är tiden från att ett nödsamtal tas emot till att räddningstjänstresurser är på plats. Förkortningar LSO Lagen om skydd mot olyckor SBA systematiskt brandskyddsarbete LBE Lagen om brandfarliga och explosiva varor MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SSRS Sjöräddningssällskapet HLR Hjärt-lungräddning SKR Sveriges kommuner och BRÅ Brottsförebyggande rådet SL Styrkeledare RIB Räddningspersonal i beredskap 2. Sotenäs kommun Sotenäs omfattar en landyta om 138 km² och har ca invånare, vilket innebär att befolkningstätheten är ca 65 invånare per kvadratkilometer. Kommunen består till stor del av gammal kulturbygd som omfattar såväl jordbruksbygd som industrimiljöer och renodlade skärgårdsoch kustmiljöer. Turism och besöksnäringen är av stor omfattning men kommunen har också flera livsmedelsindustrier. Invånarantalet varierar stort mellan sommar och vinter. Sommartid är huvuddelen av kommunens ca bostadsfastigheter bebodda. Vintertid är antalet bebodda bostadsfastigheter ca Det rörliga friluftslivet till sjöss, besöksnäringen vid kustbandet och naturupplevelser i inlandet skapar arbetstillfällen och sätter sin prägel på samhällsbilden under sommarhalvåret. I kommunen finns ett antal gästhamnar med ett mycket stort antal övernattande. Kommunens största enskilda besöksmål är Smögen som varje år beräknas ta emot totalt ca personer, merparten kommer landvägen. Utöver detta har gästhamnen ca båtar med övernattande per år. Smögen har omvandlats från ett traditionellt fiskesamhälle till ett kommersiellt centrum med butiker och restauranger. Stora delar av den äldre bebyggelsen har bevarats och utgör ett stort kulturhistoriskt värde. 2.1 Orter/ kommundelar Sotenäs kommun består av många små samhällen samt några större tätorter. Som tätorter i kommunen räknas fetmarkerade: Bovallstrand Hunnebostrand Väjern Kungshamn Smögen Hovenäset Malmön Askum Tossene 6

51 2.2 Räddningstjänstens geografiska områdesansvar Räddningstjänstens geografiska områdesansvar utgörs av kommunens geografiska gräns. 2.3 Ansvar till sjöss och hamnar Sotenäs kommun ansvarar för räddningsinsatser innanför markerade hamnområden i bilaga 4. Utanför dessa gränser är det statlig räddningstjänst. 2.4 Avtal med andra organisationer Sotenäs har även ett flertal avtal med andra organisationer som reglerar olika uppdrag och ansvar, se bilaga Risker Övergripande risk- och sårbarhetsanalys för Sotenäs kommun, finns att tillgå som separat dokument. Utmärkande för flertalet av de olyckor som inträffat inom kommunens insatsområde under åren är att orsaken till händelsen kan relateras till den mänskliga handlingen det vill säga, felaktiga installationer, felaktiga beslut, tekniskt fel av någon form, av oaktsamhet eller med avsikt etc. 3.1 Riskanalys för händelser som kan föranleda räddningsinsats Räddningstjänstens riskanalys är upprättad 2019 och finns att tillgå. Riskerna som skall hanteras för att skapa en trygg och säker kommun, alternativt kan leda till räddningsinsats eller extraordinär händelse beaktas i arbetet som samordnas inom räddningstjänsten. Riskanalysen har som syfte att: ge Sotenäs kommuns förtroendevalda och tjänstemän underbyggda beslutsunderlag i frågor som rör räddningstjänst, fysisk planering, beredskapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste kontinuerlig riksinventering och riskanalys pågå så den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling. Grunden för kommunens säkerhetsarbete är de risk- och sårbarhetsanalyser som är gjorda i kommunens förvaltningar på de oönskade händelser som kan inträffa och som skall förebyggas. Arbetet med, och utformningen av den övergripande riskanalysen har utförts i samverkan mellan Sotenäs, Tanum och Strömstads räddningstjänster. Arbetet med att förhindra och begränsa konsekvenser av identifierade händelser hanteras genom förebyggande och förmågehöjande insatser som preciseras i handlingsprogrammets målbeskrivning. Händelser som har liten sannolikhet men medför stora konsekvenser för samhället, är så kallade allvarliga olyckor. Dessa allvarliga olyckor kräver oftast stora resurser från räddningstjänsten och av samverkande myndigheter, men även från företagsledning etc. Exempel på händelser som har lägre sannolikhet men medför stora konsekvenser är skolbränder, industri-bränder, bränder i tät trähus bebyggelse, naturolyckor samt transporter med farliga ämnen och kommunikations olyckor (buss, fartyg). snabba och tidsmässigt oförutsedda händelser, som kallas olyckor, så långt som möjligt skall kunna förutses och i görligaste mån undvikas. 7

52 kartering ligger som underlag för prioritering av förebyggande åtgärder samt som underlag i översikt och detaljplanprocessen. 3.2 Kommunikationsleder Med kommunikationsleder avses i detta fall främst vägarna 171, 174, 872 och 900. I Sotenäs är länsvägarna 171 och 174 mest belastade med trafiksommartid. Båda vägarna går genom vattenskyddsområden vilket medför risker i samband med transport av farligt gods. Speciellt bör risken uppmärksammas vid en olycka med farligt gods vid Tossteröds stora vatten där vägen går i nära anslutning till ytvattentäkten. 3.3 Farliga ämnen Riskerna utgörs huvudsakligen av risken för omfattande brand och eller utsläpp. Flera av industrierna hanterar organiska peroxider, polyesterplaster, ammoniak, olja, gasol och biogas. Vid ett större utsläpp finns risk för omfattande brand/explosion eller spridning av giftigt gasmoln. 3.4 Naturolyckor såsom översvämningar, oväder, snökaos, extrem halka, storm och ras Kraftigt skyfall eller långvarigt regn har vid vissa tillfällen inneburit att delar av kommunen har blivit avskärmade. Den globala havsvattennivåhöjningen i kombination med allt oftare och kraftigare vindar gör att kommunens områden med låg marknivå utsättas för höga havsvattenstånd, detta leder inte sällan till begränsad framkomlighet och översvämningar av vägar och fastigheter. Omfattande snöfall och långa perioder med stark kyla är andra exempel på väder som kan ställa stora krav på samhällets funktionalitet. Det finns även ett antal platser inom kommunen som har en förhöjd skredrisk. En kommunövergripande ras och skredriskkartering är genomförd. Denna 3.5 Bränder och hantering av släckvatten De risker som framförallt föreligger är brand i tät trähusbebyggelse med låg brandteknisk klass och avsaknad av naturliga begränsningslinjer. Viss tillverkningsindustri för plastbåtar och vinterförvaringshallar för båtar kan skapa svårhanterade bränder och problem med hantering av släckvatten. 3.6 Gästhamnar, campingplatser, större event, krogar och restauranger Under sommarmånaderna är det ofta hög beläggning i kommunens gästhamnar. Under denna period är förmodligen tiden till upptäckt av en brand mycket kort. Dock ökar risken för brandspridning bebyggelsen och närliggande båtar. Kommunen har även ett flertal större och mindre campingplatser. Under högsäsong blir boendet ofta komprimerat vilket medför en förhöjd risk för brandspridning till andra boendeenheter. Under sommarperioden är ett stort antal krogar och restauranger i drift. Dessa är ofta välbesökta vilket i sig medför vissa risker. Även större evenemang och festivaler medför vissa risker. 3.7 Vindkraftverk I samband med reparations och underhållsarbete föreligger en viss olycksrisk för personalen som utför arbetet. I samband med nedisning av rotorbladen kan så kallad is kastning förekomma och kan utgöra en risk för personer som befinner sig i vindkraftverkets närhet. 8

53 3.8 Oljepåslag efter utsläpp till havs Risken för betydande oljepåslag på öar och kustlinje är stor efter utsläpp till havs. Det stora oljeutsläppet som inträffade i maj 2017 visar att olja kan färdas långa vägar och orsaka stora skador på den marina miljön. Även mindre utsläpp i hamnar och i kommunalt vatten är vanligt förekommande. 4. Tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor Sotenäs kommun har valt att jämföra sig med sex andra kommuner som grupperas i turism- och besöks kommuner. De kommuner som valts är Borgholm, Båstad, Malung-Sälen, Tanum, Strömstad och Åre. De jämförbara kommunerna har främst valts utifrån invånarantal och det faktum att det är stora variationer under året av antalet människor som vistas i kommunerna. Sotenäs kommun har valt att närmare studera och jämföra följande parametrar under åren : Totalt antal olyckstyper. Brand i byggnad orsak. Brand i startföremål. Brand i byggnad startutrymme. Brand i byggnad byggnadsgrupp. Brand i bostad: förekomst av brandvarnare. Brand i bostad, byggnadstyp. Brand i bostad, omfattning. Farliga ämnen. Drunkning. Onödiga automatiska brandlarm. Responstider. 4.1 Antalet olyckor och olyckstyper De olyckor som redan har inträffat och de olyckor som sker ofta, så kallade vardagsolyckor, ger en bild av vilka olyckor som kan komma att inträffa i framtiden. Statistik kan dock inte säga allt om framtiden. Olyckor med låg sannolikhet kanske aldrig tidigare har inträffat och händelser som ingen har förväntat sig är ofta de som får störst påverkan på samhället. Sotenäs kommun behöver kunna hantera vardagsolyckan och samtidigt vara förberett på mer svårförutsedda och omfattande händelser. Den totala kapaciteten i Norra Bohuslän har möjlighet att hantera stora olyckor. Sotenäs kommun skiljer sig då det gäller brand i det fria i förhållande till de jämförda kommunerna och Västra Götalands län. För övriga olyckstyper går det inte att dra några säkra slutsatser. 4.2 När och hur ofta olyckorna sker Olyckorna i kommunen fördelar sig i huvudsak jämnt över året men det går att se en trend ur ett historiskt perspektiv att fler olyckor sker under juli och augusti än andra månader. Olyckornas karaktär kan trots det variera med årstiderna på vissa sätt, till exempel sker flest drunkningsolyckor under sommarmånaderna. Antalet insatser skiftar också typiskt över dygnet med fler utryckningar under dagtid än på natten. Det är sällan att flera olyckor sker samtidigt som kräver räddningstjänst. 4.3 Ett fåtal stora olyckor kan få stor påverkan Huvuddelen av olyckorna i kommunen är begränsade i sin omfattning när det kommer till tidsåtgång, antalet skadade och resursbehovet för en räddningsinsats. Det finns dock ingen naturlig övre gräns för en olyckas konsekvenser. 9

54 4.4 Responstid Responstiden för för åren visar att det i Sotenäs kommun till övervägande del tagit längre tid från att SOS Alarm tagit emot larmet till räddningstjänstens framkomst till skadeplatsen än jämförbara kommuner. För sotenäs del påverkas responstiden negativt främst under juni, juli och augusti. Framkomligheten begränsas under denna peroiod till stor del av den besöksnäring som omfattas av ca personer/ år. Övriga faktorer som anspänningstider, utformning av gatu- och vägstandard brandstationernas placering och en samhällsstruktur med flera mindre tätorter påverkar tiden från larm till framkomst. 5. Vision och mål 5.1 Vision Kommunens vision är att vi ska skapa säkerhet, trygghet och förtroende. I ett tryggt och säkert samhälle inträffar inga olyckor, inga människor skadas och miljön är oförstörd. 5.2 Nationella mål Under våren 2014 kom en proposition som berör räddningstjänstens verksamhetsområde. I den slår regeringen fast vissa utvecklingsbehov: Att styrningen av räddningstjänsten i Sverige ska utgå från nyttan för enskilda individer och inte från detaljer i resurser och organisation. Att kommunerna behöver utveckla sina kunskaper och metoder för att inrikta tillsynen. Att lärandet från olyckor i större grad bör kunna användas inom andra områden, t.ex. samhällsbyggnadsprocessen. Sotenäs kommun jobbar mot dessa nationella mål och ansluter sig till de nationella strategierna. 5.3 Verksamhetsmål antagna av kommunfullmäktige Kommunens verksamhetsmål är att skapa ett säkert och tryggt samhälle, vilket innebär att människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser. Kommunen skall genom förebyggande insatser så långt som möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personal och resurser såväl i fred som under höjd beredskap. 5.4 Säkerhetsmål och prestationsmål Visionen och på vilket sätt kommunen har konkretiserat nationella mål och verksamhetsmål antagna av kommunfullmäktige konkretiseras i säkerhetsmål och prestationsmål. 6. Förebyggande verksamhet Räddningstjänsten i Sotenäs kommun skall vara en viktig aktör i samhällets övergripande arbete med skydd mot olyckor. Det olycksförebyggande arbetet till följd av brand eller annan olycka har en central roll för organisationen och dess medarbetare. Arbetet skall vara fokuserat på faserna Innan en olycka inträffar (förebyggande) efter det att olyckan inträffat (orsaksutredning och lärande av olyckan). Förebyggandearbetet skall vara flexibelt och bygga på statistik och kontinuerlig riskidentifiering över vilken typ av olyckor som är mest frekventa och som har störst påverkan på människa, egendom och miljö. 10

55 Utifrån dessa kunskaper skall utbildningsinsatser, tillsynsverksamhet samt informationskampanjer utformas. Räddningstjänsten ska även verka för att färre personer skadas eller omkommer i olyckor på vägar och järnvägar genom att stödja nollvisionen. Dess syfte och mål är att anpassa vägar, fordon, trafikmiljö till människans förutsättningar samtidigt som trafikanterna följer de trafikregler som har störst betydelse för trafiksäkerheten. 6.1 Information och rådgivning Information och rådgivning är ett viktigt instrument i arbetet med skydd mot olyckor. Kommunen skall genom rådgivning och information underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Genom sitt uppdrag är det räddningstjänsten som skall uppfylla detta krav gentemot kommunens invånare inom dess kompetensområde. Dessutom skall räddningstjänsten utifrån sitt myndighetsuppdrag bistå andra myndigheter och organisationer. Allmänheten skall på ett enkelt sätt kunna komma i kontakt med räddningstjänsten för att ställa frågor och kunna få svar. Räddningstjänsten skall aktivt använda information som ett verktyg för att höja medvetenheten och kunskaperna i samhället omkring brandskydd, inträffade olyckor och riskhantering. För att verka för skydd mot andra olyckor än bränder finns följande grupper som arbetar förebyggande: Säker & Trygg grupp Skolskjuts grupp Förebyggande grupp Fyrbodal samt Räddsam VG Rådet för hållbarhet och hälsa Faktorer som styr information och rådgivningsinsatser Identifierade riskområden, t.ex. tillfälligt boende, tät trähusbebyggelse Antalet/Inträffade bostadsbränder Antalet skadade och omkomna i bostadsbränder Anlagda bränder Äldres säkerhet i boendemiljö Barn och ungdomars säkerhet i hem och fritidsmiljö Personer med särskilda behov Insatsstatistik baserad på händelsetyp i kommunen Nationella inträffade och uppmärksammade händelser samt händelseutvecklingen i samhället 6.3 Utbildning Följande utbildningar ska erbjudas allmänheten: Allmän brandkunskap Hjärt-lungräddning (HLR) med hjärtstartare Anpassad brandskyddsutbildning/ information för personer med funktionshinder och deras anhöriga Utbildning i systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Årlig brandutbildning till skolans hög och mellanstadier Utrymningsövningar för skola och omsorg Utbildning i skydd mot andra olyckor än bränder och hem och fritidsutbildning (HOF)

56 6.4 Sotning och brandskyddskontroll Rengöringsverksamheten (sotningen) och brandskyddskontrollen bedrivs på entreprenad där en skorstensfejare och en tekniker är anställda för att utföra åtagandet. Ansvarig nämnd följer upp och ansvarar för att sotningsverksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. Räddningstjänsten utfärdar tillstånd till fastighetsägare som ansökt om att själva få utföra rengöring på sin egen fastighet, alternativt låter någon annan behörig sotare utföra lagstadgad rengöringen på sin fastighet. Kompetenskrav för att utföra sotning är genomgången skorstensfejarexamen (20 veckors heltidsstudier i MSB:s regi). Kompetenskrav för att verka som skorstensfejartekniker är genomgången skorstensfejarteknikerexamen (40 veckor halvfartsstudier i MSB:s regi). Brandskyddskontroller får utföras av den som avlagt examen som skorstensfejartekniker eller skorstensfejare som avlagt teknikerexamen. 6.5 Sotning Det finns ca 7050 anläggningar som ska sotas i kommunen, inklusive imkanaler i storkök har 139 personer medgivande att utföra egensotning. 6.6 Brandskyddskontroller Objekt som ska genomgå brandskyddskontroll delas upp i 2-års objekt, 3- årsobjekt och 6-årsobjekt. 2-årsobjekt är imkanaler i storkök, 3- årsobjekt vid normal drift med tung eldningsolja eller fast bränsle. 6-årsobjekt vid lägre användande, tex fritidshus, samt pelletsanläggningar. 12 Statistik visar att förekomsten av brandvarnare i bostäder där det brunnit de senaste fem åren är lägre i Sotenäs kommun än i flera av de jämförbara kommunerna och riket. Det finns dessutom en stark koppling mellan brandens utveckling och förekomsten av fungerande brandvarnare. För Sotenäs del är andelen bostadsbränder där branden är släckt eller där det bara är rökutveckling vid räddningstjänstens ankomst jämförelsevis mindre än för övriga riket. 6.7 Olycksundersökning Olycksutredningar skall efter genomförda räddningsinsatser genomföras enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 men också djupstuderas vid de tillfällen det bedöms intressant. Syftet är att förhindra liknande olyckor och öka räddningstjänstens kunskap och effektivitet. Olyckor med dödlig utgång och när räddningstjänstpersonal skadas skall alltid djupstuderas. Styrkeledare gör en första olycksutredning i samband med ifyllande av insatsrapporten. Personal med kompetens inom olycksutredning ansvarar för olycksutredningar som djupstuderas. Trafikolyckor är den vanligaste dödsorsaken vid händelser som räddningstjänsten rycker ut på i kommunen. Räddningstjänsten ska därför delta vid olycksundersökningar tillsammans med trafikverket och polis. Förslag på åtgärder för att förhindra liknande olyckor ska förmedlas till den myndighet som är ansvarig inom respektive område. 6.8 Tillsyn allmänt Strategi för tillsynsverksamheten Tillsyn utförs för att säkerställa att de krav som ställs i lagen om skydd mot olyckor (2003:778) och LBE och därtill hörande

57 föreskrifter efterlevs. Syftet är att förebygga bränder och andra olyckor samt minska skador till följd av dessa. Tillsyn kan vara planerad eller behovsrelaterad. Räddningstjänsten skall diarieföra förelägganden enligt LBE och LSO. Förelägganden och avvikelser redovisas till kommunstyrelsen Föreläggande med vite eller förbud med vite skall beslutas av kommunstyrelsen. 6.9 Lagstöd för tillsynsverksamheten Lagstöd för tillsynsverksamheten 5 kap. 2. Kommunen är tillsynsmyndighet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Om någon inte vidtar en åtgärd som denne är skyldig att vidta enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten vidta åtgärden på dennes bekostnad. Tillsynen är ordnad enligt följande: Tillsyn över den enskildes skyldigheter enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 2 kap. 2 görs över byggnader, anläggningar och verksamheter för att säkerställa ett skäligt brandskydd och i vissa fall att det finns utrustning för livräddning vid annan olycka än brand. Tillsyn över skyldigheten att till kommunen i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet (SKR). Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 2 kap. 3 ska skriftlig redogörelse för brandskyddet (SKR) lämnas för byggnader eller andra anläggningar där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrift om skriftlig redogörelse av brandskyddet (SRVFS 2003:10) anger vilka som ska lämna ska skriftlig redogörelse för brandskyddet (SKR). Kommunen får meddela föreskrifter om frister för när redogörelsen ska lämnas in. Tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) 16 görs avseende hanteringen av brandfarliga och explosiva varor. Nedanstående lagrum är styrande för den förebyggande verksamheten: Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor LSO Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor FBE, Statens räddningsverks föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet, SRVFS 2003:10 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om Systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3 13

58 6.10 Tillsynsförrättares förordnande och kompetens Tillsynsförrättare utses av kommunens räddningschef. Den som är utsedd att genomföra tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) skall ha erforderlig utbildning och kunskap. För att genomföra tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) på enklare objekt skall tillsynsförrättaren ha genomgått Myndigheten för samhällsskydd och beredskap s (MSB) utbildning för tillsyn och olycksförebyggande kurs A eller motsvarande. För att genomföra tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) på särskilda objekt skall tillsynsförrättaren ha genomgått Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) utbildning kurs B eller motsvarande Tillsynsintervaller Tillsynsintervaller för tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Tiden mellan tillsynerna beslutas normalt av tillsynsförättaren i samråd med räddningschefen med hänsyn till den risk för brand eller annan olycka som föreligger. Tillsynsintervallet baseras även på hur ägaren och/eller nyttjanderättshavaren arbetar med det systematiska brandskyddsarbetet för verksamheten, byggnaden och organisationen, samt hur efterlevnaden av Lag om skydd mot olyckor (LSO) samt Lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE) sköts. Räddningschefen och av räddningschefen delegerad tillsynsförättare kan även besluta att tillsyn skall ske på objekt med likartade verksamheter i så kallad tematillsyn, vilket innebär att räddningstjänsten kan frångå planerat tillsynsintervall. Underlag för en sådan bedömning kan vara lokala eller nationella inträffade händelser eller rapporter. Tillsyn kan även utföras på förekommen anledning (särskild tillsyn) 6.12 Tillsyn hamnar och badplatser Sotenäs kommun är en turistkommun som ökar från ca invånare till personer under de mest hektiska veckorna sommartid. Trycket på gästhamnar, bryggor och båtplatser är stort under sommarmånaderna. Säkerheten runt dessa platser skall dokumenteras av nyttjanderättshavare genom egenkontroll av livräddningsutrustning och regelbunden tillsyn av räddningstjänsten Tillsyn enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara Frister och omfattning för tillsyn av brandfarlig vara finns inte reglerade i lagstiftningen utan kan bestämmas av den myndighet som utövar tillsynen. För att underlätta tillsynsverksamheten både för räddningstjänsten och verksamhetsutövaren så kommer tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) göras samtidigt. Frister för tillsynen enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) kommer att samordnas Farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (2:4 anläggningar) Länsstyrelsen fastställer vilka anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap 4 lagen om skydd mot olyckor. I Sotenäs kommun är Kungshamnsfiskarnas AB:s verksamhet på Guleskär den enda verksamheten som är klassad som farlig verksamhet. 14

59 6.15 Tillsynsplan Räddningstjänsten skall fastställa en tillsynsplan. I planen skall beskrivas vilka beslutsunderlag som ligger till grund för tillsyn samt var och hur tillsyn skall genomföras. Planen skall revideras minst en gång per år. Räddningstjänsten skall även hålla ett register över de verksamheter och byggnader som omfattas av tillsyn Tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara Räddningstjänsten skall vara tillståndsmyndighet för hantering av brandfarlig och explosiv vara enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara SFS 2010:1011. Verksamheten skall bedrivas på ett effektivt sätt för att ge sökande en god service. Svar på ansökan skall ske skyndsamt dock senast 3 månader från det att fullständig ansökan inkommit till räddningstjänsten. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet får handläggningen utökas med ytterligare 3 månader 6.17 Samverkan Räddningstjänsten samverkar inom den förebyggande verksamheten med ett flertal parter och myndigheter som har verksamheter inom kommunen. Exempel på samverkande parter/myndigheter är polis, ambulans, kustbevakning, sjöräddning, sjöfartsverket, Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap (MSB), länsstyrelsen och Statens Geotekniska Institut. Inom kommunen skall räddningstjänsten delta med representant vid LOTS-gruppmöte. LOTS-gruppens uppgift är att hjälpa företagare med frågor som rör etablering i kommunen. Ansvariga för förebyggande verksamheterna på räddningstjänsterna i Fyrbodal och västra Götaland träffas regelbundet för fortbildning samt erfarenhetsutbyte Plan- och byggprocessen Den plan- och byggprocess som kommunen ansvarar för utgör en stomme i samhällets arbete med skydd mot olyckor och lägger grunden till ett tryggt och säkert samhälle. Räddningstjänsten innehar genom sina uppdrag en viktig kompetens och erfarenheter som skall komma kommunen till del i detta arbete. Räddningstjänsten skall därför aktivt och på ett naturligt sätt delta i alla relevanta delar i denna process. Räddningstjänsten skall hålla resurser och kompetens för att kunna svara på remisser och andra förfrågningar från andra myndigheter. Remissförfrågningar som inkommer till räddningstjänsten är bland annat från byggnadsnämnden, tillståndsärenden från polisen och tillstånds-ärenden från den kommunala instans som hanterar tillstånd för servering av alkohol Eldningsförbud Lagstödet för eldningsförbud återfinns i 10 kap st. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) som säger att regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande före byggande åtgärder mot brand. Regeringen har i sin tur möjlighet att överlåta åt en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela dessa föreskrifter. I 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) framgår att regeringen överlåtit rätten att meddela dessa föreskrifter åt länsstyrelser och kommuner. Sotenäs kommun följer MSB s vägledning om eldningsförbud och har två nivåer, eldningsförbud och skärpt eldningsförbud. Skärpt eldningsförbud kan vara aktuellt när brandrisken i skog och mark når extrema nivåer. 15

60 6.20 Ökat brandskydd i kustnära kulturbebyggelse Räddningstjänstens riskanalys tar upp brand i tätbebyggda områden med äldre trähus som en särskilt stor risk. Då det i stor utsträckning saknas byggnadstekniska lösningar eller begränsningar i form av tillräckliga avstånd mellan byggnader kan en brand sprida sig mycket snabbt och vara mycket svår att få kontroll över. Räddningstjänsten har därför arbetat fram en brandskyddsstrategi för Gamla Smögen. Strategin är politiskt antagen och redovisar konkreta åtgärder för att förhindra eller begränsa konsekvenserna av en brand i den täta bebyggelsen. 7. Räddningsinsats Med räddningstjänst menas enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) insatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778) 1 kap 2 ) Lagen tydliggör även vilka kriterier som ska gälla för att det ska röra sig om räddningstjänst och därmed vara statens eller kommunens uppgift. 7.1 Räddningstjänstens ledning I en kommun skall det finnas en räddningschef. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare men får utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att vara räddningsledare. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 3 kap. 16 ) Räddningschefen, leder räddningstjänstens verksamhet samt är ansvarig för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad enligt Lagen om skydd mot olyckor 16 (LSO) 2003:778. Räddningschefen utser behörig personal (räddningsledare) som kan leda en räddningsinsats. 7.2 Räddningstjänstens förmåga Vid normalberedskap finns räddningsstyrkor placerade i Kungshamn och Hunnebostrand samt brandvärnet på Malmön. Dessa ska kunna ingripa vid olyckor som hotar liv och hälsa, egendom och miljö. Utifrån aktuell händelse byggs resurserna upp och förmågan skapas ute på skadeplats. Räddningstjänsten ska aktivt verka för att bedriva utvecklingsarbete och kompetenshöjande åtgärder inom den operativa förmågan. (se bilaga 6) 7.3 Insatsförmåga Förmåga vid mindre olyckor under normal beredskap Räddningsstyrkorna i Sotenäs kommun har förmågan att självständigt klara av följande olyckshändelser: Invändig livräddning med rökdykare. Släckning eller begränsning av brand i mindre byggnad, t ex normalstor lägenhet eller villa. Släckning eller begränsning av mindre brand i det fria. Släckning av spillbrand (max 300m²) vid tankbilsolycka Losstagning av fastklämda personer, t.ex. vid trafikolyckor. Räddningsinsatser i sjöar, hamnar och annat kommunalt vatten vid s.k. ytlivräddning. Livräddning vid kemikalieolycka. Omhändertagande av mindre utsläpp av kemikalier.

61 Bekämpning av mindre oljeutsläpp. Övrig räddningstjänst, t.ex. djurlivräddning, ras, skred, stormskada, översvämning, elolycka mm. Räddningsinsats med vattendykning Förmåga vid större olyckor under normal beredskap Samverkan med andra räddningstjänster i norra Bohuslän, gör att det även finns en förmåga att hantera större olyckor eller flera samtida olyckor. Samverkan ger också en större uthållighet i organisationen vid långvariga insatser. Med hjälp från annan station kan räddningstjänsten klara av: Att påbörja en insats med rökdykare i hög riskmiljö och med krav på skydds grupp. Släckning eller begränsning av stora bränder, t ex vindsbränder eller brand i stora byggnader Släckning eller begränsning av större brand i det fria Avancerad livräddning vid trafikolycka Begränsning av större utflöde av kemikalier Bekämpning av mindre oljeutsläpp i sjöar, hamnar och annat kommunalt vatten. Upprätta uppsamlingsplats- och saneringsplats för skadade Avvikelser från normalberedskap kan ske i samband med flera räddningsinsatser eller vid särskilda omständigheter. Räddningstjänsten kommer under de närmaste åren att jobba för att säkerställa ledningsförmågan vid större händelser genom att trygga behovet av 5 ledningsnivåer och förmågan till systemledning. 7.4 Räddningsinsats: särskilda händelser Öar och skärgård Olycka på/i vatten, eller på ö utan vägförbindelse är en lågfrekvent händelse på Bohuskusten trots omfattande skärgårds- och vattenområden. En olycka som inträffar på/i vatten eller på ö utan vägförbindelse behöver hanteras annorlunda än vad som hade varit fallet om den inträffat på fastlandet. Typsituationen omfattar en insatsmiljö som kräver särskilda förberedelser och resurser. Man kan betrakta olyckorna inom detta område som två kategorier: drunkningstillbud och övriga olyckor på/i vatten. olyckor på öar utan vägförbindelse. Oljepåslag på öar, kustlinje och kommunalt vatten. Drunkning Totalt dog 57 personer i drunkningsolyckor i Sverige under Vid drunkningstillbud är tidsaspekten avgörande för skadeutfallet. Förmåga att ytlivrädda finns på varje station och en gemensam räddningsdykarorganisation för Norra Bohuslän ansvarar Sotenäs för. Olyckor på öar utan vägförbindelse. För att öka förmågan vid insats på öar och kommunalt vatten ska samverkan med Sjöräddningssällskapet (SSRS) utökas. Samarbetet är viktigt vid olyckor som drunkning, båtolyckor och dykolyckor. Det ska ske genom planerad övningsverksamhet och larmning av sjöräddningen i tidigt skede. 17

62 Oljepåslag på öar, kustlinje och kommunalt vatten. Oljeskyddsplan för kommunen finns och är antagen av fullmäktige. Räddningstjänsten ska ta initiativ till en väl fungerande samverkan med kust-bevakningen. Genom övning och förebyggande arbete ska samarbetet förtydligas vad gäller rutiner för larmning samt ledning vid gemensamma insatser. Vindkraftverk Räddningstjänsten Sotenäs har ingen egen förmåga att hantera höghöjdsräddning från vindkraftverk. Vid händelse i vindkraftverk behöver räddningstjänsten samverka med andra samverkande parter för att kunna genomföra en räddningsinsats. 7.5 Beredskapsstyrkor och insatstider Beredskapsstyrkor finns i Kungshamn och Hunnebostrand. Det finns även ett frivilligt brandvärn på Malmön. Ort Styrka Anspänningstid Kungshamn 5 5 minuter Avvikelser från normalberedskap kan ske i samband med flera räddningsinsatser eller vid särskilda omständigheter. Beslut om avvikelse fattas av räddningschefen i beredskap. Vid räddningsinsatser som förstärkning till annan kommun eller vid större omfattande räddningsinsatser kommer beredskapen för nya händelser att säkerställas genom gränslösa räddningstjänst och systemledning. Beslut om avvikelse fattas av räddningschef i beredskap. Genom normativ och strategisk ledning hanterar räddningschef i beredskap förmågan till insatser vid ytterligare händelser. 7.6 Samverkan Genom samverkansavtal mellan kommunerna Sotenäs, Tanum och Strömstad finns det två räddningschef/ insatsledare i beredskap. Dessa har det övergripande ansvaret för ledning och samordning av den operativa räddnings-tjänsten i de tre kommunerna. Räddningschef i beredskap och insatsledare har 90 sekunders svarstid. Räddningstjänsten Sotenäs har avtal med ett flertal olika aktörer, se bilaga 5. Hunnebostrand 5 5 minuter Malmön 4 - Anspänningstiden är normalt 5 minuter men kan utökas för en brandman i respektive beredskapsstyrka om det kan ske utan försämringar i arbetsmiljön och nedsatt insatsförmåga. Räddningsstyrkorna når huvuddelen av kommunens invånare enligt nedanstående ungefärliga responstider, se tabell. Ort/kommundel Kungshamn Hunnebostrand Smögen-Kleven området Bovallstrand Väjern Hovenäset Insatstid < 10 min < 10 min < 20 min < 10 min < 10 min < 10 min 18

63 7.7 Kompetens I tabellen redovisas den lägsta kompetens som behövs för att försäkra allmänheten om en tillfredsställande utbildningsnivå. Funktion Räddningschef Kompetens Brandingenjör+RUB, alt Räddningsledare B/ Brandmästarexamen + Tillsyn B snabb hjälp till de enskilda. Detta har brutits ner i målsättningar för hur kommunen ska hjälpa de enskilda och samhället. För den som ringer ett 112-samtal är tiden till att hjälp anländer av stor betydelse. Tiden från att ett nödsamtal tas emot till att räddningstjänstresurser är på plats kallas för responstid. För att bedöma hur snabba vi är följer vi upp responstiden, eftersom den är uppföljningsbar och relevant för de enskilda. Stf räddningschef Brandinspektör Räddningschef i beredskap Insatsledare Styrkeledare Brandman Brandman RiB Brandingenjör+ RUB, alt Räddningsledare B/ Brandmästarexamen + Tillsyn B Räddningsledning B + Tillsyn B Brandingenjör+ RUB, alt Räddningsledare B/ Brandmästarexamen + Tillsyn B Brandingenjör+ RUB, alt Räddningsledare B/ Brandmästarexamen + Tillsyn B Räddningsledning A Skydd mot olyckor/rib utbildning RIB Intro - GRIB Medianen av responstiden ska minska. Responstiden vid olyckor ska understiga 13 minuter i 50 % av fallen. Responstiden vid olyckor ska dock inte överstiga - 30 minuter på platser med fast vägförbindelse Detta görs genom att följa upp: Responstidens fördelning Responstidens fördelning på platser med fast vägförbindelse. Antal insatser där insatsen fördröjts. Dessutom görs speciell uppföljning av insatser med relativt långa insatstider för att skapa en bild av vilka egenskaper dessa fall har och möjliggöra åtgärder för att korta responstiderna. 7.9 Antalet bränder i det fria och dess konsekvenser ska minska 7.8 Snabb hjälp till den enskilde Responstid En av de viktigaste aspekterna för räddningstjänstverksamhet som kopplar direkt till de nationella målen i Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 är Sotenäs skiljer sig lite då det gäller bränder i det fria i förhållande till de jämförda kommunerna och Västra Götalands län. Det har under perioden inträffat fler bränder än jämförelsekommunerna. Antalet bränder och dess konsekvenser skall minska. 19

64 Detta följs upp genom att: Kontinuerligt genomföra övningar i syfta att höja förmågan att agera vid en brand. Utvärdera räddningsinsatser. Samverka med andra berörda myndigheter och informera allmänheten om risker 7.9 Olycksutredningar Fördjupade olycksundersökningar skall utföras av räddningstjänsten enligt följande: Bränder i bostäder Alla insatser med allvarligt skadade eller döda personer Alla insatser med personer över 65 år eller funktionshindrade inblandade Alla drunkningsolyckor 7.10 Brandvattenförsörjning Grundförutsättningen för att en räddningsinsats vid en brand ska kunna genomföras effektivt är att det finns tillgång till brandvatten. Ansvaret för att säkerställa att det finns tillgång till vatten för brandvatten i kommunens geografiska ansvarsområde åligger kommunens VA-aktör genom en bestämmelse i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Bestämmelsen reglerar att den allmänna va-anläggningen, när det är förenligt med dess huvudsakliga ändamål, ordnas och drivs så att också andra allmänna intressen som tillgången till brandvattens skall tillgodoses. Grundnivån för brand-vattensystem ska utgöras av vad som anges i Svenskt Vattens anvisningar. Kommunens VA-aktör ansvarar även för att brandvattennät och vattentag levererar de flöden som krävs. Räddningstjänsten ska meddela kommunens VA-aktör för vattentjänster vid större vattenuttag. Räddningstjänsten ska underrättas i god tid när vattenledning till brandpost ska stängas av och när den öppnas igen, när en gammal brandpost tas bort eller ny anordnas. Respektive medlemskommun 20 ansvarar för att räddningstjänsten får tillgång till aktuellt kartmaterial och annan nödvändig geodata avseende brandposternas och vattentagens placering. Även underhåll av brandposter avseende funktion, placering och synlighet ansvarar kommunens VA-aktör för Alarmering och varning till allmänheten Allmänheten och den enskilde kan vid en olycka larma räddningstjänsten via nödnummer 112. Utlarmning av räddningstjänsten verkställs av SOS Alarm AB genom förutbestämda larmplaner. Utlarmningen säkerställs genom tre av varandra oberoende larmvägar; digital utlarmning via ADSL och via Rakel. Via egen utrustning sker utlarmning från merparten av de anläggningar och fastigheter som har automatiskt brandlarm. Information eller varning till allmänheten i samband med räddningsinsatser ska vid behov tillgodoses genom räddningsledarens försorg. Räddningsledaren kan även via radio och television sända myndighetsmeddelande i form av varningsinformations- eller servicemeddelande. Vid avbrott eller störningar i alarmeringsfunktionen kan allmänheten larma räddningstjänsten från respektive räddningsstation eller via utställda räddningsfordon i kommunen 7.12 Västra Götalandsregionen Enligt avtal med Nu- sjukvården utför räddningstjänsten, IVPA. Vid befarat hjärtstopp larmas IVPA om resurser finns. IVPA kan också begäras direkt av ambulanspersonal. Suicidprevention ingår i räddningstjänstens åtagande enligt LSO.

65 7.13 Hamnar och gränser i vattnet En kommun ska i förekommande fall lämna uppgifter om hamnar och deras gränser i vattnet (FSO 3 kap. 3 ). Räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatser inom kommunens vattengräns, se bilaga 4. Utanför dessa områden är det att betrakta som statlig räddningstjänst där sjöfartsverket ansvarar för sjöräddningstjänst och Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst Framtida förmåga och utmaningar Enligt 3 kap. 8 i LSO ska handlingsprogrammet utöver vilken förmåga kommunen har under mandatperioden även anges förmåga och resurser som kommunen avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Riskerna i samhället ökar och det är en utmaning för räddningstjänsten att följa med i och anpassa verksamheten efter samhällsutvecklingen och samtidigt säkerställa att verksamheten bibehåller förmågan inom redan kända områden. Riskanalysen enligt LSO redogör för en rad risker dit en mängd olyckor kan kopplas. Oavsett händelse behöver räddningstjänsten ständigt utveckla förmågan till ledning och samverkan. Räddningstjänsten vill arbeta för att stärka kompetensen inom både övergripande ledning och ledning inom skadeområdet. Denna förmåga ska stärkas för att kunna hantera olika typer av händelser och utgöras av ett flexibelt ledningssystem som kan anpassas utifrån rådande situation. Räddningstjänsten verkar för att intentionerna enligt vägledningen Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar ska vara en utgångspunkt för samverkan och ledning. Genom att utveckla ledningsorganisation utökas även förmåga att stödja andra myndigheter och organisationer. Vid omfattande räddningsinsatser finns behov av att ta hjälp av både räddningsresurser och ledningspersonal. För att hantera detta krävs särskild förmåga att både ta emot och leda dessa resurser. Det är svårt att förutspå vilka nya risker och hot som väntar i framtiden. Därför vill räddningstjänsten arbeta för att utveckla räddningspersonalens mentala förmåga. Med mental förmåga menas en mental förberedelse till att vara beredd på det oväntade. En mental förmåga krävs för att kunna hantera ytterst svåra situationer som vid suicid eller vid olyckor där egna medarbetare är drabbade. Det krävs en mental förmåga för att kunna reagera och agera på otydliga signaler, till exempel en bilbrand som i själva verket är ett terrorangrepp eller gasutsläppet som varken syns eller känns men som finns där. En del komplexa byggnationer och objekt medför utmaningar för räddningstjänsten i samband med räddningsinsats. Räddningstjänstens förmåga har begränsningar både tekniskt och fysiskt. Som exempel finns begränsningar i förmåga gällande utvändig släckning för större industribyggnader och utvändig livräddning från byggnader högre än 11 meter, möjlighet till rökdykning långt in i undermarksanläggningar, invändig insats vid bränder i parkeringsgarage under mark i kombination med alternativa bränslen i fordon samt bränder i större fartyg. Begränsningar kan bero på tillgänglig utrustning, kostnader, räddningstjänstens ansvar och roll, arbetsmiljölagstiftning eller andra faktorer, som sammantaget balanserar den förmåga som räddningstjänsten kan ha. Räddningstjänsten kommer aktivt att arbeta för att stärka förmågan inom följande prioriterade områden: 21

66 systemledning och gränslös räddningstjänst innan halvårsskiftet 2022 tillsammans med andra aktörer öka förmågan att ta emot hjälp vid omfattande räddningsinsatser mental förberedelse hos räddningspersonalen ledning och samverkan (exempelvis stabsarbete) med andra aktörer vid långvariga händelser avsiktliga händelser och pågående dödligt våld (PDV) förmåga till utvändig livräddning från högre byggnader än 11 meter. brandbekämpning av industribyggnader komma snabbt fram till plats vid livräddande tidskritiska olyckor (responstid). Dessutom behöver förmågan vid räddningstjänst under höjd beredskap stärkas. Arbetet inom området ligger i stora delar är utanför handlingsprogrammet enligt LSO. Civilt försvar regleras även i annan lagstiftning, exempelvis LEH, och är dessutom beroende av fortsatt nationell försvarspolitisk inriktning och reglering mellan stat och kommun. 8. Förmåga under höjd beredskap 8.1 Riskanalys Enligt försvarsberedningens rapport (Motståndskraft, DS 2017:66 ) kan ett väpnat angrepp mot Sverige inte uteslutas. Rapportens slutsats tar sin utgångspunkt i ett förändrat omvärldsläge. Räddningstjänstens planeringsunderlag utgörs av beskrivningarna i FOI typfall 4 respektive typfall 5 (Hotbildunderlag i utvecklingen av civilt försvar FOI Memo 5089 och Utdragen och eskalerande 22 gråzonsproblematik FOI Memo 6338). Typfall 4 beskriver tänkbara mål för ett fientligt angrepp, medan typfall 5 beskriver hela den glidande gråzonsskala som kan antas föregå ett skede där Sverige utsätts för rena stridshandlingar. En stor skillnad är att händelser beskrivna i typfall 5 hanteras utifrån fredstida förhållanden. En analys av de mål som beskrivs i typfall 4 och som skulle kunna bli utsatta för avståndsbekämpning med olika former av fjärrstridsmedel finns inom räddningstjänstens geografiska område. Ett objekt eller område som utsätts för någon form av avståndsbekämpning kan antas förorsaka större skadeutfall på liv egendom och miljö, än de fredsmässiga olyckorna. Exempelvis kan brandbekämpning och inträngning i raserade i raserade byggnader för att undsätta instängda människor behöva utföras. Det kan heller inte helt bortses från att en angripare kan nyttja kemiska, biologiska och nukleära stridsmedel (kärnvapen) eller fällande av ammunitionseffekter. 8.2 Tillkommande uppgifter för kommunal räddningstjänst under höjd beredskap Enligt lag om skydd mot olyckor ska kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap ansvara för: 1. Upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden 2. Indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel 3. Kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt de tillkommande uppgifterna ska kunna fullgöras. 4. Personal inom kommunens organisation för räddningstjänst ska under höjd beredskap delta i åtgärder för första

67 hjälpen åt och transport av skadade samt för befolkningsskydd. Under höjd beredskap får länsstyrelsen föreskriva om undantag från de behörighets som enligt Lag om skydd mot olyckors 3 kap 9 om behörighet för räddningsledare. Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvars myndighet inom länet med rätt att besluta om användning av personal inom Sotenäs organisation för räddningstjänst för uppgifter som inte berör den egna kommunen för omfördelning mellan kommunerna i länet. 8.3 Räddningstjänstens organisation och förmåga under höjd beredskap Höjd insatsförmåga För att säkerställa en höjd insatsförmåga för ev. storskaliga händelser eller flera pågående händelser är räddningstjänstens personal krigsplacerad vid räddningstjänsten. Brister i personalorganisationen och personalersättning sker i första hand genom överenskommelse med pensionsoch förtidsavgången personal. I ett senare skede ska räddningstjänsten ha förmåga ta emot personal uttagen och utbildad med civilplikt. Sådan uttagning och utbildning sker för närvarande inte. Vidare kan på beslut av räddningschefen övergång till tvåskiftstjänstgöring ske, varvid insatsstyrkornas numerär dubbleras. Styrkorna kan endera förläggas vi respektive brandstation eller ha beredskap i bostad eller på annan plats. Viss äldre brandmateriel ges längre nyttjandetid och nyttjas normalt för övnings- och utbildningsverksamhet samt som resursförstärkning under höjd beredskap Livräddning och brandsläckning i rasmiljöer I stora delar saknas förmåga att röja rasmassor och genomföra inträngning i skyddsrum eller skyddade utrymmen. Fram till dess sådan utbildning genomförs och materiel ställs till räddningstjänstens förmåga avses uppgiften lösas genom samverkan med kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Utbildningsplaner för uppbyggnad av kompletterande förmågor för höjd beredskap ska utarbetas under mandatperioden Ledning I första hanteras frågan genom avtal och samverkan med SOS och överenskommelse med räddningstjänster i Västra Götalands län. Närmare beskrivning följer av räddningstjänstens lednings- och stabsinstruktion. Alternativ ledningsplats finns planlagd i kommunen Utmärkning av farligt område Räddningstjänsten saknar/har mycket begränsad förmåga att indikera farliga områden. Avspärrning sker på enklaste sätt. Räddningstjänsten har begränsad förmåga att hävda en avspärrning. Samverkan i dessa fall måste ske med Försvarsmakten och Polismyndigheten. Räddningstjänsten saknar förmåga att röja farliga områden (lätta ammunitionseffekter). Insats genom sådant område för att undsätta instängda i byggnader får hanteras genom nyttjande av för tillfället tillgängliga allmänna resurser med beaktande av personalsäkerhet Indikering och sanering av personer och områden som utsatts för kemiska, biologiska eller nukleära stridsmedel Deltidsstyrka har förmåga att genomföra livräddande i område som utsatts för farligt ämne. Räddningsvärnet på Malmön har 23

68 begränsad förmåga att medverka i personsanering. Samtliga personal i operativ tjänst har tillgång till Skyddsmask 90 för skydd mot kemiska stridsmedel. Mätningsställen för radioaktiv strålning finns på särskilt utsedda i kommunen. Kommunens miljöenhet ansvara för att återkommande mätningar utförs och resultat redovisas till berörd myndighet/ instans Personalens medverkan i första hjälpen åt skadade och transport av skadade All operativ insatspersonal vid räddningstjänsten har grundläggande utbildning i första hjälpen. Förbandsmateriel finns i fordon och dels i förråd. I förråd finns filtar och bårar. Räddningstjänsten har begränsad förmåga att biträdande vid transport av skadade men förmågan kommer att tittas över under kommande mandatperiod. Övning i arbete på stor skadeplats med flera skadade människor ingår i den ordinarie övningsverksamheten Alarmering och varning Utalarmering av räddningsenheter sker primärt som under fredsförhållanden. För den händelse att ordinarie alarmeringskedja inte fungerar hänvisas hjälpsökande till respektive brandstation eller annan grupperingsplats. Kommunen är utrustad med utomhusvarning (VMA) i följande samhällen: Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand och Malmön Lämna och ta emot stöd I första hanteras frågan genom samverkan med regional larmcentral. Räddningstjänsten ska ha förmåga att på order från länsstyrelsen avdela personal och materiel. Grundberedskap ska dock kunna upprätthållas över ytan. Personalersättningsreserv kan inkallas i sådant läge. Räddningstjänsten ska vidare ha förmåga att ta emot resurser avdelade från andra räddningstjänstorganisationer Medverkan i befolkningsskyddet Samverkan skall ske med kommunens övriga förvaltningar såväl före som under höjd beredskap. För närvarande finns ingen hemskyddsorganisation inrättad. Etableras sådan ska det vara en naturlig samverkanspart för räddningstjänsten. Det finns heller inget lager av skyddsmasker till civilbefolkningen. Räddningstjänsten ska vara beredd att tillsammans med andra, främst polisen, medverka vid utrymning Krigsduglighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utarbetat ett verktyg för att fastslå och följa upp ambitionen i den egna krigsorganisationen. Verktyget bygger på arbete med antaganden innebärande många gånger kvalificerade gissningar i frågor där kontrollerbara fakta för stunden saknas. Utgångspunkten är fredsorganisationen omställd på krigsfot. Eventuell tillförsel har civilpliktig personal och statliga materialresurser i framtiden har inte beaktats. KDU-verktyget innehåller fyra dimensioner (personaluppfyllnad, utbildad och övning, lokaler och stödsystem samt styrdokument och planer). Varje dimension är indelad i fem nivåer där fem är den högsta och ett den lägsta. Ambition framåt handlar i första hand om fortsatt utbildning och övning av personalen och samverkande parter/ aktörer som t.ex. samhällsbyggnadsförvaltningen. Viss materiel för att öka förmåga under höjd beredskap behöver köpas in. Räddningstjänstens personal är krigsplacerad. 24

69 9. Egenkontroll och uppföljning De nationella målen och den övergripande visionen som anges i handlingsprogrammet används för planering av uppföljningsaktiviteter. Uppföljningarna utförs tre gånger per år och rapporteras till kommunstyrelsen och tillsammans med eventuella förslag till förändring och styrning. Uppföljningarna görs till stor del genom nyckeltalsmätning och analys. För att följa upp om likvärdigt skydd i nationellt perspektiv uppnås görs en jämförelse med likvärdiga kommuner. De genomförda insatserna följs upp i olika omfattningar beroende på insatsens komplexitet samt konsekvensutfall. I en del fall genomförs även intervjuer med drabbade för att följa upp deras förmåga att förebygga och ingripa. Det gäller även deras uppfattade känsla av trygghet och säkerhet. Säkerhetsmål 1: Den enskildes förmåga att själv kunna förebygga och hantera olyckor ska öka. Prestationsmål förebyggande A Räddningstjänsten ska kontinuerligt informera och ge rådgivning till allmänheten om skydd mot olyckor. B Räddningstjänsten ska kunna erbjuda utbildningar med avseende på skydd mot olyckor. C Kommunens alla skolbarn i årskurs 2, 5 och 8 skall ges kunskaper om brandrisker, hur man skyddar sig mot bränder och personolyckor samt allmän riskmedvetenhet. 25 D Sotenäs kommuns personal skall kontinuerligt utbildas i förebyggande skydd mot olyckor, HLR skadeavhjälpande åtgärder. Prestationsmål operativt E All operativ personal i räddningstjänsten ska ha grundläggande kunskap om förebyggande av brand och olyckor för att kunna ge råd till den enskilde. F Upptäckter som görs under insats eller övning och som har betydelse för det förebyggande skyddet mot olyckor ska förmedlas till ansvarig personal inom räddningstjänsten. G Förenklad uppföljning av insats ska göras med avseende på brand i byggnad. Säkerhetsmål 2: Antalet bostadsbränder ska minska och ingen människa ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand i bostad Prestationsmål förebyggande A Bygglovsärenden som beviljas i kommunen skall erbjudas det brandtekniska myndighetsstöd som krävs för att minimera skador på människor, egendom och miljö i händelse av brand B Utföra områdesbesök i bostadsområde där brandskyddsinformation erbjuds. Årligen skall minst 5 områdesbesök utföras. C Samverka med hemtjänstpersonal för att kunna nå ut till personer som är utsatta för en högre risk för att omkomma och skadas på grund av brand i bostad, utbilda hemtjänstpersonal i individanpassat brandskydd. D Verka för att enskilda med begränsad förmåga att själva agera i samband med brand, ska erbjudas individanpassade

70 brandskyddsåtgärder. Erbjuda hembesök med rådgivning i samband med biståndsbedömning. E Alla bostadsbränder ska följas upp genom en olycksundersökning. Prestationsmål operativt F Objektsorienteringar ska genomföras i bostadsområden, dessa ska leda till framtagandet av insatsplaner. G Utveckla metod och teknik inom området brand i byggnad samt öva detta regelbundet (minst en gång per år) i realistisk miljö. Säkerhetsmål 3: Antalet omkomna och svårt skadade i trafiken ska minska Prestationsmål förebyggande A Insatsstatistik ska analyseras för att kunna identifiera olycksdrabbade korsningar/vägavsnitt. Berörda myndigheter skall informeras. B Samverka i olika forum med berörda myndigheter i syfte att uppnå en förbättring av trafiksäkerheten. D Räddningsstyrkorna i Kungshamn och Hunnebostrand ska öva trafikolycka vid mints ett tillfälle per år. Säkerhetsmål 4: Antalet omkomna på grund av drunkningsolyckor skall minska. Prestationsmål förebyggande A Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor skall utföras kontinuerligt på kommunens gästhamnar, badplatser och liknande vattennära anläggningar. B Räddningstjänsten skall verka för att förebygga drunkningsolyckor. C Räddningstjänsten ska erbjuda utbildning för hamnvärdar årligen. D Räddningstjänsten ska aktivt verka för att höja kunskapsnivån med avseende på vattensäkerhet. Prestationsmål operativt E Räddningsstyrkorna i Kungshamn och Hunnebostrand ska vid minst ett tillfälle per år genomföra övning i vattenlivräddning. F Räddningsstyrkorna i Kungshamn och Hunnebostrand ska genomföra övningar ihop med SSRS. Prestationsmål operativt C Utvärdering av framtagna rutiner för räddningsarbete på väg ska genomföras. Vid räddningsinsatser på väg ska buffertfordon användas för att skydda den egna personalen samt samverkande personal. Säkerhetsmål 5: Räddningstjänsten ska aktivt arbeta med riskreducerande åtgärder för boende och besökare med avseende på olyckor med farliga ämnen och ras/skred 26

71 Prestationsmål förebyggande A För att öka säkerheten för personer som vistas i kommunerna ska räddningstjänsten bevaka samhällsplaneringen runtomkring industrier med farlig verksamhet och farligt godsleder med fokus på riskerna. B Räddningstjänsten ska verka för att samtliga detaljplaner som beslutas ska beakta de risker för olyckor som är aktuella i det specifika området. Prestationsmål operativt C Samverkansövningar med kommunledningarna och andra aktörer ska genomföras årligen med särskild inriktning på större olyckor som berör kommunen som helhet. Säkerhetsmål 6: Räddningstjänsten ska arbeta för att de brandtekniska skydden i byggnader uppfyller lägst en skälig nivå enligt LSO 2kap 2. Prestationsmål förebyggande A Verka för att nivån på det byggnadstekniska brandskyddet höjs i byggnader inom kommunen. Detta mål skall specificeras i den årliga tillsynsplanen. B Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor skall utföras kontinuerligt enligt årligen framtagen tillsynsplan som skall beakta risken för att brand i byggnad utvecklas till större och mer omfattande brand. C Räddningstjänsten ska kunna erbjuda utbildningar med avseende på skydd mot brand och byggnadstekniskt brandskydd. Prestationsmål operativt D All operativ personal i Räddningstjänsten ska ha grundläggande kunskap om förebyggande av brand i byggnad för att kunna vara rådgivande till den enskilde samt kunna utveckla förmågan att effektivare genomföra räddningsinsatser. E Metod och teknikutveckling inom området brand i byggnad samt regelbundet öva detta. F Förmågan att samverka med andra räddningstjänster och aktörer ska övas med avseende på omfattande brand i byggnad minst en gång vart annat år. Säkerhetsmål 7: Räddningstjänstens personal ska övas i tillräcklig omfattning. Konsekvenser av inträffade händelser skall minskas genom kortare responstider. A Samtlig operativ personal i räddningstjänsten ska genomgå övningar där förmåga efter vad som krävs i tjänsten mäts. B Övningstiden ska var individuellt anpassad utifrån tjänst. RIB personal ska öva minst 50 timmar per år. Insatsledare ska öva minst 20 timmar per år. C För att uppnå högre insatsförmåga ska räddningsstyrkorna ha specifika specialområden D Planer för samverkan med räddningstjänsterna i Strömstad och Tanum och aktörer ska finnas. E Responstider ska minskas genom utökat användande av funktionen första insatsperson (FIP). Måluppföljning, inriktningsmålen återfinns i den årliga verksamhetsplanen och kopplas där till olika indikatorer. Indikatorernas utveckling och måluppfyllanden kan följas i räddningstjänstens del-helårsredovisning. 27

72 8 Referenser Florén, P. Krafft, G. Pernemalm, P. (2016) Framtidsstudie år (MSB1062 december 2016). Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Försvarsberedningen (2019). Värnkraft - Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret (Ds 2019:8). Stockholm. (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Sotenäs. (2019). Nulägesbeskrivning och analys av bakgrundsfaktorer, olyckor och risker i räddningstjänsten Sotenäs-Tanum-Strömstad. Totalförsvarets forskningsinstitut. (2014). Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar. Totalförsvarets forskningsinstitut. 28

73 Bilaga 1 Uppföljning av säkerhetsmål: Presentationsmål Uppfyllnadsgrad 0-25% Uppfyllnadsgrad 26-50% Uppfyllnadsgrad 51-75% Uppfyllnadsgrad % Kommentar 1A 1B 1C 1D 1E 1F 1G Medelvärde: Presentationsmål Uppfyllnadsgrad 0-25% Uppfyllnadsgrad 26-50% Uppfyllnadsgrad 51-75% Uppfyllnadsgrad % Kommentar 2A 2B 2C 2D 2E 2F 2G Medelvärde:

74 Presentationsmål Uppfyllnadsgrad 0-25% Uppfyllnadsgrad 26-50% Uppfyllnadsgrad 51-75% Uppfyllnadsgrad % Kommentar 3A 3B 3C 3D Medelvärde: Presentationsmål Uppfyllnadsgrad 0-25% Uppfyllnadsgrad 26-50% Uppfyllnadsgrad 51-75% Uppfyllnadsgrad % Kommentar 5A 5B 5C Medelvärde: Presentationsmål Uppfyllnadsgrad 0-25% Uppfyllnadsgrad 26-50% Uppfyllnadsgrad 51-75% Uppfyllnadsgrad % Kommentar 4A 4B 4C 4D 4E 4F Medelvärde:

75 Presentationsmål Uppfyllnadsgrad 0-25% Uppfyllnadsgrad 26-50% Uppfyllnadsgrad 51-75% Uppfyllnadsgrad % Kommentar 6A 6B 6C 6D 6E 6F Medelvärde: Presentationsmål Uppfyllnadsgrad 0-25% Uppfyllnadsgrad 26-50% Uppfyllnadsgrad 51-75% Uppfyllnadsgrad % Kommentar 7A 7B 7C 7D 7E Medelvärde:

76

77 Bilaga 2

78 Bilaga 3

79 Bilaga 4 Hamnar och dess gränser i vattnet Gräns mellan kommunal och statlig räddningstjänst i hamnområden

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89 Bilaga 5 Avtal om samverkan Följande samverkansavtal finns upprättade för Sotenäs kommun; Räddningstjänstavtal om kemsamverkan, specialistfunktion för keminsats med Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän och räddningstjänsten Strömstad. Samverkansavtal ömsesidig hjälp inom räddningsregionen i samband med insatser av större omfattning. (Regionsavtal) Gemensam Insatsledare/RCB med Strömstad och Tanums kommuners räddningstjänst. Avtal om utbildning C- körkort. Avtal med saneringsbolaget Entropi AB om kostnadsfria resurser som tillställs räddningstjänsten vid olje- och kemikaliesanering. Avtal med sjukvårdshuvudmannen om sjuktransporter i terräng. Avtal med Försäkringsbranschens Restvärdesräddning i Sverige AB om återställning med ersättning efter olycka på väg och spårområde. Räddningstjänstsamverkan stabsstöd vid större händelser i Västra Götaland. Avtal med SOS Alarm AB om alarmeringstjänster i kommunen. Räddningsdykavtal med Norra Bohusläns kommuner. Avtal om Enhetschef i beredskap för omsorgen i Sotenäs och Tanums kommuner Avtal om IVPA (I väntan på ambulans) larm med NU-sjukvården.

90 Bilaga 6 Förmågebeskrivning Tabellen visar vilka resurser som finns att tillgå vid olika typer av olyckor samt dess förmåga att hantera olika typer av händelser. Utöver detta finns 2 insatsledare/rcb uppdelade på två insatsområden för de tre samverkande kommunerna. Tabell över resurser och nivå på larm 1. Egen kommun Nivå Låg 1-2 räddningsenheter, Insatsledare vid behov Ambulanser Polispersonal 2. Två stationer/sts samverkan Nivå mellan 3-5 räddningsenheter, Insatsledare Ambulanser Polispersonal 3. STS samverkan minst 3 stationer larmade Nivå Hög 6-10 räddningsenheter, Insatsledare och Ledningsstöd Ambulanser Polispersonal 4. Extern hjälp > 10 räddningsenheter eller specialresurs till exempel höghöjdsräddning, Insatsledning och Ledningsstöd Ambulanser Polispersonal * Insats kan påbörjas men resursförstärkning kommer att krävas

91 Två stationer/ Extern Tanum Strömstad Sotenäs STS samverkan hjälp Räddningsstyrkorna har utbildning, övning samt utrustning för att utföra följande insatser. Lägenhetsbrand utvändig livräddning med stege upp till 11 m över mark Deltid Deltid Deltid Deltid Värn NEJ Deltid Deltid 3900 Värn NEJ Lägenhetsbrand utvändig livräddning med stegbil över 11 m över mark NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Livräddning med stege och samtidig livräddning med rökdykare NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Livräddning med rökdykare i bostadsbebyggelse/villabrand. NEJ NEJ NEJ Omfattande brand i tät trähusbebyggelse med lågt brandtekniskt skydd NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* Omfattande brand och livräddning med rökdykare i vårdlokaler med många vårdtagare NEJ* NEJ* NEJ* NEJ NEJ NEJ* NEJ* NEJ * Insats kan påbörjas men resursförstärkning kommer att krävas

92 Omfattande brand, livräddning med rökdykare i hotell och andra tillfälliga boende NEJ* NEJ* NEJ* NEJ NEJ NEJ* NEJ* NEJ Omfattande brand, livräddning med rökdykare i skola och förskola, NEJ* NEJ* NEJ* NEJ NEJ NEJ* NEJ* NEJ Omfattande brand, livräddning med rökdykare i samlingslokaler, NEJ* NEJ* NEJ* NEJ NEJ NEJ* NEJ* NEJ Insats mot brand i campingenheter, livräddning med rökdykare kan förekomma NEJ* NEJ* Insats mot båtbränder i gästhamnar livräddning med rökdykare kan förekomma NEJ* NEJ* Insats mot brand i drivmedelsstationer NEJ* NEJ* Brand eller utsläpp av farliga ämnen inom industrianläggning NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* Insats mot brand eller utsläpp av farliga ämnen i industrilokaler med långa inträngningsvägar. NEJ* NEJ* NEJ* NEJ NEJ* NEJ* NEJ* NEJ Insats med losstagning på mötesfri motorväg med en eller flera fordon inblandade NEJ NEJ * Insats kan påbörjas men resursförstärkning kommer att krävas

93 Insats med losstagning på övriga vägtyper NEJ NEJ Insats med tunga fordon lastade med farligt gods, läckage av last NEJ* NEJ* NEJ* NEJ NEJ* NEJ* NEJ Insats vid järnvägsolycka där skyddsjordning krävs NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Insats vid flyghaveri, civilt eller militär luftfarkost NEJ* NEJ* Insats mot utsläpp av olja till havs som drabbar våra öar och strandlinje NEJ NEJ NEJ NEJ Vattenlivräddning i hamn- och närområden. Fridykning 4 meter NEJ NEJ Vattenlivräddning i hamn- och närområden. Dykning erfordras NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Insats vid båt-fartygsolycka på kommunalt vatten NEJ NEJ NEJ Insats på öar utan fast vägförbindelse vid olycka som föranleder räddningsinsats NEJ Insats mot översvämningshot vid höga flöden. NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ * Insats kan påbörjas men resursförstärkning kommer att krävas

94 Insatser vid risk för kontaminering av råvatten vid vattentäkter NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ Gräs och skogsbrand i mindre omfattning som kan släckas inom tolv timmar Stor skogsbrand i stor omfattning som pågår i minst tre dygn NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* Översvämningar, oväder, snökaos, extrem halka eller storm som föranleder räddningsinsats Livräddning från vindkraftverk NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Ras och skred som föranleder räddningsinsats Brand i båthallar NEJ* NEJ* NEJ* NEJ* NEJ NEJ* NEJ* NEJ* Antagonistisk hot, CBRNE händelse NEJ* NEJ* NEJ NEJ NEJ* NEJ* NEJ * Insats kan påbörjas men resursförstärkning kommer att krävas

95 Slutsatser Räddningsstyrkorna i Kungshamn och Hunnebostrand är bemannade med 1+4 dygnet runt. Bemanningen säkerställer att livräddning kan ske med rökdykare och insats med utskjutsstege upp till 11 meter kan genomföras, dock ej samtidigt. Utrustning och manskap är dimensionerade för ett larm per insatsområde åt gången. Vid behov kan stort larm begäras vilket innebär att beredskapsledig personal kan rycka in som förstärkning. Det är frivilligt att komma på dessa larm och säkerställer inte att resursbehovet fylls. Vid behov skall resursförstärkning säkras genom larmning av annan station. Det är angeläget att riskreducerande åtgärder vidtas i tät trähusbebyggelse med lågt brandtekniskt skydd. Installation av värmedetekterande kameror för tidig upptäckt av brand har genomförts i Gamla Smögen. Den politiskt antagna brandskyddsstrategin efterlevs och under kommande mandatperiod är målet att öka förmågan att förhindra och begränsa skadorna till följd av en brand genom installation av fasadsprinkler. Vid många olyckstyper saknas förmåga att i egen organisation klara en större eller komplicerad insats. För att lösa uppgiften krävs samverkan mellan i första hand Strömstad, Tanum och Sotenäs, men även andra kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Även i samverkan med andra kommuner saknar Sotenäs förmågan att hantera omfattande bränder i båtförvaringshallar och industrier samt att utrymma/ livrädda personer från byggnader över 4 våningar. Mot bakgrund av antagna detaljplaner som medger högre byggnader än 4 våningar samt mot bakgrund av den begränsade förmåga att hantera större takbränder och bränder i lokaler med stora volymer och brandbelastning bör kommunens förmåga förhöjas/ säkerställas med hjälp av höjdfordon. Att genomföra räddningsinsatser med hjälp av höjdfordon innebär även en säkerhetshöjande åtgärd och betydande förbättring av insatspersonalens arbetsmiljö. Då det krävs god kompetens för att lösa uppgifterna vid larm till de många olika händelser som kan föranleda en räddningsinsats skall övningsverksamheten utgå ifrån behovet tillgodose såväl kravet på kompetens som att bästa möjliga teknik och material används vid respektive typ av insats. * Insats kan påbörjas men resursförstärkning kommer att krävas

96 Dnr 2020/ Datum: Sändlista remiss handlingsprogram Räddningstjänstorganisationer och kommuner Tanums kommun Strömstad kommun Orust kommun Norra Älvsborgs räddningstjänst förbund Räddningstjänsten Mitt-Bohuslän Statliga myndigheter Försvarsmakten Länsstyrelsen Västra Götaland Sjöfartsverket Trafikverket Kustbevakningen sydväst Polismyndigheten Övriga SOS-Alarm Preemraff Lysekil AB Västra Götalandsregionen Västvatten Samhällsbyggnadsförvaltningen, SK Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax:

97 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 152 Dnr 2020/ Utreda en eventuell framtida anslutning till Vänerledning Sammanfattning Sotenäs Vatten AB ställer frågan om bolaget kan få utföra en utredning avseende en eventuell anslutning till Vänerledning. Det är för att säkerställa leveranser av dricksvatten inom Sotenäs Vatten AB verksamhetsområde fortsatt kan ske med god kvalité och mängd. Beskrivning av ärendet Sotenäs Vatten AB beslutade på styrelsemöte den 27 maj 2020 att ställa frågan till ägaren Sotenäs kommun. Uddevalla kommun kommunfullmäktige har beslutat att projektera ledning till Vänern samt att senare fatta beslut om byggnation. Behovet av en framtida anslutning till denna Vänerledning finns i det utlåtande som Västvatten AB gjort om Vattentillgång i Sotenäs kommun. En kort sammanfattning av det är att nuvarande råvattentäkters kapacitet i framtiden känns osäker när det gäller ökad befolkning och nya etableringar såsom laxodling. Lilla Dale Vatten räcker som reservvattentäkt för Stora Tosteröds vatten under lågsäsong. Gällande vattenkvalitén på finns det behov av investering för att säkra kvaliteten på längre sikt. Konsekvensbeskrivning Sotenäs Vatten AB får utföra utredning inom sin budget och med resurser i sitt driftbolag Västvatten AB. Ur medborgar-, barn- och jämställdhetsperspektiv är det viktigt att god kvalité och tillräcklig mängd av livsmedlet dricksvatten kan levereras året runt till Sotenäs Vatten AB:s kunder. Utredning om en anslutning till Vänerledning kan leda till att Sotenäs kommun och Sotenäs Vatten AB inte behöver ändra nuvarande vattendomar för uttag av råvatten ur sina vattentäkter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vattentillgång i Sotenäs kommun, Västvatten AB Styrelseprotokoll Sotenäs Vatten AB MEX-ingenjörens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Jan Olof Larsson (S) och Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att utredningen ska finansieras av VAkollektivet. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Jan Olof Larssons (S) med fleras förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 43(48)

98 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 152 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att Sotenäs Vatten AB får utföra utredning inom sin budget och med resurser i sitt driftbolag Västvatten AB avseende en eventuell anslutning till Vänerledning. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 44(48)

99 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 160 Dnr 2020/ Utreda en eventuell framtida anslutning till Vänerledning Sammanfattning Sotenäs Vatten AB ställer frågan om bolaget kan få utföra en utredning avseende en eventuell anslutning till Vänerledning. Det är för att säkerställa leveranser av dricksvatten inom Sotenäs Vatten AB verksamhetsområde fortsatt kan ske med god kvalité och mängd. Beskrivning av ärendet Sotenäs Vatten AB beslutade på styrelsemöte den 27 maj 2020 att ställa frågan till ägaren Sotenäs kommun. Uddevalla kommun kommunfullmäktige har beslutat att projektera ledning till Vänern samt att senare fatta beslut om byggnation. Behovet av en framtida anslutning till denna Vänerledning finns i det utlåtande som Västvatten AB gjort om Vattentillgång i Sotenäs kommun. En kort sammanfattning av det är att nuvarande råvattentäkters kapacitet i framtiden känns osäker när det gäller ökad befolkning och nya etableringar såsom laxodling. Lilla Dale Vatten räcker som reservvattentäkt för Stora Tosteröds vatten under lågsäsong. Gällande vattenkvalitén på finns det behov av investering för att säkra kvaliteten på längre sikt. Konsekvensbeskrivning Sotenäs Vatten AB får utföra utredning inom sin budget och med resurser i sitt driftbolag Västvatten AB. Ur medborgar-, barn- och jämställdhetsperspektiv är det viktigt att god kvalité och tillräcklig mängd av livsmedlet dricksvatten kan levereras året runt till Sotenäs Vatten AB:s kunder. Utredning om en anslutning till Vänerledning kan leda till att Sotenäs kommun och Sotenäs Vatten AB inte behöver ändra nuvarande vattendomar för uttag av råvatten ur sina vattentäkter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vattentillgång i Sotenäs kommun, Västvatten AB Styrelseprotokoll Sotenäs Vatten AB MEX-ingenjörens tjänsteutlåtande Yrkande Roland Mattsson (M) och Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till förslaget och att finansiering ska klargöras till Kommunstyrelsens sammanträde. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Roland Mattssons (M) med fleras förslag och finner att Kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(44)

100 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 160 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att finansiering ska klargöras till Kommunstyrelsens sammanträde. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att Sotenäs Vatten AB får utföra utredning inom sin budget och med resurser i sitt driftbolag Västvatten AB avseende en eventuell anslutning till Vänerledning. Skickas till Kommunstyrelsen Kommundirektör Ekonomichef Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(44)

101 Tjänsteutlåtande Datum Dnr KA 2020/ Samhällsbyggnadsförvaltningen Johan Fransson, Mark och exploateringsingenjör Utreda en eventuell framtida anslutning till Vänerledning Sammanfattning Sotenäs Vatten AB ställer frågan om bolaget kan få utföra en utredning avseende en eventuell anslutning till Vänerledning. Det är för att säkerställa leveranser av dricksvatten inom Sotenäs Vatten AB verksamhetsområde fortsatt kan ske med god kvalité och mängd. Beskrivning av ärendet Sotenäs Vatten AB beslutade på styrelsemöte den 27 maj 2020 att ställa frågan till ägaren Sotenäs kommun. Uddevalla kommun kommunfullmäktige har beslutat att projektera ledning till Vänern samt att senare fatta beslut om byggnation. Behovet av en framtida anslutning till denna Vänerledning finns i det utlåtande som Västvatten AB gjort om Vattentillgång i Sotenäs kommun. En kort sammanfattning av det är att nuvarande råvattentäkters kapacitet i framtiden känns osäker när det gäller ökad befolkning och nya etableringar såsom laxodling. Lilla Dale Vatten räcker som reservvattentäkt för Stora Tosteröds vatten under lågsäsong. Gällande vattenkvalitén på finns det behov av investering för att säkra kvaliteten på längre sikt. Konsekvensbeskrivning Sotenäs Vatten AB får utföra utredning inom sin budget och med resurser i sitt driftbolag Västvatten AB. Ur medborgar-, barn- och jämställdhetsperspektiv är det viktigt att god kvalité och tillräcklig mängd av livsmedlet dricksvatten kan levereras året runt till Sotenäs Vatten AB:s kunder. Utredning om en anslutning till Vänerledning kan leda till att Sotenäs kommun och Sotenäs Vatten AB inte behöver ändra nuvarande vattendomar för uttag av råvatten ur sina vattentäkter. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn info@sotenas.se

102 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Sotenäs Vatten AB får utföra utredning inom sin budget och med resurser i sitt driftbolag Västvatten AB avseende en eventuell anslutning till Vänerledning. Bilaga/Bilagor Tjänsteskrivelse Vattentillgång i Sotenäs kommun, Västvatten AB Styrelseprotokoll Sotenäs Vatten AB Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Sotenäs Vatten AB Johan Fransson Mark och exploateringsingenjör Håkan von Dolwitz Plan- och byggchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn info@sotenas.se

103 Datum: Dnr: 2020/150 Projektnr/ärendenr: (1) Tjänsteskrivelse Vattentillgång Sotenäs kommun. Tåsteröds stora vatten och Lilla Dalevatten utgör råvattentäkter för Dale vattenverk som försörjer Sotenäs kommun med dricksvatten. För att långsiktigt säkerställa dricksvattenkapaciteten bör det utredas hur man över tid skall försörja de allt fler kommuninvånarna samt kommande företagsetableringar med rent vatten samt råvatten. Reservvatten. Om någon händelse inträffar som gör Tåsteröds stora vatten obrukbar såsom utsläpp, kontaminering, ledningsbrott på en åldrande överföringsledning m.m. så kan man idag använda sig av Lilla Dale vatten. Lilla Dale vatten har ganska god kapacitet att försörja kommunen med reservvatten under den del av året då det inte är turistsäsong. Under turistsäsong då vattenförbrukningen ökar mångfaldigt så är Lilla Dalevatten otillräcklig. Kvalitet Tåsteröds stora vatten och Lilla Dalevatten uppvisar emellanåt instabila förhållanden, och upplösning av näringsämnen från bottensedimenten har konstaterats. Det råder risk för algblomning på grund av förhöjda halter av näringsämnen, i första hand till följd av påverkan från jordbruk längs Ävjabäcken. Bidrag har sökts och beviljats av naturvårdsverket under 2018 för bl.a. restaurering och anläggande av våtmarker i Tåsteröds stora vattens avrinningsområde. För att helt säkerställa kvaliteten på inkommande vatten till Dale vattenverk så behövs omfattande investeringar göras. Framtida projekt samt expansion Om laxodlingsprojektet som startats upp blir verklighet så innebär det att den marginal som idag finns avseende kapacitet på råvatten uteblir helt. Projektet förväntas även öka inflyttningen till Sotenäs kommun med mellan personer inom kommande år, personer som kommer att belasta VA-situationen ytterligare. Utöver att laxodlingen kommer att behöva stora mängder råvatten så kommer det sannolikt att krävas betydande mängder dricksvatten till processen såsom restaurang, tvätteri, personalhygien, brandvatten mm. Västvatten AB har till projektledare för laxprojektet efterfrågat deras totala behov av råvatten, dricksvatten samt omhändertagande av spillvatten men ännu inte fått indata. Dagens råvattenledning som närmar sig 60 år behöver utredas med avseende på kvalitet samt kapacitet beroende på laxodlingens framtid. Adress: Västvatten AB Kaserngården 3B UDDEVALLA Kontakt: info@vastvatten.se

104

105 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KSAU 148 Dnr 2020/ Permutation av stiftelser Sammanfattning Kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag att upplösa kvarvarande stiftelser. De som är kvarvarande och som föreslås upplösas är Stiftelsen Alfrida Davida Anderssons stipendiefond Stiftelsen C. M. Engbloms donationsfond C. M. Johanssons donationsfond samt Sanatoriefonden Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att ansöka om upplösning av Stiftelsen Alfrida Davida Anderssons stipendiefond, Stiftelsen C. M. Engbloms donationsfond, C. M. Johanssons donationsfond samt Sanatoriefonden. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 39(48)

106 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 168 Dnr 2020/ Permutation av stiftelser Sammanfattning Kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag att upplösa kvarvarande stiftelser. De som är kvarvarande och som föreslås upplösas är Stiftelsen Alfrida Davida Anderssons stipendiefond Stiftelsen C. M. Engbloms donationsfond C. M. Johanssons donationsfond samt Sanatoriefonden Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att ansöka om upplösning av Stiftelsen Alfrida Davida Anderssons stipendiefond, Stiftelsen C. M. Engbloms donationsfond, C. M. Johanssons donationsfond samt Sanatoriefonden. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 37(44)

107 Kommunstyrelsens förvaltning Ulrika Gellerstedt, Ekonomichef Tjänsteutlåtande Datum Dnr KA 2020/ Permutation av stiftelser Sammanfattning Kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag att upplösa kvarvarande stiftelser. De som är kvarvarande och som föreslås upplösas är Stiftelsen Alfrida Davida Anderssons stipendiefond Stiftelsen C. M. Engbloms donationsfond C. M. Johanssons donationsfond samt Sanatoriefonden Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ansöka om upplösning av Stiftelsen Alfrida Davida Anderssons stipendiefond, Stiftelsen C. M. Engbloms donationsfond, C. M. Johanssons donationsfond samt Sanatoriefonden. Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Maria Vikingsson Kommundirektör Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn info@sotenas.se

108 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 131 Dnr 2020/ Förslag till ny beräkningsmodell för egenavgift för resor med färdtjänst (anropsstyrd trafik) samt förändring av tillämpningsområde Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen har beslutat att införa 3 zoner i den allmänna kollektivtrafiken med start 4 november 2020, därför krävs ett nytt beslut om beräkning av egenavgift för anropsstyrd trafik, d v s färdtjänst. Konsekvensen med ny zonindelning är att nuvarande prisstödsmodell försvinner då nuvarande taxesystem inte kommer att ha någon koppling mot kollektivtrafiken. Beslutsunderlag Färdtjänsthandläggarens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Nils Olof Bengtson (M) och Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Mikael Sternemar (L) förslår som tilläggsförslag att det noteras att förslaget är kostnadsneutralt. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Nils Olof Bengtsons (M) med fleras förslag och Mikael Sternemars (L) förslag och finner att Kommunstyrelsen antar dessa. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att tillämpningsområdet för färdtjänst är resor inom och mellan kommuner i Västra Götaland, att gälla fr o m Kommunfullmäktige beslutar att fr o m gäller ny beräkningsmodell för egenavgift för färdtjänstresor. Egenavgiften baseras med en startavgift med 50 kr de första 10 kilometrarna och därefter 3 kr/kilometer. Egenavgiften innefattar alla med beslut om färdtjänsttillstånd i Sotenäs kommun. Kommunfullmäktige beslutar att nuvarande modell, basbelopp med procentuella påslag, för uttag av egenavgift för färdtjänstresor, skall gälla t o m Kommunfullmäktige beslutar att fr o m gäller ny beräkningsmodell för egenavgift för resor inom annan kommun, utanför Västra Götaland. Egenavgiften baseras på en startavgift med 105 kr de första 10 kilometrarna och därefter 3 kr/kilometer. Den enskilde ersätts i efterhand, mot uppvisande av kvitto. Ansökan skall ske till handläggare i hemkommunen före planerad resa. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 4(48)

109 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 131 Kommunfullmäktige beslutar att årlig uppräkning skall ske med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar i Västra Götaland. Justering gäller startavgift samt kilometerpris. Förslaget är kostnadsneutralt. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 5(48)

110 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 150 Dnr 2020/ Förslag till ny beräkningsmodell för egenavgift för resor med färdtjänst (anropsstyrd trafik) samt förändring av tillämpningsområde Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen har beslutat att införa 3 zoner i den allmänna kollektivtrafiken med start 4 november 2020, därför krävs ett nytt beslut om beräkning av egenavgift för anropsstyrd trafik, d v s färdtjänst. Konsekvensen med ny zonindelning är att nuvarande prisstödsmodell försvinner då nuvarande taxesystem inte kommer att ha någon koppling mot kollektivtrafiken. Beslutsunderlag Färdtjänsthandläggarens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till Omsorgsnämndens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) förslag och finner att Kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att tillämpningsområdet för färdtjänst är resor inom och mellan kommuner i Västra Götaland, att gälla fr o m Kommunfullmäktige beslutar att fr o m gäller ny beräkningsmodell för egenavgift för färdtjänstresor. Egenavgiften baseras med en startavgift med 50 kr de första 10 kilometrarna och därefter 3 kr/kilometer. Egenavgiften innefattar alla med beslut om färdtjänsttillstånd i Sotenäs kommun. Kommunfullmäktige beslutar att nuvarande modell, basbelopp med procentuella påslag, för uttag av egenavgift för färdtjänstresor, skall gälla t o m Kommunfullmäktige beslutar att fr o m gäller ny beräkningsmodell för egenavgift för resor inom annan kommun, utanför Västra Götaland. Egenavgiften baseras på en startavgift med 105 kr de första 10 kilometrarna och därefter 3 kr/kilometer. Den enskilde ersätts i efterhand, mot uppvisande av kvitto. Ansökan skall ske till handläggare i hemkommunen före planerad resa. Kommunfullmäktige beslutar att årlig uppräkning skall ske med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar i Västra Götaland. Justering gäller startavgift samt kilometerpris. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(44)

111 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 150 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(44)

112 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 81 ON 2020/ Förslag till ny beräkningsmodell för egenavgift för resor med färdtjänst (anropsstyrd trafik) samt förändring av tillämpningsområde Då Kollektivtrafiknämnden inom Västra Götalandsregionen beslutat om 3 zoner i den allmänna kollektivtrafiken med start 4 november 2020, krävs nytt beslut om beräkning av egenavgift för anropsstyrd trafik, d v s färdtjänst. Konsekvensen med ny zonindelning är att nuvarande prisstödsmodell försvinner då nuvarande taxesystem inte kommer att ha någon koppling mot kollektivtrafiken Beslutsunderlag Färdtjänsthandläggarens tjänsteutlåtande Arbetsutskottets protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L): enligt förvaltningen kommer ekonomin inte att påverkas av förslag om ny beräkningsmodell för egenavgift för resor med färdtjänst (anropsstyrd trafik). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) yrkande och finner att omsorgsnämnden antar yrkandet. Omsorgsnämnden beslut Omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att tillämpningsområdet för färdtjänst är resor inom och mellan kommuner i Västra Götaland, att gälla fr o m Omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fr o m gäller ny beräkningsmodell för egenavgift för färdtjänstresor. Egenavgiften baseras med en startavgift med 50 kr de första 10 kilometrarna och därefter 3 kr/kilometer. Egenavgiften innefattar alla med beslut om färdtjänsttillstånd i Sotenäs kommun. Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att nuvarande modell, basbelopp med procentuella påslag, för uttag av egenavgift för färdtjänstresor, skall gälla t o m Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att fr o m gäller ny beräkningsmodell för egenavgift för resor inom annan kommun, utanför Västra Götaland. \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\on\2020\on protokoll SEKRETESS.doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(19)

113 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Forts ON 81 ON 2020/ Egenavgiften baseras på en startavgift med 105 kr de första 10 kilometrarna och därefter 3 kr/kilometer. Den enskilde ersätts i efterhand, mot uppvisande av kvitto. Ansökan skall ske till handläggare i hemkommunen före planerad resa. Omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att årlig uppräkning skall ske med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar i Västra Götaland. Justering gäller startavgift samt kilometerpris. Ekonomin kommer inte att påverkas av förslag om ny beräkningsmodell för egenavgift för resor med färdtjänst (anropsstyrd trafik). Skickas till Kommunfullmäktige \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\on\2020\on protokoll SEKRETESS.doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(19)

114 Tjänsteutlåtande Datum Dnr ON 2020/52 Omsorgsförvaltningen Susanne Johansson Färdtjänsthandläggare Förslag till ny beräkningsmodell för egenavgift för resor med färdtjänst (anropsstyrd trafik) samt förändring av tillämpningsområde. Sammanfattning Då Kollektivtrafiknämnden inom Västra Götalandsregionen beslutat om 3 zoner i den allmänna kollektivtrafiken med start 4 november 2020, krävs nytt beslut om beräkning av egenavgift för anropsstyrd trafik, d v s färdtjänst. Konsekvensen med ny zonindelning är att nuvarande prisstödsmodell försvinner då nuvarande taxesystem inte kommer att ha någon koppling mot kollektivtrafiken. Beskrivning av ärendet Egenavgiften i Sotenäs kommun bygger för närvarande, och enligt kommunfullmäktiges beslut, på Västtrafik AB:s baspristaxa med ett tillägg på 50% för vuxen samt ett tillägg på 50% på ungdomstaxa inom kommunen. Resor utanför kommunen100% påslag på baspristaxa/zon (zon=kommun) men inom nuvarande tillämpningsområde, Munkedal, Lysekil, Tanum Strömstad, Uddevalla Färgelanda, Dals-Ed, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Bengtsfors, Mellerud samt Åmål. Efter ansökan från färdtjänstberättigad som tillfälligt vistas i annan kommun, kan färdtjänstresor medges i vistelsekommunen. För egenavgift gäller vistelsekommunens regelverk för egenavgifter för färdtjänstresor, I det beslut som fattats av Kollektivtrafiknämnden, i april 2020, kommer 3 zoner att gälla inom Västra Götaland. Zon A innefattar Göteborg, Partille, Mölndal och Öckerö. Zon B innefattar Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Stenungssund och Tjörn. Zon 3 innefattar resterande 37 kommuner inom Västra Götaland vilket inkluderar Sotenäs kommun. Sammanfattningsvis innebär det att nuvarande drygt 70 zoner ska slås ihop till 3. Ny prissättning per zon kommer då att gälla. Färdtjänsthandläggare i Fyrbodal, samt kommun- och regionrepresetanter från Västtrafik, har tillsammans diskuterat alternativa beräkningsmodeller och genomfört en Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

115 omvärldsanalys med målsättning att utarbeta en gemensam beräkningsmodell för ny egenavgift samt tillämpningsområde, i enlighet med avtalsskrivning mellan kommuner och Västtrafik, som anger att parterna ska sträva mot harmoniserade regelverk. Ett beräkningssätt med avståndsbaserad avgift med startavgift och därefter kronpåslag per kilometer är det alternativ till förslag som gemensamt presenteras i respektive kommun inom Fyrbodal. Systemet med avståndsbaserad avgift är mer rättvist och följer transportkostnaden mer exakt. Det är enkelt att förstå för den enskilde tillståndshavaren, och ett hållbart sätt att räkna fram egenavgiften då modellen inte påverkas av framtida förändringar i den allmänna kollektivtrafiken. Tillämpningsområdet spelar mindre roll, och det öppnar för att tillämpningsområdet kan gälla för hela Västra Götalandsregionen. Att öppna upp tillämpningsområdet innebär också att egenavgiften inte behöver baseras på Förordningen (1997:782) om egenavgift för riksfärdtjänst. Riksfärdtjänst beviljas idag för resor utanför idag gällande tillämpningsområde. Förordningen skall spegla kostnad i kollektivtrafiken. Förordningen är baserad på vägavstånd i kilometer med fastställd taxa, och har ej reviderats sedan Vid resor inom annan kommun, utanför tillämpningsområdet, är förslaget även här, att den skall vara avståndsbaserad för att likställa egenavgiften oavsett om du resor inom tillämpningsområdet eller i vistelse inom annan kommun utanför tillämpningsområdet. Startavgiften föreslås ligga högre än inom tillämpningsområdet, då resor inom andra kommuner utanför tillämpningsområdet, sker med taxiverksamhet som inte är upphandlad. I vanlig taxiverksamhet är framkörningsavgift vanlig samt taxameterpris. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Avståndsbaserad egenavgift föreslås vara en startavgift 50 kr de första 10 kilometrarna och därefter 3 kr/kilometer inom Västra Götaland. Det innebär att en färdtjänstresa inom kommunen varierar från 50 kr till 95 kr/enkelresa (10-25 km). Enligt nuvarande egenavgift kostar en resa inom kommunen 78 kr/enkelresa. Ungdomstaxa (7-19 år) 58 kr/enkelresa. Undertecknad har tittat på en månads resande i anropsstyrd trafik gällande färdtjänst och arbetsresor. Under januari månad 2020 utfördes 189 stycken resor varav 173 stycken färdtjänstresor inom kommunen (92%) samt 16 stycken (8%) färdtjänstresor inom tillämpningsområdet utanför kommungränsen. Därutöver utfördes arbetsresa mellan Sotenäs och Munkedals kommun. Idag debiteras egenavgiften med samma taxa som gäller i kollektivtrafiken mellan kommunerna enligt gällande tillämpningsregler. I nuvarande förslag skall även färdtjänst till arbete (inkomst av tjänst) debiteras med egenavgift som är avståndsbaserad. Avdrag för arbetsresor enligt skattelagstiftning, samt ansökan hos Försäkringskassan om merkostnadsersättning och handikappersättning för fördyrade omkostnader på grund av funktionsnedsättning, kan göras av tillståndshavaren. I förslaget ingår att ungdomstaxa tas bort och även där skall avståndsbaserad egenavgift gälla. Även barn/ungdomar med funktionsnedsättning Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

116 har rätt att söka merkostnadsersättning och handikappersättning för fördyrade omkostnader. Vid jämförelse, januari månad 2020, med egenavgift för färdtjänstresor med nu gällande egenavgift, och föreslagen ny beräkningsmodell, ger kommunen en kostnad på ca 4000 kr/månad. Däremot blir det en ökad inkomst av egenavgift för arbetsresor mellan Sotenäs och Munkedals kommun då även dessa resor skall gälla med avståndsbaserad egenavgift enligt förslaget Om tillämpningsområdet utökas till hela Västra Götaland, kommer egenavgifter för resor som idag beviljas som riksfärdtjänst att öka. Ju längre resor, desto större egenavgift. Idag styrs ju dessa resor enligt tidigare beskriven förordning av egenavgift för riksfärdtjänst. Att föreslagen avståndsbaserad egenavgift skall gälla alla med beviljat färdtjänsttillstånd, innebär att ungdomstaxa (7-19 år) samt egenavgift för arbetsresor enligt nuvarande tillämpningsregler tas bort. När det gäller resor inom annan kommun, utanför tillämpningsområdet, är resorna så få per år, och kan summeras med att det i nuvarande förslag gynnar kommunen ekonomiskt att ändra till avståndsbaserad egenavgift från att vistelsekommunens regler kring egenavgift skall gälla. Egenavgifter varierar i alla kommuner, och har i vissa fall genererat mindre i egenavgift än egenavgift inom Sotenäs kommun. Beräkningsmodell för årlig höjning är att följa kollektivtrafikens höjning/årligen. Att indexreglera höjning, kan slå fel då indexhöjning kan vara högre än höjning i kollektivtrafiken. Regelverk Enligt Lag om färdtjänst framkommer, enligt 3, att varje kommun ansvarar, såvitt gäller kommuninnevånarna, för att färdtjänst av god kvalitet anordnas inom kommunen och, om det finns särskilda skäl, mellan kommunen och annan kommun. En kommun får för sina kommuninnevånare anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner. Enligt 10,11, framkommer att för resor med färdtjänst får tillståndsgivaren ta ut en avgift och är det kommunen som är tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av kommunen. Organisation och personal Färdtjänst- och riksfärdtjänstresor utförs via avtal mellan Västtrafik AB och Sotenäs kommun. Västtrafik upphandlar till kommunen fordon samt organisation kring beställning av resor som idag via avtal utförs av beställningscentral. Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

117 Barnperspektiv Barnkonventionen (Lag 1 januari 2020) beskriver i artikel 23.1 att ett barn som med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar tilltron till den egna förmågan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhällslivet Medborgarperspektiv För kommuninnevånare är det med föreslagen beräkningsmodell för egenavgift, lättare att förstå principen med att kort resa kostar mindre, längre resor är dyrare, precis som i annan allmän kollektivtrafik samt vid beviljande av riksfärdtjänst som är avståndsbaserad. Att alla med beviljat färdtjänsttillstånd betalar en egenavgift överensstämmer med Kommunallagens likställighetsprincip. Jämställdhetsperspektiv Ur jämställdhetsperspektiv är föreslagen beräkningsmodell mer jämställd i hänseende att dubbla subventioner tas bort för vissa restyper som arbetsresor och ungdomstaxa. Alla som beviljats färdtjänsttillstånd i Sotenäs behandlas lika med föreslagen beräkningsmodell för egenavgift. Förvaltningens förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att tillämpningsområdet för färdtjänst är resor inom och mellan kommuner i Västra Götaland, att gälla fr o m Omsorgsnämnden beslutar att fr o m gäller ny beräkningsmodell för egenavgift för färdtjänstresor. Egenavgiften baseras med en startavgift med 50 kr de första 10 kilometrarna och därefter 3 kr/kilometer. Egenavgiften innefattar alla med beslut om färdtjänsttillstånd i Sotenäs kommun. Omsorgsnämnden beslutar att nuvarande modell, basbelopp med procentuella påslag, för uttag av egenavgift för färdtjänstresor, skall gälla t o m Omsorgsnämnden beslutar att fr o m gäller ny beräkningsmodell för egenavgift för resor inom annan kommun, utanför Västra Götaland. Egenavgiften baseras på en startavgift med 105 kr de första 10 kilometrarna och därefter 3 kr/kilometer. Den enskilde ersätts i efterhand, mot uppvisande av kvitto. Ansökan skall ske till handläggare i hemkommunen före planerad resa. Omsorgsnämnden beslutar att årlig uppräkning skall ske med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar i Västra Götaland. Justering gäller startavgift samt kilometerpris. Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

118 Beslutet skickas till Susanne Johansson Färdtjänsthandläggare Madeleine Barrling Enhetschef Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

119 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 132 Dnr 2020/ Webbsändning av Kommunfullmäktige Sammanfattning Sedan 1 juni 2017 har varje kommunfullmäktigemöte webbsänts. Nu är det dags för ny upphandling. Baserat på det ökade intresset och ur en demokratisk synvinkel fyller webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden en stor funktion. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade våren 2017 att fullmäktigemötena skulle börja webbsändas. En upphandling av tjänsten genomfördes 2017 och mötena började webbsändas 1 juni Nuvarande avtal löper ut 31 december 2020 och för att fortsätta webbsända kommunfullmäktige behöver en ny upphandling genomföras alternativt att beslut fattas om att inte fortsätta webbsända dessa sammanträden. Kommunfullmäktiges möten är öppna för allmänheten, men under rådande pandemi är webbsändningarna ett viktigt komplement för allas tillgänglighet. Kallelser och protokoll kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Statistik från vårens sammanträden visar att cirka 200 enheter tittade på varje sammanträde. Beslutsunderlag Kommunikationsansvarigs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) Mikael Sternemar (L), Roland Mattsson (M) och Olof Börjesson (C) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) med fleras förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt Kommunstyrelsen att genomföra en upphandling av webbsändning av Kommunfullmäktige. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 6(48)

120 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 152 Dnr 2020/ Webbsändning av Kommunfullmäktige Sammanfattning Sedan 1 juni 2017 har varje kommunfullmäktigemöte webbsänts. Nu är det dags för ny upphandling. Baserat på det ökade intresset och ur en demokratisk synvinkel fyller webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden en stor funktion. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade våren 2017 att fullmäktigemötena skulle börja webbsändas. En upphandling av tjänsten genomfördes 2017 och mötena började webbsändas 1 juni Nuvarande avtal löper ut 31 december 2020 och för att fortsätta webbsända kommunfullmäktige behöver en ny upphandling genomföras alternativt att beslut fattas om att inte fortsätta webbsända dessa sammanträden. Kommunfullmäktiges möten är öppna för allmänheten, men under rådande pandemi är webbsändningarna ett viktigt komplement för allas tillgänglighet. Kallelser och protokoll kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Statistik från vårens sammanträden visar att cirka 200 enheter tittade på varje sammanträde. Beslutsunderlag Kommunikationsansvarigs tjänsteutlåtande Yrkande Olof Börjesson (C) föreslår bifall till förslaget. Roland Mattsson (M) föreslår att kommundirektören får i uppdrag att genomföra en upphandling och att medel ska avsättas i Kommunfullmäktiges budget. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Olof Börjessons (C) och Roland Mattssons (M) förslag och finner att Kommunstyrelsens arbetsutskott antar dessa. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommundirektören att genomföra en upphandling av webbsändning av Kommunfullmäktige och att medel ska avsättas i Kommunfullmäktiges budget. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(44)

121 Tjänsteutlåtande Datum Dnr KA 2020/ Kommunstyrelsens förvaltning Jenny Borg, Kommunikatör Webbsända fullmäktigemöten 2021 Sammanfattning Sedan 1 juni 2017 har varje kommunfullmäktigemöte webbsänts. Nu är det dags för ny upphandling. Baserat på det ökade intresset och ur en demokratisk synvinkel fyller webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden en stor funktion. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade våren 2017 att fullmäktigemötena skulle börja webbsändas. En upphandling av tjänsten genomfördes 2017 och mötena började webbsändas 1 juni Nuvarande avtal löper ut 31 december 2020 och för att fortsätta webbsända kommunfullmäktige behöver en ny upphandling genomföras alternativt att beslut fattas om att inte fortsätta webbsända dessa sammanträden. Kommunfullmäktiges möten är öppna för allmänheten, men under rådande pandemi är webbsändningarna ett viktigt komplement för allas tillgänglighet. Kallelser och protokoll kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Statistik från vårens sammanträden visar att cirka 200 enheter tittade på varje sammanträde. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Kostnaden ligger inte inom ramen för Kostnaden under 2020 ligger på kronor per sammanträde. En ny upphandling kommer att genomföras. Regelverk Finns inget lagkrav att webbsända kommunfullmäktiges sammanträden. Organisation och personal Ingen påverkan. Medborgarperspektiv Ur ett medborgarperspektiv är webbsändningar ett viktigt verktyg för att så många medborgare som möjligt ska kunna ta del av den demokratiska processen, speciellt under rådande pandemi. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn info@sotenas.se

122 Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fortsätta webbsända kommunfullmäktigesammanträden under Beslutet skickas till Kommunikatör Administrativ chef Upphandlare Ekonomichef Jenny Borg Kommunikatör Erika Hassellöv Personalchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn

123 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 145 Dnr 2020/ Förslag till ny förbundsordning för Tolkförmedling Väst Sammanfattning Tolkförmedling Väst öppnade upp för nya medlemmar med inträde januari Kommunfullmäktige beslutade att ingå medlemskap. Sotenäs blir därmed tillsammans med Partille och Lysekil nya kommuner i förbundet som därmed har 43 medlemmar. Förbundet har nu återkommit med förslag till förbundsordning. Förbundsordningen har jämfört med tidigare antagen förbundsordning anpassats avseende de tillkommande ansökande kommunerna Partille, Lysekil och Sotenäs. Därtill har skett tillägg att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. I övrig har endast strukturella och redaktionella förändringar skett. Varje ny medlems fullmäktige ska besluta om en ledamot och en ersättare till kommunalförbundets direktion. Enligt kommunallagens 9 kap 7 är endast den som är ledamot eller ersättare i medlemmens fullmäktige valbar till förbundets direktion. Direktionen är både beslutande församling och styrelse. Förvaltningen föreslår att Sotenäs kommun godkänner förslag till förbundsordning, under förutsättning att övriga medlemmar också godkänner förbundsordning. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Förbundsordning Tolkförmedling Väst Tidsplan Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår att nyttan av ett medlemskap, för Sotenäs kommun, i Tolkförmedling Väst skall utvärderas inför verksamhetsåret Sotenäs kommun ifrågasätter om det behövs en politisk överbyggnad, i form av ett Kommunalförbund för att samverka kring Tolkförmedlingstjänster. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Mikael Sternemars (L) förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att Sotenäs kommun godkänner förbundsordning för Tolkförmedling Väst, under förutsättning att övriga medlemmar gör detsamma. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 33(48)

124 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 145 Kommunfullmäktige beslutar att nyttan av ett medlemskap, för Sotenäs kommun, i Tolkförmedling Väst skall utvärderas inför verksamhetsåret Sotenäs kommun ifrågasätter om det behövs en politisk överbyggnad, i form av ett Kommunalförbund för att samverka kring Tolkförmedlingstjänster. Kommunfullmäktige beslutar att utse 1 ledamot och 1 ersättare till Tolkförmedling Väst direktion. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 34(48)

125 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 165 Dnr 2020/ Förslag till ny förbundsordning för Tolkförmedling Väst Sammanfattning Tolkförmedling Väst öppnade upp för nya medlemmar med inträde januari Kommunfullmäktige beslutade att ingå medlemskap. Sotenäs blir därmed tillsammans med Partille och Lysekil nya kommuner i förbundet som därmed har 43 medlemmar. Förbundet har nu återkommit med förslag till förbundsordning. Förbundsordningen har jämfört med tidigare antagen förbundsordning anpassats avseende de tillkommande ansökande kommunerna Partille, Lysekil och Sotenäs. Därtill har skett tillägg att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. I övrig har endast strukturella och redaktionella förändringar skett. Varje ny medlems fullmäktige ska besluta om en ledamot och en ersättare till kommunalförbundets direktion. Enligt kommunallagens 9 kap 7 är endast den som är ledamot eller ersättare i medlemmens fullmäktige valbar till förbundets direktion. Direktionen är både beslutande församling och styrelse. Förvaltningen föreslår att Sotenäs Kommun godkänner förslag till förbundsordning, under förutsättning att övriga medlemmar också godkänner förbundsordning. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Förbundsordning Tolkförmedling Väst Tidsplan Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att Sotenäs kommun godkänner förbundsordning under förutsättning att övriga medlemmar gör detsamma. Kommunfullmäktige beslutar att utse 1 ledamot och 1 ersättare till Tolkförmedling Väst direktion. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 32(44)

126 Kommunstyrelsens förvaltning Ulrika Gellerstedt, Ekonomichef Tjänsteutlåtande Datum Dnr KA 2020/ Förslag till ny förbundsordning för Tolkförmedling Väst Sammanfattning Tolkförmedling Väst öppnade upp för nya medlemmar med inträde januari Kommunfullmäktige beslutade att ingå medlemskap. Sotenäs blir därmed tillsammans med Partille och Lysekil nya kommuner i förbundet som därmed har 43 medlemmar. Förbundet har nu återkommit med förslag till förbundsordning. Förbundsordningen har jämfört med tidigare antagen förbundsordning anpassats avseende de tillkommande ansökande kommunerna Partille, Lysekil och Sotenäs. Därtill har skett tillägg att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. I övrig har endast strukturella och redaktionella förändringar skett. Varje ny medlems fullmäktige ska besluta om en ledamot och en ersättare till kommunalförbundets direktion. Enligt kommunallagens 9 kap 7 är endast den som är ledamot eller ersättare i medlemmens fullmäktige valbar till förbundets direktion. Direktionen är både beslutande församling och styrelse. Förvaltningen föreslår att Sotenäs Kommun godkänner förslag till förbundsordning, under förutsättning att övriga medlemmar också godkänner förbundsordning. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Sotenäs kommun godkänner förbundsordning under förutsättning att övriga medlemmar gör detsamma. Kommunfullmäktige beslutar att utse 1 ledamot och 1 ersättare till Tolkförmedling Väst direktion. Bilaga/Bilagor Förbundsordning Tolkförmedling Väst Tidsplan Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn info@sotenas.se

127 Beslutet skickas till Tolkförmedling Väst Ekonomiavdelningen Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Maria Vikingsson Kommundirektör Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn

128 Förbundsordning Gäller fr.o.m Diarienummer: 20/ Uppdaterad: Dokumentansvarig: Förbundssekreterare Beslutad av: Respektive medlemsfullmäktige Granskad:

129 1 Namn och säte Förbundets namn är Tolkförmedling Väst och har sitt säte i Göteborg. 2 Medlemmar Förbundet utgörs av 43 medlemmar. Medlemsorganisationerna är Region Västra Götaland samt kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Dals Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Lysekil, Mark, Mariestad, Mölndal, Munkedal, Orust, Partille, Skara, Skövde, Sotenäs, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tjörn, Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda samt Öckerö. 3 Ändamål Förbundets ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk genom att bedriva gemensam språktolk- och översättningsförmedling. 4 Organisation Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med en direktion. Direktionen är förbundets beslutande församling och styrelse. Direktionen består av en ordinarie ledamot och en ersättare från respektive medlemsorganisation. Ordinarie ledamot från Göteborgs stad är ordförande i direktionen och ledamoten från Region Västra Götaland är vice ordförande. Ordförande och viceordförande utgör direktionens presidium. Direktionen kan inrätta de övriga organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt och korrekt sätt. Direktionen utser en förbundsdirektör som har att leda verksamheten enligt direktionens anvisningar. Förbundet har ett kansli med uppgift att under förbundsdirektör sköta förbundets administration och dess övergripande verksamhet. Förbundet har lokalkontor på flera orter. 5 Firmatecknare Direktionen utser firmatecknare och beslutsattestanter för förbundet. 6 Mandattid Direktionens ledamöter och ersättare väljs för en mandattid på fyra år räknat från den 1 januari året efter det att val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. 7 Arvoden och ersättningar Arvoden och andra ekonomiska ersättningar till ledamöter och ersättare i direktionen samt till revisorerna ska utgå enligt de regler och bestämmelser som gäller för Region Västra Götaland. Arvoden och ekonomiska ersättningar bekostas av förbundet. 8 Revisorer Förbundet ska ha två revisorer som utses av Region Västra Götaland. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till direktionen och till respektive medlems fullmäktige. Förbundsordning 2 (5)

130 9 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av: ledamot i direktionen medlem genom dess fullmäktige eller styrelse organ under direktionen om direktionen har medgivit sådan rätt 10 Närvaro- och yttranderätt Direktionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens möten. Vid ordinarie ledamots förhinder tjänstgör ersättare. Ledamot kallar själv in sin ersättare. 11 Beslut Direktionen fattar beslut med enkel majoritet i samtliga ärenden. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 12 Anslagstavla Förbundets anslagstavla finns på förbundets webbplats. Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden ska anslås på förbundets anslagstavla. 13 Andelskapital Varje medlem tillskjuter 1 svensk krona per kommuninvånare som andelskapital vid inträde i förbundet. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i förbundet. 14 Andel i tillgångar och skulder Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. 15 Kostnadstäckning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Medlemmarna debiteras för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. 16 Finanspolicy, borgen m.m. Förbundet ska följa den av direktionen antagna finanspolicyn. Förbundet får inte teckna borgen, garantier eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. Förbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. Förbundsordning 3 (5)

131 17 Insyn och informationsskyldighet Medlemmarna i förbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i förbundet. Direktionen ska avlämna den information över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Direktionen ansvarar för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. 18 Budgetprocess Direktionen ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande tvåårsperioden. Budgeten ska fastställas senast den 30 september för kommande verksamhetsår. Budgetförslaget ska dessförinnan samrådas med medlemmarna. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten. Direktionsmötet då budgeten fastställs är offentligt. 19 Årsredovisning och delårsrapport Direktionen ska senast den 30 mars ha upprättat årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlem för beslut om godkännande i fullmäktige samt beslut om prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Direktionsmötet då årsredovisningen behandlas är inte offentligt. Direktionen upprättar även en delårsrapport som efter revision översänds till respektive medlem för behandling i fullmäktige. 20 Inträde av ny medlem Vid önskan om att inträda som medlem i förbundet ska ansökan ställas till direktionen som yttrar sig och överlämnar ärendet om ny förbundsordning till medlemmarna. Ny medlem har antagits när samtliga medlemmar, ansökande och befintliga, genom fullmäktigebeslut antagit den nya förbundsordningen. 21 Ändring av förbundsordningen Ändringar och tillägg till förbundsordningen ska antas av direktionen och fastställas av samtliga medlemmars fullmäktige. 22 Uppsägning och utträde Förbundet är bildat för obestämd tid. En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga medlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån förbundsordningens såvida inte annat avtalas mellan medlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som krävs med anledning av utträdet. Förbundsordning 4 (5)

132 23 Likvidation Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets tillgångar och skulder i anledning av likvidationen ska den i 14 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna gälla. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen genom försäljning eller på annat lämpligt sätt omvandlas till pengar. Verksamheten får fortsatt tillfälligt bedrivas om det så krävs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Handlingarna ska revideras av förbundets revisorer vilka ska yttra sig i en revisionsberättelse. Till slutredovisningen ska fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förbundet är upplöst då förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga medlemmar. 24 Tvister Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten avgöras av allmän domstol. Förbundsordning 5 (5)

133 Dnr 20/ Bilaga Revideringskommentarer ED1: Ersätts av stycket ovan ED2: Information flyttad till 6 ED3: Information finns under 10 ED4: Informationen finns under 5 ED5: Lagt till rubrik om firmatecknare och flyttat information som tidigare fanns under rubriken organisation. ED6: Lagt till rubrik om mandattid och flyttat information som tidigare fanns under rubriken organisation. ED7: Tidigare 17. ED8: Står under paragraf 19. ED9: Information fanns tidigare under rubriken organisation. ED10: Samråd med 43 medlemmars beslutande organ riskerar stora förlängningar i förbundets arbetsprocesser och anses därmed omöjligt att hantera i praktiken. ED11: Överflödig information. Styrningen beskrivs i flera paragrafer: 7, 8, ED12: Står under 19.

134 Förbundsordning Gäller fr.o.m Diarienummer: 20/ Uppdaterad: Dokumentansvarig: Förbundssekreterare Beslutad av: Respektive medlemsfullmäktige Granskad:

135 1 Namn och säte Förbundets namn är Tolkförmedling Väst och har sitt säte i Göteborg. 2 Medlemmar Förbundet utgörs av 43 medlemmar. Medlemsorganisationerna Medlemmar i kommunalförbundet är Region Västra Götaland Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Dals Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Lysekil, Mark, Mariestad, Mölndal, Munkedal, Orust, Partille, Skara, Skövde, Sotenäs, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tjörn, Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda samt Öckerö. 3 Ändamål Förbundets ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk genom att bedriva gemensam språktolk- och översättningsförmedling. 4 Organisation Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med en direktion. Direktionen är förbundets beslutande församling och styrelse. Direktionen består av en ordinarie ledamot och en ersättare från respektive medlemsorganisation. Ordinarie ledamot från Göteborgs stad är ordförande i direktionen och ledamoten från Region Västra Götaland är vice ordförande. Ordförande och viceordförande utgör direktionens presidium. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen ska bestå av 40 ledamöter och 40 ersättare. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare. Göteborgs Stads ledamot är ordförande och Västra Götalandsregionens ledamot är vice ordförande i direktionen.[ed1] Direktionens ledamöter och ersättare väljs för en mandattid på fyra år räknat från den 1 januari året efter det att val av fullmäktige har ägt rum i hela landet.[ed2] Vid ledamots förhinder tjänstgör ersättare vald av samma förbundsmedlem som ledamoten. Ledamot kallar själv in sin ersättare[ed3]. Direktionen utser firmatecknare och beslutsattestanter för förbundet.[ed4] Direktionen kan inrätta de övriga organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt och korrekt sätt. Direktionen utser en förbundsdirektör som har att leda verksamheten enligt direktionens anvisningar. Förbundet har ett kansli med uppgift att under förbundsdirektör sköta förbundets administration och dess övergripande verksamhet. Förbundet har lokalkontor på flera orter. 5 Firmatecknare[ED5] Direktionen utser firmatecknare och beslutsattestanter för förbundet. Förbundsordning 2 (6)

136 6 Mandattid [ED6] Direktionens ledamöter och ersättare väljs för en mandattid på fyra år räknat från den 1 januari året efter det att val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. 7 Arvoden och ersättningar Arvoden och andra ekonomiska ersättningar till ledamöter och ersättare i direktionen samt till revisorerna ska utgå enligt de regler och bestämmelser som gäller för Region Västra Götaland Västra Götalandsregionen. Arvoden och ekonomiska ersättningar bekostas av förbundet.[ed7] 8 Revisorer Förbundet ska ha två revisorer som utses av Region Västra Götaland Västra Götalandsregionen. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till direktionen och till respektive medlems fullmäktige. vilka beslutar om ansvarsfrihet för direktionen. [ED8] 9 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av: ledamot i direktionen medlem genom dess fullmäktige eller styrelse organ under direktionen om direktionen har medgivit sådan rätt 10 Närvaro- och yttranderätt Direktionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens möten. Sammanträden Vid ordinarie ledamots förhinder tjänstgör ersättare. Ledamot kallar själv in sin ersättare.[ed9] 11 Beslut Direktionen fattar beslut med enkel majoritet i samtliga ärenden. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Det finns inte beslut där det krävs kvalificerad majoritet. 12 Anslagstavla Förbundets anslagstavla finns på förbundets webbplats. Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden ska anslås på förbundets anslagstavla. 13 Andelskapital Varje medlem tillskjuter 1 svensk krona per kommuninvånare som andelskapital vid inträde i förbundet. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i förbundet. 14 Andel i tillgångar och skulder Förbunds Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Förbundsordning 3 (6)

137 15 Kostnadstäckning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Medlemmarna debiteras för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. 16 Finanspolicy, borgen m.m. Förbundet ska följa den av direktionen antagna antagen finanspolicyn. Förbundet får inte teckna borgen, garantier eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. Förbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. 17 Insyn och informationsskyldighet Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarna i förbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i förbundet. Direktionen ska avlämna den information över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Direktionen ansvarar också, på eget initiativ för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga medlemmar.[ed10] Styrningen beskrivs i 6, 7, 15, 20, 22.[ED11] Förbundet ska årsvis tillställa medlemmarna en rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. [ED12] 18 Budgetprocess Direktionen ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande tvåårsperioden. Budgeten ska fastställas senast den 30 september för kommande verksamhetsår. Budgetförslaget ska dessförinnan samrådas med medlemmarna. Förbundet ska samråda med medlemmarna om budgetförslaget senast en månad före direktionens sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 september före verksamhetsåret. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten. enligt kommunallagen. Budgetsammanträdet Direktionsmötet då budgeten fastställs är offentligt. 19 Årsredovisning och delårsrapport Direktionen ska senast den sista 30 mars april ha upprättat årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlem medlemskommun för godkännande beslut om godkännande i fullmäktige samt och beslut om prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Sammanträdet Direktionsmötet då årsredovisningen behandlas är inte offentligt. Förbundsordning 4 (6)

138 Direktionen upprättar även en delårsrapport som efter revision översänds till respektive medlem för behandling i fullmäktige. Direktionen ska översända delårsrapporten till respektive medlemskommun för behandling i fullmäktige. 20 Inträde av ny medlem Vid önskan om att inträda som Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet ska ansökan ställas ske till direktionen som yttrar sig och överlämnar ärendet om ny förbundsordning till medlemmarna. till fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemmar, ansökande och befintliga, genom fullmäktigebeslut antagit en den nya förbundsordningen. som anpassats till det nya antalet medlemmar. 21 Ändring av förbundsordningen Ändringar och tillägg till förbundsordningen ska antas av direktionen och fastställas av samtliga medlemmars fullmäktige. Direktionen ska ges möjlighet att yttra sig över förslag om förändrad förbundsordning. 22 Uppsägning och utträde Förbundet är bildat för obestämd tid. En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga medlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån förbundsordningens principerna i i denna förbundsordningen såvida inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som krävs behövs med anledning av utträdet. 23 Likvidation Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets tillgångar och skulder i anledning av likvidationen ska den i angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna gälla. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen genom försäljning eller på annat lämpligt sätt omvandlas till pengar. Verksamheten får fortsatt tillfälligt bedrivas om det så krävs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Dessa Handlingarna ska revideras av förbundets revisorer vilka som ska yttra sig över handlingarna i en revisionsberättelse. Till slutredovisningen Förbundsordning 5 (6)

139 ska fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förbundet är upplöst då förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga medlemmar. 24 Tvister Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten avgöras av allmän domstol. Förbundsordning 6 (6)

140 Tidsplan Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst (TFV) öppnar upp för nya medlemmar med inträde januari Nedan beskrivs processen som inkluderar beslut om ny förbundsordning. Process 1. Ansökningsperiod för nya medlemmar 4 nov mars Ärendeprocess i Tolkförmedling Väst 3. Direktionen beslutar om förslag till förbundsordning 4. Beslut om förbundsordning i respektive fullmäktige 5. Förberedelser i Tolkförmedling Väst inför inträde 6. Val av representanter till direktionen 7. Inträde i förbundet 8. Inbetalning andelskapital och administrativ avgift 27 mars april sept 2020 hösten 2020 okt - nov jan 2021 jan Ansökningsperiod för nya medlemmar Förbundet skickar ut förfrågningar om medlemskap och information om förbundet till resterande kommuner i Västra Götalands län. Ansökan om medlemskap ska vara i form av ett beslut från fullmäktige samt ett ifyllt ansökningsformulär. Ansökan ska vara Tolkförmedling Väst tillhanda senast den 6 mars Ärendeprocess i Tolkförmedling Väst Ansökningarna handläggs och förslag på ny förbundsordning arbetas fram. 3. Direktionen beslutar om förslag till förbundsordning Direktionen beslutar om förslag till ny förbundsordning som anpassats till det nya antalet medlemmar och överlämnar sedan ärendet till respektive fullmäktige för beslut. 4. Beslut om förbundsordning i respektive fullmäktige Befintliga och nya medlemmar tar beslut om ny förbundsordning som anpassats till det nya antalet medlemmar i respektive fullmäktige senast 30 september Ny medlem har antagits när samtliga fullmäktige har tagit beslut om ny förbundsordning. 5. Förberedelser i Tolkförmedling Väst inför inträde Nya medlemmar förbereds för inträde i förbundet. Kunder registreras, utbildas och informeras om förbundets tjänster och verksamhet. 6. Val av representanter till direktionen Varje ny medlems fullmäktige ska besluta om en ledamot och en ersättare till förbundets direktion. Enligt Kommunallagens 9 kap. 7 är endast den som är ledamot eller ersättare i medlemmens fullmäktige valbar till förbundets direktion. Direktionen är både beslutande församling och styrelse. 1 (2)

141 7. Inträde i förbundet Från den 1 januari 2021 kan nya medlemmar ta del av förbundets språktolk- och översättningstjänster. 8. Inbetalning andelskapital och administrativ avgift Vid inträde ska varje kommun tillskjuta andelskapital om 1 kronor per kommuninvånare beräknat på befolkningsantalet den 31 december Ny medlem ska också erlägga en administrativ avgift om kronor för att täcka kostnader för handläggning och förberedelser för nya medlemmar. Tidsplan 2 (2)

142 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 142 Dnr 2020/ Reglemente kulturstöd Sammanfattning Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att utforma reglemente för kulturmedel där kommunens åtaganden vad gäller kulturfrågor i förhållande till lokala föreningar regleras. Mål för kulturverksamheten anges i Sotenäs vision och i utbildningsförvaltningens mål för verksamheten. Mål i visionen är Ett rikt fritids och kulturutbud och i utbildningsförvaltningen anges målet Vi har en bredd och mångfald av olika kultur och fritidsaktiviteter under hela året. Sotenäs kulturpolitiska program förtydligar målen och anger konkret vägledning för hur kommunen ska nå målen. Verksamheten bryts ner i sex områden: 1) Bibliotek 2) Allmänkultur 3) Kulturmiljöer 4) Föreningsstöd 5) Kulturskola 6) Offentlig konst När nu utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att se över formerna för stöd till kulturen berör det två områden: allmänkultur och föreningsstöd. Idag fördelar Sotenäs kommun bidrag på tre olika sätt till kulturverksamheter: 1) Ett årligt återkommande bidrag till kulturföreningar med egna lokaler och arrangemangsverksamhet. 2) Ett stöd som kan sökas av arrangerande kulturföreningar utan egna lokaler. 3) Ett stöd för större kulturprojekt som söks från kommunstyrelsens ofördelade medel. Inget av stöden har fastslagna kriterier för hur man ska söka (förutom våra antagna bidragsnormer). Stöd till kulturföreningar med egna lokaler och stöd till arrangerande kulturföreningar utan egna lokaler har fastslagen budget som hanteras av kultur- och fritidschef, men stödet från kommunstyrelsens ofördelade medel har ingen egen budgetpost. Nuvarande system gör det svårt för nya aktörer att söka stöd och för såväl nya som befintliga mottagare av stöd att veta på vilka kriterier deras ansökan bedöms. Eftersom stöden som beviljas av kommunstyrelsen inte har någon fastslagen budget prioriteras de dessutom mot andra angelägna åtgärder som inte nödvändigtvis har med kultur att göra. Konsekvensbeskrivning Ekonomi De anslag som tidigare fördelats från Kommunstyrelsen föreslås överflyttas till Utbildningsnämnden. Kommunens ekonomi påverkas därför inte totalt sett av förslaget. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 29(48)

143 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 142 Detta förslag innehåller inte förslag till exakta budgetposter för de tre stödformerna som föreslås. Anledningen till det är att man ska kunna passa in befintliga aktörer i de tre stödformerna innan man budgetsätter dem. Dessutom behöver detaljbudgeten för Utbildningsnämnden år 2021 vara klar. Beslutsunderlag Protokollsutdrag UNAU Tjänsteutlåtande reglemente kulturmedel - Kultursekreterare Utbildningsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Förslag reglemente kulturstöd Yrkande Roland Mattsson (M) Lars-Erik Knutsson (S) och Olof Börjesson (C) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Roland Mattsson (M) med fleras förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta reglemente för kulturstöd i Sotenäs kommun och att dessa börjar gälla 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att omfördela medel från Kommunstyrelsens ofördelade medel motsvarande 2020 års nivå till Utbildningsnämnden. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 30(48)

144 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 159 Dnr 2020/ Reglemente kulturstöd Sammanfattning Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att utforma reglemente för kulturmedel där kommunens åtaganden vad gäller kulturfrågor i förhållande till lokala föreningar regleras. Mål för kulturverksamheten anges i Sotenäs vision och i utbildningsförvaltningens mål för verksamheten. Mål i visionen är Ett rikt fritids och kulturutbud och i utbildningsförvaltningen anges målet Vi har en bredd och mångfald av olika kultur och fritidsaktiviteter under hela året. Sotenäs kulturpolitiska program förtydligar målen och anger konkret vägledning för hur kommunen ska nå målen. Verksamheten bryts ner i sex områden: 1) Bibliotek 2) Allmänkultur 3) Kulturmiljöer 4) Föreningsstöd 5) Kulturskola 6) Offentlig konst När nu utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att se över formerna för stöd till kulturen berör det två områden: allmänkultur och föreningsstöd. Idag fördelar Sotenäs kommun bidrag på tre olika sätt till kulturverksamheter: 1) Ett årligt återkommande bidrag till kulturföreningar med egna lokaler och arrangemangsverksamhet. 2) Ett stöd som kan sökas av arrangerande kulturföreningar utan egna lokaler. 3) Ett stöd för större kulturprojekt som söks från kommunstyrelsens ofördelade medel. Inget av stöden har fastslagna kriterier för hur man ska söka (förutom våra antagna bidragsnormer). Stöd till kulturföreningar med egna lokaler och stöd till arrangerande kulturföreningar utan egna lokaler har fastslagen budget som hanteras av kultur- och fritidschef, men stödet från kommunstyrelsens ofördelade medel har ingen egen budgetpost. Nuvarande system gör det svårt för nya aktörer att söka stöd och för såväl nya som befintliga mottagare av stöd att veta på vilka kriterier deras ansökan bedöms. Eftersom stöden som beviljas av kommunstyrelsen inte har någon fastslagen budget prioriteras de dessutom mot andra angelägna åtgärder som inte nödvändigtvis har med kultur att göra. Konsekvensbeskrivning Ekonomi De anslag som tidigare fördelats från Kommunstyrelsen föreslås överflyttas till Utbildningsnämnden. Kommunens ekonomi påverkas därför inte totalt sett av förslaget. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(44)

145 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 159 Detta förslag innehåller inte förslag till exakta budgetposter för de tre stödformerna som föreslås. Anledningen till det är att man ska kunna passa in befintliga aktörer i de tre stödformerna innan man budgetsätter dem. Dessutom behöver detaljbudgeten för Utbildningsnämnden år 2021 vara klar. Beslutsunderlag Protokollsutdrag UNAU Tjänsteutlåtande reglemente kulturmedel - Kultursekreterare Förslag reglemente kulturstöd Utbildningsnämndens protokoll Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår bifall till förslaget, med tillägg i 3, läggs till efter Stödet beviljas för ett projekt eller evenemang, Beviljat stöd är ingen garanti för att ytterligare projekt eller evenemang från samma arrangör blir beviljade. Olof Börjesson (C) föreslår bifall till förslaget, med tillägg att tillgängligheten ska beskrivas i ansökan. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Roland Mattssons (M) och Olof Börjessons (C) förslag finner att Kommunstyrelsens arbetsutskott antar dessa. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att göra ett tillägg i reglementet enligt följande;, Beviljat stöd är ingen garanti för att ytterligare projekt eller evenemang från samma arrangör blir beviljade, samt att tillgängligheten ska beskrivas i ansökan. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta reglemente för kulturstöd i Sotenäs kommun och att dessa börjar gälla 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att omfördela medel från Kommunstyrelsens ofördelade medel motsvarande 2020 års nivå till Utbildningsnämnden. Skickas till Kommunstyrelsen Kultursekreterare Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(44)

146 Reglemente Kulturstöd slutligt beslutsinstans Dnr UN 2020/ Sid 1/2 Reglemente kulturstöd Sotenäs kommun Mål för kulturverksamheten anges i Sotenäs vision och i utbildningsförvaltningens mål för verksamheten. Mål i visionen är Ett rikt fritids och kulturutbud och i utbildningsförvaltningen anges målet Vi har en bredd och mångfald av olika kultur- och fritidsaktiviteter under hela året. Sotenäs kulturpolitiska program förtydligar målen och anger konkret vägledning för hur vi ska nå målen. Verksamheten bryts ner i sex områden: 1) Bibliotek 2) Allmänkultur 3) Kulturmiljöer 4) Föreningsstöd 5) Kulturskola 6) Offentlig konst 1 Uppdragsstöd För kommunens föreningar med större verksamhet träffas särskilt avtal med Utbildningsnämnden om stöd. Dessa föreningar lämnar in en verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, revisionsberättelse och en anmälan till föreningsregistret den tidpunkt som överenskommits i avtalet. Bidragets storlek regleras i ett 3-årigt avtal. Avtalet skall godkännas av Utbildningsnämnden. Verksamheten utvärderas årligen i samverkan med utbildningsförvaltningen. 2 Kulturföreningsstöd Kommunalt bidrag utgår till samhällsföreningar, hembygdsföreningar, kulturföreningar med flera som bedriver en utåtriktad verksamhet som bidrar till ökad gemenskap och större trivsel för samhällets och kommunens invånare. Verksamheten utvärderas årligen i samverkan med utbildningsförvaltningen. 3 Evenemangs- och projektstöd Evenemangs- och projektstödet avser att ge möjlighet för ideella arrangörer att inom kommunen anordna projekt, arrangemang och aktiviteter och syftar till att främja ett allsidigt och varierat utbud för kommunens invånare och besökare. Stödet beviljas för ett projekt eller evenemang. Beviljat stöd är ingen garanti för att ytterligare projekt eller evenemang från samma arrangör blir beviljade. Genomförd aktivitet utvärderas i samarbete med utbildningsförvaltningen. 4 Ansökningsförfarande Kulturföreningsstöd och evenemangs- och projektstöd föreslås bli möjliga att söka en gång per år på särskild blankett på vår hemsida. Förslag till sista ansökningsdag är 1 februari. Kulturföreningsstöd beslutas på delegation utifrån fastslagna kriterier. Evenemangs- och projektstöd beslutas av Utbildningsnämnden efter beredning från förvaltningen. För uppdragsstöd tar förvaltningen fram förslag till avtal som beslutas av Utbildningsnämnden.

147 Reglemente Kulturstöd slutligt beslutsinstans Dnr UN 2020/ Sid 2/2 5 Faktorer för bedömning 1) Varierat utbud. Denna faktor avser både vilka konstformer som erbjuds, vilken målgrupp som avses samt var i kommunen och när på året verksamheten äger rum. 2) Verksamheten som får stöd ska främja mångfald, förnyelse och kvalitet inom kultur och fritidssektorn. 3) Grad av medfinansiering, både egen och extern. 4) Skapat mervärde för kommuninvånarna. 5) Kommunen ska ha god tillgång till mötesplatser. 6) Ansökan ska beskriva på vilket sätt arrangören jobbat med tillgänglighet.

148 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll UN 44 Dnr 2020/ Reglemente kulturstöd Sammanfattning Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att utforma reglemente för kulturmedel där kommunens åtaganden vad gäller kulturfrågor i förhållande till lokala föreningar regleras. Mål för kulturverksamheten anges i Sotenäs vision och i utbildningsförvaltningens mål för verksamheten. Mål i visionen är Ett rikt fritids och kulturutbud och i utbildningsförvaltningen anges målet Vi har en bredd och mångfald av olika kultur och fritidsaktiviteter under hela året. Sotenäs kulturpolitiska program förtydligar målen och anger konkret vägledning för hur vi ska nå målen. Verksamheten bryts ner i sex områden: 1) Bibliotek 2) Allmänkultur 3) Kulturmiljöer 4) Föreningsstöd 5) Kulturskola 6) Offentlig konst När nu utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att se över formerna för stöd till kulturen berör det två områden: allmänkultur och föreningsstöd. Idag fördelar Sotenäs kommun bidrag på tre olika sätt till kulturverksamheter: 1) Ett årligt återkommande bidrag till kulturföreningar med egna lokaler och arrangemangsverksamhet. 2) Ett stöd som kan sökas av arrangerande kulturföreningar utan egna lokaler. 3) Ett stöd för större kulturprojekt som söks från kommunstyrelsens ofördelade medel. Inget av stöden har fastslagna kriterier för hur man ska söka (förutom våra antagna bidragsnormer). Stöd till kulturföreningar med egna lokaler och stöd till arrangerande kulturföreningar utan egna lokaler har fastslagen budget som hanteras av kultur- och fritidschef, men stödet från kommunstyrelsens ofördelade medel har ingen egen budgetpost. Nuvarande system gör det svårt för nya aktörer att söka stöd och för såväl nya som befintliga mottagare av stöd att veta på vilka kriterier deras ansökan bedöms. Eftersom stöden som beviljas av kommunstyrelsen inte har någon fastslagen budget prioriteras de dessutom mot andra angelägna åtgärder som inte nödvändigtvis har med kultur att göra. Konsekvensbeskrivning Ekonomi De anslag som tidigare fördelats från kommunstyrelsen föreslås överflyttas till utbildningsnämnden. Kommunens ekonomi påverkas därför inte totalt sett av förslaget. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 1(2)

149 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Detta förslag innehåller inte förslag till exakta budgetposter för de tre stödformerna som föreslås. Anledningen till det är att vi behöver passa in våra befintliga aktörer i de tre stödformerna innan vi budgetsätter dem. Dessutom behöver detaljbudgeten för Utbildningsnämnden år 2021 vara klar. Regelverk Genom att införa tydliga stödformer som finns sökbara via vår hemsida underlättar vi både handläggning och tydlighet gentemot aktörer som vill söka stöd från oss. Handläggningen blir mer rättssäker och enklare att följa upp. Organisation och personal Förslaget går att genomföra med befintlig personal. En del tid behöver läggas under hösten på att ta fram blanketter, göra en tidsplan för ansökningarna samt kommunikation med befintliga aktörer. Barnperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag 1 januari Vårt kulturpolitiska program tar på flera ställen upp barnets rättigheter att uppleva och utöva kultur. Förslagets första och andra bedömningskriterium, vidgat utbud respektive främja mångfald, förnyelse och kvalitet, berör barnens möjligheter att göra just detta. Medborgarperspektiv Genom att tydliggöra för våra medborgare hur man kan söka stöd och varför vi beviljar stöd till kulturverksamhet så blir det lättare för medborgaren att ta ställning i kulturfrågor. Jämställdhetsperspektiv På såväl nationell som regional och kommunal nivå ser vi att både möjligheten att uppleva kultur och att utöva kultur begränsas av socioekonomiska faktorer, ålder och kön. Genom att införa bedömningskriterier som också handlar om målgrupp och utbud vill vi kunna styra kulturutbudet till att angå fler. Beslutsunderlag Protokollsutdrag UNAU Tjänsteutlåtande reglemente kulturmedel - Kultursekreterare Förslag reglemente kulturstöd Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att anta reglemente för kulturstöd i Sotenäs kommun och att dessa börjar gälla 1 januari Utbildningsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att medel från kommunstyrelsens ofördelade medel motsvarande 2020 års nivå överförs till Utbildningsnämnden. Skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 2(2)

150 Reglemente Kulturstöd slutligt beslutsinstans Dnr UN 2020/ Sid 1/2 Reglemente kulturstöd Sotenäs kommun Mål för kulturverksamheten anges i Sotenäs vision och i utbildningsförvaltningens mål för verksamheten. Mål i visionen är Ett rikt fritids och kulturutbud och i utbildningsförvaltningen anges målet Vi har en bredd och mångfald av olika kultur- och fritidsaktiviteter under hela året. Sotenäs kulturpolitiska program förtydligar målen och anger konkret vägledning för hur vi ska nå målen. Verksamheten bryts ner i sex områden: 1) Bibliotek 2) Allmänkultur 3) Kulturmiljöer 4) Föreningsstöd 5) Kulturskola 6) Offentlig konst 1 Uppdragsstöd För kommunens föreningar med större verksamhet träffas särskilt avtal med Utbildningsnämnden om stöd. Dessa föreningar lämnar in en verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, revisionsberättelse och en anmälan till föreningsregistret den tidpunkt som överenskommits i avtalet. Bidragets storlek regleras i ett 3-årigt avtal. Avtalet skall godkännas av Utbildningsnämnden. Verksamheten utvärderas årligen i samverkan med utbildningsförvaltningen. 2 Kulturföreningsstöd Kommunalt bidrag utgår till samhällsföreningar, hembygdsföreningar, kulturföreningar med flera som bedriver en utåtriktad verksamhet som bidrar till ökad gemenskap och större trivsel för samhällets och kommunens invånare. Verksamheten utvärderas årligen i samverkan med utbildningsförvaltningen. 3 Evenemangs- och projektstöd Evenemangs- och projektstödet avser att ge möjlighet för ideella arrangörer att inom kommunen anordna projekt, arrangemang och aktiviteter och syftar till att främja ett allsidigt och varierat utbud för kommunens invånare och besökare. Stödet beviljas för ett projekt eller evenemang. Genomförd aktivitet utvärderas i samarbete med utbildningsförvaltningen. 4 Ansökningsförfarande Kulturföreningsstöd och evenemangs- och projektstöd föreslås bli möjliga att söka en gång per år på särskild blankett på vår hemsida. Förslag till sista ansökningsdag är 1 februari. Kulturföreningsstöd beslutas på delegation utifrån fastslagna kriterier. Evenemangs- och projektstöd beslutas av Utbildningsnämnden efter beredning från förvaltningen. För uppdragsstöd tar förvaltningen fram förslag till avtal som beslutas av Utbildningsnämnden.

151 Reglemente Kulturstöd slutligt beslutsinstans Dnr UN 2020/ Sid 2/2 5 Faktorer för bedömning 1) Varierat utbud. Denna faktor avser både vilka konstformer som erbjuds, vilken målgrupp som avses samt var i kommunen och när på året verksamheten äger rum. 2) Verksamheten som får stöd ska främja mångfald, förnyelse och kvalitet inom kultur och fritidssektorn. 3) Grad av medfinansiering, både egen och extern. 4) Skapat mervärde för kommuninvånarna. 5) Kommunen ska ha god tillgång till mötesplatser.

152 Tjänsteutlåtande Datum Dnr UN 2020/ Utbildningsförvaltningen Carl Forsberg Kultursekreterare Tjänstutlåtande reglemente kulturstöd Sammanfattning Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att utforma reglemente för kulturmedel där kommunens åtaganden vad gäller kulturfrågor i förhållande till lokala föreningar regleras. Beskrivning av ärendet Mål för kulturverksamheten anges i Sotenäs vision och i utbildningsförvaltningens mål för verksamheten. Mål i visionen är Ett rikt fritids och kulturutbud och i utbildningsförvaltningen anges målet Vi har en bredd och mångfald av olika kulturoch fritidsaktiviteter under hela året. Sotenäs kulturpolitiska program förtydligar målen och anger konkret vägledning för hur vi ska nå målen. Verksamheten bryts ner i sex områden: 1) Bibliotek 2) Allmänkultur 3) Kulturmiljöer 4) Föreningsstöd 5) Kulturskola 6) Offentlig konst När nu utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att se över formerna för stöd till kulturen berör det två områden: allmänkultur och föreningsstöd. Idag fördelar Sotenäs kommun bidrag på tre olika sätt till kulturverksamheter: 1) Ett årligt återkommande bidrag till kulturföreningar med egna lokaler och arrangemangsverksamhet. 2) Ett stöd som kan sökas av arrangerande kulturföreningar utan egna lokaler. 3) Ett stöd för större kulturprojekt som söks från kommunstyrelsens ofördelade medel. Inget av stöden har fastslagna kriterier för hur man ska söka (förutom våra antagna bidragsnormer). Stöd till kulturföreningar med egna lokaler och stöd till arrangerande kulturföreningar utan egna lokaler har fastslagen budget som hanteras av kultur- och Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

153 fritidschef, men stödet från kommunstyrelsens ofördelade medel har ingen egen budgetpost. Nuvarande system gör det svårt för nya aktörer att söka stöd och för såväl nya som befintliga mottagare av stöd att veta på vilka kriterier deras ansökan bedöms. Eftersom stöden som beviljas av kommunstyrelsen inte har någon fastslagen budget prioriteras de dessutom mot andra angelägna åtgärder som inte nödvändigtvis har med kultur att göra. Konsekvensbeskrivning Ekonomi De anslag som tidigare fördelats från kommunstyrelsen föreslås överflyttas till utbildningsnämnden. Kommunens ekonomi påverkas därför inte totalt sett av förslaget. Detta förslag innehåller inte förslag till exakta budgetposter för de tre stödformerna som föreslås. Anledningen till det är att vi behöver passa in våra befintliga aktörer i de tre stödformerna innan vi budgetsätter dem. Dessutom behöver detaljbudgeten för Utbildningsnämnden år 2021 vara klar. Regelverk Genom att införa tydliga stödformer som finns sökbara via vår hemsida underlättar vi både handläggning och tydlighet gentemot aktörer som vill söka stöd från oss. Handläggningen blir mer rättssäker och enklare att följa upp. Organisation och personal Förslaget går att genomföra med befintlig personal. En del tid behöver läggas under hösten på att ta fram blanketter, göra en tidsplan för ansökningarna samt kommunikation med befintliga aktörer. Barnperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag 1 januari Vårt kulturpolitiska program tar på flera ställen upp barnets rättigheter att uppleva och utöva kultur. Förslagets första och andra bedömningskriterium, vidgat utbud respektive främja mångfald, förnyelse och kvalitet, berör barnens möjligheter att göra just detta. Medborgarperspektiv Genom att tydliggöra för våra medborgare hur man kan söka stöd och varför vi beviljar stöd till kulturverksamhet så blir det lättare för medborgaren att ta ställning i kulturfrågor. Jämställdhetsperspektiv På såväl nationell som regional och kommunal nivå ser vi att både möjligheten att uppleva kultur och att utöva kultur begränsas av socioekonomiska faktorer, ålder och kön. Genom att införa bedömningskriterier som också handlar om målgrupp och utbud vill vi kunna styra kulturutbudet till att angå fler. Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

154 Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att: 1. Föreslå Kommunfullmäktige att anta reglemente för kulturstöd i Sotenäs kommun och att dessa börjar gälla 1 januari Föreslå Kommunstyrelsen att medel från kommunstyrelsens ofördelade medel motsvarande 2020 års nivå överförs till Utbildningsnämnden. Beslutet skickas till Kultursekreteraren Kultur- och fritidschef Ekonomichef för kännedom Förvaltningschef Utbildning för kännedom Carl Forsberg Kultursekreterare Staffan Karlander Kultur- och fritidschef Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

155 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 133 Dnr 2017/ Motion gällande återinförande/ införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom omsorgsförvaltningens vårdområden Sammanfattning Vid Kommunfullmäktiges sammanträde beslutade Kommunfullmäktige att återremittera motionen till Omsorgsnämnden för vidare utredning. Att få stöd och hjälp i hemmet med uppgifter som den enskilde inte klarar själv kan ses som en förebyggande åtgärd, då fallrisken ofta är högre bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen har identifierat ett behov av förebyggande insatser för att minimera risker och fördröja behovet av vård- och omsorg. Fixar-Malte ligger utanför det identifierade behovet, men tangerar i delar vad gäller fallprevention. Som en del i återremissen fick Omsorgsförvaltningen i uppdrag att omvärldsbevaka hur andra kommuner har löst detta uppdrag. Vid dessa kontakter framkom följande: Uddevalla: har en fixartjänst som ombesörjs av daglig verksamhet Lysekil: har ingen fixartjänst Svalöv: har ingen fixartjänst Båstad: har en fixartjänst för alla 75+ organiserad via räddningstjänst som har upphandlat ett lokalt företag Färgelanda: har ingen fixartjänst Göteborg: kostnadsfri fixartjänst från 67+ Östersund: har en fixartjänst som kostar den enskilde 80 kronor per tillfälle Vänersborg: "lilla hjälpen", en tjänst som får ta max en halvtimme organiserad via AME Förvaltningens bedömning av svaren är att det ser olika ut i olika kommuner, men att mindre kommuner ofta tycks ha valt att inte erbjuda fixartjänst. Bakgrunden till att erbjuda en fixartjänst handlar ytterst om fallprevention. Beskrivning av ärendet Vid Kommunfullmäktiges sammanträde beslutade Kommunfullmäktige att "återremittera motionen till Omsorgsnämnden då det borde finnas mer resurser nu när arbetsmarknadsenheten inte kommer att ha kvar uppdraget med bilvården. Då flertalet kommuner i Sverige har sk Fixartjänster och de personer är anställda i kommunen så är det svårt att se att det skulle vara en konkurrens mot annan näringsverksamhet. Därför ska man istället utreda och inhämta erfarenhet från hur andra kommuner som tillhandahåller den tjänsten gjort". Omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag att undersöka möjligheten att återinföra/ införa Fixar-Malte som biståndsbedömd tjänst. Verksamheten Trålen har nämnts som förslag för utförande, men förvaltningen ser svårigheter i detta. Det skulle bli resurskrävande, eftersom det kräver en "en till Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 7(48)

156 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 133 en"- lösning och blir således en utbyggnad av verksamheten som i dagsläget inte finns finansiering för. AME ligger utanför förvaltningens ansvarsområde, men den verksamheten har tidigare fått påpekanden om snedvriden konkurrens. Alltså kan man svårligen använda tid som tidigare användes till t ex biltvätt till att istället utföra fixartjänster till låg eller ingen kostnad, då det rimligen bör omfattas av samma kritik. Ett flertal företag i kommunen tillhandahåller liknande tjänster till Sotenäsborna. Att biståndsbedöma fixarinsatser försvåras av att de inte inräknas i skälig levnadsnivå och kommuners fokus behöver vara på att insatser ska beviljas utifrån att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Tjänsterna finns att tillgå på marknaden. Förvaltningen kan dock ombesörja vissa delar av ett sådant uppdrag i samband med det förebyggande arbete som planeras, men då som ett samlat fallpreventivt arbete. Genom att inte biståndsbedöma behovet av fixartjänster så finns också möjlighet för volontärsverksamhet att ge stöd i vissa ärenden. Volontärer får inte utföra biståndsbedömda insatser utan ska tillföra ett mervärde till verksamhet och individ. Ett vidareutvecklat samarbete med volontärsverksamhet är en av lösningarna på framtidens socialtjänst. Förvaltningen ser ett behov av att utöka det förebyggande arbetet i syfte att främja individers självständighet och fördröja behovet av vård- och äldreomsorg. Detta planeras för under hösten 2020 och kommer successivt att implementeras för att fånga upp behov hos den ökande åldrade befolkningen. I detta arbete kan det ingå delar av vad en fixartjänst bör inrymma, t ex råd och stöd till den enskilde, förmedling av kontakter samt riskbedömningar i hemmet. Uppbyggnad av förebyggande arbete behöver utgå ifrån ett identifierat behov, vilket möts av adekvat åtgärd som förvaltningen sedan följer upp att åtgärden tillfredsställer behovet och att den leder till den önskade effekten. Erfarenhet av tidigare fixartjänst är att det som då önskades mest var storstädning, utöver det städ som hemtjänst efter behovsprövning erbjuder. Detta kan inte anses vara en kommuns ansvarsområde, med hänvisning till Socialtjänstlagen. Förvaltningen måste i tider av effektiviseringar och anpassningar säkerställa att de insatser som erbjuds är i linje med lagstiftningen, att de ger önskade effekter och bidrar till att människor kan leva sitt liv så självständigt och tryggt som möjligt. Det som kan tillgodoses på annat sätt ska hänvisas till det. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Att inrätta en tjänst som utför fixaruppgifter innebär en utbyggnad av verksamhet som verksamheten saknar finansiering för och som i så fall får hittas i förvaltningens övriga verksamheter. En årsarbetare kostar ca 600 tkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 8(48)

157 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 133 Regelverk Offentlig verksamhet får ej bidra till minskat konkurrenstryck genom att snedvrida eller hämma förutsättningarna för en effektiv konkurrens (3 kap konkurrenslagen). Vad som leder till konkurrensbegränsande effekter beror bland annat på situationen på den aktuella marknaden. Det kan vara neutralt för konkurrensen om en offentlig aktör upprätthåller service och annan infrastruktur på områden där det saknas kommersiellt utbud. Förvaltningens bedömning är att det kommersiella utbudet av fixartjänster är väl utbyggt i Sotenäs kommun. Beslutsunderlag Motion Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Avdelningschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunfullmäktiges protokoll Omsorgschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Nils Olof Bengtson (M) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Therese Mancini (S) föreslår bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Nils Olof Bengtsons (M) förslag mot Therese Mancinis (S) och finner att Kommunstyrelsen antar Nils Olof Bengtsons (M) förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med hänvisning till att fixartjänster finns att tillgå på marknaden, via volontärsverksamheter och genom att ett förebyggande arbete som inkluderar fallprevention håller på att utvecklas och planeras för successiv implementering i omsorgsförvaltningen under 2021 och kommande år. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 9(48)

158 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 133 Protokollsanteckning Yngve Johansson (MP) lämnar följande protokollsanteckning; I tjänsteutlåtandet för motion om Fixar-Malte står det att förslaget inte har någon påverkan ut ett jämställdhetsperspektiv. Miljöpartiet de gröna anser att det är en jämställdhetsfråga då 60 % av fallolyckorna drabbar kvinnor och det är en viktig folkhälsofråga. Ekonomiskt är det en besparing för kommunen att slippa kostnader för rehabilitering och hemtjänst med mera. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 10(48)

159 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 169 Dnr 2017/ Motion gällande återinförande/ införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom omsorgsförvaltningens vårdområden Sammanfattning Vid Kommunfullmäktiges sammanträde beslutade Kommunfullmäktige att återremittera motionen till Omsorgsnämnden för vidare utredning. Att få stöd och hjälp i hemmet med uppgifter som den enskilde inte klarar själv kan ses som en förebyggande åtgärd, då fallrisken ofta är högre bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen har identifierat ett behov av förebyggande insatser för att minimera risker och fördröja behovet av vård- och omsorg. Fixar-Malte ligger utanför det identifierade behovet, men tangerar i delar vad gäller fallprevention. Som en del i återremissen fick Omsorgsförvaltningen i uppdrag att omvärldsbevaka hur andra kommuner har löst detta uppdrag. Vid dessa kontakter framkom följande: Uddevalla: har en fixartjänst som ombesörjs av daglig verksamhet Lysekil: har ingen fixartjänst Svalöv: har ingen fixartjänst Båstad: har en fixartjänst för alla 75+ organiserad via räddningstjänst som har upphandlat ett lokalt företag Färgelanda: har ingen fixartjänst Göteborg: kostnadsfri fixartjänst från 67+ Östersund: har en fixartjänst som kostar den enskilde 80 kronor per tillfälle Vänersborg: "lilla hjälpen", en tjänst som får ta max en halvtimme organiserad via AME Förvaltningens bedömning av svaren är att det ser olika ut i olika kommuner, men att mindre kommuner ofta tycks ha valt att inte erbjuda fixartjänst. Bakgrunden till att erbjuda en fixartjänst handlar ytterst om fallprevention. Beskrivning av ärendet Vid Kommunfullmäktiges sammanträde beslutade Kommunfullmäktige att "återremittera motionen till Omsorgsnämnden då det borde finnas mer resurser nu när arbetsmarknadsenheten inte kommer att ha kvar uppdraget med bilvården. Då flertalet kommuner i Sverige har sk Fixartjänster och de personer är anställda i kommunen så är det svårt att se att det skulle vara en konkurrens mot annan näringsverksamhet. Därför ska man istället utreda och inhämta erfarenhet från hur andra kommuner som tillhandahåller den tjänsten gjort". Omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag att undersöka möjligheten att återinföra/ införa Fixar-Malte som biståndsbedömd tjänst. Verksamheten Trålen har nämnts som förslag för utförande, men förvaltningen ser svårigheter i detta. Det skulle bli resurskrävande, eftersom det kräver en "en till en"- lösning och blir således en utbyggnad av verksamheten som i dagsläget inte finns finansiering för. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 38(44)

160 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 169 AME ligger utanför förvaltningens ansvarsområde, men den verksamheten har tidigare fått påpekanden om snedvriden konkurrens. Alltså kan man svårligen använda tid som tidigare användes till t ex biltvätt till att istället utföra fixartjänster till låg eller ingen kostnad, då det rimligen bör omfattas av samma kritik. Ett flertal företag i kommunen tillhandahåller liknande tjänster till Sotenäsborna. Att biståndsbedöma fixarinsatser försvåras av att de inte inräknas i skälig levnadsnivå och kommuners fokus behöver vara på att insatser ska beviljas utifrån att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Tjänsterna finns att tillgå på marknaden. Förvaltningen kan dock ombesörja vissa delar av ett sådant uppdrag i samband med det förebyggande arbete som planeras, men då som ett samlat fallpreventivt arbete. Genom att inte biståndsbedöma behovet av fixartjänster så finns också möjlighet för volontärsverksamhet att ge stöd i vissa ärenden. Volontärer får inte utföra biståndsbedömda insatser utan ska tillföra ett mervärde till verksamhet och individ. Ett vidareutvecklat samarbete med volontärsverksamhet är en av lösningarna på framtidens socialtjänst. Förvaltningen ser ett behov av att utöka det förebyggande arbetet i syfte att främja individers självständighet och fördröja behovet av vård- och äldreomsorg. Detta planeras för under hösten 2020 och kommer successivt att implementeras för att fånga upp behov hos den ökande åldrade befolkningen. I detta arbete kan det ingå delar av vad en fixartjänst bör inrymma, t ex råd och stöd till den enskilde, förmedling av kontakter samt riskbedömningar i hemmet. Uppbyggnad av förebyggande arbete behöver utgå ifrån ett identifierat behov, vilket möts av adekvat åtgärd som förvaltningen sedan följer upp att åtgärden tillfredsställer behovet och att den leder till den önskade effekten. Erfarenhet av tidigare fixartjänst är att det som då önskades mest var storstädning, utöver det städ som hemtjänst efter behovsprövning erbjuder. Detta kan inte anses vara en kommuns ansvarsområde, med hänvisning till Socialtjänstlagen. Förvaltningen måste i tider av effektiviseringar och anpassningar säkerställa att de insatser som erbjuds är i linje med lagstiftningen, att de ger önskade effekter och bidrar till att människor kan leva sitt liv så självständigt och tryggt som möjligt. Det som kan tillgodoses på annat sätt ska hänvisas till det. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Att inrätta en tjänst som utför fixaruppgifter innebär en utbyggnad av verksamhet som verksamheten saknar finansiering för och som i så fall får hittas i förvaltningens övriga verksamheter. En årsarbetare kostar ca 600 tkr. Regelverk Offentlig verksamhet får ej bidra till minskat konkurrenstryck genom att snedvrida eller hämma förutsättningarna för en effektiv konkurrens (3 kap konkurrenslagen). Vad som leder till konkurrensbegränsande effekter beror bland annat på situationen på den aktuella marknaden. Det kan vara neutralt för konkurrensen om en offentlig aktör upprätthåller service och annan Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 39(44)

161 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 169 infrastruktur på områden där det saknas kommersiellt utbud. Förvaltningens bedömning är att det kommersiella utbudet av fixartjänster är väl utbyggt i Sotenäs kommun. Beslutsunderlag Motion Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Avdelningschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunfullmäktiges protokoll Omsorgschefens tjänsteutlåtande Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att Kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med hänvisning till att fixartjänster finns att tillgå på marknaden, via volontärsverksamheter och genom att ett förebyggande arbete som inkluderar fallprevention håller på att utvecklas och planeras för successiv implementering i omsorgsförvaltningen under 2021 och kommande år. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 40(44)

162 Tjänsteutlåtande Datum Dnr KA 2017/ Omsorgsförvaltningen Lisbeth Olsson Förvaltningschef Svar på motion gällande återinförande/ införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom omsorgsförvaltningens vårdområden Sammanfattning Vid KF , KF 79 Dnr 2017/000589, beslutade Kommunfullmäktige att återremittera motionen till Omsorgsnämnden för vidare utredning. Att få stöd och hjälp i hemmet med uppgifter som den enskilde inte klarar själv kan ses som en förebyggande åtgärd, då fallrisken ofta är högre bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen har identifierat ett behov av förebyggande insatser för att minimera risker och fördröja behovet av vård- och omsorg. Fixar-Malte ligger utanför det identifierade behovet, men tangerar i delar vad gäller fallprevention. Som en del i återremissen fick Omsorgsförvaltningen i uppdrag att omvärldsbevaka hur andra kommuner har löst detta uppdrag. Vid dessa kontakter framkom följande: Uddevalla: har en fixartjänst som ombesörjs av daglig verksamhet Lysekil: har ingen fixartjänst Svalöv: har ingen fixartjänst Båstad: har en fixartjänst för alla 75+ organiserad via räddningstjänst som har upphandlat ett lokalt företag Färgelanda: har ingen fixartjänst Göteborg: kostnadsfri fixartjänst från 67+ Östersund: har en fixartjänst som kostar den enskilde 80 kronor per tillfälle Vänersborg: "lilla hjälpen", en tjänst som får ta max en halvtimme organiserad via AME Förvaltningens bedömning av svaren är att det ser olika ut i olika kommuner, men att mindre kommuner ofta tycks ha valt att inte erbjuda fixartjänst. Bakgrunden till att erbjuda en fixartjänst handlar ytterst om fallprevention. Beskrivning av ärendet Vid KF , KF 79 Dnr 2017/ beslutade Kommunfullmäktige att "återremittera motionen till Omsorgsnämnden då det borde finnas mer resurser nu när arbetsmarknadsenheten inte kommer att ha kvar uppdraget med bilvården. Då flertalet kommuner i Sverige har sk Fixartjänster och de personer är anställda i kommunen så är det svårt att se att det skulle vara en konkurrens mot annan näringsverksamhet. Därför Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn info@sotenas.se

163 ska man istället utreda och inhämta erfarenhet från hur andra kommuner som tillhandahåller den tjänsten gjort". Omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag att undersöka möjligheten att återinföra/ införa Fixar-Malte som biståndsbedömd tjänst. Verksamheten Trålen har nämnts som förslag för utförande, men förvaltningen ser svårigheter i detta. Det skulle bli resurskrävande, eftersom det kräver en såkallad "en till en"- lösning och blir således en utbyggnad av verksamheten som i dagsläget inte finns finansiering för. AME ligger utanför förvaltningens ansvarsområde, men den verksamheten har tidigare fått påpekanden om snedvriden konkurrens. Alltså kan man svårligen använda tid som tidigare användes till t ex biltvätt till att istället utföra fixartjänster till låg eller ingen kostnad, då det rimligen bör omfattas av samma kritik. Ett flertal företag i kommunen tillhandahåller liknande tjänster till Sotenäsborna. Att biståndsbedöma fixarinsatser försvåras av att de inte inräknas i skälig levnadsnivå och kommuners fokus behöver vara på att insatser ska beviljas utifrån att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Tjänsterna finns att tillgå på marknaden. Förvaltningen kan dock ombesörja vissa delar av ett sådant uppdrag i samband med det förebyggande arbete som planeras, men då som ett samlat fallpreventivt arbete. Genom att inte biståndsbedöma behovet av fixartjänster så finns också möjlighet för volontärsverksamhet att ge stöd i vissa ärenden. Volontärer får inte utföra biståndsbedömda insatser utan ska tillföra ett mervärde till verksamhet och individ. Ett vidareutvecklat samarbete med volontärsverksamhet är en av lösningarna på framtidens socialtjänst. Förvaltningen ser ett behov av att utöka det förebyggande arbetet i syfte att främja individers självständighet och fördröja behovet av vård- och äldreomsorg. Detta planeras för under hösten 2020 och kommer successivt att implementeras för att fånga upp behov hos den ökande åldrade befolkningen. I detta arbete kan det ingå delar av vad en fixartjänst bör inrymma, t ex råd och stöd till den enskilde, förmedling av kontakter samt riskbedömningar i hemmet. Uppbyggnad av förebyggande arbete behöver utgå ifrån ett identifierat behov, vilket möts av adekvat åtgärd som förvaltningen sedan följer upp att åtgärden tillfredsställer behovet och att den leder till den önskade effekten. Erfarenhet av tidigare fixartjänst är att det som då önskades mest var storstädning, utöver det städ som hemtjänst efter behovsprövning erbjuder. Detta kan inte anses vara en kommuns ansvarsområde, med hänvisning till Socialtjänstlagen. Förvaltningen måste i tider av effektiviseringar och anpassningar säkerställa att de insatser som erbjuds är i linje med lagstiftningen, att de ger önskade effekter och bidrar till att människor kan leva sitt liv så självständigt och tryggt som möjligt. Det som kan tillgodoses på annat sätt ska hänvisas till det. Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn info@sotenas.se

164 Konsekvensbeskrivning Ekonomi Att inrätta en tjänst som utför fixaruppgifter innebär en utbyggnad av verksamhet som verksamheten saknar finansiering för och som i så fall får hittas i förvaltningens övriga verksamheter. En årsarbetare kostar ca 600 tkr. Regelverk Offentlig verksamhet får ej bidra till minskat konkurrenstryck genom att snedvrida eller hämma förutsättningarna för en effektiv konkurrens (3 kap konkurrenslagen). Vad som leder till konkurrensbegränsande effekter beror bland annat på situationen på den aktuella marknaden. Det kan vara neutralt för konkurrensen om en offentlig aktör upprätthåller service och annan infrastruktur på områden där det saknas kommersiellt utbud. Förvaltningens bedömning är att det kommersiella utbudet av fixartjänster är väl utbyggt i Sotenäs kommun. 4 kap 1 Socialtjänstlagen reglerar att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Förvaltningens bedömning är att behovet kan tillgodoses genom tjänst på marknaden kompletterat av riskförebyggande arbete från förvaltningen. Förvaltningen har också ett gott samarbete med volontärsverksamheter som är etablerade i kommunen och kan stötta i icke biståndsbedömda uppdrag. Organisation och personal Förebyggande arbete behöver ökas i förvaltningens verksamheter och delar av ett fixaruppdrag kommer att kunna inrymmas i detta, t ex råd och stöd till den enskilde, förmedling av kontakter, samt riskbedömningar av hemmet. Barnperspektiv Ingen påverkan Medborgarperspektiv Förebyggande arbete kommer Sotenäsborna tillgodo genom uppsökande verksamhet och kan innehålla råd och stöd till den enskilde, förmedling av kontakter, samt riskbedömningar i hemmet mm i syfte att främja självständighet, hälsa och minska risk för fallskador. Jämställdhetsperspektiv Ingen påverkan. Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn info@sotenas.se

165 Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med hänvisning till att fixartjänster finns att tillgå på marknaden, via volontärsverksamheter och genom att ett förebyggande arbete som inkluderar fallprevention håller på att utvecklas och planeras för successiv implementering i omsorgsförvaltningen under 2021 och kommande år. Bilaga/Bilagor Tidigare dokumentation i ärendet Beslutet skickas till Omsorgschef Lisbeth Olsson Förvaltningschef Omsorg Maria Vikingsson Kommundirektör Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn info@sotenas.se

166 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 100 Dnr 2017/ Motion gällande återinförande/införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom omsorgsförvaltningens vårdområden Sammanfattning Lena Linke (MP) föreslår i en motion att en s.k. Fixar-Malte införs som en biståndsbedömd tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden. Beskrivning av ärendet Att få stöd och hjälp med uppgifter som krävs i hemmet kan innebära att enskilda klarar att bo kvar längre i sitt eget hem, minska risken för fallskador och öka den sociala samvaron. Omsorgsförvaltningens har fått i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att undersöka möjlighet till externa bidrag samt se om verksamheten kan bedrivas inom ramen för Trålens verksamhet, en del av den dagliga sysselsättningen inom Funktionsstöd. Förvaltningens bedömning är att behovet kan tillgodoses på annat sätt genom att köpa tjänst eller ansöka om hemtjänst. Konsekvensbeskrivning I ett yttrande från arbetsmarknadsenheten informeras om att kommunen tidigare har fått påpekanden från näringslivet gällande liknande verksamheten inom arbetsmarknadsenheten då det på ett negativt sätt konkurrerar med företag i kommunen. Då Trålens verksamhet i sitt utformande liknar arbetsmarknadens verksamheter blir omsorgsförvaltningens bedömning densamma. Ekonomi Offentlig verksamhet som drivs i konkurrens med annan näringsverksamhet får inte stödjas ekonomiskt med skattemedel då det medför en snedvriden konkurrens. I dag finns ett flertal företag i kommunen som tillhandahåller liknande tjänster till våra kommuninvånare. Regelverk Detta är inte en insats som kan biståndbedömas då det inte ingår i så kallad skälig levnadsnivå att få hjälp med de tjänster som en fixar-malte kan erbjuda. Då insatsen inte kan bistånds bedömas kan detta ses som att kommunen erbjuder en tjänst som bedrivs i konkurrens med andra företag i kommunen. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 6(48)

167 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 100 Beslutsunderlag Motion Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Avdelningschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Roland Mattsson (M) och Olof Börjesson (C) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Roland Mattssons (M) med flera förslag mot Lars-Erik Knutssons (S) förslag och finner att Kommunstyrelsen antar Roland Mattssons (M) med fleras förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 7(48)

168 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 100 Protokollsanteckning Yngve Johansson (MP) lämnar en protokollsanteckning enligt följande; Miljöpartiet de gröna i Sotenäs har i en motion föreslagit att det ska införas en tjänst som Fixar- Malte. Förslaget förkastas nu av den styrande alliansen. Vi anser att förslaget ska bifallas. Fixar- Malte kan hjälpa de äldre i kommunen med enklare tjänster. Det kan exempelvis röra sig om byte av glödlampor, sätta upp handtag, sätta upp nya gardiner eller kontrollera brandvarnare. Vi anser att det är viktigt att förhindra fallskador hos de äldre och att de äldre ska känna att det har stöd från samhället och kan känna en trygghet i sitt eget hem. I Sverige faller fler än personer över 65 år så illa att de behöver läggas in på sjukhus. Det är dessutom så att merparten av dessa olyckor drabbar kvinnor, mer än 60 % fallolyckor leder till dödsfall. Vi behöver minska antalet fallolyckor, minska mänskligt lidande, minska trycket på sjukhusvård och kommunal omsorg. Fixar-Malte är resurseffektivt och kan hjälpa till att lösa många utmaningar i samhället. Magnus Johansson (V) lämnar en protokollsanteckning enligt följande; Vänsterpartiet stödjer helt Miljöpartiets motion om att införa en Fixar-Malte i kommunen. Vi anser att det är en stor besparing både ekonomiskt och i mänskligt lidande om vi kan förhindra allvarligare olyckor i hemmet för våra äldre. Vi kan inte se hur det skulle missgynna det lokala företagandet om någon äldre skulle få hjälp med att byta en glödlampa, batteriet i köksklockan eller gardiner och då slipper att ställa sig på en stege eller stol. Ett lårbensbrott är oerhört dyrt för samhället och ger mycket lidande för den drabbade. Kan vi som kommun förhindra ett allvarligt fall så är hela kostnaden för tjänsten intjänade. Vi tycker inte att det ska vara en fråga om privatekonomi om man ska riskera sin hälsa för att byta en glödlampa. Vi i Vänsterpartiet ställer oss fullt bakom motionen om att införa tjänsten Fixar Malte och ser det som en besparing för kommunen. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 8(48)

169 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 101 Dnr 2017/ Motion gällande återinförande/införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom omsorgsförvaltningens vårdområden Sammanfattning Lena Linke (MP) föreslår i en motion att en s.k. Fixar-Malte införs som en biståndsbedömd tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden. Beskrivning av ärendet Att få stöd och hjälp med uppgifter som krävs i hemmet kan innebära att enskilda klarar att bo kvar längre i sitt eget hem, minska risken för fallskador och öka den sociala samvaron. Omsorgsförvaltningens har fått i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att undersöka möjlighet till externa bidrag samt se om verksamheten kan bedrivas inom ramen för Trålens verksamhet, en del av den dagliga sysselsättningen inom Funktionsstöd. Förvaltningens bedömning är att behovet kan tillgodoses på annat sätt genom att köpa tjänst eller ansöka om hemtjänst. Konsekvensbeskrivning I ett yttrande från arbetsmarknadsenheten påvisas att kommunen tidigare har fått påpekanden från näringslivet gällande liknande verksamheten inom arbetsmarknadsenheten då det på ett negativt sätt konkurrerar med företag i kommunen. Då Trålens verksamhet i sitt utformande liknar arbetsmarknadens verksamheter blir omsorgsförvaltningens bedömning densamma. Ekonomi Offentlig verksamhet som drivs i konkurrens med annan näringsverksamhet får inte stödjas ekonomiskt med skattemedel då det medför en snedvriden konkurrens. I dag finns ett flertal företag i kommunen som tillhandahåller liknande tjänster till våra kommuninvånare. Regelverk Detta är inte en insats som kan biståndbedömas då det inte ingår i så kallad skälig levnadsnivå att få hjälp med de tjänster som en fixar-malte kan erbjuda. Då insatsen inte kan bistånds bedömas kan detta ses som att kommunen erbjuder en tjänst som bedrivs i konkurrens med andra företag i kommunen. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(40)

170 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 101 Beslutsunderlag Motion Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Avdelningschefens tjänsteutlåtande Yrkande Roland Mattsson (M) och Olof Börjesson (C) föreslår bifall till förslaget. Birgitta Albertsson (S) föreslår att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Roland Mattssons (M) med flera förslag mot Birgitta Albertssons (S) förslag och finner att Kommunstyrelsens arbetsutskott antar Roland Mattssons (M) förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(40)

171 Tjänsteutlåtande Datum Dnr DNR 2017/ KSAU 223 Omsorgsförvaltningen Ylva Görling Avdelningschef Funktionsstöd/IFO Motion gällande återinförande/införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom omsorgsförvaltningens vårdområden. Sammanfattning Lena Linke (MP) föreslår i en motion att en s.k. Fixar-Malte införs som en biståndsbedömd tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden. Beskrivning av ärendet Att få stöd och hjälp med uppgifter som krävs i hemmet kan innebära att enskilda klarar att bo kvar längre i sitt eget hem, minska risken för fallskador och öka den sociala samvaron. Omsorgsförvaltningens har fått i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att undersöka möjlighet till externa bidrag samt se om verksamheten kan bedrivas inom ramen för Trålens verksamhet, en del av den dagliga sysselsättningen inom Funktionsstöd. Förvaltningens bedömning är att behovet kan tillgodoses på annat sätt genom att köpa tjänst eller ansöka om hemtjänst. Konsekvensbeskrivning I ett yttrande från arbetsmarknadschef Jeanett Andersson (TJU ) påvisas att kommunen tidigare har fått påpekanden från näringslivet gällande liknande verksamheten inom arbetsmarknadsenheten då det på ett negativt sätt konkurrerar med företag i kommunen. Då Trålens verksamhet i sitt utformande liknar arbetsmarknadens verksamheter blir omsorgsförvaltningens bedömning densamma. Ekonomi Offentlig verksamhet som drivs i konkurrens med annan näringsverksamhet får inte stödjas ekonomiskt med skattemedel då det medför en snedvriden konkurrens. I dag finns ett flertal företag i kommunen som tillhandahåller liknande tjänster till våra kommuninvånare. Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

172 Regelverk Detta är inte en insats som kan biståndsbedömmas då det inte ingår i så kallad skälig levnadsnivå att få hjälp med de tjänster som en fixar-malte kan erbjuda. Då insatsen inte kan biståndsbedömmas kan detta ses som att kommunen erbjuder en tjänst som bedrivs i konkurrens med andra företag i kommunen. Organisation och personal Ej aktuellt Barnperspektiv Ingen påverkan Medborgarperspektiv Utifrån ett medborgarperspektiv påverkar en sådan kommunal insats företagandet negativt utifrån konkurrensaspekt men skulle kunna ha en positiv effekt för den enskilde utifrån ett folkhälsoperspektiv. Jämställdhetsperspektiv Ingen påverkan Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen gällande återinförande/införande av tjänsten Fixar-Malte. Bilaga/Bilagor Beslutet skickas till Till omsorgsförvaltningen, Ylva Görling Avdelningschef Ylva Görling Avdelningschef Lisbeth Olsson Förvaltningschef Sida 1 av 2 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

173 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 223 Dnr 2017/ Motion gällande återinförande/införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden Sammanfattning Lena Linke (MP) föreslår i en motion att en s.k Fixar-Malte införs som en biståndsbedömd tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden. Bakgrund Personer med någon form av funktionsnedsättning kan ha svårigheter att klara av vissa av de uppgifter som kan krävas eller behövas i hemmet. Det kan vara allt från att byta gardiner, putsa fönster, byta glödlampor, skotta snö, klippa gräs m.m. Beskrivning av ärendet Att få stöd och hjälp med uppgifter som krävs i hemmet kan innebära att enskilda klarar att bo kvar längre i sitt eget hem, minska risken för fallskador och öka den sociala samvaron. Yttrande från Arbetsmarknadsenheten Utifrån Omsorgsförvaltningens bedömning att detta inte är en insats som kan biståndsbedömmas, då det inte ingår i så kallad skälig levnadsnivå att få hjälp med de tjänster som en fixar Malte kan erbjuda. Då insatsen inte kan biståndsbedömmas, kan detta ses som att kommunen erbjuder en tjänst som bedrivs i konkurrens med andra företag i kommunen. Offentlig verksamhet som drivs i konkurrens med annan näringsverksamhet får inte stödjas ekonomiskt med skattemedel som medför en olämplig konkurrenssnedvridning. Kommunen har tidigare fått påpekande från det näringslivet att vissa av Arbetsmarknadsenhetens verksamheter konkurrerar på negativt sätt och vi har därför sett över våra nuvarande verksamheter. Idag finns de ett flertal företag som tillhandahåller liknande tjänster i kommunen. Arbetsmarknadsenheten utför idag gräsklippning för personer som ansökt via biståndshandläggare. Beslutsunderlag Motion Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Kommunstyrelsens protokoll AME-chefens tjänsteutlåtande Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(24)

174 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 223 Yrkande Britt Wall (S) Mikael Sternemar (L) föreslår att motionen ska återremitteras för att ta fram kostnadsförslag och undersöka möjligheter till externa bidrag samt att se om verksamheten kan bedrivas inom ramen för Trålens verksamhet. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) förslag med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att återremittera motionen för att ta fram kostnadsförslag och undersöka möjligheter till externa bidrag samt att se om verksamheten kan bedrivas inom ramen för Trålens verksamhet. Skickas till Omsorgschefen LSS-chefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(24)

175

176

177 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 146 KA 2017/90 Motion gällande återinförande/införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden. Lena Linke (MP) förordar att en s.k Fixar-Malte införs som en biståndsbedömd tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden. Bakgrund Personer med någon form av funktionsnedsättning kan ha svårigheter att klara av vissa av de uppgifter som kan krävas eller behövas i hemmet. Det kan vara allt från att byta gardiner, putsa fönster, byta glödlampor, skotta snö, klippa gräs m.m. Beskrivning av ärendet Att få stöd och hjälp med uppgifter som krävs i hemmet kan innebära att enskilda klarar att bo kvar längre i sitt eget hem, minska risken för fallskador och öka den sociala samvaron. Yttrande från Omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget men gör bedömningen att det inte är en insats som ska biståndsbedömmas. Det ingår inte i s.k skälig levnadsnivå att få hjälp med de tjänster som en fixar Malte kan erbjuda. Omsorgsförvaltningen har heller ingen verksamhet som skulle kunna utföra de beskrivna uppdragen. Omsorgsförvaltningen förordar därmed att frågan utreds av Arbetsmarknadsenheten. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Yrkande Nils Olof Bengtson (M) föreslår att motionen ska överlämnas till kommunchefen för beredning. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Nils Olof Bengtsons (M) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att motionen ska överlämnas till kommunchefen för beredning. Skickas till Kommunchefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(59)

178 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 61 ON 2017/90 Motion gällande återinförande/införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden. Lena Linke Miljöpartiet förordar att en s.k fixar Malte införs som en biståndsbedömd tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden Bakgrund Personer med någon form av funktionsnedsättning kan ha svårigheter att klara av vissa av de uppgifter som kan krävas eller behövas i hemmet. Det kan vara allt från att byta gardiner, putsa fönster, byta glödlampor, skotta snö, klippa gräs m.m. Beskrivning av ärendet Att få stöd och hjälp med uppgifter som krävs i hemmet kan innebära att enskilda klarar att bo kvar längre i sitt eget hem, minska risken för fallskador och öka den sociala samvaron. Yttrande från Omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget men gör bedömningen att det inte är en insats som ska biståndsbedömmas. Det ingår inte i s.k skälig levnadsnivå att få hjälp med de tjänster som en fixar Malte kan erbjuda. Omsorgsförvaltningen har heller ingen verksamhet som skulle kunna utföra de beskrivna uppdragen. Omsorgsförvaltningen förordar därmed att frågan utreds av Arbetsmarknadsenheten. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens arbetsutskott Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionen men kan inte inom eget ansvarsområde eller tilldelad ram bifalla motionen. Omsorgsnämnden föreslår att motionen utreds av Arbetsmarknadsenheten. \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\omf ON_PR_KA\ONPROT\ON\17\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(21)

179 Omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr 2017/ Sida 1(2) Motion gällande återinförande/införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden. Sammanfattning Lena Linke Miljöpartiet förordar att en s.k fixar Malte införs som en biståndsbedömd tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden Bakgrund Personer med någon form av funktionsnedsättning kan ha svårigheter att klara av vissa av de uppgifter som kan krävas eller behövas i hemmet. Det kan vara allt från att byta gardiner, putsa fönster, byta glödlampor, skotta snö, klippa gräs m.m. Beskrivning av ärendet Att få stöd och hjälp med uppgifter som krävs i hemmet kan innebära att enskilda klarar att bo kvar längre i sitt eget hem, minska risken för fallskador och öka den sociala samvaron. Yttrande från Omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget men gör bedömningen att det inte är en insats som ska biståndsbedömmas. Det ingår inte i s.k skälig levnadsnivå att få hjälp med de tjänster som en fixar Malte kan erbjuda. Omsorgsförvaltningen har heller ingen verksamhet som skulle kunna utföra de beskrivna uppdragen. Omsorgsförvaltningen förordar därmed att frågan utreds av Arbetsmarknadsenheten. Koppling till vision, programförklaring och mål Inriktningsmål * Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde * Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt *Ett livslångt lärande * Sotenäs erbjuder trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov med valfrihet avseende både utförare och insatser. * Omsorgstagarna upplever trygghet och respekt. Ekonomi Utreds av Arbetsmarknadsenheten Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

180 Omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr 2017/ Sida 2(2) Organisation och personal Utreds av Arbetsmarknadsenheten Medborgarperspektiv Ökad trygghet och inflytande över sin livssituation Slutsats Förvaltningens förslag till beslut Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionen och föreslår att motionen bifalls. Omsorgsnämnden föreslår att motionen utreds av Arbetsmarknadsenheten Bilaga/Bilagor Motion gällande återinförande/införande av Fixar-Malte, en biståndsbedömd tjänst i Folkhälsans tjänst för brukare inom Omsorgsförvaltningens vårdområden. Skickas till Omsorgsnämnden Kommunfullmäktige Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

181

182

183 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 135 Dnr 2020/ Motion om insynsplats i budgetberedningen Sammanfattning Ewa Ryberg (V) och Magnus Johansson (V) föreslår i en motion att Sotenäs kommun undersöker möjligheten att partier som är representerade i Kommunfullmäktige men inte i budgetberedningens möten skall ha rätt till en insynsplats i budgetberedningen, samt att det sker en skyndsam beredning av motionen. Beskrivning av ärendet Vänsterpartiet anser att det skulle främja demokratin och öka förutsättningarna för en bra budgetdebatt när alla partier har samma insyn i budgetarbetet. Kommunfullmäktige beslutade att anta följande formulering i kommunstyrelsens reglemente, (för mandatperioden gäller som särskild regel att berört parti ska lämna namnet på sin representant skriftligt i samband med kommunstyrelsens första sammanträde efter kommunfullmäktiges beslut); (Kommunfullmäktige beslutade även om insynsplats vid beslut om Kommunstyrelsens reglemente ) Parti som erhåller plats i kommunfullmäktige men som inte av egen kraft, eller i samarbete med annat eller andra partier, erhåller plats för ledamot eller ersättare i någon nämnd eller kommunstyrelsen har rätt till en insynsplats i kommunstyrelsen, men inte dess utskott. Representanten utses av respektive parti och platsen är knuten till den person som utses. Berört parti lämnar namnet på sin representant skriftligt i samband med kommunstyrelsens första sammanträde för mandatperioden. Arvoden utgår enligt samma reglemente som för förtroendevald. Insynsplats innebär rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Representanten har inte rätt att få sin åsikt noterad i protokollet. Närvarorätten gäller inte myndighetsutövning. Bakgrund Vissa kommuner har infört insynsplats i Kommunstyrelsen för de partier som är representerade i Kommunfullmäktige men som inte har någon representation i Kommunstyrelsen. Alla ärenden som ska behandlas av Kommunfullmäktige bereds av Kommunstyrelsen, även de ärenden som har behandlats av övriga nämnder och en insynsplats i Kommunstyrelsen ger därför möjlighet till en mer fullständig information. Kommunfullmäktige avgör i vilken eller vilka nämnder eventuell närvarorätt ska gälla och om och hur närvarorätten ska begränsas. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 13(48)

184 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 135 En förtroendevald som får närvarorätt omfattas av den sekretess och tystnadsplikt som övriga närvarande omfattas av. Regelverk Kommunallagen 4 kap 28 - Närvarorätt 28 Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningar men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Therese Mancini (S) föreslår bifall till motionen. Mats Abrahamsson (M) föreslår avslag till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Mats Abrahamssons (M) förslag mot Therese Mancinis (S) och finner att Kommunstyrelsen antar Mats Abrahamssons (M) förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 14(48)

185 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 153 Dnr 2020/ Motion om insynsplats i budgetberedningen Sammanfattning Ewa Ryberg (V) och Magnus Johansson (V) föreslår i en motion att Sotenäs kommun undersöker möjligheten att partier som är representerade i Kommunfullmäktige men inte i budgetberedningens möten skall ha rätt till en insynsplats i budgetberedningen, samt att det sker en skyndsam beredning av motionen. Beskrivning av ärendet Vänsterpartiet anser att det skulle främja demokratin och öka förutsättningarna för en bra budgetdebatt när alla partier har samma insyn i budgetarbetet. Kommunfullmäktige beslutade att anta följande formulering i kommunstyrelsens reglemente, (för mandatperioden gäller som särskild regel att berört parti ska lämna namnet på sin representant skriftligt i samband med kommunstyrelsens första sammanträde efter kommunfullmäktiges beslut); (Kommunfullmäktige beslutade även om insynsplats vid beslut om Kommunstyrelsens reglemente ) Parti som erhåller plats i kommunfullmäktige men som inte av egen kraft, eller i samarbete med annat eller andra partier, erhåller plats för ledamot eller ersättare i någon nämnd eller kommunstyrelsen har rätt till en insynsplats i kommunstyrelsen, men inte dess utskott. Representanten utses av respektive parti och platsen är knuten till den person som utses. Berört parti lämnar namnet på sin representant skriftligt i samband med kommunstyrelsens första sammanträde för mandatperioden. Arvoden utgår enligt samma reglemente som för förtroendevald. Insynsplats innebär rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Representanten har inte rätt att få sin åsikt noterad i protokollet. Närvarorätten gäller inte myndighetsutövning. Bakgrund Vissa kommuner har infört insynsplats i Kommunstyrelsen för de partier som är representerade i Kommunfullmäktige men som inte har någon representation i Kommunstyrelsen. Alla ärenden som ska behandlas av Kommunfullmäktige bereds av Kommunstyrelsen, även de ärenden som har behandlats av övriga nämnder och en insynsplats i Kommunstyrelsen ger därför möjlighet till en mer fullständig information. Kommunfullmäktige avgör i vilken eller vilka nämnder eventuell närvarorätt ska gälla och om och hur närvarorätten ska begränsas. En förtroendevald som får närvarorätt omfattas av den sekretess och tystnadsplikt som övriga närvarande omfattas av. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(44)

186 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 153 Regelverk Kommunallagen 4 kap 28 - Närvarorätt 28 Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningar men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Yrkande Olof Börjesson (C) och Roland Mattsson (M) föreslår att förslaget ska avslås. Birgitta Albertsson (S) föreslår att förslaget ska bifallas. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Olof Börjessons (C) med flera förslag mot Birgitta Albertssons (S) förslag och finner att Kommunstyrelsens arbetsutskott antar Olof Börjessons (C) med fleras förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(44)

187 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2020/ Sida 1(2) Motion om insynsplats i budgetberedningen Sammanfattning Ewa Ryberg (V) och Magnus Johansson (V) föreslår i en motion att Sotenäs kommun undersöker möjligheten att partier som är representerade i Kommunfullmäktige men inte i budgetberedningens möten skall ha rätt till en insynsplats i budgetberedningen, samt att det sker en skyndsam beredning av motionen. Beskrivning av ärendet Vänsterpartiet anser att det skulle främja demokratin och öka förutsättningarna för en bra budgetdebatt när alla partier har samma insyn i budgetarbetet. Kommunfullmäktige beslutade att anta följande formulering i kommunstyrelsens reglemente, (för mandatperioden gäller som särskild regel att berört parti ska lämna namnet på sin representant skriftligt i samband med kommunstyrelsens första sammanträde efter kommunfullmäktiges beslut); (Kommunfullmäktige beslutade även om insynsplats vid beslut om Kommunstyrelsens reglemente ) Parti som erhåller plats i kommunfullmäktige men som inte av egen kraft, eller i samarbete med annat eller andra partier, erhåller plats för ledamot eller ersättare i någon nämnd eller kommunstyrelsen har rätt till en insynsplats i kommunstyrelsen, men inte dess utskott. Representanten utses av respektive parti och platsen är knuten till den person som utses. Berört parti lämnar namnet på sin representant skriftligt i samband med kommunstyrelsens första sammanträde för mandatperioden. Arvoden utgår enligt samma reglemente som för förtroendevald. Insynsplats innebär rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Representanten har inte rätt att få sin åsikt noterad i protokollet. Närvarorätten gäller inte myndighetsutövning. Bakgrund Vissa kommuner har infört insynsplats i Kommunstyrelsen för de partier som är representerade i Kommunfullmäktige men som inte har någon representation i Kommunstyrelsen. Alla ärenden som ska behandlas av Kommunfullmäktige bereds av Kommunstyrelsen, även de ärenden som har behandlats av övriga nämnder och en insynsplats i Kommunstyrelsen ger därför möjlighet till en mer fullständig information. Kommunfullmäktige avgör i vilken eller vilka nämnder eventuell närvarorätt ska gälla och om och hur närvarorätten ska begränsas. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

188 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2020/ Sida 2(2) En förtroendevald som får närvarorätt omfattas av den sekretess och tystnadsplikt som övriga närvarande omfattas av. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Närvarorätt för fler kan ge ökade arvodeskostnader. Regelverk Kommunallagen 4 kap 28 - Närvarorätt 28 Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningar men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Organisation och personal Insynsplats i budgetberedningen bedöms inte påverka organisation eller personal. Barnperspektiv Insynsplats i budgetberedningen bedöms inte påverka barnperspektivet. Medborgarperspektiv Insynsplats i budgetberedningen bedöms inte påverka medborgarperspektivet. Jämställdhetsperspektiv Påverkar män och kvinnor lika. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges protokoll Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå/bifalla motionen. Bilagor Motion Anna-Lena Höglund Administrativ chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

189 Vänsterpartiet Sotenäs Motion om insynsplats i budgetberedningen Kommunfullmäktige beslutade på sammanträdet att det skulle vara möjligt för parti som var representerade i kommunfullmäktige men som inte har någon representant i kommunstyrelsen skulle få en insynsplats. Detta för att den största möjliga information skulle kunna delges och att det också är en demokratisk fråga. Alla ärenden som behandlas av kommunfullmäktige bereds i kommunstyrelsen. Även i budgetarbetet och beredningen av allt som rör detta finns det partier som är utan fullständig information och insyn. Men dessa partier skall ändå i fullmäktige kunna ta ställning till alla siffror i en lagd budget. Förutom att de olika presidierna i nämnder och styrelser har budgetgenomgångar och diskussioner tillsammans med förvaltningarna samlas slutligen allt i budgetberedningens möten. Vi i Vänsterpartiet anser att det skulle främja demokratin och öka förutsättningarna för en bra budgetdebatt när alla partier har samma insyn i budgetarbetet. Vänsterpartiet i Sotenäs föreslår: att partier som är representerade i kommunfullmäktige men inte i budgetberedningens möten skall ha rätt till en insynsplats i budgetberedningen. att det sker en skyndsam beredning av motionen. Vänsterpartiet Sotenäs Ewa Ryberg Magnus Johansson

190 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 136 Dnr 2020/ Motion om införande av en Samhällsbyggnadsnämnd Sammanfattning Yngve Johansson (MP) föreslår i en motion att Sotenäs kommun utreder ett införande av en Samhällsbyggnadsnämnd. En Samhällsbyggnadsnämnd kan tex hantera ärenden från Byggnadsnämnden, Miljönämnden i mellersta Bohuslän och Kommunstyrelsens tekniska utskott. Dessa två nämnder och utskottet hanterar idag många ärenden. För att kunna inrätta en Samhällsbyggnadsnämnd kan en väg vara att inrätta olika utskott under nämnden. Mängden ärenden kan inte förväntas minska, även om man kan tänka sig en ökad delegation till både utskott och tjänstepersoner. Antalet möten kan förväntas ungefär bli samma som nu. Beskrivning av ärendet Flera kommuner har inrättat en Samhällsbyggnadsnämnd, tex Munkedal, Lysekil och Uddevalla. Det kan variera vad man ålägger en Samhällsbyggnadsnämnd och uppdraget kan variera över tid. Uddevalla har ändrat sitt reglemente flera gånger under senaste året. En utredning om inrättande av en Samhällsbyggnadsnämnd bör göras brett och belysa flera perspektiv. En arbetsgrupp med tjänstepersoner kan inrättas och ges uppdraget och ett antal politiker kan utses för att förankra arbetet. Beslutsunderlag Motion Administrativ chefs tjänsteutlåtande Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Lysekils kommun Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Munkedals kommun Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Uddevalla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L), Mats Abrahamsson (M), Lars-Erik Knutsson (S) och Roland Mattsson (M) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Mikael Sternemars (L) med fleras förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 15(48)

191 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 136 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen, att utreda ett införande av en Samhällsbyggnadsnämnd. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 16(48)

192 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 154 Dnr 2020/ Motion om införande av en Samhällsbyggnadsnämnd Sammanfattning Yngve Johansson (MP) föreslår i en motion att Sotenäs kommun utreder ett införande av en Samhällsbyggnadsnämnd. En Samhällsbyggnadsnämnd kan tex hantera ärenden från Byggnadsnämnden, Miljönämnden i mellersta Bohuslän och Kommunstyrelsens tekniska utskott. Dessa två nämnder och utskottet hanterar idag många ärenden. För att kunna inrätta en Samhällsbyggnadsnämnd kan en väg vara att inrätta olika utskott under nämnden. Mängden ärenden kan inte förväntas minska, även om man kan tänka sig en ökad delegation till både utskott och tjänstepersoner. Antalet möten kan förväntas ungefär bli samma som nu. Beskrivning av ärendet Flera kommuner har inrättat en Samhällsbyggnadsnämnd, tex Munkedal, Lysekil och Uddevalla. Det kan variera vad man ålägger en Samhällsbyggnadsnämnd och uppdraget kan variera över tid. Uddevalla har ändrat sitt reglemente flera gånger under senaste året. En utredning om inrättande av en Samhällsbyggnadsnämnd bör göras brett och belysa flera perspektiv. En arbetsgrupp med tjänstepersoner kan inrättas och ges uppdraget och ett antal politiker kan utses för att förankra arbetet. Beslutsunderlag Motion Administrativ chefs tjänsteutlåtande Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Lysekils kommun Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Munkedals kommun Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Uddevalla kommun Yrkande Olof Börjesson (C), Roland Mattsson (M), Birgitta Albertsson (S) och Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att motionen ska avslås. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Olof Börjessons (C) med fleras förslag och finner att Kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen, att utreda ett införande av en Samhällsbyggnadsnämnd. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(44)

193 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 154 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(44)

194 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2020/ Sida 1(1) Motion om införande av en Samhällsbyggnadsnämnd Sammanfattning Yngve Johansson (MP) föreslår i en motion att Sotenäs kommun utreder ett införande av en Samhällsbyggnadsnämnd. En Samhällsbyggnadsnämnd kan tex hantera ärenden från Byggnadsnämnden, Miljönämnden i mellersta Bohuslän och Kommunstyrelsens tekniska utskott. Dessa två nämnder och utskottet hanterar idag många ärenden. För att kunna inrätta en Samhällsbyggnadsnämnd kan en väg vara att inrätta olika utskott under nämnden. Mängden ärenden kan inte förväntas minska, även om man kan tänka sig en ökad delegation till både utskott och tjänstepersoner. Antalet möten kan förväntas ungefär bli samma som nu. Beskrivning av ärendet Flera kommuner har inrättat en Samhällsbyggnadsnämnd, tex Munkedal, Lysekil och Uddevalla. Det kan variera vad man ålägger en Samhällsbyggnadsnämnd och uppdraget kan variera över tid. Uddevalla har ändrat sitt reglemente flera gånger under senaste året. En utredning om inrättande av en Samhällsbyggnadsnämnd bör göras brett och belysa flera perspektiv. En arbetsgrupp med tjänstepersoner kan inrättas och ges uppdraget och ett antal politiker kan utses för att förankra arbetet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla/avslå motionen, att utreda ett införande av en Samhällsbyggnadsnämnd. Bilagor Motion Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Lysekils kommun Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Munkedals kommun Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Uddevalla kommun Anna-Lena Höglund Administrativ chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

195 UaFS Blad 17 Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden Utöver det som föreskrivs i kommunallagen samt i Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun gäller följande bestämmelser. Nämnden har att förverkliga kommunens vision och verka för samverkan och helhetssyn för ett optimalt resursutnyttjande. Nämnden arbetar kontinuerligt med ständiga förbättringar och utveckling av den egna verksamheten. Organisation Samhällsbyggnadsnämnden består av 13 ledamöter och 9 ersättare. Nämndens verksamhetsområde 1 Allmänna uppgifter I samhällsbyggnadsnämndens allmänna uppgifter ingår bl.a. att: - vara förmedlingsorgan för den statliga lån- och bidragsverksamheten på bostadsförsörjningens område i den mån dessa uppgifter inte uppdragits åt annan nämnd, - ha det övergripande ansvaret för kommunens samtliga lokaler genom att bl.a. vara part vad gäller alla frågor som rör hyresförhållanden och stå som hyresgäst avseende externt förhyrda lokaler. Dock ej extern förhyrning av bostäder där vård- och omsorgsverksamhet bedrivs, - underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom i den mån uppgiften inte givits åt annan, - uppföra byggnader i den mån uppgiften inte givits åt annan, - verkställa förvärv och försäljning av fastigheter samt upplåtelse med tomträtt om inte annat organ ålagts dessa uppgifter, - genomföra exploateringen av mark för bostäder och andra verksamheter i den mån uppgiften ej åvilar annan, - handha ärenden rörande utarrendering, uthyrning och andra upplåtelser av fastigheter då uppgifterna inte åvilar annan, - fullgöra kommunens ansvar för renhållningsverksamheten, - handlägga frågor om upplåtelse av salutorg och allmänna platser, - svara för kommunens skyldigheter som huvudman för allmänna platser, väghållare och gatumyndighet samt för bidragsgivningen till enskild väghållning, - svara för den kommunala trafikövervakningen, - svara för den kommunala järnvägen, - svara för Backamo flygfält, - svara för de kommunala småbåtshamnarna, - bevaka kommunens intressen i ärenden angående fastighetsbildning, fastighetsbestämning, detaljplanläggning, byggnadsväsen, gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar samt i andra ärenden som är jämförliga med dessa samt ärenden enligt miljöbalken, - uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning, - att verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö, - att handlägga och företräda kommunen vid tillståndsärenden för vindkraft, - att övervaka efterlevnaden av all lagstiftning som berör verksamheten och med

196 UaFS stöd av lagarna meddela föreskrifter och beslut, Blad 18

197 UaFS Blad 19 - att samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda, vilkas arbete och intressen berör nämndens verksamhet, - att lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet, - svara för kommunens ägande och skötsel av tjänstefordon, - upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, andra allmänna platser, kvarter, stadsdelar, samt sådana industriområden och bostadsområden som omfattas av kommunalt markägande, - besluta om förändring av sträckning och stavning av redan namnsatta gator och vägar. Därtill skall nämnden ta till vara de möjligheter lagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda. 2 Uppgifter enligt speciallagstiftning Samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens: - uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har den närmaste kontrollen över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt annan lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet, - uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet, dock ej enligt alkohollagen, lag om handel med vissa receptfria läkemedel och tillsyn över tobaksförsäljning enligt tobakslagen, - uppgifter inom miljö- och naturvårdsplanering, - trafikuppgifter som avses i 1 lagen (1978:234) om nämnden för vissa trafikfrågor, - handlägga ärenden angående ersättning för gatukostnader m.m. Nämnden har vidare att: - hantera ärenden enligt lagen om lägenhetsregister (2006:378), - handlägga ärenden med stöd av Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, - utgöra hamnmyndighet för den allmänna hamnen, - godkänna lantmäteriförrättning. 3 Delegering från fullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden ska besluta i följande grupper av ärenden: - antagande, upphävande eller ändring av detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse, - påkalla fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen, - påkalla förrättning enligt anläggningslagen, - ingå borgen till stöd för bostadsförsörjningen, dock ej för lån till de allmännyttiga bostadsföretagen, - köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel och upplåtelse av tomträtt upp till ett värde av 100 basbelopp samt på kommunens vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål, - för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastighet eller fastighetsdel, där

198 UaFS Blad 20 förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra fastställd detaljplan i vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats samt på kommunens vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål, - besluta om avgifter för båtplatser i de kommunala småbåtshamnarna. Överlåten beslutanderätt får inte användas i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. 4 Ärenden som nämnden enligt kommunallagen 3 kap. 5 är förhindrad att handlägga Samhällsbyggnadsnämnden är, enligt kommunallagen 6 kap. 7 förhindrad att bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden företräder kommunen som part. Nämnden får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Dessa ärenden ska istället avgöras av kommunstyrelsen. 5 Förvaltningsorganisation Samhällsbyggnadsnämnden biträds av samhällsbyggnadsförvaltningen. Ordföranden är nämndens företrädare gentemot förvaltningschefen i operativa frågor. Ordförandens befogenheter framgår av delegationsregler.

199 Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden Reviderat av kommunfullmäktige , 83 Reviderat av kommunfullmäktige , 32 Reviderat av kommunfullmäktige , 32 Fastställt av kommunfullmäktige , 70 Dnr: LKS Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

200 Samhällsbyggnadsnämnden reglemente Reviderat reglemente träder i kraft den 26 september Inledning Utöver de av kommunfullmäktige antagna gemensamma bestämmelserna för kommunstyrelsen och nämnder i Lysekils kommun, gäller detta reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden. 1 Verksamhetsområde Nämnden ska inom kommunen svara för: Planläggning av mark och vatten, inklusive antagande av detaljplaner PBL 5 kap 27 och områdesbestämmelser, med undantag för översiktsplanering Bygglov, tillståndsgivning och tillsyn enligt Plan- och Bygglagen Exploateringsverksamhet, inklusive köp och försäljning av detaljplanelagdmark för bostäder, industrier och övriga exploateringsobjekt. Upprättande, godkännande och genomförande av exploateringsavtal. Försäljning av mark genom markanvisning. Ansvara för hela processen så som tävling/urval, upprättande och godkännande av erforderliga avtal för markanvisningens genomförande Ansöka om och företräda kommunen vid lantmäteriförrättningar där kommunen är sakägare Bevakning av det allmännas intresse enligt fastighetsbildnings-, anläggnings- och ledningsrättslagarna Försäljning av detaljplanelagd bostad- och industrimark Förvaltning av mark och byggnader inom kommunens fastighetsinnehav Adressättning av gator och allmänna platser Naturvårdsfrågor som inte innebär myndighetsutövning såsom strandstädning och skötsel av vandringsleder Utbyggnad, upprustning, drift och underhåll av kommunala gator, vägar, gång- och cykelvägar, torg, parker och grönområden, lek- och badplatser samt hamnar och kajer Yttranden som avses i ordningslagen 3 kap 2 rörande upplåtelse av offentlig plats Väghållning på de platser som kommunen har att svara för och för allmänna vägar enligt Trafikverkets förordnande Väg- eller gatuhållning enligt vägmärkesförordningen Gaturenhållning och skyltning (lag 1998:814) Avfallsfrågor enligt 15 kap miljöbalken, förutom de myndighetsuppgifter som utövas av miljönämnden. P-tillstånd, parkeringsövervakning och fordonsflyttning Trafiksäkerhetsarbete GIS - förvaltning och utveckling av kommunens geografiska informationssystem Färdtjänst, riksfärdtjänst och seniorkort 2 av 3

201 Kommunensfordon samt leasing av bilar Kommunens måltidsverksamhet Kommunens lokalvårdsverksamhet Kommungemensam posthantering Bostadsanpassningsbidrag Kontaktcenter IT-verksamhet, i enlighet ned avtal om gemensam IT-funktion Hyresavtal med externa fastighetsägare Uthyrning av kommunens fastigheter Nämnden är kommunens trafiknämnd enligt lag om nämnd för vissa trafikfrågor. 2 Nämndens sammansättning Samhällsbyggnadsnämnden består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige bestämmer. 3 av 3

202 Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden Dnr: KS Typ av dokument: Reglemente Handläggare: Linda Ökvist, kommunsekreterare Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Kommunfullmäktige , 106 Kommunfullmäktige , 78 Kommunfullmäktige , 135 Kommunfullmäktige , 51 Antagningsdatum: , 27 Giltighet: och tillsvidare Munkedals kommun, Munkedal Besöksadress: Centrumtorget 5, Munkedal Växel: E-post: Org.nr:

203 Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och gällande specialförfattningar för nämnder skall följande gälla: Uppdrag och verksamhet 1 Samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet och har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (PBL). Den ska följa det fullmäktige - i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. 2 Nämnden är ansvarig för: Bygglov, tillståndsgivning och tillsyn enligt Plan- och bygglagen Bostadsanpassning Kommunal måltidsverksamhet Kommunala städuppdraget i såväl kommunala som inhyrda lokaler Detaljplanearbete Beredning av större planer, exploateringsavtal, ÖP Det totala kommunala försäkringsskyddet Energirådgivning Väghållning/trafiksäkerhet Förvaltning av kommunal mark Underhålla och förvalta kommunens fasta egendom GIS/karta Föra kommunens talan i mål eller ärende som rör den egna verksamheten Strandskydd Beredning av ärenden om namnsättning av gator och allmänna platser samt kommunala fastigheter i samråd med berörd nämnd Det innebär att nämnden ska besluta i ärenden om: Antagande av plan-/ramavtal Antagande av mindre planer Planbesked Adressättning Ansvara för drift och underhåll av kommunala fastigheter Köp och försäljning av verksamhetsfastigheter Köp och försäljning av bostads- och industrimark, enligt av fullmäktige fastställda priser Köp och försäljning av övrig mark, upp till ett belopp av 2,0 mnkr Teckna och säga upp avtal om externa lokaler Uthyrning av kommunala lokaler till interna och externa parter Utarrendera, uthyra eller på annat sätt upplåta fast egendom eller kommunal mark Upplåtelse av allmän plats Lokala trafikföreskrifter Ansvar för lantmäteriförrättningar, ledningsrätter, intrångsersättning, servitut mm Dispenser från strandskyddsbestämmelser Personuppgifter 3 Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 4 Nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur nämnden har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat via reglemente och genom finansbemyndigande. Munkedals kommun, Munkedal Besöksadress: Centrumtorget 5, Munkedal Växel: E-post: munkedal.kommun@munkedal.se Org.nr:

204 Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till kommunstyrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. Nämnden ska två gånger per år lämna en redovisning till fullmäktige över de motioner och medborgarförslag som kommit in till fullmäktige och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och november. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsformer Sammansättning 5 Samhällsbyggnadsnämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare. Samhällsbyggnadsnämndens presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Den som längst suttit i nämnden (ålderspresidenten) ska fullgöra ordförandens uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande kan tjänstgöra. Ordföranden 6 Samhällsbyggnadsnämnden ordförande åläggs att: leda nämndens arbete och sammanträden, kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, tillsammans med vice ordförandena inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas av nämnden bevaka att nämndens beslut verkställs. Tidpunkt för sammanträden 7 Samhällsbyggnadsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden eller ordföranden bestämmer enligt 6 kap 23, kommunallagen. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Offentliga sammanträden 8 Samhällsbyggnadsnämnden får besluta om offentligt sammanträde. Kallelse 9 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall vara elektronisk och på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast sex dagar före sammanträdesdagen. Munkedals kommun, Munkedal Besöksadress: Centrumtorget 5, Munkedal Växel: E-post: munkedal.kommun@munkedal.se Org.nr:

205 Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Ersättarnas tjänstgöring 10 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamoten skall kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt, skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Växeltjänstgöring 11 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, efter att ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Yttranderätt 12 Ej tjänstgörande ersättare har rätt att delta i nämndens överläggningar. Ersättare för ordföranden 13 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Justering av protokoll 14 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Tillkännagivandet av justeringen av protokollet ska ske på kommunens anslagstavla enligt 8 kap 12, kommunallagen. Reservation 15 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om nämnden beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Munkedals kommun, Munkedal Besöksadress: Centrumtorget 5, Munkedal Växel: E-post: munkedal.kommun@munkedal.se Org.nr:

206 Expediering och publicering 16 Utdrag ur protokollet ska tillställas dem som berörs av besluten i protokollet. Protokollet ska, efter att nödvändig sekretessprövning gjorts, publiceras på kommunens webbplats snarast efter justeringen. Delgivning 17 Delgivning med Samhällsbyggnadsnämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller sekreteraren. Undertecknande av handlingar 18 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutas av Samhällsbyggnadsnämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer Samhällsbyggnadsnämnden vem som skall underteckna handlingar. Deltagande på distans 19 Nämnden får, om synnerliga skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Platsen som ledamoten deltar ifrån ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast 7 dagar i förväg anmäla detta till nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Ledamot som deltar på distans ansvarar själv för att ha en säker teknik och anslutning vid platsen den deltar ifrån. Munkedals kommun, Munkedal Besöksadress: Centrumtorget 5, Munkedal Växel: E-post: munkedal.kommun@munkedal.se Org.nr:

207 Motion om inrättande av Samhällsbyggnadsnämnd Sotenäs kommun står inflor stora ftirändringar, omvandling av näringsliv från tillverkningsindustri till ett mer hållbart och kunskapsintensivt näringsliv. Stora nyetableringar ftirväntas samtidigt som det behövs stora satsningar inom kommunsektom. Vi i Miljöpartiet de Gröna upplever att mycket av ärendehanteringen i såväl Byggnadsnämnd som Tekniska utskottet handlar om detaljärenden istället fiir att hantera de stora samhällsbyggnadsfrågorna. Stora frågor som finansiering av infrastruktur, frågor om markanvändning, miljö och hållbarhetsmål eller investeringar och nyetableringar. I dag har vi en samhällsbyggnadsftirvaltning som hanterar dessa frågor men politiskt hanteras de i Byggnadsnämnden, Kommunstyrelsens tekniska utskott, Kommunstyrelsens arbetsutskott, Miljönämnden eller i något av de kommunala råden. Vi i Miljöpartiet de Gröna vill bygga ett robust och hållbart samhälle fiir kommande generationer i Sotenäs kommun, och vi anser att en Samhällsbyggnadsnämnd bäst löser dessa frågeställningar. Det innebär en tydlighet över vem som har ansvar ör vad inom politiken. Vi ser om och om igen hur det blir stora politiska diskussioner om olika taxor som har beretts av Tekniska utskottet. Besluten i utskottet är ofta dåligt forankrat bland de medverkande partierna och det i sin tur leder allt som oftast till åtenemisser. Byggnadsnämndens ärenden domineras av bygglovsärenden och tillsynsärenden. Översiktsplaneringen hanteras inte av Byggnadsnämnden utan av ÖP-gruppen. Miljöpartiet de gröna yrkar på att utreda ett organisations-forslag innehållande en samhällsbyggnadsnåtmnd med tillhörande reglemente Yngve Johansson rniljöportiet de gröno T,

208 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 137 Dnr 2020/ Motion om ändrad starttid för Kommunfullmäktiges sammanträden Sammanfattning Jan Ulvemark (S) föreslår i en motion att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att bereda frågan om tidigareläggande av Kommunfullmäktiges sammanträden. Motionären menar att det inte är rimligt att de som förvärvsarbetar ska sitta till sen kväll och orka vara alerta och hänvisar till att sammanträdestiden sattes på den tiden som alla var fiskare, vilket inte längre är fallet. Beskrivning av ärendet Frågan om Kommunfullmäktiges sammanträdestid har varit uppe för beslut, senast Kommunfullmäktige avstod den gången från att ändra sammanträdestiden. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Enligt Arvodesreglementet så utgår ersättning till förtroendevalda för förlorad arbetsförtjänst. Denna ersättning är den enda delen som ändrar sig om man flyttar mötet till dagtid. Vid en kontroll av ledamöternas ålder visar det sig att 50 procent är upp till 65 år och 50 procent är över 65 år. Vid en enkel beräkning så noteras att Kommunfullmäktige höll 6 sammanträden år På dessa möten var ca 22 personer i snitt i arbetsför ålder. Medianinkomsten i Sotenäs kommun är 285 tkr eller 144 kr/tim enligt Ekonomifakta.se. Om 22 personer söker ersättning för förlorad arbetsförtjänst i 8 timmar så skulle varje möte kosta ca kr per sammanträde. Kostnad för mötesarvode och eventuell reseersättning tillkommer. Att tidigarelägga möten för Kommunfullmäktige på dagtid kan innebära en extra kostnad på kr per år. Under år 2021 planeras 7 sammanträden för Kommunfullmäktige. Ett förslag är att ändra starttiden till kl Beslutsunderlag Motion Administrativ chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Roland Mattsson (M), föreslår bifall till motionen att uppdra Kommunstyrelsen att utreda frågan om tidigareläggande av Kommunfullmäktiges sammanträden. Therese Mancini (S) och Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 17(48)

209 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 137 Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Roland Mattssons (M) med fleras förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och uppdra Kommunstyrelsen att utreda frågan om tidigareläggande av Kommunfullmäktiges sammanträden. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 18(48)

210 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 155 Dnr 2020/ Motion om ändrad starttid för Kommunfullmäktiges sammanträden Sammanfattning Jan Ulvemark (S) föreslår i en motion att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att bereda frågan om tidigareläggande av Kommunfullmäktiges sammanträden. Motionären menar att det inte är rimligt att de som förvärvsarbetar ska sitta till sen kväll och orka vara alerta och hänvisar till att sammanträdestiden sattes på den tiden som alla var fiskare, vilket inte längre är fallet. Beskrivning av ärendet Frågan om Kommunfullmäktiges sammanträdestid har varit uppe för beslut, senast Kommunfullmäktige avstod den gången från att ändra sammanträdestiden. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Enligt Arvodesreglementet så utgår ersättning till förtroendevalda för förlorad arbetsförtjänst. Denna ersättning är den enda delen som ändrar sig om man flyttar mötet till dagtid. Vid en kontroll av ledamöternas ålder visar det sig att 50 procent är upp till 65 år och 50 procent är över 65 år. Vid en enkel beräkning så noteras att Kommunfullmäktige höll 6 sammanträden år På dessa möten var ca 22 personer i snitt i arbetsför ålder. Medianinkomsten i Sotenäs kommun är 285 tkr eller 144 kr/tim enligt Ekonomifakta.se. Om 22 personer söker ersättning för förlorad arbetsförtjänst i 8 timmar så kostar varje möte ca kr per sammanträde. Kostnad för mötesarvode och eventuell reseersättning tillkommer. Att tidigarelägga möten för Kommunfullmäktige på dagtid kan innebära en extra kostnad på kr per år. Under år 2021 planeras 7 sammanträden för Kommunfullmäktige. Ett förslag är att ändra starttiden till kl Beslutsunderlag Motion Administrativ chefs tjänsteutlåtande Yrkande Roland Mattsson (M) och Birgitta Albertsson (S) föreslår att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Roland Mattssons (M) med fleras förslag och finner att Kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(44)

211 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 155 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och uppdra Kommunstyrelsen att bereda frågan om tidigareläggande av Kommunfullmäktiges sammanträden. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(44)

212 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2020/ Sida 1(2) Motion om ändrad starttid för Kommunfullmäktiges sammanträden Jan Ulvemark (S) föreslår i en motion att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att bereda frågan om tidigareläggande av Kommunfullmäktiges sammanträden. Motionären menar att det inte är rimligt att de som förvärvsarbetar ska sitta till sen kväll och orka vara alerta och hänvisar till att sammanträdestiden sattes på den tiden som alla var fiskare, vilket inte längre är fallet. Beskrivning av ärendet Frågan om Kommunfullmäktiges sammanträdestid har varit uppe för beslut, senast En utredning visade år 2013 att de ekonomiska konsekvenserna av en flytt av sammanträden till dagtid beräknades kosta ca kronor. Kommunfullmäktige avstod den gången från att ändra sammanträdestiden. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Enligt Arvodesreglementet så utgår ersättning till förtroendevalda för förlorad arbetsförtjänst. Denna ersättning är den enda delen som ändrar sig om man flyttar mötet till dagtid. Vid en kontroll av ledamöternas ålder visar det sig att 50 procent är upp till 65 år och 50 procent är över 65 år. Vid en enkel beräkning så noteras att Kommunfullmäktige höll 6 sammanträden år På dessa möten var ca 22 personer i snitt i arbetsför ålder. Medianinkomsten i Sotenäs kommun är 285 tkr eller 144 kr/tim enligt Ekonomifakta.se. Om 22 personer söker ersättning för förlorad arbetsförtjänst i 8 timmar så kostar varje möte ca kr per sammanträde. Kostnad för mötesarvode och eventuell reseersättning tillkommer. Att tidigarelägga möten för Kommunfullmäktige på dagtid kan innebära en extra kostnad på kr per år. Under år 2021 planeras 7 sammanträden för Kommunfullmäktige. Ett förslag är att ändra starttiden till kl Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla/avslå motionen. Bilagor Motion Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

213 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2020/ Sida 2(2) Anna-Lena Höglund Administrativ chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

214 Smögen AN " Z g Motion rörande ändrad starttid för KF:s sammanträden. fag finner det lämpligt att återigen diskutera frågan om tidigarelagd starttid av våra sammanträden Några av anledningarna till detta är: Det är inte rimligt att de som förvärvsarbetar skall sitta till sen kväll och till på köpet vara alerta; Att inte behöva uppleva att ledamöter tappar focus och intresse på slutet; Demokratifrågan: alla punkter på dagordningen skall behandlas med stor respekt. [även de på slutet). En anledning till att våra sammanträden ligger så sent på torsdagar härstammar från tiden när flera av ledamöterna var fiskare. Så är tyvärr inte fallet idag. Därför föreslår jag art: KS får i uppdrag att bereda frågan om tidigareläggande av KF:s sammanträden. fan Ulvemark [S)

215 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 139 Dnr 2020/ Sammanträdestider 2021 Sammanfattning Kansliavdelningen har i samråd med ekonomiavdelningen tagit fram förslag på sammanträdestider för Enligt gällande reglementen ska nämndernas sammanträden samordnas med tidpunkterna för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förslaget är anpassat efter den ekonomiska tidplanen och för att minska handläggningstiden. Bakgrund Ett förslag på sammanträdestider för 2021 är framtaget för Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen och dess utskott. Förslaget är anpassat efter regler i kommunallagen och den ekonomiska tidplanen samt samordnade för att minska handläggningstiden i så stor utsträckning som möjligt. Enligt gällande reglementen ska nämndernas sammanträden samordnas med tidpunkterna för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Västra Götalandsregionens Regionfullmäktige har möten på måndagar och tisdagar. Förvaltningarna har ofta egna interna möten då. Sammanträden är främst inplanerade på onsdagar och torsdagar, men en anpassning har gjorts av sammanträdesplanen till den ekonomiska årsprocessen, detta har inneburit att nämnderna måste hålla möten samma vecka. Med anledning av detta och för att det är viktigt att sekreterarna vid behov ska kunna ersätta varandra vid eventuell frånvaro, har några nämnder och utskott möten även på tisdagar. Kommunstyrelsens tekniska utskott har sina möten på tisdagar, liksom även Utbildningsnämnden. Miljönämnden i Mellersta Bohuslän har mötesdag på onsdagar, medan Omsorgsnämnden och Byggnadsnämnden brukar förlägga sammanträden för nämnd och arbetsutskott på torsdagar. Tid för facklig samverkan ska finnas mellan utskott och nämnd/kommunstyrelse. Tid för beredning är inte inlagt i schemat då det framgår av reglementena hur långt i förväg kallelsen ska skickas samt då detta samordnas mellan ordförande, förvaltningschef och sekreterare. Den ekonomiska tidplanen måste respekteras och sammanträdena anpassas efter Kommunstyrelsens och Kommunfullmäktiges sammanträden. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Sammanträdestider inlämningstider 2021 Sammanträdesdagar 2021 Regionfullmäktiges sammanträdestider 2021 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 23(48)

216 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 139 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen fastställer följande sammanträdestider 2021 för kommunstyrelsen 3/2, 3/3, 14/4, 2/6, 8/9, 27/10, 24/11, samt för utskotten; Kommunstyrelsens arbetsutskott; 20/1, 17/2, 31/3, 19/5, 9/6, 25/8, 13/10, 10/11, 8/12 Kommunstyrelsens tekniska utskott; 19/1, 16/2, 23/3, 18/5, 24/8, 12/10, 9/11 Nämnderna uppmanas, med hänvisning till gällande reglemente, att fastställa sammanträdestider i enlighet med förslaget. Nämnderna ska också lägga fast tider för facklig samverkan mellan utskott och nämnd. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer följande sammanträdestider år 2021; 18/2, 18/3, 29/4, 17/6, 23/9, 11/11, 9/12 Skickas till Kommunfullmäktige Nämnder och styrelser Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 24(48)

217 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 156 Dnr 2020/ Sammanträdestider 2021 Sammanfattning Kansliavdelningen har i samråd med ekonomiavdelningen tagit fram förslag på sammanträdestider för Enligt gällande reglementen ska nämndernas sammanträden samordnas med tidpunkterna för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förslaget är anpassat efter den ekonomiska tidplanen och för att minska handläggningstiden. Bakgrund Ett förslag på sammanträdestider för 2021 är framtaget för Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen och dess utskott. Förslaget är anpassat efter regler i kommunallagen och den ekonomiska tidplanen samt samordnade för att minska handläggningstiden i så stor utsträckning som möjligt. Enligt gällande reglementen ska nämndernas sammanträden samordnas med tidpunkterna för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Västra Götalandsregionens Regionfullmäktige har möten på måndagar och tisdagar. Förvaltningarna har ofta egna interna möten då. Sammanträden är främst inplanerade på onsdagar och torsdagar, men en anpassning har gjorts av sammanträdesplanen till den ekonomiska årsprocessen, detta har inneburit att nämnderna måste hålla möten samma vecka. Med anledning av detta och för att det är viktigt att sekreterarna vid behov ska kunna ersätta varandra vid eventuell frånvaro, har några nämnder och utskott möten även på tisdagar. Kommunstyrelsens tekniska utskott har sina möten på tisdagar, liksom även Utbildningsnämnden. Miljönämnden i Mellersta Bohuslän har mötesdag på onsdagar, medan Omsorgsnämnden och Byggnadsnämnden brukar förlägga sammanträden för nämnd och arbetsutskott på torsdagar. Tid för facklig samverkan ska finnas mellan utskott och nämnd/kommunstyrelse. Tid för beredning är inte inlagt i schemat då det framgår av reglementena hur långt i förväg kallelsen ska skickas samt då detta samordnas mellan ordförande, förvaltningschef och sekreterare. Den ekonomiska tidplanen måste respekteras och sammanträdena anpassas efter Kommunstyrelsens och Kommunfullmäktiges sammanträden. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Sammanträdestider inlämningstider 2021 Sammanträdesdagar 2021 Regionfullmäktiges sammanträdestider 2021 Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(44)

218 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 156 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen fastställer följande sammanträdestider 2021 för kommunstyrelsen 3/2, 3/3, 14/4, 2/6, 8/9, 27/10, 24/11, samt för utskotten; Kommunstyrelsens arbetsutskott; 20/1, 17/2, 31/3, 19/5, 9/6, 25/8, 13/10, 10/11, 8/12 Kommunstyrelsens tekniska utskott; 19/1, 16/2, 23/3, 18/5, 24/8, 12/10, 9/11 Nämnderna uppmanas, med hänvisning till gällande reglemente, att fastställa sammanträdestider i enlighet med förslaget. Nämnderna ska också lägga fast tider för facklig samverkan mellan utskott och nämnd. Kommunfullmäktige fastställer följande sammanträdestider år 2021; 18/2, 18/3, 29/4, 17/6, 23/9, 11/11, 9/12 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(44)

219 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2020/ Sida 1(2) Sammanträdestider 2021 Sammanfattning Kansliavdelningen har i samråd med ekonomiavdelningen tagit fram förslag på sammanträdestider för Enligt gällande reglementen ska nämndernas sammanträden samordnas med tidpunkterna för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förslaget är anpassat efter den ekonomiska tidplanen och för att minska handläggningstiden. Bakgrund Ett förslag på sammanträdestider för 2021 är framtaget för Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen och dess utskott. Förslaget är anpassat efter regler i kommunallagen och den ekonomiska tidplanen samt samordnade för att minska handläggningstiden i så stor utsträckning som möjligt. Enligt gällande reglementen ska nämndernas sammanträden samordnas med tidpunkterna för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Västra Götalandsregionens Regionfullmäktige har möten på måndagar och tisdagar. Förvaltningarna har ofta egna interna möten då. Sammanträden är främst inplanerade på onsdagar och torsdagar, men en anpassning har gjorts av sammanträdesplanen till den ekonomiska årsprocessen, detta har inneburit att nämnderna måste hålla möten samma vecka. Med anledning av detta och för att det är viktigt att sekreterarna vid behov ska kunna ersätta varandra vid eventuell frånvaro, har några nämnder och utskott möten även på tisdagar. Kommunstyrelsens tekniska utskott har sina möten på tisdagar, liksom även Utbildningsnämnden. Miljönämnden i Mellersta Bohuslän har mötesdag på onsdagar, medan Omsorgsnämnden och Byggnadsnämnden brukar förlägga sammanträden för nämnd och arbetsutskott på torsdagar. Tid för facklig samverkan ska finnas mellan utskott och nämnd/kommunstyrelse. Tid för beredning är inte inlagt i schemat då det framgår av reglementena hur långt i förväg kallelsen ska skickas samt då detta samordnas mellan ordförande, förvaltningschef och sekreterare. Den ekonomiska tidplanen måste respekteras och sammanträdena anpassas efter Kommunstyrelsens och Kommunfullmäktiges sammanträden. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

220 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2020/ Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer följande sammanträdestider 2021 för kommunstyrelsen 3/2, 3/3, 14/4, 2/6, 8/9, 27/10, 24/11, samt för utskotten; Kommunstyrelsens arbetsutskott; 20/1, 17/2, 31/3, 19/5, 9/6, 25/8, 13/10, 10/11, 8/12 Kommunstyrelsens tekniska utskott; 19/1, 16/2, 23/3, 18/5, 24/8, 12/10, 9/11 Nämnderna uppmanas, med hänvisning till gällande reglemente, att fastställa sammanträdestider i enlighet med förslaget. Nämnderna ska också lägga fast tider för facklig samverkan mellan utskott och nämnd. Kommunfullmäktige fastställer följande sammanträdestider år 2021; 18/2, 18/3, 29/4, 17/6, 23/9, 11/11, 9/12 Bilaga/Bilagor Sammanträdestider 2021 Skickas till Förvaltningschefer Nämnder Kommunala bolag Kommunrevisionen Anna-Lena Höglund Administrativ chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

221 Inlämningstider för politisk behandling av ärenden 2021 Datum Inlämning Beredning Mötesdatum Inlämning Beredning Mötesdatum Inlämning Mötesdatum Inlämning Beredning Mötesdatum KSTU KSTU KSTU KSAU KSAU KSAU KS KS KF KF KF Bolagsdag 23/3, Budgetberedning 5/5, Årsredov KSAU 31/3, KS 14/4, KF 29/4, Delår jan-apr, budget, skattesats juni, Delår jan-aug Nov Ärenden ska anmälas till aktuellt möte via Ciceron eller sammanträdesmapp och e-post. Tjänsteutlåtanden ska skapas i Ciceron och bilagor ska läggas in. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

222 Sotenäs kommun Sammanträdesdagar 2021 Beslutad KF xx x NÄMND Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December KF 18/2 18/3 29/4 17/6 23/9 11/11 9/12 Torsdag KS CSG KSAU KSTU 3/2 3/3 14/4 2/6 8/9 27/10 24/11 Onsdag 27/1 24/2 11/3 7/4 26/5 1/9 20/10 25/11 Onsdag 20/1 ** 17/2 31/3 19/5 9/6 25/8 13/10 10/11 8/12 Onsdag 19/1 16/2 23/3 18/5 24/8 12/10 9/10 Onsdag ON Torsdag ONAU Torsdag UN Torsdag UNAU Torsdag BN Torsdag BNAU Torsdag MN Onsdag MNau Onsdag Bokslut/Budget Budgetberedning 5/5 Bolagsdag 23/3 Budgetramar, juni 2021 Årsredovisning KSAU 31/3, KS 14/4, KF 29/4 Budgetberedning upptakt 17/2 Budget, skattesats, delår, juni Tid för beredning/utskick framgår av resp. reglemente. Tid för inlämning framgår av "Inlämningstider för politisk behandling av ärenden." Fullmäktiges sammanträden börjar kl.17.30

223 22 (72) Protokoll från regionfullmäktige, Sammanträdestider för regionfullmäktige 2021 Diarienummer RS Beslut 1. Regionfullmäktige sammanträder 16 februari, 13 april, 18 maj, 7 8 juni, 21 september, eventuellt 25 oktober, 26 oktober och 30 november Regionfullmäktiges sammanträden börjar kl Tvådagarssammanträde börjar kl dag 1 och kl dag 2. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige ska varje år besluta om sina sammanträdesdagar. Fullmäktige ska även besluta om tid för sammanträdena. För att ha beredskap för ytterligare ett tvådagarsmöte med regionfullmäktige föreslås att den 25 oktober bokas upp. Bolagsstämmorna blir den 16 mars Beslutsunderlag Protokollsutdrag från regionstyrelsen Tjänsteutlåtande daterat Skickas till Kommunerna i Västra Götaland Samtliga nämnder och styrelser Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

224 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll , KF 44 Dnr 2018/ Val styrelseledamöter i Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun Kommunfullmäktiges beslut Skickas till Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 49(53)

225 Interpellation till Byggnadsnämndens ordförande I anslutning till padelhallen som byggs vid Hunnebo Lera (Askums-Backa 2:9) föreslår Byggnadsnämndens arbetsutskott att det ska beviljas bygglov till 18 stycken lagerlokaler. Dessa lokaler är nu till försäljning hos mäklare som egna fastigheter. Tillsammans med padelhallen får dessa fastigheter en betydande påverkan på landskapsbilden. Dessutom byggs det en ny väg med anslutning till väg 174. Enligt Plan och Bygglagen ska markens lämplighet prövas med detaljplan för ny bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen. Plan och bygglag (2010:900) 4 kap 2 Med betydande inverkan på omgivningen menas att de verksamheter som inryms i byggnadsverket kan störa omgivningen på olika sätt. Men det kan också innebära andra effekter för omgivningen, till exempel inverkan på landskapsbilden eller förutsättningar för trafiken. Min fråga till Byggnadsnämndens ordförande är: Varför krävs det inte en detaljplan när 18 nya fastigheter ska bildas på detta område? Yngve Johansson

226 Motion om odlingslotter/kolonilotter i Sotenäs kommun Bakgrund Jag är medveten om att det har funnits och på någon plats fortfarande finns områden som kan upplåtas för odling. Jag är också medveten om att odlingsintresset varierar över tid. Från flera håll har det nu nått mig att intresset för att själv odla en del av sina hushållsgrödor ökat mycket de senaste åren. Sannolikt är det kopplat till en ökad miljömedvetenhet och en önskan att veta att det du äter är framodlat utan tillsatser eller gifter. Odling är också bra sett ur ett folkhälsoperspektiv. Att ta fram lämpliga områden borde vara lätt. Kommunen äger mycket mark i anslutning till våra tätorter. Det är också lätt att återställa områdena om odlingsintresset skulle svalna. I Sotenäs kommun finns idag stora områden med flerbostadshus. För att ta ett exempel bor det upp emot 400 personer i främst hyresrätt på Hedalen i Hunnebostrand. De boende i dessa hus har idag inte någon möjlighet att odla på egen tomt. Jag anser därför att de odlingsområden som tas fram i första hand ska ligga nära Hedalen och liknande områden i övriga tätorter. Mitt förslag Jag föreslår att fullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram lämpliga områden för odling i anslutning till våra tätorter och att dessa områden ska vara klara att tas i bruk inför odlingssäsongen Dag som ovan Lars-Erik Knutsson (S)

227 MOTION Sotenäs Motion gällande smittskyddsstrategi Sverige genomlider just nu den värsta krisen sen första världskriget. Coronakrisen har orsakat många dödsfall i landet och krisen är ännu inte över. Alla inser att pandemin kommer vara kännbar under mycket lång tid framöver och påverkar våra liv mycket. Personalen har slitit och mycket oro har funnits hos både dem och brukarna. Nationellt har brister i omsorgens organisation, rutiner och utbildning angetts som anledning till smittspridningen inom vår äldreomsorg. Hur spridningen av Covid-19 kommer fortskrida vet ingen idag. Kanske kommer fler vågor hinna komma innan ett vaccin är framtaget eller så har vi fått så kallad flock imunitet. Oavsett detta så vet vi att det kommer att komma fler pandemier och då gäller det att vi nu tar lärdom från denna och för med oss det in i framtiden. Det finns alltså många skäl till att vi prioriterar smittskyddsarbetet i framtiden i Sotenäs kommun, för att möta det nya normala. Därför föreslår vi att: Sotenäs kommun med hjälp av erfarenheterna från Covid-pandemin tar fram en strategi för att motverka framtida smittspridning i vår kommun. Annica Erlandsson & Sanna Lundström Gustavsson Socialdemokraterna i Sotenäs

228 Motion till Sotenäs Kommunfullmäktige Ökade ramar för omsorgsnämnden I statsbudgeten för 2022 höjs det generella statsbidragen med 10 miljarder kronor. För Sotenäs del handlar det om mer än 6 miljoner kronor. Syftet med ökningarna av det generella statsbidraget är att ge kommuner och regioner långsiktiga förutsättningar att utveckla välfärden utifrån lokala behov. Det skapar möjligheter för kommuner och regioner att stärka viktiga välfärdsverksamheter som vård, omsorg och skola. Av de 10 miljarder kronor föreslås 5 miljarder kronor kvarstå även 2022 Miljöpartiet de gröna yrkar att ramarna för omsorgsnämnden ökar med samma belopp som tillkommer från höjningen av de generella statsbidragen för Ärendet kräver snabb beredning Yngve Johansson

229 MOTION POLITISK FRÅGESTUND I många sammanhang efterfrågas en bättre politisk debatt. En sådan debatt bör enligt vår mening i första hand ske i samband med kommunfullmäktigemöte alternativt i särskilt sammankallade medborgarmöten. Inom ramen för kommunfullmäktige kan dess sammanträde inledas med en politisk frågestund. En sådan frågestund kan vara öppen eller behandla ett i förväg definierat ämnesområde, t ex skola, omsorg, sjöbodar, strandskydd, etc. Frågestunden ska syfta till att ta upp de olika partiernas ståndpunkter kring en eller flera aktuella och principiella frågor. Partierna ska representeras av respektive gruppledare och/eller ordförande. Frågestunden bör ledas av en extern neutral moderator. Moderatorn föreslås ha ett antal förberedda frågeställningar för politiska kommentarer. Dessutom ska moderatorn förmedla den närvarande allmänhetens frågor till politikerna. Vårt förslag är att ha en frågestund på våren och en på hösten. Det är vår uppfattning att en sådan frågestund kommer att locka fler medborgare till kommunfullmäktiges sammanträden samt vitalisera den politiska debatten. Liberalerna i Sotenäs Michael Sandberg (L) Mikael Sternemar (L) Motion

230 @sotenäs kommun MEDBORGARFÖNSUEE Sida I av 2 FöRSLAGSLÄMNARE - kortfattade uppgifter titl kommunfultmäktige Samtliga fält med x är obligatoriska uppgifter för att ditt förslag ska kunna behandlas. Förnamnx E u,r7 EN av rutorna måste kryssas i -- B Efternamn* 4 0Jln'u,< tö w Jag godkänner att mitt namn publiceras på Sotenäs kommuns hemsida i samband med hantering av det här medborgarförslaget. Jag godkänner INTE att mitt namn publiceras på Sotenäs kommuns hemsida i samband med hantering av det här medborgarförslaget' rörsl.ne rr Samtliga fält med * är obligatoriska uppgifter för att ditt förslag ska kunna behandlas. DFSNOIVN)IJ6 Separat fi##ltci 6iröirs med förslaget ffi Typ av fillfiler som bifogas Förslag med motivering * (t IJ Efvtoft r+f n Flr,n /VnDFtnTSEf? L SortvÅ'l L(otlhuM C4n/rl bf+ qå'es, Uöcor UÅsre S rtr,t Sr+rryin otåcvu 8Brbr, H),)R nvskrot/ f tseguå rep DE otlrr]"tpfr\r SJdronP (ronnr NVSIJ UT M ) MG, Gärn nnrnj llwnle f'rrlds Lahh u ^'/, nvskj ur lt ' / t Var god vänd -> Hur behantllas 9otenäs kotrrtrrulr dina pcrsorruppgiftqr? Det finner du svar på genom att besöka vår hemsida

231 SOTENÄS KOMMUN Avd för viltvård Smögen STORT PROBLEM MED CANADAGÄSS Vi bor på Babordsgatan på Kalvbogen, Smögen. Nedanför är en badplats med tre trappor. Många familjer med barn besöker badplatsen då det är en liten sandvik med grunt vatten där. ö-rådet och kyrkans fixargrupp har lagt trädäck där och snickrat 2 fina soffor. Massor av canadagäss nu. Man kan inte sätta ner foten för deras bajs. Vijagar bort dem och i.l minuter senare är de där igen. Gick ner och skulle bada idag gäss mellan två trappor. Jagade bort dem. De fräste. Jag blev arg. Ringde kommunen. Efter 4 samtal hit och dit skulle en person ringa mig. Nu fullt igen vid stranden. Vad Fl < q råatrrva o ra "tt t{obåmr+r? eå,,r ran 6 0o d.l'l-' hva nsson retff 5O Smögen