KOMMUNAL & REGIONAL ENERGISTATISTIK 2014

Transkript

1 KOMMUNAL & REGIONAL ENERGISTATISTIK Vanliga frågor och svar EN0203 Version 1.0 Helena Rehn

2 Innehåll 1. Varför är det sekretess ( ) ibland? Hur summeras totalen då det finns sekretessmarkerade ( ) värden? Vilken enhet redovisas uppgifterna i? Vad ingår under respektive förbrukarkategori? Vad ingår under respektive bränslegrupp? När kommer siffror för 2015? Hur tillförlitlig är statistiken? Varför redovisas inte koldioxidutsläpp längre?... 5 Sida 1

3 KOMMUNAL & REGIONAL ENERGISTATISTIK 2014 E N Varför är det sekretess ( ) ibland? I vissa tabeller kan SCB inte redovisa uppgifter på grund av statistiksekretess. Dessa uppgifter är istället markerade med (prick prick). Det finns tydliga regler för hur röjandeproblematiken ska behandlas i statistikredovisningen: En redovisningscell måste innehålla minst tre objekt (d.v.s. svarande företag) för att kunna publiceras. Det ska inte gå att uppskatta ett enskilt företags redovisades värde med närmare än en viss vald procent från det sanna värdet. Uppfylls inte dessa regler måste cellen sekretessmarkeras. I den kommunala och regionala energistatistiken är det relativt vanligt att celler behöver sekretessmarkeras eftersom statistiken redovisas på en så pass fint nedbruten nivå. 2. Hur summeras totalerna då det finns sekretessmarkerade ( ) värden? Om det förekommer prickar ( ) en gång i en rad eller i en kolumn i tabellen, prickas även totalen. Detta för att man inte baklänges ska kunna räkna fram det sekretessmarkerade värdet. Om det förekommer prickar ( ) två eller fler gånger i en rad eller i en kolumn, redovisas totalen. De prickade värdena är då medräknade i totalen. 3. Vilken enhet redovisas uppgifterna i? Alla värden i tabellerna redovisas i megawattimmar (MWh). Sida 2

4 4. Vad ingår under respektive förbrukarkategori? Sex olika förbrukarkategorier redovisas. Under respektive kategori ingår följande: Jordbruk, skogsbruk, fiske: [SNI 01-03] Industri (inkl. byggsektorn): Tillverkningsindustrin och utvinning av mineral [SNI 05-33], samt då det gäller el även byggverksamhet [SNI 41-43]. Det är endast under industrikategorin som stenkol och koks ingår. Offentlig verksamhet: Offentlig förvaltning och försvar [SNI 84], Utbildning, forskning och utveckling [SNI 72,85], Hälso- och sjukvård, sociala tjänster [SNI 75, 86-88], Kultur, nöje och fritid [SNI 90-93], Gatu- och vägbelysning, Vattenverk [SNI ], Avfallshantering, avloppsrening, återvinning, sanering och renhållning [SNI 37, 38, 39]. Transporter: Oljeleveranser till tankställen, Järnvägstransport och kollektivtrafikverksamhet [SNI , 49.31]. Övriga tjänster: Elförsörjning av kontor, lager o.dyl. [SNI 35.1], Gasförsörjning (distribution av gasformiga bränslen via rörnät) [SNI 35.2], Försörjning av värme och kyla [SNI 35.3], Parti- och detaljhandel [SNI 45-47], Hotell- och restaurangverksamhet [SNI 55, 56], Magasinering och stödtjänster till transporter [SNI ], Post och kurirverksamhet [SNI 53], Finans- och försäkringsverksamhet [SNI 64-66], Fastighetsförvaltning [SNI 68.2, 68.32], Uthyrning, leasing, databehandling o.a. företagstjänster [SNI 69-71, 73-74, 77-82, 97-98], Annan serviceverksamhet [SNI 94-96, 99], Informations- och kommunikationsverksamhet [SNI 58-63]. Hushåll: Småhus, flerbostadshus och fritidsbostäder. Sida 3

5 5. Vad ingår under respektive bränslegrupp? Sex olika bränslegrupper redovisas. Under respektive grupp ingår följande: Icke förnybara: Flytande: Dieselbränsle, bensin, eldningsolja, avfallsolja, fotogen, flygfotogen (Jet A-1), lösningsmedel, farligt avfall (50 % därav), svavel. Fasta: Stenkol, koks, kärnbränsle, petroleumkoks, torv och torvbriketter, sopor (50 % därav), däck, gummi, plast (PTP), returbränsle (50 % därav), farligt avfall (50 % därav). Gas: Gasol (propan och butan), naturgas, koksgas, LD-gas, masugnsgas, raffinaderigas, stadsgas, biprocessgas, blandgas. Förnybara: Flytande: E85, etanol, FAME, ETBE, HVO, tall- och beckolja, avlutar, bioolja, rapsolja, terpentin, metanol, paraffinolja, vegetabilisk olja. Fasta: Trädbränsle, flis, bark, spån, briketter, pelletar och träpulver, träavfall, skogsflis, snickerispill, sågspån, spånskivor, bränslekross, bark, grot (grenar och toppar), biomal, pellets (PE-flis), returflis (RT-flis), returpapper, bioharts, brinin, lignin, sulfitlut, fiberslam, avloppsslam, bioslam, sopor (50 % därav), returbränsle (50 % därav), slaktavfall, animaliska biprodukter, spannmål, havre och havreskal, bönskal, solrospellets, kaffeskalspellets, palmnötskärnskal, olivkross och olivkärnor, halm. Gas: Biogas, deponigas, rötgas. Sida 4

6 6. När kommer siffror för 2015? Information om nästa publiceringsdatum läggs ut på SCB:s webbplats så snart vi har besked om det. 7. Hur tillförlitlig är statistiken? Man bör vara försiktig i sin användning av den kommunala och regionala energistatistiken. Det finns flera anledningar till att det är betydligt svårare att ta fram kommunal statistik än att ta fram nationell statistik. Att bryta ner riksuppgifter till kommunnivå är förenat med stora svårigheter och kan därför ge stor osäkerheter i kvalitén. Redovisningen av uppgifterna bygger i flera fall på information från leverantörer och inte på uppgifter från slutanvändaren själv. Det är många gånger svårt för leverantören att dela upp energileveranserna geografiskt. De undersökningar som ligger till grund för denna statistik är inte heller riktigt anpassad för nedbrytning till kommunal nivå. Olika felkällor kan få betydligt större genomslag för enskilda kommuner än i den nationella redovisningen. 8. Varför redovisas inte koldioxidutsläpp längre? Tidigare har redovisning av koldioxidutsläpp ingått i SCB:s avtal vid publiceringen av den kommunala och regionala energistatistiken. Från och med år 2005 ingår det inte längre i SCB:s uppdrag att publicera uppgifter om koldioxidutsläpp i samband med denna statistik. Sida 5