Årsredovisning Regionsjukvårdsnämnden 2010

Transkript

1 1 Dnr: RSN Regionsjukvårdsnämnden Årsredovisning Regionsjukvårdsnämnden 2010 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN) är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping med placering i Östergötland. Nämnden är underställd landstingsfullmäktige och är en politisk nämnd med egen beslutanderätt i regionsjukvårdsfrågor. Under året har Regionsjukvårdsnämnden bl a beslutat om: - inrättande av regionalt cancercentrum (RCC) i Sydöstra regionen - att den högspecialiserade barnortopediska verksamheten centraliseras till US med start årsredovisning 2009 inkl uppföljningsplan för RSN samt delårsrapport 2010/08 - yttrande över Nationella riktlinjer för lungcancer - yttrande över Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - Regional överenskommelse om samverkan och vård i regionen samt vid US Priser och ersättningar för Sydöstra sjukvårdsregionen 2011 Information från samtliga RMPG (Regionala Medicinska Program Grupper) har givits i form av sammanställd årsrapport med muntlig föredragning. Fördjupad information har lämnats av RMPG urologi. Arbetet med nationella riktlinjer fortsätter enligt det strukturerade arbetssätt som etablerats i regionen. Kunskapsseminarier och yttranden har genomförts avseende lungcancer och sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapssammanträde är genomfört avseende rörelseorganens sjukdomar där yttrande kommer att avges i början av Lokala seminarier i samverkan med kommunerna är genomförda inom området schizofreni. Återkoppling har skett hur arbetet fortskrider avseende nyligen införda riktlinjer inom hjärtsjukvård och vissa cancerområden (kolorektal-, bröstoch prostatacancer). Information har lämnats angående Skandionkliniken (Nordens första kliniska anläggning för protonperapi) samt angående patientsäkerhetsarbetet i Östergötland.

2 2 Ett regionalt seminarium i förbättringskunskap har genomförts i samverkan mellan landstingen i regionen och regionens högskolor och universitet inkl Linneuniversitetet i Kalmar-Växjö. Rapport har lämnats för Sydöstra regionens resultat i Öppna jämförelser Regionen som helhet står sig mycket väl i jämförelse med övriga landsting i samtliga jämförelseområden med undantag för tillgängligheten i Östergötland. Information om FORSS (Forskningsrådet i Sydöstra Sverige) har lämnats angående verksamhetens utveckling och innehåll sedan dess start 1995, där syftet är att skapa en förstärkt regional samverkan inom forskning och utveckling som ytterst syftar till att förbättra hälso- och sjukvården i regionen. Skriftlig verksamhetsrapport har utöver muntlig presentation lämnats till RSN. Under rubriken Lära av varandra har Landstinget i Jönköping informerat om Barndialogen, ett forum för utvecklingsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och externa organisationer med utgångspunkt från FNs Barnkonvention. Under samma rubrik har Landstinget i Jönköping även informerat om deras kvalitetsersättningssystem som struktur för uppföljning av följsamheten i arbetet inom ett antal olika kvalitetsvariabler som t.ex tillgänglighet, hygienregler, täckningsgrad i utvalda register, mm. En gemensam webplats har skapats för Sydöstra sjukvårdsregionen. Där finns samlad information om regionsjuvårdsnämnden, regionsjukvårdsledningen, regionala centrumråd, regionala medicinska programgrupper mm. Regional uppföljning - uppföljningsplan I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka kan ses som grundläggande målsättningar där parterna förbinder sig genom avtalet att - gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde - tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård - främja och bidra till hälsa i regionen - främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård i regionen - utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas. Dessa övergripande målsättningar konkretiserades redan i det föregående regionsamverkansavtalet till ett antal punkter som under några år avrapporterats i RSN:s årsredovisningar. Uppföljningsplanen redovisas i bilaga 1.

3 3 Regional uppföljning regionala systemmått I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensamma värderingar enligt konceptet God vård. Regionsjukvårdsledningen om att börja identifiera och följa några regionala systemmått med koppling till målsättningarna och de gemensamma värderingarna. Uppföljningsvariablerna följer strukturen enligt God-vård och följs upp enligt överenskomna mätfrekvenser. Under året gör respektive landsting egna analyser av landstingets egna data. I samband med RSN:s årsredovisning görs en gemensam regional analys. Uppföljningen av de regionala systemmåtten redovisas i bilaga 2 och 3. Regionsjukvårdsavtalet 2010 Verksamhet Avtalet omfattar huvudsakligen fyra större vårdområden där regionala centrumråd finns etablerade: barn- och kvinnosjukvård hjärtsjukvård kirurgisk och onkologisk sjukvård rekonstruktiv kirurgisk sjukvård inkl ortopedi Utöver dessa områden omfattar avtalet vård inom Närsjukvården i centrala Östergötland, smärt- och yrkesmedicin och mindre delar inom laboratoriemedicin. Avstämning Från 2010 har en övergång skett från fasta ersättningsramar till ersättning med 65% fast del och 35 % rörlig del för merparten av verksamheterna. Viss verksamhet ersätts dock med fortfarande med helt fast ram. Detta innebär att avstämningen av regionavtalet nu sker i ekonomiska termer (i stället för som tidigare DRG-volymer). Parallellt har även överkommits att följa den faktiska kostnaden för ett landsting i relation till erlagd ersättning. Östergötlands ersättning är fast och avstämning sker som tidigare i DRGvolymer.

4 4 För 2010 uppvisas följande utfall relaterat till budgeterad avtalsersättning: (belopp i mkr) Utfall Budget Rel tal% Landstinget i Östergötland 130% Landstinget i Jönköpings län 312,1 303,6 102,8 Landstinget i Kalmar län 259,1 247,9 104,5 Utöver det i belopp preciserade avtalet, finns ett antal verksamheter som ersätts helt rörligt i den mån US utnyttjas. Respektive landsting budgeterar här egen bedömd nivå. Under året har dessa kostnader uppgått till: E-län 12 mkr och avser främst genetisk rådgivning, Heart-mate och materialkostnad kateterburen klaffintervention. F-län 3 mkr och avser främst genetisk rådgivning, TS-kirurgi samt materialkostnad kateterburen klaffintervention. H-län 14 mkr och avser främst allogena transplantationer, Heart-mate och materialkostnad kateterburen klaffintervention. I Östergötlands fall administreras de ekonomiska flödena via Hälso- och sjukvårdsnämnden. I de två övriga landstingen är det Landstingsstyrelsen som har motsvarande uppgift.. Regionsjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad årsredovisning Barbro Naroskyin Agneta Jansmyr Alf Jönsson Landstingsdirektör Landstingsdirektör Landstingsdirektör Landstinget i Landstinget i Landstinget i Östergötland Jönköpings län Kalmar län

5 5 Uppföljningsplan RSN bilaga 1 till årsredovisning RSN 2010 I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka kan ses som grundläggande målsättningar där parterna förbinder sig genom avtalet att - gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde - tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård - främja och bidra till hälsa i regionen - främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård i regionen - utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas. Dessa övergripande målsättningar konkretiserades redan i det föregående region- samverkansavtalet till nedanstående punkter som under några år avrapporterats i RSN:s årsredovisningar. Tillgodose regioninvånarnas behov av hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för femte gången publicerat rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Öppna jämförelser är ett sätt att på nationell nivå jämföra kommuners och landstings resultat. I rapporterna redovisas hälso- och sjukvårdens resultat i olika landsting öppet och jämförs också med varandra. Syftet är att driva på förbättringsarbetet i vården och visa medborgarna vad de får för sina skattepengar. Årets jämförelser görs för 134 olika indikatorer (57 indikatorer i den första rapporten 2006) inom fem områden medicinska resultat, förtroende och patientnöjdhet, tillgänglighet, kostnader och hälsotillstånd. Generellt sett är resultaten bra för regionens sjukvård. Nedan redovisas i sammandrag resultatet inom regionens landsting.

6 6 E-län En sammantagen analys av samtliga indikatorer i Öppna jämförelser visar att Östergötlands resultat ligger bland de tre bästa av de 21 landstingen. Liksom förra året hör Östergötland till de främsta landstingen när det gäller medicinsk kvalitet. Inget medicinskt område placerar sig bland de sju sämsta landstingen i jämförelsen. Med de indikatorer som står till buds är strokesjukvård och intensivvård i Östergötland bäst bland landstingen och kvinnosjukvård och diabetesvård kommer på andra plats i den nationella jämförelsen. Östergötland har lägst kostnad per invånare för hälso- och sjukvård av samtliga landsting och bland de bästa resultaten vad gäller att undvika inneliggande vård på sjukhus och i stället ge patienterna behandlingar i öppna vårdformer.. Åtta av tio östgötar instämmer i påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Detta resultat har förbättrats de senaste åren och ligger något högre än rikssnittet. Det utmärkande svaga området är tillgänglighet inom sjukhusvård, väntetid till besök och behandlingar. Här ligger landstinget på plats 15 i jämförelsen. Av samtliga 134 indikatorer är 58 procent av resultaten för Östergötland bättre än rikssnittet. Jämfört med de tre tidigare rapporterna är resultaten stabila över tid med en gradvis förbättring. Av de 92 indikatorer, som man kan jämföra mellan rapporterna 2009 och 2010, är resultaten bättre inom 73 procent av indikatorerna. Denna förbättringsnivå var densamma mellan rapporterna 2008 och 2009 och på samma nivå som riket, d.v.s. när man slår ihop resultaten för samtliga landsting. De medicinska resultaten i Östergötland kan betraktas som goda. De uppvisar förbättringar jämfört med tidigare resultat inom flertalet indikatorer men det betyder ändå att fortsatt utvecklingsarbete behövs inom ett antal medicinska områden. F-län Precis som tidigare visar landstinget på bra resultat när det gäller tillgängligheten. 81 % upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Landstinget klara målet med tillgänglighet till allmänläkare inom sju dagar till 90 procent vilket är strax under riksgenomsnittet på 92 procent. Landstingets resultat för tillgänglighet är bland de bästa på flera enskilda områden, däribland Besök på gynekologisk mottagning, Kvinnosjukvården Gynekologisk operation, Kvinnosjukvården Besök, kardiologi Besök i vuxenpsykiatri Operation för grå starr Galloperation Överlag placerar sig Landstinget i Jönköpings län bland de fem bästa i landet när det gäller förtroende för vården. 60 procent är nöjda eller mycket nöjda med vården på länets vårdcentraler och 71 procent har motsvarande upplevelse av vården på länets sjukhus. Enligt Öppna Jämförelser har Landstinget även den lägsta frekvensen av alla när det gäller kejsarsnitt vid okomplicerade graviditeter och andelen bristningar vid förlossning är den tredje lägsta i landet.

7 7 Landstinget i Jönköpings län har lika goda resultat som övriga landet när det gäller överlevnad efter cancerbehandling. Inom området hjärtsjukvård har Landstinget fortfarande en del kvar att göra för att nå landstingen med bäst resultat. Sedan 2009 pågår ett arbete för att förbättra resultaten och följsamheten till de Nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Landstinget i Jönköpings län har det bästa resultatet när det gäller indikatorn för tidiga aborter och den lägsta frekvensen av alla när det gäller kejsarsnitt vid okomplicerade graviditeter och andelen bristningar vid förlossning är den tredje lägsta i landet.. I de indikatorer som rör strokesjukvård visar Landstinget genomgående positiva och förbättrade resultat, och andelen länsbor som dör efter förstagångsstroke är bland de lägsta i landet. Öppna jämförelser visar att invånarna i Jönköpings län mår bättre än medelsvensken. Såväl länets kvinnor som män lever längre än riksgenomsnittet. 75 procent av kvinnorna upplever att de har en god allmän hälsa och 82 procent att de har en god psykisk hälsa. I männens fall är det något färre, 70 procent, som tycker att de har en god hälsa, men fler, 87 procent, tycker att de mår bra psykiskt. H-län Landstinget i Kalmar län visar bra resultat när det gäller förtroende och patienterfarenhet, tillgänglighet, läkemedelsbehandling samt kostnadseffektivitet. Enligt Öppna jämförelser har landstinget den högsta produktiviteten inom sjukvården i landet, 9 procent över genomsnittet, och kostnaden per konsumerad DRG-poäng har sjunkit i jämförelse med Medborgarnas förtroende för vården vid hälsocentraler är bäst i landet och vad gäller andel patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling i specialiserad vård, ligger landstinget på en tredje plats. Identifierade förbättringsområden är graviditet/ förlossning/nyföddhetsvård, hjärtsjukvård, stroke, cancersjukvård, och kirurgisk behandling. Det som dock är mest signifikativt för Landstinget i Kalmar län är inte de områden där landstinget ligger i den nationella toppen utan de förbättrade resultaten inom områden som tidigare haft svaga resultat i Öppna jämförelser. För drygt 66 procent av indikatorerna har resultaten förbättrats. De områdena med starkast förbättring är graviditet/ förlossning/nyföddhetsvård, kvinnosjukvård, njursjukvård, stroke, läkemedelsbehandling, cancersjukvård, diabetesvård och hjärtsjukvård. Öppna jämförelser är en viktig grund för landstingets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Resultaten publiceras och kommenteras av verksamhetsföreträdare på landstingets hemsida. Indikatorer används som nyckeltal i landstingets uppföljning och verksamheten använder resultaten i till exempel verksamhetsdialogerna. Viktiga insatser är processarbeten inom: diabetes-, stroke-, hjärta-, cancer- och äldreområdet och en fördjupad satsning på kvalitet och patientsäkerhet genom systematiskt förbättringsarbete Varje dag lite bättre - kraften hos många!

8 8 Stärka Sydöstra sjukvårdsregionens ställning som samverkansområde för hälso- och sjukvården Inom regionorganisationen finns 19 regionala medicinska programgrupper, RMPG. Utöver dessa kan nämnas några regionala nätverk där Diagnostiskt nätverk startats under året. De är bemannade med medicinska företrädare för resp. huvudman. Genom RMPG och nätverk har de medicinska specialiteterna ett forum för diskussioner om vårdprogram, indikationer, gemensamma studier osv. RMPG s uppdrag gäller sjukvården i regionen. RMPG är hörnstenarna i den regionala samverkan. RMPG får en allt tydligare koppling till de regionala centrumråden genom direktiv för det årliga arbetet samt återrapporteringar. En samlad återrapportering görs årligen till Regionsjukvårdsnämnden. Tillämpa principen om regioninvånarnas rätt att utan hinder av landstingsgränser välja vårdgivare i regionen Regionsamverkansavtalets 5, 6 och 7 redogör för de valfrihetsregler vid vårdsökande som finns inom regionen. Inom regionöverenskommelsen finns dessutom separat överenskommelse som reglerar patientströmmar mellan Eksjö och Ydre i form av det s k gränsavtalet. En separat överenskommelse avseende Rättspsykiatri finns mellan Vadstena och Jönköpings sjukvårdsområde. I tabellen nedan redovisas kostnader (mkr) för patientströmmar inom regionen men utanför regionavtalet dvs E-läns patienter vårdade i F-och H-län, F-läns patienter vårdade i E- (ej US ) och H-län samt H-läns patienter vårdade i E- (ej US ) och F-län. Belopp i mkr 2007 utförarlandsting 2008 utförarlandsting 2009 utförarlandsting 2010 utförarlandsting Köparlandsting E F H E F H E F H E F H E-län - 19,9 26,3-15,4 29,2-13,6 18,7-13,5 16,2 E-län gränsavtal - 25, , , ,4 - F-län* 23,6-2,9 23,9-6,8 30,4-2,5 34,6-6,4 H-län 16,0 3,4-11,4 2,7-13,9 1,0-21,7 1,9 - Anm: *rättspsykiatri i Vadstena har numera inkluderats för E-län, justerat från och med 2007

9 9 Stärka och utveckla Universitetssjukhusets ställning som centrum för regionsjukvård, forskning, utveckling och utbildning En remittentenkät om US som regionalt kompetenscentrum har genomfördes senast under Enkäten är uppdelad i tre huvudområden; sjukvård, kompetensstöd och utbildning. Jämför med den enkät som gjordes 2007 hade en viss förbättring skett. Mätt på en 6-gradig skala (1= mycket dålig och 6=mycket bra) erhölls medelvärdet 4,3 (4,2 år 2007) Upprätthålla en hög självförsörjningsgrad inom regionsjukvården i regionen US roll som universitetssjukhus för regionen innebär att en hög självförsörjningsgrad ska kunna upprätthållas inom regionen. Trots detta föreligger och kommer att föreligga behov att inom vissa områden, förutom ren akut vård, remittera patienter till andra sjukhus. Den främsta orsaken är att verksamheten inte bedrivs vid US, t ex inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi. Remitteringsbehov kan även uppstå då vårdplatsbrist eller annan kapacitetsbrist kan föreligga vid US. I tabellen nedan redovisas kostnader (mkr) för utomregional vård för respektive landsting under uppdelat på akut vård, planerad vård och primärvård. Belopp i mkr Akut Plan PV Akut Plan PV Akut Plan PV Akut Plan PV E-län 53,7 146,9 11,7 46,7 133,2 15,0 49,2 138,9 18,2 62,4 155,3 17,3 F-län* 57,4 128,3 6,4 58,5 156,5 6,5 82,4 146,9 6,7 64,5 134,0 10,8 H-län 36,4 88,5 8,6 44,6 87,1 8,4 26,7 78,5 iu 24,5 81,4 iu Summa 147,5 385,7 26,7 149,8 399,8 29,9 158,3 364,3 iu 151,4 370,7 iu Anm: För E-län avser den ökade kostnaden köp av vård för förbättrad tillgänglighet * För F-län justerat för rättspsykiatri i Vadstena som nu ingår i sjukvård i regionen Främja en likvärdig utveckling av sjukvården i regionen Strukturerat regionalt medicinskt programarbete Inom ramen för arbetet inom de Regionala medicinska programgrupperna (RMPG) kommer en fokusering att ske mot redovisning av medicinska resultat och frekvenser av olika åtgärder/behandlingar. Redovisningarna är inte enbart inriktade på vården vid US utan avser att spegla verksamheten vid regionens samtliga sjukhus. Ett problem som påverkar en del programgrupper är avsaknad av nationella kvalitetsregister.

10 10 Regionala vårdprogram Gemensamma vårdprogram är basen för att invånarna skall få en likvärdig sjukvård i regionen. Vårdprogrammen stärker också samverkan i regionen och det är ett omfattande arbete som de olika RMPG lägger ner i detta arbete. Gemensamma indikationer är också kostnadseffektivt. Från och med årsrapport 2009 har de medicinska programgrupperna i uppdrag att redovisa de vårdprogram som är aktuella. Arbete med nationella riktlinjer Arbetet med nationella riktlinjer fortsätter framgångsrikt enligt det strukturerade arbetssätt som etablerats i regionen. Kunskapsseminarier och yttranden har genomförts avseende lungcancer och sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapssammanträde är genomfört avseende rörelseorganens sjukdomar där yttrande kommer att avges i början av Lokala seminarier i samverkan med kommunerna är genomförda inom området schizofreni. Under året har dessutom en gemensam återkoppling skett hur arbetet fortskridit avseende nyligen införda riktlinjer inom hjärtsjukvård och vissa cancerområden (kolorektal-, bröst- och prostatacancer). Regionalt cancercentra I betänkandet över den nationella cancerstrategin har föreslagits att regionala cancercentra (RCC) utvecklas i nära anslutning till universitetssjukhusen. Under 2010 har Regionsjukvårdsnämnden fattat beslut om att inrätta ett regionalt cancercentrum mot bakgrund av ett starkt regionalt samarbete och ett patientorienterat arbetssätt. Verksamheten organiseras som en nätverksorganisation med sitt kansli tillhörande Landstinget i Östergötland. Tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården FORSS FORSS (FORskningsrådet inom Sydöstra Sjukvårdsregionen) är ett bra exempel på hur landstingen samverkar för att tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården. FORSS grundidé är att satsa på kliniskt patientnära forskning som ska ske i samverkan mellan minst två av regionens landsting. Årligen avsätts 20 mkr från regionens landsting med följande fördelning 2010: E-län F-län H-län 14,3 mkr 3,4 mkr 2,3 mkr

11 11 Utifrån projektledarens länstillhörighet har följande fördelning av projektmedel skett (belopp i mkr) E-län 16,9 18,8 16,5 17,8 16,1 F-län 1,6 2,6 3,1 2,7 3,1 H-län 2,4 1,5 2,2 3,4 3,0 Summa 20,9 22,9 21,8 23,9 22,2 Ett annat sätt att redovisa fördelningen av projektmedel är att visa på vad respektive landsting får ut värde av regionala FORSS-projekt (belopp i mkr) E-län, F-län, H-län tillsammans 4,2 7,7 6,7 8,1 9,5 E-län och F-län 11,1 10,7 10,6 9,2 7,9 E-län och H-län 3,6 3,8 3,8 4,8 3,6 F-län och H-län 1,4 0,3 0,4 1,4 0,7 Enbart 1 län (pilotprojekt) 0,6 0,4 0,3 0,4 0,5 Summa 20,9 22,9 21,8 23,9 22,2 ST-randutbildning och efterutbildning specialistläkare Sedan lång tid tillbaka finns avtal som reglerar förhållandena där ST-läkare får randutbildning vid US samt efterutbildningsmånader för specialistläkare. Nedanstående tabeller redovisar ansökningsmånader från regionen. Randutbildning ST-läkare (antal sökta månader) F-län H-län Summa

12 12 Efterutbildning specialistläkare (antal sökta månader) E-län F-län H-län 18, Summa 34, Eftersträva god ekonomisk hushållning av regiongemensam vård Resursåtgång har historiskt sett endast varit praktiskt möjligt att mäta på organisatorisk nivå. De jämförelser som gjorts har gett vissa indikationer om resurserna utnyttjas effektivt i förhållande till andra men ofta stupat på att organisationerna sett alltför olika ut. På makronivåer har de olika landstingens kostnader studerats. På senare år har dock möjligheterna förbättrats till jämförelser då man genom s k KPP-redovisning (Kostnad Per Patient eller patientrelaterad redovisning) blivit möjlig. Sveriges Kommuner och Landsting samlar in KPP-redovisningar från ett antal landsting och för närvarande finns mer än 60 % av landets slutenvårdstillfällen beräknade och anges som genomsnittligt jämförelsetal. Mot detta kan en enskild kliniks värden ställas. Nedan redovisas de volymmässigt största DRG-koderna (ca 70% av klinikens totala DRG-produktion sluten vård) för några kliniker. Jämförelsen sker mot nationellt genomsnittlig kostnad för motsvarande DRG-kod. Jämförelsen avser 2007, 2008 och Värden för 2010 är klara sommaren DRG-kodningen ger primärt ingen möjlighet till att skilja ut högspecialiserad vård från länssjukvård. Värdena anger vissa US-klinikers kostnad i förhållande till nationellt genomsnitt. Värden under 1,0 ger en lägre kostnad än nationellt genomsnitt. Klinik Index US/nat Index US/nat Index US/nat Ortopedi 1,00 0,91 0,92 Neurokirurgi 0,77 0,73 0,81 Thoraxkirurgi 0,93 0,99 0,88 Kardiologi 1,23 1,29 1,08 Kirurgi 0,93 0,89 0,94 Barnmedicin - total 0,99 1,03 1,09 Barnmedicin regionspec neo och onk 0,87 0,89 0,98 Anm: en felaktig fördelning av kostnaderna mellan kardiologi och thoraxkirurgi har rättats till Innebär att värdena 2007 och 2008 är något för höga för kardiologin och för låga för thoraxkirurgin

13 13 Regionala systemmått RSN bilaga 2 till årsredovisning RSN 2010 I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensamma värderingar. - Patientfokusering Vården och de kliniska besluten ska präglas av respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. - Tillänglighet Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon bedöms ha behov av. - Jämlikhet Vården ges på lika villkor för alla utifrån behov. - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta individens behov på bästa sätt. - Säker Förhindra vårdskador genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Tillräckliga lokaler, utrustning och personalresurser för att kunna ge en god vård ska finnas. - Kostnadseffektiv God resurshushållning. Ge vården i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna Tillgänglighet Tillgängligheten till vården är på det stora hela god i hela regionen utifrån vårdgarantins gränser på 90 dagar till besök och 90 dagar till operation/åtgärd. F- och H-län placerade sig som nummer 2 och 3 i landet vad gäller god tillgänglighet enligt kriterierna för den s k kömiljarden. E-län klarade gränsen för väntetider för besök men ej för åtgärd/behandling. Medicinska mått ur Öppna jämförelser Av de tre medicinska resultatmåtten som mäts via de regionala systemmåtten och är hämtade ur Öppna jämförelser, uppvisar landstingen i regionen bättre resultat är nationellt medelvärde med undantag för måttet inom Hjärtsjukvården i E-län. En bredare analys av samtliga medicinska resultatmått i Öppna jämförelser visar på att de tre landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen ligger bland de främsta i landet.

14 14 Läkemedelsanvändning * Skillnader i läkemedelsanvändning Inköpskostnader för Lucentis per tusen invånare skiljer sig mellan de tre landstingen med en högre inköpskostnad i Östergötland jfr med Kalmar och med ytterligare lägre kostnad i Jönköping. Detta stämmer också vid mätning av antal Lucentisbehandlingar per tusen invånare där Jönköping ligger lägst och Östergötland högst. På vilken nivå som den optimala behandlingsinsatsen ska ligga är fortfarande oklart men det finns vetenskapliga studier som indikerar att för långa intervall mellan Lucentisinjektionerna riskerar att suboptimera effekten av insatta resurser. Uppföljningsrutiner och andel patienter med fuktig åldersrelaterad maculadegeneration som nås för Lucentisbehandling kan också skilja mellan landstingen. * Kostnadseffektivitet Landstingen arbetar kontinuerligt med information kring kostnadseffektiv förskrivning. Utifrån TLV:s produktgenomgångar för magsyrarelaterade symtom, höga blodfetter och granskningen av alfareceptorblockerare mot prostatabesvär har landstingen i jämförelse med riket genomgående en lägre kostnad per definierad dygnsdos. Läget är oförändrat jämfört med föregående år. Kostnader Den genomsnittliga nettokostnadsökningen för landstingen i landet är ännu inte slutligen redovisad. En preliminär bedömning indikerar en nettokostnadsökning på ca 3 3,5%. Samtliga landsting i regionen ligger under denna genomsnittliga kostnadsökning. Den genomsnittliga kostnaden för det s k DRG 1,0-priset i landet är ännu inte slutligen redovisad. Till skillnad från nettokostnadsökningen finns ingen preliminär uppskattning varför det är svårt att avgöra regionens nivå. Tidigare mätningar indikerar dock att samtliga regionens landsting bedriver en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. De regionala systemmåtten redovisas i bilaga 3.

15 Definition: Systemmått är ett mått på ett systems utfall/resultat bestående av ett mindre antal balanserade mått utifrån kriterierna i God Vård (säker, kunskapsbaserad, och ändamålsenlig, patienfokuserad, i rimlig tid, effektiv och jämlik). Systemmåtten kan själva, eller med fördel kombineras med existerande mått i organisationen användas för att utvärdera systemets prestation. Systemmått 2010 tertial 3 (status ) God Vård Systemmått "Mått" Mätmetod Nat/egen Frekvens Jönköping Östergötland Kalmar Sverige Antal väntande patienter till besök i Vård i rimlig tid Tillgänglighet i förhållande till vårdgarantin specialiserad sjukvård över Nationella Nationell Tertial 488/8% 1392/13% 365/7% 29197/13% vårdgarantigräns väntetidsdatabasen Vård i rimlig tid Tillgänglighet i förhållande till vårdgarantin Antal väntande patienter till behandling/åtgärd i specialiserad sjukvård över vårdgarantigräns Nationella väntetidsdatabasen Nationell Tertial 474/15% 1488/21% 222/10% 17431/16% Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet Besvarade samtal Nationell databas Nationell mars/okt 95% 94% 99% 89% Patientfokuserad Patienttillfredställelse Under utveckling 2009/2010 Vårdbarometern Nationell 1 ggr/år Säker vård Andel vårdrelaterade infektioner Antal patienter med infektion/antal inneliggande patienter Punktprevalensmätning Nationell 2 ggr/år 9,3% 10,3% 5,6% 9,4% Säker vård Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet kläd- och hygienregler Observationsstudier Egen Tertial K98,1%/H88,4% K94,7%/H82,7% K97,0%/H89,5% Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Jämlik vård Medicinska resultat, diabetets Medicinska resultat, stroke Medicinska resultat, hjärtsjukvård Skillnader i läkemedelsanvändning Andel patienter med diabetes i primärvård med systoliskt blodtryck <140 mm Hg Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet som uppfyller kriterier för fungerande enhet Andel patienter yngre än 80 år med SThöjningsinfarkt som reperfusionsbehandlades Nyintroducerat läkemedel Lucentis rekvisition AUP/TIN Nationella diabetesregistret Jämlik vård Följsamhet vårdprogram Skillnad i frekvenser Årsrapport RMPG Egen 1 ggr/år Nationell 1 ggr/år 65,8% 67,9% 64,2% 60,2% Riks-Stroke Nationell 1 ggr/år 88,9% 93,0% 90,4% 86,5% RIKS-HIA Nationell 1 ggr/år 93,8% 86,9% 94,6% 87,9% Consize Egen Tertial kr/1000 inv kr/1000 inv kr/1000 inv kr/1000 inv Effektiv vård Rätt vårdnivå Undvikbar slutenvård Öppna jämförelser Nationell 1 ggr/år Effektiv vård Kostnadseffektivitet Nettokostnadsutveckling Ekonomisystem Egen 1 ggr/år 2,5% 1,2% 2) 2,2% ca 3-3,5% Effektiv vård Kostnadseffektivitet Kostnad per DRG-poäng Ekonomi- och vårdsystem Egen 1 ggr/år kr 3) kr ej klart Effektiv vård Kostnadseffektivitet Uppföljning av läkemedelsgrupper från TLV:s produktgenomgångar, magsyrarelaterade symtom, höga blodfetter och granskningen av alfareceptorblockerare mot prostatabesvär. Kostnad (apotekens utförsäljningspris ( AUP) kr exkl moms per definierad dygnsdos (DDD) Xplain alt Consize Egen Tertial 1) F-län redovisar pensioner enligt fullfonderingsmodellen 2) E-län redovisar pensioner enligt fullfonderingsmodell och redovisar samtliga pensionskostnader som verksamhetens kostnader 3) varav somatisk vård kr Magsyrarelaterade symtom 2,71 KR/DDD, Höga blodfetter 2,07 KR/DDD, alfareceptorblockerare mot prostatabesvär 1,85 KR/DDD Magsyrarelaterade symtom 2,12 KR/DDD, Höga blodfetter 1,72 KR/DDD, alfareceptorblockerare mot prostatabesvär 1,73 KR/DDD Magsyrarelaterade symtom 2,30 KR/DDD, Höga blodfetter 1,94 KR/DDD, alfareceptorblockerare mot prostatabesvär 1,72 KR/DDD Magsyrarelaterade symtom 2,86 KR/DDD, Höga blodfetter 2,45 KR/DDD, alfareceptorblockerare mot prostatabesvär 1,98 KR/DDD