Hur skapas attraktiva destinationer? Koldings nya vision: Vi designar för livet. Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skapas attraktiva destinationer? Koldings nya vision: Vi designar för livet. Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala."

Transkript

1 Koldings nya vision: Vi designar för livet. ulrik jurgensen / designchef Kolding Kommun Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala. ivar björkman / & openlab Design Affärer Ett magasin om design i innovations- och förändringsarbeten från SVID, stiftelsen svensk industridesign 2014 fabrik designad till destination så fann ullånger sin själ fem steg till hållbara städer innovationer på openlab Gällivares unga vill mycket mer än att bara åka skoter! Sid 12 tillväxt för alla i östersund Hur skapas attraktiva destinationer? där människor vill leva, bo och arbeta Vad kan få människor och företag att stanna kvar och investera sin framtid i Glasriket? Glasrikeuppdraget är regionens största designutmaning någonsin

2 2 Ledare / Robin Edman, vd Destinationer för framtida användare Att arbeta med design kopplad till en destination en stad, ett samhälle, en region, en landsända, ett glasrike handlar om att forma och utveckla attraktiva platser och händelser. Platser där människor gärna vill bo, leva och arbeta eller som de gärna besöker, nu och i framtiden. Historia, erfarenheter och kunskap kan ligga till grund för en designprocess som hjälper till att beskriva resan från nutid till ett framtida önskat läge. Processen tar sin utgångpunkt ifrån människans behov och är ett perspektiv som genomsyrar hela utvecklingsprocessen av attraktiva platser. Design & Affärer har den här gången tema destinationsutveckling här hoppas vi att du ska få inspiration kring att skapa just dessa attraktiva mötesplatser! Läs om Open Lab som använder kreativa metoder för att skapa innovativa lösningar för framtiden. Och om Kolding, den danska kommunen som använder designprocessen för att växa och utvecklas. En region som under många år haft en nedåtgående utvecklingskurva är Glasriket i Småland. Regionens fyra kommuner har under århundranden haft en blomstrande glasproduktion som länkat dem samman. Men vad händer när utvecklingen avtar? Hur ska man bryta denna kurva och vad är Glasriket egentligen? Under hösten 2013 har SVID arbetat med en designdriven behovsinventering i Glasriket. Vi har låtit människor beskriva sin framtida bild av Glasriket, och en mängd historier har berättats. Bilden som växer fram är, trots de stora utmaningarna, positiv. Området har stor potential till utveckling med rik kulturhistoria och små företagsindustri i en stor arbetsmarknadsregion. Men för att skapa en hållbar tillväxt finns det några behov som man måste ta fasta på. Exempelvis vikten av att få känna stolthet över sin region. Ökat samarbete mellan människor, organisationer och företag genom användardrivna processer. En gemensam riktning för regionen som skapar engagemang. Fler designmedvetna beslutsfattare. Designprocessen tar sin utgångspunkt i den framtida användarens behov, vilket är avgörande för Glasrikets utveckling. Förhoppningen är att vårt arbete i Glasriket även kan inspirera andra regioner och aktörer att utgå ifrån den framtida användarens behov. På SVID arbetar vi för att design ska användas i allt innovations- och förändringsarbete. Med användaren i centrum skapas fantastiska erbjudanden. Det gynnar företag, offentlig verksamhet, samhället, Sverige. Men framför allt gynnar det användaren. Trevlig läsning! Robin Edman / VD för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Designprocessen tar sin utgångspunkt i den framtida användarens behov, vilket är avgörande. FOTO: Magnus Länje Det här är SVID så här hittar du oss Kort om SVID SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, är en nationell organisation som arbetar för att design ska användas i allt innovations- och förändringsarbete. Genom att samla och sprida kunskap och erfarenhet inom programområden kan SVID skapa förutsättningar för utveckling, både inom det privata näringslivet och inom offentlig sektor. Design är ett verktyg som ska kunna användas och förstås av många. SVID skapar, leder och utvecklar konkreta satsningar där många aktörer kan se hur, och medverka till, att design gör skillnad. Förändringsprogram Vi sätter extra fokus på några områden där vi ser att behovet av utveckling är stort. Det är i våra nationella programområden som regionala aktiviteter binds samman nationellt. I programmen arbetar vi för att synliggöra designs roll för utveckling, bland annat genom att driva projekt, skapa mötesplatser och lyfta goda exempel. SVID driver nu två programområden, Hälsa och Destination. SVID.se På svid.se hittar du mer information om hur företag och offentliga verksamheter kan arbeta med design som utvecklingskraft. Här kan du bland annat söka i Designföretagsregistret, hitta inspirerande exempel och ta del av inspelade webbinarier. Bli medlem i Intressentföreningen för SVID Intressentföreningen för SVID är en ideell förening där företag, offentlig verksamhet och akademi kan träffas, nätverka och kompetensutvecklas. Läs mer på se/intressentforeningen Design&Affärer Design & Affärer ges ut av SVID, Stiftelsen Svensk industridesign, Sveavägen 34, Stockholm Telefon E-post Ansvarig utgivare: Robin Edman, vd SVID Redaktör SVID: Karin Stener, Conny Olander Produktion Nordiska Tidningsbolaget Redaktör: Billy Andersson Form: Malin Wigren, Karin Niklasson Omslagsfoto: Tomas magnusson/smålandsbilder.se Tryck: Danagårds Citera gärna Design & Affärer, men ange källan.

3 Intro Ingång / Innehåll 3 04 Här i Design & Affärer berättar vi om människor som bygger dagens och morgondagens attraktiva destinationer. Platser att arbeta och bo på. KOLDING Danska kommunen Kolding har bestämt sig för att design ska driva tillväxt. Och design används i samhällets alla funktioner. Arjeplog Sorsele Gällivare Arvidsjaur Kramfors 05 GLASRIKET Efter nedläggning av de stora glasbruken fick Glasriket stämpeln av en krisort. Nu försöker regionen samla alla krafter för att hitta framtidens Glasrike. Nya gällivare personer och många företag i Gällivare formulerade sina visioner om sin kommun. De ungas förväntningar överraskade mest Mörrum En fabrik är inte bara funktion. Det är även en destination. Södra Cell har förtydligtat vad fabriken i mörrum innebär med hjälp av en designbyrå. Östersund stockholm OpenLab är en innovationsutbildning på KTH i Stockholm som samlar alla vetenskapliga dicipliner för att tävla om lösningar på framtidens utmaningar i Stockholm Göteborg Mistra Urbans Futures i Göteborg tar fram kunskap om hur framtidens städer ska utvecklas till hållbara platser. nacka Hur får man reda på vad folk anser vara en attraktiv plats? Nacka kommun har flera bra knep Ullånger / Sorsele/ Arvidsjaur / Arjeplog Vad är det unika med en plats och hur hittar man det? Fyra Norrlandskommuner har sökt och funnit sina orters själ. östersund Kommunen ville ha hjälp att kommunicera sin tillväxtplan. Designstudenter på Sommardesignkontoret gav kommunen en kommunikationsstrategi som förändrar sättet att se på tillväxt. 15 Göteborg Kolding Glasriket Mörrum stockholm Samarbete är grund stenen för en attraktiv plats. Men för ett konstruktivt samarbete krävs det att man har ett uppbyggt socialt kapital. Jan Torége på SKL förklarar. Stockholm 16

4 4 Förebild / Dansk designkommun KOLDING designar framtiden Syddansk Universitet i Kolding ska stå klart 2015 och samla en stor del av den danska designutbildningen. illustration: Henning Larsen Architects Design driver innovation. Design driver effek ti vitet. Design driver tillväxt och ett gott samhälle. Därför bestämde sig Koldings kommun i Danmark för att bli designkommunen nummer 1. 5 viktiga steg i utvecklingen av en kommun: 1. Involvera medborgarna och ha ett 360 graders perspektiv på verksamheten. Utgå från människan, sedan business och teknik. 2. Visualisera vad ni gör. Modeller blir ett strate giskt utvecklingsverktyg. 3. Testa. Miss lyckas fort, billigt och gå vidare. 4. Politiskt stöd och förståelse för vad design kan åstadkomma. 5. Chefer med mod att gå emot etablerade ramar, rutiner,normer och lagar. Danska Kolding använder designprocessen för att växa inför framtiden. Och Koldingborna har öppnat upp för och bidragit med Kodings framtida design. Vi lever i en del av Danmark där vi inte automatiskt kan räkna med tillväxt. Vi måste arbeta för den. Målet är fler invånare år 2022, säger Ulrik Jungersen, designchef på Koldings Kommun i Danmark. Med hjälp av design ska man göra Kolding till en attraktiv kommun att bo och driva företag i. Självklart spelar det roll att kommunen har en designhögskola, ett nytt universitet där Danmark samlar all designforskning och runt designstudenter. För ett drygt år sedan slogs Koldings vision Vi designar för livet fast. I mars lanseras själva konceptet. Det innebär att design ska genomsyra all kommunens verksamhet, från sophämtning till äldreomsorg. Kommunen har inrättat ett designsekretariat för att leda arbetet. En designinkubator, House of Design, har redan startats tillsammans med näringslivet. Dessutom har man just sjösatt en designutbildning för alla kommunens ledare och chefer. De ska lära sig att tänka i designprocesser, säger Ulrik Jungersen som anser att process är ett nyckelord. ulrik jurgensen / DesigncheF kolding kommun Genom att använda designprocesser testar vi nya vägar och arbetssätt. Då utreder vi behoven från grunden i stället för att slentrianmässigt göra som vi alltid har jort. På köpet kommer nya tankesätt, ny teknik och effektivare sätt att driva verksamheten, oavsett om det är sophantering eller barnomsorg. Han tar som exempel ett nytt äldre boende där byggprojektet startade i en designprocess med tolv fokus grupper. För ett par månader sedan sattes spaden i marken. Oftast startar sådana projekt i kvadratmeter och pengar. Vi har fått många nya insikter, framför allt kring den sociala och geografiska kontexten: de äldre vill bo nära andra, där folk rör sig. Små förändringar som förbättrar livet kan lätt förbises om man startar i teknik och rationalitet. Ett annat exempel är workshops för verksamhetsutveckling med chefer, anställda, medborgare. Ny ligen startade ett sådant projekt som handlar om att minska byråkratin och öka antalet händer i äldreomsorgen. Ibland har vi med privata företag. Vad har förvånat dig mest när ni har arbetat med Vi designar livet -visionen? Gensvaret från medborgarna. Det finns en stor hunger efter att vara kreativ och innovativ. Största utmaningen? Det juridiska systemet. Vi måste utmana och provocera många lagar för att kunna genomföra detta. Under 2014 öppnar det nybyggda Syddanska universitetet där landets designkompetens samlas. Byggnaden är klar. Den är en mycket tydlig visuell signal. Så får vi bygga fler signaler, säger Ulrik Jurgensen. text ulrika fjällborg

5 Förändringsarbete / Nya Glasriket 5 foto: jean schweitzer/thinkstock/getty Vägen till nya GLASRIKET De stora glasbrukens tid är förbi. Glasriket måste gå vidare och omformulera sin identitet. jobbet har börjat och redan nu finns det tänkbara vägar för ett nytt attraktivt Glasrike. Det unika med regionen kan ligga mycket närmare än vad Glasrikeborna kan ana.

6 6 Förändringsarbete / Nya Glasriket Utmaning: uppdatera glasriket Glasdesignen från Småland har fått världens beundran i hundratals år. Nu driver regionen sitt största designprojekt någonsin: att designa om sig själv. Ett inte helt lätt uppdrag. Kristina alsér, landshövding i Växjö och projektsamordnare, förklarar vart Glasriket är på väg. År 2012 gick det ut ett uppdrag från regeringen: uppdatera Glasriket till något nytt. Det handlar om fyra kommuner mitt i Småland: Uppvidinge, Lessebo, Emmaboda och Nybro, kommuner med en anrik industrihistoria och ett kulturarv som utgör en betydande del av den svenska identiteten. Samtidigt en region som har blivit överkörd av en hård industriell strukturomvandling pådriven av nya konsumtionsmönster och internationell konkurrens. Det är inte bara jobben på de stora glasbruken som försvunnit. När glasbruken släckte ugnarna spred sig osäkerheten om framtiden. Vad kan få människor och företag att stanna kvar och, ännu hellre, investera sin framtid i Glasriket? Glasriket är väldigt mycket mer än glasbruken, säger Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län. Hon fick jobbet att samordna regeringens Glas riket uppdrag och hon leder styrgruppen där kommu nalråden i Glasrikekommunerna, två regionförbunds ordföranden och landshövdingen i Kalmar sitter med. Hennes utkikspunkt Växjö, utanför Glasriket, är ett medvetet val. Det kan krävas ett utifrånperspektiv för att designa om en region med en identitet som har rötter som en småländsk tall. Glasriket står inför ett paradigmskifte. Det är en Min röda tråd är att designprocessen är det vinnande konceptet. region med enorm potential med många orter där det har funnits en näring som många trodde skulle vara för evigt. Men vad är visionen om Glasriket och för vem? På samma sätt som produkt design måste utgå från användaren så är det invånare och företag som bestämmer vad Glasriket ska formas till. Min röda tråd är att designprocessen är det vinnande konceptet. Och designprocessen utgår från dem som man är till för: medborgarna. Det här är inte en okomplicerad process. Få kan påstå att framtidens Glasrike är ett samtalsämne som engagerar smålänningarna. En kartläggning av regionens möjligheter visar att det finns behov som måste fyllas för att kunna gå vidare. Att få politiker och företagsledare att tänka designprocess i sitt arbete är bland de viktigaste. En engagerad diskussion startar man inte över en natt, men det finns sätt att plantera diskussionsfrön. Under 2013 turnerade Tillväxtverket och SVID runt i Glas riket för att prata framtid med företag och politiker. Vinnovas Smart Housing-projekt i Småland och det planerade designcentret i Pukeberg är två andra initiativ som skapat samtalsämnen. Det gäller att inspirera och tänka långsiktigt.

7 Glasrikeuppdragets vision 2020 är vi en levande och attraktiv region som präglas av öppenhet, nyfikenhet och mystik. Vi är ledande inom industriell produktion baserad på transparent intelligens, glas och design. foto: Christina Jonasson Röster från Glasriket Monika Widnemark / kommunalråd i Lessebo Om den positiva uppmärksamheten som Glasrikeuppdraget gett... Reaktionen har varit Är vi verkligen så här spännande och betydelsefulla? Kanske har vi varit hemmablinda? Om svårigheten att samarbeta över kommun och länsgränser Berlinmuren har fallit men inte länsgränsen mellan Kalmar och Kronobergs län. Lessebo har ju allt sitt i Kronoberg. 7 Markus Lund / kommunalråd i Nybro (till och med jan 2014) Om Glasriket som i dentitet Glasriket handlar om så mycket mer än glas. Det handlar om den småländska gråstenen, om hur folk kämpat i århundraden för att bo och verka på den här platsen. Det är vår gemensamma kultur, historia och identitet. Ett annat behov är att formulera en vision. Glasrikeuppdraget har en vision, men kommunalråden i Glasriket har diskuterat att ta fram en ny och egen vision. Men det har visat sig vara svårt att enas över kommungränserna. Kristina Alsér kan se faran med att inte snabbare kunna samlas runt en vision. Då är det svårt att ta ett steg framåt. Har man inte en bestämd riktning kan man hamna var som helst. Men i grunden finns det en samsyn om att göra Glasriket till en attraktiv plats för besökare, boende och företag. Som Kristina Alsér ser det knyter en vision ihop historien med framtiden. De gamla glasbruken har kanske ingen framtid, men glas som byggmaterial växer till exempel i betydelse. Bruksföremål i glas har ersatts med plast, men Glasrikets kunskap om form kan vidareförädlas. Vi jobbar mycket med design som uttrycksmedel. Design har betytt mycket för den här regionen och det är något vi vill återta. För design är något som man har tagit för givet och ofta glömt bort att föra ut och utvecklat det utanför hytterna. Det har inte behövts eftersom det har gått bra ändå. I mars 2015 ska Glasrikeuppdraget avslutas. Kristina Alsér hoppas att Glasrikekommunerna vill fortsätta med projektet. Det här är för bra för att släppa. Två tre år är för kort tid för en förändringsprocess. Men vi har fått upp samtalen på bordet och det är en är en viktig del i början på designprocessen. text billy andersson Åke Carlson / kommunalråd i Uppvidinge Om att skapa bra företagsklimat Det finns inga quick fixes. Projektsökarna tror att projekt kan lösa problem men det tror inte vi i Uppvidinge på. Om hur företagen måste förändras Vi måste plocka in mer kunskapsinnehåll i vår produktion. Det måste ut mer formkunnande på företagen för design är något vi kan ta betalt för. Ann-Marie Fagerström / kommunalråd i Emmaboda Om kommunikation och identitet Det finns redan en ny identitet i Glasriket men vi måste uppmärksamma världen mer på att vi finns.

8 8 Förändringsarbete / Nya Glasriket Fyra steg till framgång Vad behövs för att skapa hållbara lösningar i Glasriket? Efter en behovsanalys utkri stalli serades fyra behov som förändringsarbetet behöver ta avstamp i. 1. användardriven process öka samverkan mellan människor, företag och myndigheter. Det skapar nya nätverk, idéer och bidrar till att skapa affärsmöjligheter. 2. Stolthet och självkänsla för regional utveckling. Glasriket har sin historia och sitt glas som nu ska tas in i framtiden. Med ett näringsliv som utvecklas skapas nya vägar framåt. 3. Gemensam vision som ser bortom de nedlagda glasbruken och kan förena invånare och företag. En vision som öppnar upp för nya idéer och samtidigt visar hur alla kan bidra till regionens utveckling. 4. Designmedvetna beslutsfattare. Design som metod passar allt från tjänster till politik. Genom att kontinuerligt testa koncept utvecklas resurseffektiva tjänster och produkter. Läs mer på svid.se/glasriket FOTO: Peter Tinnert FOTO: Karin Björkquist VÄNDNING FÖR GLASRIKET Pukeberg I dag finns hytta, Designarkivet, restaurang, ateljéer och butiker i det nedlagda glasbruket. I år flyttar Arkitektur- och designcentrum, tidigare Arkitekturmuseet, delar av sina samlingar till design arkivet. Även Riksglasskolan flyttar under året hit från Orrefors. Regionförbundet, Linnéunivesitetet och Nybro kommun har tagit fram en rapport om ett Kunskapscentrum med fokus på glashantverk och glaskonst. Linné univesitetet planerar en högre designutbildning till bruket. Tanken är att Pukeberg blir en utveckling av Glasrikets besöksnäring och en, av flera, ingångar till Glasriket. Designprofessor Erika Lagerbielke har varit med på hela resan mot nya Glasriket. Hon har sett skepsis och tvivel inför utvecklingen: Men jag tycker att det har skett en vändning och jag kan identifiera det till vad som händer FOTO: kosta boda Glasskulptur Åsa Jugnelius. av Åsa Jugnelius. Glassfactory År 2009 köpte Emmaboda kommun upp glassamlingarna från Boda, Kosta och Åfors glasbruk. Samlingarna finns i Boda glasbruks gamla lokaler på museet Glass Factory. Museichefen Maja Heuer har utvecklat Glass Factory till ett kunskapscentrum och mötesplats för nya idéer om glasets utveckling. Samlingen väcker internationell uppmärksamhet och man har bland annat haft ett samarbete med Louvren i Paris. År 2013 tog glaskonstnären Åsa Jungnelius över glashyttan i Boda som ska bli forum för regionala, nationella och internationella glasprojekt. FOTO: thinkstock Sanering av glasbruken Få vill ta över eller utveckla de nedlagda glasbruken efter som kostnaderna för att sanera den föro renade marken bedöms som för stora. Men Sommardesignkontoret hittade en metod som inte har använts tidigare i Sverige fyto re me diering. Det går ut på att låta växter suga upp föroreningar na. Idén är att planteringar runt Boda, och även annan förorenad mark, bli projekt i sig som kan engagera skolor och frivilligorganisationer. Marken blir sanerad och ger en ny miljödimension till området. FOTO: åke e:son lindman Här är fyra viktiga projekt som kan lägga grunden till ett nytt glasrike. Smart Housing Småland Det har länge funnits planer i regionen om ett kunskapscentrum om glas. När Vinnova utlyste sitt Vinnväxt-program samlades företag från hela Småland, det offentliga och universiteten för att samman ställa en ansökan. Sommaren 2013 blev det klart att Småland fick finansiering från Vinnova för att under tio år utveckla innovationsmiljön Smart Housing. Visionen är att bygga upp ny kunskap om framtida attraktiva boenden baserade på glas och trä.

9 illustrationer: sommardesignkontoret Sommardesignkontoret / Nya Glasriket Det var en ahaupplevelse att unga människor kom hit och tyckte att Lesse bo var en idyll. 9 Sommardesignkontoret åkte till Lessebo, fann en idyll och skapade en ny kommunslogan: Lessebo kommun lätt att komma hem. En slogan som kommunen nu har gjort till sin. Utomhusscen i Lessebo. De gjorde det lätt att komma hem till Lessebo Lessebo i Glasriket är en hemtrevlig idyll med bra kommunikationer. Med den analysen fick Lessebo en ny kommunslogan av sommardesignkontoret. Uppdraget som studenterna i Sommardesignkontoret fick från Lessebo kommun var inte glasklart. Kommunen ville ha en ny identitet som skulle be lysa de positiva värdena för Lessebo och genom det skapa stolthet hos invånar na... Då hade kommunen precis författat en ny slogan Lite förnuftigare, lite vänligare. Den uttryckte en del av Glasrikets osäkerhet. I grund och botten handlade det om Radhus i centrala Lessebo att göra den krisdrabbade kommunen till en attraktivare plats att leva på. Hanna Johansson, arkitektstudent på Chalmers i Göteborg, som deltog i Sommardesignkontoret, noterade att representanterna från Lessebo inte hade höga förhoppningar: Först fick vi formulera vad problemet var, för att se var vi kunde göra mest nytta. På slutet kunde vi börja jobba med själva designförslagen. Designstudenterna turistade, arrangerade workshops och läste Lessebos medborgarundersökning. Under en sliten yta, som kräver lite upprustning och omtanke, fann de idylliska orter, rikt friluftsliv och shopping. Med bra kommunikationer till närliggande orter med bättre arbetsmarknad. De omformulerade kommunens slogan till Lessebo kommun lätt att komma hem. En slogan som Lesse bo nu har gjort till sin. Det var en ahaupplevelse att unga människor kom hit och tyckte att Lessebo var en idyll. De hittade positiva värden som funnits här hela tiden säger Lessebo kommuns utvecklingschef Camilla Thure. Ungefär samma uppfattning hade landshövdingen Kristina Alsér när Sommardesignkontoret presenterade sin rapport om Glasriket. Det är bra att det kommer någon utifrån och berättar hur det är, sa Alsér. text billy andersson Om somma r designkontoret Tillsammans med uppdragsgivare till exempel företag, kommuner och länsstyrelser arbetar studenter med idéorienterade projekt där målet är att komma med idéer till koncept, inte att presentera färdiga lösningar. Syftet är att ge en inblick i vad designarbete är och hur det kan förbättra en verksamhet. SVID är huvudman för Sommardesignkontoret. designkontoret

10 10 Destination / Södra Cell Mörrum foto: Rolf Andersson Fabrik som varumärke Att använda designprocessen för att utveckla fabriker är relativt nytt. Bakgrunden är att varumärkesfrågor i dess bredaste bemärkelse har fått högre prioritet i svensk industri. Om varumärket bygger till exempel på hög kvalitet så krävs det för varumärkets trovärdighet att det även genomsyrar fabrikslokalerna. För att attrahera rätt personal krävs det arbetsmiljön är säker och attraktiv. Den handlar om totalupplevelsen av fabriken, säger Olle Lundberg. När Mörrumsfabriken 2012 ställ - des om till att delvis producera textilmassa var det en miljardinvestering. Samtidigt investerade Södra Cell i fabrikens utryck både in- och utvändigt. LundbergDesign fick uppdraget tillsammans med BOP Produktion. De hade erfarenhet från ett liknande projekt på Iggesunds bruk. I Mörrum låg fokus mer på arbetsmiljön. Södra har en nollvision för arbetsskador och vårt uppdrag handlade om att ge arbetsplatsen en bättre belysning, tydligare skyltning och säkrare gångstråk. En massafabrik har enormt många transporter och här handlade det om att styra bort de Från fabrik till destination När Södra Cell Mörrum lanserade ny produktion fick anställda och besökare en helt ny upplevelse av fabriksmiljön. Det blev säkrare, tydligare och gjorde de anställda mer stolta. LundbergDesign förklarar hur omvandlingen gick till. farliga flödena, säger Olle Lundberg, vd på LundbergDesign. Det blev viktigt vad Mörrumsfabriken förmedlade. Fabriken om vandlades till en destination för arbete och studiebesök. Konkret innebar det ett nytt färgschema för väggar, tak och maskiner som gjorde inredningen tydligare och säkrare. Omställningen till textilmassa fick flera konsekvenser. Som renodlat pappersbruk hade de inte mycket studiebesök. Men nu vill många komma och titta på den nya tillverkningen. Besöksturen har designats för att passa internationella besökare, För att attrahera rätt personal krävs det att arbetsmiljön är säker och attraktiv. affärskontakter och lokala besök som skolklasser. En grön linje på marken markerar vägen, längst den finns bilder på anställda och arbetssituationer. Och hur blev reaktionerna? Vi får bara bra feedback. Alla verkar nöjda. Men vi har en kontinuerlig kontakt, delar av det vi gjort kan behöva uppdateras. Att använda posters på de anställda har gett en speciell effekt. När vi fotograferade de anställda i Iggesund fanns en stor skepsis. Men när allt invigdes märkte vi en stor stolthet hos dem som var med på bilderna, säger Olle Lundberg. Text janne sundling

11 Destination / Framtidens städer 11 foto: digital vision/thinkstock/getty Stadens utmaningar De närmaste 30 åren kommer det att byggas lika mycket stad som det redan finns i dag. Hur kan den utvecklingen bli hållbar, grön, tätare och mer rättvis? Det är frågor som Mistra urban Futures funderar på. Mistra Urban Futures är ett nystartat internationellt forsknings- och kun skapscentrum placerat på Chalmers i Göteborg och med samarbetsstäder runt om i hela världen. Nedan är några avgörande frågor för framtidens städer, enligt centrets chef Jessica Algehed. Hur kan städerna anpassas till klimatförändringar? Hur kan de ekonomiska drivkrafterna anpassas till det nya kunskapssamhället? Hur kan man bygga plattformar för att minska riskerna när näringslivet ska anpassa sig? Hur ska forskningen om stadsutvecklingen lära sig samarbeta mer transdisciplinärt med förvaltning och näringsliv? Segregation och demokrati. Städerna sägs vara delade, men hur ska vi i så fall dela på städerna? Hur kan alla få tillgång till städernas utveckling? Hur kan livsstilar i städer påverkas så att människor i städer kan leva på ett mer hållbart sätt? Hur ska vi bo, transportera oss och äta för att det ska bli hållbart? Läs mer på urbanfutures.org

12 12 Metoder & exempel / Ullånger & Gällivare En park för platsens själ Hur hittar man det unika på en plats som invånarna gläds och är stolta över? Det som också kan betyda utveckling? Fyra Norrlandskommuner har arbetat med att skapa attraktiva platser. Byborna och företagarna i Ullånger, utanför Kramfors, samlades i Generationernas hus hösten 2013 för att diskutera Finns det någon själ i Ullånger? Det var ett resultat av projektet Attraktiva platser som drivits av kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Sorsele och Kramfors med stöd av konsultbolaget Tyréns. I dialog med kommuninvånarna sökte de det särpräglade i konkreta platser i kommunerna. Det unika som skapar attraktion och sammanhållning. Fast förutsättningarna skiljde sig åt. Kramfors hade bestämt sig De andra kommunerna i projektet Attraktiva platser: Sorsele kom fram till att de ville utveckla en plats som kallas SJ-plan vid tågstationen. På så sätt blev Sorsele mer sammanhållet och tågresenärer kan förstå orten bättre. Arvidsjaur lägger fokusera på huvudgatan i tätorten, för att skapa nya mötesplatser i centrum. Arjeplog ville utveckla sin tätort och de centrala lägena. illustration: Eva-Karin Fröberg för att inrikta sig på kommundelen Ullånger, och hade redan gjort en hel del, berättar Sarah Bragée, som tillsammans med Cecilia Örtendahl arbetat med projektet för Tyréns. För Ullångers del handlade det om att diskutera hur man skulle gå vidare konkret. Diskussionen mynnade ut i Generationernas Park som ska byggas på en tom parkeringsplats mitt i Ullånger under Med utrymme för lekplats, evenemang och marknader. Den här typen av projekt skapar nästan alltid ett positivt engagemang för utvecklingsfrågor. Men det kräver att invånarna deltar. Det handlar om att hitta platsers själ, det unika. Men det här måste ske i samspel med medborgarna så de involveras i arbetet, säger Sarah Bragée. I dag måste företag, platser och kommuner ha unika varumärken. En del av det tänkandet finns även här. Men inte med det storvulna angreppssättet. Det handlar mer om att förstå vad medborgarna säger att kommunen är. Och hur kommunerna profilerar sig, hur de säger att de är. Vi menar att bilden av kommunen måste vara förankrad, så att invånarna inte motsäger den. Text janne sundling Ungas val i Gällivare Vem ska man fråga om morgondagens samhälle? Gällivare frågade morgondagens familjebildare. Och deras svar överraskade. En generation åttondeklassare i Gällivare fick frågan: hur vill ni att Gällivare ska vara när ni ska bilda familj? Det var en del i en rad workshops som kommunen genomförde Totalt deltog invånare, varav hälften var under 25 år. Allt började för cirka fem år sedan med den stora förflyttningen av Malmberget. Gälli vares viktigaste näring är Malmbergets underjordsgruva som drivs av LKAB. Gruvans största fyndighet sträcker sig in under samhället och när brytningen utvidgas dit kommer cirka personer att behöva flytta till vad som kallas Nya Gälli vare. Flyttplanerna mötte dock motstånd. Folk kände sig inte delaktiga. Det behövde vi ändra på, samtidigt såg vi möjligheten att bygga kunskap kring hur man flyttar städer, säger Ulf Hansson, utvecklings- och näringslivschef i kommunen. Arbetet började 2009 med projektet City Move Interdesign, som syftade till att hitta nya lösningar på samhällsomvandlingen. Projektet resulterade i ett nytt visionsarbete: Fakta Varför bo och arbeta i Gällivare år 2030? Vi hade planerat för ett antal anläggningar som skulle ligga i öppna ytor i kanten på Gällivare stad. Men invånarna ville ha centrala mötesplatser, fyllda med skola, kulturhus, sporthall och handel. Vi fick ändra oss, säger Ulf Hansson. Så vad var viktigast för Gälli va res unga? Kommunen trodde att jakt och skoteråkning skulle hamna högt. Men i stort sett alla lyfte fram kulturen och skolan. Vi blev också lite förvånade att de lyfte fram isfria miljöer som viktiga, samlingspunkter där även rörelsehindrade kan röra sig utan att behöva ta sig fram i snön. Nu ska visionerna bli verklighet. I år ska flera arkitektbyråer skissa på framtidens Gällivare. Boende och funktioner i Malmberget flyttas det kommande decenniet närmare Gällivare, de två samhällena växer på sikt ihop till det Nya Gällivare. Det är en stor mental och fysisk samhällsomvandling. Samtidigt är det samhällen som existerar beroende på gruvdriften. Lägger man ned gruvan lägger man ned samhället. Men det Nya Gällivare handlar också om att göra sig mindre beroende av gruvdriften, det lägger även LKAB vikt vid, säger Claes Frössén, SVIDs projektledare för City Move. Text janne sundling Gällivare ligger tio mil norr om Polcirkeln. Kommunen har cirka invånare. De viktigaste näringarna är LKABs underjordsgruva i Malmberget och Bolidens dagbrottsgruva i Aitik där det bryts kopparmalm. foto: Daniel Olausson/Media Tales

13 Metoder & exempel / OpenLab 13 illustration: BSK arkitekter Nya utmaningar nya metoder Stockholm expanderar snabbt och skapar komplexa utmaningar. Det ställer krav på nya innovativa lösningar. På OpenLab vid KTH i Stockholm tar man till designtänkande, angriper utmaningarna brett och arrangerar tävlingar. En full buss varje dag. Så stor är inflyttningen till Stockholmsregionen. Den tillväxten kräver samarbete om den ska ske på ett hållbart sätt. Därför har staden, länet och akademierna startat OpenLab, en gemensam satsning på designmetoder för att hitta konkreta och hållbara samhällslösningar. Det behövs ett brett spektra av idéer från både humaniora, samhälls- Ivar björkman / verksamhetsansvarig, kth vetenskap och naturvetenskap för att hitta lösningar. OpenLab är stationerat på KTH och är platsen för en masterutbildning i innovation, men är öppen för studenter från alla Stockholms lärosäten. Den utgår ifrån de utmaningar den växande staden står inför, säger Ivar Björkman, verksamhetsansvarig, och räknar upp tre huvudutmaningar: En åldrande befolkning, hälsa och sjukvård och en, ur alla aspekter, hållbar stadsutveckling. Här jobbar studenter från olika utbildningar som etnologi, vårdutbildningar, samhällsplanering och teknikutbildningar. Tillsammas löser de problem som: Hur kan äldre få bättre möjlighet att bo kvar hemma? Genom Design Thinking i kombination med Södertörns högskolas Scrummetod, ursprungligen från spelindustrin, driver studenterna reella projekt med reella utmaningar. Upplägget är en trestegsraket: i en tävling efterlyser de problem i Stockholm och studenterna spånar fram förslag på lösningar. Det bästa förslaget utarbetas till en konkret produkt eller tjänst. Idéerna visualiseras med skisser, modeller och prototyper. Det ska bli på riktigt, något som kan förverkligas i Stockholms stad, och inte bara stanna på förslagsnivå. Det är en anledning till att våra partners engagerar sig. Det ena behöver inte utesluta det andra. Han ger exempel: En grupp kläckte förslaget att aldrig lägga in mörka golv i nya lägenheter. Det försvårar för äldre som ser sämre. Och att i varje byggprojekt ha med någon som särskilt har perspektivet att alla generationer ska kunna bo där. Den här idén tog bostadsbolaget Stockholmshem till sig direkt, medan gruppen arbetade vidare med andra förslag. Studenterna tar sig genom fem stadier: empati, definiering, idégenerering, prototypfas och testfas. Man går ofta tillbaka och säkrar upp att man faktiskt har brukaren i centrum. Den viktigaste biten är just det att kunna leva sig in i brukarens perspektiv. Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala, men också realiserbara. Som ger stockholmarna ett bättre samhälle. text ulrika fjällborg Fakta Parter i OpenLab är: Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholms län, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, KTH, Södertörns högskola. Förutom masterutbildningen för studenter vid parternas lärosäten har OpenLab workshops och seminarier öppna för allmänheten. Se mer på:

14 14 Metoder & exempel / Nacka Hur når man en stor del av folket på kortast tid, och hur får man deras åsikter om fram tidens stadsbyggnad? Klara Palmberg-Broryd, stadsutvecklingsstrateg i Nacka vet. Här är hennes bästa tips. Konsten ATT SKAPA EN STAD Så når du medborgare 1. Var där människor är. Vill du nå medborgare i alla åldrar får du söka dig dit de är. Nu ska vi ut på gator och torg och prata med människor om hur vi ska bygga just gator och torg. Vi funderar just nu på bästa sättet att genomföra det projektet, säger Klara Palmberg-Broryd. 2. Utforma platsen. Gör platsen till ett lätt val att stanna upp i vardagsrushen och ta en paus med er. Vi hade till exempel kaplastavar som barnen kunde bygga med och färgglada möbler i en hemma hos-inredning som bröt av köpcentrets atmosfär. Det ser ut som en massagebänk. Men det är en flygresa. I höstas kunde Nackaborna besöka kommunens Visionsverkstad och få se sin stad från ovan. För att ge sin syn på hur det framtida Nacka ska byggas. För byggas ska det. År 2030 ska Västra Sicklaön i Nacka ha invånare, idag är de Det blir ett intensivt byggande och en stor förändring. Därför är det helt avgörande att ha medborgarna med på tåget, säger Klara Palmberg-Broryd, stadsutvecklingsstrateg i Nacka kommun. Projektet Konsten att skapa stad startade förra våren. Men hjälp av konstnären Katarina Fredrika skapades Visionsverkstan och Framtidsresan. Visionsverkstan är ett rum som ställdes ut i köpcentren Nacka Forum och Sickla under fyra veckor hösten Där kunde besökarna se en flygfilm över Nacka och lyssna på Framtidsresan, en meditationstext som placerar lyssnaren i Nacka Sedan fick de skriva ner hur de vill att Nacka ska utvecklas. Framtidsresan gjordes också som workshop på skolor, företag och äldreboenden med flera ställen. De konstnärliga metoderna att nå medborgarna lyckades, tycker hon. Vi träffade människor, 5 procent av befolkningen. Den roligaste erfarenheten är att Nackaborna är väldigt engagerade. Nu gäller det att visa att det betyder något att de bryr sig. Text ulrika fjällborg 3. Lyssna. Kommuner har för vana att alltid presentera information. Men här är uppgiften att få få fram medborgarnas behov. Vi fick in 2000 lappar med Nackabornas drömmar och tankar om sin stad. 4. Våga testa nya vägar. Kommuner är stolpiga i sin medborgardialog. Genom att jobba med konstnären Katarina Fredrika och universitetsstudenter har vi fått verktyg för medborgarkontakt. foto: Ann Thafvelin Nackaborna fick lägga sig på mage och se en film av sin kommun, innan de gav sin vision om framtidens stad.

15 Metoder & exempel / Östersund 15 Tillväxt i östersund Informera inspirera involvera Hur får en kommun förståelse och engagemang för en tillväxtplan? Sommardesignkontorets studenter åkte till Östersund och byggde en strategi som skapar samspel mellan Östersundsborna och kommunens tillväxtplan Mer[*] Östersund. En strategi som i alla led vilar på tre i: informera, inspirera och involvera. Östersund hade en skiss till en tillväxtplan men behövde veta vad innevånarna tyckte. Tillväxtplanen fick ny rubrik Mer[*] Östersund och en hel kommunikations strategi skapad av studenterna från Sommardesignkontoret. Strategin kallas III (tre i): informera, inspirera och invol vera. Tre nivåer på dia log som kan anpassas till alla i kommunen. För att definiera Öster sund behöver allas röster höras, inte bara de privili gierade utan även de under ifrån. Det händer så mycket i Ös tersund och det gäller att ta tillvara på den energin som även de mindre aktörerna skapar. Det är här kommunikationsstrategin med de tre I:na kommer in. Målet är att involvera dessa energier men där vi måste starta med att informera och inspirera, säger Sommardesignkontorets Johan Carlsson, som studerar på HDK i Göteborg. Östersund har införlivat III i till - växtplanen som numera har titeln Mer[*] Östersund. För att definiera Östersund behöver allas röster höras. Schematisk bild av hur kommunikationsstrategin omfattar olika delar av samhället och får dem att samverka med tillväxtplanen. Politiker InFORMERAs om utvecklingen och tillväxtprogrammet. INVOLVERAs i kommunens arbete. INSPIRERAS av kommunens och medborgarnas visioner och önskemål. Näringsliv InFORMERAs om möjligeheter och passande satsningar inom tillväxtprogrammet. INVOLVERAs i process om framtagning av tillväxtprogram. INSPIRERA andra genom att lyftas fram som goda exempel. Tillväxtplanen MER[*] ÖSTERSUND Medarbetare InFORMERAs om utvecklingen och översiktsplanen. INVOLVERAs i kommunens arbete och aktivt deltagande. INSPIRERAs av kommunens och medborgarnas visioner och önskemål. Föreningsliv InFORMERA om kommande satsningar och möjligheter till engagemang. INVOLVERAS i kommunens arbete inom sina områden. Ge förslag för event. INSPIRERA andra föreningar och inspireras av regionala satsningar. Medborgare InFORMERA om kommande satsningar och möjlighet till engagemang. INVOLVERAs i kommunens arbete inom sina intresseområden. INSPIRERAs via visioner och inspirera genom trivsel. Läs mer om Sommardesignkontoret på s 9.

16 16 Metoder & exempel / Socialt kapital Så bygger du upp socialt kapital Korrekt och effektiv förvaltning ger tillit mellan medborgare/företag och det offentliga. Många naturliga mötesplatser som öppnar upp för socialt utbyte. Kulturutövning och sport brukar fungera. foto: per magnus persson/johnér Tillit, trygghet, tolerans Att samla kapital för att bygga infrastruktur är en sak. Att få ihop socialt kapital för att forma en vision är något helt annat. Jan Torége på Sveriges kommuner och landsting, SKL, berättar hur man kan göra. Det finns en styrka med små platser med stark sammanhållning. De upplevs trygga och attraktiva för de flesta som bor där. Baksidan är, allt för ofta, intoleransen mot det avvikande. Som nya idéer och tankesätt. Jan Torége / handläggare på skl Det som krävs för förnyelse och nya visioner. Om både trygghet och tolerans finns på plats kallas det överbryggande socialt kapital. En högt vär de rad tillgång som är svår att bygga upp. Det går dock att skapa bra förutsättningar, hävdar Jan Torége som jobbar med företagsklimat i kommuner på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Som att öppna för naturliga mötesplatser där människor från olika områden kan träffas. Många orter är dåligt planerade för det här. Ofta är de för utspridda och utan den densitet av människor som gör att det blir intressant att ta sig dit. Vad politiker och samhällsplanerare kan göra är att bygga nya mötesplatser musik kan till exempel förena, kultur uttryck förenar. Det kan kratta för öppenhet och vidsynthet. Finns det ett socialt kapital så är det lättare att upptäcka nya bra idéer, vilket i sin tur ger ringar på vattnet med andra nya tankar. En avgörande investering för ett bra socialt kapital, och en attraktiv plats att leva på, är tillit. Om till exempel företag upplever att de blir korrekt behandlade av förvaltning skapas tillit. Det är en förutsättning för samarbete och bäddar för framgång. Då är det viktigt att många samlas runt en gemensam vision. Om aktörer som det offentliga, näringsliv, civilsamhälle och den lokala högskolan inser att de sitter i samma båt och att det är lämpligt att ro åt samma håll ja, då når man framgång. Text billy andersson Finns det ett socialt kapital så är det lättare att upptäcka nya bra idéer, vilket i sin tur ger ringar på vattnet med andra nya tankar.

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Design för nya lösningar i Glasriket

Design för nya lösningar i Glasriket Version 2014-01-28 Design för nya lösningar i Glasriket - ett kunskapsunderlag för utveckling av framtidens Glasrike SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign SVID, Swedish Industrial Design Foundation Sveavägen

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Slutrapport. Koordinerad kraftsamling Attraktiva platser för tillväxt

Slutrapport. Koordinerad kraftsamling Attraktiva platser för tillväxt Slutrapport Koordinerad kraftsamling Attraktiva platser för tillväxt - ett planeringsprojekt för att inspirera, kompetensutveckla samt hitta lösningar och samverkansmöjligheter kring skapandet av en attraktiv,

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

KONSTEN ATT SKAPA STAD stadsutvecklingen 12 dec 2014

KONSTEN ATT SKAPA STAD stadsutvecklingen 12 dec 2014 KONSTEN ATT SKAPA STAD stadsutvecklingen 12 dec 2014 En innovation! Ett system av strategier och multiintelligenta operativa metoder som kombinerar och fusionerar: System-, förändrings- och processkunskap.

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland SPs Samhällsbyggnadsdag Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland FÖRSTA VINNXÄXT-MILJÖN INOM SAMHÄLLSBYGGNAD! Vision: Smart Housing Småland

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Välkommen till Garveriet i Floda

Välkommen till Garveriet i Floda Välkommen till Floda! New York Välkommen till Garveriet i Floda Samverkan Sävelången Vrångö Business Improvement District Innerstaden Innerstaden Göteborg Göteborg Innerstaden Göteborg Skottland New York

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen!

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! 1 Tadaaa! Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! Det här är en unik chans för dig som: Vill ha fler besökare och

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Möjlighet och nödvändighet

Möjlighet och nödvändighet Möjlighet och nödvändighet Hans Leghammar Miljö- och affärskonsult Design Region Sweden - Initiativtagare & projektledare för tävlingen Miljöinnovation 1995-2010 Har granskat framgångsfaktorer för över

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

Design o tjänster...... Claes Frössén. S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n

Design o tjänster...... Claes Frössén. S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n Design o tjänster... 03 03 05... Claes Frössén S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n S t i f t e l s e n S v e n s k I

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

FRAMTIDENS LEKPLATSER inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 november 2014

FRAMTIDENS LEKPLATSER inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 november 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 november 2014 VÅRA TALARE Konsumentverket Anna Strandberg Utredare Sveriges lantbruksuniversitet Fredrika Mårtensson Universitetslektor Johan Ström Konstnär,

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer