Hur skapas attraktiva destinationer? Koldings nya vision: Vi designar för livet. Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skapas attraktiva destinationer? Koldings nya vision: Vi designar för livet. Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala."

Transkript

1 Koldings nya vision: Vi designar för livet. ulrik jurgensen / designchef Kolding Kommun Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala. ivar björkman / & openlab Design Affärer Ett magasin om design i innovations- och förändringsarbeten från SVID, stiftelsen svensk industridesign 2014 fabrik designad till destination så fann ullånger sin själ fem steg till hållbara städer innovationer på openlab Gällivares unga vill mycket mer än att bara åka skoter! Sid 12 tillväxt för alla i östersund Hur skapas attraktiva destinationer? där människor vill leva, bo och arbeta Vad kan få människor och företag att stanna kvar och investera sin framtid i Glasriket? Glasrikeuppdraget är regionens största designutmaning någonsin

2 2 Ledare / Robin Edman, vd Destinationer för framtida användare Att arbeta med design kopplad till en destination en stad, ett samhälle, en region, en landsända, ett glasrike handlar om att forma och utveckla attraktiva platser och händelser. Platser där människor gärna vill bo, leva och arbeta eller som de gärna besöker, nu och i framtiden. Historia, erfarenheter och kunskap kan ligga till grund för en designprocess som hjälper till att beskriva resan från nutid till ett framtida önskat läge. Processen tar sin utgångpunkt ifrån människans behov och är ett perspektiv som genomsyrar hela utvecklingsprocessen av attraktiva platser. Design & Affärer har den här gången tema destinationsutveckling här hoppas vi att du ska få inspiration kring att skapa just dessa attraktiva mötesplatser! Läs om Open Lab som använder kreativa metoder för att skapa innovativa lösningar för framtiden. Och om Kolding, den danska kommunen som använder designprocessen för att växa och utvecklas. En region som under många år haft en nedåtgående utvecklingskurva är Glasriket i Småland. Regionens fyra kommuner har under århundranden haft en blomstrande glasproduktion som länkat dem samman. Men vad händer när utvecklingen avtar? Hur ska man bryta denna kurva och vad är Glasriket egentligen? Under hösten 2013 har SVID arbetat med en designdriven behovsinventering i Glasriket. Vi har låtit människor beskriva sin framtida bild av Glasriket, och en mängd historier har berättats. Bilden som växer fram är, trots de stora utmaningarna, positiv. Området har stor potential till utveckling med rik kulturhistoria och små företagsindustri i en stor arbetsmarknadsregion. Men för att skapa en hållbar tillväxt finns det några behov som man måste ta fasta på. Exempelvis vikten av att få känna stolthet över sin region. Ökat samarbete mellan människor, organisationer och företag genom användardrivna processer. En gemensam riktning för regionen som skapar engagemang. Fler designmedvetna beslutsfattare. Designprocessen tar sin utgångspunkt i den framtida användarens behov, vilket är avgörande för Glasrikets utveckling. Förhoppningen är att vårt arbete i Glasriket även kan inspirera andra regioner och aktörer att utgå ifrån den framtida användarens behov. På SVID arbetar vi för att design ska användas i allt innovations- och förändringsarbete. Med användaren i centrum skapas fantastiska erbjudanden. Det gynnar företag, offentlig verksamhet, samhället, Sverige. Men framför allt gynnar det användaren. Trevlig läsning! Robin Edman / VD för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Designprocessen tar sin utgångspunkt i den framtida användarens behov, vilket är avgörande. FOTO: Magnus Länje Det här är SVID så här hittar du oss Kort om SVID SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, är en nationell organisation som arbetar för att design ska användas i allt innovations- och förändringsarbete. Genom att samla och sprida kunskap och erfarenhet inom programområden kan SVID skapa förutsättningar för utveckling, både inom det privata näringslivet och inom offentlig sektor. Design är ett verktyg som ska kunna användas och förstås av många. SVID skapar, leder och utvecklar konkreta satsningar där många aktörer kan se hur, och medverka till, att design gör skillnad. Förändringsprogram Vi sätter extra fokus på några områden där vi ser att behovet av utveckling är stort. Det är i våra nationella programområden som regionala aktiviteter binds samman nationellt. I programmen arbetar vi för att synliggöra designs roll för utveckling, bland annat genom att driva projekt, skapa mötesplatser och lyfta goda exempel. SVID driver nu två programområden, Hälsa och Destination. SVID.se På svid.se hittar du mer information om hur företag och offentliga verksamheter kan arbeta med design som utvecklingskraft. Här kan du bland annat söka i Designföretagsregistret, hitta inspirerande exempel och ta del av inspelade webbinarier. Bli medlem i Intressentföreningen för SVID Intressentföreningen för SVID är en ideell förening där företag, offentlig verksamhet och akademi kan träffas, nätverka och kompetensutvecklas. Läs mer på se/intressentforeningen Design&Affärer Design & Affärer ges ut av SVID, Stiftelsen Svensk industridesign, Sveavägen 34, Stockholm Telefon E-post Ansvarig utgivare: Robin Edman, vd SVID Redaktör SVID: Karin Stener, Conny Olander Produktion Nordiska Tidningsbolaget Redaktör: Billy Andersson Form: Malin Wigren, Karin Niklasson Omslagsfoto: Tomas magnusson/smålandsbilder.se Tryck: Danagårds Citera gärna Design & Affärer, men ange källan.

3 Intro Ingång / Innehåll 3 04 Här i Design & Affärer berättar vi om människor som bygger dagens och morgondagens attraktiva destinationer. Platser att arbeta och bo på. KOLDING Danska kommunen Kolding har bestämt sig för att design ska driva tillväxt. Och design används i samhällets alla funktioner. Arjeplog Sorsele Gällivare Arvidsjaur Kramfors 05 GLASRIKET Efter nedläggning av de stora glasbruken fick Glasriket stämpeln av en krisort. Nu försöker regionen samla alla krafter för att hitta framtidens Glasrike. Nya gällivare personer och många företag i Gällivare formulerade sina visioner om sin kommun. De ungas förväntningar överraskade mest Mörrum En fabrik är inte bara funktion. Det är även en destination. Södra Cell har förtydligtat vad fabriken i mörrum innebär med hjälp av en designbyrå. Östersund stockholm OpenLab är en innovationsutbildning på KTH i Stockholm som samlar alla vetenskapliga dicipliner för att tävla om lösningar på framtidens utmaningar i Stockholm Göteborg Mistra Urbans Futures i Göteborg tar fram kunskap om hur framtidens städer ska utvecklas till hållbara platser. nacka Hur får man reda på vad folk anser vara en attraktiv plats? Nacka kommun har flera bra knep Ullånger / Sorsele/ Arvidsjaur / Arjeplog Vad är det unika med en plats och hur hittar man det? Fyra Norrlandskommuner har sökt och funnit sina orters själ. östersund Kommunen ville ha hjälp att kommunicera sin tillväxtplan. Designstudenter på Sommardesignkontoret gav kommunen en kommunikationsstrategi som förändrar sättet att se på tillväxt. 15 Göteborg Kolding Glasriket Mörrum stockholm Samarbete är grund stenen för en attraktiv plats. Men för ett konstruktivt samarbete krävs det att man har ett uppbyggt socialt kapital. Jan Torége på SKL förklarar. Stockholm 16

4 4 Förebild / Dansk designkommun KOLDING designar framtiden Syddansk Universitet i Kolding ska stå klart 2015 och samla en stor del av den danska designutbildningen. illustration: Henning Larsen Architects Design driver innovation. Design driver effek ti vitet. Design driver tillväxt och ett gott samhälle. Därför bestämde sig Koldings kommun i Danmark för att bli designkommunen nummer 1. 5 viktiga steg i utvecklingen av en kommun: 1. Involvera medborgarna och ha ett 360 graders perspektiv på verksamheten. Utgå från människan, sedan business och teknik. 2. Visualisera vad ni gör. Modeller blir ett strate giskt utvecklingsverktyg. 3. Testa. Miss lyckas fort, billigt och gå vidare. 4. Politiskt stöd och förståelse för vad design kan åstadkomma. 5. Chefer med mod att gå emot etablerade ramar, rutiner,normer och lagar. Danska Kolding använder designprocessen för att växa inför framtiden. Och Koldingborna har öppnat upp för och bidragit med Kodings framtida design. Vi lever i en del av Danmark där vi inte automatiskt kan räkna med tillväxt. Vi måste arbeta för den. Målet är fler invånare år 2022, säger Ulrik Jungersen, designchef på Koldings Kommun i Danmark. Med hjälp av design ska man göra Kolding till en attraktiv kommun att bo och driva företag i. Självklart spelar det roll att kommunen har en designhögskola, ett nytt universitet där Danmark samlar all designforskning och runt designstudenter. För ett drygt år sedan slogs Koldings vision Vi designar för livet fast. I mars lanseras själva konceptet. Det innebär att design ska genomsyra all kommunens verksamhet, från sophämtning till äldreomsorg. Kommunen har inrättat ett designsekretariat för att leda arbetet. En designinkubator, House of Design, har redan startats tillsammans med näringslivet. Dessutom har man just sjösatt en designutbildning för alla kommunens ledare och chefer. De ska lära sig att tänka i designprocesser, säger Ulrik Jungersen som anser att process är ett nyckelord. ulrik jurgensen / DesigncheF kolding kommun Genom att använda designprocesser testar vi nya vägar och arbetssätt. Då utreder vi behoven från grunden i stället för att slentrianmässigt göra som vi alltid har jort. På köpet kommer nya tankesätt, ny teknik och effektivare sätt att driva verksamheten, oavsett om det är sophantering eller barnomsorg. Han tar som exempel ett nytt äldre boende där byggprojektet startade i en designprocess med tolv fokus grupper. För ett par månader sedan sattes spaden i marken. Oftast startar sådana projekt i kvadratmeter och pengar. Vi har fått många nya insikter, framför allt kring den sociala och geografiska kontexten: de äldre vill bo nära andra, där folk rör sig. Små förändringar som förbättrar livet kan lätt förbises om man startar i teknik och rationalitet. Ett annat exempel är workshops för verksamhetsutveckling med chefer, anställda, medborgare. Ny ligen startade ett sådant projekt som handlar om att minska byråkratin och öka antalet händer i äldreomsorgen. Ibland har vi med privata företag. Vad har förvånat dig mest när ni har arbetat med Vi designar livet -visionen? Gensvaret från medborgarna. Det finns en stor hunger efter att vara kreativ och innovativ. Största utmaningen? Det juridiska systemet. Vi måste utmana och provocera många lagar för att kunna genomföra detta. Under 2014 öppnar det nybyggda Syddanska universitetet där landets designkompetens samlas. Byggnaden är klar. Den är en mycket tydlig visuell signal. Så får vi bygga fler signaler, säger Ulrik Jurgensen. text ulrika fjällborg

5 Förändringsarbete / Nya Glasriket 5 foto: jean schweitzer/thinkstock/getty Vägen till nya GLASRIKET De stora glasbrukens tid är förbi. Glasriket måste gå vidare och omformulera sin identitet. jobbet har börjat och redan nu finns det tänkbara vägar för ett nytt attraktivt Glasrike. Det unika med regionen kan ligga mycket närmare än vad Glasrikeborna kan ana.

6 6 Förändringsarbete / Nya Glasriket Utmaning: uppdatera glasriket Glasdesignen från Småland har fått världens beundran i hundratals år. Nu driver regionen sitt största designprojekt någonsin: att designa om sig själv. Ett inte helt lätt uppdrag. Kristina alsér, landshövding i Växjö och projektsamordnare, förklarar vart Glasriket är på väg. År 2012 gick det ut ett uppdrag från regeringen: uppdatera Glasriket till något nytt. Det handlar om fyra kommuner mitt i Småland: Uppvidinge, Lessebo, Emmaboda och Nybro, kommuner med en anrik industrihistoria och ett kulturarv som utgör en betydande del av den svenska identiteten. Samtidigt en region som har blivit överkörd av en hård industriell strukturomvandling pådriven av nya konsumtionsmönster och internationell konkurrens. Det är inte bara jobben på de stora glasbruken som försvunnit. När glasbruken släckte ugnarna spred sig osäkerheten om framtiden. Vad kan få människor och företag att stanna kvar och, ännu hellre, investera sin framtid i Glasriket? Glasriket är väldigt mycket mer än glasbruken, säger Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län. Hon fick jobbet att samordna regeringens Glas riket uppdrag och hon leder styrgruppen där kommu nalråden i Glasrikekommunerna, två regionförbunds ordföranden och landshövdingen i Kalmar sitter med. Hennes utkikspunkt Växjö, utanför Glasriket, är ett medvetet val. Det kan krävas ett utifrånperspektiv för att designa om en region med en identitet som har rötter som en småländsk tall. Glasriket står inför ett paradigmskifte. Det är en Min röda tråd är att designprocessen är det vinnande konceptet. region med enorm potential med många orter där det har funnits en näring som många trodde skulle vara för evigt. Men vad är visionen om Glasriket och för vem? På samma sätt som produkt design måste utgå från användaren så är det invånare och företag som bestämmer vad Glasriket ska formas till. Min röda tråd är att designprocessen är det vinnande konceptet. Och designprocessen utgår från dem som man är till för: medborgarna. Det här är inte en okomplicerad process. Få kan påstå att framtidens Glasrike är ett samtalsämne som engagerar smålänningarna. En kartläggning av regionens möjligheter visar att det finns behov som måste fyllas för att kunna gå vidare. Att få politiker och företagsledare att tänka designprocess i sitt arbete är bland de viktigaste. En engagerad diskussion startar man inte över en natt, men det finns sätt att plantera diskussionsfrön. Under 2013 turnerade Tillväxtverket och SVID runt i Glas riket för att prata framtid med företag och politiker. Vinnovas Smart Housing-projekt i Småland och det planerade designcentret i Pukeberg är två andra initiativ som skapat samtalsämnen. Det gäller att inspirera och tänka långsiktigt.

7 Glasrikeuppdragets vision 2020 är vi en levande och attraktiv region som präglas av öppenhet, nyfikenhet och mystik. Vi är ledande inom industriell produktion baserad på transparent intelligens, glas och design. foto: Christina Jonasson Röster från Glasriket Monika Widnemark / kommunalråd i Lessebo Om den positiva uppmärksamheten som Glasrikeuppdraget gett... Reaktionen har varit Är vi verkligen så här spännande och betydelsefulla? Kanske har vi varit hemmablinda? Om svårigheten att samarbeta över kommun och länsgränser Berlinmuren har fallit men inte länsgränsen mellan Kalmar och Kronobergs län. Lessebo har ju allt sitt i Kronoberg. 7 Markus Lund / kommunalråd i Nybro (till och med jan 2014) Om Glasriket som i dentitet Glasriket handlar om så mycket mer än glas. Det handlar om den småländska gråstenen, om hur folk kämpat i århundraden för att bo och verka på den här platsen. Det är vår gemensamma kultur, historia och identitet. Ett annat behov är att formulera en vision. Glasrikeuppdraget har en vision, men kommunalråden i Glasriket har diskuterat att ta fram en ny och egen vision. Men det har visat sig vara svårt att enas över kommungränserna. Kristina Alsér kan se faran med att inte snabbare kunna samlas runt en vision. Då är det svårt att ta ett steg framåt. Har man inte en bestämd riktning kan man hamna var som helst. Men i grunden finns det en samsyn om att göra Glasriket till en attraktiv plats för besökare, boende och företag. Som Kristina Alsér ser det knyter en vision ihop historien med framtiden. De gamla glasbruken har kanske ingen framtid, men glas som byggmaterial växer till exempel i betydelse. Bruksföremål i glas har ersatts med plast, men Glasrikets kunskap om form kan vidareförädlas. Vi jobbar mycket med design som uttrycksmedel. Design har betytt mycket för den här regionen och det är något vi vill återta. För design är något som man har tagit för givet och ofta glömt bort att föra ut och utvecklat det utanför hytterna. Det har inte behövts eftersom det har gått bra ändå. I mars 2015 ska Glasrikeuppdraget avslutas. Kristina Alsér hoppas att Glasrikekommunerna vill fortsätta med projektet. Det här är för bra för att släppa. Två tre år är för kort tid för en förändringsprocess. Men vi har fått upp samtalen på bordet och det är en är en viktig del i början på designprocessen. text billy andersson Åke Carlson / kommunalråd i Uppvidinge Om att skapa bra företagsklimat Det finns inga quick fixes. Projektsökarna tror att projekt kan lösa problem men det tror inte vi i Uppvidinge på. Om hur företagen måste förändras Vi måste plocka in mer kunskapsinnehåll i vår produktion. Det måste ut mer formkunnande på företagen för design är något vi kan ta betalt för. Ann-Marie Fagerström / kommunalråd i Emmaboda Om kommunikation och identitet Det finns redan en ny identitet i Glasriket men vi måste uppmärksamma världen mer på att vi finns.

8 8 Förändringsarbete / Nya Glasriket Fyra steg till framgång Vad behövs för att skapa hållbara lösningar i Glasriket? Efter en behovsanalys utkri stalli serades fyra behov som förändringsarbetet behöver ta avstamp i. 1. användardriven process öka samverkan mellan människor, företag och myndigheter. Det skapar nya nätverk, idéer och bidrar till att skapa affärsmöjligheter. 2. Stolthet och självkänsla för regional utveckling. Glasriket har sin historia och sitt glas som nu ska tas in i framtiden. Med ett näringsliv som utvecklas skapas nya vägar framåt. 3. Gemensam vision som ser bortom de nedlagda glasbruken och kan förena invånare och företag. En vision som öppnar upp för nya idéer och samtidigt visar hur alla kan bidra till regionens utveckling. 4. Designmedvetna beslutsfattare. Design som metod passar allt från tjänster till politik. Genom att kontinuerligt testa koncept utvecklas resurseffektiva tjänster och produkter. Läs mer på svid.se/glasriket FOTO: Peter Tinnert FOTO: Karin Björkquist VÄNDNING FÖR GLASRIKET Pukeberg I dag finns hytta, Designarkivet, restaurang, ateljéer och butiker i det nedlagda glasbruket. I år flyttar Arkitektur- och designcentrum, tidigare Arkitekturmuseet, delar av sina samlingar till design arkivet. Även Riksglasskolan flyttar under året hit från Orrefors. Regionförbundet, Linnéunivesitetet och Nybro kommun har tagit fram en rapport om ett Kunskapscentrum med fokus på glashantverk och glaskonst. Linné univesitetet planerar en högre designutbildning till bruket. Tanken är att Pukeberg blir en utveckling av Glasrikets besöksnäring och en, av flera, ingångar till Glasriket. Designprofessor Erika Lagerbielke har varit med på hela resan mot nya Glasriket. Hon har sett skepsis och tvivel inför utvecklingen: Men jag tycker att det har skett en vändning och jag kan identifiera det till vad som händer FOTO: kosta boda Glasskulptur Åsa Jugnelius. av Åsa Jugnelius. Glassfactory År 2009 köpte Emmaboda kommun upp glassamlingarna från Boda, Kosta och Åfors glasbruk. Samlingarna finns i Boda glasbruks gamla lokaler på museet Glass Factory. Museichefen Maja Heuer har utvecklat Glass Factory till ett kunskapscentrum och mötesplats för nya idéer om glasets utveckling. Samlingen väcker internationell uppmärksamhet och man har bland annat haft ett samarbete med Louvren i Paris. År 2013 tog glaskonstnären Åsa Jungnelius över glashyttan i Boda som ska bli forum för regionala, nationella och internationella glasprojekt. FOTO: thinkstock Sanering av glasbruken Få vill ta över eller utveckla de nedlagda glasbruken efter som kostnaderna för att sanera den föro renade marken bedöms som för stora. Men Sommardesignkontoret hittade en metod som inte har använts tidigare i Sverige fyto re me diering. Det går ut på att låta växter suga upp föroreningar na. Idén är att planteringar runt Boda, och även annan förorenad mark, bli projekt i sig som kan engagera skolor och frivilligorganisationer. Marken blir sanerad och ger en ny miljödimension till området. FOTO: åke e:son lindman Här är fyra viktiga projekt som kan lägga grunden till ett nytt glasrike. Smart Housing Småland Det har länge funnits planer i regionen om ett kunskapscentrum om glas. När Vinnova utlyste sitt Vinnväxt-program samlades företag från hela Småland, det offentliga och universiteten för att samman ställa en ansökan. Sommaren 2013 blev det klart att Småland fick finansiering från Vinnova för att under tio år utveckla innovationsmiljön Smart Housing. Visionen är att bygga upp ny kunskap om framtida attraktiva boenden baserade på glas och trä.

9 illustrationer: sommardesignkontoret Sommardesignkontoret / Nya Glasriket Det var en ahaupplevelse att unga människor kom hit och tyckte att Lesse bo var en idyll. 9 Sommardesignkontoret åkte till Lessebo, fann en idyll och skapade en ny kommunslogan: Lessebo kommun lätt att komma hem. En slogan som kommunen nu har gjort till sin. Utomhusscen i Lessebo. De gjorde det lätt att komma hem till Lessebo Lessebo i Glasriket är en hemtrevlig idyll med bra kommunikationer. Med den analysen fick Lessebo en ny kommunslogan av sommardesignkontoret. Uppdraget som studenterna i Sommardesignkontoret fick från Lessebo kommun var inte glasklart. Kommunen ville ha en ny identitet som skulle be lysa de positiva värdena för Lessebo och genom det skapa stolthet hos invånar na... Då hade kommunen precis författat en ny slogan Lite förnuftigare, lite vänligare. Den uttryckte en del av Glasrikets osäkerhet. I grund och botten handlade det om Radhus i centrala Lessebo att göra den krisdrabbade kommunen till en attraktivare plats att leva på. Hanna Johansson, arkitektstudent på Chalmers i Göteborg, som deltog i Sommardesignkontoret, noterade att representanterna från Lessebo inte hade höga förhoppningar: Först fick vi formulera vad problemet var, för att se var vi kunde göra mest nytta. På slutet kunde vi börja jobba med själva designförslagen. Designstudenterna turistade, arrangerade workshops och läste Lessebos medborgarundersökning. Under en sliten yta, som kräver lite upprustning och omtanke, fann de idylliska orter, rikt friluftsliv och shopping. Med bra kommunikationer till närliggande orter med bättre arbetsmarknad. De omformulerade kommunens slogan till Lessebo kommun lätt att komma hem. En slogan som Lesse bo nu har gjort till sin. Det var en ahaupplevelse att unga människor kom hit och tyckte att Lessebo var en idyll. De hittade positiva värden som funnits här hela tiden säger Lessebo kommuns utvecklingschef Camilla Thure. Ungefär samma uppfattning hade landshövdingen Kristina Alsér när Sommardesignkontoret presenterade sin rapport om Glasriket. Det är bra att det kommer någon utifrån och berättar hur det är, sa Alsér. text billy andersson Om somma r designkontoret Tillsammans med uppdragsgivare till exempel företag, kommuner och länsstyrelser arbetar studenter med idéorienterade projekt där målet är att komma med idéer till koncept, inte att presentera färdiga lösningar. Syftet är att ge en inblick i vad designarbete är och hur det kan förbättra en verksamhet. SVID är huvudman för Sommardesignkontoret. designkontoret

10 10 Destination / Södra Cell Mörrum foto: Rolf Andersson Fabrik som varumärke Att använda designprocessen för att utveckla fabriker är relativt nytt. Bakgrunden är att varumärkesfrågor i dess bredaste bemärkelse har fått högre prioritet i svensk industri. Om varumärket bygger till exempel på hög kvalitet så krävs det för varumärkets trovärdighet att det även genomsyrar fabrikslokalerna. För att attrahera rätt personal krävs det arbetsmiljön är säker och attraktiv. Den handlar om totalupplevelsen av fabriken, säger Olle Lundberg. När Mörrumsfabriken 2012 ställ - des om till att delvis producera textilmassa var det en miljardinvestering. Samtidigt investerade Södra Cell i fabrikens utryck både in- och utvändigt. LundbergDesign fick uppdraget tillsammans med BOP Produktion. De hade erfarenhet från ett liknande projekt på Iggesunds bruk. I Mörrum låg fokus mer på arbetsmiljön. Södra har en nollvision för arbetsskador och vårt uppdrag handlade om att ge arbetsplatsen en bättre belysning, tydligare skyltning och säkrare gångstråk. En massafabrik har enormt många transporter och här handlade det om att styra bort de Från fabrik till destination När Södra Cell Mörrum lanserade ny produktion fick anställda och besökare en helt ny upplevelse av fabriksmiljön. Det blev säkrare, tydligare och gjorde de anställda mer stolta. LundbergDesign förklarar hur omvandlingen gick till. farliga flödena, säger Olle Lundberg, vd på LundbergDesign. Det blev viktigt vad Mörrumsfabriken förmedlade. Fabriken om vandlades till en destination för arbete och studiebesök. Konkret innebar det ett nytt färgschema för väggar, tak och maskiner som gjorde inredningen tydligare och säkrare. Omställningen till textilmassa fick flera konsekvenser. Som renodlat pappersbruk hade de inte mycket studiebesök. Men nu vill många komma och titta på den nya tillverkningen. Besöksturen har designats för att passa internationella besökare, För att attrahera rätt personal krävs det att arbetsmiljön är säker och attraktiv. affärskontakter och lokala besök som skolklasser. En grön linje på marken markerar vägen, längst den finns bilder på anställda och arbetssituationer. Och hur blev reaktionerna? Vi får bara bra feedback. Alla verkar nöjda. Men vi har en kontinuerlig kontakt, delar av det vi gjort kan behöva uppdateras. Att använda posters på de anställda har gett en speciell effekt. När vi fotograferade de anställda i Iggesund fanns en stor skepsis. Men när allt invigdes märkte vi en stor stolthet hos dem som var med på bilderna, säger Olle Lundberg. Text janne sundling

11 Destination / Framtidens städer 11 foto: digital vision/thinkstock/getty Stadens utmaningar De närmaste 30 åren kommer det att byggas lika mycket stad som det redan finns i dag. Hur kan den utvecklingen bli hållbar, grön, tätare och mer rättvis? Det är frågor som Mistra urban Futures funderar på. Mistra Urban Futures är ett nystartat internationellt forsknings- och kun skapscentrum placerat på Chalmers i Göteborg och med samarbetsstäder runt om i hela världen. Nedan är några avgörande frågor för framtidens städer, enligt centrets chef Jessica Algehed. Hur kan städerna anpassas till klimatförändringar? Hur kan de ekonomiska drivkrafterna anpassas till det nya kunskapssamhället? Hur kan man bygga plattformar för att minska riskerna när näringslivet ska anpassa sig? Hur ska forskningen om stadsutvecklingen lära sig samarbeta mer transdisciplinärt med förvaltning och näringsliv? Segregation och demokrati. Städerna sägs vara delade, men hur ska vi i så fall dela på städerna? Hur kan alla få tillgång till städernas utveckling? Hur kan livsstilar i städer påverkas så att människor i städer kan leva på ett mer hållbart sätt? Hur ska vi bo, transportera oss och äta för att det ska bli hållbart? Läs mer på urbanfutures.org

12 12 Metoder & exempel / Ullånger & Gällivare En park för platsens själ Hur hittar man det unika på en plats som invånarna gläds och är stolta över? Det som också kan betyda utveckling? Fyra Norrlandskommuner har arbetat med att skapa attraktiva platser. Byborna och företagarna i Ullånger, utanför Kramfors, samlades i Generationernas hus hösten 2013 för att diskutera Finns det någon själ i Ullånger? Det var ett resultat av projektet Attraktiva platser som drivits av kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Sorsele och Kramfors med stöd av konsultbolaget Tyréns. I dialog med kommuninvånarna sökte de det särpräglade i konkreta platser i kommunerna. Det unika som skapar attraktion och sammanhållning. Fast förutsättningarna skiljde sig åt. Kramfors hade bestämt sig De andra kommunerna i projektet Attraktiva platser: Sorsele kom fram till att de ville utveckla en plats som kallas SJ-plan vid tågstationen. På så sätt blev Sorsele mer sammanhållet och tågresenärer kan förstå orten bättre. Arvidsjaur lägger fokusera på huvudgatan i tätorten, för att skapa nya mötesplatser i centrum. Arjeplog ville utveckla sin tätort och de centrala lägena. illustration: Eva-Karin Fröberg för att inrikta sig på kommundelen Ullånger, och hade redan gjort en hel del, berättar Sarah Bragée, som tillsammans med Cecilia Örtendahl arbetat med projektet för Tyréns. För Ullångers del handlade det om att diskutera hur man skulle gå vidare konkret. Diskussionen mynnade ut i Generationernas Park som ska byggas på en tom parkeringsplats mitt i Ullånger under Med utrymme för lekplats, evenemang och marknader. Den här typen av projekt skapar nästan alltid ett positivt engagemang för utvecklingsfrågor. Men det kräver att invånarna deltar. Det handlar om att hitta platsers själ, det unika. Men det här måste ske i samspel med medborgarna så de involveras i arbetet, säger Sarah Bragée. I dag måste företag, platser och kommuner ha unika varumärken. En del av det tänkandet finns även här. Men inte med det storvulna angreppssättet. Det handlar mer om att förstå vad medborgarna säger att kommunen är. Och hur kommunerna profilerar sig, hur de säger att de är. Vi menar att bilden av kommunen måste vara förankrad, så att invånarna inte motsäger den. Text janne sundling Ungas val i Gällivare Vem ska man fråga om morgondagens samhälle? Gällivare frågade morgondagens familjebildare. Och deras svar överraskade. En generation åttondeklassare i Gällivare fick frågan: hur vill ni att Gällivare ska vara när ni ska bilda familj? Det var en del i en rad workshops som kommunen genomförde Totalt deltog invånare, varav hälften var under 25 år. Allt började för cirka fem år sedan med den stora förflyttningen av Malmberget. Gälli vares viktigaste näring är Malmbergets underjordsgruva som drivs av LKAB. Gruvans största fyndighet sträcker sig in under samhället och när brytningen utvidgas dit kommer cirka personer att behöva flytta till vad som kallas Nya Gälli vare. Flyttplanerna mötte dock motstånd. Folk kände sig inte delaktiga. Det behövde vi ändra på, samtidigt såg vi möjligheten att bygga kunskap kring hur man flyttar städer, säger Ulf Hansson, utvecklings- och näringslivschef i kommunen. Arbetet började 2009 med projektet City Move Interdesign, som syftade till att hitta nya lösningar på samhällsomvandlingen. Projektet resulterade i ett nytt visionsarbete: Fakta Varför bo och arbeta i Gällivare år 2030? Vi hade planerat för ett antal anläggningar som skulle ligga i öppna ytor i kanten på Gällivare stad. Men invånarna ville ha centrala mötesplatser, fyllda med skola, kulturhus, sporthall och handel. Vi fick ändra oss, säger Ulf Hansson. Så vad var viktigast för Gälli va res unga? Kommunen trodde att jakt och skoteråkning skulle hamna högt. Men i stort sett alla lyfte fram kulturen och skolan. Vi blev också lite förvånade att de lyfte fram isfria miljöer som viktiga, samlingspunkter där även rörelsehindrade kan röra sig utan att behöva ta sig fram i snön. Nu ska visionerna bli verklighet. I år ska flera arkitektbyråer skissa på framtidens Gällivare. Boende och funktioner i Malmberget flyttas det kommande decenniet närmare Gällivare, de två samhällena växer på sikt ihop till det Nya Gällivare. Det är en stor mental och fysisk samhällsomvandling. Samtidigt är det samhällen som existerar beroende på gruvdriften. Lägger man ned gruvan lägger man ned samhället. Men det Nya Gällivare handlar också om att göra sig mindre beroende av gruvdriften, det lägger även LKAB vikt vid, säger Claes Frössén, SVIDs projektledare för City Move. Text janne sundling Gällivare ligger tio mil norr om Polcirkeln. Kommunen har cirka invånare. De viktigaste näringarna är LKABs underjordsgruva i Malmberget och Bolidens dagbrottsgruva i Aitik där det bryts kopparmalm. foto: Daniel Olausson/Media Tales

13 Metoder & exempel / OpenLab 13 illustration: BSK arkitekter Nya utmaningar nya metoder Stockholm expanderar snabbt och skapar komplexa utmaningar. Det ställer krav på nya innovativa lösningar. På OpenLab vid KTH i Stockholm tar man till designtänkande, angriper utmaningarna brett och arrangerar tävlingar. En full buss varje dag. Så stor är inflyttningen till Stockholmsregionen. Den tillväxten kräver samarbete om den ska ske på ett hållbart sätt. Därför har staden, länet och akademierna startat OpenLab, en gemensam satsning på designmetoder för att hitta konkreta och hållbara samhällslösningar. Det behövs ett brett spektra av idéer från både humaniora, samhälls- Ivar björkman / verksamhetsansvarig, kth vetenskap och naturvetenskap för att hitta lösningar. OpenLab är stationerat på KTH och är platsen för en masterutbildning i innovation, men är öppen för studenter från alla Stockholms lärosäten. Den utgår ifrån de utmaningar den växande staden står inför, säger Ivar Björkman, verksamhetsansvarig, och räknar upp tre huvudutmaningar: En åldrande befolkning, hälsa och sjukvård och en, ur alla aspekter, hållbar stadsutveckling. Här jobbar studenter från olika utbildningar som etnologi, vårdutbildningar, samhällsplanering och teknikutbildningar. Tillsammas löser de problem som: Hur kan äldre få bättre möjlighet att bo kvar hemma? Genom Design Thinking i kombination med Södertörns högskolas Scrummetod, ursprungligen från spelindustrin, driver studenterna reella projekt med reella utmaningar. Upplägget är en trestegsraket: i en tävling efterlyser de problem i Stockholm och studenterna spånar fram förslag på lösningar. Det bästa förslaget utarbetas till en konkret produkt eller tjänst. Idéerna visualiseras med skisser, modeller och prototyper. Det ska bli på riktigt, något som kan förverkligas i Stockholms stad, och inte bara stanna på förslagsnivå. Det är en anledning till att våra partners engagerar sig. Det ena behöver inte utesluta det andra. Han ger exempel: En grupp kläckte förslaget att aldrig lägga in mörka golv i nya lägenheter. Det försvårar för äldre som ser sämre. Och att i varje byggprojekt ha med någon som särskilt har perspektivet att alla generationer ska kunna bo där. Den här idén tog bostadsbolaget Stockholmshem till sig direkt, medan gruppen arbetade vidare med andra förslag. Studenterna tar sig genom fem stadier: empati, definiering, idégenerering, prototypfas och testfas. Man går ofta tillbaka och säkrar upp att man faktiskt har brukaren i centrum. Den viktigaste biten är just det att kunna leva sig in i brukarens perspektiv. Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala, men också realiserbara. Som ger stockholmarna ett bättre samhälle. text ulrika fjällborg Fakta Parter i OpenLab är: Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholms län, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, KTH, Södertörns högskola. Förutom masterutbildningen för studenter vid parternas lärosäten har OpenLab workshops och seminarier öppna för allmänheten. Se mer på:

14 14 Metoder & exempel / Nacka Hur når man en stor del av folket på kortast tid, och hur får man deras åsikter om fram tidens stadsbyggnad? Klara Palmberg-Broryd, stadsutvecklingsstrateg i Nacka vet. Här är hennes bästa tips. Konsten ATT SKAPA EN STAD Så når du medborgare 1. Var där människor är. Vill du nå medborgare i alla åldrar får du söka dig dit de är. Nu ska vi ut på gator och torg och prata med människor om hur vi ska bygga just gator och torg. Vi funderar just nu på bästa sättet att genomföra det projektet, säger Klara Palmberg-Broryd. 2. Utforma platsen. Gör platsen till ett lätt val att stanna upp i vardagsrushen och ta en paus med er. Vi hade till exempel kaplastavar som barnen kunde bygga med och färgglada möbler i en hemma hos-inredning som bröt av köpcentrets atmosfär. Det ser ut som en massagebänk. Men det är en flygresa. I höstas kunde Nackaborna besöka kommunens Visionsverkstad och få se sin stad från ovan. För att ge sin syn på hur det framtida Nacka ska byggas. För byggas ska det. År 2030 ska Västra Sicklaön i Nacka ha invånare, idag är de Det blir ett intensivt byggande och en stor förändring. Därför är det helt avgörande att ha medborgarna med på tåget, säger Klara Palmberg-Broryd, stadsutvecklingsstrateg i Nacka kommun. Projektet Konsten att skapa stad startade förra våren. Men hjälp av konstnären Katarina Fredrika skapades Visionsverkstan och Framtidsresan. Visionsverkstan är ett rum som ställdes ut i köpcentren Nacka Forum och Sickla under fyra veckor hösten Där kunde besökarna se en flygfilm över Nacka och lyssna på Framtidsresan, en meditationstext som placerar lyssnaren i Nacka Sedan fick de skriva ner hur de vill att Nacka ska utvecklas. Framtidsresan gjordes också som workshop på skolor, företag och äldreboenden med flera ställen. De konstnärliga metoderna att nå medborgarna lyckades, tycker hon. Vi träffade människor, 5 procent av befolkningen. Den roligaste erfarenheten är att Nackaborna är väldigt engagerade. Nu gäller det att visa att det betyder något att de bryr sig. Text ulrika fjällborg 3. Lyssna. Kommuner har för vana att alltid presentera information. Men här är uppgiften att få få fram medborgarnas behov. Vi fick in 2000 lappar med Nackabornas drömmar och tankar om sin stad. 4. Våga testa nya vägar. Kommuner är stolpiga i sin medborgardialog. Genom att jobba med konstnären Katarina Fredrika och universitetsstudenter har vi fått verktyg för medborgarkontakt. foto: Ann Thafvelin Nackaborna fick lägga sig på mage och se en film av sin kommun, innan de gav sin vision om framtidens stad.

15 Metoder & exempel / Östersund 15 Tillväxt i östersund Informera inspirera involvera Hur får en kommun förståelse och engagemang för en tillväxtplan? Sommardesignkontorets studenter åkte till Östersund och byggde en strategi som skapar samspel mellan Östersundsborna och kommunens tillväxtplan Mer[*] Östersund. En strategi som i alla led vilar på tre i: informera, inspirera och involvera. Östersund hade en skiss till en tillväxtplan men behövde veta vad innevånarna tyckte. Tillväxtplanen fick ny rubrik Mer[*] Östersund och en hel kommunikations strategi skapad av studenterna från Sommardesignkontoret. Strategin kallas III (tre i): informera, inspirera och invol vera. Tre nivåer på dia log som kan anpassas till alla i kommunen. För att definiera Öster sund behöver allas röster höras, inte bara de privili gierade utan även de under ifrån. Det händer så mycket i Ös tersund och det gäller att ta tillvara på den energin som även de mindre aktörerna skapar. Det är här kommunikationsstrategin med de tre I:na kommer in. Målet är att involvera dessa energier men där vi måste starta med att informera och inspirera, säger Sommardesignkontorets Johan Carlsson, som studerar på HDK i Göteborg. Östersund har införlivat III i till - växtplanen som numera har titeln Mer[*] Östersund. För att definiera Östersund behöver allas röster höras. Schematisk bild av hur kommunikationsstrategin omfattar olika delar av samhället och får dem att samverka med tillväxtplanen. Politiker InFORMERAs om utvecklingen och tillväxtprogrammet. INVOLVERAs i kommunens arbete. INSPIRERAS av kommunens och medborgarnas visioner och önskemål. Näringsliv InFORMERAs om möjligeheter och passande satsningar inom tillväxtprogrammet. INVOLVERAs i process om framtagning av tillväxtprogram. INSPIRERA andra genom att lyftas fram som goda exempel. Tillväxtplanen MER[*] ÖSTERSUND Medarbetare InFORMERAs om utvecklingen och översiktsplanen. INVOLVERAs i kommunens arbete och aktivt deltagande. INSPIRERAs av kommunens och medborgarnas visioner och önskemål. Föreningsliv InFORMERA om kommande satsningar och möjligheter till engagemang. INVOLVERAS i kommunens arbete inom sina områden. Ge förslag för event. INSPIRERA andra föreningar och inspireras av regionala satsningar. Medborgare InFORMERA om kommande satsningar och möjlighet till engagemang. INVOLVERAs i kommunens arbete inom sina intresseområden. INSPIRERAs via visioner och inspirera genom trivsel. Läs mer om Sommardesignkontoret på s 9.

16 16 Metoder & exempel / Socialt kapital Så bygger du upp socialt kapital Korrekt och effektiv förvaltning ger tillit mellan medborgare/företag och det offentliga. Många naturliga mötesplatser som öppnar upp för socialt utbyte. Kulturutövning och sport brukar fungera. foto: per magnus persson/johnér Tillit, trygghet, tolerans Att samla kapital för att bygga infrastruktur är en sak. Att få ihop socialt kapital för att forma en vision är något helt annat. Jan Torége på Sveriges kommuner och landsting, SKL, berättar hur man kan göra. Det finns en styrka med små platser med stark sammanhållning. De upplevs trygga och attraktiva för de flesta som bor där. Baksidan är, allt för ofta, intoleransen mot det avvikande. Som nya idéer och tankesätt. Jan Torége / handläggare på skl Det som krävs för förnyelse och nya visioner. Om både trygghet och tolerans finns på plats kallas det överbryggande socialt kapital. En högt vär de rad tillgång som är svår att bygga upp. Det går dock att skapa bra förutsättningar, hävdar Jan Torége som jobbar med företagsklimat i kommuner på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Som att öppna för naturliga mötesplatser där människor från olika områden kan träffas. Många orter är dåligt planerade för det här. Ofta är de för utspridda och utan den densitet av människor som gör att det blir intressant att ta sig dit. Vad politiker och samhällsplanerare kan göra är att bygga nya mötesplatser musik kan till exempel förena, kultur uttryck förenar. Det kan kratta för öppenhet och vidsynthet. Finns det ett socialt kapital så är det lättare att upptäcka nya bra idéer, vilket i sin tur ger ringar på vattnet med andra nya tankar. En avgörande investering för ett bra socialt kapital, och en attraktiv plats att leva på, är tillit. Om till exempel företag upplever att de blir korrekt behandlade av förvaltning skapas tillit. Det är en förutsättning för samarbete och bäddar för framgång. Då är det viktigt att många samlas runt en gemensam vision. Om aktörer som det offentliga, näringsliv, civilsamhälle och den lokala högskolan inser att de sitter i samma båt och att det är lämpligt att ro åt samma håll ja, då når man framgång. Text billy andersson Finns det ett socialt kapital så är det lättare att upptäcka nya bra idéer, vilket i sin tur ger ringar på vattnet med andra nya tankar.

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv. NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och

Läs mer

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...

Läs mer

B E N G T S F O R S K O M M U N

B E N G T S F O R S K O M M U N BENGTSFORS KOMMUN 25 2 EN VISION, ETT MÅL, EN LEDSTJÄRNA Du läser nu en sammanfattning av den Utvecklings- och kommunikationsstrategi Bengtsfors kommun tagit fram i samarbete med kommunens Utvecklingsgrupp.

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Attraktiva stadsmiljöer Rum i Halland

Attraktiva stadsmiljöer Rum i Halland Attraktiva stadsmiljöer Rum i Halland Insikter från Kairos Future. 23 oktober 2015 Malena Andersson, Johanna Danielsson FUTURE& Researchbased& foresight& STRATEGY& Future-& based&& strategy& ACTION& Strategy&

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Design för bättre affärer

Design för bättre affärer Design för bättre affärer En undersökning från 2008 om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen i Sverige, Svensk Teknik och Design (STD).

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

De små tätorternas kulturarv

De små tätorternas kulturarv Kultur Inbjudan Till 2013 års Kulturarvsseminarium tisdagen den 1 oktober i Oskarshamn De små tätorternas kulturarv Bevara - Använda - Utveckla Årets seminarium ägnas åt de små tätorternas kulturarv. Hur

Läs mer

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II,

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II, Glasriketuppdraget 2012 regeringsuppdrag till länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Regionförbunden i Kalmar och

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Design för nya lösningar i Glasriket

Design för nya lösningar i Glasriket Version 2014-01-28 Design för nya lösningar i Glasriket - ett kunskapsunderlag för utveckling av framtidens Glasrike SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign SVID, Swedish Industrial Design Foundation Sveavägen

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used when we created them

We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used when we created them Spaning mot framtiden Designtänkande som stöd för framtidsvisioner Åsa Wikberg Nilsson Innovation och Design Luleå tekniska universitet We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Strategi för handelns utveckling

Strategi för handelns utveckling Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Plattformen ska öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu!

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu! Varför en vision? Det finns en sådan stolthet och vilja till utveckling i Hjo, men för att samla våra krafter och få draghjälp av varandra behöver vi också en gemensam målbild en vision som talar om för

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer