Hur skapas attraktiva destinationer? Koldings nya vision: Vi designar för livet. Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala.

Transkript

1 Koldings nya vision: Vi designar för livet. ulrik jurgensen / designchef Kolding Kommun Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala. ivar björkman / & openlab Design Affärer Ett magasin om design i innovations- och förändringsarbeten från SVID, stiftelsen svensk industridesign 2014 fabrik designad till destination så fann ullånger sin själ fem steg till hållbara städer innovationer på openlab Gällivares unga vill mycket mer än att bara åka skoter! Sid 12 tillväxt för alla i östersund Hur skapas attraktiva destinationer? där människor vill leva, bo och arbeta Vad kan få människor och företag att stanna kvar och investera sin framtid i Glasriket? Glasrikeuppdraget är regionens största designutmaning någonsin

2 2 Ledare / Robin Edman, vd Destinationer för framtida användare Att arbeta med design kopplad till en destination en stad, ett samhälle, en region, en landsända, ett glasrike handlar om att forma och utveckla attraktiva platser och händelser. Platser där människor gärna vill bo, leva och arbeta eller som de gärna besöker, nu och i framtiden. Historia, erfarenheter och kunskap kan ligga till grund för en designprocess som hjälper till att beskriva resan från nutid till ett framtida önskat läge. Processen tar sin utgångpunkt ifrån människans behov och är ett perspektiv som genomsyrar hela utvecklingsprocessen av attraktiva platser. Design & Affärer har den här gången tema destinationsutveckling här hoppas vi att du ska få inspiration kring att skapa just dessa attraktiva mötesplatser! Läs om Open Lab som använder kreativa metoder för att skapa innovativa lösningar för framtiden. Och om Kolding, den danska kommunen som använder designprocessen för att växa och utvecklas. En region som under många år haft en nedåtgående utvecklingskurva är Glasriket i Småland. Regionens fyra kommuner har under århundranden haft en blomstrande glasproduktion som länkat dem samman. Men vad händer när utvecklingen avtar? Hur ska man bryta denna kurva och vad är Glasriket egentligen? Under hösten 2013 har SVID arbetat med en designdriven behovsinventering i Glasriket. Vi har låtit människor beskriva sin framtida bild av Glasriket, och en mängd historier har berättats. Bilden som växer fram är, trots de stora utmaningarna, positiv. Området har stor potential till utveckling med rik kulturhistoria och små företagsindustri i en stor arbetsmarknadsregion. Men för att skapa en hållbar tillväxt finns det några behov som man måste ta fasta på. Exempelvis vikten av att få känna stolthet över sin region. Ökat samarbete mellan människor, organisationer och företag genom användardrivna processer. En gemensam riktning för regionen som skapar engagemang. Fler designmedvetna beslutsfattare. Designprocessen tar sin utgångspunkt i den framtida användarens behov, vilket är avgörande för Glasrikets utveckling. Förhoppningen är att vårt arbete i Glasriket även kan inspirera andra regioner och aktörer att utgå ifrån den framtida användarens behov. På SVID arbetar vi för att design ska användas i allt innovations- och förändringsarbete. Med användaren i centrum skapas fantastiska erbjudanden. Det gynnar företag, offentlig verksamhet, samhället, Sverige. Men framför allt gynnar det användaren. Trevlig läsning! Robin Edman / VD för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Designprocessen tar sin utgångspunkt i den framtida användarens behov, vilket är avgörande. FOTO: Magnus Länje Det här är SVID så här hittar du oss Kort om SVID SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, är en nationell organisation som arbetar för att design ska användas i allt innovations- och förändringsarbete. Genom att samla och sprida kunskap och erfarenhet inom programområden kan SVID skapa förutsättningar för utveckling, både inom det privata näringslivet och inom offentlig sektor. Design är ett verktyg som ska kunna användas och förstås av många. SVID skapar, leder och utvecklar konkreta satsningar där många aktörer kan se hur, och medverka till, att design gör skillnad. Förändringsprogram Vi sätter extra fokus på några områden där vi ser att behovet av utveckling är stort. Det är i våra nationella programområden som regionala aktiviteter binds samman nationellt. I programmen arbetar vi för att synliggöra designs roll för utveckling, bland annat genom att driva projekt, skapa mötesplatser och lyfta goda exempel. SVID driver nu två programområden, Hälsa och Destination. SVID.se På svid.se hittar du mer information om hur företag och offentliga verksamheter kan arbeta med design som utvecklingskraft. Här kan du bland annat söka i Designföretagsregistret, hitta inspirerande exempel och ta del av inspelade webbinarier. Bli medlem i Intressentföreningen för SVID Intressentföreningen för SVID är en ideell förening där företag, offentlig verksamhet och akademi kan träffas, nätverka och kompetensutvecklas. Läs mer på se/intressentforeningen Design&Affärer Design & Affärer ges ut av SVID, Stiftelsen Svensk industridesign, Sveavägen 34, Stockholm Telefon E-post info@svid.se Ansvarig utgivare: Robin Edman, vd SVID Redaktör SVID: Karin Stener, Conny Olander Produktion Nordiska Tidningsbolaget Redaktör: Billy Andersson Form: Malin Wigren, Karin Niklasson Omslagsfoto: Tomas magnusson/smålandsbilder.se Tryck: Danagårds Citera gärna Design & Affärer, men ange källan.

3 Intro Ingång / Innehåll 3 04 Här i Design & Affärer berättar vi om människor som bygger dagens och morgondagens attraktiva destinationer. Platser att arbeta och bo på. KOLDING Danska kommunen Kolding har bestämt sig för att design ska driva tillväxt. Och design används i samhällets alla funktioner. Arjeplog Sorsele Gällivare Arvidsjaur Kramfors 05 GLASRIKET Efter nedläggning av de stora glasbruken fick Glasriket stämpeln av en krisort. Nu försöker regionen samla alla krafter för att hitta framtidens Glasrike. Nya gällivare personer och många företag i Gällivare formulerade sina visioner om sin kommun. De ungas förväntningar överraskade mest Mörrum En fabrik är inte bara funktion. Det är även en destination. Södra Cell har förtydligtat vad fabriken i mörrum innebär med hjälp av en designbyrå. Östersund stockholm OpenLab är en innovationsutbildning på KTH i Stockholm som samlar alla vetenskapliga dicipliner för att tävla om lösningar på framtidens utmaningar i Stockholm Göteborg Mistra Urbans Futures i Göteborg tar fram kunskap om hur framtidens städer ska utvecklas till hållbara platser. nacka Hur får man reda på vad folk anser vara en attraktiv plats? Nacka kommun har flera bra knep Ullånger / Sorsele/ Arvidsjaur / Arjeplog Vad är det unika med en plats och hur hittar man det? Fyra Norrlandskommuner har sökt och funnit sina orters själ. östersund Kommunen ville ha hjälp att kommunicera sin tillväxtplan. Designstudenter på Sommardesignkontoret gav kommunen en kommunikationsstrategi som förändrar sättet att se på tillväxt. 15 Göteborg Kolding Glasriket Mörrum stockholm Samarbete är grund stenen för en attraktiv plats. Men för ett konstruktivt samarbete krävs det att man har ett uppbyggt socialt kapital. Jan Torége på SKL förklarar. Stockholm 16

4 4 Förebild / Dansk designkommun KOLDING designar framtiden Syddansk Universitet i Kolding ska stå klart 2015 och samla en stor del av den danska designutbildningen. illustration: Henning Larsen Architects Design driver innovation. Design driver effek ti vitet. Design driver tillväxt och ett gott samhälle. Därför bestämde sig Koldings kommun i Danmark för att bli designkommunen nummer 1. 5 viktiga steg i utvecklingen av en kommun: 1. Involvera medborgarna och ha ett 360 graders perspektiv på verksamheten. Utgå från människan, sedan business och teknik. 2. Visualisera vad ni gör. Modeller blir ett strate giskt utvecklingsverktyg. 3. Testa. Miss lyckas fort, billigt och gå vidare. 4. Politiskt stöd och förståelse för vad design kan åstadkomma. 5. Chefer med mod att gå emot etablerade ramar, rutiner,normer och lagar. Danska Kolding använder designprocessen för att växa inför framtiden. Och Koldingborna har öppnat upp för och bidragit med Kodings framtida design. Vi lever i en del av Danmark där vi inte automatiskt kan räkna med tillväxt. Vi måste arbeta för den. Målet är fler invånare år 2022, säger Ulrik Jungersen, designchef på Koldings Kommun i Danmark. Med hjälp av design ska man göra Kolding till en attraktiv kommun att bo och driva företag i. Självklart spelar det roll att kommunen har en designhögskola, ett nytt universitet där Danmark samlar all designforskning och runt designstudenter. För ett drygt år sedan slogs Koldings vision Vi designar för livet fast. I mars lanseras själva konceptet. Det innebär att design ska genomsyra all kommunens verksamhet, från sophämtning till äldreomsorg. Kommunen har inrättat ett designsekretariat för att leda arbetet. En designinkubator, House of Design, har redan startats tillsammans med näringslivet. Dessutom har man just sjösatt en designutbildning för alla kommunens ledare och chefer. De ska lära sig att tänka i designprocesser, säger Ulrik Jungersen som anser att process är ett nyckelord. ulrik jurgensen / DesigncheF kolding kommun Genom att använda designprocesser testar vi nya vägar och arbetssätt. Då utreder vi behoven från grunden i stället för att slentrianmässigt göra som vi alltid har jort. På köpet kommer nya tankesätt, ny teknik och effektivare sätt att driva verksamheten, oavsett om det är sophantering eller barnomsorg. Han tar som exempel ett nytt äldre boende där byggprojektet startade i en designprocess med tolv fokus grupper. För ett par månader sedan sattes spaden i marken. Oftast startar sådana projekt i kvadratmeter och pengar. Vi har fått många nya insikter, framför allt kring den sociala och geografiska kontexten: de äldre vill bo nära andra, där folk rör sig. Små förändringar som förbättrar livet kan lätt förbises om man startar i teknik och rationalitet. Ett annat exempel är workshops för verksamhetsutveckling med chefer, anställda, medborgare. Ny ligen startade ett sådant projekt som handlar om att minska byråkratin och öka antalet händer i äldreomsorgen. Ibland har vi med privata företag. Vad har förvånat dig mest när ni har arbetat med Vi designar livet -visionen? Gensvaret från medborgarna. Det finns en stor hunger efter att vara kreativ och innovativ. Största utmaningen? Det juridiska systemet. Vi måste utmana och provocera många lagar för att kunna genomföra detta. Under 2014 öppnar det nybyggda Syddanska universitetet där landets designkompetens samlas. Byggnaden är klar. Den är en mycket tydlig visuell signal. Så får vi bygga fler signaler, säger Ulrik Jurgensen. text ulrika fjällborg

5 Förändringsarbete / Nya Glasriket 5 foto: jean schweitzer/thinkstock/getty Vägen till nya GLASRIKET De stora glasbrukens tid är förbi. Glasriket måste gå vidare och omformulera sin identitet. jobbet har börjat och redan nu finns det tänkbara vägar för ett nytt attraktivt Glasrike. Det unika med regionen kan ligga mycket närmare än vad Glasrikeborna kan ana.

6 6 Förändringsarbete / Nya Glasriket Utmaning: uppdatera glasriket Glasdesignen från Småland har fått världens beundran i hundratals år. Nu driver regionen sitt största designprojekt någonsin: att designa om sig själv. Ett inte helt lätt uppdrag. Kristina alsér, landshövding i Växjö och projektsamordnare, förklarar vart Glasriket är på väg. År 2012 gick det ut ett uppdrag från regeringen: uppdatera Glasriket till något nytt. Det handlar om fyra kommuner mitt i Småland: Uppvidinge, Lessebo, Emmaboda och Nybro, kommuner med en anrik industrihistoria och ett kulturarv som utgör en betydande del av den svenska identiteten. Samtidigt en region som har blivit överkörd av en hård industriell strukturomvandling pådriven av nya konsumtionsmönster och internationell konkurrens. Det är inte bara jobben på de stora glasbruken som försvunnit. När glasbruken släckte ugnarna spred sig osäkerheten om framtiden. Vad kan få människor och företag att stanna kvar och, ännu hellre, investera sin framtid i Glasriket? Glasriket är väldigt mycket mer än glasbruken, säger Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län. Hon fick jobbet att samordna regeringens Glas riket uppdrag och hon leder styrgruppen där kommu nalråden i Glasrikekommunerna, två regionförbunds ordföranden och landshövdingen i Kalmar sitter med. Hennes utkikspunkt Växjö, utanför Glasriket, är ett medvetet val. Det kan krävas ett utifrånperspektiv för att designa om en region med en identitet som har rötter som en småländsk tall. Glasriket står inför ett paradigmskifte. Det är en Min röda tråd är att designprocessen är det vinnande konceptet. region med enorm potential med många orter där det har funnits en näring som många trodde skulle vara för evigt. Men vad är visionen om Glasriket och för vem? På samma sätt som produkt design måste utgå från användaren så är det invånare och företag som bestämmer vad Glasriket ska formas till. Min röda tråd är att designprocessen är det vinnande konceptet. Och designprocessen utgår från dem som man är till för: medborgarna. Det här är inte en okomplicerad process. Få kan påstå att framtidens Glasrike är ett samtalsämne som engagerar smålänningarna. En kartläggning av regionens möjligheter visar att det finns behov som måste fyllas för att kunna gå vidare. Att få politiker och företagsledare att tänka designprocess i sitt arbete är bland de viktigaste. En engagerad diskussion startar man inte över en natt, men det finns sätt att plantera diskussionsfrön. Under 2013 turnerade Tillväxtverket och SVID runt i Glas riket för att prata framtid med företag och politiker. Vinnovas Smart Housing-projekt i Småland och det planerade designcentret i Pukeberg är två andra initiativ som skapat samtalsämnen. Det gäller att inspirera och tänka långsiktigt.

7 Glasrikeuppdragets vision 2020 är vi en levande och attraktiv region som präglas av öppenhet, nyfikenhet och mystik. Vi är ledande inom industriell produktion baserad på transparent intelligens, glas och design. foto: Christina Jonasson Röster från Glasriket Monika Widnemark / kommunalråd i Lessebo Om den positiva uppmärksamheten som Glasrikeuppdraget gett... Reaktionen har varit Är vi verkligen så här spännande och betydelsefulla? Kanske har vi varit hemmablinda? Om svårigheten att samarbeta över kommun och länsgränser Berlinmuren har fallit men inte länsgränsen mellan Kalmar och Kronobergs län. Lessebo har ju allt sitt i Kronoberg. 7 Markus Lund / kommunalråd i Nybro (till och med jan 2014) Om Glasriket som i dentitet Glasriket handlar om så mycket mer än glas. Det handlar om den småländska gråstenen, om hur folk kämpat i århundraden för att bo och verka på den här platsen. Det är vår gemensamma kultur, historia och identitet. Ett annat behov är att formulera en vision. Glasrikeuppdraget har en vision, men kommunalråden i Glasriket har diskuterat att ta fram en ny och egen vision. Men det har visat sig vara svårt att enas över kommungränserna. Kristina Alsér kan se faran med att inte snabbare kunna samlas runt en vision. Då är det svårt att ta ett steg framåt. Har man inte en bestämd riktning kan man hamna var som helst. Men i grunden finns det en samsyn om att göra Glasriket till en attraktiv plats för besökare, boende och företag. Som Kristina Alsér ser det knyter en vision ihop historien med framtiden. De gamla glasbruken har kanske ingen framtid, men glas som byggmaterial växer till exempel i betydelse. Bruksföremål i glas har ersatts med plast, men Glasrikets kunskap om form kan vidareförädlas. Vi jobbar mycket med design som uttrycksmedel. Design har betytt mycket för den här regionen och det är något vi vill återta. För design är något som man har tagit för givet och ofta glömt bort att föra ut och utvecklat det utanför hytterna. Det har inte behövts eftersom det har gått bra ändå. I mars 2015 ska Glasrikeuppdraget avslutas. Kristina Alsér hoppas att Glasrikekommunerna vill fortsätta med projektet. Det här är för bra för att släppa. Två tre år är för kort tid för en förändringsprocess. Men vi har fått upp samtalen på bordet och det är en är en viktig del i början på designprocessen. text billy andersson Åke Carlson / kommunalråd i Uppvidinge Om att skapa bra företagsklimat Det finns inga quick fixes. Projektsökarna tror att projekt kan lösa problem men det tror inte vi i Uppvidinge på. Om hur företagen måste förändras Vi måste plocka in mer kunskapsinnehåll i vår produktion. Det måste ut mer formkunnande på företagen för design är något vi kan ta betalt för. Ann-Marie Fagerström / kommunalråd i Emmaboda Om kommunikation och identitet Det finns redan en ny identitet i Glasriket men vi måste uppmärksamma världen mer på att vi finns.

8 8 Förändringsarbete / Nya Glasriket Fyra steg till framgång Vad behövs för att skapa hållbara lösningar i Glasriket? Efter en behovsanalys utkri stalli serades fyra behov som förändringsarbetet behöver ta avstamp i. 1. användardriven process öka samverkan mellan människor, företag och myndigheter. Det skapar nya nätverk, idéer och bidrar till att skapa affärsmöjligheter. 2. Stolthet och självkänsla för regional utveckling. Glasriket har sin historia och sitt glas som nu ska tas in i framtiden. Med ett näringsliv som utvecklas skapas nya vägar framåt. 3. Gemensam vision som ser bortom de nedlagda glasbruken och kan förena invånare och företag. En vision som öppnar upp för nya idéer och samtidigt visar hur alla kan bidra till regionens utveckling. 4. Designmedvetna beslutsfattare. Design som metod passar allt från tjänster till politik. Genom att kontinuerligt testa koncept utvecklas resurseffektiva tjänster och produkter. Läs mer på svid.se/glasriket FOTO: Peter Tinnert FOTO: Karin Björkquist VÄNDNING FÖR GLASRIKET Pukeberg I dag finns hytta, Designarkivet, restaurang, ateljéer och butiker i det nedlagda glasbruket. I år flyttar Arkitektur- och designcentrum, tidigare Arkitekturmuseet, delar av sina samlingar till design arkivet. Även Riksglasskolan flyttar under året hit från Orrefors. Regionförbundet, Linnéunivesitetet och Nybro kommun har tagit fram en rapport om ett Kunskapscentrum med fokus på glashantverk och glaskonst. Linné univesitetet planerar en högre designutbildning till bruket. Tanken är att Pukeberg blir en utveckling av Glasrikets besöksnäring och en, av flera, ingångar till Glasriket. Designprofessor Erika Lagerbielke har varit med på hela resan mot nya Glasriket. Hon har sett skepsis och tvivel inför utvecklingen: Men jag tycker att det har skett en vändning och jag kan identifiera det till vad som händer FOTO: kosta boda Glasskulptur Åsa Jugnelius. av Åsa Jugnelius. Glassfactory År 2009 köpte Emmaboda kommun upp glassamlingarna från Boda, Kosta och Åfors glasbruk. Samlingarna finns i Boda glasbruks gamla lokaler på museet Glass Factory. Museichefen Maja Heuer har utvecklat Glass Factory till ett kunskapscentrum och mötesplats för nya idéer om glasets utveckling. Samlingen väcker internationell uppmärksamhet och man har bland annat haft ett samarbete med Louvren i Paris. År 2013 tog glaskonstnären Åsa Jungnelius över glashyttan i Boda som ska bli forum för regionala, nationella och internationella glasprojekt. FOTO: thinkstock Sanering av glasbruken Få vill ta över eller utveckla de nedlagda glasbruken efter som kostnaderna för att sanera den föro renade marken bedöms som för stora. Men Sommardesignkontoret hittade en metod som inte har använts tidigare i Sverige fyto re me diering. Det går ut på att låta växter suga upp föroreningar na. Idén är att planteringar runt Boda, och även annan förorenad mark, bli projekt i sig som kan engagera skolor och frivilligorganisationer. Marken blir sanerad och ger en ny miljödimension till området. FOTO: åke e:son lindman Här är fyra viktiga projekt som kan lägga grunden till ett nytt glasrike. Smart Housing Småland Det har länge funnits planer i regionen om ett kunskapscentrum om glas. När Vinnova utlyste sitt Vinnväxt-program samlades företag från hela Småland, det offentliga och universiteten för att samman ställa en ansökan. Sommaren 2013 blev det klart att Småland fick finansiering från Vinnova för att under tio år utveckla innovationsmiljön Smart Housing. Visionen är att bygga upp ny kunskap om framtida attraktiva boenden baserade på glas och trä.

9 illustrationer: sommardesignkontoret Sommardesignkontoret / Nya Glasriket Det var en ahaupplevelse att unga människor kom hit och tyckte att Lesse bo var en idyll. 9 Sommardesignkontoret åkte till Lessebo, fann en idyll och skapade en ny kommunslogan: Lessebo kommun lätt att komma hem. En slogan som kommunen nu har gjort till sin. Utomhusscen i Lessebo. De gjorde det lätt att komma hem till Lessebo Lessebo i Glasriket är en hemtrevlig idyll med bra kommunikationer. Med den analysen fick Lessebo en ny kommunslogan av sommardesignkontoret. Uppdraget som studenterna i Sommardesignkontoret fick från Lessebo kommun var inte glasklart. Kommunen ville ha en ny identitet som skulle be lysa de positiva värdena för Lessebo och genom det skapa stolthet hos invånar na... Då hade kommunen precis författat en ny slogan Lite förnuftigare, lite vänligare. Den uttryckte en del av Glasrikets osäkerhet. I grund och botten handlade det om Radhus i centrala Lessebo att göra den krisdrabbade kommunen till en attraktivare plats att leva på. Hanna Johansson, arkitektstudent på Chalmers i Göteborg, som deltog i Sommardesignkontoret, noterade att representanterna från Lessebo inte hade höga förhoppningar: Först fick vi formulera vad problemet var, för att se var vi kunde göra mest nytta. På slutet kunde vi börja jobba med själva designförslagen. Designstudenterna turistade, arrangerade workshops och läste Lessebos medborgarundersökning. Under en sliten yta, som kräver lite upprustning och omtanke, fann de idylliska orter, rikt friluftsliv och shopping. Med bra kommunikationer till närliggande orter med bättre arbetsmarknad. De omformulerade kommunens slogan till Lessebo kommun lätt att komma hem. En slogan som Lesse bo nu har gjort till sin. Det var en ahaupplevelse att unga människor kom hit och tyckte att Lessebo var en idyll. De hittade positiva värden som funnits här hela tiden säger Lessebo kommuns utvecklingschef Camilla Thure. Ungefär samma uppfattning hade landshövdingen Kristina Alsér när Sommardesignkontoret presenterade sin rapport om Glasriket. Det är bra att det kommer någon utifrån och berättar hur det är, sa Alsér. text billy andersson Om somma r designkontoret Tillsammans med uppdragsgivare till exempel företag, kommuner och länsstyrelser arbetar studenter med idéorienterade projekt där målet är att komma med idéer till koncept, inte att presentera färdiga lösningar. Syftet är att ge en inblick i vad designarbete är och hur det kan förbättra en verksamhet. SVID är huvudman för Sommardesignkontoret. designkontoret

10 10 Destination / Södra Cell Mörrum foto: Rolf Andersson Fabrik som varumärke Att använda designprocessen för att utveckla fabriker är relativt nytt. Bakgrunden är att varumärkesfrågor i dess bredaste bemärkelse har fått högre prioritet i svensk industri. Om varumärket bygger till exempel på hög kvalitet så krävs det för varumärkets trovärdighet att det även genomsyrar fabrikslokalerna. För att attrahera rätt personal krävs det arbetsmiljön är säker och attraktiv. Den handlar om totalupplevelsen av fabriken, säger Olle Lundberg. När Mörrumsfabriken 2012 ställ - des om till att delvis producera textilmassa var det en miljardinvestering. Samtidigt investerade Södra Cell i fabrikens utryck både in- och utvändigt. LundbergDesign fick uppdraget tillsammans med BOP Produktion. De hade erfarenhet från ett liknande projekt på Iggesunds bruk. I Mörrum låg fokus mer på arbetsmiljön. Södra har en nollvision för arbetsskador och vårt uppdrag handlade om att ge arbetsplatsen en bättre belysning, tydligare skyltning och säkrare gångstråk. En massafabrik har enormt många transporter och här handlade det om att styra bort de Från fabrik till destination När Södra Cell Mörrum lanserade ny produktion fick anställda och besökare en helt ny upplevelse av fabriksmiljön. Det blev säkrare, tydligare och gjorde de anställda mer stolta. LundbergDesign förklarar hur omvandlingen gick till. farliga flödena, säger Olle Lundberg, vd på LundbergDesign. Det blev viktigt vad Mörrumsfabriken förmedlade. Fabriken om vandlades till en destination för arbete och studiebesök. Konkret innebar det ett nytt färgschema för väggar, tak och maskiner som gjorde inredningen tydligare och säkrare. Omställningen till textilmassa fick flera konsekvenser. Som renodlat pappersbruk hade de inte mycket studiebesök. Men nu vill många komma och titta på den nya tillverkningen. Besöksturen har designats för att passa internationella besökare, För att attrahera rätt personal krävs det att arbetsmiljön är säker och attraktiv. affärskontakter och lokala besök som skolklasser. En grön linje på marken markerar vägen, längst den finns bilder på anställda och arbetssituationer. Och hur blev reaktionerna? Vi får bara bra feedback. Alla verkar nöjda. Men vi har en kontinuerlig kontakt, delar av det vi gjort kan behöva uppdateras. Att använda posters på de anställda har gett en speciell effekt. När vi fotograferade de anställda i Iggesund fanns en stor skepsis. Men när allt invigdes märkte vi en stor stolthet hos dem som var med på bilderna, säger Olle Lundberg. Text janne sundling

11 Destination / Framtidens städer 11 foto: digital vision/thinkstock/getty Stadens utmaningar De närmaste 30 åren kommer det att byggas lika mycket stad som det redan finns i dag. Hur kan den utvecklingen bli hållbar, grön, tätare och mer rättvis? Det är frågor som Mistra urban Futures funderar på. Mistra Urban Futures är ett nystartat internationellt forsknings- och kun skapscentrum placerat på Chalmers i Göteborg och med samarbetsstäder runt om i hela världen. Nedan är några avgörande frågor för framtidens städer, enligt centrets chef Jessica Algehed. Hur kan städerna anpassas till klimatförändringar? Hur kan de ekonomiska drivkrafterna anpassas till det nya kunskapssamhället? Hur kan man bygga plattformar för att minska riskerna när näringslivet ska anpassa sig? Hur ska forskningen om stadsutvecklingen lära sig samarbeta mer transdisciplinärt med förvaltning och näringsliv? Segregation och demokrati. Städerna sägs vara delade, men hur ska vi i så fall dela på städerna? Hur kan alla få tillgång till städernas utveckling? Hur kan livsstilar i städer påverkas så att människor i städer kan leva på ett mer hållbart sätt? Hur ska vi bo, transportera oss och äta för att det ska bli hållbart? Läs mer på urbanfutures.org

12 12 Metoder & exempel / Ullånger & Gällivare En park för platsens själ Hur hittar man det unika på en plats som invånarna gläds och är stolta över? Det som också kan betyda utveckling? Fyra Norrlandskommuner har arbetat med att skapa attraktiva platser. Byborna och företagarna i Ullånger, utanför Kramfors, samlades i Generationernas hus hösten 2013 för att diskutera Finns det någon själ i Ullånger? Det var ett resultat av projektet Attraktiva platser som drivits av kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Sorsele och Kramfors med stöd av konsultbolaget Tyréns. I dialog med kommuninvånarna sökte de det särpräglade i konkreta platser i kommunerna. Det unika som skapar attraktion och sammanhållning. Fast förutsättningarna skiljde sig åt. Kramfors hade bestämt sig De andra kommunerna i projektet Attraktiva platser: Sorsele kom fram till att de ville utveckla en plats som kallas SJ-plan vid tågstationen. På så sätt blev Sorsele mer sammanhållet och tågresenärer kan förstå orten bättre. Arvidsjaur lägger fokusera på huvudgatan i tätorten, för att skapa nya mötesplatser i centrum. Arjeplog ville utveckla sin tätort och de centrala lägena. illustration: Eva-Karin Fröberg för att inrikta sig på kommundelen Ullånger, och hade redan gjort en hel del, berättar Sarah Bragée, som tillsammans med Cecilia Örtendahl arbetat med projektet för Tyréns. För Ullångers del handlade det om att diskutera hur man skulle gå vidare konkret. Diskussionen mynnade ut i Generationernas Park som ska byggas på en tom parkeringsplats mitt i Ullånger under Med utrymme för lekplats, evenemang och marknader. Den här typen av projekt skapar nästan alltid ett positivt engagemang för utvecklingsfrågor. Men det kräver att invånarna deltar. Det handlar om att hitta platsers själ, det unika. Men det här måste ske i samspel med medborgarna så de involveras i arbetet, säger Sarah Bragée. I dag måste företag, platser och kommuner ha unika varumärken. En del av det tänkandet finns även här. Men inte med det storvulna angreppssättet. Det handlar mer om att förstå vad medborgarna säger att kommunen är. Och hur kommunerna profilerar sig, hur de säger att de är. Vi menar att bilden av kommunen måste vara förankrad, så att invånarna inte motsäger den. Text janne sundling Ungas val i Gällivare Vem ska man fråga om morgondagens samhälle? Gällivare frågade morgondagens familjebildare. Och deras svar överraskade. En generation åttondeklassare i Gällivare fick frågan: hur vill ni att Gällivare ska vara när ni ska bilda familj? Det var en del i en rad workshops som kommunen genomförde Totalt deltog invånare, varav hälften var under 25 år. Allt började för cirka fem år sedan med den stora förflyttningen av Malmberget. Gälli vares viktigaste näring är Malmbergets underjordsgruva som drivs av LKAB. Gruvans största fyndighet sträcker sig in under samhället och när brytningen utvidgas dit kommer cirka personer att behöva flytta till vad som kallas Nya Gälli vare. Flyttplanerna mötte dock motstånd. Folk kände sig inte delaktiga. Det behövde vi ändra på, samtidigt såg vi möjligheten att bygga kunskap kring hur man flyttar städer, säger Ulf Hansson, utvecklings- och näringslivschef i kommunen. Arbetet började 2009 med projektet City Move Interdesign, som syftade till att hitta nya lösningar på samhällsomvandlingen. Projektet resulterade i ett nytt visionsarbete: Fakta Varför bo och arbeta i Gällivare år 2030? Vi hade planerat för ett antal anläggningar som skulle ligga i öppna ytor i kanten på Gällivare stad. Men invånarna ville ha centrala mötesplatser, fyllda med skola, kulturhus, sporthall och handel. Vi fick ändra oss, säger Ulf Hansson. Så vad var viktigast för Gälli va res unga? Kommunen trodde att jakt och skoteråkning skulle hamna högt. Men i stort sett alla lyfte fram kulturen och skolan. Vi blev också lite förvånade att de lyfte fram isfria miljöer som viktiga, samlingspunkter där även rörelsehindrade kan röra sig utan att behöva ta sig fram i snön. Nu ska visionerna bli verklighet. I år ska flera arkitektbyråer skissa på framtidens Gällivare. Boende och funktioner i Malmberget flyttas det kommande decenniet närmare Gällivare, de två samhällena växer på sikt ihop till det Nya Gällivare. Det är en stor mental och fysisk samhällsomvandling. Samtidigt är det samhällen som existerar beroende på gruvdriften. Lägger man ned gruvan lägger man ned samhället. Men det Nya Gällivare handlar också om att göra sig mindre beroende av gruvdriften, det lägger även LKAB vikt vid, säger Claes Frössén, SVIDs projektledare för City Move. Text janne sundling Gällivare ligger tio mil norr om Polcirkeln. Kommunen har cirka invånare. De viktigaste näringarna är LKABs underjordsgruva i Malmberget och Bolidens dagbrottsgruva i Aitik där det bryts kopparmalm. foto: Daniel Olausson/Media Tales

13 Metoder & exempel / OpenLab 13 illustration: BSK arkitekter Nya utmaningar nya metoder Stockholm expanderar snabbt och skapar komplexa utmaningar. Det ställer krav på nya innovativa lösningar. På OpenLab vid KTH i Stockholm tar man till designtänkande, angriper utmaningarna brett och arrangerar tävlingar. En full buss varje dag. Så stor är inflyttningen till Stockholmsregionen. Den tillväxten kräver samarbete om den ska ske på ett hållbart sätt. Därför har staden, länet och akademierna startat OpenLab, en gemensam satsning på designmetoder för att hitta konkreta och hållbara samhällslösningar. Det behövs ett brett spektra av idéer från både humaniora, samhälls- Ivar björkman / verksamhetsansvarig, kth vetenskap och naturvetenskap för att hitta lösningar. OpenLab är stationerat på KTH och är platsen för en masterutbildning i innovation, men är öppen för studenter från alla Stockholms lärosäten. Den utgår ifrån de utmaningar den växande staden står inför, säger Ivar Björkman, verksamhetsansvarig, och räknar upp tre huvudutmaningar: En åldrande befolkning, hälsa och sjukvård och en, ur alla aspekter, hållbar stadsutveckling. Här jobbar studenter från olika utbildningar som etnologi, vårdutbildningar, samhällsplanering och teknikutbildningar. Tillsammas löser de problem som: Hur kan äldre få bättre möjlighet att bo kvar hemma? Genom Design Thinking i kombination med Södertörns högskolas Scrummetod, ursprungligen från spelindustrin, driver studenterna reella projekt med reella utmaningar. Upplägget är en trestegsraket: i en tävling efterlyser de problem i Stockholm och studenterna spånar fram förslag på lösningar. Det bästa förslaget utarbetas till en konkret produkt eller tjänst. Idéerna visualiseras med skisser, modeller och prototyper. Det ska bli på riktigt, något som kan förverkligas i Stockholms stad, och inte bara stanna på förslagsnivå. Det är en anledning till att våra partners engagerar sig. Det ena behöver inte utesluta det andra. Han ger exempel: En grupp kläckte förslaget att aldrig lägga in mörka golv i nya lägenheter. Det försvårar för äldre som ser sämre. Och att i varje byggprojekt ha med någon som särskilt har perspektivet att alla generationer ska kunna bo där. Den här idén tog bostadsbolaget Stockholmshem till sig direkt, medan gruppen arbetade vidare med andra förslag. Studenterna tar sig genom fem stadier: empati, definiering, idégenerering, prototypfas och testfas. Man går ofta tillbaka och säkrar upp att man faktiskt har brukaren i centrum. Den viktigaste biten är just det att kunna leva sig in i brukarens perspektiv. Vi vill få fram förslag som är nytänkande och radikala, men också realiserbara. Som ger stockholmarna ett bättre samhälle. text ulrika fjällborg Fakta Parter i OpenLab är: Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholms län, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, KTH, Södertörns högskola. Förutom masterutbildningen för studenter vid parternas lärosäten har OpenLab workshops och seminarier öppna för allmänheten. Se mer på:

14 14 Metoder & exempel / Nacka Hur når man en stor del av folket på kortast tid, och hur får man deras åsikter om fram tidens stadsbyggnad? Klara Palmberg-Broryd, stadsutvecklingsstrateg i Nacka vet. Här är hennes bästa tips. Konsten ATT SKAPA EN STAD Så når du medborgare 1. Var där människor är. Vill du nå medborgare i alla åldrar får du söka dig dit de är. Nu ska vi ut på gator och torg och prata med människor om hur vi ska bygga just gator och torg. Vi funderar just nu på bästa sättet att genomföra det projektet, säger Klara Palmberg-Broryd. 2. Utforma platsen. Gör platsen till ett lätt val att stanna upp i vardagsrushen och ta en paus med er. Vi hade till exempel kaplastavar som barnen kunde bygga med och färgglada möbler i en hemma hos-inredning som bröt av köpcentrets atmosfär. Det ser ut som en massagebänk. Men det är en flygresa. I höstas kunde Nackaborna besöka kommunens Visionsverkstad och få se sin stad från ovan. För att ge sin syn på hur det framtida Nacka ska byggas. För byggas ska det. År 2030 ska Västra Sicklaön i Nacka ha invånare, idag är de Det blir ett intensivt byggande och en stor förändring. Därför är det helt avgörande att ha medborgarna med på tåget, säger Klara Palmberg-Broryd, stadsutvecklingsstrateg i Nacka kommun. Projektet Konsten att skapa stad startade förra våren. Men hjälp av konstnären Katarina Fredrika skapades Visionsverkstan och Framtidsresan. Visionsverkstan är ett rum som ställdes ut i köpcentren Nacka Forum och Sickla under fyra veckor hösten Där kunde besökarna se en flygfilm över Nacka och lyssna på Framtidsresan, en meditationstext som placerar lyssnaren i Nacka Sedan fick de skriva ner hur de vill att Nacka ska utvecklas. Framtidsresan gjordes också som workshop på skolor, företag och äldreboenden med flera ställen. De konstnärliga metoderna att nå medborgarna lyckades, tycker hon. Vi träffade människor, 5 procent av befolkningen. Den roligaste erfarenheten är att Nackaborna är väldigt engagerade. Nu gäller det att visa att det betyder något att de bryr sig. Text ulrika fjällborg 3. Lyssna. Kommuner har för vana att alltid presentera information. Men här är uppgiften att få få fram medborgarnas behov. Vi fick in 2000 lappar med Nackabornas drömmar och tankar om sin stad. 4. Våga testa nya vägar. Kommuner är stolpiga i sin medborgardialog. Genom att jobba med konstnären Katarina Fredrika och universitetsstudenter har vi fått verktyg för medborgarkontakt. foto: Ann Thafvelin Nackaborna fick lägga sig på mage och se en film av sin kommun, innan de gav sin vision om framtidens stad.

15 Metoder & exempel / Östersund 15 Tillväxt i östersund Informera inspirera involvera Hur får en kommun förståelse och engagemang för en tillväxtplan? Sommardesignkontorets studenter åkte till Östersund och byggde en strategi som skapar samspel mellan Östersundsborna och kommunens tillväxtplan Mer[*] Östersund. En strategi som i alla led vilar på tre i: informera, inspirera och involvera. Östersund hade en skiss till en tillväxtplan men behövde veta vad innevånarna tyckte. Tillväxtplanen fick ny rubrik Mer[*] Östersund och en hel kommunikations strategi skapad av studenterna från Sommardesignkontoret. Strategin kallas III (tre i): informera, inspirera och invol vera. Tre nivåer på dia log som kan anpassas till alla i kommunen. För att definiera Öster sund behöver allas röster höras, inte bara de privili gierade utan även de under ifrån. Det händer så mycket i Ös tersund och det gäller att ta tillvara på den energin som även de mindre aktörerna skapar. Det är här kommunikationsstrategin med de tre I:na kommer in. Målet är att involvera dessa energier men där vi måste starta med att informera och inspirera, säger Sommardesignkontorets Johan Carlsson, som studerar på HDK i Göteborg. Östersund har införlivat III i till - växtplanen som numera har titeln Mer[*] Östersund. För att definiera Östersund behöver allas röster höras. Schematisk bild av hur kommunikationsstrategin omfattar olika delar av samhället och får dem att samverka med tillväxtplanen. Politiker InFORMERAs om utvecklingen och tillväxtprogrammet. INVOLVERAs i kommunens arbete. INSPIRERAS av kommunens och medborgarnas visioner och önskemål. Näringsliv InFORMERAs om möjligeheter och passande satsningar inom tillväxtprogrammet. INVOLVERAs i process om framtagning av tillväxtprogram. INSPIRERA andra genom att lyftas fram som goda exempel. Tillväxtplanen MER[*] ÖSTERSUND Medarbetare InFORMERAs om utvecklingen och översiktsplanen. INVOLVERAs i kommunens arbete och aktivt deltagande. INSPIRERAs av kommunens och medborgarnas visioner och önskemål. Föreningsliv InFORMERA om kommande satsningar och möjligheter till engagemang. INVOLVERAS i kommunens arbete inom sina områden. Ge förslag för event. INSPIRERA andra föreningar och inspireras av regionala satsningar. Medborgare InFORMERA om kommande satsningar och möjlighet till engagemang. INVOLVERAs i kommunens arbete inom sina intresseområden. INSPIRERAs via visioner och inspirera genom trivsel. Läs mer om Sommardesignkontoret på s 9.

16 16 Metoder & exempel / Socialt kapital Så bygger du upp socialt kapital Korrekt och effektiv förvaltning ger tillit mellan medborgare/företag och det offentliga. Många naturliga mötesplatser som öppnar upp för socialt utbyte. Kulturutövning och sport brukar fungera. foto: per magnus persson/johnér Tillit, trygghet, tolerans Att samla kapital för att bygga infrastruktur är en sak. Att få ihop socialt kapital för att forma en vision är något helt annat. Jan Torége på Sveriges kommuner och landsting, SKL, berättar hur man kan göra. Det finns en styrka med små platser med stark sammanhållning. De upplevs trygga och attraktiva för de flesta som bor där. Baksidan är, allt för ofta, intoleransen mot det avvikande. Som nya idéer och tankesätt. Jan Torége / handläggare på skl Det som krävs för förnyelse och nya visioner. Om både trygghet och tolerans finns på plats kallas det överbryggande socialt kapital. En högt vär de rad tillgång som är svår att bygga upp. Det går dock att skapa bra förutsättningar, hävdar Jan Torége som jobbar med företagsklimat i kommuner på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Som att öppna för naturliga mötesplatser där människor från olika områden kan träffas. Många orter är dåligt planerade för det här. Ofta är de för utspridda och utan den densitet av människor som gör att det blir intressant att ta sig dit. Vad politiker och samhällsplanerare kan göra är att bygga nya mötesplatser musik kan till exempel förena, kultur uttryck förenar. Det kan kratta för öppenhet och vidsynthet. Finns det ett socialt kapital så är det lättare att upptäcka nya bra idéer, vilket i sin tur ger ringar på vattnet med andra nya tankar. En avgörande investering för ett bra socialt kapital, och en attraktiv plats att leva på, är tillit. Om till exempel företag upplever att de blir korrekt behandlade av förvaltning skapas tillit. Det är en förutsättning för samarbete och bäddar för framgång. Då är det viktigt att många samlas runt en gemensam vision. Om aktörer som det offentliga, näringsliv, civilsamhälle och den lokala högskolan inser att de sitter i samma båt och att det är lämpligt att ro åt samma håll ja, då når man framgång. Text billy andersson Finns det ett socialt kapital så är det lättare att upptäcka nya bra idéer, vilket i sin tur ger ringar på vattnet med andra nya tankar.