08/05/15. Skogsindustrin skapar internationella styrkor. En analys av forskningsstyrkor och samverkan i svensk skogsindustri

Transkript

1 08/05/15 Skogsindustrin skapar internationella styrkor En analys av forskningsstyrkor och samverkan i svensk skogsindustri

2 For information on obtaining additional copies, permission to reprint or translate this work, and all other correspondence, please contact: DAMVAD damvad.com Copyright INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

3 Innehållsförteckning 1 Executive summary 4 2 Introduktion 6 3 Forskningskapacitet Dataunderlag och metod Forskningsaktivitet och forskningens impact Forskningssamarbete nationellt och internationellt Tätt och nära samspel med industrin 19 4 Forskningsfinansiering Dataunderlag Forskningsprojekt med relevans för skogsindustrin i EUs sjunde ramprogram Svenskt deltagande 21 5 Appendix Bibliometrisk analys Avgränsning Datainsamling och -behandling Använda metoder Forskningsfinansiering 27 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 3

4 1 Executive summary There is a growing international recognition that countries, in the development of new innovation and businesses, build on their traditional core strengths. In the case of Sweden, the forest industry plays a major role for the development of Sweden s innovation, research and development of enterprises. On behalf of the Swedish Forest Industries Federation, DAMVAD has conducted a study aiming to map the strengths of forest related research. More specifically, the following two main issues are investigated: Research production and cooperation within forestry and forest industrial research (pulp-paperwood): In which areas are there strengths internationally? In which areas are there potential to develop strengths and where do comparable research institutions in other OECD countries stand today? What does the interaction between corporations and research institutions look like? What are the international trends within the area over the coming years? The connection with other, related research areas: What research areas are connected with forestry and forest industrial research? What are the strengths of closely connected research areas internationally? What are the global trends internationally within closely related research areas over the coming years? What research areas are being prioritized in terms of research funding? (Special focus on EU s Framework Programme) The report has been carried out using a combination of bibliometric analysis and analysis of research funding: This analysis has generated several and varied results. The main results of the analysis are as follows: The Swedish forestry and forest industrial research holds a high standard internationally Within 6 of 8 forest related research areas, Sweden is on the average or above-average level compared to both the USA/Canada and the OECD. The high standards within the Swedish forest related research are clearly illustrated within the Energy area, where Swedish research is 49 percent and 24 percent above the average in the OECD and the USA/Canada, respectively. High level of academia-industry co-publications Forestry and forest industrial research in Sweden has an extensive connection with the industry in terms of the number of co-publications. Swedish forest- related research (26%) scores almost twice as high compared to Swedish research (14 %) in general. Close cooperation between domestic players within forestry and forest related research Forestry and forest industrial research in Sweden is characterized by close cooperation between domestic actors, but it is mainly concentrated on the major universities. Hence, we find that 53 percent of all scientific publications are authored by researchers from the same universities. Low internationalization In spite of an extensive network of partners, Swedish forestry and forest industrial research is characterized by a relatively low degree of internationalization compared to Swedish research in general. Nevertheless, some more specialized research areas such as chemistry and composite have a high degree of international cooperation on average. 4 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

5 Significant increase in the number of Swedish publications within Composite and Wood The number of forestry and forest industrial publications within the research areas Composite and Wood has increased significantly with a total growth of 200 percent during The number of forest related scientific publications in general was constant over the ten years. However, with regards to quality they are above the average level in the OECD and the USA/Canada. Large share of research projects within Energy and Forest areas in FP7 Half of the projects with Swedish participation in FP7 are connected to the research areas Energy (32 %) and Forest (26%). This followed by wood (18 %), composite (7 %), chemistry (5 %), textile (2 %), and other (4 %). Companies make out a third of the total number of Swedish participants of FP7 Analyzing the research funding of the Commission s seventh Framework Programme (FP7) reveals that during more than 60 Swedish organizations to various extents took part in research projects. Companies and universities make out 35 and 33 percent, respectively, of the Swedish participation. INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 5

6 2 Introduktion Det finns ett ökande internationellt erkännande att länder, i sin utveckling av innovation och nya företag, vilar på klassiska industriella styrkor. För Sverige är skogsindustrin ett av de traditionella svenska styrkeområdena, som spelar en avgörande roll för nutidens svenska innovationer, forskning och näringsutveckling. DAMVAD har på uppdrag av Skogsindustrierna genomfört en studie med syfte att kartlägga styrkepositioner inom skoglig och skogsindustriell forskning i Sverige. Konkret undersöks följande två huvudfrågeställningar: Forskningsproduktion och samverkan inom skoglig och skogsindustriell forskning (massa-papper-trä): Inom vilka forskningsområden finns styrkor internationellt? Var finns potential att utveckla styrkeposition och var befinner sig jämförande forskningsinstitutioner i andra OECD länder? Hur ser samspelet ut mellan företag och forskningsinstitutioner? Vilka är de globala tendenserna inom området de kommande åren internationellt? Forskningens sammankoppling med relaterade forskningsområden: Vilka forskningsområden är sammankopplade med skoglig- och skogsindustriell forskning? Vilka styrkor har de närliggande forskningsområdena internationellt? Vilka är de globala tendenserna inom närliggande forskningsområden de kommande åren internationellt? Vilka forskningsområden prioriteras i forskningsfinansiering? (särskilt fokus på EU:s sjunde ramprogram) Kartläggningen har genomförts utifrån en kombination av en bibliometrisk analys och analys av forskningsfinansiering. Analysen är grundad på data från vetenskapliga publikationer i internationellt erkända tidskrifter. Det bör understrykas att vi genom den använda metoden för att identifiera svensk forskning inom skogsområdet har ett uttalat fokus på skoglig och skogsindustriella områden som har välutvecklad forskningsverksamhet och som ett led i processen publicerar resultat i internationellt erkända tidskrifter. Analysen inkluderar inte annan privat forskning, som genom utveckling av nya produkter, tjänster och processer genererar ny kunskap men som inte publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Resultaten av analysen är många och varierande. Nedan beskrivs huvudresultaten: Svensk skoglig- och skogsindustriell forskning håller en hög internationell nivå Inom 6 av 8 skoglig och skogsindustriella forskningsområden ligger Sverige på samma nivå eller över genomsnittet i både USA/Kanada och OECD. Den höga nivån inom svensk skoglig och skogsindustriell forskningen illustreras tydligt inom forskningsområdet Energi där svensk forskning ligger 49 procent och 24 procent över genomsnittet i OECD respektive USA/Kanada. Hög andel sampublikationer mellan akademi och industri Skoglig- och skogsindustriell forskning i Sverige har en omfattande koppling till industrin när vi ser på andelen sampublikationer mellan universitet/forskningsinstitut och företag. Här ligger svensk skoglig och skogsindustriell forskning på en nivå som är nästan dubbelt så hög (26 %) som Sverige generellt (14 %). 6 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

7 Tätt samarbete mellan nationella aktörer inom skoglig- och skogsindustriell forskning Skoglig- och skogsindustriell forskning i Sverige präglas av ett tätt samarbete mellan nationella aktörer men är i hög utsträckning koncentrerat till få stora universitet. Således finner vi att 53 procent av alla vetenskapliga publikationer är författade av forskare vid samma universitet. Låg internationalisering Trots omfattande nätverk av samarbetspartners nationellt, kännetecknas skoglig- och skogsindustriell forskning i Sverige av en relativt låg internationaliseringsgrad när vi ser till sampublikationer jämfört med Sverige generellt. Däremot har vissa mer specialiserade forskningsområden såsom kemi och komposit en genomsnittlig hög grad av internationell samarbetsfrekvens. Markant ökning i antalet svenska publikationer inom komposit och trä Antalet svenska skogliga- och skogsindustriella publikationer inom forskningsområdena komposit och trä har en markant tillväxt och växer totalt med 200 procent under 10-årsperioden. Antalet skogliga- och skogsindustriella vetenskapliga publikationer är i allmänhet konstant under perioden , men ligger kvalitetsmässigt över genomsnittet i OECD och USA/Kanada. Företag utgör en tredjedel av det totala antalet svenska aktörer som deltar i FP7 Analys av forskningsfinansiering från EU:s sjunde ramprogram (FP7) visar att mellan har drygt 60 svenska organisationer, i varierande utsträckning deltagit i forskningsprojekt varav företag utgör 33 procent av det totala svenska deltagandet. Detta projekt har genomförts under perioden februari till maj Rapporten är upplagd enligt följande: I kapitel 3 analyserar vi utvecklingen och effekterna av forskningen inom skoglig och skogsindustriella områden i Sverige. I analysen jämförs den svenska forskningsnivån med OECD-länderna och i kombinationen med USA/Kanada. Dessutom illustreras omfattningen och mönster av nationella och internationella forskningssamarbeten. Kapitlet avslutas med en nationell analys av samarbetet mellan akademi och företag inom skoglig och skogsindustriell forskning. Kapitel 4 redovisar forskningsfinansiering från FP7 som beviljats projekt med relevans från skogssektorn. Stor andel forskningsprojekt inom Energi och Skog Cirka hälften av projekten med svenskt deltagande i FP7 är kopplade till forskningsområdena energi (32 %) och skog (26 %). Detta följt av forskningsområdena trä (18 %), komposit (7 %), fiber (7 %), kemi 5 %), textil (2 %) och övrigt (4 %). INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 7

8 3 Forskningskapacitet I följande kapitel identifieras svenska skogliga och skogsindustriella internationella forskningsstyrkor analyserade genom vetenskapliga publikationer, som har publicerats internationellt av svenska forskare. De vetenskapliga publikationer visar vilka forskningsresultat som har uppnåtts inom skoglig och skogsindustriell forskning och vilken prägel denna forskning har satt i den internationella forskningsvärden. skoglig och skogsindustriell forskning och utveckling som utgångspunkt. Skoglig- och skogsindustriell forskning har inom ramen för analysen delats in i åtta övergripande forskningsområden (se figur 3.1). Dessa övergripande forskningsområden omfattar allt från traditionell skogsodling och drift till högspecialiserade områden som fiber och kompositmaterial som framställs av trä. Appendix 5, avsnitt sammanfattar sökord och sökstrategi. 3.1 Dataunderlag och metod Dataunderlag är baserat på en bibliometrisk analys av internationellt publicerade vetenskapliga publikationer från forskare knutna till en svensk forskningsinstitution, företag eller annan offentligt forskningsutförande enhet. Totalt ingår svenska publikationer från perioden (figur 3.1). Forskningsverksamheten är något ojämn fördelad. Exempelvis finner vi att papper- och pappersmassaindustrin är det område där det publiceras mest (4 105 publikationer) samtidigt som energiområdet med anknytning till skogsområdet står för minst antal publikationer under perioden, 336 stycken totalt. Skoglig och skogsindustriell forskning definieras i samband med denna analys som forskning som har För att sätta den svenska skogliga- och skogsindustriella forskning i ett internationellt perspektiv innehåller analysen jämförelser med forskningsresultat i Norden, Mini-EU (definierat som Tyskland, Frankrike, Holland och Österrike), USA/Kanada, Kina, Japan och OECD. För att jämföra kvaliteten (impact) på den svenska forskningsproduktionen används primärt OECD och USA/Kanada som benchmark. Dessa två används parallellt i analysen, men i de fall där det är lämpligt, såsom i samband med mätningen av nationella och internationella samarbeten används Sverige som helhet som benchmark för den svenska skoglig och skogsindustriell forskningen. Användningen av benchmark fördjupas i appendix 5, avsnitt 5.1. FIGUR 3.1 Antal publikationer mellan perioden Forskningsområde Sverige Norden* USA/Kanada Mini-EU** Kina Japan OECD Skog Trä Energi Fiber Kemi Komposit Textil Papper Totalt: Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus Note: *) Norden inkluderar inte Sverige. **) Mini-EU definieras som Tyskland, Frankrike, Holland och Österrike. 8 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

9 Analysen använder information om publikationernas: publiceringskanal (konferensartikel, tidskrift), uppnådda citeringar, författare, ämnesområde osv. Syftet är både att teckna en profil av forskningsresultaten för vart och ett av de åtta forskningsområden inklusive mönster av nationella och internationella forskningssamarbeten. Och mer centralt, att belysa kvaliteten på de publikationer som producerats. Citering används ofta som en indikation på effekten på forskningsresultat eller kvaliteten (impact), eftersom citering avspeglar när andra forskare som själva är experter inom samma ämnesområde anser det vara relevant att hänvisa till ett visst forskningsresultat. För en mer detaljerad beskrivning av metoden, se appendix 5, avsnitt Forskningsaktivitet och forskningens impact dvs. specialisering) och en kvalitativt (impact) perspektiv. Växande volym av skoglig och skogsindustriell forskning Sett över de åtta områdena som anges i figur 3.1 ovan är det relativt stora skillnader i antalet publikationer på de olika områdena. Om vi studerar fördelning och bidrag från de enskilda nordiska länderna är det tydligt att enbart Sveriges produktion motsvarar 42 procent av den totala vetenskapliga produktionen inom skoglig och skogsindustriell forsknings i Norden. Siffror som denna skiljer sig inte mycket från den allmänna bilden av den svenska forskningens bidrag till den totala nordiska forskningsproduktionen. De nordiska länderna publicerade 2014 totalt vetenskapliga artiklar indexerade i Scopus varav 40 procent är svenska. Det svenska bidraget på skogsområdet är således bara marginellt högre än för svensk forskning generellt. Detta avsnitt fokuserar på skoglig och skogsindustriell forskning från ett kvantitativ (antal publikationer Som figur 3.2 illustrerar fördelar sig forskningsproduktionen i tre grupper. En grupp med relativt få vetenskapliga publikationer, i genomsnitt 50 per år, en FIGUR 3.2 Antalet svenska publikationer under perioden fördelat på de åtta forskningsområdena Skog Trä Energi Fiber Kemi Komposit Textil Papper Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 9

10 mellangrupp med ett årligt genomsnitt på 150 publikationer och en övre grupp bestående av enbart pappersområdet med ett genomsnitt på över 400 publikationer per år. Gemensamt för att alla forskningsområden är att produktionen är mycket stabil utan stora svängningar. Figur 3.3 på visar övergripande en stabil utveckling inom alla åtta forskningsområden. Men tittar vi närmare på utvecklingen av antalet publikationer finner vi områden där tillväxten är minimal och områden som tydligt utvecklas i en positiv riktning under hela perioden. För forskningsområdena komposit och trä kan vi särskilt se en markant tillväxt och de växer totalt med 200 procent under tioårsperioden. FIGUR 3.3 Tillväxt i anal publikationer under perioden fördelat på forskningsområde Skog Trä Energi Fiber Kemi Komposit Textil Papper Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus Note: Index 100 är INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

11 Svensk skoglig och skogsindustriell forskning är i nivå med forskning från USA/Kanada och OECD på jämförbara områden När vi ska titta på kvaliteten av den forskning som bedrivs i Sverige i förhållande den skogliga och skogsindustriella forskningen är det viktigt att se till antalet citeringar som publikationerna uppnått inom de 8 forskningsområdena. Som nämnts ovan används ofta antal citeringar som en indikator på forskningsresultatens effekt eller impact, eftersom citeringar speglar vad andra forskare som själva är experter på samma ämnesområde anser vara relevant att hänvisa till forskningsresultaten. Figur 3.4 jämför impact för svensk skoglig och skogsindustriell forskning med OECD-länderna och USA/Kanada. Den relativa impact beräknas så att ett värde på 1 indikerar genomsnittet i benchmarkländerna och beroende på om Sverige har ett värde över eller under 1 är det en indikation på den svenska forskningens kvalitet. FIGUR 3.4 Den svenska skogliga och skogsindustriella forskningens impact benchmark OECD & USA/Kanada 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Impact relativt til OECD Impact relativt til USA/Kanada Källa: DAMVAD 2015 baserat på data från Scopus Note: Genomsnittet för OECD och USA/Kanada är motsvarar 1 Exempelvis ligger Sverige 19 procent över genomsnittet inom forskningsområdet fiber. Se även appendix 5, avsnitt för ytterligare beskrivning av metoden. Som visas i figur 3.4 producerar svensk skoglig och skogsindustriell väl i jämförelse med liknande forskning i USA/Kanada och OECD. Inom vissa områden såsom energi åstadkommer svensk forskning ända upp till 40 procent bättre än genomsnittet för benchmarkländerna. Sverige är endast marginellt under genomsnittet på två områden (papper och textil). Det tvärvetenskapliga område som kombinerar textil och trä kännetecknas av relativt hård konkurrens, framför allt från USA/Kanada, men också från vad vi i analysen kallar för Mini-EU och Finland. Här spelar den starka finska pappersindustrin en viktig roll tillsammans med VTT Technical Research Centre of Finland och Aalto University. Inom pappersområdet ser bilden nästintill likadan ut med hård konkurrens mellan svenska, finska och amerikanska universitet och forskningsinstitut. Bland de tio mest publicerade universiteten och forskningsinstitut återfinns fem amerikanska universitet, tre finska universitet eller forskningsinstitut och enbart två svenska institutioner. Som framgår av resultaten i figur 3.4, klarar sig svensk forskning mycket bra sett till antal citeringar. På var enskilt forskningsområde ligger svensk forskning omkring eller över genomsnittet för OECDs benchmark. Svensk forskning har en hög impact nivå men relativ låg specialisering Bubblornas storlek i figur 3.5 anger hur många publikationer vart och ett av de åtta forskningsområdena för skogsindustrin innehåller. Bubblornas placering anger forskningsområdenas impact och specialisering jämfört med OECD. Fiber och delvis energiområdet skiljer sig ut positivt jämfört med OECD-länderna både i förhållande till specialisering och till impact. De svenska publikationerna inom de INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 11

12 mer traditionella träområdet placeras också förhållandevis högt i jämförelse med OECD-länderna men det är ett relativt sett mindre forskningsområde och ett område med lägre specialiseringsgrad. Figur 3.6 illustrerar hur impact och specialiseringen inom svensk skoglig och skogsindustriell forskning har förändrats mellan två femårsperioder. Förändringen visas genom att pilarna indikerar vilken riktning forskningen har flyttats från jämfört med den tidigare femårsperioden ( ) och fram till den senare femårsperioden ( ). Av figur 3.6 framgår det att svensk forskning inom trä, papper och energi mellan de två perioderna har haft viss framgång när det gäller områdenas internationella vetenskapliga impact. Som figuren visar finns det i stort sett potential inom samtliga forskningsområden, som alla ligger högt på antingen specialisering eller på impact. Det är dock inte lika enkelt att utnyttja potentialen för alla åtta områden eftersom det för de områden som har haft en tillbakagång på både specialisering och impact kräver lite extra. Detta extra skulle kunna utvecklas genom att utöka internationella forskningssamarbeten. 12 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

13 Specialisering (antal publ.) relativt till OECD Specialisering (antal publ.) relativt till OECD FIGUR 3.5 Svenska skogliga och skogsindustriella publikationers ämnesnormaliserade impact (antal citeringar pr. publikation) och specialisering (antal publikationer), ,75 1,50 Textil/Sverige Fiber/Sverige 1,25 Papper/Sverige Komposit/Sverige Energi/Sverige Kemi/Sverige 1,00 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 0,75 Skog/Sverige Impact (antal citering pr. publ.) relativt till OECD Trä/Sverige Källa: DAMVAD 2015 Note: Benchmark är OECD-länderna. Data från år För mer information om metoden hänvisas till appendix 5, avsnitt FIGUR 3.6 Ändringar i svenska skogliga och skogsindustriella publikationers ämnesnormaliserade impact (antal citeringar pr. publikation) och specialisering (antal publikationer), under perioden och ,75 Textil/Sverige 1,50 Fiber/Sverige 1,25 Papper/Sverige Skog/Sverige Kemi/Sverige 1,00 Energi/Sverige 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 Komposit/Sverige Trä/Sverige 0,75 Impact (antal citeringar pr. publ.) relativt till OECD Källa: DAMVAD 2015 Note: Benchmark är OECD-länderna. Data från år För mer information om metoden hänvisas till appendix 5, avsnitt INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 13

14 Specialisering (antal publ.) relativt till OECD Figur 3.7 illustrerar hur de närmaste konkurrenterna är placerade på samma åtta forskningsområden relativt till OECD-genomsnittet. Figuren visar endast de forskningsområden som har en relativt hög grad av både specialisering och impact. Figuren visar att svensk forskning inom områden som exempelvis kompositmaterial skulle kunna dra nytta av att samarbeta med forskningsinstitutioner i länderna i mini- EU och/eller med institutioner i Japan. Då skulle svensk forskning kunna dra nytta av den höga graden av specialisering och samtidigt bidra med att svensk forskning på detta område håller en hög internationell kvalitet. Figur 3.7 är därmed ett bra verktyg för att identifiera potentiella internationella samarbetspartners. FIGUR 3.7 Svenska och benchmarkländernas publikationer ämnesnormaliserade impact (antal citeringar pr. publikation) och specialisering (antal publikationer) relativt till OECD, ,65 Komposit/Japan 1,55 1,45 1,35 Textil/Sverige Trä/Nordamerika Fiber/Sverige 1,25 Trä/Mini-EU Skog/Norden Fiber/Nordamerika Energi/Nordamerika 1,15 Fiber/Mini EU Papper/Mini-EU Skog/Nordamerika Kemi/Nordamerika Kemi/Mini-EU Fiber/Japan Komposit/Nordamerika Textil/Mini-EU Skog/Mini-EU Papper/Nordamerika Komposit/Mini EU 1,05 Skog/Sverige Papper/Sverige Fiber/Norden Kemi/Sverige Kemi/Norden Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus Note: Benchmark är OECD-länderna. Norden inkluderar inte Sverige. Mini-EU definieras som Tyskland, Frankrike, Holland och Österrike. Data från år För mer information om metoden hänvisas till appendix 5, avsnitt Energi/Sverige 0,85 Textil/Japan 0,95 1,05 1,15 Textil/Norden 1,25 1,35 1,45 1,55 1,65 0,95 0,85 Trä/Japan Kemi/Japan Komposit/Sverige Impact (antal citeringar pr. publ.) relativt till OECD 14 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

15 3.3 Forskningssamarbete nationellt och internationellt Nationell och internationell samverkan mellan forskare anses i många avseenden som en styrka för det enskilda forskningsområdet och ett ökat forskningssamarbete uppfattas ofta som en indikation på att kvaliteten på den forskning som bedrivs vid respektive institution är hög. Omvänt kan samarbete också betraktas som ett sätt att öka forskningskvalitet inom ett visst område. FIGUR 3.8 Nationella samarbeten inom skoglig och skogsindustriell forskning Skoglig och skogsindustriell forskning i Sverige kännetecknas av ett nära samarbete mellan nationella aktörer Om vi tittar på hur svenska lärosäten, forskningsinstitut och skogsindustrin samarbetar finner vi att få aktörer dominerar över de åtta forskningsområdena. Totalt finner vi 184 olika organisationer som är verksamma i skogsområdet och att de 20 största forskningsinstitutionerna mätt på antalet publikationer svarar för mer än 85 procent av den totala forskningsproduktionen. Som framgår i figur 3.8 är det svenska forskningslandskapet inom skogsområdet koncentrerat omkring de tekniska universiteten där SLU, KTH och Chalmers är de tre största. Tittar vi på hur de mindre aktörerna på området lokaliserar sig så finner vi delvis ett utökat nätverk av nationella relationer över flera forskningsområden och delvis en stark koncentration runt de nämnda forskningsinstitutionerna. Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus Note: Figurförklaring: Röda prickar = De 50 största forskningsinstitutionerna (Universitet, Forskningsinstitut och verksamheter). Streck = gemensamt författarskap. Tjocklek på strecken = frekvens i det gemensamma författarskapet. INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 15

16 Figur 3.9 visar fördelningen av nationella samarbetspartners för universiteten. Som framgår av figur 3.8 och i texten ovan är de svenska universiteten ganska aktiva inom skoglig och skogsindustriell forskning. Bilden blir tydligare när vi studerar hur universitetens samarbetspartners är fördelade. Överraskande är andelen artiklar skrivna i samarbete mellan flera svenska universitet relativt liten och i vissa fall mindre än andelen artiklar som framställts i samarbete med andra aktörer, såsom företag, forskningsinstitut, myndigheter och frivilligorganisationer. En förklaring till detta kan vara en fragmenterad universitetsmiljö, dvs. många mindre miljöer som inte samarbetar i särskilt hög utsträckning med varandra men i de fall då samarbete sker då omfattar det också minst en annan aktör. Svensk skoglig och skogsindustriell forskning kännetecknas av en låg nivå av internationellt samarbete Den allmänna bilden av svensk skoglig och skogsindustriell forskning är att området har en relativt låg grad av internationalisering jämfört med Sverige generellt (se figur 3.10) trots att en del av de mer specialiserade forskningsområdena såsom Kemi och Komposit expanderat den genomsnittliga samarbetsfrekvensen. En del av den relativt låga internationaliseringsgraden på totalt 41 procent för alla åtta områden kan förklaras genom skillnader i traditioner för internationellt samarbete på områdena. Till exempel är det inte troligt att det inom traditionell skogsdrift och vid tillverkning är samma behov eller efterfrågan på internationella samarbetspartners som det är naturligt att finna på de högteknologiska områdena såsom komposit och kemi (se figur 3.11). FIGUR 3.9 Andel vetenskapliga artiklar inom svensk skoglig och skogsindustriell forskning som sker i samarbete mellan olika typer av aktörer 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16% 25% 20% 27% 13% 20% 57% 62% 60% 33% 18% 25% 23% 23% 22% 39% 38% 11% 15% 49% 52% 54% 50% 47% Skog Trä Energi Fiber Kemi Komposit Textil Papper Svenskt universitet i samarbete med andra* Svenskt universitet i samarbte med ett annat svensk universitet Svenskt universitet ensamt Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus Note: *) Andra = Verksamheter, Forskningsinstitut, offentliga organisationer och NGOs 16 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

17 FIGUR 3.10 Svenska skogliga och skogsindustriella publikationer med och utan internationell medförfattare, % 80% 60% 40% 20% 0% 54% 57% 46% 43% Skoglig forskning Skogsindustriell forskning Ingen internationell medförfattare 49% 51% Sverige generellt Trots den i jämförelse lägre internationaliseringsgraden finner vi att den geografiska spridningen av det faktiska internationella samarbetet är som förväntat, där centraleuropeiska och amerikanska partners utgör en relativt stor del. Den allmänna bilden illustreras i figur 3.12 och visar att de nordiska länderna spelar en viktig roll i internationaliseringen av svensk skoglig och skogsindustriell forskning. Siffrorna visar att det största enskilda land som agerar i forskningssamarbeten är Finland. Totalt sett är de nordiska länderna i särklass den största aktören och står för ungefär hälften av alla internationella samarbetet. Internationell medförfattare Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus FIGUR 3.11 Internationaliseringsgrad i svenska skogliga och skogsindustriella publikationer fördelat efter forskningsområde 100% 90% 80% 70% 54% 61% 59% 58% 50% 47% 63% 63% 60% 50% 40% 30% 20% 46% 39% 41% 42% 50% 53% 37% 37% 10% 0% Ingen internationell medförfattare Minst en internationell medförfattare Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 17

18 FIGUR 3.12 Internationella samarbetspartners för svensk skoglig och skogsindustriell forskning, Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus Note: Figurförklaring: Blå cirklar = placeringen av de 50 viktigaste internationella samarbetspartnerna (Universitet, Forskningsinstitut och verksamheter). Storleken på cirkeln anger samarbetsfrekvens. Den relativt låga nivån av internationellt samarbete inom skogsområdet förtydligas ytterligare när vi jämför med andelen publikationer med internationella medförfattare för de fem mest aktiva universiteten på skogsområdet (figur 3.13). Här finner vi ett genomsnitt på 54 procent och en variation mellan 48 procent för Luleå Tekniska Universitet och 62 procent för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som på samma gång är den enskilt största aktören inom skoglig och skogsindustriell forskning i Sverige. FIGUR 3.13 Fördelning av publikationer av internationella medförfattare från de fem mest aktiva svenska universiteten verksamma inom skoglig och skogsindustriell forskning Organisationens namn Andel publikationer med internationell medförfattare Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 62 % Lunds universitet 56 % Kungliga Tekniska högskolan (KTH) 55 % Chalmers tekniska högskola 51 % Luleå tekniska universitet 48 % Källa: DAMVAD 2015, baserat på data från Scopus Note: Topp 5 svenska universitet som är aktiva inom skoglig och skogsindustriell forskning är identifierade genom att räkna hur många gånger en forskare från respektive universitet visas som författare till en publikation inom skogsområdet. 18 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

19 3.4 Tätt och nära samspel med industrin Forskningssamarbete mellan universitetsforskare och verksamheter har under de senaste åren kommit alltmer i fokus. Detta beror på ett växande politiska intresse för att universiteten ska skapa samhällsekonomiskt värde utöver att bidra med forskning av hög kvalitet och kandidater (se till exempel Mark M., Norn M.T. och Jensen R.L., 2015). Denna studie påvisar bland annat att företag med universitetssamarbeten upplever positiva effekter på produktivitet och sysselsättning som ett direkt resultat av samarbetet. FIGUR 3.14 Andel sampublikationer mellan lärosäten/forskningsinstitut och företag % 20% 15% 10% 5% 0% 14% 7% 23% Sverige topp 10* Skoglig forskning Skogsindustriell forskning Källa: DAMVAD 2015 baserat på data från Scopus Note: *) Forskningsinstitut aktiva inom områdena Engineering, Earth, Natural or Environmental Sciences. **) Vi har här reducerat tidsperioden då vår svenska benchmark innefattar perioden FIGUR 3.15 Andel sampublikationer mellan lärosäten/forskningsinstitut och företag fördelat på forskningsområden, % 90% 80% 70% 60% 50% 93% 77% 83% 71% 77% 85% 65% 62% 40% 30% 20% 10% 0% 35% 38% 29% 23% 23% 17% 15% 7% Skog Trä Energi Fiber Kemi Komposit Textil Papper Samarbete mellan universitet och företag Publikationer från universitet utan medförfattare från företag Källa: DAMVAD 2015 baserat på data från Scopus opus INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 19

20 Sett i detta perspektiv är en analys av hur den svenska skogliga och skogsindustriella forskningen presterar i förhållande till när industrin är delaktig i ett forskningssamarbete relevant. Figur 3.14 visar hur stor andel av vetenskapliga artiklar publicerade i internationella peer review tidskrifter som gjorts i ett samarbete mellan forskare från svenska universitet/forskningsinstitut och industri i Sverige. Figuren jämför forskning inom de åtta skogliga och skogsindustriella forskningsområdena med forskning publicerad inom Engineering, Earth, Natural or Environmental Sciences från de 10 mest publiceringsaktiva universiteten inom skogsområdet. Av figuren framgår det att det inom det skogliga och skogsindustriella forskningsområdet är en mycket närmare samverkan kring publiceringar än vad som annars är vanligt i Sverige inom teknik och naturvetenskapliga ämnesområden där det generellt brukar vara en hög andel sampublikationer med industrin jmf med Sverige generellt. Om vi tittar på hur samarbetet mellan universitet/forskningsinstitut och företag är fördelat över de olika forskningsområdena finner vi ganska stora skillnader (se figur 3.15). Siffrorna i figuren tyder på att det kan finnas ett samband mellan graden av samarbete och graden av involvering av internationella forskare i svensk skoglig och skogsindustriell forskning. På forskningsområdena textil och papper finner vi en internationaliseringsgrad under genomsnittet samtidigt som det är en hög delaktighet från industrin. Motsatsen visas för områdena kemi och komposit där internationaliseringsgraden är hög medan samarbetet mellan universitet och industri är under genomsnittet. Således tyder resultaten på en viss substitutionseffekt mellan industri och internationella samarbeten. En annan förklaring till variationen kan vara att de forskningsområden som fortfarande är relativt nya och som präglas av experimentell idéutveckling och därför kräver ett tätt samarbete mellan forskare och industri for att utnyttja de tekniska möjligheterna. 20 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

21 4 Forskningsfinansiering Detta kapitel syftar till att besvara vilka forskningsområden som prioriteras i forskningsfinansieringen till svenska aktörer inom skoglig och skogsindustriell forskning. Fokus ligger på det svenska deltagandet i EU:s sjunde ramprogram (FP7). FP7 ger stöd till forskning inom utvalda prioriterade områden och syftet är att göra EU till världsledare inom dessa. FP7 är öppet för olika typer av organisationer: universitet och högskola, små, medelstora och stora företag, forskningsinstitut, kommuner och landsting, myndigheter och nationella forskningsfinansiärer, enskilda forskare med flera. Förutsättningen för att delta är oftast att projektet är ett samarbete mellan flera europeiska länder. 4.1 Dataunderlag I detta avsnitt redovisar vi det svenska deltagandet i sjunde ramprogrammet med fokus på avgränsade områden som har relevans för skogssektorn. Data omfattar enbart projekt beviljade inom ramen för FP7 och redovisar endast vilka organisationer med juridisk hemvist i Sverige som tilldelats pengar från FP7. Projekt beviljade under FP6 eller andra utlysningar inom EU är således inte inkluderade. 4.2 Forskningsprojekt med relevans för skogsindustrin i EUs sjunde ramprogram När det gäller beviljade projekt med relevans för skogssektorn, har det totalt delats ut 497 miljoner euro från EU. Beviljade projekt med minst en svensk deltagare har beviljats 275 miljoner euro. När det gäller Sverige generellt beviljades svenska organisationer totalt 1,7 miljarder euro, motsvarande runt fyra procent av den totala budgeten för FP Svenskt deltagande Totalt har 166 projekt med relevans för skogssektorn beviljats medel från FP7 mellan Svenska organisationer har i varierande utsträckning, deltagit i drygt 30 procent av projekten. Svenska organisationer som koordinatorer är betydligt färre, cirka 4 procent varav de flesta kommer från den akademiska sektorn. Drygt 60 svenska organisationer har deltagit i projekt under ramprogrammet. Figur 4.1 nedan visar deltagande i antal projekt uppdelat på typ av organisation. Data i detta avsnitt är hämtat från Forest-based sector Technology plattform (FTP) som innehåller en sammanställning över beviljade projekt med relevans för skogssektorn, baserat på EU-databasen CORDIS. I denna analys har vi utgått från de projekt som sorterats fram via FTP. Dessa har i sin tur kvalitetssäkrats gentemot EU-databasen, CORDIS som innehåller alla pågående såväl avslutade projekt. 1 Olivera.S, och Wefer. J., (2013), Årsbok Svenskt deltagande i europeiska program för forskning & innovation, VINNOVA INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 21

22 FIGUR 4.1 Svenskt deltagande i FP7 uppdelat på typ av organisation Forskning sinstitut 14% Annan 5% Offentlig myndighet 6% Källa: DAMVAD baserat på data från FTP FIGUR 4.2 Topp 5 svenska deltagare FP7 Organisation Sveriges Lantbruks Universitet Antal projekt Lunds universitet 7 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Chalmers 4 Kungliga Tekniska Högskolan Stiftelse 7% Företag 35% Källa: DAMVAD baserat på data från FTP Lärosäte 33% Figur 4.2 visar de fem organisationer som deltagit flest gånger i FP7. Som tabellen visar är det Sveriges lantbruksuniversitet som deltagit flest gånger följt av Lunds universitet, Sveriges tekniska forskningsinstitut, Chalmers och Kungliga tekniska högskolan. Figur 4.3. visar projekt med svenska deltagare fördelat på forskningsområde. Av de 55 projekt där svenska organisationer ingått har 32 procent varit kopplade till forskningsområdet energi t.ex. hållbara energilösningar och biomassa produktion och 26 procent kopplat till skog som t.ex. skogens ekosystem och hållbar skogshantering. Detta följt av forskningsområdena trä (18 %), komposit (7 %), fiber (7 %), kemi 5 %), textil (2 %) och övrigt (4 %). Detta indikerar att forskning inom energi är prioriterad i EU-finansiering. Här har Sverige goda förutsättningar att ytterligare utveckla samarbeten och styrka vilket visas i tidigare avsnitt där energiforskningen från Sverige endast utgör cirka 3 procent av forskningsproduktionen men att kvaliteten på den forskning som produceras, ligger cirka 49 procent över genomsnittet för OECD. FIGUR 4.3 Svenskt deltagande uppdelat på forskningsområde 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Som figuren ovan visar (figur 4.1) utgör företag 35 procent och lärosäten 33 procent av det totala svenska deltagandet. Detta följt av forskningsinstitut (14 procent) och stiftelse (7 procent), offentlig myndighet (6 procent) och andra aktörer (5 procent). I tabellen nedan har vi sammanställt topp 5 över deltagande aktörer från Sverige. Källa: DAMVAD baserat på data från FTP Note: Observera att den procentuella fördelningen är baserad på totalt 55 beviljade projekt med svenskt deltagande. 22 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

23 5 Appendix 5.1 Bibliometrisk analys Dataunderlaget i den bibliometriska analysen av svensk skoglig och skogsindustriell forskning består av vetenskapliga publikationer i internationellt erkända tidskrifter. Det bör understrykas att vi i den metod som använts för att identifiera svensk forskning inom skogsområdet har ett uttalat fokus på de skogliga och skogsindustriella områden som har en välutvecklad forskningsaktivitet och som ett led i detta publicerar i internationellt erkända tidskrifter. Analysen omfattar därför inte privat forskning som en del av deras utveckling av nya produkter, tjänster och processer genererar ny kunskap som således inte publicerar resultat i vetenskapliga tidskrifter. Trots dessa begränsningar av metoden har det bibliometriska tillvägagångssättet valts för att säkerställa att vi kan identifiera forskningsområden som har en tillräckligt robust forskningstradition för att fungera som indikatorer för hur den svenska skogliga och skogsindustriella forskningen besitter kunskapsmässiga styrkepositioner jämfört med OECD och USA/Kanada. TABELL 5.1 Keywords som används för definiering och avgränsning av skoglig och skogsindustriell forskning i Sverige Forskningsområde Skog Trä Energi** Kemi** Fiber** Textil** Komposit** Papp/papper, papersmassa Definition Logging, Forest*, Early wood, Latewood, deforestation, "Even-aged stands, "Steam treatment, lumber, Picea, Quercus, Birch, Oak, Cedar, Ash, Redwood or Pine Block 1: Tree, Wood, Timber, cellulose, Hardwood, pulpwood, softwood, fuelwood, Plywood, "ring width" Block 2: Construction OR Living OR Products or building with wood or LWW or BWW OR "Oriented strandboard*" or "Oriented strand board*" or "structur* panel*" or "glued laminated timber" or "glued-laminated timber" or glulam or "Laminated veneer lumber" or "Cross laminated timber" or "Cross-laminated timber" or "parallel strand lumber*" or "laminated strand lumber*" or "finger-jointed lumber" or (Urea w/2 formaldehyde) or (phenol w/2 formaldehyde) or (melamine w/2 formaldehyde) or fiberboard* or "Wood-based panel*" Bioenergy, "energy efficiency", "renewable energy", "renewable resources", Biomass, Biodiversity, charcoal, wood fuel, wood gas, energy crop, biogas, biofuel, biodiesel, bio-ethanol, "dimethyl ether", ethanol, "alternative fuel", "synthetic fuel", Biodiesel, Pyrolysis oil or Torrefied wood biogeochemistry, chemistry, chemical, "cell walls", plaster, synthesis, hemicelluloses or Lignin fiber, "fiber crop", "plant fiber", "Bonding ability", "Collapse resistance", "Fiber characterizations", "Fiber wall", "Fiber Lab", "fiber material", fibrillation, nanofibers or nanofibril textile, "textile fiber", woven fabric, knitted fabric, fabric property, cotton fabric, fabric construction, fabric manufacturing, fabric pile, "pile weave", yarn properties, yarn strength, fiber properties or yarn manufacturing Composite or Nanocomposite *pulp* w/3 mill*) or (kraft w/2 pulp*) or (chemic* w/2 pulp*) or (dissolv* w/2 pulp*) or (*pulp* w/3 industr*) or (pulp w/2 manufactur*) or (pulp w/2 refin*) or (*mechanic* w/2 pulp*) or (pulp W/2 paper*) or pulpwood* or (bleach* w/2 pulp*) or (pulp w/2 propert*) or (dissolv* w/2 pulp) or (pulp w/2 cook*) or (organosolv w/2 pulp*) or (pulp w/2 refin*) or (pulp* w/3 recycl*) or (chemithermomechanic* w/2 pulp) or (kraft w/2 process*) or (kraft w/2 cook*) or (kraft w/2 delignificat*) or paperboard* or "coated paper*" or "paper board*" or (paper w/3 mill*) or (paper 2/2 propert*) or papermaking or (conductiv* w/1 paper) or "copy paper" or (paper w/3 industr*) or "paper making" or "paper product*" or delignificat* or bleachabilit* or (oxygen w/2 bleach*) or biobleach* or (efc W/2 bleach* Källa: DAMVAD 2015 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 23

24 5.1.1 Avgränsning Analysen är avgränsat till att belysa vetenskapliga publiceringar under följande tio år ( ). Dessutom begränsas den till publikationstyperna: artiklar, reviews och konferensartiklar. Analysen är utarbetad så att skoglig och skogsindustriell forskning är uppdelat i åtta olika forskningsområden (se figur 5.2) som tydligt visar att områdena inte lätt begränsas till de klassiska ämnesområdena såsom jordbruk, materialvetenskap, ingenjörsvetenskap, bioteknik etc. Istället är områdena avgränsade till sökord (keywords) från de vetenskapliga artiklarna. Det finns påtagliga fördelar med denna metod och de mest centrala är: Tillvägagångssättet gör det möjligt att forskningsområdena överlappar de klassiska ämnesgränserna, vilket är relevant för skoglig och skogsindustriell forskning. FIGUR 5.1 Forskning inden for skogsområdet Källa: DAMVAD 2015 efter Teo Englund, Green Lean, KTH 24 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

25 Med denna metod är det möjligt att göra en mer exakt avgränsning, således är det möjligt att avgränsa till den del av forskningen som är relevant för skogsindustrierna. FIGUR 5.3 Keywords fibermaterial Blocksökning Block Keywords Block 1 Svensk forskning i perioden Även om tillvägagångssättet, se ovan, anses vara det mest fördelaktiga finns utmaningar med att avgränsa de åtta forskningsområdena. Den största är att separera forskningsområdena eftersom det kommer att finnas en viss överlappning när sökorden används. Detta anses dock inte vara ett stort problem i denna analys. Block 2 Block 3 Fiber material: Fiber, "fiber crop", "plant fiber", "Bonding ability", "Collapse resistance", "Fiber characterizations", "Fiber wall", "Fiber Lab or "fiber material Tree, Wood, Timber, cellulose, Hardwood, pulpwood, softwood, fuelwood, Plywood or "ring width" Källa: DAMVAD 2015 Note: Exempel på sökstrategi för fibermaterial FIGUR 5.2 Sökstrategi Block sökning Källa: DAMVAD 2015 Note: Exempel på sökstrategi för fibermaterial Den specifika avgränsningen av de åtta forskningsområdena har utarbetats med följande process: För varje forskningsområde har en bibliometrisk sökning på övergripande sökord genomförts: Tree, Wood, Forestry och Cellulose. För varje forskningsområde har en iterativ sökning av sökord genomförts på keywords angivna i de funna publikationerna. Detta ledde till en lista med sökord som godkänts av interna experter hos Skogsindustrierna Datainsamling och -behandling Den metod som beskrivs ovan används för att identifiera de vetenskapliga resultaten. Dessa ligger till grund för analyserna i kapitel 3. Analysen är avgränsad till följande publikationstyper: konferensartiklar och artikelserier (inkl. eventuella bokserier). Det innebär att analysen inte innefattar exempelvis master thesis, Ph.D thesis, tekniska rapporter, böcker, affischer eller muntliga presentationer. De utvalda vetenskapliga publikationerna har identifierats i bibliometridatabasen Scopus. Den här databasen innehåller artiklar från över tidskrifter och 5,5 miljoner konferensartiklar Använda metoder I det följande beskrivs de metoder som använts i figurer och tabeller som ingår i kapitel 3. Figur 3.1 Visar totala antalet publikationer för vart och ett av de åtta forskningsområden under perioden för Sverige, Norden (exklusive Sverige) USA/Kanada, Mini-EU (definierat som Tyskland, Frankrike, Holland och Österrike), Kina, Japan och OECD- länderna. Figur 3.2 och 3.3 Anger utvecklingen i antal svenska publikationer över tid i absoluta tal och indexerat med 2004 som INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 25

26 indexår. En publikation betraktas som svensk om minst en av författarna till artikeln tillhör ett svenskt universitet. Figur 3.4 Analyser över citering används ofta som en proxy för forskningens genomslagskraft. Citeringar är inte lika med kvalitet, men ett högt citeringstal har ofta visat sig vara korrelerat med andra kvalitetsmål 2. Dock måste man vara uppmärksam på hur olika ämnesområden använder citering och i vilken typ av dokument forskningsresultaten publiceras. Ny kunskap från Computer Science och andra tekniska vetenskapsområden blir snabbt föråldrade eftersom nyare forskning produceras, i jämförelse med andra forskningsområden. Detta innebär att de senaste publikationerna har betydligt fler citeringar än inom andra kunskapsområden, i sin tur blir dessa publikationer snabbare föråldrade 3. För att ta hänsyn till detta i analysen normaliseras citeringarna för varje forskningsområde, eftersom det annars kan ge en felaktig bild om områdena jämförs med varandra. Figur 3.5, 3.6 och 3.7 För att beräkna graden av specialisering som används i figurerna 3.5, 3.6 och 3.7, har vi för vart huvudområde tagit antalet publikationer och dividerat med totalt antal publikationer, både för skogliga och skogsindustriella publikationer och för Sverige. Detta ger siffror på hur stor procentuell andel området motsvarar har i förhållande till publikationsmängden totalt. Andelen för skogliga och skogsindustriella publikationer divideras sedan med andelen för Sverige. Denna siffra visar då graden av specialisering. Om siffran är högre än 1, betyder det att specialiseringsgraden är högre än i Sverige generellt och därmed ett område som publicerar mer än normalt. Figur 3.5, 3.6 och 3.7 är formade av de två parametrarna, specialisering på y-axeln och impact på x-axeln. I dessa figurer kan vi få en korrekt bild av hur respektive forskningsområde förhåller sig i förhållande till varandra. Storleken på bubblorna (Figur 3.5) anger hur många publikationer som har varit inom de åtta forskningsområdena. Utifrån denna visualisering är det bäst för det vetenskapliga området att placeras i den övre högra kvadranten, eftersom det betyder både hög specialisering och hög impact. Pilarna i figur 3.6 visar utvecklingstrenden för impact och specialisering inom forskningsområdet. Utvecklingen beräknas som skillnaden mellan femårsperioderna och I figur 3.7 visas placeringen av alla åtta forskningsområdena i de länder som vi har inkluderat i analysen. Figur 3.9 till 3.15 Den bibliometriska analysen av samarbete har utförts genom att använda data över författare och institution från Scopus. Eftersom Scopus data i grunden inte är standardiserad (på institutionsnivå etc.) har DAMVAD genomfört ett omfattande kvalitativt standardiseringsarbete. Standardiseringen har inkluderat standardisering av institutionens namn och land för samtliga författare från Sverige, inklusive skoglig och skogsindustriella publikationer. Till exempel blev "Ångström Laboratory" som är laboratorium tillhörande "Uppsala universitet", standardiserat till att tillhöra Uppsala universitet för att undvika att "Ångström Laboratory" framgår som en separat enhet i analysen. I de fall då en författare både är ansluten till ett svenskt institut och en annan organisation exempelvis ett utländskt universitet, kommer författaren att behandlas som enbart anknytning till den svenska intuitionen finns. Det finns endast omkring 6 procent av denna typ med dubbla adresser vilket motsvarar 2 Merton, R.K.: The matthew effect in science, Science, Volume 159, Issue 3810, 1968, Pages Se ex. Lisée, C. et al. (2008): Conference Proceedings as a Source of Scientific Information: A Bibliometric Analysis, Journal of the American Society for Information Science and Technology, 59(11): , INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM

27 en minoritet, och därför beaktas inte detta ytterligare. Det svenska dataset som används som benchmark i figurerna 3.10, 3.12 och 3.14, innehåller artiklar, där vi har kunnat identifiera en unik tillhörighet för 91 procent av författarna. Datamängdens storlek anses vara tillräcklig för att allmänna trender inte påverkas nämnvärt av avsaknaden av den sista datan. Andelen publikationer med offentligt-privat samarbete räknas i figur 3.14 och 3.15 varje gång en publikation både har en författare från ett universitet eller en forskningsinstitution och en privat verksamhet. 5.2 Forskningsfinansiering Data i detta avsnitt är hämtat från Forest-based sector Technology plattform (FTP) som innehåller en sammanställning över beviljade projekt med relevans för skogssektorn, baserat på EU-databasen CORDIS. I denna analys har vi utgått från de projekt som sorterats fram via FTP. Dessa har i sin tur kvalitetssäkrats gentemot EU-databasen, CORDIS som innehåller alla pågående såväl som avslutade projekt. Figur 4.1 Data över forskningsfinansiering har tagits fram från en förarbetad databas av Forest-based sector Technology plattform. Baserat på information om vilka organisationer som deltagit från Sverige har dessa kategoriserats av DAMVAD definierade organisationskategorier. Organisationerna har delats in i följande 6 kategorier; Lärosäte, Företag, Offentlig myndighet, Forskningsinstitut, Stiftelse och Annan. I den sistnämnda kategorin återfinns t.ex. namn på enskilda personer som inte har kunnat härledas till universitet eller företag. Figur 4.2 Topp 5 svenska deltagare är baserat på antalet gånger som respektive organisation deltagit i forskningsprojekt finansierade inom FP7. Figur 4.3 Den analys som genomförts i förhållande till projekt per forskningsområde är baserad på en systematisk och grundlig kvalitativ genomgång av beskrivning av respektive projekt. Kategoriseringen har utgått ifrån de forskningsområden som tidigare definierats som avgränsade områden för aktuell analys. I de fall då projekt har bedömts tillhöra fler än ett forskningsområde har dessa delats in i flera tillhörande forskningsområden. Nedan beskrivs tillvägagångssätt för de figurer och tabeller som använts i kapitel 4. INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM 27

28 28 INTERNATIONELLA STYRKOR DAMVAD.COM