Skåne Revidering Datum Signatur Blekinge LL Morfar Augusts anfäder LL

Transkript

1 1 Skåne Revidering Datum Signatur Blekinge LL Morfar Augusts anfäder LL En tidsresa Skåne -År Namnet Skåne tros ursprungligen ha varit Skathinawjo, som är sammansatt av orden Skathin- (skada eller farlig) och awjo (ö eller halvö). Skåne betyder alltså "den farliga halvön" och det som gett upphov till namnet är det för sjöfarten farliga sydvästra hörnet av Skåne. Sannolikt är det Skathinwjo som även gett upphov till Skandinavien. Det första omnämnandet av Skåne är från år 811 då det redan var en del av det danska riket. Under medeltiden var Skåne (med Blekinge, Halland och Bornholm) en av Danmarks tre lagsagor som hade egna lagar och landsting. Lagsagan benämndes Skåneland. Skåne var den del av det danska riket, som bekämpade den framväxande kungamakten allra ihärdigast. Inbördes strider mellan Jylland och Skåne- Själland var vanliga.bland "slagen" på nuvarande svensk mark omtalas: -"Slaget vid Foteviken år 1134" -"Slaget vid Glumstorp utanför Lund år 1142" -"Slaget vid Dösjebro år 1181" -"Slaget vid Lomma år 1183" Skånes historia kännetecknas av dess ställning som gränslandskap och det har otaliga gånger drabbats av de dansk-svenska krigen. Det första exemplet på dansksvenska strider på skånsk mark är från c:a år 1026 då en förenad svensk-norsk flotta härjade och brände i landskapet. Vid slaget vid Helge å miste många danskar livet innan den svenska flottan drog sig tillbaka till Sverige Skåneland var under :talen ett av de mest krigsutsatta områdena i Europa. -År 1500 Malmö är Danmarks näst största stad. -År 1506 Den svenske stormannen Åke Hansson Natt och Dag härjar i norra Skåne. Bränner bl. a. ner Vä. Stormannen stupar dock vid slaget vid Fantehålan i Örkelljunga. Svenskarna ingår ett förbund med Hansan att krossa Danmark -År 1511 En dansk här med kung Hans son Christian rycker från Skåne in i Sverige. Härjar och plundrar i Småland och Västergötland -År 1513 Christian II blir dansk kung. I svensk historiebeskrivning känd som Christian tyrann, i

2 2 Danmark och Skåneland känd som Christian den gode eller Christian bondekär -År Christian II gör ett försök att erövra Stockholm, vilket misslyckas. Som krav för att lämna Sverige, ställes,att gisslan överlämnas, där bl. a. Gustav Vasa ingår. -År 1520 Christian II besegrar svenskarna vid slaget vid Bogesund. Stockholm intas. Christian blir Sveriges och Danmarks kung. Kröns i Stockholms storkyrka. Ett hundratal framstående stockholmare avrättas i det som kallas "Stockholms blodbad" -År 1522 Gustav Vasa, som flytt från dansk fångenskap, leder ett uppror mot Christian II i Sverige Jylländska adelsmän gör uppror. Christian Ii går i landsflykt. -År 1530 Byggandet av Svaneholms slott påbörjas. Clas Urne anlägger på Belteberga gods i nordvästra Skåne, en botanisk trädgård för läkemedelsörter, det största i sitt slag i Norden. -År 1532 Torben Bille, som fått sitt ämbete av påven, blir Lunds siste ärkebiskop -År Det inbördeskrig, som går under namnet "grevefejden"utbryter i Danmark.Malmö, som anhängare av Christian II, kapitulerar.christian III blir kung i Danmark -År 1543 Danskar och skåningar bistår Gustav Vasa vid krossandet av det s. k. "Dackeupproret" En "häxa" bränns på bål på Kirseberga utanför Malmö. Under de närmaste årtondena avrättas totalt 38 kvinnor, åtalade för häxeri, på Kirseberga Vittskövle fästning mellan Degeberga och Åhus uppförs. Det blir Skånelands största borg. -År 1559 Den svenske kungen Gustav Vasa bryter mot fredsavtalet i Brömsebro från 1541 och rycker med sina trupper in i nordvästra Skåne. Vä bränns ned. -År 1563 Det nordiska s. k. sjuårskriget mellan Danmark och Sverige bryter ut. Svenska flottan besegras vid Öland. Enda svenska hamnen på västkusten, Älvsborg, intas av de danska trupperna. Pesten härjar på nytt i Skåneland. Enbart i s:t Petri församling i Malmö har över 1000 likringningar.

3 3 Svenske vasakungen Erik XIV ödelägger systematiskt Blekinge,"för det är bättre att ha ett öde land än ett fiendeland" Hans målsättning är, att utrota de ursprungliga invånarna i Blekinge för att ge plats åt en rent svensk befolkning. Eventuella överlevande blekingar tänker han deportera till Uppland. -År 1564 Svenska trupper rycker in i Blekinge och Skåne. I Ronneby går svenskarna bärsärkagång och "slaktar" skoningslöst 2000 människor, män, kvinnor och barn. Erik XIV skryter själv i ett brev till sitt riksråd om sin bravad att vattnet "i älven var rött som blod" och att man stack i fienderna d. v. s. den värnlösa civilbefolkningen, "som i en hop vildsvin och skonades ingen man, utan slog ihjäl alla vapenföra, så att staden blev 2000 man om halsen utom några kvinnor och barn, dem slog finnarna ihjäl" Efter massakern beger sig kungen till Sverige,sedan han beordrat "röva, bränna och ihjälslå för fäfot från Åhus till Ronneby och uppåt svenska gränsen allt levande, män, kvinnor och barn" Enligt en allmogebeskrivning till danske kungen är större delen av den manliga befolkningen i Blekinge och östra Skåne ihjälslagna och de övriga hemlösa och fullständigt utblottade -År 1568 Den skotska drottningen Maria Stuarts andra gemål James Hepburn fängslas och inspärras av kung Fredrik II på Malmöhus fästning. Erik XIV tränger på nytt in i Skåneland och ödelägger stora delar av Göinge. För första gången uppträder en motståndsrörelse i Skåneland.Efter att åter bränt ner Sölvesborg stoppas svenskarna av ett allmogeuppbåd vid Mörrumsån och tvingas dra sig tillbaka till Sverige. Hädanefter kallar svenskarna, nedlåtande, allt motstånd de möter i form av bondeskaror för "snapphanar -År Åhus, Sölvesborg Vä, och Ystad härjas åter svårt av svenskarna. Fred sluts i Stettin. Kriget slutar oavgjort, trots alla döda Mot en lösen på riksdaler får svenskarna tillbaka Älvsborg Den nuvarande huvudbyggnaden på Krapperup i nordvästra Skåne uppförs. -År Tycho Brahe upptäcker en supernova från sitt observatorium på Herrevadskloster. Sten Bille, morbror till Tycho Brahe, anlägger pappersmölla. Det blir grunden till Klippans pappersbruk. -År Slottet "Krogen " i Helsingör byggs om till slottet Kron borg,där "Hamletdramat" i sagan utspelas

4 4 -År 1581 Vasstak förbjuds i Helsingborg p. g. a. brandfaran. Stenkolsbrytning inleds i staden. -År 1584 Riksrådet Henrik Ramel,som är av pommersk härkomst, får Bäckaskogs slott som förläning av danske kungen. -År 1590 Lilla torg i Malmö anläggs. I Köpenhamn brinner häxbålen. -År1597 Tycho Brahe, som på Hven gjort sig hatad som bondeplågare, tvingas lämna ön. Under en tid vistas han i Köpenhamn innan han beger sig till Prag, där han slutar sina dagar. -År 1599 Pesten dödar tusentals människor i Danmark och Skåneland. Latinskolan i Malmö drabbas hårt, alla lärarna och de flesta eleverna dör. -År Dåliga skördar och hungersnöd i Skåneland. Året 1601 kallas "halmåret" -År 1610 På stortorget i Lund hyllas Christian IV:s son Frederik som tronföljare. Det är sista gången en dansk tronföljare hyllas i Skåneland -År 1611 Det s. k. Kalmarkriget inleds. Danskarna och skåningarna besätter Kalmar och den nyanlagda staden Göteborg. De danska trupperna härjar våldsamt i Småland. Christian IV avvisar fredsförslag och befaller att svenska krigsfångar skall huggas ner. Under midsommarnatten spränger svenskarna porten till fästningsstaden Kristianopel. Denna överrumpling blir en oerhörd massaker, de flesta invånarna män, kvinnor och barn dödas Därefter läggs staden i aska. -År1612 Svenskarna tar hämnd efter danskarnas härjningar i Småland. I Skåneland plundras och bränns hela 24 socknar. Vä jämnas med marken. Gustav II Adolf skryter själv i ett brev hur han och hans soldater "grasserat. skövlat,bränt och ihjälslagit alldeles efter egen vilja" I Vittsjö besegras svenske kungen av skånska trupper. Älvsborg intas åter av danskarna. -År 1613 I Knäred södra Halland sluts fred. Sverige får avstå Finnmarken samt får betala 1 miljon riksdaler för Älvsborg. -År 1614 Kristianstad får sina stadsrättigheter av Christian IV.

5 5 -År 1618 Trettioåriga kriget bryter ut. Till början ett krig mellan den katolske tyske kejsaren och olika protestantiska furstar. Utvecklas till ett alleuropeiskt krig med Sverige och Danmark inblandade. -År1623 Danmark säger upp avtalet om tullfrihet för svenska fartyg i Öresund -År 1629 Christian IV och Gustav II Adolf förhandlar på Ulfsbäcks prästgård. Den svenske kungen vill ha med danskarna i ett krig mot katolikerna. Får inget gehör för detta. Slottet Kronborg i Helsingör återuppbyggs efter brand. Sandsten hämtas från ett nyöppnat sandstenstag vid Sofiero. -År 1632 Svenske kungen Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen -År 1643 Utan krigsförklaring angriper svenskarna Danmark. Den svenske generalen Lennart Torstensson rycker in i Danmark, som redan befinner sig i krig med Nederländerna. Holstein erövras av svenskarna. -År 1644 En svensk här under ledning av fältmarskalk Gustav Horn angriper Skåneland. Malmö lyckas hålla stånd. Lund, Landskrona och Helsingborg erövras medan Ystad plundras -År 1645 Danskarna lyckas häva belägringen av Malmö. Horn och hans trupper förföljs norrut men samtidigt vinner Sverige ett sjöslag mot Danmark i Fernenbelt. Fred sluts igen I Brömsebro. Åtta dagar före freden bemyndigar svenska regeringen Gustav Horn att "nyttia landet" eftersom "Wih thet Qvittera(lämna) måste" M.a.o. "skövla allt, tiden är knapp" Danmark får avstå Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel. -År 1648 Trettioåriga kriget upphör. Frederik III blir ny dansk kung, den siste i Skåneland. -År 1654 Drottning Kristina avsäger sig den svenska kronan. Kusinen Karl X efterträder -År 1655 Ny pestepidemi. I Köpenhamn dör en tredjedel av invånarna. I Simrishamn utplånas nästan hela befolkningen.

6 6 -År 1657 Danmark förklarar Sverige krig, när svenske kungen Karl X Gustav har händerna fulla med brinnande krig i Polen. Förmodligen gör man det i preventivt syfte, för att förekomma svenskarna som man tror skall börja krig mot danskarna efter Polenkrigen. Karl X Gustav avbryter polenäventyret, tar med ilmarsch sin här till Danmark och intar Jylland och Fyn. En enastående bedrift som imponerar på dåtidens furstar. I Skåneland rycker en svensk här på 3000 man in från Halland. Friskyttar och danskskånska ryttare driver fienden över den svenska gränsen. Efter att en ny svensk här gått över gränsen vid Markaryd driver danskarna, under ledning av kung Frederik, tillbaka svenskarna. -År 1658 Medan det dansk-skånska läget är gynnsam för Skåneland är den minst sagt bedrövlig västerut. Svenskarna tågar över lilla Bält sedan även vädergudarna lämnat danskarna i sticket. Efter plundring av Odense och Nyborg fortsätter färden över stora Bält. Nakskov, Roskilde, Nästved och Nyköping plundras. Karl X Gustav står snart utanför Köpenhamns portar. Vid fredsförhandlingar kräver Sverige att Danmark lämnar ifrån sig Skåneland, Mön, Saltholm, Hven,en del av Jylland, Island och hela Norge. Svenskarna får inte genom dessa krav. När freden stadfästs i Roskilde erhåller Sverige den urgamla danska landsdelen Skåneland samt Bohuslän och Trondheims län i Norge. Efter c:a 800 år av dansk tillhörighet blir Skåneland, från att ha varit en central del av Danmark, en perifer landsdel i Sverige. Den 15:e mars landstiger den svenske kungen i Helsingborg för att inspektera sitt nyerövrade land. Han tas emot på kajen av bl. a. av Danmarks förre biskop i Lund,vilken med svulstiga rader på latin, hälsar honom välkommen. Bläcket har knappt hunnit torka på fredsavtalet, innan Karl X Gustav,utan krigsförklaring, ånyo anfaller Danmark för att lägga hela landet under svensk välde. I strid med fredsfördraget har svenske kungen låtit sina trupper stå kvar i Danmark och i ett brev till presidenten i svenska stadsrådet Mathias Björnklou förklarar han att han avser att göra ett försvenskat Malmö till huvudstad i sitt nya storskandinaviska rike och bli en mäktig furste. Staden Korsör intas den 7:e augusti och plundras på allt där finns. Den 8:e augusti intas staden Roskilde som bl. a. får stå för underhållet av den svenska överklassen och hovet. Ringstedt erövras den 10:e augusti, varvid man hånfullt avvisar förslag till fredsförhandlingar Karl X Gustav marscherar istället till Köpenhamn och försöker be tvinga staden med kanoneld. Fästningen Kronborg erövras och plundras i september, och då får svenska

7 7 drottningen Hedvig Eleonora ta över Frederik II:s tronhimmel, det dyrbaraste väveriarbete som någonsin utförts i Norden. Drottningen "turistar" runt i Danmark och förser sig med guld, silver och dyrbarheter i all oändlighet Kungaparet och de förnämaste av adeln tar för sig, så att man idag måste åka till Stockholm eller Uppsala för att finna bl. a. första utgåvan av Jydske Lov, Roskilde bispernas Jordebog samt åtskilliga andra danska kulturskatter. I slutet av oktober kommer en holländsk flotta och bryter den svenska blockaden av Köpenhamn. Detta år ett streck i räkningen för den svenske kungen, men han vägrar ingå fredsförhandlingar. I mitten av november tillintetgörs hälften av de svenska trupperna på Fyn av förenade tysk-danska trupper. Bornholmarna, förstärkta med skånska och blekingska friskyttar,tvingar ut svenskarna från Hammershus. Bornholm blir fritt från svenskar. I samma veva återerövras för Danmark, Trondheims län av norrmän. -År 1659 Svenskarna beslutar att storma Köpenhamn natten till den 11:e februari. Efter hårda strider drivs svenskarna på flykten och på morgonen ligger 3000 blodiga lik på Köpenhamns vallar. -År 1660 Fred sluts i Köpenhamn efter en lång rad av motgångar för svenskarna, bl. a. har svenskarna misslyckats i ett anfall på Norge från Bohuslän. Efter alla svidande nederlag har Karl X Gustav dragit sig tillbaka och dött i Göteborg, endast 38 år gammal. Men ändå får, enligt fredstraktaten, Sverige behålla Skåne, Blekinge och Halland eftersom Danmarks allierade tycker att Skåneland skall bli i svenska händer så att Öresund blir ett internationellt vatten. Danmark får behålla Bornholm. Severin Kjaer berättar, att då kriget är slut på de danska öarna ser det ut som dödens ängel gått genom landet. Hela byar ligger öde. Döda människokroppar ligger ute här och där och djur kalasar på deras kvarlevor Länen i det gamla Skåneland får nu känna av ockupationen. I samband med fredsbrottet den 8:e augusti 1658 konfiskeras alla de gods i forna Skåneland, som inte avlägger hyllningsed till den svenske kungen. Detta utgör cirka 2/3 av godsbeståndet som nu förlänas till den svenska högadeln. I januari 1659 utfärdas förbud mot att skånska ryttare antas vid regementena. Det skall vara pålitligt folk av svensk härkomst men skall underhållas av skånska bönder. I Kristianstads län och Blekinge utskrivs 558 bönder till militärtjänstgöring varvid endast 445 infinner sig Resten ansluter sig till "snapphanerörelsen"

8 8 -År 1661 De svenska myndigheterna avskedar mängder av präster som vägrar predika på svenska. I februari upprättas "dödslistor" av svenska ockupationsmakten. Motståndsmännen beskrivs som "slemma skälmar, mördare och "rebeller. Alla som hyser någon "snapphane" eller" deras anhang" skall avrättas -År 1662 Skåningar tar plats i Sveriges riksdag. Självstyrelseprincipen för Skåne enligt fredstraktaten vinner laga kraft. -År 1664 Årets svenska riksdag beslutar att svenska ryttare får arvsrätt på de gårdar de är inkvarterade i. Vid bondens död får de tillträda halva hemmanet. Änkan får på nåder behålla andra halvan men när hon dör skall även denna del gå till ryttaren. Ofta slår ryttaren ihjäl bonden och kommer på så sätt över gården. -År 1667 I en rapport från Wismar under våren omtalas att de tvångsutskrivna skånska adelsknektarna rymmer i hoptals från sina kompanier. De sägs vara "odugliga till exercis" och arbete och dessutom opålitliga. -År 1668 Lunds universitet invigs. Malmö recess dikterar att Skånes unga skall studera på svenska skolor. Inget kommer att bli så betydelsefullt för försvenskningen som detta universitet. -År 1669 Erik Dahlberg blir kommendant i Malmö och ger order om nya befästningsarbeten. -År 1673 Tyska kyrkan i Falsterbo konfiskeras och raseras av svenska kronan. -År 1675 Danmark- Norge förklarar krig mot Sverige och det s. k. skånska kriget inleds. Samma år kröns Karl XI till Sveriges kung i Uppsala. -År 1676 Christian V landstiger vid Råå med man. Helsingborg Landskrona och Kristianstad erövras av danskarna. På fästningen Kärnan i Helsingborg hissas,på en mast, Dannebrogen, en enorm flagga, 17 m lång och 7m hög. Detta för att visa ut över Öresund, vilka som styr i staden. Utanför Halmstad besegras de framryckande danskarna av svenska trupper. I Loshult lyckas snapphanarna stjäla hela den svenska krigskassan, riksdaler. Friskyttekårer upprättas av danskarna.

9 9 Gotland återerövras av danskarna, vilka hälsas som befriare. Kristianopel överlämnas till danskarna liksom Karlshamns kastell. Svenska hären återvänder till Skåne med man. Den stora hären har inte med några livsmedel. Därför beordras bönderna i Fagerhult att släppa ut sina får och svin som föda till soldaterna. Christian V härjar Skåne stort från sitt brohuvud i Landskrona. I december står slaget vid Lund,det blodigaste slag som utkämpats i Norden. Cirka stupade. Sverige tillskrivs segern. Tacksägelsegudstjänst för Sverige beordras i alla skånska kyrkor. På nyårsafton kapitulerar Helsingborg efter underhandlingar med villkoren att besättningsstyrkan på 300 man skall få fri lejd till Köpenhamn. Villkoren bryts, svenske kungen bestämmer istället att besättningen skall marschera till norska gränsen för att därifrån ta sig till Själland. Efter ett halvårs vandring når de överlevande, 154 stycken, gränsen, efter stora lidanden -År 1677 Danskt försök att storma Malmö misslyckas. Svenskarna belägrar Kristianstad. En svensk styrka på 800 man misslyckas med att inta Karlshamn. Enligt en kunglig svensk order skall alla skånska adelsmän deporteras till Sverige. De adliga väljer istället att fly till Danmark. Deras gods förlänas svensk adel. Kristianopels fästning överlämnas till svenskarna efter löfte om fri lejd för besättningen. Löftet bryts, friskyttar förs till "Stejlelyckan" där deras armar, ben och bröstkorgar krossas. De återstående danskarna får, precis som i Helsingborg,marschera till norska gränsen. Karlshamn belägras av svenskarna. 200 danska dragoner och ett bondeuppbåd på 600 man sänds till Karlshamns undsättning. Uppbådet möter svenska trupper vid Asarums bro. De oövade bönderna är chanslösa mot svenskarna. Karlshamns skans faller i svenskarnas händer. Efter känt manèr tvingas besättningen marschera till norska gränsen, dock med längre omväg inåt Sverige. Det svenska riksrådet Gyllenstjerna sänder en kallelse till folket i upproriska socknarna Gammalstorp, Jämshög och Näsum att möta vid prästgården i Mörrum men istället reser bönderna ett nytt uppbåd och vid Asarum utspelas ett nytt blodbad. Bönderna blir slagna,bl. a. hängs 12 "snapphanar" upp i fötterna vid vägen. Karl XI utfärdar en order om att för varje svensk soldat som dödas av snapphanar skall var tredje bonde i samma socken hängas. En speciell "snapphanedomstol " inrättas som får till uppgift att döma (infångade eller påstådda ) snapphanar. De infångade dör efter svår tortyr. Efter ett besök i Jämshög skriver riksrådet Gyllenstjerna att vägarna från

10 10 Kristianopel till skånska gränsen är kantad av steglade, spetsade och upphängda "snapphanar" Gyllenstjerna ger sig ut på en edkrävarresa genom nordöstra Skåne och Blekinge, där nejdens befolkning tvingas svära på att döda eller infånga omkringströvande motståndsmän. Kristianstads danska försvarare öppnar portarna när de undsätts efter belägring. Dansk segerpredikan och tacksägelser hålls i Heliga Trefaldighetskyrkan. Danskarna vinner ett stort sjöslag mot svenskarna i Köge bukt. I mitten av juli står ett stort slag vid Landskrona, som slutar med svensk seger danskar och skåningar samt 2000 svenskar stupar. Fruktansvärd hetta på slagfältet denna dag. -År 1678 I januari arkebuseras den skånske adelsmannen Jörgen Krabbe på Malmö Stortorg för sitt umgänge med "fienden" Bakom dödsdomen ses också att han som innehavare av slottet Krageholm inte vill sälja detta. Kristianstad faller för svenskarnas belägring. Karl XI utfärdar ett pardonsplakat där han erinrar "vore undersaattare" i Skåneland om att hans tidigare plakat inte vunnit "tillbörlig respect" eftersom "deriss ondskab" fortsatt som förut. Danskarna ger order om att "snapphanarna" skall resa upprorsfanan i hela Malmöhus län. Slottet Hovdala bränns ner av "snapphanar" I maj intar 700 danska ryttare Borgeby slott.125 svenskar tas till fånga innan slottet sticks i brand. Ystad plundras av danskarna. I juli landstiger dansk trupp vid Pukavik i Blekinge och bränner Mörrums bro för att gå vidare och bränna i Karlshamn, vilket misslyckas. En borgare, som varit vägvisare för den danska truppen bränns levande på bål. Danska trupper bränner och härjar i Lund. Generalguvernör Sperling utför en utrensning av Lunds förvaltning och sätter in "rikssvenskar" på alla platser. Under ett riksmöte förklarar svenske kungen att skåningarna snabbt måste vänja sig av med danska seder och bruk för att "mista kärleken till Danmark" -År 1679 I slutet av januari dödas friskyttekaptenen lille Mads vid Blentarp. Hans kvarlevor begravs på Blentarps kyrkogård av friskyttar. När svenskarna får vetskap om detta grävs kistan upp och kroppen steglas i kistan. Den svenske generalmajoren Lybecker skriver i augusti en rapport till den svenske kungen att han utrotat alla "snapphanar" i Gammalstorp, Jämshög, Näsum, Oppmanna och Vånga.

11 11 Fredsmöte i Lund under överinseende av diplomater från Frankrike och tyska Sachsen. Kriget har slutat i stort oavgjort. Franske kungen Ludvig XIV, lierad med Sverige, dikterar villkoren. Danmark tvingas att till Sverige återlämna alla de territorier som erövrats under kriget. Traktat om självbestämmande från freden 1658 skall dock gälla. Skåne är totalt utplundrat -År 1680 Sverige bygger sin nya örlogsstation som flyttats från Stockholm till blekingska Karlskrona. Eftersom flottan behöver fler båtsmän som kunde tjänstgöra på skeppen än vad omlandet kunde erbjuda, beordrade Karl XI att 1350 finländare med familjer skulle tvångsförflyttas till Karlskrona. Detta bidrog i hög grad till försvenskningen av Blekinge. "Rikssvenska " borgmästare installeras i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Ystad. Endast centraltornet av Kärnan i Helsingborg blir kvar, resten av fästningen rivs. En stor svensk flagga hissas på tornet. En ryktbar snapphaneledare Caspar Due grips och spetsas levande. Biskopen utger en altarbok som rättesnöre för de skånska prästerna, "Guds ord, på ren och oblandad svenska". Ibland gör församlingen prästernas svenska ord ohörbara genom att stampa i golvet eller föra oväsen. -År 1681 Under det s. k. Karlshamnsmötet i början av augusti ogiltigförklarar Karl XI ensidigt den skåneländska självbestämmanderätten. En särskild kommission skall rannsaka präster, studenter och klockare som visat olydnad under kriget. I första hand skall "infödda svenska bönder" insättas på ödegårdar. Samtidigt skall "svenska drängar" i Skåne befrias från militärtjänst medan skånska ynglingar skall utskrivas till krigstjänst på andra sidan Östersjön. Barn skall lära svenskt ABC och den svenska katekesen. De skall vid högmässans slut sjunga "Gud gifve konungh Carl och vår nådiga öfverhet Frijd och gått regimente" Förbud mot danska böcker och skrifter införs. "Järnridån" och förbudet mot dansk litteratur kommer att hållas i kraft ända till mitten av 1800:talet. -År 1682 Karl XI:s namnchiffer sätts upp på kyrkorna för att visa vem som regerar i Skåne. Den 430-åriga stadsrätten upphävs i Skåne och ersätts med svensk lag. Alla lärare vid Lunds universitet är nu "rikssvenskar" Ett krutbruk öppnas i Torsebro utanför Kristianstad, för att förse den svenska krigsmakten med krut.

12 12 I Loshult avrättas de "sista snapphanarna" -År 1683 Alla viktiga brev och handlingar, inkl. Lunds domkyrkas arkiv, forslas till Stockholm. Den som inte vill lära sig svenskt ABC och katekesen får böta. 6 öre silvermynt första gången och därefter blir det fördubblade summor för varje uteblivelse. Valet står till slut mellan svenskan eller att gå från hus och hem. -År 1693 Generalguvernör von Asheberg tar upp etnisk rensning för den slutliga försvenskningen i sin paragraf 5 : "att det vore rådligast det man de gamle inbyggarna på varjehanda sätt utrotade och hellre äga ett öde land än med så många malcontanter (missnöjda) uppfyllt, till dess man efter handen med nya inbyggare uppe från landet igen populera ( befolka) kunde" -År 1697 Prästen i Kågeröd, Sten Jakobsen, skriver boken "Den Nordiske Kriigs Krönicke" om nordiska kriget Han är den siste som skriver på danska i Skåneland. Eftersom dansk-skånska böcker och skrifter är förbjudna i Skåneland publiceras boken först år I boken ger författaren både den svenske och danske kungen skulden för de lidanden som skåningarna fått utstå under kriget. Slottet Tre Kronor i Stockholm brinner och därmed går också de flesta viktiga skåneländska medeltidsdokument, som svenskarna rövade bort år 1683, upp i rök. Resten av de viktiga dokumenten ruttnar sedan bort när man glömt dom under en trappa. Karl XI dör i magcancer -År 1700 Köpenhamns befolkning består nu till 24 % av flyktingar från Skåneland. Karl XII landstiger, utan krigsförklaring, med man mellan Kraagerups herrgård och Tipperups by på Själland. Danskarna besegras vid Humlebeck. Karl XII anfaller Köpenhamn. Men han mister den engelsk-holländska flottans hjälp och Karl XII tvingas, till sin stora besvikelse,dra tillbaka sin styrka. Vid freden i Traventhal görs inga landavträdelser. -År 1707 Skånska bönder tvångsutskrivs till den svenska krigsmakten. På Karl XII 25.årsdag startar brunnsdrickningen vid Ramlösa. -År 1709 Under hösten, skriver Kronborgs kommendant, att han observerat stora skaror av män, kvinnor och barn som tagit sig över sundet till Danmark nattetid. Efter att Karl XII förlorat halva sin här vid Poltava ser danskarna sin chans att återfå

13 13 sina tidigare landområden danska soldater landstiger vid Råå. Den skånska allmogen är vänligt inställd till danskarna. Bristen i ekonomin gör dock att leverans av varor till de danska trupperna avtar, vilket i sin tur medför att disciplinen försämras. Svenskarna drar sig tillbaka med sina få pålitliga soldater. Svenskarnas reträtt innebär ständiga skövlingar och våldsamheter mot den skånska civilbefolkningen. -År 1710 Danskarna intar hela Skåne med undantag för Malmö och Landskrona och har i blixttempo lyckats nå ända till Karlshamn i Blekinge, där den svenska flottan ligger infrusen. De tvångsutskrivna skåningarna rymmer i hoptals för att värvas i den danska armen. Efter att ha gått västerut igen går danskarna i kvarter i Kristianstad. Med sig har man bl. a. 347 blekingska båtsmän, vilka vill gå i tjänst i den danska flottan. Magnus Stenbock, (staty i Helsingborg) bryter in i Skåne med man, däribland ett skånskt regemente, vilket mest består av inflyttade svenska "skåningar" De danska trupperna har dragit sig tillbaka till Helsingborg och består av man. Kavalleriet är starkt underlägset det svenska. I trakterna kring Ringstorp utanför Helsingborg står det slag som skall avgöra Skånes framtid. Efter fyra timmars strid står Stenbock som segerherre på valplatsen och kring honom ligger mer än dödade eller sårade soldater, av vilka tillhör den den danska armen. Efter segern låter den svenska ockupationsmakten prägla "segermedaljonger" i silver i propagandasyfte. En av dom är allegorin " Ryktet", en kvinnoskepnad som blåser i basun. I handen bär hon ett baner med texten "SCANIA LIBERATIA" (Skåneland befriat) De sista danska soldaterna lämnar den 5:e mars Helsingborg och det danska kavalleriets hästar ligger slaktade i tusental på gatorna. Den proviant man inte kunde ta tillbaka över Öresund har man också spridit på gatorna så staden har förvandlats till en stor, stinkande soptipp. Under hösten kommer också pesten till Skåne och Blekinge.Folk dör i massor. Särskilda begravningsplatser inrättas överallt i socknarna, svepningar får inte användas, gravöl och onödiga folksamlingar förbjuds -År 1711 På sommaren 1711 skriver Göran Skytte: "På 50 år som jag varit här i Skåne, har jag aldrig sett armodet och eländet så stort" Prosten i Karlshamn och Asarum, Olaus Orstadius, inviger den 23:e februari 1711, den nya pestkyrkogården utanför staden Karlshamn. Trots förbudet att begrava dom som dött av pesten på den ordinarie kyrkogården, åtlyddes inte detta förbud. O: T: Hult skriver, att från både smittade och osmittade hus strömmade anhöriga ut. Sedan bar de tillbaka de begravda liken in i staden och satte dem på kyrkogården "under stort larm",även sådana lik som "i åtta dagar eller mer" hade hållits gömda i husen

14 14 -År 1713 Magnus Stenbock, som nu blivit befälhavare för de svenska trupperna i Pommern tas till fånga av danskarna. Spärras in på Fredrikshavns kastell, där han sitter till sin död År 1719 Sverige upplöser det skånska generalguvernementet, helt i strid med tidigare fredstraktat och Skåne blir ett landskap som alla andra i Sverige. Under de senaste 60 åren ( ) beräknas Skånelands befolkning ha minskat med 38 % till följd av massavrättningar, tvångsutskrivningar, flykt till Själland, hungersnöd och sjukdomar. -År 1720 Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Stockholm. Sverige tvingas avstå från tullfrihet i Öresund och skall ersätta de danska förlusterna i kriget med riksdaler. -År 1721 Skånska önskemål om platser i Skånska Kommissionen avvisas. Endast "rikssvenskar" tillåts sitta där. -År 1721 Christina Piper övertar Andrarums alunbruk och gör det till Skånes största industri. -År 1727 I ett domstolsutslag i Trelleborg omnämns att ett antal ungdomar döms för att ha farit runt i staden med släde samt avlossat gevärsskott. Bland annat har man ofredat ryttmästare Erik Skog. BLEKINGE -År1728- Blekinges namn kommer från ordet blek, som betyder "glänsande, stilla, lugn". Antagligen syftar namnet på det lugna och stilla vattnet i den breda fjärden mellan Listerlandet i väster och Torhamn i öster. Blekinge tillhörde,liksom Halland och Bornholm, Skånes lagsaga fram till svenskarnas erövring Blekinge blev efter 1683 ett eget län. Kristnandet av Blekinge anses ha skett år av biskop Egino. Enligt kyrkohistorikern Adam av Bremen gick det till på följande sätt: " Folkstammar vanns av denne biskop för Kristus, de som ännu var hängivna till avgudadyrkan, framförallt det vilda folkslag som kallas blekingar samt de som bor på ön Holm (Bornholm), granne till götarna. När de hörde hans predikningar sägs de

15 15 alla ha rörts till tårar och visat ånger,så dom slagit sönder sina gudabilder och tävlade om att bli döpta. Biskopen uppmanade dem att bygga kyrkor samt friköpa fångar, som det fanns många av i dessa trakter." Blekinge tillhörde, liksom Skåne,Danmark under c:a 800 år, innan Sverige, genom krig, ockuperade landskapet Ett avbrott under dessa 800 år var när danske kungen Valdemar Atterdag överlämnade landskapet till svenske kungen Magnus Eriksson. I övrigt har landskapet härjats av krigets fasor liksom övriga gränslandskap i Skåneland. Den äldsta staden i Blekinge är Ronneby, som nämns redan En mindre stad, Avaskär, som omtalas 1350 och som existerade till 1600, då fästningsstaden Kristianopel anlades. Staden Kristianopel förstördes,för sista gången,under skånska kriget 1677 och återuppbyggdes aldrig. Sedan Blekinge blivit svenskt 1658 grundades två nya städer, Karlshamn 1664 och Karlskrona För att gynna Karlskrona tvångsförflyttades Ronnebys borgare till denna nya stad. Sveriges örlogsstation låg under dansktiden i Stockholm. Efter erövrandet av Skåneland diskuterades en förflyttning till denna del av Sverige. Förflyttningen motiverades med att man tidigare kunde komma till sjöss på våren då isen fortfarande låg kvar i den tidigare örlogsstationen. Valet av örlogsstation föll på Karlskrona sedan förslag av Landskrona och Karlshamn förkastats. År 1680 grundades denna örlogsstation. Eftersom flottan behövde fler båtsmän än vad omlandet kunde erbjuda beordrade Karl XI att finländare med familjer skulle tvångsförflyttas till Karlskrona. Detta bidrog i hög grad till försvenskningen av Blekinge. -År 1756 Berättelse från resa genom Blekinge,år1756 av Anders Tidström (elev till Carl Linne`) September 4. Den 4 September 1756, resan österut från Getaryd. Efter en 1/4 mil på högra handen Sissevik, en vik af hafvet. På venstre handen voro uppresta stenar inom stengärdsgård. Jag vet intet,om de bemärkte jättegrafvar eller domställen. Ett stycke härifrån fram emot Sissebäck voro 8 jättegrafvar, bland hvilka en skall vara smeden Velinds. Jag vet intet, om det var den som vägen gick midt öfver. Sissebäck, en liten rännil, som har två qvarnar, är gränsskillnad mellan Skåne och Blekinge BLEKINGE begyntes af en liten skogpark med en bok her och der. SÖLVESBORG, en liten stad, hade vackra environger. Sjö och löfskog med vacker

16 16 åker gjorde orten täck och en vacker och varm dag angenäm. RUDERA efter ett gammalt kloster syntes invid tullen och ett högt gammalt torn, som varit ett ett slott, litet söder om staden. SÖLVE by nästan 1/4 mil från staden. Här var tobak på sjelfva åkern, hvilket jag inte sett tillförene Hampan var uppryckt och stäld på åkern, knipporna tillsammans i rund, och öfver allas hufvuden en halmhufva, att intet foglarna skulle stjäla nägra frön. Kornet sättes radevis eller i skjul som i Upland, tvenne kärfvar som stödde hvarandra,men kornet var i halmen ganska kort, dels och var det uppträdt på stängsel. YSANE by och kyrka. Uniformiteten på de skånska kyrkorna syntes nu intet mera, utan var klockstapeln af träd och bredvid såsom i Upland. Här kunde man se hela terrainen vara bortblåst,så att den grofvaste sanden, som intet så lätt föres af vädret, var kvar. NORJE,gästgifvaregård, 1 mil från Sövesborg. Här i byn bor Directeur Magnus Tideström, som vi helsade på, medan vi väntade på hästar. Här förbi gick en å eller rättare sagdt ett sund eller kanal mellan sjön Wesan och hafvet, ty hafvet och sjön äro måst i lika höjd att i ån icke syntes ringaste vattendrag. WESANSSJÖN är mycket gerna knappt en sten djup men förmentes vara trebottnad. Det har i forna tider skolat vara segelfart upp i den, hvadan ock några stenar,som stå utmärkta på en gammal karta,äro der i sjön, men den förmenas vara igenvuxen. Derföre år ock på sina ställen gungjord,så att hela åkern som växer derpå,kan gunga, om man gungar något hårdt. MÖRRUMSÅN var temmelig stor och hade ett präktigt kronolaxfiske. Laxkaren voro ett stycke nedom bron, 2:e stycken på östra sidan. Det nedersta stod emot strömmen, men det öfversta med strömmen, dock så att strax ofvanföre var ett starkt fall. Jag skulle tro,att der laxen skulle vilja avancera upp, han torde, någon gång vända om och gifva sig ro att besöka det laxkaret, som var närmast, eller ock då laxen går utföre, äfven göra visite hit. Några kupor voro ock för laxen nedtryckta i sjelfva forsen, att när han kom in i kupan, var honom omöjeligt att vända om. SÄDEN uppsättes här allmänt på stänger, hvilket efter denna orten tycktes vara det förnämsta sättet, i anseende att kornet var mycket gräsigt och på annat sätt svårligen kunde torkas, om de inte ville göra som på slättbygden i Skåne:låta det ligga och torka: men hade de (i Skåne) stänger, knappt skulle de bruka det mane`r de der bruka, utan snarare efterfölja detta. ASARUM, gästgifvaregård, 1 1/2 mil från Norje. CARLSHAMN, en liten stad, 1/2 mil från Asarum. Carlshamn är en vacker stad af vackra trähus af 2 våningar och vackra stensatta

17 17 gator. Staden sträcker sig i norr och söder. Kyrkan, norr om torget, är korskyrka med spetsiogt trätorn ofvan på, och klockor icke synnerligt stora, ty tornet midt på kyrkan är intet i stånd att bära större. Vi gjorde visit hos Apothekaren Brushaber, som hade i sin trädgård till sitt egna apotheques förnödenheter åtskilliga växter, ibland andra Lavendula, flera buskar 6 år gamla,anthericum, den han räknade för en ganska rar växt Scorconera,några sängar, Scordium till avsättning för 16 öre m. fl. Magister Keventer som studerat i Lund,hade någon samling in botanics och meddelade oss åtskilliga rara skånska växter:tussilago flore albo, Alsine flore magno,hydrocotyle etc. Herrarna gjorde oss följe på en promenad till pappersbruket, som låg norr ut ett stycke från staden. Jag frågade mästaren om det har grund, som man säger, att klart och rent vatten gör hvitare papper. Svarade ja och att detta vatten var medelmåttigt, icke det bästa, ty det är något rödaktigt och medför något mineraliskt, kommer från en sjö i Småland som heter Mien,och finnes här då och då en ål i strömmen, men ingen annan fisk. Postpapper fabriceras här intet, men skrifvpapper några sorter, bland hvilka, jag här skriver på, räknas för def bästa. Mörkret kom på och vi begåfvo oss till staden, togo vägen åt garfveriet, som låg ett stycke härifrån. Säden var nu afbergad, men tobak stod qvar ännu. Torget i Carlshamn var af vacker vidd, till hälften och något mer stensatt, det öfriga tillämnadt att stensättas så att stenhögar lågo till reds och gjorde utseende af en åker i Småland med sina stenhopar. Husen i Carlshamn äro nätta, snygga, vackra af 2 våningar, rödfärjade, uppbygda af tjocka båtplankor, 5 tum tjocka. Tjäresidan vändes utåt och knutarna sågas, så att allt faller tätt och nätt. Dessa båtbräder äro af fyrsidiga tilltäljda block eller stockar. Ock en tolft sådana stockar af 16 alnars längd kostar 18 daler silfvermynt. Gatorna voro vackra, räta och stenlagda, som mest allmänt är, med grof stam, och utanför husen stod en tunna med vatten uti, att göra tjenst vid påkommande vådeld liksom ock midt på torget vid brunn-eller pumpstocken ett stort aflångt kar med hjul under, att det vid förekommande vådelig händelse kunde föras dit, men hjulekrarna voro intet uti. Hamnen säker, och hölls nu på med mudderpråmen att muddra honom ren. Han var något grund: icke desto mindre har en ostindiefarare kommit lyckligt både in och ut. Castellet eller Frisholmen, som ligger midt i ingången, hindrar icke allena stormvågens raseri, att fartygen att fartygen kunna ligga mycket säkra i hamnen, utan kan det ock afhålla en fiende, då det har trogen,munter och tillräcklig besättning. Nu lärer besättningen vara 50 man. Herr Olof Borg berättade att här vid Carlshamn skall finnas ett snäckeberg, ett dylikt

18 18 som vid Balsborg. Herr Hindric Klintdorffs stärkelsebruk besågs. Sammanmalet hvete med mjöl och kli låtes uti stora kar med vatten, att surna på 14 dagar. 30 tunnor kli skildes sedan derifrån medelst korgar och lagen skaffades i andra kar att deponera kärnsubstanser, formades i formar som i stora ostkar, bröts sönder, torkades, först i soltorkan, sedan i eldtorkan, maldes etc.stärkelsebruket drifves allena med 3 personer. Byggningsvirket eller timret i Carlshamn kommer dels från Småland, dels från Blekinge:sågas och föres ned dels genom Mörrums ström, en mil från staden,dels genom Midingså,på en half mil nära staden. Tobaksplantagerna voro ansenliga och hade äfven här omkring inkräktat sig sjelfva åkern. Man berättas göra besparing på en tunna guld eller daler smt. Såpebruk äro här 2:ne. Tillverkningen på 14 dagar kan vara 150 a`190 fjerdingar för hvar panna. I staden berättas vara ungefär 300 borgare. Här skall fiskas den allra bästa torsken, som på vissa tider är bättre än på andra. Skall vara bäst i de månader,som ha R uti sig, lika som kräftor uti R-månader är sämst. Staden har sin egen medicus, Doktor Herr Lars Gistren, som har 100 plåtar ordinarie lön förutan några accord med vissa hus.samma Doktor har ganska god credit här i orten, hvilket icke gjort det minsta, att borgerskapet begärt honom till medicus. Ha har deremot icke pretenderat mera (som sades) än 100plåtar, ehuru borgerskapet gerna och villigt gifvit dubbelt. September 9 RESAN skedde från Carlshamn bittida om morgonen i en stark dimma: var tillämnad aftonen förut att profitera af det vackra månskenet på en klar himmel, men den goda vagnmannen lät oss vänta för länge. Vi reste tillbaka till Asarum. Vid Asarums kyrka var en salpetersjudare, som här förrättade deras salpetersjudning.härifrån var landtmånen en sandås med öfvervuxen tallskog, blandad med al, björk och bok till Tåstorps hemman. Gärdesgårdarna vore här på orten af tvänne slag. Det ena slaget var flätgärdesgård, sådan som brukas i Halland och Skåne, det andra af klyfda trän eller sådan gärdesgård, som allmänt brukas uppåt landet, men här uppsatt utan parstörar eller bankar, utan helt simpelt med någon förändring af sådane gårdesgårdar, man af stockar gör kring svedjeland i Upland. Långsjön syntes på högra handen, genom hvilken ån går till Carlshamn. TÅSTORPS by. Bokskog med asp, björk, al, hassel, 1/4 väg ungefär till Ihrehammar. En hustru hade krösen att sälja, som hon ämnade sig med till Carlshamn, och tillika

19 19 på hästen en knippa Polytrichum, som de bruka till ugnssopa. Näfver möttes ock ett lass, som ämnades till staden, att säljas för 10 öre smt lispundet. IHREHAMMAR. Här sågo vi första gången getter, sedan vi kommo från Skåne, och var här furuskog till deras tjenst allenast. De handterade den skäligen. HAGABÄCK är grenseskillnaden mellan Blekinge och Småland, ungefär 2 mil från Carlshamn, men kallades af folket Vendemara af gammal vana, emedan han fordom åtskilt svenska och danska rikena. -Salpetersjudare Ända sedan 1300-talet när man började använda eldvapen var behovet stort av s. k. svartkrut. Svartkrut bestod av 75% salpeter, 15 % träkol pch 10 % svavel. Salpeter kunde utvinnas ur jord blandad med växt- eller djuravfall (som innehöll salpeterbakterier) mer eller mindre indränkt med urin. Gustav Wasa hade i Sverige förklarat all jord under ladugårdar och andra uthus där djur förvarades, tillhörde kronan. Bönderna fick under inga omständigheter använda den jorden att gödsla sina åkrar med. En s. k. salpeterskatt infördes där hemmansägarna skulle leverera mellan 1/2 och 1 lispund salpeter (1 lispund=8,5 kg ) till kronan. Kung Karl XI hade inrättat ett s. k. indelt salpetersjuderi, precis som krigsmakten. En salpetersjudarmästare var högre ån en salpetersjudare. Helst skulle de värvade salpetersjudarna vara födda i landsorten där de skulle verka. I annat fall skulle man värva salpetersjudare från Småland. Smålänningarna ansågs vara absolut förstklassiga när det gällde salpetersjudning. Sjudarna kallades allmänt, "pissegubbar" I Blekinge skulle socknarna fördelas i 4 fjärdingar där sjudningen skulle gå i tur och ordning. Sjudarna fick efter "utsyning " av skogvaktare ta nödigt bränne till sitt arbete från kronans skogar och allmänningar. Bönderna kunde, om de ville sköta sin egen sjudning och slapp då allt besvär med att hålla sjudaren med mat, hästbete och vedhygge. Tillverkning: Sjudarna testade om jorden innehöll salpeter genom att ta lite jord, hälla lite vatten på och sen ta en vattendroppe därifrån på ett knivblad och låta det torka i solen. Om det fanns salpeter i jorden utkristalliserades det och blev vitt på knivbladet. Den utvalda jorden skyfflades ner i ett mycket stort kar, som var ganska högt placerat. Sen hällde man vatten i karet med jorden för att urlaka jorden på salpeter. Lakvattnet tappades ur i botten på stora karet och ner i ett annat kar. Sen kokades allt lakvatten bort tills salpetern utkristalliserades

20 20 -Båtsmän Vid sjöslagen förlorade Sverige så många båtsmän att en del rusthåll tvingades sätta upp fem eller sex båtsmän under de här åren. Orsaken var personalens dåliga utbildning och att flottan leddes av personer utan erfarenhet av sjöslag. Ett exempel på detta är stormaktstidens största örlogsfartyg, regalskeppet Kronan som förliste den 1:a juni 1676 vid ett sjöslag utanför Öland.Vid denna tid kallade danskarna de svenska båtsmännen för "Bondedraenge, dyppede i vand" På 1680-talet, sedan Blekinge blivit svenskt, bestämdes att båtsmän, c:a 1500 man skulle rekryteras till den nya örlogsstationen i Karlskrona. Från början rekryterades dessa båtsmän från Finland eller "det gamla Sverige". Folk från de tidigare danska områdena vågade man inte anställa, eftersom svenska makthavare inte litade på de tidigare danskarna. De finska båtsmännen ansågs vara pålitliga och trogna den svenska kronan. Idag låter det konstigt att en finsktalande man ansågs vara mer svensk än en bleking. De finska båtsmännen krävde en finsktalande präst, eftersom de inget förstod av det som predikades i kyrkorna. Finska predikanter reste runt i bygderna fyra gånger om året Det var säkert språkproblem mellan den finske båtsmannen och rusthållsbönderna som gjorde att bönderna klagade över båtsmännen. Det ledde till ständiga rymningar hos de finska båtsmännen Men nu skulle varje hemman (en gård som hade åker till 12 tunnors utsäde) hålla en båtsman. Bonden kallades rusthållare. Dessa rusthållare skulle hålla båtsmannen med bostad (torp ),ett åkerstycke, kläder och viss utrustning. Varje år kallades båtsmännen in några månader för att öva. Det kunde vara tjänst på ett örlogsfartyg eller landtjänstgöring. Vidare blev dom inkallade vid krig. Precis som indelta soldater fick båtsmännen soldatnamn för att lättare skilja dom åt. Namnet kom ofta från de torp som de bodde i, t.ex. Loberg efter hemmanet i Loberget. Men även andra namn, Menlös, Liten, Trogen etc. förekom. En del behöll sina båtsmansnamn,efter att ha slutat, men med tillägg "avskedade båtsmannen". Båtsmännen gifte sig ofta väldigt snabbt efter antagandet. När männen var borta måste ju kvinnorna sköta torpet och åkerbiten. Att vara båtsman betydde att man stod ganska lågt i social rang. Prygel förekom ofta som bestraffning och pennalism florerade. Som förstärkning vid krig var rusthållaren skyldig att hålla en extra båtsman s. k. fördubblingsbåtsman. Skyldigheten avskaffades år Reservkarl eller vargeringskarl var en soldat eller båtsman som vid behov skulle