Utbildningsnämndens förvaltningskontor, Estunavägen 14, Norrtälje

Transkript

1 Utbildningsnämndens arbetsutskott (14) Plats och tid ande Stora sammanträdesrummet, Utbildningskontoret, Estunavägen 14, Norrtälje, kl Louise Branting (c), ordförande Kristian Krassman (s), vice ordförande Sören Forslund (m) Åsa Wennerfors (fp) Ulla Bratt (s) tjänstgörande ersättare Anders Selholm (kd), observatör Övriga deltagande Nils-Gunnar Bergander, utbildningschef Raija Engberg, förvaltningsekonom Christina Skinnars Eriksson, planeringsstrateg Ulla Peterson, utvecklingsledare Utses att justera Kristian Krassman (s) Justeringens plats och tid Utbildningsnämndens förvaltningskontor , kl Underskrift Sekreterare... Paragrafer Nils-Gunnar Bergander Ordförande... Louise Branting Justerande... Kristian Krassman ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Utbildningsnämndens arbetsutskott Datum för Datum för anslags uppsättande anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Utbildningsnämndens förvaltningskontor, Estunavägen 14, Norrtälje Underskrift... Nils-Gunnar Bergander

2 Utbildningsnämndens arbetsutskott REGISTER Sid 65 Månadsbokslut för utbildningsnämnden, september månad Utbildningsnämndens verksamhetsplan Internationell policy och interna riktlinjer för Norrtälje kommuns internationella arbete Avveckling av Roslagens musikalternativ Förslag till samverkansavtal för den kommunala gymnasieskolan i Stockholms län Övrigt ärende - fråga från Sören Forslund (m) ang Idrott och hälsa i gymnasieskolan Övrigt ärende - Fråga från Åsa Wennerfors (fp) ang Särvux flytt från Rodengymnasiet Övrigt ärende - Hur gick det sen? uppföljning av elever som slutat gymnasieskolan 14

3 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 65 Månadsbokslut för utbildningsnämnden september månad 2007 Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta: att med godkännande överlämna månadsbokslut för september månad till kommunstyrelsen. Underlag för beslut Sammanställning per verksamhet september månad och Kommentarer till ekonomisk rapport för september 2007 Bakgrund Nämnderna skall varje månad upprätta månadsbokslut som skickas till kommunstyrelsen via Ledningskontoret. Tjänstemannaberedning Förvaltningens månadsbokslut för september månad 2007 ande sammanträde Förvaltningsekonomen redogör för månadsrapporten. 1. Kommentar till avvikelse mellan periodiserad budget för januari-september och förbrukning t o m september Nettoavvikelse för januari-september 2007 blev tkr i överskott jämfört med periodens budget. Utfallet är 70, 5 % av årsbudgeten. Intäktssidan visar ett underskott med -755 tkr och kostnadssidan ett överskott med tkr. Förvaltningen prognostiserar 500 tkr i överskott för året bl.a. för ökade intäkter för elever från andra kommuner och ev lägre lönekostnader. Verksamhetsintäkterna; tkr underskott, statsbidrag och övriga intäkter lämnar ett underskott jämfört med periodens budget. Verksamhetskostnaderna; tkr i överskott jämfört med den periodiserade budgeten för jan- september. Löner, övriga kostnader, lokalhyror och avskrivningar

4 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 65, forts lämnade ett överskott. Ännu icke utbetalda retroaktiva löner är periodiserade per verksamhet. Köpta tjänster visar tkr ett underskott, varav interkommunala ersättningar för gymnasiesärskolan och elevresor blev högre än periodens budget. Kostnader för kopiering saknas från IT-avdelningen, uppskattningsvis ca 280 tkr. Avvikelse per verksamhet jämfört med periodens budget och utfall. Nämndverksamhet; -33 tkr, högre arvoden och kostnader för utbildningar för nya ledamöter. Datorleasing för ordföranden och vise ordförande finns inte i nämndens budget, ca 30 tkr. Lokaler, kultur och fritid; - 1tkr, kommer att vara +-0 i årets slut SYV, grundskola; tkr, lägre personalkostnader, IT-kostnader Gymnasieskola; tkr, lägre kostnader för löner, förbrukningsmaterial och köpta skolplatser och högre intäkter för försäljning av skolplatser Gymnasiesärskola; -849 tkr, interkommunala ersättningar, elevresor Grundläggande vux; +524 tkr, lägre lönekostnader pga. fel fördelning av budgetmedel Gymnasial vux/påbyggnad; tkr, undervisningskostnader och övriga kostnader. Återbetalning av statsbidrag, totalt 1014 tkr, prognosen var 509 tkr. Fel fördelning av budgetmedel mellan vuxenutbildningarna (grundläggande, särvux, SFI) Särvux; + 327tkr, lägre lönekostnader pga fel fördelning av budgetmedel, lokalkostnader och förbrukningsmaterial KY/högskoleutbildningar; tkr, eftersläpning med intäkter för KYutbildningar Svenska för invandrare; +629 tkr, lägre lönekostnader pga fel fördelning av budgetmedel mellan SFI och övriga vuxenutbildningar Uppdragsutbildningar; +718 tkr, högre intäkter för utförda uppdrag och lägre kostnader för löner Lönebidragsanställda; tkr förvaltningens del av lönekostnaden Gemensamma verksamheter; tkr, del av elevpengen och reserven 2. Kommentar till prognostiserad avvikelse för 2007 Förvaltningen har målet att komma så nära som möjligt +- 0-resultat i årets slut och eventuellt kunna lämna ca 500 tkr i överskott, även om följande avvikelser finns; Nämndverksamhet prognostiserar ett underskott med ca 45 tkr pga att datorleasing inte är budgeterad och att årsarvoden är högre än den beräknade budgeten. Elevökningen på gymnasiesärskolan ser ut att bli större än den budgetprognosen som förvaltningen har lagt, pga fler elever än beräknat. Överskridandet avseende gymnasiesärskolans interkommunala elever och elevresor kan bli ca tkr.

5 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 65, forts Vissa skolenheter inom gymnasieskolan kan få svårigheter att klara sina åtaganden inom elevpengens ram medan andra beräknas att göra ett större överskott. Riktade stödresursen ser ut att överskridas med minst tkr, eftersom fler elever behöver stöd i undervisningen och assistenthjälp. Antalet SFI elever har nästan tredubblats på 6 månader, från ca heltidsstuderande, vilket innebär att kostnader för undervisningen ökar. Återbetalningskravet av statsbidraget till vuxenutbildningen blev 1014 tkr, i stället för 509 tkr som prognosen var under våren. 3. Beskrivning av åtgärder som kommer att vidtas för att eliminera eventuellt överskridande: Ökade kostnader för riktat stöd och gymnasiesärskolans interkommunala kostnader täcks med förvaltningsreserven. Inom gymnasieskolan måste enheterna vara restriktiva med kostnader som är inte direkt nödvändiga för verksamheten. Delvis täcks överskridandet med överskottet från interkommunala ersättningar för gymnasieelever. Det finns en intern överenskommelse om budgetmedel inom vuxenutbildningen för att hantera ev. underskott på någon av dessa verksamheter. Investeringar tkr har använts under årets 9 första månader, vilket motsvarar 58,1 % av årsbudgeten.

6 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 66 Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2008 Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att anta "Verksamhetsplan för utbildningsnämnden 2008 " som sin egen med följande tillägg: 1. Under rubriken Inledning/Gymnasieskolan/Nuläge lägga till formuleringen Gymnasiesärskolan har totalt 78 elever varav 59 från kommunen och under /framtid lägga till I gymnasiesärskolan beräknas antalet elever från den egna kommunen öka med 25 % (14 elever) fram till år Under rubriken Inledning/Vuxenutbildning/Nuläge sista meningen: En viss ökning har även skett inom Särvux lägga till (65 personer 2006). att med godkännande överlämna densamma till kommunstyrelsen Underlag för beslut Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2008 och ordförandes missiv Bakgrund En arbetsgrupp bestående av Louise Branting, ordförande ( c ), Kristian Krassman, vice ordförande ( s ), Sören Forslund ( m ), Åsa Wennerfors ( fp ) och Anders Selholm ( kd ) har arbetat fram förslaget till Verksamhetsplan för Utbildningsnämnden Förslaget till verksamhetsplan har tillkommit i stor enighet. Sekreterare har varit Ulla Peterson från utbildningskontoret. Arbetsgruppen har träffats 5 gånger varav 2 gånger i ett samrådsforum tillsammans med rektorer för samtliga verksamheter samt representanter för utbildningsförvaltningen. ande sammanträde Ordförande redogör för arbetsgruppens förslag till verksamhetsplan samt förslag till ändringar med anledning av rektor Heléne Rådbrinks förslag angående gymnasiesärskolan.

7 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 67 Internationell policy och interna riktlinjer för Norrtälje kommuns Internationella arbete Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta: att ställa sig bakom förvaltningens remissyttrande över förslaget till Internationell policy och interna riktlinjer för Norrtälje kommuns internationella arbete Underlag för beslut Internationell policy och interna riktlinjer för Norrtälje kommuns internationella arbete remiss från kommunstyrelsen och förvaltningens förslag till remissyttrande. Bakgrund Ledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utarbeta en ny internationell policy. Policyn ska redovisa syfte och övergripande inriktning på det internationella arbetet. Policyn ska antas av kommunfullmäktige. Utöver policyn finns även förslag på interna riktlinjer som ska tydliggöra hur samordningen av det internationella arbetet ska bedrivas. De interna riktlinjerna fastställs av kommunstyrelsen. Varje nämnd och förvaltning ska utifrån policy och riktlinjer ta med det internationella arbetet i sina årliga verksamhetsplaner. Bakom programmet ligger en utvärdering av tidigare program där även andra aktörer som arbetat med internationella frågor i kommunen medverkat ande sammanträde Christina Skinnars Eriksson redogör för förslaget till remissyttrande och lyfter speciellt fram följande synpunkter: Inom utbildningsnämndens ansvarsområde är det viktigt att beakta de nationella styrdokumenten, t ex Läroplanen; Lpf94, och styr gymnasieskolornas och vuxenutbildningarnas internationella arbete. För utbildningsnämndens verksamhet är det internationella arbetet globalt, vilket gör att en policy som prioriterar Östersjösamarbetet och EU inte stöder det arbetet.

8 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 67, forts Genom att tydligt policydokument ska det vara lätt för var och en att inse vikten av att internationellt samarbete också bidrar till att inte bara förverkliga kommunens vision Roslagen möjligheter och tillväxt, utan även framtidstro. Det bör betonas att internationellt arbete/samarbete bidrar till förståelsen av kulturell mångfald, stärker fredlig och demokratisk utveckling i världen, förebygger främlingsfientlighet. Det är av största vikt att den föreslagna internationelle samordnaren ska vara ett professionellt och reellt stöd när det gäller att informera, skriva ansökningar och hitta finansiering till olika projekt.

9 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 68 Avveckling av Roslagens musikalternativ Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta: att Roslagens Musikalternativ, som erbjudits elever i gymnasieskolan som individuellt val, avvecklas f o m läsåret 2008/2009. Underlag för beslut Skrivelse daterad från rektor Marianne Agrell, Rodengymnasiet DaVinci och förvaltningsskrivelsen Avveckling av Roslagens musikalternativ Bakgrund I slutet av 1990-talet kämpade Rodengymnasiet med att vända trenden bland elever i åk 9 att välja utbildningar utanför den egna kommunen. Musikundervisningen inskränkte sig till Estetisk verksamhet samt någon kurs i musik som individuellt val. Estetiska programmet fanns inte vid Rodengymnasiet. Som ett led i att erbjuda attraktiva alternativ i den egna kommunen startades Musikalternativet läsåret 99/00. Musikalternativet blev mycket populärt med 30 sökande läsåret 00/01 då utbildningen blivit mer känd. Läsåret 0203 gick sammanlagt 39 elever på Musikalternativet. Estetiska programmet startade höstterminen 2000 och elever från de båda musikutbildningarna hade ensembleundervisningen tillsammans. Därmed samlade musikutbildningarna på Rodengymnasiet inte mindre än 90 elever i individuell instrumental- och sångundervisning och ensemblespel. Läsåret 04/05 märktes en förändring. 23 elever deltog i Musikalternativet i åk 1, men bara 8 i vardera åk 2 och 3. Av de 23 som började fortsatte endast 9 i åk 2 och det var endast 8 som gick hela Musikalternativet. Läsåret 05/06, startade endast 9 elever i åk 2, varav 8 fullföljde den. Motsvarande siffror för nästkommande år, 06/07, är 6 elever varav ingen finns kvar nu i åk 3. I år har vi endast 7 elever som har påbörjat Musikalternativet i åk 2. I år startar det nya specialutformade Musikproducentprogrammet. Om sökandebilden är konstant eller t o m minskar något kommer, när Musikproducentprogrammet är fullt utbyggt, ca 100 elever att gå utbildningar som ger en god musikalisk grundutbildning. Båda programmen innehåller kurserna i instrumentalmusik och sång samt ensemble. Därutöver erbjuds ett antal musikkurser som är speciella för de båda programmen.

10 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 68, forts Musikalternativet kräver mer organisatoriskt arbete än övriga individuella val eftersom det anordnas antagningsprov och det styr också schemat hårt eftersom undervisningen är bunden till tider för individuellt val. Undervisningen upptar mer än en halv lärartjänst eftersom det inte längre är schematekniskt möjligt att samläsa med Estetiska programmet. Lokaler och tjänsteunderlag kommer att behövas när Musikproducentprogrammet är fullskaligt. För de elever som vill musicera och inte går något musikinriktat program kan Musikskolan sannolik vara en bra lösning, särskilt som de flesta elever på Musikalternativet också gått på Musikskolan under tidigare år. ande sammanträde Utbildningschefen redogör för förvaltningens ställningstagande

11 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 69 Förslag till samverkansavtal för den kommunala gymnasieskolan i Stockholms län Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta: att ställa sig bakom förslaget till Samverkansavtal för den kommunala gymnasieskolan i Stockholms län och de program som samtliga kommuner i Stockholms län ingår samverkansavtal kring. Underlag för beslut Samverkansavtal för den kommunala gymnasieskolan i Stockholms län daterat, Bilaga A alternativ 1 Program som ingår i Samverkansavtalet under läsåret 2008/2009 Förvaltningsskrivelse Förslag till Samverkansavtal för den kommunala gymnasieskolan i Stockholms län Bakgrund Förslaget till Samverkansavtal för den kommunala gymnasieskolan i Stockholms län är att se som ett ytterligare steg i samverkan mellan de kommunala gymnasieskolorna inom Stockholms län mellan kommunerna Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. ande sammanträde Utbildningschefen redogör för bakgrunden till förslaget och förvaltningens ställningstaganden.

12 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 70 Övrigt ärende fråga från Sören Forslund (m) ang Idrott och hälsa i gymnasieskolan Arbetsutskottet beslutade att i samband med nämndens sammanträde i november bjuda in personal från Rodengymnasierna så att de kan redogöra för arbetet med FMS, Fysisk Mental och Social hälsa, och ge sin syn på ämnet Idrott och hälsa, dess roll och ungdomars behov av fysiska aktiviteter. Bakgrund Med anledning att en förälder frågat varför inte alla elever har ämnet Idrott och hälsa på schemat under alla tre gymnasieåren redogjorde utbildningschefen för hur kursen Idrott och hälsa A, 100 poäng läggs ut på de olika nationella programmen.

13 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 71 Övriga ärende - Fråga från Åsa Wennerfors (fp) ang Särvux flytt från Rodengymnasiet Arbetsutskottet beslutade att uppdra till utbildningschefen att dels redogöra för på vilkets sätt de studerandes möjligheter att resa med kollektivtrafik utreddes inför flytten av Särvux från Rodengymnasiet till Rosvux, Roslagens vuxenutbildning, och dels utreda om det är möjligt att medverka till att Servicelinjen trafikerar lämplig hållplats i närheten av Stockholmsvägen 57. Bakgrund När Särvux flyttades från Rodengymnasiet till Rosvux i samband med att höstterminen 2007 startade blev konsekvensen att flera studerande inte längre har möjlighet att ta sig till skolan med kollektivtrafik, och på så sätt även går minste om viktig social träning.

14 Utbildningsnämndens arbetsutskott UnAu 72 C Hur gick det sen? uppföljning av elever som slutat gymnasieskolan Arbetsutskottet beslutade att uppdra till förvaltningen att återkomma med mer detaljerad information kring projektet och ett underlag för beslut kring omfattning och finansiering Bakgrund och en grundskiss för projektet Ulla Peterson redogjorde för arbetet med att följa upp vad som händer med elever som slutat sina gymnasiestudier. Ulla har haft kontakt med SCB, forskare vid Göteborgs universitet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, samt Piteå och Göteborgs kommun. En grundidé är att över tid följa ungdomars livsvägar från år 9 i grundskolan, genom gymnasiet och några år därefter. Syfte skulle vara att nå en djupare kunskap hur skolan påverkar människors olika val och deras livsväg, och att få en djupare kunskap om vilka effekter som skola och utbildningsval i ett lokalt perspektiv kan ha på människors val av livsvägar och därigenom få ett bättre underlag för den politiska styrningen av skolan. För att kunna bedöma hur skolan och framför allt gymnasieskolan klarar sitt uppdrag behöver vi följa våra ungdomars livsvägar sedan de lämnat skolan och försöka få svar på frågan Hur gick det sen? Inte minst är det av stort intresse att jämföra resultatet med andra svenska ungdomar, som vuxit upp i liknande förhållanden eller kanske haft andra förutsättningar än vi i vår kommun kunnat skapa. Det är även ett sätt att få kunskap om skolans roll i unga människors liv, dess medverkan till att ge dem framtidstro, att förbereda dem för att arbeta och verka i samhället och få ett aktivt och meningsfullt vuxenliv. Vår kunskap om elevers kvantitativa resultat i skolan är omfattande. Vi mäter deras betygsresultat på prov och kurser, närvaron, slutbetyg, behörighet till högskolestudier, andel som fortsätter på högskolan mm. Den officiella statistiken ger kommunerna möjlighet att jämföra sig sinsemellan genom en rad nyckeltal som på olika sätt speglar både skolans förutsättningar, elevunderlaget och hur skolan klarat sitt uppdrag i meningen hur ligger vi till i det nationella resultatet av skolans insatser. Det vi däremot har betydligt mindre uppfattning om är hur det går för dem senare i vuxenlivet, dvs. i studier, yrke, ekonomiskt och socialt, boendet m fl. sk välfärdsfaktorer, för att utifrån detta kunna undersöka om det kan finnas kopplingar mellan å ena sidan skoltiden (utbildningsinriktning, betyg, trivsel, mm.) och å den andra hur man lyckades senare i livet.