***** STADSBYGGNADSKONTORET MILJÖKONTORET

Transkript

1 *5g13/$1 )g5681'69$// 681'69$//67b c'( %269('-$1±+$*$±6.g16%(5* *5$1/2±*5$1/2+2/0±%(5*6c.(5 g67(552±/,//+b// $/067(167$'(19b67(50$/06g'(50$/0 g67(50$/0vdpw6.g160211$&.67$rfk6$//<+,// '(/205c'(6%(6.5,91,1* ***** 681'69$// STADSBYGGNADSKONTORET MILJÖKONTORET September 2003

2 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 2

3 *5g13/$1)g5681'69$// är upplagd på följande sätt: $OOPlQGHO Genensamt häfte för delarna Sundsvalls tätortsområde och Norra Skön. Här tas t.ex. upp frågor gällande syfte med Grönplanen, begreppet grönstruktur och dess värde ur biologisk- och rekreationssynpunkt. Vidare redovisas kommunala, regionala, och andra mål gällande grönområden inom stadsbebyggelsen. I denna del av Grönplanen redovisas också naturområden som gränsar till stadsbebyggelsen, 9lUGHIXOOQDWXUQlUDVWDGHQ. Dessa områden utgör en alldeles speciell kvalitet i Sundsvall. Riktlinjer för bevarande av dessa områden anges. 'HORPUnGHVEHVNULYQLQJ Behandlar natur- och grönområden inom stadsbebyggelsen, 1DWXULVWDGHQ. Fokuserar in på stadsgrönskan. Till skillnad från den allmänna delen, som är gemensam, finns det flera delområdesbeskrivningar, som redovisar grönskan i olika stadsområden. På kartan (nästa sida) visas områdesindelning för grönplanens delområdesbeskrivningar. *5g13/$1(16$//$'(/$5 6g'5$67$'6'(/(1 Ett häfte med stadsdelarna Njurundabommen, Kvissleby-Nolby, Essvik, Svartvik, Bredsand. (1977) $//0b1'(/ Gemensam del för Norra Skön och Sundsvalls tätortsområde (1998) 1255$6.g1 Delområdesbeskrivning. Omfattar Finsta, Sundsbruk, Ljustadalen och Birsta. (1998) 681'69$//67b c'( Delområdesbeskrivning. Omfattar Bosvedjan, Haga, Skönsberg, Granlo, Granloholm, Bergsåker Österro och Lillhällom samt centrala stadsdelarna Norrmalm, Stenstaden, Västermalm, Södermalm, Östermalm samt Skönsmon, Nacksta och Sallyhill. (2003) Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 3

4 .DUWDQ YLVDU RPUnGHQ VRP RPIDWWDV DY UHVSHNWLYH GHO DY JU QSODQHQ Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 4

5 ,11(+c// %269('-$1+$*$6.g16%(5* %269('-$12&+%<'$/(1 s7 Landskap och markanvändning Gröna karaktärer Biologisk mångfald Kretslopp och grönteknik Idéer och förslag Delområden sammanställning och beskrivning av värden s 8 KARTA (BOSVEDJAN o BYDALEN, HAGA, SKÖNSBERG) s 9 +$*$ s 11 Landskap och markanvändning Gröna karaktärer Biologisk mångfald Kretslopp och grönteknik Idéer och förslag Delområden sammanställning och beskrivning av värden s 12 6.g16%(5* s 13 Landskap och markanvändning Gröna karaktärer Biologisk mångfald Kretslopp och grönteknik Idéer och förslag Delområden sammanställning och beskrivning av värden s 14 *5$1/2+2/0*5$1/2 *5$1/2+2/0 s 15 Landskap och markanvändning Gröna karaktärer Biologisk mångfald Kretslopp och grönteknik Idéer och förslag Delområden sammanställning och beskrivning av värden s 18 KARTA (GRANLOHOLM GRANLO) s 19 *5$1/2 s 21 Landskap och markanvändning Gröna karaktärer Idéer och förslag Delområden sammanställning och beskrivning av värden s 21 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 5

6 /,//+b//20g67(552%(5*6c.(5 /,//+b//20±g67(552 s 22 Landskap och markanvändning Gröna karaktärer Biologisk mångfald Kretslopp och grönteknik Idéer och förslag %(5*6c.(5 s 23 Landskap och markanvändning Gröna karaktärer Biologisk mångfald Kretslopp och grönteknik Idéer och förslag Delområden sammanställning och beskrivning av värden s 24 KARTA (BERGSÅKER, ÖSTERRO, LILLHÄLLOM) s 25 &(17580 LQNO1$&.67$RFK6.g16021 NACKSTA, SALLYHILL, VÄSTERMALM, NORRMALM, STENSTADEN, SÖDERMALM, ÖSTERMALM, SKÖNSMON Grönskan i centrala Sundsvall kort historisk bakgrund s 27 Gröna karaktärer s 28 KARTA CENTRUM översikt s 29 KARTA CENTRUM norra delen (VÄSTERMALM, NORRMALM, STENSTADEN,) s 31 KARTA CENTRUM västra delen (NACKSTA, SALLYHILL, VÄSTERMALM, SÖDERMALM) s 33 KARTA CENTRUM östra delen ( ÖSTERMALM, SKÖNSMON) s 35 Delområden sammanställning och beskrivning av värden s 37 Kommentarer, idéer och förslag kring trädplanteringar mm s 38 KARTA: Gator i centrala staden där nya eller kompletterande trädplanteringar kan föreslås s 41 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 6

7 %269('-$1+$*$6.g16%(5* BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB g9(56,.7 Geografiskt sett ligger området inom s.k. bergkullterräng - en vanlig landskapstyp i kustregionen som kan liknas vid en relief av bergshöjder och kullar. Mer eller mindre tydliga dalgångar bryter terrängen här och var. På höjderna och sluttningarna runtom en större dalgång som löper från Sundsvallsfjärden norrut har stadsbebyggelsen brett ut sig och är planlagd som egna stadsdelar. Dalgången utgör samtidigt ett kommunikationsstråk från Sundsvall norrut. Både gamla E4-vägen och ny E4-motorväg går här. Det inventerade området gränsar i norr mot Birsta och omfattar bebyggelsestråket väster om E4 med stadsdelarna Bosvedjan, Bydalen och Haga (inklusive Sjukhusområdet). I södra delen tillkommer Skönsberg och Granbacken som ligger öster om E4. %269('-$12&+%<'$/(1 /DQGVNDSRFKPDUNDQYlQGQLQJ Bostadsbebyggelsen Bosvedjan-Bydalen har byggts på dalgångens sluttningar och på höjderna väster om gamla E4 (nuv. Norra vägen). Bebyggelsekaraktären varierar. Utbyggnaden har skett under en längre tidsperiod och bebyggelsen består av både villaområden och flerbostadshus. Den senare ligger i anslutning till stadsdelscentrum som har bl. a skola. bibliotek och kyrka. På sextiotalet byggdes ny E4-motorväg öster om dåvarande E4. I markområdet mellan vägarna har industribebyggelse etablerat sig samt ett köpcentrum, Bydalens stormarknad, har tillkommit i anslutning till trafikplatsen. *U QDNDUDNWlUHU Den övergripande grönkaraktären står skogsmarken för. Skogen fanns innan bebyggelsen och blev kvar dels som "gröna kilar" som tränger in mellan bebyggelsekvarteren dels som ett bälte runtom stadsdelarna. Även några små isolerade "öar" av naturmark förekommer inne i bostadsområden. Några av dem har blivit lekparker, andra har behållit skogskaraktären. Som exempel på viktiga gröna "kilar" kan nämnas skogsstråken i Övre Bosvedjan som tränger in i bostadsbebyggelsen och bildar en stor centralbelägen grön ö i området, (BB 3 och 4) eller den skogsklädda dalgången runtom Bosvedjebäcken som förutom att vara en välanvänd rekreationsmark utgör ett tydligt avskiljande grönstråk mellan Bosvedjan och Bydalen (BB 10,11). Villaträdgårdarna och de gröna delarna av kvartersmarken ger de detaljerade grönkaraktärerna. Dessa är olika för varje delområde; utemiljön inom områden med flerbostadshus är oftast mer ensartad och enkel än det intryck man får i villaområden där varje trädgård formas och sköts individuellt. Som exempel på fina miljöer som till största delen formas av villaträdgårdar är gatubilden utmed Berguvsvägen. %LRORJLVNPnQJIDOG De biologiskt värdefulla miljöerna finner man inom de kvarvarande delar av naturmarken som finns runtom bebyggelsen eller som tränger in mellan bostadsområden som gröna kilar. De största värdena ligger i och i anslutning till Bosvedjebäcken och dess dalgång. Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 7

8 .UHWVORSSRFKJU QWHNQLN Marken är bergig med ofta grunda jordlager(morän), varför förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten inte är de bästa. Dock finns det några områden bland de grönytor som finns som kan utnyttjas.,'e(52&+)g56/$* Utemiljö vid skolan. Upprustning av utemiljö vore önskvärd. Sluttning mot vägstråket Norra vägen/ E4 (omr. BB 09). Lämpligt område för omhändertagande av dagvatten. Markområde väster om vattenreservoar. Grönområde på utfylld mark. Ofärdig karaktär med ovårdade och skräpiga delar. En enkel upprustning vore önskvärd. Industristråket mellan Norra vägen och E4. En särskild idéskiss om utemiljön inklusive planteringar och andra åtgärder som bl. a förbättrar gatubilden bör göras. Bydalens köpcentrum bör ingå i studien. Grönytor runtom Bydalens trafikplats. Kompletterande planteringar samt medveten skötsel behövs för att förbättra helhetsintrycket av denna del av Sundsvalls norra infart. '(/205c'(1±6$00$167b//1,1*2&+%(6.5,91,1*$99b5'(1 OMRÅDE NUMMER OMRÅDESTYP OCH KARAKTÄR VÄRDEASPEKT EKOLOGI-MILJÖ-HÄLSA VÄRDEASPEKT PARKER OCH NÄRREKREATION BB 01 Skog Buller- och dammskärm mot E4 Visst värde för närrekreation BB 02 Hällmark, gles tallskog Slitagekänslig naturmiljö Lek, närrekreation BB 03 Blandskog Naturstråk, stigar, närlek BB 04 Lekpark, hällmark Lekpark närnaturområde BB 05 Skogsmark Bostadsnära naturmark Ströv- och närnaturområde, grönstråk BB 06 Lövskog, bäck, fuktstråk Biologisk mångfald, våtmark BB 07 Skogsområde, natur Grön ö omgiven av bebyggelse. Bostadsnära Närnatur, rekreation, variationsrikedom inom bebyggelse naturmark BB 08 Blomstrande vägren Biologisk mångfald, ängsflora, vattenrening Upplevelse BB 09 Lövskogspartier, Ängsmark, buffert mot vägstråket Närlek inom vissa delar barrinslag, hagmark BB 10 Barrblandskog, grön kil Bostadsnära naturmark Närnatur, rekreation, grönstråk mellan stadsdelarna BB 11 Lövskog i dalbotten Bäck, fuktområden, löv, fågelliv. Ingår i grönstråket nr 10 intill bäckstråk Biologisk mångfald BB12 Ängsmark, bäck, uppodlad Ängsmark, bäckstråk. Lövridåer, bryn Öppen ängsmark, kontrast till omr. 13 dalbotten Biologisk mångfald BB 13 Sydsluttning(hällmark och morän) med skog Zoner med olika skogstyper, hällmarksgranskog, sydbryn Närströvområde, naturlek nära dagis Intensivt utnyttjande. BB 14 Parkstråk. Anlagd och skött park Ängspartier (kan bli blomsteräng), lövskogspartier och våtmark Grönstråk, GC-vägar, lek, bollplan, närnatur BB 15 Skogsmark Bebyggelsenära skogområden Närnatur, stigar, motion, utsiktsplatser BB 16 Lövskogsridå Naturstråk mellan husen Närnaturlek BB 17 Skogsdungar, ridåer Skärm mot vägen, natur mellan bebyggelse BB 18 Lek- och naturpark Mosaik av olika biotoper Parkfunktioner, närlek BB 19 Vegetationsridå utmed Bågevägen Träd- och buskridå som berikar vägmiljön. Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 8

9 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 9

10 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 10

11 +$*$ /DQGVNDSRFKPDUNDQYlQGQLQJ Hagaområdet ligger på en relativt jämn sydostsluttning med utsiktsmöjligheter över Sundsvallsfjärden. Bebyggelsen är mycket varierande. Det finns renodlade villaområden, områden med flerbostadshus från olika tidsperioder samt bebyggelse typ institutioner (skolor, sjuk- och vårdhem mm). Längst västerut ligger Sundsvalls sjukhus, ett jättebygge från sjuttiotalet, som både till skala/byggnadsvolym och närmaste omgivningar utgör en värld för sig själv. Avgränsningen i norr mot Bydalen utgörs av en dalgång där Bydalsbäcken bildar ett intressant naturstråk och där Granloholmsleden utgör en tydlig gräns norrut. Förutom den ovannämnda dalgången finns det inte några tydliga landskapselement i Hagaområdet. *U QDNDUDNWlUHU Det finns många gröna karaktärer att uppleva inom Hagaområdet. Detta beror på den mångfald av bebyggelsetyper som finns och att de har tillkommit under olika tidsperioder. Så har vi exempelvis äldre villaområden med stora tomter och storvuxna träd, områden som överraskar med sin påtagliga lummighet. Kontrast till dessa utgörs av höghus- och flerbostadshusområden där grönskan har en helt annan karaktär; de nyare områdena har ofta sparsamt med uppvuxen växtlighet på de stora gräsytorna som ofta omger husen, medan de äldre bostadsrättsföreningarna kan ha parkliknande storgårdar. Annorlunda grönmiljöer finner man kring institutioner. Vissa har en finparks- eller herrgårdsliknade utemiljö som Balderskolan eller Villa Marieberg, andra har en utemiljö präglad av stora gräsytor, ensartade planteringar och storskalig skötsel (sjukhusområdet). Här finns också Sköns södra kyrkogård som har en välskött parkmiljö med olika grönkaraktärer. Den offentliga parkerna är små och rel. jämt spridda över området. Dessa är små lekparker och kvartersparker som regelbundet sköts av kommunen. %LRORJLVNPnQJIDOG De största värdena finns i områdets norra del i grönstråket utmed Bydalsbäcken. Dessa består av bäckraviner, våtmarker och vegetation/djurliv med anknytning till bäckmiljön. Även lövområdena vid Villa Marieberg är värdefulla, liksom de lummiga trädgårdsmiljöerna inom villaområden norr om Lasarettsvägen. Grönskan inom några institutionsområden bidrar starkt till den biologiska mångfalden..uhwvorssrfkju QWHNQLN Det finns varierande tillgång på större grönytor som är lämpliga för omhändertagande av dagvatten. Det är grönstråk utmed vägar samt mindre parkytor som kan vara lämpliga i detta sammanhang liksom grönytorna inom områden med flerbostadshus. Inom sjukhusområdet finns det goda möjligheter att infiltrera dagvatten.,'e(52&+)g56/$* Baldershovs idrottsplats. Önskad utökning norrut? Hänsyn till omgivningar krävs (mot omr Ha 05). (Onödiga ingrepp i Bydalsbäcken har tidigare gjorts). Sjukhusområdet. En upprustningsplan inklusive skötselplan för utemiljö bör göras. Nya planteringar med bl.a. stora träd och vegetationsvolymer behövs för att tona ner skalan. Lämpliga ytor för omhändertagande av dagvatten finns. Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 11

12 Närmiljö kring E4, slänter och grönytor. En skötselplan bör göras. (Se även under avsnittet Bosvedjan-Bydalen). Kompletterande planteringar och konsekvent skötsel behövs för att få denna del av Sundsvalls norra infart se mer a tilltalande ut. Närmiljö kring Lasarettsvägen. Kompletterande planteringar samt skötselanvisningar behövs. '(/205c'(1±6$00$167b//1,1*2&+%(6.5,91,1*$99b5'(1 OMRÅDE NUMMER OMRÅDESTYP OCH KARAKTÄR VÄRDEASPEKT EKOLOGI-MILJÖ-HÄLSA VÄRDEASPEKT PARKER OCH NÄRREKREATION Ha 01 Skog (mest barr), Bäckravin Stigar, gångvägar bäckstråk Ha 02 Blandskog Relativt orörd skogsmark, artrik Stig Ha 03 Kyrkogård Fina vistelsemiljöer, parkkaraktär och natur Ha 04 Bäckstråk med omgivande skog Raviner, våtmark, artrik miljö Bullerskyddszon Närrekreationsmark, naturlek av skiftande karaktär, stigar Ha 05 Skogsmark Bullerskyddszon. Ha 06 Hällmarkstallskog Bostadsnära naturmark. Närnatur, lek Ha 07 Skogsområde (Ryggis-skogen) Ingår i kärnområdet skogsparken Promenad, motion. Intensivt utnyttjat närrekreationsområde Ha 08 Blandskog Skärm mot vägen Närnatur, stigar Ha 09 Park med omgivande Lövrika miljöer, fåglar Parkanläggning, gamla träd naturmark Ha 10 Parkstråk, gräs, lek, Diverse aktiviteter, odling, lek mm odlingslotter Ha 11 Park Kvarterspark Ha 12 Park Kvarterspark Ha 13 Park Kvarterspark Ha 14 Skogsridå mot väg Skärm mot trafikstörningar Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 12

13 6.g16%(5* LQNOXVLYH*UDQEDFNHQ /DQGVNDSRFKPDUNDQYlQGQLQJ Innan E4-motorvägen byggdes har Skönsberg och Haga hängt ihop som stadsbebyggelse. Motorvägen tillförde en stark barriär och avskiljer idag dessa stadsdelar. Bebyggelsen i Skönsberg ligger nedanför samt inom de nedersta delarna av väst-, syd- och ostsluttningar av Ortviksberget. Granbacken utgör den östligaste delen av Skönsberg-området och även här har man ett berg, Granbacken-berget i ryggen. Från många delar av Skönsberg får man utsikt mot söder över Sundsvallsfjärden. Bebyggelsen har varierande karaktär; det finns områden med flerbostadshus och villaområden. Skönsberg har ett centrum med ett flertal servicefunktioner för stadsdelen. Kustzonen, söder om Ortviksvägen utgör ett industristråk. (Detta industriområde ingår inte i denna grönplan.) Undantaget utgörs av Ortviksparken som har kvar naturpräglade strandområden. Här har en strandpark anlagts i början på 90-talet. *U QDNDUDNWlUHU Den mest framträdande grönkaraktär i Skönsberg utgörs av Ortviksberget och dess stundom branta skogsklädda sluttningar. Berget utgör ett framträdande landskapselement i stads- och landskapsbilden. På motsvarande sätt fungerar Granbacken-berget längre österut. Nästa framträdande grönstråk är den lövskogsklädda strandzonen av Ortviken. Här påträffas mindre områden med strandängskaraktär. Ett annat värdefullt inslag i grönstrukturen är Fabriksparken, en skogsklädd sydbrant med hällmarker längs upp, varifrån man har en fin utsikt över Sundsvallsfjärden och Ortvikens pappersbruk direkt nedanför. Grönskan inom områden med flerbostadshus består av gräs- och planteringsytor som sköts av olika bostadsrättsföreningar. Villaområdena har sin speciella karaktär där privata trädgårdar står för den gröna karaktären. Allmänna parker finns på några håll. Här kan nämnas centrumparken, Ortviksparken samt parken i Granbacken. De två senare har sitt ursprung i naturmarken som lämnats obebyggd. %LRORJLVNPnQJIDOG De biologiska värdena finns i de stråken av naturmark som ingår i området: strandområdet vid Ortviksparken, Ortviksbergets sydsluttning samt bergsbranten inom Fabriksparken. Granbacken-bergets norrsida har värdefulla naturmiljöer, främst runtom bäcken samt hällmarken på bergets topp..uhwvorssrfkju QWHNQLN Det är svårt att hitta större naturytor som kan fungera för lokalt omhändertagande av dagvatten i större skala. Strandparken är ett undandag där goda förutsättningarna finns.,'e(52&+)g56/$* Ortviksparken. Kan göras bättre. Flera funktioner kan tillföras. Ingreppet i strandängarna bör åtgärdas och strandängsområdet restaureras. Korsta skola. Utemiljön runtom kan bli bättre om man bl.a. planterar mer träd och buskar. Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 13

14 '(/205c'(1±6$00$167b//1,1*2&+%(6.5,91,1*$99b5'(1 OMRÅDE NUMMER OMRÅDESTYP OCH KARAKTÄR VÄRDEASPEKT EKOLOGI-MILJÖ-HÄLSA VÄRDEASPEKT PARKER OCH NÄRREKREATION Sb 1 Ortviksparken Strandängar, strandskog, lövträd, vattenbryn. Strandpromenad, kiosk, minipark, lekplats, bollytor, grillplatser mm Sb 2 Skogssluttning Sydväxtberg, lövskog, ovanliga träd Närrekreation, utsiktsplatser Sb 3 Granbacken-berget, skogsområde, utsikt Bäckstråk, våtmark, skogssluttning (norrläge), vegetationszoner, hällmark, Stigar, närrekreation, naturlek, utsikt, grillplatser sydväxtberg Sb 4 Skogsridå Skärm mot vägen Sb 5 Skogspark Kvarterspark Sb 6 Bollytor Kvarterspark, bollspel Sb 7 Trädridå Grönstråk mellan bebyggelse Sb 8 Skönbergsparken Stadsdelspark Sb 9 Ortviksberget Biologisk mångfald (flera biotoper) Viktigt närrekreationsområde Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 14

15 *5$1/2+2/0*5$1/2 *5$1/2+2/0 /DQGVNDSRFKPDUNDQYlQGQLQJ Granloholm ligger inom ett topografiskt avskilt område från grannområdet Granlo. Det utgör inte del av Selångersåns dalgång utan ligger utbrett inom ett kuperat odlings- och skogslandskap högre upp över Granlo - Bergsåker. Här låg odlingsmarken i stråk och sluttningar mot Sticksjön, en självklar medelpunkt i landskapet, omgiven av skogsbevuxna höjder och bergsryggar. Granholm var Sundsvalls stora satsning på en ny stor stadsdel någon kilometer från centrum. Området började byggas i slutet på 1970-talet och byggdes i etapper. Bebyggelsen består till största del av bostäder och service. Det är en varierande bebyggelse. Många delområden finns och varje område har sin egen karaktär beroende på hustyper, boendeform mm. Sålunda finns det områden med flervåningshus, radhus och småhus. *U QDNDUDNWlUHU Den öppna före detta odlingsmarken ligger till stora delar kvar som grönområden. Man har byggt på höjderna och lämnat stråk av naturmark mellan bebyggelsegrupper. Grönstrukturen består av dessa friytor och stråk av oexploaterad odlingsmark och skogsmark. Sticksjön med omgivande odlingsmark har i stort sett lämnats orörd och utgör idag ett centralmotiv i områdets landskap och grönstruktur. Bäcken som avvattnar Sticksjön, här kallad Sticksjöbäcken, utgör ett mer eller mindre tydligt naturstråk i västra Granloholm. På samma sätt är bäckarna som rinner till sjön österifrån, speciellt bäcken nedanför Granloholms skola, viktiga inslag i grönstråken som omger dem. Dalgången omkring den sistnämnda bäcken är tydlig och bred och utgör ett centralt landskapsoch grönstråk i östra Granloholm. Den tidigare odlade marken ger sig till känna genom ängarnas blomsterprakt. Talrika lövdungar och skogsstråk bidrar till områdets vackra hagmarkskaraktär. En annan, något ovanlig grönkaraktär utgörs av det kraftfulla ledningsstråket som skär igenom Granloholmsområdet. Växtligheten under ledningarna röjs av med jämna mellanrum och marken får en konstant hyggeskaraktär som kontrasterar starkt mot den omgivande naturmarken. Likväl utnyttjas detta område av de närboende. Det finns flera tvärgående passage söderut mot Granlo, men det finns också många småstigar och viloplatser i ledningsstråket som vittnar om att marken används för närrekreation. (Se även under Idéer och förslag) Granloholm är således välförsedd med grönytor. Det finns gott om varierande natur alldeles intill husen och det finns goda möjligheter att ströva i omgivningarna som har både odlingslandskap och skogsmark. %LRORJLVNPnQJIDOG Granloholmsområdet har en grönstruktur med mycket varierande karaktär: vatten, våtmarker, olika typer av skog, odlingsmark, ängsmark... för att nämna de dominerande naturtyperna. Biologisk mångfald är följaktligen stor, många olika biotoper bidrar till artrikedomen. Delar av det ursprungliga odlings- och skogslandskapet finns kvar mellan bebyggelsegrupper och gör att stadsdelens tillkomst inte har påverkat den bilogiska mångfalden i någon större omfatt- Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 15

16 ning. Detta gör att de boende i Granloholm har tillgång till en mycket rik och omväxlande vacker natur direkt runt husknuten, en kvalité som finns på få ställen i Sundsvalls tätortsområde..uhwvorssrfkju QWHNQLN Granloholmsområde har mycket goda förutsättningar för tillämpning av olika "gröntekniska" lösningar typ dagvatteninfiltration, rening mm. Lämpliga grönytor finns på många håll. Vid utbyggande har man dock tillämpat konventionella lösningar. Även vad gäller återförandet av avfall i kretsloppet finns det goda förutsättningar att utgå från. Många tippar trädgårdsavfall i grönområden ( både villaägare och bostadsföreningar! tippar) Detta påkallar behovet av samlade grepp vad gäller trädgårdsavfall. Några gemensamma kompostplatser kanske? 6RFLDODYlUGHQRFKNXOWXUYlUGHQ Ett så stort område som Granloholm har många grönytor och stråk som intensivt utnyttjas av de boende. Många av dessa grönytor utgörs av naturmark, andra har anlagts i samband med exploatering för bostäder och service. Den förstnämnda typen dominerar och fungerar bra. Människorna själva har hittat sina favoritställen i naturen. Granloholms centrum med bl. a affärer, bibliotek och kyrka fungerar som hjärtat och samlingspunkt i stadsdelen. Centrum är inte färdigbyggt vilket sätter prägel på helhetsintrycket av utemiljön. På motsvarande sätt fungerar Sticksjön med omgivningar som ett slag "centrum" i Granloholms grönstruktur. Inte alla de anlagda grönytorna har de kvalitéer och attraktioner som behövs för en bra och tilltalande helhetsmiljö. Detta beror på bristande skötsel, brister i färdigställande, detaljplanläggning mm. Gång och cykelvägsnätet är väl utbyggt och fungerar bra. Men även här finns det möjligheter till smärre förbättringar. Det finns alltså behov att se över vissa delar av den gröna miljön i Granloholmsområdet. Genom insatser av både anläggnings- och skötselkaraktär kan man på ett ännu bättre sätt ta till vara de fina förutsättningarna som finns. (På en bilagd kartan presenteras mer konkret idéer och förslag.),'e(52&+)g56/$* Grönområde mellan rondellen och centrum. "Entréparken" till området. Omvandla grönstråket till en välkomnande vacker grönyta som bildar en värdig förgrund för centrum. En landskapspark med trädallé och tydliga gröna rum? Tillför aktiviteter, gör ytan mera attraktiv. Torget i centrum. Rusta upp. En bättre rumsavgränsning behövs (i väntan på de sista byggnaderna). Byt ut den trasiga beläggningen mm. Kontaktyta centrum - Sticksjön. Centrum är planerat så att Sticksjöns vattenspegel skymtar i förlängningen av centrumstråket. Vårt intryck är att stora ansträngningar har gjorts för att motverka denna kvalité! Går man mot Sticksjön (som man inte ser p.g.a. vegetation som skymmer utsikten) hamnar man direkt på en cykelparkering! Här slutar det centrala gångstråket. Man måste söka sig på egen hand genom en upptrampad stig till höger via grusplanen för att slutligen se och nå sjön. Även sjökontakt från skolan är bristande. Man har byggt och planterat i utemiljön för att skymma kontakt med vatten! Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 16

17 Dalgången vid Sticksjöns utlopp (GH 1). Centralt bågformat grönstråk med kontakt med många bostadsområden. Gångvägar, stigar. Utarbeta en skötselplan, tillför flera funktioner för rekreation. En liten dalgång mellan två bostadsområden (GH 3 del av). Har utnyttjats som tipp för schaktmassor. Plantera träd och buskar, klargör funktion och användning. En gångväg går här under vägen. Närmiljön är helt kal och ofärdig. Åtgärda! Bullervallar och vägnära miljö. Ger ofärdigt och fult intryck. Växter saknas, misskött. Jobba med den vägnära miljön! Dalstråk och grönytor öster om sjön (GH 6, GH 7). Vackert hagmarksliknade landskap, många kvalitéer. Här finns det möjligheter att arbeta med dagvatteninfiltration. Dagvattnet leds idag i diken mot bäcken. Varför inte synliggöra det och infiltrera i mark? Skapa små våtmarker och fuktstråk. Berika den biologiska mångfalden. Stoppa tippning intill bäckar.även skötsel av dessa stora ytor kan man vidareutveckla. Varför inte bete. Blomsterängar strax öster om sjön är ett mycket värdefullt inslag. Ett stycke av gammaldags odlingslandskap mitt i en stadsdel! Måste bevaras! Marken under ledningsstråken (GH 3). Stora delar av denna grönyta används för närrekreation, speciellt i västra Granloholm. Eftersom växtligheten röjs bort med jämna mellanrum av kraftbolaget har dessa ytor karaktär av ett hygge. Experimentera med skötsel. Det går av utveckla annan, mer vistelsevänlig karaktär utan att ledningsfunktionen hotas av höga träd. Förutsättningarna finns att skapa exempelvis lågskog med öppna gläntor på strategiska ställen. Detta skulle säkert uppskattas. Experimentera med skötseln! Sätt igång ett projekt tillsammans med kraftbolaget "Alternativ skötsel av ledningsstråk". Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 17

18 '(/205c'(1±6$00$167b//1,1*2&+%(6.5,91,1*$99b5'(1 OMRÅDE NUMMER GH 1 OMRÅDESTYP OCH KARAKTÄR Dalgången vid Sticksjöns utlopp VÄRDEASPEKT EKOLOGI-MILJÖ-HÄLSA Våtmarker, Våtbiotoper, Sticksjöbäckens övre lopp VÄRDEASPEKT PARKER OCH NÄRREKREATION Grönstråk inom bostadsområden. Närrekreation, naturlek.. GH 2 GH 3 Sticksjöbäckens mellersta lopp Skogsmarksområden i västra Granloholm Biotoper knutna till bäcken. Varierande skogstyper GH 4 Sticksjön Sjön inklusive våtmarken norr om sjön. Många biologiska värden. GH 5 Odlingslandskap norr Mosaikartat odlingslandskap i småkuperad om Sticksjön terrängen, åker, äng dungar. Bryn mot skogen ingår. GH 6 GH 7 GH 8 GH 9 Dalgången öster om sjön Skogsmarkspartier söder om Sticksjön Öppen gräsyta intill Sticksjön Ängsmark och skogsmark. GH 10 Grönområden/naturmark mellan bostadsområden GH 11 Skogspartier intill Hällmark bostadsområden GH 12 Källa Kallkälla Grönmiljö med flera naturtyper. Bäck, dungar, skogspartier Fuktig ängsmark, lövskog Naturlek Grönzon/närrekreationsmark intill bostadsområden. Strukturerande skogsparti med gc vägar, stigar Skogen används mycket av barnen. Observera att på kartan markeras endast en smal zon intill bebyggelsen, närrekreationszonen sträcker sig naturligtvis längre ut Promenadstråket runt Sticksjön. Varierande utnyttjande av olika delar av landskapet beroende på årstiden och begränsningar enligt allemansrätten (jordbruksmark). Gångstråk, strukturerande grönkil mellan bostadsområden Närrekreation, landskapsbild Friyta intill sjön. Strukturerande grönkil mellan bostadsområden Närnatur, lek, skärm GH 13 Kolonilotter Kolonilotter, närrekreation GH 14 Groddamm Våtmarksbiotop Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 18

19 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 19

20 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 20

21 *5$1/2 /DQGVNDSRFKPDUNDQYlQGQLQJ Granlo området ligger inom Selångersåns dalgång. Granlo är en stadsdel till största del planlagd i slutet av 60-talet med varierande bebyggelse, c:a två tredjedelar är villor och låga radhus, resten flerbostadshus 3 7 våningar. Det finns gott om grönytor i Granlo. Sundsvalls begravningsplats, grönområde som rymmer Högoms gravfält samt centrumparken tillhör de skötta grönytorna. Mot nordost och norr finns det två mindre skogsområden. I västra delarna av området finns enheter med jordbruksmark samt industriområde med bl. a stor transformatorstation. *U QDNDUDNWlUHU Villaområden har i regel mycket grönska med uppvuxna träd. Områden med flerbostadshus ger en torftigare intryck när det gäller grönskan. Öppna ytor med gräs sparsamt med träd intryck man ofta möter i dessa områden. Samordnad och rationell skötsel gör att här saknas den privata engagemanget och omvårdnaden man möter i villaområden. De ingående partierna med skogsmark har stort värde ur grönstruktursynpunkt. Särskilt värdefullt är skogsområdet i nordöstra delen som hyser stor mångfald av biotoper och bäckravin som klassats som naturvårdsobjekt.,'e(52&+)g56/$* Området 6 är av högsta värde. Borde ges det starkaste skyddet genom lämplig skydd. Rusta upp centralparken (omr. 10) så att den bättre uppfyller funktionen som stadsdelspark. '(/205c'(1±6$00$167b//1,1*2&+%(6.5,91,1*$99b5'(1 OMRÅDE NUMMER OMRÅDESTYP OCH KARAKTÄR VÄRDEASPEKT EKOLOGI-MILJÖ-HÄLSA VÄRDEASPEKT PARKER OCH NÄRREKREATION Gr 1 Sundsvalls begravningsplats Grön lunga. Många stora lövträd Rofylld, välbesökt plats. Gr 2 Granlohög - parken Lekplats, anlagd park Gr 3 Skogsdunge, g/c väg Biologisk mångfald, skydd mot vägen (Fabriksgatan) Gr 4 Högoms gravfält med omgivande grönytor Kulturmiljö av högsta klass. Stora friytor, diverse friluftsaktiviteter. Gr 5 Liten park (halvprivat) Gr 6 Skogsområde Höga biologiska värden, skydd mot Närrekreation, naturlek vägen (Fabriksgatan) Gr 7 Liten allmän park Lek, samvaro Gr 8 Skogssluttning Biologisk mångfald Närrekreation, naturlek, grönstruktur Gr 9 Blåkatten skogen Biologisk mångfald Gr 10 Cenralparken Parken mellan husen, lek, spel Gr 11 Selångersån - stråket Stadens viktigaste biokorridor SÄRSKILD UTREDNING FINNS Stadens viktigaste promenad-, park- och rekreationsstråk Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 21

22 /,//+b//20g67(552%(5*6c.(5 /,//+b//20g67(552 /DQGVNDSRFKPDUNDQYlQGQLQJ I detta område avgränsas Selångersåns dalgång norrut av Hällomsberget. Nedanför berget breder ut sig en plan sedimentfylld dalbotten. Marken har varit uppodlad under lång tid tillbaka, många fornlämningar vittnar om tidig bosättning i området. I detta landskap anlades småhusområdena Lillhällom och Österro på 70- talet. Mellan dessa småhusområden ligger kriminalvårdsanstalten, ett knappt 4 ha stort instängslat område med hus och verksamheter. *U QDNDUDNWlUHU Den tidigare öppna odlingsmarken ligger kvar runtom och mellan husgrupperna som gräsbevuxna friytor och ger området en öppen, grön och luftig karaktär. Ett annatt karaktärsdrag i området är Sundsvallsåsen som på några ställen höjer sig över ängsmarkerna och framstår som ett tydligt landskapselement. Åsen kläs av gles trädvegetation och här återfinns många av fornlämningarna som finns inom området. Skogsbranten i norr utgör en tydlig avgränsning av landskapsrummet. Robäcken (Dammbäcken längre norrut) utgör ett tydligt naturstråk i området. Bäckmiljön med djup ravin, lövträd och frodig örtflora utgör en värdefull del av naturmiljön. Robäcken utgör också en naturlig gräns mot sydost och mot nästa delområde Bergsåker. %LRORJLVNPnQJIDOG Området är mycket välförsett med grönytor, de flesta utgör rester av tidigare odlingsmark. Dessa sköts som klippta gräsytor och på senare år har vissa delar "omvandlats" till ängsmark genom att man slutat klippa gräset. Några träddungar finns. Egentlig parkmark finns endast inom mindre områden inom bebyggelsen. Biotoper som fanns förr inom odlingslandskapet har i viss mån kunnat bevaras inom ängsytorna och lövdungarna som finns kvar. Diken och randzoner har i stort sett försvunnit liksom fuktigare partier och eventuella våtmarker. Området skulle kunna berikas på biologisk mångfald genom att tillföra mera lövvegetation i form av dungar och ridåer. Detta skulle skapa bättre lokalklimat. Även fuktiga ängspartier och våtmarker/småvatten som idag saknas helt skulle tillföra nya biologiska värden..uhwvorssrfkju QWHNQLN Det finns goda förutsättningar att arbeta med dagvattnets återföring i mark. På det viset kunde våtmarker och småvatten (dammar) tillskapats i grönområden, både artrikedomen och människorna till gagn. Många tippar trädgårdsavfall i grönområden ( både villaägare och bostadsföreningar! tippar) Detta påkallar behovet av samlade grepp vad gäller trädgårdsavvfall. Några gemensamma kompostplatser kanske? Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 22

23 ,GHHURFKI UVODJ Mera planteringar på de öppna stora ytorna skulle medföra (förutom de ovannämnda ekologiska värdena) ökad trivsel och bättre användbarhet av grönytor genom att flera gröna rum skapas, stråken markeras, insynsskydd uppstår... %(5*6c.(5 /DQGVNDSRFKPDUNDQYlQGQLQJ De stora dragen i landskapet liknar Lillhällom-området: bergsbrant i norr och öppen relativ plan dalbotten nedanför som bryts av tydliga bäckstråk. Sundsvallsåsen utgör en tydlig gräns och delar området i en nordlig och en sydlig del eller landskapsrum. Flera typer av markanvändning finns, var och en inom ett relativt väl avgränsat markområde. Dessa är: travbaneverksamheten med angränsande områden för hästskötsel, sågverksområdet - Bergsåkers trä, Centrumområdet med höghus och service ( byggt i början på 70- talet), småhusområdet öster om travbanan från 60-talet samt Bergsåkers skola. *U QDNDUDNWlUHU Bäckarna, Robäcken och Hulibäcken utgör tydliga landskapsstråk med lummig lövgrönska och djupa raviner. Sundsvallsåsen som reser sig bakom höghusen utgör en naturlig gräns mellan bostadsområdet i centrum och travbanan. Åsbranten som har en sammanhängande trädridå bidrar till att höghusen upplevs vara någorlunda förankrade i landskapet med denna naturliga höjd i ryggen. En tydlig bergbrant reser sig bakom travbanan och småhusområdet och ger Bergsåkersområdet en klar landskapsgräns norrut. Branten är sydvänd och har en rik växtlighet av sk sydväxtberg - karaktär. Ovanför branten 25 m högre upp på en platå ligger Solbacken, ett parti med vackert odlingslandskap med småskalig karaktär och blommande ängar. Några fornlämningar påminner om detta landskaps kulturhistoria. %LRORJLVNPnQJIDOG Bra i norr -villorna, sämre i centrumm - domineras av ensartat parkstråk och parkering. Kvalitéer - Selångersåns närhet, Bergsåkertjärnen. Bäckar och åsbranter. Grönstråket mellan höghusen och vägen måste förbättras/berikas - se nedan..uhwvorssrfkju QWHNQLN Dagvattenfrågor - vore intressant att gå igenom: hela travbaneområdet centrumområdet, sågverket, avfallsfrågor i travbaneområdet - går kretsloppsanpassa??,ghhurfki UVODJ Bergsåkerstjärnen med sin gröna omgivning utgör en nästan idyllisk naturmiljö i jämförelse med de andra parkytorna i området (exvis parkstråket i centrum). Förstärk värdena omsorgsfullt och gör området till attraktiv grönoas! Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 23

24 '(/205c'(1±6$00$167b//1,1*2&+%(6.5,91,1*$99b5'(1 OMRÅDE NUMMER ÖB 1 ÖB 2 ÖB 3 OMRÅDESTYP OCH KARAKTÄR Bäckstråk biokorridor (Dammbäcken, Robäcken) Sundsvallsåsen, ängsmark med träd, fornlämningar Skogsmarksområde på Hällomsbergets sydsluttning. Många värden gammal skog, torrängsflora, rika bryn mm VÄRDEASPEKT EKOLOGI-MILJÖ-HÄLSA Vegetationsridå, biotoper knutna till bäcken, rinnande vatten, flora, fauna. Flora (torräng), grönstråk som skiljer bebyggelsen från vägen Hällomsbergets randzon inkl. Selångers gammelskog-stiftsreservat. Rika skogsbryn, vårflora på sydbranterna... Området har diskuterats som kommunalt naturreservat. VÄRDEASPEKT PARKER OCH NÄRREKREATION Viktigt grönstråk, bostadsområdet och nära skolan. Naturlek.. Närrekreation, kulturhistoia, skyddade fornlämningar.. Skogsområde/närrekreationsmark intill bostadsområden. Närströvområde. Observera att på kartan markeras endast en smal zon intill bebyggelsen, närrekreationszonen sträcker sig naturligtvis längre in ÖB 4 ÖB 5 ÖB 6 Sundsvallsåsen Bergsåker, gröna delar av åsen Lillhärmsta-Solbacken Vackert kulturlandskap i utkanten av bostadsområde Lillhärmsta skogssluttning och skogshöjd Skogspartier (fr.a tall) på grusåsen, Odlingslandskap, åker, äng, dungar, omgivande skog, skogsbryn Sydsluttning, blandskogsmosaik Skogsmark ÖB 7 Hulibäcken Vegetationsridå, biotoper knutna till bäcken, rinnande vatten, flora, fauna. Grönskärm mellan travbanan och bostadsområdet, närlek Varierande utnyttjande av landskapet beroende på årstiden och begränsningar enligt allemansrätten (jordbruksmark). Närrekreation, naturlek, skogsskärm Skogshöjd och ängsmarker samt sydvänd brant. Närrekreationsmark ovanför östra Bergsåker. Promenadväg, fornlämningar, utsikter. Används mycket av barnomsorgen och skolor. Naturstråk, skärm mellan Timmervägen och bostadsomrråden ÖB 8 Trädgrupp Stora gamla popplar ÖB 9 Våtmark Våtmarksflora ÖB 10 Grönyta med framträdande Kullar med fornlämningar, träddungar, trädgrupper ängsytor Rekreationvärden, estetiska värden, landskapsbild ÖB 11 Damm på travbanan Vattenyta, våtmark, recipient av dagvatten Estetiska värden, landskapsbild ÖB 12 Parkstråk Parkstråk inom bebyggelsen. Innehåller lekplatser och fungerar ofta som stadsdelspark. Viktiga kommunikationsstråk för gående/cyklande ÖB 13 Parkstråket i Bergsåkers Stadsdelspark, lek, sociala värden. centrum ÖB 14 Österro skolans skolgård och park Fina vistelse och lekytor, nära Robäcken som utgör en kvalité ÖB 15 Bergsåkerskolans skolgård Trädvegetation vid ån mm Skolans utemiljö ÖB 16 Selångersån - stråket Stadens viktigaste biokorridor SÄRSKILD UTREDNING FINNS Stadens viktigaste promenad-, park- och rekreationsstråk Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 24

25 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 25

26 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 26

27 &(17580LQN1$&.67$RFK6.g $/067(167$'(19b67(50$/06g'(50$/0 g67(50$/0vdpw6.g160211$&.67$rfk6$//<+,// BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB *U QVNDQLFHQWUDOD6XQGVYDOONRUWKLVWRULVNEDNJUXQG Nuvarande grönstruktur i centrum har sin ursprung i 1800-talets stadsplanering. På planer från mitten av seklet syns trädplanteringar kring kyrkan samt dubbla trädrader utmed t ex Sjögatan och Strangatan. Temat med trädplanteringar utmed stadens gator och på torg, liksom parkstråk, (esplanader) och mindre kvartersparker är ganska karaktäristiskt för Sundvalls stads planering. Även när järnvägen genom stan anlades 1874, var trädplantering längs järnvägstråket en självklarhet. I 1878 års plan angavs esplanader i nuvarande Esplanaden och Skolhusallén och Västra allén. I 1889 års plan ( stadsplan för återuppbyggnad av staden efter den stora branden 1888 ) bibehölls grönstrukturen med bl.a. bredare esplanader som brandgator. Hedbergska parken och Hedern tillkom kring sekelskiftet planerades Köpmangatan med en trädrad i dess mitt. Det är från perioden efter branden, då stadskärnan återuppbyggdes och staden expanderade åt flera håll, som merparten av parker och grönytor i centrala staden stammar från. Efter 1920 har få träd planterats i centrum. Institutionskvarteren (kvarteren väster om, och inkl. Skolhusallén, GA kyrka, Hedbergska, GA skolan, Skolparken) utgör ett annat exempel på medveten parkplanering. Redan i stadsplanen 1878 hade man avsikten att detta område skulle präglas av hus i park. Ambitionerna i planen infriades och området blev ett paradparkstråk med flerradig allé (Skolhusallén) och parkstråk med präktiga institutionsbyggnader. Idag är många träd borta och delar av parkytor används till annat. 6DPPDQIDWWQLQJDYQnJUDnUWDOI UVWDGHQVJU QVND 9lQJnYDQ - anlades på 1870-talet, fontänen avtäckes 1886 (VSODQDGHQ (i dess nuvarande utsträckning) stammar från 1889-års plan där man breddade ett befintlig parkstråk. 6M JDWDQ (Sjögatsesplanaden) tillhör de äldsta grönstråken. Trädplanteringar finns redan på planer från talet. -luqyljvjdwdq alléerna planterades HGEHUJVNDSDUNHQ 1889 donerade köpmannen J. A. Hedberg området till staden för att anläggas som park. 6NROKXVSDUNHQ Anlades under första decenniet på talet. Ingår i institutionkvarteren (se ovan). SPDQJDWDQ var planterad med en trädrad i mitten 7LYROLSDUNHQ - finns redovisad i stadsplanen från Redan då fanns det en vattenreservoar i parkens övre del (idag s.k. Vattenborgen). Parken har många sk. ädla lövträd. Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 27

28 *U QDNDUDNWlUHU Förutom de ovan beskrivna, lite speciella typer av stadsgrönska som utgörs av historiska parker, esplanader, kvartersparker och gatualléer mm och som vi finner inom stenstaden och närliggande stadsbebyggelse, finns det även andra grönkaraktärer. Dessa hittar vi i stadsdelarna utanför stenstaden, bebyggelsen som tillkom senare, när stadsbebyggelse expanderade utanför centrum. En intressant karaktär i Sundsvalls grönstruktur är parkstråken i de sydvästra stadsdelarna Östermalm och Skönsmon. Här finns det avlånga parker i anslutning till bäckar som rinner ner genom stadsbebyggelsen. Genom dessa parkerna tränger naturen från Södra berget in i stadsbebyggelsen. De skapar en tydligare stadsstruktur och fungerar som frilufts- och naturstråk. De viktigaste är Fridhemsparken, som omger Grevensbäcken, och Bäckparken vid Stavsättsbäcken. Tyvärr har tillkomsten av industrizonen nere vid stranden inneburit att parkerna/bäckarna inte når stranden på ett naturligt sätt. Parkstråken bokstavligen klipps av vid Björneborgsgatan och bäckarna försvinner i kulvertar under järnvägen, E4 och kustzonens industribebyggelse. Motsvarighet till dessa parkstråk finner vi även på Södermalm där Sidsjöbäckens parkstråk utgör ett tydlig grönstråk i stadsbebyggelsen. Bäcken ansluter, i stort sätt utan biologiska hinder, till Selångersån och har på så vis kontakt med havet. Annan värdefull grönkaraktär och naturkvalitet finner vi i norra stadsdelarna Norrmalm och Västermalm. I zonen där stadsbebyggelsen möter Norra bergets sydsluttningar finner vi partier av s.k. sydväxtberg, en naturtyp präglad av brant topografi och gynnsamt klimatläge. Dessa naturområden har flera biotopzoner och uppvisar stor biologisk mångfald. Värdet förstärks ytterliggare av det faktum att det ligger så centralt i staden och att området används flitigt för rekreation. Hela Norra berget har mycket stort rekreationsvärde för sundsvallsborna och är attraktivt även för turister tack vore de satsningar som gjorts för att göra området känt och lättillgängligt. Restaurangen Grankotten, fornminnesbyn, vandrarhemmet och inte minst utsikten är andra kvalitéer som attraherar folk. (se också beskrivning i Grönplanens allmänna del, omr. 12 S). Tivoliparken utgör en utlöpare från Norra berget. Denna park har både naturpark- och finpark- karaktär. Det finns många lövträd i parken, bland dem s.k. ädla lövträd, t ex bok och ek. Tivoliparken tillhör de största och artrikaste parkerna i centrala Sundsvall. 1RUUDEHUJHWWLOOK UGHRPUnGHQLFHQWUDOD6XQGVYDOOVRPKDUGHVW UVWDQDWXURFKUHNUHD WLRQVYlUGHQD2PUnGHWlUGHVVXWRPK JLQWUHVVDQWXUNXOWXUPLOM V\QSXQNW/lJJWLOORPUnGHWV FHQWUDODOlJHRFKOlWWLOOJlQJOLJKHWRFKGHWNDQOlWWI UVWnVDWWKlUKDUYLHWWRPUnGHPHG P\FNHWK JWVN\GGVYlUGH1RUUDEHUJHWE UO\IWDVIUDPRFKJHVQnJRQIRUPDYVN\GG'HWWD NDQOlPSOLJHQJ UDVLVDPEDQGPHGI\VLVNSODQHULQJ Selångersån med omgivande grönska, parker, promenadvägar och stigar utgör det starkaste karaktärsdraget i Sundsvalls stads/grönstruktur och stadsbild. Selångersån kvalitéer som stadsstråk, grönstråk, rekreationstråk och s.k. eko-korridor är helt omistliga. Flera utredningar som bl.a. beskriver stråkets kvalitéer, värden och utvecklingsmöjligheter har gjorts. Därför avstår vi från vidare beskrivning och hänvisar direkt till dessa utredningar (se källor). Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 28

29 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 29

30 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 30

31 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 31

32 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 32

33 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 33

34 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 34

35 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 35

36 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 36

37 'HORPUnGHQ±6DPPDQVWlOOQLQJRFKEHVNULYQLQJDYYlUGHQ OMRÅDE NUMMER OMRÅDESTYP & KARAKTÄR VÄRDEASPEKT EKOLOGI-MILJÖ-HÄLSA VÄRDEASPEKT PARKER & NÄRREKREATION Ce 1 Vängåvan Stadspark Gammal historisk park, fontän, väl utnyttjad Ce 2 Esplanaden Historiskt parkstråk, stora träd Betydande stråk i staden Ce 3 Rådhusparken Stadspark Blomsterpark, fontän, väl utnyttjad Ce 4 Hedbergska parken Stadspark Väl utnyttjad park Ce 5 Kyrkogård Gamla träd av olika arter Närhet till centrum Ce 6 Park med damm, Bunsowska tjärn Andplats, vatten i staden, gamla träd, flerskiktad vegetation, gammalt barrbestånd Välbesökt park m olika kvaliteter Ce 7 Västra allén Parkstråk Närrekreation, grönstruktur i stadsmiljö Ce 8 Järnvägsalléer Grönstråk, spridningskorridor Prydnadsapel i staden Ce 9 Örnsköldsallén Parkstråk, lokalklimat Närrekreation, grönstruktur i stadsmiljö Ce 10 Kvarterspark Flerskiktad vegetation Närrekreation, grönstruktur i stadsmiljö, väl utnyttjad park Ce 11 Grönstråk Delvis skärm mot E4, dammbindande, Grönstruktur i stadsmiljö lokalklimat Ce 12 Sjögatsesplanaden Historiskt parkstråk No 1 Tivoliparken Natur/stadspark Unik samling av träd och buskar i regionen, kontakt med skogsmark Närrekreation, variationsrik park, utsikt över staden No 2 Park Rester av sjukhuspark Grönstruktur i stadsmiljö No 3 Parkstråk, allé Grönstruktur No 4 Stadspark/grönstråk Gamla träd, skuggverkan av ån, naturmark längs ån Vattennära park med varierade trädslag No 5 Stadspark Gamla träd, skuggverkan av ån, naturmark längs ån Närrekreation, grönstruktur i stadsmiljö, väl utnyttjad park No 6 Naturpark med trappa Av betydelse för biologisk mångfald En grön lunga att gå igenom, viktig gångförbindelse. No 7 Norra stadsberget Stor skogspark Ett av Sundsvalls viktigaste friluftsområden Sö 1 Park/lekpark Kvarterspark, lek Sö 2 Bäck/park Bäck med vandrande fisk, spridningskorridor, lokalklimat Naturstråk och kvarterspark med närhet till vatten Sö 3 Park/lekpark Kvarterspark, lek Sö 4 Ruderatmark, lekpark Fotbollsplan, träda Sö 5 Park Kvarterspark med varierad struktur Sö 6 Lekpark Lek Sö 7 Naturpark/lekpark Grönstrukturstråk i bebyggelsen Promenadstråk, lek Sö 8 Naturpark/lekpark Grönstrukturstråk i bebyggelsen Natur, lek Sö 9 Lekpark Lek Sö 10 Finpark Gammalt bestånd av barrträd Kvartersnära finpark Ös 1 Fridhemsparken Spridningskorridor, lokalklimat, Vattennära finpark Bäck/park varierad vegetation, gamla träd Ös 2 Park/bollplan Kvartersnära park, fotbollsplan Ös 3 Park Kvartersnära park Ös 4 Bäckparken Spridningskorridor, lokalklimat, Vattennära kvarterspark, lek, varierad vegetation, gamla träd Sk 1 Vapelskogen Skogspark Sk 2 Lekpark Lek, kvartersnära park Sk 3 Skönsmon begravningsplats Äldre vegetationsstruktur Närrekreation Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 37

38 Sk 4 Slyskog Natur in i bostadskvarter Sk 5 Slyskog Vegetationsskärm Sk 6 Gammal tomtmark Rester av trädgårdsväxter, förvildad Närrekreation, skogslek vegetation Sk 7 Kyrkans omgivning Sk 8 Lappstan Parkmiljööer Sa 1 Naturskog/lekpark Natur in i bostadskvarter Lekpark Sa 2 Lekpark Lek, kvartersnära park Sa 3 Lekpark Lek, kvartersnära park Sa 4 Lekpark Lek, kvartersnära park Sa 5 Lekpark Lek, kvartersnära park Na 1 Grönytor Västra Nacksta Öppna gräsytor med parkfunktion Na 2 Grönytor Östra Nacksta Öppna gräsytor med parkfunktion Na 3 Midälvaparken Parkyta.200(17$5(5,'e(52&+)g56/$*.5,1*75b'3/$17(5,1*$500 6XQGVYDOOVFHQWUDODGHODU gvwud/nqjjdwdq ligger inne i stenstaden och är en bred gata som kantas av hus ända fram till trottoaren på södra sidan. Längs den norra sidan finns villaträdgårdar med uppvuxna tomter. Åtgärd: Plantera en trädrad på norra sidan för att minska skalan och för att förbättra grönstrukturen i staden. )UHGVJDWDQ är bred och kal idag. Trottoarerna är breda, gatan kantas av villor och högre hus. Enstaka gatuträd finns. Åtgärd: Plantering av trädrad för att förbättra grönstrukturen i staden samt att förbättra mikroklimatet. 1\EURJDWDQ är idag en kal stadsgata men den skulle kunna fungera bra som länk upp till Södra berget. På andra sidan Bergsgatan finns parkstråk samt villabebyggelse som fungerar som spridningskorridor upp mot Södra berget och skogen. Åtgärd: Ny trädplantering mellan Köpmangatan och Bergsgatan. 3DUNJDWDQ under järnvägen och norrut är idag en genomfartsled nedsänkt i terrängen. Den kantas av gräsmattsprydda slänter. Här finns stora möjligheter att förbättra stråken söderut. Åtgärd: Plantera slänterna med olika träd och lägre buskar. *U QERUJVJDWDQ upplevs kal och ödslig söder om järnvägen. Åtgärd: Det finns plats att plantera längs gatan, både träd och buskar. 6LGVM YlJHQ'DOJDWDQ. Rel. breda gator. Det finns ytor som kunde bli grönytor med träd. Åtgärd: Plantera träd och buskar. Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 38

39 6 GUDMlUQYlJVJDWDQ Åtgärd: Skapa ett varierat vegetationsstråk längs järnvägen med blommande buskar och träd. Plantera bland annat apel som återkommer längre österut längs järnvägen. 1RUUDMlUQYlJVJDWDQ är för bred och ödslig. Det blir en extra stor barriäreffekt av att ha bred väg, parkeringsplatser, bangårdsyta samt järnvägsspår i rad. En befintlig lönnrad finns i kanten av parkeringen men denna är i dåligt skick. Åtgärd: Gatan bör smalas av med en parkremsa. Bangårdsytan har stora möjligheter att bli kvarterspark. Den måste åtminstone snyggas upp så att den inte används som upplag. cjdwdqrfk7kxohjdwdq är andra gator i stenstaden där trädplantering borde övervägas. 6NROKXVDOOpQ hade anlagts men flerdubbla trädrader. Biltrafikens ökning medförde borttagning av flera trädrader. En återplantering av en trädrad vore önskvärd. ( Nuvarande E4 genom centrum (Landsvägsallé, sträckan förbi inre hamnen och vidare norrut från Skepparplatsen). Trädplanterings förslag (med samlade grepp) borde utarbetas. +liiqhuvyljhq Utrymme finns att berika den torftiga vägmiljön med träd. 1nJUDWLGLJDUHI UVODJWLOOWUlGSODQWHULQJDU Trädplanteringar som föreslås i Centrumplanen 89 6 GUDMlUQYlJVJDWDQ ej genomförd %HUJVJDWDQ ej genomförd 6NROKXVDOOqQ ej genomförd %M UQHERUJVJDWDQ ej genomförd 6WRUJDWDQYlVW ej genomförd Kartan nedan ger en samlad bild över gator i centrala Sundsvall där man kan etablera nya trädplanteringar eller förstärka/förnya gatuträd och annan stadsgrönska. Planteringsförslag upprättas och prioritering diskuteras. Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 39

40 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 40

41 Grönplan, Sundsvalls tätortsområde 41