Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet. Kallelse

Transkript

1 Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet Kallelse

2

3 it. HEDEMORA!d! KOMMUN Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6(19) '-1. Fördelning av LASS-kronan 2014 Timbeloppet for assistansersättning (den så kallade LASS-kronan) beslutas årligen av regeringen. Omsorgsnämnden tar sedan beslut om uppdelning på olika kostnadsposter. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 oktober 2013 Vård- och omsorgsutskottets beslut Vård- och omsorgsutskottet beslutar föredela timbeloppet för assistansersättning (den så kallade LASS-kronan) enligt nedan for 2014: Personal Central administration Lokal administration Arbetsledning Utbildning Omkostnader SUMMA 259,90 kr/tim l, l O kr/tim 6,00 kr/tim 6,90 kr/tim 2,50 kr/tim 3,60 kr/tim 280,00 kr/tim Vård- och omsorgsutskottet beslutar fastställa ersättningen till externa utforare som inte har LASS-beslut, till 91,5% av det av regeringen beslutade timbeloppet. Utdrag till Handläggaren l""~'"""'""'"

4 it:. HEDEMORA ~KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (2) Eva Back, eva.back@hedemora.se Beslut om fördelning av LASS-kronan 2014 dvs timbeloppet för statlig assistansersättning. Sammanfattning Timbeloppet for assistansersättning (den s k LASS-kronan) beslutas årligen av regeringen. Omsorgnämnden tar sedan beslut om uppdelning på olika kostnadsposter. Ärendebeskrivning Regeringen fastställer varje år timbeloppet for statlig assistansersättning. För 2014 har beloppet fastställts till280 kr per timme. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, hade krav på 283 kr per timme och Försäkringskassans yrkande var på 282 kr. Regeringen har, tidigare i år, beslutat om en översyn av ersättningsmodellen eftersom de övriga kostnaderna (administration, fortbildning, assistansomkostnader mm) visat sig vara for högt beräknade. I avvaktan på utredningens forslag räknas dock beloppet upp från 275 till280 kr. Uppräkningen på 5 kr ska täcka ökade lönekostnader. Det innebär att resterande delar av schablonen forblir oforändrade. Bakgrund Den interna uppdelningen av limbeloppet har varit o forändrad under många år, 92,7% till personalkostnader och 7,3% till övriga kostnader. Eftersom regeringens beslut for 2014 ser något annorlunda ut, med en höjning enbart av personalkostnaderna, blir den procentuella fordelningen något forändrad (92,8 resp 7,2% ). Ersättningen till externa utforare torbrukare utan LASS-beslut är inte forändrat sedan Tidigare år var ersättningen 91,5% av årets fastställda timbelopp sjönk andelen till 90,1 resp 88,4% eftersom beloppet i kronor var oforändrat. Från och med 2014 fdreslås en återgång till 91,5%. Fördelen med att fastställa en procentsats är att nytt beslut inte behöver tas varje år. Hedemora kommun Hemsida E-post kommunledningskontoret@hedemora.se Organisalionsnr Postadress Kommunstyrelseförvaltningen, Ekonomiavdelningen Box Hedemora Besöksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

5 Datum Hedemora kommun Sida 2(2) Ekonomi SKL begärde att timbeloppet skulle höjas till283 kr och det är den nivå som förvaltningen räknat med i budgetförslaget för Att beslutet sedan bara blev 280 kr innebär sänkta intäkter ror personlig assistans med ca 230 tkr. Förslag till beslut Timbeloppet för assistansersättning (den s k LASS-kronan) föreslås fördelas enligt nedan för 2014: Personal Central administration Lokal administration Arbetsledning Utbildning Omkostnader SUMMA 259,90 kr/tim 1,10 " 6,00 " 6,90 " 2,50 " 3,60 " 280,00 kr/tim Ersättning till extern utförare för brukare som inte har LASS-beslut fastställs ti ll 91,5% av det, av regeringen, beslutade timbeloppet. Omräkning sker årligen. EvaRosen T f förvaltningschef Eva Back Ekonom Bilaga: fördelningsunderlag

6 A HEDEMORA t!1! KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(19) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet s. Ansökan om bidrag till datorstödd träning för personer med afasi Afasiföreningen A vesta-hedemora och Studieförbundet Vuxenskolan Södra Dalarna ansöker om medel för datorstödd träning för personer med afasi. Det totala beloppet är kr varav kr söks från omsorgsnämnden, Hedemora kommun. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens utredning den 14 november 2013 Afasiföreningen Avesta Hedemora och studieförbundet Vuxenskolan Dalamas ansökan, den 22 oktober 2013 Förslag till omsorgsnämnden Vård- och omsorgsutskottet beslutar föreslå omsorgsnämnden att bevilja kronor i bidrag till AfasifOreningen A vesta-hedemora och s tudieförbundet Vuxenskolan för datorstödd träning för personer med afasi under Utdrag till Handläggaren l""~''"""""""'

7 ~ HEDEMORA ~KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 Anna-Lotta Sjöstrand Angående ansökan om bidrag till datorstödd träning för personer med afasi Afasiföreningen A vesta-hedemora och Studieförbundet Vuxenskolan Södra Dalarna ansöker om medel för datorstödd träning för personer med afasi. Det totala beloppet är kr varav kr söks från omsorgsnämnden, Hedemora kommun. Förslag till beslut: Omsorgsnämnden beviljar kronor i bidrag till Afasiföreningen A vesta-hedemora och Studieförbundet Vuxenskolan för datorstödd språkträning för personer med afasi under 20 t 4. Anna-Lotta Sjöstrand Ekonom Hedemora kommun Postadress Kommunstyrelseförvaltningen, Ekonomiavdelningen Box Hedemora Hemsida BesOksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora E posl kommunledningskontoret@hedemora.se Teloron Fax Organisalionsnr Bankgiro

8 Hedemora kommun Omsorgsnämnden Box Hedemora HEDEMORA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen lnk Or1r Ansökan om medel för 2014, datorstödd träning för personer med afasi. Belopp: :- Afasiföreningen A vesta-hedemora och studieforbundet Vuxenskolan Dalarna ansöker härmed om medel for datorstödd träning for personer med afasi, med en total kostnad for år 2014 på ; från Avesta och Hedemora kommuner samt Landstinget Dalarna. Hos Hedemora kommun, omsorgsnämnden, ansöker vi om : och vi hoppas att vår ansökan behandlas välvilligt. Avesta Afasiforeningen A vesta-hedemora studieforbundet Vuxenskolan Dalarna!rene W estlund ordforande V erksamhetsutvecklare SÖKANDE: Lokala arbets!,tjuppen for den datorstödda träningen för personer med afasi c/o studieforbundet Vuxenskolan Dalarna Box l Avesta (fax) Bg:

9 Ansökan om medel for 2014 for datorstödd tal- och språkträning for personer med afasi i A vesta-hedemora Bakgrund. Rum for datorstödd tal- och språkträning for personer med afasi (tidigare kallat "Prova På Rum") är en verksamhet som startats i Dalarna och rönt en stor uppmärksamhet. Verksamheten har pågått sedan 1997 i lokaler i anslutning till geriatriska kliniken på Avesta lasarett. Medel har tidigare ansökts till projektet som gjort att verksamheten har utvecklats och permanentats mer och mer. Afasi är en språkstörning till foljd av en avgränsad hjärnskada i vänster hjärnhalva. Den som drabbas av afasi kan ha svårt att tala, skriva ochfeller räkna, men har oftast en normal tankeformåga. Uppskattningsvis drabbas ca personer årligen av stroke i Sverige och av dem får ca personer afasi. Afasi är en språkstörning som oftast kräver en livslång rehabilitering. Träningen vid datorerna stimulerar individen att ta tillvara det friska och bygger på deras egen motivation och delaktighet. Dessutom hjälper datorträningen till med att bygga upp individernas självfortroende. Besökarna får även språklig stimulans och en fin möjlighet att bryta den isolering som oftast rnedfoljer ett handikapp, genom att här f'ar man träffa andra i samrna situation och f'ar en pratstund och trevlig samvaro. Det finns flera lagar där dessa rättigheter om rehabilitering finns uttalade, exempelvis HSL, FN:s standardregler, Agenda 22, SOL och LSS Afasiforeningen Avesta-Hedemora ser det som mycket angeläget att kunna fortsätta verksamheten. Mål. Verksamhetens mål är att skapa forutsättningar for personer med funktionsnedsättningar att leva som andra, med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. DärfOr är det av största vikt att kommuner och landsting inte blundar for behovet av datorstödd träning for personer med afasi. Det handlar inte om att ge dem privilegier. Istället handlar det om att ge dem en fungerande vardag och delaktighet i vårt samhälle.

10 Lägesbeskrivning. Verksamheten bedrivs helt lokalt sedan I Avesta arbetar Anneli Filipsson som lönebidragsanställd värdinna 20 timmar per vecka. För närvarande tränar 11 personer med afasi regelbundet varje vecka i Avesta. (Avesta 8, Hedemora 3) Verksamheten bedrivs av Afasiföreningen A vesta-hedemora och studieförbundet Vuxenskolan Dalarna tillsammans. En lokal arbetsgrupp bestående av representanter från studieförbundet Vuxenskolan, Afasiföreningen och sjukvården samt värdinna för verksamheten arbetar med mål, inriktning och uppföljning av verksamheten. Vi önskar att kommuner, landsting och logopedverksamheten stödjer oss i vårt fortsatta arbete och tar tillvara den resurs som verksamheten utgör. Handikappgruppen "afatiker'' är svår att passa in i den befintliga dagverksamheten då inga resurser för detta har skapats. Afasiföreningen A vesta-hedemora och studieförbundet Vuxenskolan Dalarna vill på alla sätt fortsätta verksamheten och hoppas att vår ansökan behandlas positivt. Kostnader för fortsatt drift av verksamheten: Förbrukningsmaterial, broschyrer, kopiering, fårgpatroner mm Teknisk support, uppgraderingar av datorer och program Fortbildning och konferenser Personalkostnader Annelie Filipsson värdinna 20 tirn/vecka Total årlig kostnad för verksamheten i Avesta 6 000: : : : :- Under förutsättning att sökta bidrag erhålles: Avesta kommun Hedemora kommun Landstinget : : :-

11 it:. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanitadesdatum Sida 8(19) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet 6. FlyWborttagning av anhörigcentrum Angående anhörigcentrum Tyllingstrand i Långhyttan. Beslutsunderlag Handlingarna läggs på bordet vid sammanträdet Vård- och omsorgsutskottets förslag till beslut "[Skriv text här]" Utdrag till Förvaltningschef

12 ~ HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 9(19) Ny blankett för ansökan om särskilt boende Ny blankett har tagits fram gällande ansökan om särskilt boende. Följebrev med information om kriterier för att bli beviljad särskilt boende. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 november 2013 Vård- och omsorgsförvaltningens beslut Vård- och omsorgsutskottet har tagit del av informationen. Utdrag till Förvaltningschef l""'"""'""""'

13 ~ HEDEMORA ~KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (1) Vård- och omsorgsförvaltningen Ny blankett för ansökan om Särskilt boende. Sammanfattning Ny blankett har tagits fram gällande ansökan om särskilt boende. FöUebrev med information om kriterier för att bli beviljad särskilt boende. Ärendebeskrivning Blanketten tillsammans med följebrev sänds hem till den enskilde som ansöker om särskilt boende, återsänds sedan till biståndshandläggaren som därefter bokar hembesök för utredning av behovet. Blanketten ska ligga tillgänglig på kommunens hemsida. Eva Rosen Tf Förvaltningschef \krz?c"\1,c:::o Veronica Araby Biståndshandläggare!h~7 Hedemora kommun Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box Hedemora Hemsida Besöksadress Vintergatan 2 Hedemora EiJOSl vardochomsorgskontoret@hedemora. se Telelon Fax OrganisationSt1f Bankgiro

14 A. HEDEMORA!!KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ansökan om särskilt boende för personer med omfattande behov av vård och omsorg, enligt Socialtjänstlagen, SoL Sökande Namn Adress Telefon Personnummer Har du god man eller förvaltare? JA NEJ Om ja, namn och telefonnummer Jag samtycker till att handläggare får inhämta nödvändiga uppgifter från annan myndighet, t.ex. läkare om så behövs för utredningen. J A NEJ Underskrift av sökande l Namnteckning Datum l ~:!älplig vid ansökan Relation telefon Postadress Box Hedemora Besöksadress Telefon Telefax Hemsida: www. hedemora. se E.post: kommun@hedemora.se ansokan sabo från annan kommun. doc

15 !fl! ~ HEDEMORA KOMMUN 2(2) Vård- och omsorgsförvaltningen Anledning till ansökan ~ o o o o o o o o Har idag behov av hjälp med/vård av o o... o... o o o... o. o o o o o o o o o. o..... Eventuell kontaktperson (t ex biståndshandläggare i kommunen) Underskrift av sökande datum o o o. o. o o... o o o. o o o o.... Postadress Box Hedemora Besöksadress Telefon Telefax Hemsida: www. hedemor a. s e E.post: kommun@hedemora.se Dokumcnt3

16 Information om kriterier för att beviljas särskilt boende i Hedemora kommun För att beviljas särskilt boende måste utökade insatser och /eller kompletterande insatser i ditt egna boende prövas, ha prövats eller konkret övervägts tillsammans med Er. När ni inte längre kan bo i ert nuvarande boende, trots omfattande insatser från hemtjänst och hemsjukvård, kan ni beviljas särskilt boende. Om Ni får en ansökan om särskilt boende beviljad bör kommunen inom tre månader erbjuda en lägenhet på något särskilt boende i Hedemora kommun. Det hör inte till biståndsrätten att kunna få sitt biståndsbehov tillgodosett på ett visst särskilt boende. Hänsyn tas till önskemål om detta är möjligt. Sänd blanketten till: Hedemora kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Box Hedemora

17 .!t. HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Slda 1 0(19) Information till alla SKL har gjort en undersökning av samtliga kommuners webplatser utifrån 250 vanliga medborgarfrågor. Nu presenteras resultatet i rapporten Information till alla. Beslutsunderlag SKL, Information till alla, en uppföljande granskning 2013 Vård- och omsorgsutskottets förslag till beslut Vård- och omsorgsutskottet har tagit del av informationen IJ... ~... "'"

18 Förord Informationen till medborgarna har med åren fått en allt större betydelse inom den offentliga sektorn. Fler söker informationen via intcrnet och förväntas hitta information och svar på sina frågor på kommunens webbplats. Detta ökande tryck gör att mängden information ökar samtidigt som krav finns på att den ska vara aktuell och intressera läsaren. Många menar dessutom att kommunens webbplats är kommunens ansikte utåt, som skapar en image av kommunens verksamhet och resultat. Under 2009 lät SKL ett externt team av studenter granska alla kommuners webbplatser utifrån dryga 250 vanliga medborgarfrågor. Genom undersökningen ville vi få en ögonblicksbild av läget. Vi ville också ta fram underlag för ett fortsatt lokalt förbättringsarbete. Hesuttaten togs emot väl av kommunerna och önskemål restes på uppföljningar. sådana genomfördes 2010, 2011, 2012 och nu Många kommuner har sedan början av undersökningarna gjorts stora förbättringar av informationen på sina webbsidor. Trots den skärpning av undersökningen som gjordes 2012 fortsätter förbättringarna under Den genomsnittliga svarsfrekvensen är idag ca 80% och det är många kommuner som närmar sig 100 %. Materialet lämpar sig utmärkt för jämförelser och visar på goda exempel som vi även fortsättningsvis hoppas kan inspirera andra kommuner i sitt förbättringsarbete med informationen på webben. Ansvariga för framtagandet av materialet och skriften är Lars Strid, från SKL samt Johan Gjersvold från RKA. Stockholm i oktober 2013 Lennart Hansson Cheffor sektionen Demokrati och styrning Sveriges kommuneroch Landsting

19 Innehåll 8 Kapitel l. Har informationen någon betydelse? 9 Verktyget - bakgrund 9 Ändringar för 2012 och Hur har det gått till? 11 Kapitel 2. Allt bättre på information 12 E-tjänster 12 Samlade resultatredovisningar 12 Hur hitta resultaten? 13 Öppenhet och påverkan 14 Förskola 14 Grundskola 15 Gymnasium 15 Äldreomsorg 16 Individ- och familjeomsorg 16 Handikappomsorg 17 Bygga och bo 17 Gator, vägar och miljö 18 Tillstånd, tillsyn och näringsliv 18 Kultur och fritid 18 Sökfunktion 19 Helheten 20 Kapitel 3. Sammanställning av svarsfrekvens per kommun 35 Kapitel4. Förbättringsideer och reflektioner 35 Ett tips 36 Bilaga

20 l KAPITEL I-lar i11for1natione n någon. betydelse? Det råder i dag ingen tvekan om att informationens betydelse har ökat i samhället inte minst tack vare att den är mer lättillgänglig exempelvis via internet. Medborgare nås med ett allt större informationsutbud samtidigt som de är allt mer aktiva i att leta fram den information som önskas. Idag förväntar sig medborgarna att hitta information på nätet från olika leverantörer av varor och tjänster. Om man inte hittar informationen upplevs detofta som att leverantören in te existerar eller att det är något fel eller problem med varorna eller tjänsterna. Även de offentliga verksamheterna omfattas av dessa förväntningar. Kommunernas och landstingens we b bp latser har fått och kommer även i framtiden få en allt större betydelse som informationsgivare till medborgarna. Det finns flera skäl att anta detta. Ilet finns en förväntning från medborgarna att få en hög tillgänglighet av information där svar på de vanligaste frågorna enkelt kan hittas på webbplatsen. Ett telefonsamtal under kontorstid ska kunna undvikas genom att svaret fi nns på webbplatsen eller att själva tjänsten finns att tijjgä efter kontorstid. Samtidigt forväntas att utbudet av tjänster som kommunen och landstinget tillhandahåller ges i en samlad och överblickbar bild. Den ska spegla vad som finns att tillgå och vilka service-/kvalitetsnivåer som erbjuds. En ökad valfrihet inom kommuner och landsting förutsätter även en förbättrad information som är anpassad till medborgarens krav på information. Detta underlättar rationella val och fårhindrar framtida missförstånd. Dessa förväntningar kan sammanfattas i begreppet bättre service. Ett annat skäl är att ett framtida samhälle med leverans av välfärdstjänster forutsätter att medborgarna har en ökad delaktighet i utformning, påverkan och beslut. Detta är vad vi i dag kallar en ökad medborgardialog. Ett sådant deltagande förutsätter en god information om vad som finns och pågår inom den politiska sfåren i kommunen/landstinget och inom tjänstesektorn. Informationen är i detta sammanhang verktyget för att öppna upp kommunen för medborgaren och göra han/hon delaktig och medskapande. Därmed kan informationen ses som en forutsättning för delaktighet, en demokratisk fråga Många kommuner har även betraktat informationen som en viktig del i utformningen av kommunens profil/image. Informationen på internetsidorna är kommunens ansikte utåt och ofta den första kontaktvägen till kommunen. En bristfällig information skapar en negativ bild av vad kommunen kan erbjuda. Bra informationskickar istället en lnlormalion till alla? En uppföljande granskning

21 Kapitel l. Ilar informationen någon betydelse' positiv signal lill eventuellt nyinflyttande och skapar även stolthet för anställda och medborgare i den egna kommunen. Genom webbplatsen kan information snabbt formedlas och uppdateras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. I takt med utvecklingen ökar ständigt kraven och forväntningarna på webbplatsen från medborgare, press, organisationer etc. Svenskt Näringslivs återkommande undersökningar, fackföreningarnas undersökningar med flera kan ses som ett tecken på detta. Den information som saknades igår kan idag hittas på de flesta webbplatserna. Det kräver att vi ständigt måste utveckla och hålla detta medium a jour med förväntningar och innehåll. Verktyget - bakgrund Under ett antal år hade Jämförelseprojektets nätverk med närmare 200 kommuner prövat och utvecklat ett stort antal granskande frågor utifrån ett medborgarperspektiv. Dessa har använts för att få fram en bild av kommunens webbsidor avseende styrkor och svagheter. Under försommaren 2009 genomförde SKL för fö rsta gången en nationell och kommunövergripande undersökning för att få fram en helhetsbild av informationen på kommunernas webbplatser. Resultatet presenterades i september 2009 på förbundets webbsidor och i skriften "Information till alla? - En granskning av kommunernas information till medborgarna". Resultatet mottogs mycket väl och uppskattades för att det var enkelt och överskådligt samt kunde visa på styrkor och förbättringsområden. Många kommuner tog resultaten som en utmaning och påbörjade en översyn samt genomförde olika förbättringsinsatser. Flera förfrågningar och önskemål framfördes under början av 2010 år om att förbundet borde göra en förnyad uppföljning. En sådan genomfördes under försommaren 2010 och resultaten presenterades i skriften "Information till alla- en uppföljande granskning". Även dessa resultat mottogs positivt och önskemål framfördes omgående om en ytterligare uppföljningar. Sådana har gjorts under 2011, 2012 och Ändringar ror 2012 och 2013 Vid presentationen av 2011 års resultat framkom det tydligt att många kommuner förbättrat sina resultat så mycket att undersökningens frågor inte var tillräckligt utmanande. Av det skälet gjordes en del ändringar av undersökningsfrågorna. Cirka femtiotalet frågor av de totalt 253 undersökningsfrågorna, cirka 20 procent av frågorna, ändrades. En del togs bort och en del tillkom. Detta innebar att undersökningarna inte var helt jämförbara med tidigare undersökningar. Däremot går det utmärkt att jämföra 2012 med 2013 års resultat eftersom inga förändringar har gjorts emellan åren. Det är främst ett 20-tal frågor kring e-tjänster som tillkom. Här letar vi efter exempel där medborgaren exempelvis kan göra en ansökan via webben. Att man har blanketter utlagda på webben för utskrift och sedan insändning per post har exempelvis inte godkänts som ett positivt svar. Ett annat område som stärkts är resultatredovisningar där medborgaren ska kunna finna samlade resultat från enheterna inom respektive verksamhetsområde och kunna görajämförelser däremellan. Ett exempel på detta är ingången på Stockholm Stads webb där flera verksamheter kan jämföras. Vi inledde ett samarbete med Centrumför lättläst vilket resulterade i att vi exkluderade frågor kring lättläst från de tidigare undersökningarna och istället plockat in deras resultat från deras egen webbundersökning. Detta har vi tyvärr inte kunnat göra under 2013 eftersom vi sent fick veta att Centrum för Lättläst inte gör en undersökning De resultat som därför presenteras 2013 är de resultat som uppnåddes Det är viktigt att se undersökningen som en ögonblicksbild och en fårskvara eftersom förändringstakten är stor. Därtill bör undersökningen även fånga de eventuella brister som finns, samtidigt som den kan peka på utmaningarna för framtiden. Valet av frågor blir styrande för resultaten. En helt annan uppsättning av frågor skulle därmed ge ett annat resultat. Valet av frågor och svar har utgått från att de ska vara vanliga frågor som medborgarna ställer till kommunen exempelvis via telefon. Vi har även tagit intryck av den diskussion som finns kring förväntningar om att via inteenet presentera verksamheternas resultat. Man kan även i materialet ifrågasätta om det inte skulle behövas göras en viktning mellan de olika frågorna. Skulle exempelvis information om skolornas resultat ha ett större värde och ge mer poäng än exempelvis informationen om skolskjutsar? Vi har i detta material av flera skäl inte gjort en sådan viktning. Främst har vi avstått från detta utifrån att det blivit ett alltför omfattande arbete samtidigt som vi inte hittat en acceptabel modell för detta. Vi vill även poängtera att det hade varit önskvärt att komplettera denna undersökning med att fråga medborgarna vad de anser som kommunens webbplats. Hittar de den information man söker Information till alla? En uppföljande gr nskning

22 Kapitel l. Har informationen någon betydelse? och förväntar sig hitta där? Vi tror att regelbundet genomförda fokusgrupper med medborgare kring kommunens webbplats kan ge ett mycket värdefullt tillskott av information för kommunen om eventuella förbättringar. Hur har det gått till? Granskningen har utgått från att leta efter information på de frågor man inte funnit svar på vid föregående undersökning. Dvs. vi har haft som utgångspunkt att man inte har försämrat sina resultat vid en eventuell omstrukturering av webbsidorna. Undersökningen har genomförts av ett par datavana studenter under tiden juni till september månad. Ungdomarna har arbetat oberoende av varandra och granskat samma kommuner. Deras resultat har därefter sammanställts och där det funnits differenser i bedömningarna har personer på SKL granskat, undersökt och avgjort. Varje fråga har getts två minuter för att finna ett svar. Om svar inte hittats har det noterats som att svaret inte finns. Om det trots undersökningen skulle finnas så är det troligen så svårt att hitta att det inte kommer att hittas av medborgaren. Detta ska tas som en indikation på att funktionaliteten bör ses över. Några exempel på detta som tidigare framkommit i andra undersökningar är att avgifterna inom äldreomsorgen inte ligger med den övriga informationen kring äldreomsorgen utan samlats under en sida med alla kommunens avgifter, eller att gymnasiet inte heter gymnasiet utan utbildningscentrat osv. Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg om det delvis finns och röd om svaret saknas. Vi har haft en mycket generös tolkning på delvis finns - finns något nämnt så får man ett gult svar. Varje områdes svar summeras utifrån att grönt ger tre poäng och gult ett poäng. Rött ger ingen poäng. Därefter ges en procentuell andel svar på frågorna inom respektive verksamhetsområde. slutligen sammanställs även resultaten från dessa områden till ett övergripande kommunresultat Det totala materialet har delats upp och presenteras i elva olika verksamhetsområden som i stort följer de kommunala verksamheternas indelning. Ett tolfte område har även lyfts in som undersöker svarsfrekvens och svarskvaliteten på kommunens sökfunktio n. Information till alla? En uppföljande granskning

23 KAPITEL2 Allt bättre på information De tidigare undersökningarna från 2009, 2010, 2011 och 2012 har visat sig ha haft stor betydelse för många kommuner. Speciellt har den varit till hjälp för mindre kommuner som inte haft så stora resurser att lägga ned på webbinformation. Inför 2012 års undersökning skärptes undersökningen och nya frågor lades till. Ett flertal frågor har därför också tagits bort eller omformulerats. Detta medför att en direktjämförelse med 2012 års undersökning är möjlig men är svårare med tidigare undersökningar. Trots denna skärpning finns det ett mycket stort antal kommuner som har mycket goda resultat. Snittet bland alla kommuner i undersökningen låg under 2012 på 74 % hittade svar och har under 2013 ökat till 79%. Dc 2!i kommuner som totalt sett nått det häs ta resultatet 2013 återfinns hiir nedan. TABElL 1. Procentuellt mesta svaren. Kommun Svarsandel Kommun Svarsandel Uddevalla 95% Väst erås 90 % Karlstad 94 % Haninge 90 % Lidingö 92 % Järfälla 90% Nacka 92% Linköping 90% Örebro 92 % Trollhättan 90% Sandviken 92 % Vänersborg 89 % Eskilstuna 92% Forshaga 89% Helsingborg 91% Norrköping 89 % Huddinge 91% Kristianstad 89% Tyresö 91 % Södert älje 89% Umeå 91 % Nyköping 89% Ar bog a 91% Botkyrka 89% Stockholm 91% Information till alla? En uppföljande granskning 2013 l1

24 Kapitel 2. Allt bättre på information E-tjänster Ett av de områden som vi utökat frågor kring är e-tjänster. Utav de tolv frågor som använts var det tre frågor 2013 som indikerade som de vanligaste e-tjänsterna i kommunen. Dessa var att man kunde ansöka om plats på förskolan på webben (ca 200 av landets kommuner), att man kunde boka lokaler/ fritidsansläggningar på webben (dryga 150 kommuner) och att man kunde låna/reserva böcker biblioteket ( i stort sett alla kommuner) Resterande frågor var det en större spridning kring. TABELL 2. E-tjänster. Fråga Antal kommuner Ansökning om och uppsägning av barn omsorgsplat s kan göras som e-tjänst via webben? Man kan an söka om plats i grundskola på kommunens wcbb M an kan ansöka om plat s på gymnasie skola på kommunens webb Ä ldre betygskopior kan beställas via webben M an kan ansöka om färdtjänst på kommuns webb Man kan ansöka om parkeringstillstånd på kommunens webb. s 17 Det ges möjlighet att kunna göra ansökan om bygglov på kommunens webb Det finns möjlighet att via kommunens webb följa beredning av en bygglovsansökan Det finns möjlighet att söka förenings bidrag på kommunens webb Samlade resultatredovisningar 2012 gjordes en skärpning av kraven på resultatredovisningar i olika verksamheter. Utgångspunkten är att de ska vara samlade på ett ställe och visa resultat på enhetsnivå. För att få en bild av vad som efterfrågas kan man gå in på Stockholms stads hemsida. Där finns en sådan e-tjänst med resultatredovisningar inom flera verksamhetsområden. Vi har eftersökt sådana redovisningar inom förskola, grundskola, gymnasium, särskilda boenden och hemtjänst. Resultat visas nedan. TABELL J. Samlade resultatredovisningar. Fråga Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av kommunens alla förskolenheter (med till exempel resultat av brukarundersökningar, personaltäthet med mera) Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av kommunens alla grundskolor. Det finns en samlad och jämförbar resullatredovisning av alla gymnasieskolor Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av alla särskilda boendena i kommunen Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av alla hemtjänstens enheter i kommunen Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av alla stödet till funktionshindrade (med till exempel resultat av brukarundersökningar, serviceutbud, med mera) Antal kommuner Helt tydligt är att alla e-tjänster ökar i kommunerna. Det är över 70 kommuner fler som erbjuder möjligheten attsöka tillgymnasietvia we b ben i år än förra året. Det är mer än dubbelt så många kommuner som erbjuder möjligheten att söka bygglov via webben än förra året. Än fler erbjuder möjligheten alt följa sin ansökan av bygglov på webben. Fortfarande är det relativt få som erbjuder möjligheten att söka en plats till grundskolan via webb, liksom ansökan om färdtjänst, parkeringstillstånd och föreningsbidrag via webben. Totalt ökar antalet även inom dessa områden mellan 2012 Och Tydligt är attdet förekommer mest samlade resultatredovisningar inom äldreomsorgen. Dryga hälften av landets kommuner redovisar sådana. I de flesta fallen är detta en länk till Socialstyrelsens Äldreguide. En kraftig ökning, näst intill fördubbling, har skett inom grundskolan. I flera av dessa kommuner har man en länk till de jämförelsetjänster som tillhandahålls av Skolverket. I övrigt får man konstatera att det fortfarande är ett relativt litet antal kommuner som har denna funktion inom gymnasiet, grundskola och förskola. Dock ökar antalet kommuner som har funktionen inom alla områden. Information till alla? En uppföljande granskning