INFORMATION TILL MEDBORGARE OCH FÖRETAGARE Information till alla? EN UPPFÖLJANDE GRANSKNING 2015

Transkript

1 INFORMATION TILL MEDBORGARE OCH FÖRETAGARE till alla? EN UPPFÖLJANDE GRANSKNING 2015

2

3 till alla? EN UPPFÖLJANDE GRANSKNING 2015

4 Upplysningar innehållet: Lars Strid, SKL Sveriges Kmuner och Landsting, 2015 ISBN:

5 Förord en till medborgarna har med åren fått en allt större betydelse in den offentliga sektorn. Fler söker informationen via internet och förväntas hitta information och svar på sina frågor på kmunens webbplats. Det ökande trycket gör att mängden information ökar samtidigt s krav finns på att den ska vara aktuell och intressera läsaren. Många menar dessut att kmunens webbplats är kmunens ansikte utåt, s skapar en image av kmunens verksamhet och resultat. Under 2009 lät SKL ett externt team av studenter granska alla kmuners webbplatser utifrån dryga 250 vanliga medborgarfrågor. Gen undersökningen ville vi få en ögonblicksbild av läget. Vi ville också ta fram underlag för ett fortsatt lokalt förbättringsarbete. Resultaten togs emot väl av kmunerna och önskemål restes på uppföljningar. Sådana genfördes 2010, 2011, 2012, 2013, 2014 och nu Många kmuner har sedan början av undersökningarna gjorts stora förbättringar av informationen på sina webbsidor. Trots den skärpning av undersökningen s gjordes 2012 fortsätter förbättringarna. Ytterligare en skärpning av frågorna samt ett tillägg frågor s rör webben utifrån ett företags perspektiv gjordes första gången Den gensnittliga svarsfrekvensen är idag ca 80 % och det är många kmuner s närmar sig 100%. Materialet lämpar sig utmärkt för jämförelser och visar på goda exempel s vi även fortsättningsvis hoppas kan inspirera andra kmuner i sitt förbättringsarbete med informationen på webben. Ansvariga för framtagandet av materialet och skriften är Lars Strid, från SKL samt Parisa Sobhani från RKA. Stockholm oktober 2015 Lennart Hansson Chef för sektionen Demokrati och styrning Sveriges kmuner och Landsting

6

7 Innehåll 9 Kapitel 1. Har informationen någon betydelse? 10 Verktyget bakgrund 10 Ändringar Ändringar Vad är detta? 12 Kapitel 2. Allt bättre på information 13 E-tjänster 13 Samlade resultatredovisningar 14 Öppenhet och påverkan 15 Förskola 15 Grundskola 16 Äldresorg 17 Individ- och familjesorg 17 Handikappsorg 18 Bygga och bo 18 Gator, vägar och miljö 19 Tillstånd, tillsyn och näringsliv 19 Kultur och fritid 19 Sökfunktion 20 Företagsinformation 21 Kapitel 3. Resultatsammanställning 52 Kapitel 4. Förbättringsidéer och reflektioner 52 Ett tips 53 Bilaga 53 sfrågor

8

9 1 KAPITEL Har informationen någon betydelse? Det råder i dag ingen tvekan att informationens betydelse har ökat i samhället inte minst tack vare att den är mer lättillgänglig exempelvis via internet. Medborgare nås med ett allt större informationsutbud samtidigt s de är allt mer aktiva i att leta fram den information s önskas. Idag förväntar sig medborgarna att hitta information på nätet från olika leverantörer av varor och tjänster. Om man inte hittar informationen upplevs det ofta s att leverantören inte existerar eller att det är något fel eller problem med varorna eller tjänsterna. Även de offentliga verksamheterna fattas av dessa förväntningar. Kmunernas och landstingens webbplatser har fått och kmer även i framtiden få en allt större betydelse s informationsgivare till medborgarna. Det finns flera skäl att anta detta. Det finns en förväntning från medborgarna att få en hög tillgänglighet av information där svar på de vanligaste frågorna enkelt kan hittas på webbplatsen. Ett telefonsamtal under kontorstid ska kunna undvikas gen att svaret finns på webbplatsen eller att själva tjänsten finns att tillgå efter kontorstid. Samtidigt förväntas att utbudet av tjänster s kmunen och landstinget tillhandahåller ges i en samlad och överblickbar bild. Den ska spegla vad s finns att tillgå och vilka service-/kvalitetsnivåer s erbjuds. En ökad valfrihet in kmuner och landsting förutsätter även en förbättrad information s är anpassad till medborgarens krav på information. Detta underlättar rationella val och förhindrar framtida missförstånd. Dessa förväntningar kan sammanfattas i begreppet bättre service. Ett annat skäl är att ett framtida samhälle med leverans av välfärdstjänster förutsätter att medborgarna har en ökad delaktighet i utformning, påverkan och beslut. Detta är vad vi i dag kallar en ökad medborgardialog. Ett sådant deltagande förutsätter en god information vad s finns och pågår in den politiska sfären i kmunen/landstinget och in tjänstesektorn. en är i detta sammanhang verktyget för att öppna upp kmunen för medborgaren och göra han/hon delaktig och medskapande. Därmed kan informationen ses s en förutsättning för delaktighet, en demokratisk fråga. Många kmuner har även betraktat informationen s en viktig del i utformningen av kmunens profil/image. en på internetsidorna är kmunens ansikte utåt och ofta den första kontaktvägen till kmunen. En bristfällig information skapar en negativ bild av vad kmunen kan erbjuda. Bra information skickar istället en till alla? en uppföljande granskning

10 Kapitel 1. Har informationen någon betydelse? positiv signal till eventuellt nyinflyttande och skapar även stolthet för anställda och medborgare i den egna kmunen. Gen webbplatsen kan information snabbt förmedlas och uppdateras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. I takt med utvecklingen ökar ständigt kraven och förväntningarna på webbplatsen från medborgare, press, organisationer etc. Svenskt Näringslivs återkmande undersökningar, fackföreningarnas undersökningar med flera kan ses s ett tecken på detta. Den information s saknades igår kan idag hittas på de flesta webbplatserna. Det kräver att vi ständigt måste utveckla och hålla detta medium ajour med förväntningar och innehåll. Verktyget bakgrund Under ett antal år hade Jämförelseprojektets nätverk med närmare 200 kmuner prövat och utvecklat ett stort antal granskande frågor utifrån ett medborgarperspektiv. Dessa har använts för att få fram en bild av kmunens webbsidor avseende styrkor och svagheter. Under försmaren 2009 genförde SKL för första gången en nationell och kmunövergripande undersökning för att få fram en helhetsbild av informationen på kmunernas webbplatser. Resultatet presenterades i september 2009 på förbundets webbsidor och i skriften till alla? En granskning av kmunernas information till medborgarna. Resultatet mottogs mycket väl och uppskattades för att det var enkelt och överskådligt samt kunde visa på styrkor och förbättringsråden. Många kmuner tog resultaten s en utmaning och påbörjade en översyn samt genförde olika förbättringsinsatser. Flera förfrågningar och önskemål framfördes under början av 2010 år att förbundet borde göra en förnyad uppföljning. En sådan genfördes under försmaren 2010 och resultaten presenterades i skriften till alla en uppföljande granskning. Även dessa resultat mottogs positivt och önskemål framfördes gående en ytterligare uppföljningar. Sådana har gjorts under 2011, 2012, 2013, 2014 och Ändringar 2012 Vid presentationen av 2011 års resultat framk det tydligt att många kmuner förbättrat sina resultat så mycket att undersökningens frågor inte var tillräckligt utmanande. Av det skälet gjordes en del ändringar av undersökningsfrågorna. Cirka femtiotalet frågor av de totalt 253 undersökningsfrågorna, cirka 20 procent av frågorna, ändrades. En del togs bort och en del tillk. Detta innebar att undersökningarna inte var helt jämförbara med tidigare undersökningar. Däremot gick det utmärkt att jämföra 2012 med 2013 års resultat efters inga förändringar har gjorts emellan åren. Det var främst ett 20-tal frågor kring e-tjänster s tillk. Här letar vi efter exempel där medborgaren exempelvis kan göra en ansökan via webben. Att man har blanketter utlagda på webben för utskrift och sedan insändning per post har exempelvis inte godkänts s ett positivt svar. Ett annat råde s stärktes var resultatredovisningar där medborgaren ska kunna finna samlade resultat från enheterna in respektive verksamhetsråde och kunna göra jämförelser däremellan. Ett exempel på detta är ingången på Stockholm Stads webb där flera verksamheter kan jämföras. Ändringar genfördes två större förändringar. Till en början fick sökfunktionen över 25 nya frågor. Bakgrunden till detta är att vi har sett att sökfunktionen blir allt viktigare på webbplatserna efters innehållet blir alltmer fångsrikt. Man söker i allt mindre utsträckning informationen via webbstrukturen utan går direkt till sökfunktionen. För att ta fram relevanta frågor har vi fått ta del av företaget Adeptics material ( Förut detta lade vi till en undersökning av kmunernas webbsidor utifrån en företagares perspektiv. Den andra undersökningen är s bekant utifrån en medborgares perspektiv. En liknande undersökning genfördes av SKL för flera år sedan och fick ett positivt mottagande. Någon uppföljning av den har inte gjorts. Den här undersökningen bygger på samma tanke men har ett mindre antal frågor, 17 stycken, uppdelade på rådena övergripande, kontaktuppgifter, blanketter/ansökan och mark/ lokal/upphandling. Vi hoppas att den kan vara till nytta och planerar att återkma med undersökningen varje år. Vad är detta? Det är viktigt att se undersökningen s en ögonblicksbild och en färskvara efters förändringstakten är stor. Därtill bör undersökningen även fånga de eventuella brister s finns, samtidigt s den kan peka på utmaningarna för framtiden. Valet av frågor blir styrande för resultaten. 10 till alla? en uppföljande granskning 2015

11 En helt annan uppsättning av frågor skulle därmed ge ett annat resultat. Valet av frågor och svar har utgått från att de ska vara vanliga frågor s medborgare och företagare ställer till kmunen exempelvis via telefon. Vi har även tagit intryck av den diskussion s finns kring förväntningar att via internet presentera verksamheternas resultat. Man kan även i materialet ifrågasätta det inte skulle behövas göras en viktning mellan de olika frågorna. Skulle exempelvis information skolornas resultat ha ett större värde och ge mer poäng än exempelvis informationen skolskjutsar? Vi har i detta material av flera skäl inte gjort en sådan viktning. Främst har vi avstått från detta utifrån att det blivit ett alltför fattande arbete samtidigt s vi inte hittat en acceptabel modell för detta. Vi vill även poängtera att det hade varit önskvärt att kplettera denna undersökning med att fråga medborgarna vad de anser s kmunens webbplats. Hittar de den information man söker och förväntar sig hitta där? Vi tror att regelbundet genförda fokusgrupper med medborgare kring kmunens webbplats kan ge ett mycket värdefullt tillskott av information för kmunen eventuella förbättringar. ett gult svar. Varje rådes svar summeras utifrån att grönt ger tre poäng och gult ett poäng. Rött ger ingen poäng. Därefter ges en procentuell andel svar på frågorna in respektive verksamhetsråde. Slutligen sammanställs även resultaten från dessa råden till ett övergripande kmunresultat. Det totala materialet har delats upp och presenteras i elva olika verksamhetsråden s i stort följer de kmunala verksamheternas indelning. Ett tolfte råde har även lyfts in s undersöker svarsfrekvens och svarskvaliteten på kmunens sökfunktion. Förut detta har vi även lyft in ett företagsperspektiv på kmunens webb. Den undersökningen redovisas separat s ett fristående råde och har därmed inte lagts in i den större undersökningens resultat. Hur har det gått till? Granskningen har liks föregående år utgått från att leta efter information på de frågor man inte funnit svar på vid föregående undersökning. Dvs. vi har haft s utgångspunkt att man inte har försämrat sina resultat vid en eventuell strukturering av webbsidorna. Undersökningen har genförts av ett par datavana studenter under tiden juni till september månad. Varje fråga har getts två minuter för att finna ett svar. Om svar inte hittats har det noterats s att svaret inte finns. Om det trots undersökningen skulle finnas så är det troligen så svårt att hitta att det inte kmer att hittas av medborgaren. Detta ska tas s en indikation på att funktionaliteten bör ses över. Några exempel på detta s tidigare framkmit i andra undersökningar är att avgifterna in äldresorgen inte ligger med den övriga informationen kring äldresorgen utan samlats under en sida med alla kmunens avgifter, eller att gymnasiet inte heter gymnasiet utan utbildningscentrat osv. Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg det delvis finns och röd svaret saknas. Vi har haft en mycket generös tolkning på delvis finns finns något nämnt så får man till alla? en uppföljande granskning

12 2 KAPITEL Allt bättre på information De tidigare undersökningarna från 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014 har visat sig ha haft stor betydelse för många kmuner. Speciellt har den varit till hjälp för mindre kmuner s inte haft så stora resurser att lägga ned på webbinformation. Inför 2012 års undersökning skärptes undersökningen och nya frågor lades till. Ett flertal frågor togs bort eller formulerades gjordes ytterligare en skärpning vad gäller sökfunktionen. Trots dessa skärpningar finns det ett mycket stort antal kmuner s har mycket goda resultat. Snittet bland alla kmuner i undersökningen låg under 2012 på 74 % hittade svar. Under 2013 ökade snittet till 79 % och för 2014 blev snittet 78 % trots skärpning av frågor. För 2015 är snittet 80 % De 19 kmuner s totalt sett nått det bästa resultatet 2015 återfinns här nedan. tabell 1. Procentuellt mesta svaren Kmun Svarsandel Helsingborg 96 % Uddevalla 95 % Karlstad 94 % Trollhättan 94 % Lidingö 93 % Sandviken 93 % Västerås 93 % Haninge 92 % Nacka 92 % Lidköping 91 % Tyresö 91 % Kmun Svarsandel Örebro 91 % Ale 90 % Arboga 90 % Botkyrka 90 % Forshaga 90 % Gullspång 90 % Huddinge 90 % Lerum 90 % 12 till alla? en uppföljande granskning 2015

13 E-tjänster Ett av de råden s vi utökat frågor kring är e- tjänster. Utav de tolv frågor s använts var det tre frågor 2015 s indikerade s de vanligaste e-tjänsterna i kmunen. Dessa var att man kunde ansöka plats på förskolan på webben (ca 200 av landets kmuner), att man kunde boka lokaler/ fritidsansläggningar på webben (knappt 200 kmuner) och att man kunde låna/reservera böcker på biblioteket (alla kmuner) Resterande frågor var det en större spridning kring. tabell 2. E-tjänster Fråga Antal kmuner Ansökning och uppsägning av barnsorgsplats kan göras s e-tjänst via webben? Man kan ansöka plats i grundskola på kmunens webb Man kan ansöka plats på gymnasieskola på kmunens webb Äldre betygskopior kan beställas via webben Man kan ansöka färdtjänst på kmuns webb Man kan ansöka parkeringstillstånd på kmunens webb Det ges möjlighet att kunna göra ansökan bygglov på kmunens webb Det finns möjlighet att via kmunens webb följa beredning av en bygglovsansökan Det finns möjlighet att söka föreningsbidrag på kmunens webb Helt tydligt är att alla e-tjänster fortfarande ökar i kmunerna. Det är knapp 200 av landets kmuner s erbjuder möjligheten att söka till gymnasiet via webben. Det är mer än tre gånger så många kmuner s erbjuder möjligheten att söka bygglov via webben än Fortfarande är det relativt få s erbjuder möjligheten att söka en plats till grundskolan via webb, liks ansökan färdtjänst, parkeringstillstånd och föreningsbidrag via webben. Totalt ökar antalet även in dessa råden mellan 2013, 2014 och Samlade resultatredovisningar 2012 gjordes en skärpning av kraven på resultatredovisningar i olika verksamheter. Utgångspunkten är att de ska vara samlade på ett ställe och visa resultat på enhetsnivå. För att få en bild av vad s efterfrågas kan man gå in på Stockholms stads hemsida. Där finns en sådan e-tjänst med resultatredovisningar in flera verksamhetsråden. Vi har eftersökt sådana redovisningar in förskola, grundskola, gymnasium, särskilda boenden och hemtjänst. Resultat visas nedan. tabell 3. Samlade resultatredovisningar Fråga Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av kmunens alla förskoleenheter (med t ex resultat av brukarundersökningar, personaltäthet med mera). Antal kmuner Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av kmunens alla grundskolor Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av alla gymnasieskolor Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av alla särskilda boendena i kmunen. Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av alla hemtjänstens enheter i kmunen. Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av alla stödet till funktionshindrade (med t.ex. resultat av brukarundersökningar, serviceutbud, med mera) Tydligt är att det förekmer mest samlade resultatredovisningar in äldresorgen. Cirka 200 av landets kmuner redovisar sådana. I de flesta fallen är detta en länk till Socialstyrelsens Äldreguide. I stort sett en fördubbling, har skett in grundskolan jämfört med I flera av dessa kmuner har man en länk till de jämförelsetjänster s tillhandahålls av Skolverket. I övrigt får man konstatera att det fortfarande är ett relativt litet antal kmuner s har denna funktion in gymnasiet, funktionshindrade och förskola. till alla? en uppföljande granskning

14 Kapitel 2. Allt bättre på information Hur hitta resultaten? Resultaten presenteras i den följande texten gen att in respektive verksamhet kort beskriva vilka frågor s varit i fokus i undersökningen. Därefter presenteras de kmuner s har bäst resultat in rådet tillsammans med en övergripande reflektion. Varje kmuns resultat in respektive råde tillsammans med det sammanlagda resultatet finns beskrivet på sidorna En total och detaljerad beskrivning av resultaten för respektive kmun finns att hämta s Excelfil på och se. Där återges respektive kmuns resultat i varje enskild fråga av de dryga 250 frågorna. Öppenhet och påverkan Området öppenhet och påverkan fattar 35 frågeställningar där fokus ligger på frågor s på olika sätt berör medborgarnas möjlighet till att få information kmunen och de förtroendevalda samt insyn och delaktighet i den demokratiska processen. Har medborgaren möjlighet att ta del av förslag till beslut innan beslut fattas? Har medborgaren möjlighet att framföra synpunkter innan beslut fattas? Förs någon dialog med medborgarna kring aktuella frågor? Ges information fattade beslut på webbplatsen? Är informationen anpassad så att alla medborgare kan förstå och ta del av den? Av landets 290 kmuner är det dessa 18 s har det bästa resultatet: tabell 4. Bästa resultat i kmunens öppenhet och medborgarnas möjlighet till påverkan Lma 97 % Sandviken 97 % Stockholm 97 % Umeå 97 % Karlstad 94 % Trollhättan 94 % Uddevalla 94 % Arvika 91 % Falkenberg 91 % Helsingborg 91 % Huddinge 91 % Karlskoga 91 % Kristinehamn 91 % Linköping 91 % Nacka 91 % Piteå 91 % Tyresö 91 % Östersund 91 % Medel för alla landets ko mmuner var % och för % 14 till alla? en uppföljande granskning 2015

15 Förskola Undersökningen in rådet förskola fattar 18 frågor. Fokusråde är bland annat information de olika förskoleenheterna sås en samlad beskrivning med kontaktuppgifter, profil, geografisk läge, valmöjligheter, öppettider, stängningsdagar och kosthållning. Vidare ställs frågor på verksamheten rörande avgifter, väntetid, hur man får förtur, hur man anmäler intresse och hur barn med allergi tas emot. Kvalitet och resultat fångas också med frågor rörande kvalitetsredovisningar, och möjligheten att jämföra förskolenheter avseende resultat. Förut detta har även information hur föräldrasamverkan sker och hur man kan framföra synpunkter och klagål undersökts. Av landets 290 kmuner är det dessa 33 s har det bästa resultatet: tabell 5. Kvalitet förskola Kmun Svarsandel Ale 100 % Botkyrka 100 % Danderyd 100 % Eskilstuna 100 % Eslöv 100 % Götene 100 % Helsingborg 100 % Huddinge 100 % Hudiksvall 100 % Järfälla 100 % Karlskoga 100 % Karlstad 100 % Köping 100 % Laholm 100 % Lidingö 100 % Linköping 100 % Mark 100 % Mjölby 100 % Nyköping 100 % Nynäshamn 100 % Sandviken 100 % Sigtuna 100 % Sollentuna 100 % Strängnäs 100 % Tanum 100 % Trollhättan 100 % Tyresö 100 % Täby 100 % Uddevalla 100 % Upplands Väsby 100 % Upplands-Bro 100 % Vallentuna 100 % Österåker 100 % Medel för alla landets kmuner var %. Och för % Grundskola sgranskningen av grundskolan fattar 16 frågor med fokus på information de olika skolenheterna sås en samlad beskrivning med kontaktuppgifter, geografisk läge, datum för skolstart, lovdagar, valmöjligheter och pedagogisk inriktning. Likaså ingår frågor inflytande och samverkan innefattande elevinflytande, elevhälsovård, föräldrasamverkan, arbete med mobbning och individuella utvecklingsplaner. Kvalitet och resultat fångas också med frågor rörande kvalitetsredovisningar och möjligheten att jämföra skolenheter avseende resultat. Av landets 290 kmuner är det dessa 20 s har det bästa resultatet: tabell 6. Svarsfrekvens grundskola Kmun Svarsandel Ale 100 % Botkyrka 100 % Eskilstuna 100 % Gullspång 100 % Haninge 100 % Helsingborg 100 % Järfälla 100 % Karlskrona 100 % Leksand 100 % Lidingö 100 % Linköping 100 % Ljungby 100 % Nacka 100 % Sollentuna 100 % Solna 100 % Tyresö 100 % Täby 100 % Uddevalla 100 % Vallentuna 100 % Värmdö 100 % Medel för alla landets kmuner var 81 % för 2014 och för % till alla? en uppföljande granskning

16 Kapitel 2. Allt bättre på information Gymnasium sgranskningen av gymnasieskolan fattar 16 frågor med inriktning på information de olika skolenheterna sås exempelvis, skolornas program och inriktning, hur man väljer och anmäler sig, skolmaten, regler för bussresor, datum för skolstart och lovdagar samt matsedel. Likaså ingår frågor inflytande och samverkan innefattande elevinflytande, arbete med mobbning, vilken rätt man har att välja skola/program i annan kmun och individuella utvecklingsplaner. kvalitet och resultat fångas med frågor avseende kvalitetsredovisningar och möjligheten att jämföra skolenheter avseende resultat. Av landets 290 kmuner är det dessa 29 s har det bästa resultatet: tabell 7. Svarsfrekvens gymnasium Kmun Svarsandel Eskilstuna 100 % Helsingborg 100 % Järfälla 100 % Karlstad 100 % Linköping 100 % Sandviken 100 % Solna 100 % Uddevalla 100 % Västerås 100 % Örebro 100 % Arboga 94 % Arvika 94 % Falkenberg 94 % Falköping 94 % Flen 94 % Gotland 94 % Haninge 94 % Kramfors 94 % Leksand 94 % Lerum 94 % Lidingö 94 % Mölndal 94 % Norrköping 94 % Nyköping 94 % Sundsvall 94 % Tierp 94 % Tingsryd 94 % Vallentuna 94 % Vetlanda 94 % Medel för alla landets kmuner var % och för %. Äldresorg Undersökningen in rådet äldresorg fattar 23 frågor. Flera frågor har fokus på att ge en bild av hur det går till att få hjälp och vad man kan få för hjälp. Förut detta har information sökts vilka särskilda boenden s finns, var de är belägna och dess verksamhet. avgifter, kostnader och väntetider är viktiga frågor för den äldre och har därför tagits med. Kvalitetsredovisningar, brukarundersökningar, kontakten med anhöriga, hur man kan överklaga beslut, framföra synpunkter och klagål har även varit i fokus. Av landets 290 kmuner är det dessa 24 s har det bästa resultatet: tabell 8. Svarsfrekvens äldresorg Kmun Svarsandel Alingsås 100 % Falköping 100 % Falun 100 % Flen 100 % Forshaga 100 % Gislaved 100 % Grästorp 100 % Gullspång 100 % Helsingborg 100 % Katrineholm 100 % Klippan 100 % Lma 100 % Nynäshamn 100 % Osby 100 % Simrishamn 100 % Smedjebacken 100 % Sundsvall 100 % Säffle 100 % Tanum 100 % Vänersborg 100 % Västerås 100 % Ängelholm 100 % Östersund 100 % Östra Göinge 100 % Medel för alla landets kmuner var för % och för %. 16 till alla? en uppföljande granskning 2015

17 Individ- och familjesorg sundersökningen in detta råde inriktar sig bland annat på hur man gör för att söka hjälp och vilken hjälp man kan få. Väntetider, eventuella avgifter och hur man gör när man inte är nöjd med beslut eller kontakt har även eftersökts. Förut detta har även information kvalitetsredovisningar, sekretessregler, vart man kan vända sig efter kontorstid med mera varit i fokus. Totalt har undersökningen in detta råde fattat 13 frågor. Av landets 290 kmuner är det dessa 44 s har det bästa resultatet: tabell 9. Svarsfrekvens individ- och familjesorg Kmun Svarsandel Ale 100 % Arboga 100 % Askersund 100 % Avesta 100 % Bengtsfors 100 % Berg 100 % Borlänge 100 % Botkyrka 100 % Boxholm 100 % Danderyd 100 % Falkenberg 100 % Falköping 100 % Färgelanda 100 % Gullspång 100 % Haninge 100 % Herrljunga 100 % Hofors 100 % Huddinge 100 % Jönköping 100 % Kalmar 100 % Lidingö 100 % Lidköping 100 % Linköping 100 % Ljungby 100 % Lma 100 % Ludvika 100 % Lysekil 100 % Nacka 100 % Norrköping 100 % Nyköping 100 % Salem 100 % Sigtuna 100 % Smedjebacken 100 % Solna 100 % Strängnäs 100 % Sundbyberg 100 % Trollhättan 100 % Tyresö 100 % Uddevalla 100 % Umeå 100 % Upplands-Bro 100 % Vallentuna 100 % Västerås 100 % Örebro 100 % Medel för alla landets kmuner var % och för %. Handikappsorg en på kmunernas webbplats fattar 13 frågor och de handlar exempelvis information kring hur man söker hjälp, vilka insatser kmunen erbjuder, kontaktuppgifter, resultatredovisningar och det finns information handikapporganisationer och handikappråd. Av landets 290 kmuner är det dessa 14 s har det bästa resultatet: tabell 10. Svarsfrekvens handikappsorg Kmun Svarsandel Katrineholm 100 % Helsingborg 92 % Härryda 92 % Karlstad 92 % Trollhättan 92 % Umeå 92 % Forshaga 85 % Gullspång 85 % Klippan 85 % Lidköping 85 % Markaryd 85 % Nacka 85 % Norrköping 85 % Sollentuna 85 % Medel för alla landets kmuner var % och för %. till alla? en uppföljande granskning

18 Kapitel 2. Allt bättre på information Bygga och bo Granskningen in detta råde fattar 25 frågor och handlar till stor del de frågor s medborgaren står inför när han/hon vill förändra sitt boende. Frågor avgifter, väntetider, tillgänglighet av tter, lediga bostäder, budgetrådgivning med mera, har exempelvis ställts i undersökningen. Av landets 290 kmuner är det dessa 36 s har det bästa resultatet: tabell 11. Svarsfrekvens boende Kmun Svarsandel Karlstad 100 % Trollhättan 100 % Uddevalla 100 % Åre 100 % Borås 96 % Båstad 96 % Eksjö 96 % Gotland 96 % Halmstad 96 % Hammarö 96 % Haninge 96 % Helsingborg 96 % Håbo 96 % Hässleholm 96 % Kalmar 96 % Laholm 96 % Lerum 96 % Lidingö 96 % Ljusdal 96 % Lma 96 % Ludvika 96 % Lysekil 96 % Mörbylånga 96 % Nacka 96 % Norrköping 96 % Norrtälje 96 % Orust 96 % Partille 96 % Säffle 96 % Tierp 96 % Uppsala 96 % Värnamo 96 % Västervik 96 % Västerås 96 % Växjö 96 % Örebro Medel för alla landets kmuner var % och för %. Gator, vägar och miljö Frågorna i detta avsnitt bygger på 19 vanliga frågor s medborgarna ställer till kmunen exempelvis parkering, trafikstörningar, kartor över cykelvägar, underhåll, snöröjning, avgifter, sopsortering och återvinningsstationer. Av landets 290 kmuner är det dessa 42 s har det bästa resultatet: tabell 12. Svarsfrekvens gator, vägar och miljö Kmun Svarsandel Arboga 100 % Boden 100 % Eksjö 100 % Eskilstuna 100 % Falköping 100 % Falun 100 % Forshaga 100 % Göteborg 100 % Helsingborg 100 % Huddinge 100 % Karlstad 100 % Katrineholm 100 % Kramfors 100 % Kristianstad 100 % Kungsbacka 100 % Lerum 100 % Lidköping 100 % Luleå 100 % Lund 100 % Malmö 100 % Mark 100 % Mölndal 100 % Norrköping 100 % Nynäshamn 100 % Piteå 100 % Sandviken 100 % Sigtuna 100 % Skövde 100 % Sundsvall 100 % Sunne 100 % Tibro 100 % Tierp 100 % Telilla 100 % Trelleborg 100 % Trollhättan 100 % Uddevalla 100 % Vallentuna 100 % Varberg 100 % Vetlanda 100 % Värnamo 100 % Västerås 100 % Östersund 100 % Medel för alla landets kmuner var % och för %. 18 till alla? en uppföljande granskning 2015

19 Tillstånd, tillsyn och näringsliv In detta råde ingår frågor s berör tillstånd, tillsyn, avgifter, näringsliv, internationellt samarbete, folkhälsoarbete samt krishantering. Totalt är det 12 frågor s ingår i rådet. Näringslivsinformation skiljer sig från övriga råden. Här är det näringsidkarnas behov s står i centrum och inte enbart medborgarnytta, s de övriga råden gör. Frågorna berör olika stöd till företagare sås lokaler och kontaktpunkter med andra företagare. Av landets 290 kmuner är det 198 kmuner, dvs. nästan 70 % av kmunerna s har 100 % svar på frågorna. Dessa finns redovisade i filerna Top20 samt i den totala Resultatsammanställningen. Medel för alla landets kmuner var % och för %. Kultur och fritid Området fattar totalt 16 frågor sås exempelvis hur man startar en förening, föreningsregister, kontaktuppgifter till annan ideell verksamhet. Förut detta även frågor det lokala utbudet av aktiviteter och arrangemang, badplatser, information lån/förhyrning av fritidslokaler, bibliotekens och fritidsanläggningars utbud och öppettider samt karta över intressanta platser i kmunen. Av landets 290 kmuner är det dessa 16 s har det bästa resultatet: tabell 13. Svarsfrekvens kultur och fritid Kmun Svarsandel Borlänge 100 % Avesta 94 % Boden 94 % Botkyrka 94 % Enköping 94 % Falkenberg 94 % Gislaved 94 % Haninge 94 % Hässleholm 94 % Kristianstad 94 % Nacka 94 % Nordanstig 94 % Piteå 94 % Salem 94 % Stockholm 94 % Örebro 94 % Medel för alla landets kmuner var % och för %. Sökfunktion Det kanske inte alltid finns någon rubrik s stämmer med den specifika fråga man vill ha svar på. Sökfunktionen blir då viktig. Undersökningen utgår här från 46 enkla frågor, s exempelvis: var ligger kmunhuset, biblioteket och sopstationen eller det finns en bostadsförmedling, friskolor, turistbyrå och simhall i kmunen. Andra frågor är när man får elda uthus, hur hög skatten är, vem s är kmunchef och vad kmunalrådet heter. Av landets 290 kmuner är det dessa 22 s har det bästa resultatet: tabell 14. Svarsfrekvens sökfunktion Kmun Svarsandel Forshaga 93 % Helsingborg 93 % Sandviken 93 % Oxelösund 91 % Söderköping 91 % Gullspång 89 % Kävlinge 89 % Trollhättan 89 % Götene 87 % Klippan 87 % Mariestad 87 % Uddevalla 87 % Ale 85 % Töreboda 85 % Vänersborg 85 % Gislaved 83 % Grästorp 83 % Kungälv 83 % Lerum 83 % Ljungby 83 % Sollentuna 83 % Tyresö 83 % Medel för alla landets kmuner var % och för %. till alla? en uppföljande granskning

20 Kapitel 2. Allt bättre på information Företagsinformation Området fattar totalt 17 frågor sås exempelvis kontaktuppgifter till näringslivsansvariga, beskrivning över den service man kan ge till nyetablerade företag, öppettider, information på engelska. Förut detta även frågor ansökningsförfarande, blanketter, information lediga lokaler, tillgänglig mark och industritter, aktuella upphandlingar, lokala företagsnätverk med mera. Av landets 290 kmuner är det dessa 22 s har det bästa resultatet: tabell 15. Svarsfrekvens företagsinformation Kmun Svarsandel Trollhättan 100 % Klippan 96 % Norrköping 96 % Örebro 96 % Ale 94 % Eksjö 94 % Gotland 94 % Karlstad 94 % Lidingö 94 % Nyköping 94 % Skövde 94 % Stenungsund 94 % Stockholm 94 % Strängnäs 94 % Sunne 94 % Säffle 94 % Tjörn 94 % Telilla 94 % Torsby 94 % Tyresö 94 % Uppsala 94 % Växjö 94 % Medel för alla landets kmuner 2014 var 76 %. För 2015 var det 80 %. 20 till alla? en uppföljande granskning 2015

21 3 KAPITEL Resultatsammanställning På följande uppslag finns samtliga kmuners resultat in respektive undersökningsråde presenterat. Siffrorna anger den procentandel svar s hittats på de frågor s ställts. Det totala medelvärdet för varje kmun finns även angivet. Varje råde har därefter färgsatts utifrån procentandelen svar. Röd färg motsvarar 0 49% svar på frågorna, 50 79% motsvarar gul färg och % svar har grön färg. Den totala sammanställningen med alla frågor och resultat finns att hämta på och till alla? en uppföljande granskning

22 Kapitel 3. Resultatsammanställning tabell 16. Sammanställning svarsfrekvens Ale Finspång. Röd: 0 49 % svar. Gul: % svar. Grön: % svar. Kmun Öppenhet och påverkan Äldresorg Individoch familj Förskola Grundskola Gymnasieskola Handikappsorg Bygga och Bo Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Brölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad till alla? en uppföljande granskning 2015

23 Gator/vägar och miljö/ renhållning Tillstånd, näringsliv, krisinformation m.m. Ideell sektor och kultur & fritid Sökfunktion Totalt: Medelvärde tolv råden Totalt: Medelvärde föregående år (2014) Förändring i procentenheter mellan 2014 och 2015* Procentuell förändring mellan 2014 och 2015* Kmun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Brölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad till alla? en uppföljande granskning

24 Kapitel 3. Resultatsammanställning tabell 16. Sammanställning svarsfrekvens Flen Jokkmokk. Röd: 0 49 % svar. Gul: % svar. Grön: % svar. Kmun Öppenhet och påverkan Äldresorg Individoch familj Förskola Grundskola Gymnasieskola Handikappsorg Bygga och Bo Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk till alla? en uppföljande granskning 2015

25 Gator/vägar och miljö/ renhållning Tillstånd, näringsliv, krisinformation m.m. Ideell sektor och kultur & fritid Sökfunktion Totalt: Medelvärde tolv råden Totalt: Medelvärde föregående år (2014) Förändring i procentenheter mellan 2014 och 2015* Procentuell förändring mellan 2014 och 2015* Kmun Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk till alla? en uppföljande granskning

26 Kapitel 3. Resultatsammanställning tabell 16. Sammanställning svarsfrekvens Järfälla Lund. Röd: 0 49 % svar. Gul: % svar. Grön: % svar. Kmun Öppenhet och påverkan Äldresorg Individoch familj Förskola Grundskola Gymnasieskola Handikappsorg Bygga och Bo Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krok Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lma Ludvika Luleå Lund till alla? en uppföljande granskning 2015

27 Gator/vägar och miljö/ renhållning Tillstånd, näringsliv, krisinformation m.m. Ideell sektor och kultur & fritid Sökfunktion Totalt: Medelvärde tolv råden Totalt: Medelvärde föregående år (2014) Förändring i procentenheter mellan 2014 och 2015* Procentuell förändring mellan 2014 och 2015* Kmun Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krok Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lma Ludvika Luleå Lund till alla? en uppföljande granskning

28 Kapitel 3. Resultatsammanställning tabell 16. Sammanställning svarsfrekvens Lycksele Ragunda. Röd: 0 49 % svar. Gul: % svar. Grön: % svar. Kmun Öppenhet och påverkan Äldresorg Individoch familj Förskola Grundskola Gymnasieskola Handikappsorg Bygga och Bo Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda till alla? en uppföljande granskning 2015

29 Gator/vägar och miljö/ renhållning Tillstånd, näringsliv, krisinformation m.m. Ideell sektor och kultur & fritid Sökfunktion Totalt: Medelvärde tolv råden Totalt: Medelvärde föregående år (2014) Förändring i procentenheter mellan 2014 och 2015* Procentuell förändring mellan 2014 och 2015* Kmun Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda till alla? en uppföljande granskning

30 Kapitel 3. Resultatsammanställning tabell 16. Sammanställning svarsfrekvens Robertsfors Tibro. Röd: 0 49 % svar. Gul: % svar. Grön: % svar. Kmun Öppenhet och påverkan Äldresorg Individoch familj Förskola Grundskola Gymnasieskola Handikappsorg Bygga och Bo Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro till alla? en uppföljande granskning 2015

31 Gator/vägar och miljö/ renhållning Tillstånd, näringsliv, krisinformation m.m. Ideell sektor och kultur & fritid Sökfunktion Totalt: Medelvärde tolv råden Totalt: Medelvärde föregående år (2014) Förändring i procentenheter mellan 2014 och 2015* Procentuell förändring mellan 2014 och 2015* Kmun Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro till alla? en uppföljande granskning

32 Kapitel 3. Resultatsammanställning tabell 16. Sammanställning svarsfrekvens Tidaholm Västerås. Röd: 0 49 % svar. Gul: % svar. Grön: % svar. Kmun Öppenhet och påverkan Äldresorg Individoch familj Förskola Grundskola Gymnasieskola Handikappsorg Bygga och Bo Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Telilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås till alla? en uppföljande granskning 2015