Information till alla? en granskning av kommunernas information till medborgarna

Transkript

1

2

3 Information till alla? en granskning av kommunernas information till medborgarna

4 rapporten kan beställas från: trycksaksbeställningen tfn: fax: pris: 100 kronor, frakt och moms tillkommer sveriges kommuner och landsting 1:a upplagan isbn grafisk form, produktion: gunnar ståhl omslagsfoto: joakim bergström tryck: katarina tryck stockholm 2009 sveriges kommuner och landsting stockholm tfn: fax: e-post:

5 Innehåll Förord 5 Fem politiker om information 7 Har information någon betydelse? 12 Öppenhet och påverkan 16 Förskola 18 Grundskola 20 Gymnasium 22 Äldreomsorg 24 Individ- och familjeomsorg 26 Handikappomsorg 28 Bygga och bo 30 Gator, vägar och miljö 31 Tillstånd, tillsyn och näringsliv 32 Kultur och fritid 34 Sökfunktion 35 Funktionalitet och tillgänglighet 37 Helheten 39

6 Resultatsammanställning 41 Några spridda kommentarer från undersökarna 60 Förbättringsidéer och reflektioner 62 Bilaga: Informationsfrågor 63

7 Förord informationen till medborgarna har fått en allt större betydelse inom den offentliga sektorn. Allt fler söker informationen via datorer och förväntas hitta information och svar på sina frågor på kommunens webbplats. Detta ökande tryck gör att mängden av information ökar samtidigt som krav finns på att den ska vara aktuell och intressera läsaren. Många menar dessutom att kommunens webbplats är kommunens ansikte utåt, som skapar en image av kommunens verksamhet och resultat. Vi har i denna undersökning försökt få en ögonblicksbild av landets alla kommuners webbplatser genom att låta ett externt team av studenter granska alla webbplatser. Metoden och undersökningsfrågorna har tagits fram inom Jämförelseprojektets alla nätverk. Resultatet visar på både starka sidor såväl som förbättringsområden. Materialet lämpar sig utmärkt för jämförelser och visar på goda exempel som vi hoppas kan inspirera andra kommuner i sitt förbättringsarbete. Ansvariga för framtagandet av materialet och skriften är Lars Strid, Britt Ståldal, Torkel Wadman och Catrin Leijon från skl samt Marie Stoltz och Johan Gjersvold från rka. Gunnar Ståhl, legus, har genomfört intervjuerna av politikerna. Sveriges Kommuner och Landsting Lennart Hansson Chef för sektionen Demokrati och styrning 5

8

9 Fem politiker om information kunskap är makt. Att ha tillgång till information är makt. Att ha tillgång till objektiv information om hur Sveriges land och Sveriges kommuner styrs och dessutom kunna påverka detta är makt. Information, generell beteckning för det meningsfulla innehåll som överförs vid kommunikation i olika former. Information innebär att någon får kännedom om någonting ( blir informerad ); den kan ses som en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för kunskap i betydelsen djupare insikt. Så skriver Nationalencyklopedin om information. Informationssamhälle som begrepp började användas i västvärlden på 1980-talet i och med persondatorernas intåg och genom att massmediernas makt i samhället ansågs ha blivit större. På 1990-talet fick begreppet en allt större spridning i och med att internet började användas. Internet hade från början enbart en militär och forskningsinriktad användning, men fick från 1994 fri spridning. Dominerande användningsområden var och är e-post och publicering av information på webben. De 290 svenska kommunerna hakade snabbt på trenden med egna hemsidor och fyllde webben med kommuninformation. För 15 år sedan, före internet, så korresponderade vi per post och genom hemmets eller arbetsplatsens fasta telefonlinje. I dag använder vi bärbara datorer, modem, mobiltelefoner, bredband, internet och e-post, och de flesta av oss gör det dagligen som om vi aldrig har gjort annat. I slutet av 1990-talet hade 40 procent av svenskarna tillgång till internet i hemmet och 2007 var siffran 80 procent. Över 90 procent av dessa var 50 år eller yngre, enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån. lomma kommun ligger i västra Skåne utmed Öresundskusten. Vid årsskiftet 2008/2009 hade kommunen drygt invånare. Lomma kommun utsågs till Sveriges Kvalitetskommun Är informationen på kommunens hemsida viktig? 7

10 information till alla? Man kan säga att hemsidan är den enskilt kraftfullaste verktyget för att utveckla demokratin. Vi kan lämna information och kan kommunicera med medborgarna. Vi kan effektivisera den kommunala verksamheten, säger Thomas Håkansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Lomma. Är hemsidan så viktig för demokratin? Ja, vår övertygelse är att det är ett bra demokratimedel. Vi har Sveriges största valdeltagande och människorna i kommunen har ett stort samhällsintresse. Det förpliktigar att ha en bra information. Dessutom kan invånarna informera oss genom synpunkts- och klagomålshanteringen. Det stimulerar diskussionen. Hur använder du som politiker internet? Jag är mest på vår egen och andra kommuners sajter, de inom den offentliga världen. Jagar kanske efter ett telefonnummer till någon. Inte så mycket annat. Några förbättringar som väntas på hemsidan? Utvecklingen går stötavis, säger Thomas Håkansson. Vi gör ett lyft ibland, står still ibland. För två år sedan gick vi med i ett nätverk där vi jämförde vår hemsida med ett femtiotal andra kommuner. Vi fick dåligt omdöme. Vi har en Lommapanel och nu använde vi den. Vi var präglade av ett producentperspektiv nu bad vi panelen om ett medborgarperspektiv och i gruppen fanns även människor med funktionshinder. Efter det gjorde vi om hemsidan och fick väldigt positiva omdömen och jag tror att vi gick till en andraplats i jämförelsegruppen. Efter det hörde en annan kommun av sig och frågade hur vi gick till väga. Regeringen skriver angående delaktighet i informationssamhället: Genom att använda it för att ta del av och förmedla information, tjänster och service oberoende av tid och rum ökar samhällets öppenhet. Kan vem som helst använda er hemsida nu? Vi hade problem för fem sex år sedan med dem som hade lässvårigheter och människor med annat språk. Vi kommer aldrig att kunna nå alla, men det ska vara så lätt som möjligt för alla, säger Thomas Håkansson. En dansk kommun hade en bra slogan som lät Ge oss ett klick. Vi kan inte nå alla med ett klick, men det ska vara så lätt som möjligt för alla. 8

11 fem politiker om information umeå kommun i Västerbotten har invånare och av dem är studerande vid Umeå universitet. Medelåldern är låga 38 år och kraven och förväntningarna på kommunens hemsida är höga. Informationen på hemsidan är mycket viktig, säger Lennart Holmlund (s), kommunalråd i Umeå. Vi har många träffar. Det här är ju en ung studentstad och webben har större betydelse än man tror. Lennart Holmlund använder internet mycket och ser även en presumtiv kostnadsbesparing. Jag använder internet jämt, det är det enda jag använder. Vi har alla handlingar på internet och i datorerna och skriver ut väldigt lite på papper. Vi vill spara papper och få ned kostnaderna, säger han. Jag tror att det här är bara början internet och datorer ger stora möjligheter. Förr var det mycket papper och pärmar. Vi behöver egentligen inte så många arbetsrum, vi har ju allt i våra laptoppar i dag. Ser du några kommande förbättringar på er hemsida? it-tekniken förändras ständigt och det är viktigt att känna av utvecklingen. Den stannar aldrig av. Kan vem som helst läsa det som finns på er hemsida? Den officiella hemsidan är till för externa besökare, vi har ju vårt intranät. Människor som läser på hemsidan vet inte hur kommunen ser ut med förvaltningar och nämnder, så vi måste tänka på språket. Vi gör inte hemsidan för tekniker, säger Lennart Holmlund. informationen på hemsidan är ett bra komplement för demokratin, den ökar möjligheten att kunna påverka och skaffa sig kunskap, säger Lena Micko (s), kommunalråd i Linköping. Hur använder du som politiker internet? Jag söker uppgifter, läser tidningar och läser information på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida. Jag använder det mer och mer, jag fattar inte hur vi gjorde för 20 år sedan. Man är mycket mer flexibel i dag och det har stor betydelse. Går det att förbättra hemsidan? O ja, hemsidan går alltid att förbättra. Överblicken måste vara aktuell. Men allt detta ändrar sig hela tiden, säger Lena Micko. Regeringen talar om digitala klyftor i samhället, en skillnad mellan de som har tillgång till och möjlighet att använda modern informationsteknik och de som inte har det. Är Linköpings hemsida gjord för alla? Hemsidan är i första hand för Linköpingsborna, för att ge medbor- 9

12 information till alla? garservice, vägvisning och information. Webben blir allt viktigare, till exempel för att lämna in olika ansökningar. I princip kan alla använda den, men det måste också finnas ansikten att få kontakt med, att kunna e-posta, träffa eller ringa till, säger Linköpings socialdemokratiska kommunalråd Lena Micko. förutom tillgänglighet handlar det om tempo det ska gå snabbt att hitta den information man söker på kommunens hemsida. Den undersökning som redovisas i detta häfte tillät endast två minuter för att finna svaret på varje fråga om tio olika verksamhetsområden. Resultatet visar att kommunerna skiljer sig kraftigt åt. Förutom Lomma, Umeå och Linköping var det två kommuner som stack ut från mängden. Tyresö kommun strax söder om Stockholm och med invånare var en av de två. Kommunstyrelsens ordförande heter Berit Assarson (m). Efter halva sitt liv i kommunens tjänst har hon bestämt sig för att avgå hösten Jag brukar säga att det är självklart att vi ska ge så mycket information som möjligt även om det kostar. Det är väldigt viktigt med hög kvalitet, service och demokrati. I Stockholmsområdet har 90 procent av invånarna tillgång till internet och ska kunna få information, kunna söka bygglov och läsa om skolor dygnet runt. Kommunen är en så stor koncern numera och kommuninvånarna betalar så mycket i skatt att de självklart måste få tillgång till så god och bra information som möjligt. Detta är också en demokratifråga. Använder du själv internet? Jag beställer flygbiljetter och går ibland in och letar efter ett namn eller en person. Men inte kommunens hemsida så mycket, jag har så mycket information ändå. Vi har ju intranätet. Går hemsidan att förbättra? Kommunens hemsida måste förbättras hela tiden. Vi vet redan nu att vi vill ha fler elektroniska nyhetsbrev och fler jämförelser. Vi vill att man till exempel ska kunna jämföra skolor och förskolor och därför försöker vi få in privata skolor på vår hemsida, säger Berit Assarsson. Till vem riktar sig informationen på Tyresös hemsida? Vi försöker rikta informationen på hemsidan till alla. Det ska vara korrekt och lättillgängligt och skrivet både för medborgarna i kommunen och omvärlden. Kommunens profil anser vi klart ska framgå. 10

13 fem politiker om information huddinge kommun var den andra kommunen som lyckades bra i undersökningen. Kommunen är med invånare den näst största i Stockholms län. Huddinge knyts ihop med Stockholm med pendeltåget. Webben är faktiskt den bästa kanalen för att knyta ihop kommunen med medborgarna. En modern och bra hemsida ger insyn i kommunen. Jag har svårt att tänka mig hur det var före internets tid, säger Daniel Dronjak Nordqvist (m), kommunstyrelseordförande. Just nu pågår ett gemensamt europeiskt it-politiskt initiativ som heter i2010 ett europeiskt informationssamhälle för jobb och tillväxt. Det ska avslutas Under det svenska ordförandeskapet i eu hösten 2009 tar regeringen och näringsdepartementet initiativ till en ny studie om it-politiken i eu under åren 2011 till En konferens om detta kommer att hållas i Visby den 9 och 10 november Internets framtid handlar just nu mycket om förbättring av tillgänglighet och säkerhet. Det är viktigt att ge eu och Sverige en god elektronisk infrastruktur för att få konkurrenskraft och en god ekonomisk utveckling, som regeringen skriver i en handling. Jag tror att det blir mer och mer information och e-tjänster hela tiden, både som service och som avlastning för kommunens anställda, säger Daniel Dronjak Nordqvist i Huddinge. Vi håller på att utveckla fler e-tjänster. Kan alla ta del av kommunens information? Målsättningen är att alla ska kunna ta del av all information. Det finns en engelsk version av hemsidan, men alla kan ju inte engelska. Man kan aldrig garantera att alla är med. Det finns en gräns, säger kommunstyrelsens ordförande i Huddinge. kunskap är makt. Att ha tillgång till information är makt. Att ha tillgång till objektiv information om hur Sveriges land och Sveriges kommuner styrs och dessutom kunna påverka detta är makt. Folkmakt är demokrati. Så här säger Thomas Håkansson, kommunstyrelsens moderate ordförande i Lomma: Tidigare fanns det ett demokratiproblem, men varje steg vi tar nu är en utveckling och potentialen är stor. Det finns otroligt mycket kvar att utveckla. 11

14 Har information någon betydelse? det råder väl i dag ingen tvekan om att informationens betydelse har ökat i samhället. Medborgare nås med ett större informationsutbud än tidigare samtidigt är man mer aktiv på att sortera och leta fram den information som önskas. Den ökade tillgången till internet ger dessa möjligheter. Kraven ökar därmed från medborgarna att hitta information från olika leverantörer av varor och tjänster. Finns inte informationen att hämta upplevs det ofta som att leverantören inte finns eller problem finns med varor och tjänster. De offentliga verksamheterna fråntas inte från dessa förväntningar. Kommunernas och landstingens webbplatser har fått och kommer även i framtiden få en allt större betydelse som informationsgivare till medborgarna. Det finns flera skäl att anta detta. Det finns en förväntning från medborgarna att få en hög tillgänglighet av information där svar på de vanligaste frågorna enkelt kan hittas på webbplatsen. Ett telefonsamtal under kontorstid ska kunna undvikas genom att svaret finns på webbplatsen eller att eventuellt själva tjänsten kan nås efter kontorstid från medborgarens bostad. Samtidigt förväntas att det utbud av tjänster som kommunen och landstinget tillhandahåller ges i en samlad och överblickbar bild. Vad finns det att tillgå och vilka service-/kvalitetsnivåer erbjuds? En ökad valfrihet inom kommuner och landsting förutsätter även en förbättrad information som är anpassad till medborgarens krav på information. Detta underlättar rationella val och förhindrar framtida missförstånd. Dessa förväntningar kan sammanfattas i begreppet bättre service. Ett annat skäl är att ett framtida samhälle med leverans av välfärdstjänster förutsätter att medborgarna har en ökad delaktighet i utformning, påverkan och beslut. Detta är vad vi i dag kallar en ökad medborgardialog. Ett sådant deltagande förutsätter en god information om vad som finns och pågår inom den politiska sfären i kommunen/landstinget och inom tjänstesektorn. Informationen är i detta sammanhang verktyget för att öppna kommunen för medborgaren och göra han/hon 12

15 har informationen någon betydelse? delaktig. Därmed kan informationen ses som en förutsättning för delaktighet, en demokratisk fråga. Många kommuner har även betraktat informationen som en viktig del i skapandet av kommunens profil/image till dess nuvarande och framtida medborgare. Informationen på internetsidorna är kommunens ansikte utåt och det är ofta där den första kontakten fås med kommunen. En bristfällig information skapar en dålig bild av vad kommunen kan erbjuda medan den motsatta skapar intresse för eventuellt nyinflyttande men även stolthet för medborgarna i den egna kommunen. Genom webbplatsen kan information snabbt förmedlas och uppdateras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. I takt med utvecklingen ökar ständigt kraven och förväntningarna på webbplatsen från medborgare, press, organisationer etc. Svenskt Näringslivs återkommande undersökningar, fackföreningarnas undersökningar med flera kan ses som ett tecken på detta. Den information som i går sällan kunde hittas finns i dag på de flesta webbplatserna. Detta medför att vi ständigt måste utveckla och hålla detta medium ajour med förväntningar och innehåll. Ett nytt verktyg För att få en bild av kommunens webbplats styrkor och svagheter har vi sammanställt ett stort antal frågor utifrån ett medborgarperspektiv. Frågorna är att betrakta som vanliga frågor och bygger på ett flertal tidigare genomförda nätverksundersökningar inom såväl Jämförelseprojektets nätverk som andra nätverk. Frågorna har därmed testats och funnits relevanta i närmare 200 kommuner under flera års tid. Det är dock första gången förbundet genomför en helt nationell och kommunövergripande undersökning för att få fram en helhetsbild av informationen på kommunernas webbplatser. Det är viktigt att se undersökningen som en ögonblicksbild och en färskvara eftersom förändringstakten är stor. Därtill bör undersökningen även fånga de eventuella brister som finns, samtidigt som den kan peka på utmaningarna för framtiden. Valet av frågor blir därmed styrande för resultaten. En helt annan uppsättning av frågor skulle därmed ge ett annat resultat. Valet av frågor och svar har utgått från att de ska vara vanliga medborgarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Vi har även tagit intryck av den diskussion som finns kring förväntningar om att via internet presentera verksamheternas resultat. 13

16 information till alla? Man kan även i materialet ifrågasätta om det inte skulle behövas göras en viktning mellan de olika frågorna. Skulle exempelvis information om skolornas resultat ha ett större värde och ge mer poäng än exempelvis informationen om skolskjutsar? Vi har i detta material av flera skäl inte gjort en sådan viktning. Främst har vi avstått från detta utifrån att det blivit ett alltför omfattande arbete samtidigt som vi inte hittat en acceptabel modell för detta. Jämförelseprojektet vill även poängtera att det hade varit önskvärt att komplettera denna undersökning med att fråga medborgarna vad de anser som kommunens webbplats. Hittar de den information man söker och förväntar sig hitta där? Av tidsmässiga skäl har vi fått avstå från denna del. Vi tror att regelbundet genomförda fokusgrupper med medborgare kring kommunens webbplats kan ge ett mycket värdefullt tillskott av information för kommunen om eventuella förbättringar. Hur har det gått till? Undersökningen har genomförts av en grupp studenter på uppdrag av skl under perioden maj juni Varje fråga har getts två minuter för att finna ett svar. Om svar inte hittats har det noterats som att svaret inte finns. Om det trots undersökningen skulle finnas så är det troligen så svårt att hitta att det inte kommer att hittas av medborgaren. Detta ska tas som en indikation på att funktionaliteten bör ses över. Några exempel på detta som tidigare framkommit i andra undersökningar är att avgifterna inom äldreomsorgen inte ligger med den övriga informationen kring äldreomsorgen utan samlats under en sida med alla kommunens avgifter, eller att gymnasiet inte heter gymnasiet utan utbildningscentrat osv. Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg om det delvis finns och röd om svaret saknas. Vi har haft en mycket generös tolkning på delvis finns finns något nämnt så får man ett gult svar. Varje områdes svar summeras utifrån att grönt ger tre poäng och gult ett poäng. Rött ger ingen poäng. Därefter ges en procentuell andel svar på frågorna inom respektive verksamhetsområde. Slutligen sammanställs även resultaten från dessa områden till ett övergripande kommunresultat. Det totala materialet har delats upp och presenteras i elva olika verksamhetsområden som i stort följer de kommunala verksamheternas indelning. Ett tolfte område har även lyfts in som undersöker svarsfrekvens och svarskvaliteten på kommunens sökfunktion. 14

17 har informationen någon betydelse? Varför denna undersökning? Syftet med informationsundersökningen är att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor i respektive kommun. Den är inte heltäckande utan ska mera ses som en slags grundnivå för informationsgivningen. Den kan därför användas som ett självutvärderande verktyg där kommunen själv söker informationen och värderar den i förhållande till den eventuella poängsättning som ställts upp. Det är dessutom ett lätthanterligt och utmärkt verktyg att använda i jämförelser med andra kommuner eftersom det tydlig visar var de goda exemplen finns och vad man kan lära av varandra. Efter resultatdelen har vi lagt med en beskrivning av hur kommunen kan använda materialet i det egna förbättringsarbetet. Hur hitta resultaten? Resultaten presenteras i den följande texten genom att inom respektive verksamhet kort beskriva vilka frågor som varit i fokus i undersökningen. Därefter presenteras de kommuner som har bäst resultat inom området tillsammans med en övergripande reflektion. Varje kommuns resultat inom respektive område tillsammans med det sammanlagda resultatet finns beskrivet på sidorna En total och detaljerad beskrivning av resultaten för respektive kommun finns att hämta som Excelfil på och 15

18 Öppenhet och påverkan området öppenhet och påverkan omfattar 35 frågeställningar där fokus ligger på frågor som på olika sätt berör medborgarnas möjlighet till att få information om kommunen och de förtroendevalda samt insyn och delaktighet i den demokratiska processen. Har medborgaren möjlighet att ta del av förslag till beslut innan beslut fattas? Har medborgaren möjlighet att framföra synpunkter innan beslut fattas? Förs någon dialog med medborgarna kring aktuella frågor? Ges information om fattade beslut på webbplatsen? Är informationen anpassad så att alla medborgare kan förstå och ta del av den? Av landets 290 kommuner är det dessa 15 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Umeå 91 Lomma 89 Lycksele 80 Stockholm 80 Karlskoga 77 Linköping 77 Örebro 77 Piteå 75 Vänersborg 75 Lund 72 Sundbyberg 72 Huddinge 71 Järfälla 71 Sollentuna 71 Tyresö 71 Medel 48 Av de 35 frågorna så är det bland annat frågorna Det finns möjlighet för allmänheten att söka i kommunens diarium, Det finns möjlighet 16

19 öppenhet och påverkan att ta del av handlingar före sammanträden med nämnderna, Kommunens webbplats har information på teckenspråk och Kommunen ger ut en förenklad version av årsredovisning/berättelse till kommunens medborgare som redovisar minst svar av samtliga kommuner. 17

20 Förskola undersökningen inom området förskola omfattar 20 frågor. Fokusområde är bland annat information om de olika förskoleenheterna såsom en samlad beskrivning med kontaktuppgifter, profil, geografisk läge, valmöjligheter, öppettider, stängningsdagar och kosthållning. Vidare ställs frågor på verksamheten rörande avgifter, väntetid, hur man får förtur, hur man anmäler intresse och hur barn med allergi tas emot. Kvalitet och resultat fångas också med frågor rörande kvalitetsredovisningar och möjligheten att jämföra förskolenheter avseende resultat. Förutom detta har även information om hur föräldrasamverkan sker, servicedeklarationer och hur man kan framföra synpunkter och klagomål undersökts. Av landets 290 kommuner är det dessa 14 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Laholm 95 Lomma 95 Vaxholm 95 Lund 93 Sigtuna 93 Eskilstuna 92 Tyresö 92 Uppsala 92 Vimmerby 92 Bengtsfors 90 Huddinge 90 Hudiksvall 90 Tomelilla 90 Österåker 90 Medel 63 18

21 förskola Av de 20 frågorna är det bland annat dessa frågor som minsta antalet svar hittats. Det finns information om hur man tar emot barn med allergi, Det finns information om hur man kan få förtur, Det finns information om hur snabbt man kan få en förskoleplats och Det finns information om förskolans kosthållning. Dessutom redovisas få svar på hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. 19

22 Grundskola informationsgranskningen av grundskolan omfattar 18 frågor med fokus på information om de olika skolenheterna såsom en samlad beskrivning med kontaktuppgifter, geografisk läge, datum för skolstart, lovdagar, valmöjligheter och pedagogisk inriktning. Likaså ingår frågor om inflytande och samverkan innefattande elevinflytande, elevhälsovård, föräldrasamverkan, arbete med mobbning och individuella utvecklingsplaner. Kvalitet och resultat fångas också med frågor rörande kvalitetsredovisningar och möjligheten att jämföra skolenheter avseende resultat. Av landets 290 kommuner är det dessa 20 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Eksjö 100 Götene 100 Hallstahammar 100 Hedemora 100 Huddinge 100 Piteå 100 Sunne 100 Örebro 100 Östersund 100 Eskilstuna 96 Gävle 96 Lomma 96 Nynäshamn 96 Jönköping 94 Landskrona 94 Markaryd 94 Mora 94 Sigtuna 94 Tanum 94 20

23 grundskola Älmhult 94 Medel 70 Generellt är webbinformationen om grundskolan ett av kommunernas starkare områden. Lägst resultat återfinns inom information om de olika skolenheterna på frågorna: Det finns en samlad beskrivning av de enskilda enheterna med kontaktuppgifter, Det finns information om möjligheterna att välja grundskola och Det finns en samlad presentation av grundskolornas olika pedagogiska inriktning/profil och arbetssätt, Enheter presenteras så att dessa går att jämföra med varandra avseende resultat (betyg, frånvaro, behörighet till gymnasiet, nationella prov etc.). 21

24 Gymnasium informationsgranskningen av gymnasieskolan omfattar 18 frågor med inriktning på information om de olika skolenheterna såsom exempelvis, skolornas program och inriktning, hur man väljer och anmäler sig, skolmaten, regler för bussresor, datum för skolstart och lovdagar samt matsedel. Likaså ingår frågor om inflytande och samverkan innefattande elevinflytande, arbete med mobbning, vilken rätt man har att välja skola/program i annan kommun och individuella utvecklingsplaner. Information om kvalitet och resultat fångas med frågor avseende kvalitetsredovisningar och möjligheten att jämföra skolenheter avseende resultat. Av landets 290 kommuner är det dessa 16 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Eskilstuna 91 Falkenberg 89 Gotland 89 Grästorp 89 Uddevalla 89 Falköping 87 Lidingö 87 Danderyd 83 Flen 83 Kramfors 83 Tingsryd 83 Tyresö 83 Örebro 83 Falun 81 Grums 81 Malmö 81 Medel 52 22

25 gymnasium Minst information om de olika skolenheterna och verksamheten ges på frågorna: Det finns information om regler för bussresor, Det finns information om vilken rätt man har att välja skola/program i annan kommun, Det finns information om hur man arbetar med mobbning. När det gäller kvalitet och resultat hittas de lägsta resultaten totalt för gymnasieskolan på påståendet: Det finns en övergripande kvalitetsredovisning riktad till allmänheten över kommunens gymnasieskolor. 23

26 Äldreomsorg undersökningen inom området äldreomsorg omfattar 19 frågor. Flera frågor har fokus på att ge en bild av hur det går till att få hjälp och vad man kan få för hjälp. Förutom detta har information sökts om vilka särskilda boenden som finns, var de är belägna och dess verksamhet. Information om avgifter, kostnader och väntetider är viktiga frågor för den äldre och har därför tagits med. Kvalitetsredovisningar, brukarundersökningar, kontakten med anhöriga, hur man kan överklaga beslut, framföra synpunkter och klagomål har även varit i fokus. Av landets 290 kommuner är det dessa 18 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Bjuv 100 Bollnäs 100 Borlänge 100 Borås 100 Botkyrka 100 Falkenberg 100 Gällivare 100 Hofors 100 Kalmar 100 Mariestad 100 Falköping 96 Ljungby 96 Huddinge 95 Karlskrona 95 Karlstad 95 Nordanstig 95 Skellefteå 95 Trollhättan 95 Tyresö 95 Östersund 95 Medel 68 24

27 äldreomsorg Av de 19 frågorna så är det bland annat påståendet Det finns information om hur lång tid det tar innan jag får mitt bistånd?, frågan Finns det möjlighet för medborgaren att göra simulerad beräkning av preliminär avgift för äldreomsorgen? och påståendet Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras som redovisar minst svar av samtliga kommuner. 25

28 Individ- och familjeomsorg informationsundersökningen inom detta område inriktar sig bland annat på hur man gör för att söka hjälp och vilken hjälp man kan få. Väntetider, eventuella avgifter och hur man gör när man inte är nöjd med beslut eller kontakt har även eftersökts. Förutom detta har även information om kvalitetsredovisningar, sekretessregler, vart man kan vända sig efter kontorstid med mera varit i fokus. Totalt har undersökningen inom detta område omfattat 13 frågor. Av landets 290 kommuner är det dessa 30 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Borlänge 100 Hofors 100 Huddinge 100 Jönköping 100 Linköping 100 Mjölby 100 Härryda 95 Tyresö 95 Bollnäs 92 Borås 92 Botkyrka 92 Boxholm 92 Bräcke 92 Burlöv 92 Eda 92 Falkenberg 92 Gällivare 92 Hagfors 92 Helsingborg 92 Höganäs 92 Hörby 92 26

29 individ- och familjeomsorg Krokom 92 Lysekil 92 Oskarshamn 92 Partille 92 Perstorp 92 Stockholm 92 Sundbyberg 92 Svedala 92 Trollhättan 92 Medel 61 På de 290 kommunernas webbplatser är det bland annat följande påståenden som vi funnit minst information om: Det finns information om väntetider efter sökt hjälp/stöd, Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras och Det finns information om eventuella avgifter. 27

30 Handikappomsorg informationen på kommunernas webbplats omfattar 12 frågor och de handlar exempelvis om information kring hur man söker hjälp, vilka insatser kommunen erbjuder, kontaktuppgifter, resultatredovisningar och om det finns information om handikapporganisationer och handikappråd. Av landets 290 kommuner är det dessa 17 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Borlänge 100 Botkyrka 100 Falköping 100 Huddinge 100 Nordanstig 100 Orust 100 Simrishamn 100 Sundbyberg 100 Falkenberg 94 Bollnäs 92 Borås 92 Burlöv 92 Hörby 92 Kinda 92 Kristianstad 92 Tomelilla 92 Trollhättan 92 Medel 53 Av de 12 frågorna så är det bland annat påståendena Det finns information om hur man överklagar ett beslut, Det finns information om sekretessregler, Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras och 28

31 handikappomsorg Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra med andra verksamheter som redovisar minst svar av samtliga kommuner. 29

32 Bygga och bo granskningen inom detta område omfattar 20 frågor och handlar till stor del om de frågor som medborgaren står inför när han/hon vill förändra sitt boende. Frågor om avgifter, väntetider, tillgänglighet av tomter, lediga bostäder, budgetrådgivning med mera, har exempelvis ställts i undersökningen. Av landets 290 kommuner är det dessa 13 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Kungsbacka 100 Uddevalla 95 Trollhättan 95 Haninge 92 Sigtuna 92 Lomma 92 Borås 87 Härryda 87 Linköping 87 Nacka 85 Sandviken 85 Västerås 85 Leksand 85 Medel 66 Av de 20 frågorna är det dessa som kommunerna svarar minst på: Finns det information om hur lång tid ett bygglov beräknas ta?, Finns det information om kommunens bostadsförsörjningsprogram?, Finns det information om köregler för tomter och lägenheter? och påståendet Det finns information om öppettider för att söka bygglov. 30

33 Gator, vägar och miljö frågorna i detta avsnitt bygger på 18 vanliga frågor som medborgarna ställer till kommunen om exempelvis parkering, trafikstörningar, kartor över cykelvägar, underhåll, snöröjning, avgifter, sopsortering och återvinningsstationer. Av landets 290 kommuner är det dessa 13 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Kungsbacka 100 Eskilstuna 85 Tyresö 83 Luleå 80 Trollhättan 78 Piteå 76 Huddinge 76 Göteborg 74 Mark 74 Järfälla 74 Trelleborg 74 Uddevalla 74 Vänersborg 74 Medel 48 Av de 18 frågorna är det dessa som visat på minst antal svar: Finns det information om hur ofta gator och vägar städas?, Finns det information om aktuella trafikstörningar?, Finns det kartor över gång- och cykelvägar? och Finns det uppgifter kring var det går att tanka alternativa drivmedel till fordon? 31

34 Tillstånd, tillsyn och näringsliv inom detta område ingår frågor som berör tillstånd, tillsyn, avgifter, näringsliv, internationellt samarbete, folkhälsoarbete samt krishantering. Totalt är det 12 frågor som ingår i området. Näringslivsinformation skiljer sig från övriga områden. Här är det näringsidkarnas behov som står i centrum och inte enbart medborgarnytta, som de övriga områden gör. Frågorna berör olika stöd till företagare såsom lokaler och kontaktpunkter med andra företagare. Av landets 290 kommuner är det dessa 25 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Bengtsfors 100 Eskilstuna 100 Eslöv 100 Heby 100 Helsingborg 100 Hultsfred 100 Hässleholm 100 Höganäs 100 Kristianstad 100 Lidingö 100 Lidköping 100 Linköping 100 Ljusdal 100 Malmö 100 Ovanåker 100 Piteå 100 Ronneby 100 Sigtuna 100 Skellefteå 100 Sundsvall 100 Sölvesborg

35 tillstånd, tillsyn, näringsliv med mera Trelleborg 100 Uppsala 100 Vänersborg 100 Örebro 100 Medel 73 Sett över samtliga 12 områden som undersökningen omfattar så har flest kommuner svar på samtliga frågor inom detta område. De största luckor finns i information avseende kommunernas folkhälsoarbete samt information om avgifter för olika serveringstillstånd. 33

36 Kultur och fritid området omfattar totalt 15 frågor såsom exempelvis hur man startar en förening, föreningsregister, kontaktuppgifter till annan ideell verksamhet. Förutom detta även frågor om det lokala utbudet av aktiviteter och arrangemang, badplatser, information om lån/förhyrning av fritidslokaler, bibliotekens och fritidsanläggningars utbud och öppettider samt karta över intressanta platser i kommunen. Av landets 290 kommuner är det dessa 8 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Grums 93 Götene 93 Järfälla 93 Lidköping 93 Malmö 93 Falköping 89 Gotland 89 Halmstad 89 Medel 68 Det tillhör ovanligheterna att kommunerna presenterar verksamheternas kvalitetsredovisningar och/eller verksamhetsresultat med jämförelsetal. Förutom detta var det dessa påståenden som visade minst antal svar. Det finns information om badplatser och Det finns information om vilket stöd man kan få för att starta en förening. 34

37 Sökfunktion det kanske inte alltid finns någon rubrik som stämmer med den specifika fråga man vill ha svar på. Sökfunktionen blir då viktig. Undersökningen utgår här från 16 enkla frågor, som exempelvis: var ligger kommunhuset, biblioteket och sopstationen eller om det finns en bostadsförmedling, friskolor, turistbyrå och simhall i kommunen. Andra frågor är när man får elda utomhus, hur hög skatten är, vem som är kommunchef och vad kommunalrådet heter. Av landets 290 kommuner är det dessa 16 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Lidingö 100 Luleå 100 Mjölby 100 Enköping 94 Helsingborg 94 Lomma 94 Skellefteå 94 Uddevalla 94 Huddinge 88 Karlstad 88 Sigtuna 88 Stockholm 88 Säffle 88 Tyresö 88 Uppsala 88 Värmdö 88 Medel 44 35

38 information till alla? Bara cirka hälften av kommunernas sökfunktioner kan svara på vem som är kommunchef och vad kommunalrådet heter i kommunen. Frågorna på hur hög är kommunalskatten och var kommunens sopstation finns är det en liten andel av kommunerna som ger svar på. 36

39 Funktionalitet och tillgänglighet i undersökningen har även ingått att undersöka om kommunerna har anpassat sina webbplatser till medborgargrupper som har olika funktionshinder eller andra språk. Det vi undersökt är om kommunens webbplats är anpassad till lättläst, om det ger möjlighet till att lyssna på information, om den är anpassad för synskadade och om information kan ges på teckenspråk. Förutom detta har vi även undersökt om information finns på andra språk. Lättläst Av landets 290 kommuner så är det 69 kommuner, dvs. cirka 24%, som har denna funktion. Det är förutom detta 7 kommuner, cirka 2%, som har denna funktion i begränsad omfattning. Möjlighet att lyssna Av landets alla kommuner är det 61 kommuner, cirka 21%, som erbjuder denna möjlighet. Fem kommuner, knappt 2%, erbjuder denna funktion i begränsad form. Anpassad för synskadade I definitionen av anpassning av webbplatsen ingår att webbsidorna ska kunna anpassas i storlek, kontrast och möjlighet ges till att kunna lyssna på informationen. Det är 59 kommuner, cirka 20%, som erbjuder sina medborgare denna service på hela webbplatsen medan det är 105 kommuner, 36%, som har detta i begränsad omfattning, dvs. en eller två av de tre nämnda funktioner. Teckenspråk Det är endast 8 kommuner, cirka 3%, som erbjuder sina medborgare information på teckenspråk. 37

40 information till alla? Andra språk När det gäller språk är det främst översättningar till engelska. Det är 129 kommuner, cirka 44%, som har denna service på sina webbplatser. Förutom dessa har 17 kommuner, cirka 6%, det i begränsad omfattning. Vi har i denna undersökning inte undersökt hur många kommuner som har en speciell tillgänglighetsguide på sin webbplats för olika funktionshinder. En guide, likt den som flera kommuner har i Västra Götalandsregionen, som ger direkt information om vilka delar av kommunen som är tillgängliga utifrån de olika funktionshindren. Detta är en brist som vi får återkomma till i framtida undersökningar. Kvalitetsredovisningar/ brukarundersökningar Ett område som diskuterats under senare tid är kommunernas information till medborgare om olika kvalitativa resultat och brukarundersökningar. Att göra brukarundersökningar görs sedan många år tillbaka i stort sett alla kommuner, men resultaten har inte kunnat ses i på kommunernas webbplatser. Här har det skett förbättringar under de senaste åren. Det är främst inom de stora verksamheterna äldreomsorg, förskola och grundskola som det är mest förekommande med olika kvalitetsredovisningar: Av de 290 kommunerna finns det kvalitetsredovisningar med resultat av exempelvis brukarundersökningar enligt nedan. Äldreomsorg: 133 kommuner, dvs. 46% av landets kommuner. Grundskola: 222 kommuner, dvs. 77% av landets kommuner. Förskola: 214 kommuner, dvs. 74% av landets kommuner. 38

41 Helheten om man slår samman de olika områdena och försöker få en helhetsbild av vilka kommuner i landet som svarar mest på de över två hundra medborgarfrågorna och därmed har de bästa webbsidorna, så ger det följande lista. Av landets 290 kommuner är det dessa 21 som har det bästa resultatet: Kommun Procent svar Huddinge 87 Tyresö 87 Umeå 84 Lomma 82 Linköping 81 Kristianstad 80 Lidingö 80 Luleå 80 Mjölby 80 Sigtuna 80 Uddevalla 80 Örebro 80 Eskilstuna 79 Kungsbacka 79 Piteå 79 Falkenberg 77 Helsingborg 77 Nacka 77 Trollhättan 77 Uppsala 77 Östersund 77 Medel 60 39

42

43 Resultatsammanställning nedan finns samtliga kommuners resultat inom respektive undersökningsområde presenterat. Siffrorna anger den procentandel svar som hittats på de frågor som ställts. Det totala medelvärdet för varje kommun finns även angivet. Varje område har därefter färgsatts utifrån procentandelen svar. Röd färg motsvarar 0 49% svar på frågorna, 50 79% motsvarar gul färg och % svar har grön färg. Den totala sammanställningen med alla frågor och resultat finns att hämta på och 41

44 information till alla? Kommun Öppenhet och påverkan Individ- och Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg familjeomsorg Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping

45 resultatsammanställning Handikappomsorg Bygga och bo Gator, vägar och miljö Tillstånd, tillsyn, näringsliv m.m. Kultur och fritid Sökfunktion Medelvärde tolv områden

46 information till alla? Kommun Öppenhet och påverkan Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg

47 resultatsammanställning Handikappomsorg Bygga och bo Gator, vägar och miljö Tillstånd, tillsyn, näringsliv m.m. Kultur och fritid Sökfunktion Medelvärde tolv områden

48 information till alla? Kommun Öppenhet och påverkan Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad

49 resultatsammanställning Handikappomsorg Bygga och bo Gator, vägar och miljö Tillstånd, tillsyn, näringsliv m.m. Kultur och fritid Sökfunktion Medelvärde tolv områden

50 information till alla? Kommun Öppenhet och påverkan Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd

51 resultatsammanställning Handikappomsorg Bygga och bo Gator, vägar och miljö Tillstånd, tillsyn, näringsliv m.m. Kultur och fritid Sökfunktion Medelvärde tolv områden

52 information till alla? Kommun Öppenhet och påverkan Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå

53 resultatsammanställning Handikappomsorg Bygga och bo Gator, vägar och miljö Tillstånd, tillsyn, näringsliv m.m. Kultur och fritid Sökfunktion Medelvärde tolv områden

54 information till alla? Kommun Öppenhet och påverkan Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala