ANTAGNA TEXTER. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. onsdagen den 9 mars 2011 EUROPAPARLAMENTET

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET ANTAGNA TEXTER från sammanträdet onsdagen den 9 mars 2011 P7_TA-PROV(2011)03-09 PRELIMINÄR UTGÅVA PE Förenade i mångfalden

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA AV PARLAMENTET P7_TA-PROV(2011)0088 Riktlinjerna för 2012 års budget Övriga avsnitt (A7-0049/ Föredragande: José Manuel Fernandes) Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om riktlinjerna för budgetförfarandet för budgetåret 2012, avsnitt I Europaparlamentet, avsnitt II rådet, avsnitt IV domstolen, avsnitt V revisionsrätten, avsnitt VI Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII Regionkommittén, avsnitt VIII Europeiska ombudsmannen, avsnitt IX Europeiska datatillsynsmannen, avsnitt X Europeiska utrikestjänsten (2011/2017(BUD))... 1 P7_TA-PROV(2011)0089 En EU-strategi för Atlantområdet (B7-0165/2011) Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för Atlantområdet... 8 P7_TA-PROV(2011) års framstegsrapport om Turkiet (B7-0156/2011) Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet P7_TA-PROV(2011)0091 Montenegros europeiska integrationsprocess (B7-0157/2011) Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om Europaparlamentets resolution om Montenegros europeiska integrationsprocess P7_TA-PROV(2011)0092 EU-strategin för integrering av romer (A7-0043/ Föredragande: Lívia Járóka) Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer (2010/2276(INI)) P7_TA-PROV(2011)0093 En industripolitik för en globaliserad tid (A7-0022/ Föredragande: Bernd Lange) Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid (2010/2095(INI)) PE \ I

4

5 P7_TA-PROV(2011)0088 Riktlinjerna för 2012 års budget Övriga avsnitt Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om riktlinjerna för budgetförfarandet för budgetåret 2012, avsnitt I Europaparlamentet, avsnitt II rådet, avsnitt IV domstolen, avsnitt V revisionsrätten, avsnitt VI Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII Regionkommittén, avsnitt VIII Europeiska ombudsmannen, avsnitt IX Europeiska datatillsynsmannen, avsnitt X Europeiska utrikestjänsten (2011/2017(BUD)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning 1, med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel 2, med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget 3, med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 samt de granskade institutionernas svar 4, med beaktande av artiklarna 23.7 och 79 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0049/2011). A. Den nuvarande finansiella, ekonomiska och sociala situationen i EU tvingar institutionerna att agera med den kvalitet och effektivitet som krävs, och att tillämpa strikta förvaltningsrutiner så att inbesparingar kan göras. B. Institutionerna bör tilldelas tillräckliga resurser även om dessa resurser under nuvarande ekonomiska förhållanden måste förvaltas på ett rigoröst och effektivt sätt. C. På detta stadium i det årliga förfarandet väntar parlamentet på de andra institutionernas budgetberäkningar och presidiets förslag till 2012 års budget. D. Det är särskilt önskvärt att budgetutskottet och presidiet fortsätter det utökade samarbetet mellan de båda organen för fjärde året i följd, under hela budgetförfarandet för E. Enligt artikel 23 i parlamentets arbetsordning är presidiet ansvarigt för att avgöra EUT C 139, , s. 1. EUT L 163, , s. 17. EGT L 248, , s.1. EUT C 303, , s. 1. PE \ 1

6 ekonomiska, organisatoriska och administrativa ärenden som rör parlamentets interna organisation, och budgetutskottet är ansvarigt för att fastställa parlamentets förslag till budgetberäkning inom ramen för det årliga budgetförfarandet. F. Lissabonfördragets konsekvenser för utgifterna under rubrik 5 bör stabiliseras under 2012, även om till exempel Europeiska utrikestjänsten kommer att påverka budgeten på ett sätt som inte kan kvantifieras för tillfället. G. Genom Kroatiens anslutning, som är planerad till 2013, kommer utvidgningen att påverka budgeten för 2012, särskilt när det gäller resurser till nya ledamöter och personalrekrytering. H. Under de senaste åren har budgetmyndigheten bestämt sig för att inta en försiktig hållning till de administrativa utgifterna och sålunda lämnat en betydande marginal under utgiftstaket i rubrik 5. I. Rubrik 5 i den fleråriga budgetramen har ett tak på miljoner EUR för EU-budgeten 2012 (en ökning med 340 miljoner EUR eller 4 procent jämfört med 2011, inklusive en inflation på 2 procent). J. I sin egenskap av medlagstiftare har parlamentet beslutat att på lämpligt sätt anpassa sina personalresurser till de nya befogenheter som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande (19,67 procent av de totala anslagen inom rubrik 5 under 2009, 19,99 procent under 2010 och 20,03 procent under 2011). K. Det är viktigt att övervaka hur utgifterna under rubrik 5 utvecklas under 2011 för att man ska kunna ta fram en korrekt prognos för kommande budgetar. L. Genom sitt beslut av den 24 mars 2010 antog presidiet parlamentets fastighetsstrategi på medellång sikt, i vilken vissa nyckelparametrar om parlamentets framtida fastighetspolitik fastställs. Som en del av denna strategi har parlamentet beslutat att även i fortsättningen prioritera uppköp av fastigheter (när detta är rimligt). Tyngdpunkten bör i detta fall ligga på en geografisk koncentration på parlamentets arbetsorter. Målsättningen att minska finansieringskostnaderna genom förtida betalning är alltjämt en av de viktigaste prioriteringarna inför framtiden. Allmän ram och allmänna prioriteringar för 2012 års budget 1. Europaparlamentet understryker den svåra situationen när det gäller utgiftstaket för rubrik 5 för 2012, och är till fullo medvetet om att institutionerna kan komma att möta problem när de ska uppfylla alla finansieringsbehov och samtidigt bibehålla budgetdisciplin och återhållsamhet så att man håller sig inom den fleråriga budgetramen. 2. Europaparlamentet prioriterar principen om hög kvalitet på lagstiftningen, för att garantera att man på lämpligt sätt reagerar på de aktuella politiska utmaningarna, vilket kräver en konsolidering av de resurser som behövs för att hantera den nya institutionella ram som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentets och de övriga institutionernas budget för 2012 bör vara en budget som bygger på konsolidering, inte minst för att den också kan komma att fungera som referens för nästa fleråriga budgetram. 2 /PE

7 3. Europaparlamentet påpekar att denna konsolideringsinsats inte bör hindra investeringar (t.ex. i teknik) som skulle möjliggöra besparingar på lång sikt. 4. Europaparlamentet betraktar principerna om god förvaltning (artikel 27 i budgetförordningen), dvs. principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, som ytterligare en prioritering. För att det ska bli lättare att utkräva ansvar bör dessa principer tydligt återspeglas i parlamentets och de övriga institutionernas budgetar samt i deras organisationskulturer. Parlamentet anser därför att man vid genomförandet av de olika politikområdena måste ta hänsyn till de resultat som uppnåtts och att de rörliga kostnaderna, i den mån det är möjligt och när deras omfattning så kräver, bör omfattas av regelbundna kostnadsnyttoanalyser. 5. Europaparlamentet anser att institutionerna som ett resultat av dessa principer bör lägga fram planer för kostnadsnedskärningar. I detta sammanhang bör man fundera över fördelarna med en centralisering för att uppnå stordriftsfördelar (t.ex. centraliserad upphandling, gemensamma tjänster för institutionerna) samt över vilka områden som bör förbli eller vara decentraliserade. 6. Europaparlamentet anser att riktighet, enkelhet, tydlighet och transparens måste vara resultatet av genomförandet av principerna om god förvaltning. Ett organisationsschema måste presenteras för varje institution tillsammans med respektive kostnader för varje enskild enhet. Dessutom måste varje utgift tydligt specificeras och motiveras med en tydlig uppdelning mellan fasta och rörliga kostnader, så att principerna om nollbudget uppfylls. 7. Europaparlamentet anser att parlamentets och de övriga institutionernas budgetar senast från och med nästa fleråriga budgetram bör återspegla resultatet av en flerårig planering som täcker hela den period som omfattas av den ramen. 8. Europaparlamentet påpekar att nödvändiga förberedelser bör göras på interinstitutionell nivå för att man ska kunna ta emot personal från Kroatien inför en eventuell utvidgning av EU. 9. Europaparlamentet anser att parlamentet och de övriga institutionerna två gånger om året bör lägga fram rapporter om sitt eget budgetgenomförande med uppgifter om genomförandet av varje enskild budgetpost. 10. Europaparlamentet anser att miljöpolitiken och Emas 1 bör ingå som delar i parlamentets och de övriga institutionernas kultur och att man för detta ändamål bör lägga fram förslag till åtgärder för att minska pappers-, energi- och vattenförbrukningen samt utsläppen. 11. Europaparlamentet upprepar att det interinstitutionella samarbetet, såvitt det är möjligt och lämpligt, är av avgörande betydelse för att utbyta bästa praxis som främjar effektivitet och möjliggör inbesparingar. Det interinstitutionella samarbetet bör förbättras när det gäller översättning, tolkning, rekrytering (Epso) och Emas och bör utvidgas till andra områden. Parlamentet efterlyser en grundlig översyn av systemet med 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) (EUT L 114, , s. 1). PE \ 3

8 frilansöversättningar och av översättningscentrumets roll. 12. Europaparlamentet påminner om behovet av ett fullständigt integrerat system för kunskapshantering. Parlamentet välkomnar den information om systemet för kunskapshantering som förvaltningen har lämnat. Nu behövs en rapport om de många olika informationskällor och informationssystem som står till ledamöternas förfogande. Det måste tas fram en tydlig tidsplan för utformningen av en prototyp. Det är viktigt att snabbt genomföra en klassificerings- och indexeringspolitik. Parlamentet vill ha information om hur EU-medborgarna lätt kan få tillgång till detta system. 13. Europaparlamentet understryker vikten av att parlamentet och de övriga institutionerna antar en ambitiös och långtgående digital strategi när det gäller Web 2.0-verktygen och särskilt de sociala nätverken, så att kopplingen mellan EU och dess medborgare stärks. Parlamentet och de övriga institutionerna bör utarbeta en strategi för elektronisk styrning. Distansarbete ska utnyttjas när det är möjligt. Presidiet uppmanas att överväga att införa ett system med datormoln som gör det möjligt att minska it-systemets driftskostnader, förbättra utrustningens prestanda och skapa en större rörlighet i parlamentets arbete. 14. Europaparlamentet betonar att finansieringsöversikter och liknande kostnadsanalyser är av största betydelse för beslutsfattandet inom institutionen. Dessa bör användas systematiskt och bör fastställa fasta kostnader och engångskostnader (dvs. fasta och rörliga kostnader) som är direkt knutna till varje enskild åtgärd. 15. Europaparlamentet begär att personal omfördelas och omskolas i syfte att öka rörligheten. Parlamentet rekommenderar att man endast rekryterar ny personal om de interna omfördelningsförfarandena inte gett resultat och om alternativet att köpa in externa tjänster inte är lämpligt. 16. Europaparlamentet anser att alla de institutioner som påverkas av Kroatiens anslutning bör komma överens om en gemensam och samordnad strategi för budgetgenomförandet. Parlamentet begär att det görs en uppskattning av konsekvenserna för rubrik Europaparlamentet anser att samtliga institutioner bör bedriva en aktiv icke-diskrimineringspolitik och bör anpassa sina fastigheter och sin personalpolitik så att en bättre tillgänglighet för personer med funktionshinder garanteras. 18. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att parlamentet och de övriga institutionerna visar prov på budgetansvar och återhållsamhet i tider av ekonomisk kris, hög offentlig skuldsättning, åtstramningar och pågående nationella budgetkonsolideringsinsatser. Parlamentet 19. Europaparlamentet anser att dess mål bör vara att utarbeta en lagstiftning av hög kvalitet och att alla nödvändiga resurser bör finnas tillgängliga för detta ändamål. Samtidigt är det viktigt att budgetrestriktionerna respekteras. 20. Europaparlamentet anser sig behöva visa prov på budgetansvar och återhållsamhet genom att hålla sig i närheten av inflationstakten. I överensstämmelse med den interinstitutionella hållningen ska de utvidgningsrelaterade behoven integreras genom antingen en ändringsskrivelse eller en ändringsbudget. Även behoven för de 18 nya ledamöter som tillkommer genom Lissabonfördraget ska integreras genom en 4 /PE

9 ändringsskrivelse eller ändringsbudget. 21. Europaparlamentet anser att man nu går in i en konsolideringsfas när det gäller de ytterligare personalresurser som tilldelats parlamentets förvaltning för att hantera de nya utmaningarna efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet vidhåller att organisationsstrukturerna bör vara sådana att de främjar skapandet av synergieffekter genom att de befintliga specialenheternas respektive sakkunskaper tillvaratas. 22. Europaparlamentet påpekar att parlamentets budget för 2011 uppgår till miljoner EUR, vilket motsvarar 20,03 procent av rubrik Europaparlamentet förväntar sig att presidiet lägger fram realistiska äskanden när det presenterar budgetberäkningen. Parlamentet är berett att behandla presidiets förslag på en fullständigt behovsbaserad och välbetänkt grund för att se till att verksamheten vid institutionen fungerar på ett korrekt och effektivt sätt. Parlamentet betonar att syftet med den ändringsskrivelse som presidiet lade fram för budgetutskottet i september är att ta hänsyn till de behov som var oförutsedda vid den tid då budgetberäkningen utarbetades och betonar att den inte ska ses som en möjlighet att göra om de beräkningar som man tidigare kommit överens om. I överensstämmelse med den interinstitutionella hållningen ska de utvidgningsrelaterade behoven integreras genom antingen en ändringsskrivelse eller en ändringsbudget. Även behoven för de 18 nya ledamöter som tillkommer genom Lissabonfördraget ska integreras genom en ändringsskrivelse eller ändringsbudget. 24. Europaparlamentet efterlyser en detaljerad och tydlig översikt över de budgetrubriker som underutnyttjades 2010 och ser fram emot att analysera skälen till underutnyttjandet. Parlamentet önskar även motta en redovisning av alla överföringar och deras användning under 2010, samt en uppdatering av de slutliga inkomsterna avsatta för särskilda ändamål jämfört med de budgeterade beloppen. 25. Europaparlamentet anser att ledamöterna måste ha tillgång till tjänster av god kvalitet för att kunna utföra sina uppgifter på lika villkor. Parlamentet understryker därför hur viktigt det är att ledamöter av alla nationaliteter och oavsett språk behandlas lika när det gäller deras möjligheter att fullgöra sina skyldigheter och delta i politisk verksamhet på sitt eget språk om de så önskar. Det är till exempel oacceptabelt att tolkning inte alltid förekommer under utskottssammanträden. Principen om sund ekonomisk förvaltning måste även gälla för tolkning och översättning. 26. Europaparlamentet anser även att man måste göra allt för att öka flexibiliteten i tolkningen, eftersom detta är en grundläggande förutsättning för goda arbetsmetoder. I många fall skulle det vara möjligt att undvika problem och slöseri med pengar om det fanns en möjlighet att byta språk med kort varsel beroende på den faktiska närvaron vid sammanträdena, snarare än den planerade närvaron. 27. Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att man grundligt bör undersöka om EU-medborgarnas rätt att träffa sina EU-företrädare på ett effektivare sätt skulle kunna anpassas till det akuta behovet av att trygga säkerheten för dem som arbetar inom institutionerna. Generalsekreteraren uppmanas att lämna in en rapport om denna fråga senast den 30 juni Europaparlamentet anser att man enligt tidigare beslut måste införa en till fullo fungerande wifi-tjänst så att målet att minska pappersförbrukningen kan uppfyllas. PE \ 5

10 Sammanträden i form av videokonferenser bör uppmuntras, liksom även användning av ny miljövänlig teknik. Parlamentet begär en kostnadsnyttoanalys av dessa åtgärder. 29. När det gäller fastighetspolitiken påpekar Europaparlamentet att man strävar efter att rationalisera fördelningen av de nuvarande lokalerna och att uppnå kostnadsbesparingar och stordriftsfördelar. Utvidgningsprojektet för KAD-byggnaden, vilket för närvarande pågår och vars kostnader uppskattats till 549,6 miljoner EUR (i 2016 års priser), kommer att göra det möjligt att samla parlamentets förvaltning i Luxemburg. Alla övriga lokaler som för närvarande hyrs i Luxemburg kommer stegvis att överges och betydande inbesparingar kommer sålunda att kunna göras så snart projektet slutförts. Finansieringen av detta byggprojekt kan komma att kräva att man inrättar en särskild juridisk struktur (SPV-företag), eftersom budgetförordningen förbjuder direkta lån, och kostnadsinbesparingar skulle kunna göras om detta projekt skulle finansieras direkt från budgeten eller genom ett direktlån, vilket tydligt visar på behovet av att anpassa budgetförordningen för att garantera mer transparens och möjligheter till direkt genomförande av framtida byggprojekt. 30. Europaparlamentet välkomnar de beslut som presidiet fattade den 24 mars 2010 och begär än en gång att en fastighetsstrategi på medellång och lång sikt ska utarbetas. I denna strategi bör man sträva efter att finna den bästa lösningen med hänsyn till principerna om god förvaltning och kravet av att bedöma olika alternativ och alternativa finansieringsmöjligheter. Parlamentet uppmärksammar det förslag i det ovannämnda beslutet som gick ut på att utnyttja öronmärkta inkomster från den belgiska regeringen till att investera i nya kontorslokaler för ledamöternas assistenter. Parlamentet begär mer information om utnyttjandet av dessa öronmärkta inkomster för ett sådant ändamål samt detaljerad information om alternativa valmöjligheter innan något beslut fattas. 31. Europaparlamentet understryker behovet av mer information om Europeiska historiens hus. Framför allt efterlyser parlamentet en detaljerad verksamhetsplan som ska lämnas in till budgetutskottet. Parlamentet upprepar än en gång vikten av att få information om de samlade kostnaderna för detta projekt samt om de framtida ekonomiska och rättsliga följderna för parlamentet. Parlamentet vill ha mer information om arkitekttävlingen, som har pågått sedan 2009, och betonar att alla beslut om projektet omfattas av parlamentets normala förfarande. 32. Europaparlamentet anser att parlamentet, liksom alla stora organisationer, ibland behöver en oberoende extern analys av resursanvändningen och arbetsorganisationen, men detta är endast till nytta om det hanteras på lämpligt sätt. Parlamentet, som betraktar sig som en unik europeisk politisk institution, anser att man på längre sikt bör överväga att genomföra externa analyser av parlamentets organisation och ledning. En eller flera specifika sektorer skulle kunna väljas ut och undersökas närmare på detta sätt under Europaparlamentet påpekar att dess informations- och kommunikationspolitik är viktig och bör nå alla europeiska medborgare och förbättra medborgarnas förmåga att interagera direkt med parlamentet. Parlamentet begär därför att de resultat som uppnåtts med denna politik ska utvärderas. 34. Europaparlamentet stöder alla insatser för att modernisera parlamentets datasystem för finansiella applikationer. 6 /PE

11 35. Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till alla insatser till förmån för en mer effektiv och professionell personalpolitik, som även inbegriper omfördelning av personal inom och mellan generaldirektoraten. 36. Europaparlamentet anser att uppföljningsåtgärder är viktiga när det gäller ett antal politikområden med finansiella konsekvenser, såsom Emas, offentlig upphandling och åtgärder till följd av rekommendationer som lämnats i samband med besluten om ansvarsfrihet för budgetens genomförande. Parlamentet framhåller behovet av en löpande uppföljning och analys av parlamentets budgetgenomförande i allmänhet. 37. Europaparlamentet är bekymrat över förslaget att inrätta ett parlamentariskt budgetkontor för analys av kostnaden för icke-europa. Parlamentet ifrågasätter huruvida ett sådant kontor verkligen är nödvändigt och begär mer information om inrättandet av detta kontor. Övriga institutioner 38. Europaparlamentet uppmanar de övriga institutionerna att lägga fram realistiska och kostnadsbaserade budgetäskanden som till fullo beaktar behovet av att förvalta de knappa resurserna på ett optimalt sätt. Parlamentet välkomnar inrättandet av ett nytt avsnitt X i EU-budgeten för Europeiska utrikestjänsten med en anslagstilldelning på 464 miljoner EUR, och är berett att undersöka vilka behov utrikestjänsten har både vad gäller fastigheter och personal. Parlamentet är inställt på att noggrant övervaka hur rubrik 5 påverkas med tanke på att inrättandet av utrikestjänsten inte skulle påverka budgeten. Parlamentet är inte redo att äventyra de befintliga institutionernas behov. 39. Europaparlamentet anser att inrättandet av ett nytt avsnitt X i EU-budgeten för Europeiska utrikestjänsten motsvarar behovet av att ge Europeiska unionen en institutionell ram som, tillsammans med de nya Gusp/GSFP-bestämmelserna, kan stödja EU:s utrikespolitiska ambitioner. o o o 40. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten. PE \ 7

12 P7_TA-PROV(2011)0089 En EU-strategi för Atlantområdet Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för Atlantområdet Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av slutsatserna från rådets möte den 14 juni 2010, där kommissionen uppmanades att senast i juni 2011 utarbeta en EU-strategi för Atlantområdet, med beaktande av det offentliga samrådet som inleddes av kommissionen i syfte att offentliggöra ett meddelande om en EU-strategi för Atlantområdet, med beaktande av EU:s strategi för Östersjöregionen och EU-strategin för Donauområdet, med beaktande av slutsatserna i den femte sammanhållningsrapporten, med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. I artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och avdelning XVIII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges territoriell sammanhållning som ett av målen för Europeiska unionen. B. Fem medlemsstater i EU gränsar till Atlanten: Frankrike, Irland, Portugal, Spanien och Storbritannien. C. Atlantområdet är en särpräglad region som utgör ett dynamiskt havsområde (tack vare sjötransporter, fiske, marin energi m.m.), ett område med en ömtålig miljö som måste skyddas och som är utsatt för klimatförändringarnas konsekvenser (kusterosion, extrema väderhändelser), ett av EU:s ytterområden, med sina problem med tillgänglighet och anslutning och få storstadsområden. D. Områdets särdrag härrör från riktlinjer som överskrider nationsgränserna och som kräver en politisk hantering på EU-nivå. E. I juni 2010 uppmanade rådet kommissionen att ta fram en strategi för Atlantområdet till juni 2011, och kommissionen planerar att offentliggöra ett meddelande under Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt utforma EU-strategin för Atlantområdet som en integrerad strategi där maritima och territoriella frågor tas upp. 2. Europaparlamentet anser att strategin bör utarbetas inom ramen för det sammanhållningspolitiska målet om territoriellt samarbete (Mål 3) och bygga på ett 8 /PE

13 integrerat, sektorsövergripande och territoriellt förhållningssätt, med sikte på bättre samordningsrutiner mellan olika styresnivåer inom ett visst territorium och med fokus på relevanta frågor. Parlamentet är övertygat om att ett territoriellt samarbete inom EU avsevärt kan bidra till att intensifiera integrationsprocessen i Atlantområdet genom ett större deltagande av det civila samhället i beslutsfattandet och genomförandet av konkreta insatser. 3. Europaparlamentet betonar att det största mervärdet av EU:s makroregionala strategier uppstår genom att samarbete och samordning sker på flera nivåer och genom att tillgängliga medel investeras på ett mer strategiskt sätt, inte genom att man skjuter till ytterligare resurser. Parlamentet framhåller det svenska ordförandeskapets slutsatser: inga nya institutioner, inga nya bestämmelser, inga nya pengar. 4. Europaparlamentet begär att strategin öppnas för alla EU-regioner längs Atlantkusten, även de yttersta randområdena i Makaronesien. 5. Den externa dimensionen av strategin kan förstärkas tack vare Atlantområdenas geostrategiska läge, särskilt på områdena sjösäkerhet och övervakning till havs samt i fråga om internationella handelsförbindelser. Europaparlamentet anser att internationellt samarbete och initiativ till trepartssamarbete också bör tas upp i strategin. 6. Med strategin bör man få till stånd en bättre samordning av mål och medel, med en stark koppling till Europa 2020-strategin och EU:s politik för tiden efter Europaparlamentet påminner här om att strategin syftar till en bättre användning av EU-medel, inte till att öka utgifterna. 7. Strategin bör vara väl förbunden med EU:s regionalpolitik och integrerade havspolitik, och Europaparlamentet anser att den även bör leda till samverkansvinster med andra EU-politikområden, som transeuropeiska transportnät, den gemensamma fiskeripolitiken, klimat- och miljöinsatser, ramprogrammet för forskning och utveckling, energipolitiken osv. 8. Europaparlamentet menar att strategins territoriella dimension är avgörande och kommer att bidra till EU:s territoriella sammanhållning. Parlamentet anser att den territoriella dimensionen framför allt måste handla om ett öppnande, sammankoppling av transportoch energinät och utveckling av marin energi, utveckling av stads- och landsbygdsområden samt tätare förbindelser land hav och hav inre vatten. 9. Europaparlamentet framhåller på nytt betydelsen av bättre tillgänglighet i kustområdena vid Atlanten och större rörlighet för personer, varor och tjänster i dessa områden för att den inre marknadens och sammanhållningspolitikens mål ska kunna uppnås, särskilt genom utveckling av närsjöfart och sjömotorvägar. 10. Europaparlamentet påminner om att den maritima dimensionen är prioriterad inom strategin, särskilt genom ett tillvägagångssätt för områdena ute till havs. 11. Europaparlamentet ger stort beröm för kommissionens stöd till planläggningen och inrättandet av havsfarleder i Atlantområdet, till exempel havsfarleden Gijón Nantes, som ett innovativt sätt att förbättra och diversifiera de transeuropeiska transportnäten, påverka internationella handelsförbindelser, stimulera näringsverksamheten i hamnarna och stärka turismen samt bidra till en minskning av koldioxidutsläppen. PE \ 9

14 12. Europaparlamentet menar att strategin skulle behandla följande frågor av gemensamt intresse: marin energi, miljö och klimatförändringar inklusive förebyggande och bekämpning av havsföroreningar från fartyg, transporter och tillgänglighet, säkerhet och övervakning, forskning, innovation, den kreativa sektorn, kultur, fritid och turism, marina tjänster och sjöutbildning samt fiskeri och fisk- och skaldjurssektorn. 13. Strategin måste ge upphov till samverkansvinster mellan relevant politik på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, och Europaparlamentet anser därför att det behövs ett förnyat flernivåstyre som bygger på ett närmare deltagande av myndigheter på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. 14. Europaparlamentet vill att strategin ska vara orienterad nedifrån och upp, med början från de lokala myndigheterna och med deltagande av alla berörda parter. Det är absolut nödvändigt att regionala och lokala myndigheter, medlemsstaterna, EU, privata intressenter samt organisationer i det civila samhället (däribland interregionala nätverk och berörda organisationer) knyts till utformningen och genomförandet av strategin. 15. Samarbetet inom strategin måste först och främst utgå från de berörda parternas behov, och Europaparlamentet anser därför att de politiska prioriteringarna måste bestämmas i samförstånd. 16. Europaparlamentet anser att den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete (EGTS) kunde vara ett intressant verktyg som underlättar samarbetet inom EU-strategin för Atlantområdet. 17. Europaparlamentet anser att strategin bör genomföras från och med 2014 och samordnas med nästa fleråriga budgetram samt att den bör gå hand i hand med en handlingsplan på EU-nivå och innehålla en förteckning över strukturprojekt. 18. Europaparlamentet anser att de interna och externa dimensionerna av strategin måste omfatta en tilldelning till Atlantområdet av befintliga gemenskapsmedel, utifrån gemensamma prioriteringar. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa förenklade regler för att underlätta genomförandet av strategin och minska de administrativa bördorna. 20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med parlamentet när den fastställer prioriteringarna för utvecklingen av EU-strategin för Atlantområdet och att regelbundet informera och rådfråga parlamentet om läget i genomförandet av strategin. 21. Europaparlamentet kommer att yttra sig över kommissionens kommande meddelande i ett initiativbetänkande. 22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Regionkommittén och andra berörda institutioner. 10 /PE

15 P7_TA-PROV(2011) års framstegsrapport om Turkiet Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2010 om Turkiet (SEK(2010)1327), med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 27 september 2006 om Turkiets framsteg inför anslutningen 1, av den 24 oktober 2007 om förbindelserna mellan EU och Turkiet 2, av den 21 maj 2008 om 2007 års framstegsrapport om Turkiet 3, av den 12 mars 2009 om 2008 års framstegsrapport om Turkiet 4 samt av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet 5, med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Turkiet, med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3 oktober 2005, med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet 6 ( partnerskapet för anslutning ) samt rådets tidigare beslut om partnerskapet för anslutning 2001, 2003 och 2006, med beaktande av slutsatserna från rådets möte den 14 december 2010, med beaktande av artikel i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 efter att rådet godkänt förhandlingsramen, och inledningen av dessa förhandlingar utgör startpunkten för en lång process där resultatet inte är givet på förhand. B. Turkiet har åtagit sig att genomföra reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Detta arbete bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att ytterligare modernisera sig. C. En grundförutsättning för anslutning till EU en gemenskap grundad på gemensamma värden är att alla Köpenhamnskriterier uppfylls fullt ut och att det finns en kapacitet till integration i EU, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december EUT C 306 E, , s EUT C 263 E, , s EUT C 279 E, , s. 57. EUT C 87 E, , s Antagna texter, P7_TA(2010)0025. EUT L 51, , s. 4. PE \ 11

16 D. Kommissionen konstaterar att Turkiet under 2010 har fortsatt sin politiska reformprocess men att bristen på dialog och kompromissanda mellan de stora politiska partierna har en negativ effekt på förbindelserna mellan viktiga politiska institutioner och försenar det politiska reformarbetet. E. Turkiet har fortfarande inte, nu för femte året i rad, genomfört de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta. 1. Europaparlamentet berömmer den turkiska befolkningen och det civila samhället för deras stöd för en vidare demokratisering av Turkiet och deras engagemang för ett öppet och pluralistiskt samhälle, och uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att fullt ut använda sig av alla instrument i EU:s utvidgningspolitik för att stödja kandidatländer i detta hänseende. 2. Europaparlamentet konstaterar att det gått trögt med reformarbetet i Turkiet och påminner om att Turkiets regering påtagit sig att utföra genomgripande reformer, både för att uppfylla Köpenhamnskriterierna och med tanke på landets egen modernisering. Parlamentet uppmanar landets regering att göra mer på den här punkten. 3. Europaparlamentet är bekymrat över den pågående konflikten mellan de politiska partierna och regeringens och oppositionens ovillighet att arbeta för att nå enighet om viktiga reformer. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer att tillsammans med regeringen och oppositionen samarbeta för att stärka den politiska mångfalden i statliga institutioner samt främja arbetet med att modernisera och demokratisera staten och samhället. Parlamentet uppmanar alla oppositionsgrupper att på ett konstruktivt sätt engagera sig i reformprocessen. 4. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som ett kontrollsystem spelar i styret av en modern demokratisk stat, som måste bygga på principen om maktdelning med balans mellan verkställande, lagstiftande och dömande makt, på respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt yttrandefrihet och tryckfrihet, samt en kultur av politiskt deltagande som verkligen avspeglar mångfalden i ett demokratiskt samhälle. 5. Europaparlamentet understryker att Turkiets nationalförsamling har en viktig roll som den institution som bör bidra till att stärka ett kontrollsystem och på ett aktivt och konstruktivt sätt stödja moderniseringsreformerna på grundval av ett partiöverskridande åtagande samt se till att regeringens politik underställs demokratisk kontroll. 6. Europaparlamentet ser positivt på antagandet av konstitutionella ändringar som är ett steg i rätt riktning och efterlyser ett korrekt genomförande av dem samtidigt som man tar full hänsyn till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Samtidigt finns det dock ett trängande behov av en övergripande konstitutionell reform som omvandlar Turkiet till en fullvärdig pluralistisk demokrati, med skyddet för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i centrum. Parlamentet ser positivt på såväl regeringens som oppositionens uttalade villighet att inleda en sådan reform och uppmanar regeringen att säkra ett nära samarbete med alla politiska partier, liksom det civila samhället, genom hela den konstitutionella processen. 12 /PE

17 Parlamentet uppmanar till ett genomförande av paketet med konstitutionella ändringar och rekommenderar att Venedigkommissionen också inbjuds att delta. 7. Europaparlamentet ser positivt på regeringens symboliska gester och välvilja och vissa konkreta åtgärder när det gäller rätten till tanke-, samvets- och religionsfrihet, skydd av minoriteter och kulturella rättigheter men vidhåller att det behövs systematiska förbättringar för att minoriteters rättigheter ska få ett fullt erkännande. Regeringen uppmuntras i synnerhet att ge ny skjuts åt den demokratiska öppningen, och oppositionen uppmanas att på ett konstruktivt sätt stödja och engagera sig i denna process Uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna 8. Europaparlamentet är djupt bekymrat över försämringen av tryckfriheten samt över vissa censuringrepp och den växande självcensuren inom turkiska medier, även på Internet. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att hålla fast vid principen om tryckfrihet och betonar att det är mycket viktigt med oberoende medier för ett demokratiskt samhälle. I detta sammanhang har rättsväsendet en viktig roll att spela för att skydda och förbättra tryckfriheten och därmed garantera offentligt utrymme för en fri debatt och bidra till ett korrekt fungerande kontrollsystem. Parlamentet understryker att det behövs en ny medielag, som bland annat omfattar frågor om oberoende, ägarskap och administrativ kontroll. Parlamentet har beslutat att nära följa Nedim Şeners och Ahmet Şıks fall och andra fall med journalister som utsätts för polistrakasserier eller juridiska trakasserier. 9. Europaparlamentet välkomnar de nya radio- och tv-lagarna som leder till en positiv utveckling på flera plan, såsom att utländska företag tillåts äga en större andel av turkiska mediebolag (en ökning från 25 procent till 50 procent) men är oroat över att en sändning får stoppas med åberopande av nationell säkerhet utan något domstolsföreläggande eller någon domares beslut om detta. Parlamentet konstaterar med oro att straffrättsliga förfaranden framför allt i enlighet med strafflagens artikel 285 om brott mot tystnadsplikt i samband med brottsutredning och artikel 288 försök till otillbörlig påverkan av rättsväsendet inleds mot journalister som informerar om brott mot de mänskliga rättigheterna eller tar upp andra frågor av allmänt intresse. Parlamentet anser att brottsligförklarandet av åsikter är ett av de huvudsakliga hindren mot skyddet av de mänskliga rättigheterna i Turkiet och beklagar att yttrande-, förenings- och mötesfriheten begränsats på ett oproportionerligt sätt. Turkiets myndigheter uppmanas med kraft att i detta hänseende strikt uppfylla sina åligganden enligt internationella mänskliga rättigheter genom att ändra sin lagstiftning i hithörande frågor och utbilda sina poliser och sin domarkår. 10. Europaparlamentet beklagar att flera rättsliga bestämmelser, såsom artiklarna 301, 318 och i kombination med strafflagens artikel och antiterrorlagens artikel 7.2 och lag nr 5816 av den 25 juli 1951 liksom regeringens uttalanden och de allmänna åklagarnas handlande fortsätter att begränsa yttrandefriheten och uppmanar återigen regeringen att slutföra översynen av den rättsliga ramen för yttrandefrihet och så fort som möjligt se till att den överensstämmer med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I samband med detta uppmanas än en gång den turkiska regeringen att utfärda klara riktlinjer för åklagare PE \ 13

18 beträffande lagar som ofta används för att begränsa yttrandefriheten. Parlamentet beklagar de upprepade och oproportionerliga stängningarna av webbplatser och uppmanar regeringen att ändra Internetlagen (nr 5651) så att den inte längre begränsar yttrandefriheten eller medborgarnas rätt till information. 11. Europaparlamentet uppmanar regeringen att hålla fast vid mötes- och föreningsfriheten vilka finns inskrivna i artiklarna 33 och 34 i Turkiets konstitution samt beklagar och fördömer i detta sammanhang polisens våldsamma tillslag mot studentdemonstrationerna vid Ankaras universitet i december Europaparlamentet erkänner att frågan om romernas rättigheter i Turkiet nu får stor uppmärksamhet och blir föremål för ett politiskt engagemang både från regerings- och oppositionspartiernas sida samt tillråder att en noggrann övervakning och översyn av hur statsmakternas bostadsplan för romer genomförs, framför allt i fråga om hur hållbar den är och vilka metoder som används. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att arbeta för aktiv integration av och ett trovärdigt samråd med den romska befolkningen i alla frågor som berör romernas integration i landet. 13. Europaparlamentet uppskattar de framsteg som gjorts när det gäller att reformera rättsväsendet och upprepar sin ståndpunkt om att ett oberoende och opartiskt rättsväsen är en av nyckelfaktorerna för ett fungerande pluralistiskt demokratiskt samhälle. Parlamentet oroar sig över att det turkiska rättsväsendet ännu inte förbättrats tillräckligt för att kunna garantera rätten till en rättvis rättegång inom rimlig tid. Regeringen uppmanas att genomföra de konstitutionella ändringar som antagits på detta område samtidigt som den ser till att maktdelningen mellan de verkställande myndigheterna och rättsväsendet samt principen om ett oberoende och opartiskt rättsväsende respekteras fullt ut och att det sker i överenskommelse med europeiska normer. 14. Europaparlamentet oroar sig dock över att högsta domstolen tolkat lagen om rättegång i brottmål på ett sådant sätt att häktningstiden före rättegång kan förlängas ända upp till tio år, vilket klart strider mot europeiska normer, och uppmanar i detta sammanhang den turkiska nationalförsamlingen att reformera lagen för att den ska motsvara rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet framhåller samtidigt att Turkiet är skyldigt att strikt uppfylla sitt åtagande enligt artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna om en rättvis rättegång inom skälig tid, framför allt genom att landet inrättar appellationsdomstolar inom sitt rättsväsen och samtidigt förstärker kapaciteten hos sina högsta rättsinstanser. 15. Europaparlamentet ser positivt på domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Dink mot Turkiet den 14 september Parlamentet uppmanar därför Turkiets myndigheter att ta de fulla konsekvenserna av domen genom att genomföra de åtgärder som krävs för skydd av yttrandefrihetens utövande. Parlamentet uttrycker sin oro över att statsförvaltningen i Turkiet på konstlad väg försökt förhindra att det uppdagas vilka som verkligen stod bakom mordet på den armeniska journalisten Hrant Dink. 16. Europaparlamentet ser positivt på att de antagna konstitutionella ändringarna till slut möjliggör inrättandet av ett ombudsmannaämbete och uppmanar med kraft regeringen att utarbeta och det turkiska parlamentet att anta lagstiftning om ett demokratiskt utnämningsförfarande så att en i breda kretsar respekterad person kan 14 /PE

19 utnämnas till detta nya ämbete. Parlamentet ser positivt på förslaget om att det ska inrättas en nationell institution för de mänskliga rättigheterna och uppmanar Turkiets nationalförsamling att samråda med det civila samhället och att ge tillräckligt med garantier för den nya institutionens oberoende, i enlighet med de så kallade Parisprinciperna. 17. Europaparlamentet berömmer de framsteg som gjorts när det gäller förbindelserna mellan det civila samhället och militären, framför allt att den civila kontrollen ökat genom att militärdomstolarnas behörighetsområde begränsats, att högsta försvarsrådets beslut öppnats för rättslig prövning och att åtgärder vidtagits för att rättegångar mot högre officerare ska föras vid civila domstolar. Parlamentet konstaterar att dessa framsteg bör fortsätta för att full civil kontroll ska kunna garanteras och uppmanar det turkiska parlamentet att aktivt säkerställa den parlamentariska kontrollen över säkerhetsstyrkorna, bland annat full kontroll över försvarsbudgeten. 18. Europaparlamentet understryker att utredningar av påstådda kupplaner såsom fallen Ergenekon och Sledgehammer måste visa att Turkiets demokratiska institutioner och rättsväsen är starka och oberoende och fungerar på ett korrekt och öppet sätt. Parlamentet är bekymrat över den överdrivet långa häktningstiden och betonar behovet av effektiva rättssäkerhetsgarantier för alla misstänkta. Parlamentet är oroat över bristen på framsteg i dessa utredningar och noterar att frihetsberövandena nyligen av välkända journalister, såsom Nedim Şener och Ahmet Şık kan leda till att förtroendet för dessa utredningar minskar, vilka tvärtom skulle leda till att stärka demokratin. 19. Europaparlamentet beklagar att de ändringsförslag om nedläggningar av politiska partier som framlades som en del av den reform av konstitutionen som nyligen genomfördes inte fick majoritet i Turkiets nationalförsamling och uppmanar alla politiska partier att se till att den relevanta lagstiftningen stämmer överens med Venedigkommissionens yttrande. 20. Europaparlamentet upprepar sitt krav från tidigare resolutioner på en reform av valsystemet genom en sänkning av tioprocentspärren. Därmed skulle den partipolitiska mångfalden stärkas och mångfalden i det turkiska samhället återspeglas på ett bättre sätt. Parlamentet beklagar framför allt att ingen reform företagits på detta område under 2010 och efterlyser en omfattande översyn av reglerna för finansiering av politiska partier samt valkampanjkostnader för att öka den interna partidemokratin och för att det politiska systemet ska bli mera öppet. Parlamentet uppmanar de politiska partierna att stärka den interna partidemokratin och öka de valda ledamöternas ansvarsskyldighet gentemot sina väljare. 21. Europaparlamentet beklagar att man inte har lyckats begränsa immuniteten för parlamentsledamöter i fråga om korruptionsbrott, samtidigt som det finns en oro över det adekvata skyddet för framförande av fredliga åsikter i parlamentet. Regeringen och det turkiska parlamentet uppmanas därför att enas om en lämplig reform av systemet för parlamentarisk immunitet. 22. Europaparlamentet noterar Turkiets nuvarande ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté och uppmanar Turkiet att uppfylla sitt åtagande om Europarådets värderingar genom att underteckna och ratificera ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter och genom att ratificera alla tilläggsprotokoll till den PE \ 15

20 europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 23. Europaparlamentet gläds åt att den turkiska nationalförsamlingen ratificerat det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr och uppmanar Turkiet att genomföra bestämmelserna i protokollet utan dröjsmål och i nära samarbete med underkommittén för förebyggande av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 24. Europaparlamentet stöder regeringens pågående dialog med religiösa samfund, däribland aleviter, greker, armenier, araméer och andra kristna samfund. Parlamentet är besviket på att endast begränsade framsteg har gjorts inom lagstiftningen för att dessa samfund ska kunna fungera, i synnerhet när det gäller deras möjlighet att bli en juridisk person, öppna och driva gudstjänstlokaler, anordna prästutbildning och lösa egendomsrelaterade problem som inte omfattas av lagen om stiftelser. Parlamentet efterlyser samtidigt som det noterar de dröjsmål och förfarandemässiga problem som råder effektiva och fortlöpande insatser för genomförande av lagen om stiftelser, som i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna måste låta dessa religiösa samfund bedriva sin verksamhet utan oskäliga hinder. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att ytterligare öka sitt stöd till samvetsfriheten och den religiösa mångfalden i det turkiska samhället. 25. Europaparlamentet uppmanar därför regeringen att ta itu med dessa frågor på ett systematiskt sätt genom att ändra lagstiftningen och garantera ett korrekt genomförande på alla myndighetsnivåer, bland annat i kommunerna. Parlamentet vill i detta sammanhang även lyfta fram de rekommendationer som antogs av Venedigkommissionen under våren 2010 om religiösa samfund som juridisk person och den kyrkliga titeln ekumenisk för det ortodoxa patriarkatet. Parlamentet ser positivt på det beslut som nyligen fattats av Stiftelsemötet om att återställa det grekiska barnhemmet på ön Büyükada för pojkar till det ekumeniska patriarkatet, i enlighet med domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, och att flera grekisk-ortodoxa präster fått turkiskt medborgarskap för att underlätta patriarkatets och den heliga synodens verksamhet. Parlamentet ser positivt på att det hållits en religiös förrättning i klostermuseet i Sümela i Trabzon samt i kyrkan på ön Akdamar i provinsen Van och beklagar domen från Turkiets högsta domstol mot Mor Gabriel-klostret gällande en marktvist mellan byar och det turkiska finansdepartementet. Parlamentet upprepar att det förväntar sig att regeringens uttalanden om att det grekisk-ortodoxa prästseminariet i Halki ska öppnas på nytt snart blir verklighet, tillsammans med åtgärder för att de kristna samfunden obehindrat ska kunna utbilda präster. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att särskilt uppmärksamma skolornas läromedel, som bör återspegla den religiösa mångfalden i det turkiska samhället, samt behovet av objektiva läromedel. 26. Europaparlamentet fördömer starkt de fortsatta terrorhandlingar som har utförts av PKK, som står på EU:s förteckning över terrororganisationer, och av andra terrorgrupper på turkisk mark. Turkiet, EU och dess medlemsstater uppmanas att intensifiera sitt samarbete mot terrorismen i nära samordning med EU:s samordnare för kampen mot terrorism och Europol samt under strikt iakttagande av internationell människorättslagstiftning. 16 /PE