Färs & Frosta Sparbank

Transkript

1 Färs & Frosta Sparbank Årsredovisning 2008

2 Innehåll Detta är Färs & Frosta Sparbank...4 Detta är Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta...4 Året i korthet...4 Styrelseordföranden har ordet...6 VD har ordet...7 Förvaltningsberättelse Redovisning för verksamhetsåret Fem år i sammandrag...10 Resultat- och balansräkning Resultaträkning...12 Balansräkning...13 Redovisning eget kapital...14 Kassaflödesanalys...15 Noter...16 Utgående mandatperioder...43 Revisionsberättelse...44 Styrelse...45 Bankledning och Bankchefer...46 Företagsstyrning...47

3 Färs & FROSTA SPARBANK sparbanksstiftelsen färs & frosta ÅRET I KORTHET Om Färs & Frosta Sparbank Färs Härads Sparbank grundades på Övedskloster 1839 och nio år senare bildades Frosta Härads Sparbank på Fulltofta slott. De båda bankerna slog sig samman 1989 och tog namnet Färs & Frosta Sparbank. Under hösten 2008 öppnades tre nya kontor i sydöstra Skåne. Färs & Frosta Sparbank är därmed verksam i tolv skånska kommuner; Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Simrishamn, Sjöbo, Staffanstorp, Svalöv, Tomelilla och Ystad. Med 18 kontor och 265 medarbetare finns banken alltid nära de privatpersoner, små- och medelstora företag samt lantbruk, som är bankens kunder. Bankens privat- och företagsrådgivare erbjuder bred kompetens inom företags-, försäkrings- och placeringsrådgivning. Vi kan erbjuda våra kunder den stora bankens styrka och service i kombination med den lokala bankens flexibilitet och närhet. Majoritetsägare i Färs & Frosta Sparbank AB är Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta med en ägarandel på 70 procent. Swedbank äger resterande 30 procent. Vår vision är att vara den enda bank du behöver. Om Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta använder delar av utdelningen på sitt innehav i Färs & Frosta Sparbank AB till att stödja och uppmuntra de människor som bor och verkar i bankens verksamhetsområde. Under 2008 delades drygt 21,5 miljoner kronor ut i stipendier och bidrag till olika projekt inom områdena näringsliv, kultur, samhällsutveckling, idrott, utbildning och forskning, ungdomsverksamhet och skola. Totalt har 139 miljoner kronor beviljats till olika projekt och stipendier sedan stiftelsens start år Genom stiftelsen har Färs & Frosta Sparbank återinvesterat i det lokala närings- och föreningslivet. Stiftelsen och banken har genomfört aktiviteter som tiotusental personer har medverkat i under året. Som ett axplock bland projekten kan bland annat nämnas 150 stipendier till idrottsledare (för tredje året i rad), ca femteklassare som fått möjligheten att vandra en dag på Skåneleden och Sätt klassen i rörelse där tusentals elever samlar aktivitetspoäng genom att motionera. Flera företagarföreningar har också fått bidrag för att stimulera näringslivsverksamheten. Året i korthet kunder besökte någon av bankens/ sparbanksstiftelsens aktiviteter, exempelvis Årets rörelseresultat uppgick till 162 miljoner kronor. Affärsvolymen uppgick till 43,5 miljarder kronor. Tre nya kontor öppnades Simrishamn, Tomelilla och Ystad. Lantbruksgrupp startades och banken började sälja sakförsäkringar, via försäkringsbolaget Tre Kronor. nationaldagsfirande på Tosselilla, Skånedagarna, konserter, temakvällar och idrottsevenemang. Marknadsundersökning som genomfördes under november visade mycket hög kundnöjdhet. Beslut om begränsat tillträde till bankens kontor togs för att skydda både kunder och personal med tanke på rånrisk. Färs & Frosta-veckan, första veckan i april, var fylld med aktiviteter och kundträffar och fick cirka kunder att besöka banken under veckan. Lars Ahlgren, VVD avgick med pension. Som ny Stf VD utsågs Per-Anders Lundin och som VVD utsågs Lars Alkesund. Ny marknadschef Maria Wallinius. En liten bildtext om F&F helhetssyn och produkterbjudande 4 5

4 STYRElseordföranden har ordet vd har ordet Våra värderingar skapar trygghet för oss och för våra kunder Ett spännande år då Färs & Frosta Sparbank stått stabilt i finansstormen Färs & Frosta Sparbanks grundläggande uppdrag är att verka för en sund ekonomisk utveckling i det lokala samhället. Sedan starten 1839 har detta varit bankens utgångspunkt, och vi känner att den håller väl in i framtiden. Huvudmännens beslut 1999 att ombilda banken till ett aktiebolag var en ytterligare förstärkning i denna riktning, då man ville skapa förutsättningar för bankens fortsatta utveckling i västra Skåne. Tillväxten där var då starkare än i övriga delar av Skåne. Samtidigt bildades också Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta, som idag äger Färs & Frosta Sparbank till 70%. Resterande 30% ägs av Swedbank. Hösten 2008 öppnade vi kontor i Ystad, Tomelilla och Simrishamn, denna möjlighet kom till genom vårt samarbete med Swedbank. Starkare än någonsin Färs & Frosta Sparbank är idag starkare än någonsin. Vårt resultat för 2008 är mycket bra, och vi har ännu bättre likviditet nu än vi hade för ett år sedan samtidigt som konkurrensen ökat väsentligt. Balansen mellan in- och utlåning har alltid varit en trygghet i vår verksamhet. Under ett turbulent 2008 har våra grundläggande värderingar visat sig ge oss många fördelar, i och med att vi alltid hållit fast vid att vara ganska försiktiga och inte exponerat oss i för stora enskilda risker. Vi är också väldigt måna om våra kunder, på så vis att vi hjälper dem att inte försätta sig i omöjliga situationer. Skulle någon få problem vill vi hitta lösningar som är bra för alla parter och vi uppmuntrar alla kunder att komma till oss i tid. Goda betyg åt medarbetarna Vår personal har också gjort en fantastisk insats under det här året. Vi gjorde en marknadskapitalmätning i november, mitt i den största finansiella osäkerheten, och resultaten var oerhört positiva. Vi är en bank först och främst för privatpersoner, små- och medelstora företag samt kommuner, vilka värdesätter den stabilitet och närhet som vi står för. Vi upplevs som trygga och jordnära och det har våra kunder uppskattat än mer i den stormiga omvärld vi haft en tid och fortfarande upplever. Vår ambition är att få kunderna att se långsiktigt på sina affärer och sin relation med oss, och vi känner en stark tilltro till att vi ska fortsätta att leva upp till våra kunders förväntningar. Lennart Haglund Styrelseordförande Färs & Frosta Sparbank står starkare än någonsin. Vid ingången av 2009 var vår likviditet betydligt bättre än vid samma tid i fjol. Under 2008 har vi har öppnat tre nya kontor i sydöstra Skåne, satsat på nya produkter och genomfört ett antal välbesökta kundaktiviteter. Vi kan också konstatera att i oroliga tider uppskattar människor en traditionell bank med stark lokal närvaro och en stabil profil. Trygghet och tradition När den finansiella osäkerheten var som störst under hösten, besökte många kunder oss och andra banker för att få svar på sina frågor eller ta ut sina pengar. Vi kan i efterhand konstatera att vi klarade detta väldigt bra, främst tack vare kompetenta medarbetare. Färs & Frosta Sparbank har gått stärkt ur denna fas av den finansiella krisen, och med vår goda likviditet ser vi också ljust på framtiden. Vår styrka är goda kundrelationer Färs & Frosta Sparbanks verksamhet är stark, med kunder och en kreditstock i gott skick. Vi är en traditionell sparbank med en kultur att aldrig gå in i högriskprojekt och alltid ha god lokal kännedom om företag och individer bakom krediten. Detta ger oss idag en stark ställning och positivt gensvar från våra kunder. Våra rådgivningsträffar och kundevenemang har under året varit fullbokade. Färs & Frosta-veckan hade drygt besökare, vår sommarkonsert i Sjöbo var mycket populär, och när vi hyrde Tosselilla för en dag hade vi en enorm tillströmning. Vi är tacksamma för detta stora gensvar och prioriterar även framöver att i olika former bygga nära relationer med våra kunder. Etablering från kust till kust Cirka hälften av de 40 personer vi anställt under året är engagerade i vår expansion i sydöstra Skåne. Vi har genom vårt samarbete med Swedbank fått möjlighet att öppna kontor i Ystad, Tomelilla och Simrishamn. Vi har under 2008 gått från att vara etablerade i nio kommuner till tolv kommuner. Nu finns Färs & Frosta Sparbank från kust till kust. Så med stark likviditet, nya etableringar och intressanta produkter ser jag fram emot att tillsammans med engagerade medarbetare möta vårt 170:e verksamhetsår. Bertil Engström VD Satsning på nya produkter När det gäller produktutveckling har vi under året satsat inom huvudsakligen två områden. Det ena är sakförsäkringar, där vi erbjuder villa-, hem- och bilförsäkring. Målet är att privatkunder ska få hjälp med hela sin ekonomiska situation hos oss. Detta har fallit väl ut under 2008 och satsningen fortsätter under Det andra området är företagens sparande och trygghet. Vi har tidigare jobbat mest med utlåning och breddar nu vårt erbjudande, eftersom vi tror på ett ökat intresse för att spara. Gensvaret har varit mycket positivt, och vi ser en god framtid även inom detta område. 6 7

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Redovisning för verksamhetsåret 2008 Styrelsen och verkställande direktören för Färs & Frosta med föregående år med 8 årsarbetare. Banken har en lö- Personalkostnader uppgick till 145 Mkr (144 Mkr) och IT- Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Sparbank AB (organisationsnummer ) får här- pande nyrekryteringsprocess och under år 2008 anställdes kostnader uppgick till 41 Mkr (37 Mkr). Årets konstaterade Tillväxten i affärsvolym förväntas öka under Rörel- med avge årsredovisning för verksamhetsåret Banken 40 nya medarbetare. kreditförluster uppgår till 12 Mkr. Inkluderas årets nedskriv- seresultatet förväntas dock ligga på en betydligt lägre nivå grundades 1839 och ombildades 1999 till aktiebolag. Aktierna i Färs & Frosta Sparbank AB ägs till 70 % av Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta och till 30 % av Swedbank AB. Allmänt om verksamheten Personalpolicyn finns som en del av bankens arbetsmiljöprogram. Policyn omfattar bland annat kompetensutveckling och lönepolicy. Miljöpolicy ning för befarade kreditförluster på 17 Mkr samt återförda nedskrivningar, uppgår nettokostnaden till 21 Mkr redovisades ett positivt netto på 3 Mkr, se not 12. Bankens ställning och förmedlade volymer än det gångna årets. Detta bland annat beroende på lägre räntemarginaler och en förväntad höjd kreditförlustnivå. Känslighetsanalysen nedan visar hur bankens rörelseresultat påverkas då vissa variabler ändras. Beräkningen sker utifrån volymer och övriga förutsättningar Ränteutveckling Riksbanken inledde 2008 med att fortsätta höja reporäntan, totalt med 0,75 procentenheter. Med start i oktober har reporäntan dock sänkts vid tre tillfällen. Den sammanlagda sänkningen under 2008 slutade på 2 procentenheter. Efter årsskiftet, i mitten av februari 2009, gjordes ytterligare en sänkning av reporäntan, nu med 1 procentenhet, till 1 %. Volymökningar i form av framför allt inlåning från allmänheten har medfört att banken ökat sitt räntenetto med 11 % under 2008 jämfört med Detta trots att räntemarginalerna har sjunkit under året. Volymutveckling Egen inlåning har fortsatt utvecklas positivt under året och har ökat med 4,6 %. Hushållen står för den största delen av denna ökning. Egen utlåning samt förmedlade krediter till Swedbank Hypotek har också ökat, totalt med 4,8 %. Största delen av utlåningsökningen kan hänföras till hushållssektorns finansiering av privatbostäder. Ökningstakten är lägre än 2007 och efterfrågan på krediter avmattades ytterligare under slutet av året främst som en följd av nedgång i aktiviteten på bostadsmarknaden. Bankens totala affärsvolym har under året minskat med 3,6 %. Detta beror på den kraftiga nedgången av börsen under året, vilket medfört att de förmedlade förmögenheterna i Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring sjunkit med nästan 30 % under året. Kontorsnätet Banken har under hösten öppnat tre nya kontor i Simrishamn, Tomelilla och Ystad. Börsen Den kraftiga nedgången som påbörjades de avslutande månaderna 2007, fortsatte under Under 2008 har börsen sjunkit med totalt 42 %. Personal Medelantal årsarbetare uppgick till 212, en ökning jämfört I enlighet med miljöpolicyn ska banken i såväl intern som extern verksamhet bidra till ett hållbart samhälle med kretsloppstänkande och minsta möjliga miljöpåverkan. Vid lönsamhets- och riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekterna beaktas. Samarbetspartners Banken har ett långvarigt samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag. Samarbetet omfattar framför allt köp av IT-tjänster förmedling av hypotekskrediter förmedling av fond- och försäkringsprodukter förmedling av aktier förmedling av utlandstjänster Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Resultat Rörelseresultatet exklusive nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick till 195 Mkr. Detta är visserligen något lägre jämfört med föregående år (219 Mkr), men ändå på en klart acceptabel nivå. Bankens rörelseresultat inklusive nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick till 162 Mkr. Rörelseresultatet påverkades negativt med 25 Mkr avseende ej kapitalgaranterade aktieindexobligationer som anskaffats under 2005 och Under 2009 har bankens aktieindexobligationer utvecklats positivt med 2,8 Mkr. Räntenettot uppgick till 316 Mkr vilket är en ökning med 31 Mkr jämfört med föregående år. Provisionsintäkter uppgick till 196 Mkr, en minskning med 25 Mkr jämfört med föregående år. Det är framför allt de minskade värdepappersprovisionerna som påverkat provisionsintäkterna. Börsen har under 2008 minskat med över 40 %. Detta har inneburit att marknadsvärdet på de volymer som banken förmedlat till Swedbank Robur Fond samt Swedbank Försäkring ligger på en betydligt lägre nivå än vid senaste årsskiftet. Rörelsekostnaderna exklusive kreditförluster uppgick till 280 Mkr, en ökning med 13 Mkr. Kostnadsökningen är i huvudsak kopplad till de nya kontorsetableringarna. Utlåning till allmänheten samt förmedlade krediter Utlåning till allmänheten uppgick till Mkr, en ökning jämfört med föregående år med 247 Mkr eller 2,7 %. Totalt utestående kreditvolym förmedlad till Swedbank Hypotek uppgår till Mkr, en ökning med 816 Mkr eller 6,9 %. Förmedlade krediter till Swedbank Finans uppgår till 40 Mkr, en minskning med 15 Mkr eller 27 %. Detta innebär att egen utlåning, beviljade ej utnyttjade krediter samt förmedlade krediter ökade med Mkr eller 5,5 % och uppgick därefter till Mkr. Inlåning från allmänheten samt fond- och försäkringssparande Inlåning från allmänheten uppgick till Mkr, en ökning jämfört med föregående år med 443 Mkr eller 4,6 %. Fondförmögenheten hos Swedbank Robur Fond samt Swedbank Försäkring uppgick till Mkr, en minskning jämfört med föregående år med 28,7 %. Nettoflödet, skillnaden mellan insättning och uttag till Swedbank Robur Fond samt Swedbank Försäkring, var negativt och uppgick till 300 Mkr. Detta innebär att det totala sparandet, inklusive förmedlat sparande och depåer, minskade med Mkr eller 13,4 % och uppgick därefter till Mkr. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har styrelsen, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för verksamheten. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Se även not 3 och 34. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Bankens principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen kommenteras i not 10. Förändring Effekt på rörelseresultat (Mkr) Placeringsmarginal +/- 0,1 % +/- 11,2 Värdeutveckling fondförmögenheter i Swedbank Robur Fond samt Swedbank Försäkring +/- 10 % +/-5,8 Löneförändring +/- 1 % -/+1,4 Kreditförlustandel (utlåning i egen balansräkning) +/- 0,1 % -/+9,5 Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel: Årets resultat, kronor Balanserat resultat, kronor* Summa Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande: Utdelning, kronor Balanseras i ny räkning, kronor* Summa * i beloppet ingår Fond för verkligt värde 292 tkr Förslaget till utdelning, som utgör 30 % av årets resultat, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,36. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 8 9

6 förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse 5 år i sammandrag Resultat- och balansräkning Nyckeltal 2008* 2007* 2006** Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % -3,6 6,3 12,2 18,1 9,4 (Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 11,3 11,2 11,3 11,1 11,9 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/kapitalkrav 2,36 2,08 1,78 1,68 1,79 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,8 2,8 2,8 2,9 3,3 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,0 1,1 1,1 1,3 1,3 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,37 0,48 0,50 0,40 0,20 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 9,2 12,8 12,1 10,4 5,3 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,56 0,60 0,64 0,77 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,65 0,56 0,60 0,68 0,83 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) 0,27 0,31 0,47 0,62 0,84 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,22-0,04-0,01 0,21 0,38 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor mkr 2008* 2007* 2006** Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner m m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS 39 och IFRS 7 *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS 39 och IFRS

7 resultaträkning BALANSRÄKNING Resultaträkning Balansräkning 1 januari 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 19 Inventarier Byggnader och mark Aktuella skattefordringar Uppskjutna skattefordringar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 29 Bundet eget kapital Aktiekapital ( st aktier) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Åtaganden

8 redovisning eget kapital kassaflödesanalys Redovisning eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktiekapital Reservfond Fond för Fond för Balanserad Årets resultat Eget kapital orealiserade verkligt vinst tkr vinster värde Ingående eget kapital Justering för ändrad redovisningsprincip Justerat eget kapital VINSTDISPOSITION ENLIGT STÄMMOBESLUT Balanseras i ny räkning Utdelning Finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital Summa intäkter och kostnader som redovisats direkt mot eget kapital Årets resultat Summa intäkter och kostnader för året Utgående eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktiekapital Reservfond Fond för Fond för Balanserad Årets resultat Eget kapital orealiserade verkligt vinst tkr vinster värde Ingående eget kapital Vinstdisposition enligt stämmobeslut Balanseras i ny räkning Utdelning Finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital Summa intäkter och kostnader som redovisats direkt mot eget kapital Årets resultat Summa intäkter och kostnader för året Utgående eget kapital Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Förvärv av bostadsrätt (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen

9 Noter Noter Noter Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Färs & Frosta Sparbank AB med säte i Hörby. Adressen till huvudkontoret är Knut den Stores Torg 2, Lund. Under räkenskapsåret har bifirman Södra Sveriges Sparbank inregistrerats. Det har inte bedrivits någon verksamhet inom bifirman under räkenskapsåret. Aktierna i Färs & Frosta Sparbank AB ägs till 70 % av Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta och till 30 % av Swedbank AB. Not 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning ska tillämpas. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33) när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 34. Ändrade redovisningsprinciper Under hösten 2008 gjorde IASB ändringar i IAS 39 och IFRS 7 som medger att finansiella tillgångar under vissa förutsättningar tillåts omklassificeras. Banken har inte omklassificerat några finansiella tillgångar. Fr o m 2008 har nedanstående ändring gjorts avseende bankens tillämpade redovisningsprinciper som inte är föranledda av tillämpning av ny standard eller tolkning: Omdisponeringar av lokaler som gjorts fr o m 2008 anpassas efter respektive hyreskontrakts längd och uppgår till 25 respektive 33 %. Denna ändrade redovisningsprincip har inte redovisats med retroaktiv verkan. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först efter räkenskapsåret 2008 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Bankens bedömning är att inte någon av dessa förändringar kommer att få någon väsentlig påverkan på resultat eller ställning när de nya reglerna börjar tillämpas. Utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter, räntekostnader och utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna provisioner som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisionsintäkter En provisionsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan. Provisioner som inräknas i den effektiva räntan Provisioner som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana provisioner utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa provisioner hör de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank samt för ställande av finansiell garanti. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Dessa provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Provisioner som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa provisioner hör olika typer av ersättningar som banken erhåller för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här

10 Noter Noter Nettoresultat av finansiella transaktioner transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassifi- Finansiella tillgångar som kan säljas värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehål- ceras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, ler de realiserade och orealiserade värdeförändringar som instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöj- finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar uppstått med anledning av finansiella transaktioner. ligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings- att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som Finansiella instrument tillfället såsom beskrivs nedan. värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet redovisade mot eget kapital, dock inte värdeförändringar med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde som beror på nedskrivningar eller på valutakursdifferenser Lånelöften Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen via resultaträkningen på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiel- Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlig- utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt la tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels het med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leveran- andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att utdelning på aktier. För dessa instrument kommer even- han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där törsskulder, låneskulder samt derivat. placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). tuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande redovisningen för första tillfället och därefter vid löpande i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. Redovisning i och borttagande från balansräkningen till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) det inte kan En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i ba- resultaträkningen. Den första undergruppen avser derivat till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avytt- regleras netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen lansräkningen när banken blir part enligt instrumentets med positivt verkligt värde med undantag för derivat som ring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte avtalsmässiga villkor. är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när finansiella instrument som innehas för handelsändamål rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken för- redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeför- Finansiella skulder värderade till verkligt värde via Derivat och säkringsredovisning lorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från ändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella resultaträkningen Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på transaktioner. Denna kategori består av finansiella skulder som utgör risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är annat sätt utsläcks. Banken har placeringar i aktieindexobligationer, som innehav för handelsändamål. Kategorin avser bankens de- utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. rivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyd- när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. dar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprät- det föreligger avsikt att reglera posterna med ett netto- att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att tats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. belopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera hela instrumentet värderas till verkligt värde och att vär- Övriga finansiella skulder Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelatio- skulden. deförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Inlåning från allmänheten samt andra finansiella skulder, nen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara Finansiella garantier med värdeförändringen via resultaträkningen. i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens Klassificering och värdering Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiv- grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredo- Finansiella instrument redovisas initialt till instrumen- ränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller visning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där tets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas ändrade avtalsvillkor. resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovis- förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin inflyta, dvs efter nedskrivning för osäkra fordringar. Till Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt ning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsre- finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via re- denna kategori hör bland annat Utlåning till kreditinstitut värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit dovisning med bakgrund av det administrativa merarbete sultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive respektive allmänheten. i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande som säkringsredovisning innebär

11 noter noter Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en juste- ningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning och anser görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Återföring av nedskrivningar Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och räntecapar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens räntetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på ring av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde inom Utlåning till allmänheten specificerat som Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring. Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar banken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet. Banken utvärderar på individuell basis om ett nedskriv- därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen ska däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt

12 noter noter Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- Aktiekapital Bokslutsdispositioner händelser eller när det finns ett åtagande som inte redo- ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös- visas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är Det redovisade värdet för en materiell anläggnings- godkänt utdelningen. ningar av obeskattade reserver. troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av Ersättningar till anställda Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när banken har Not 3 Risker tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning på inventarier sker linjärt över tillgångens Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pensionsplan en plan för ersättningar efter avslutad anställning. Banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har inte någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda, som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. I ett fall finns det förmånsbestämd pension för vilken banken har säkerställt åtagandet med en pantsatt kapitalförsäkring. Kapitalförsäkringen ingår i Aktier och andelar och åtagandet i Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser. Kortfristiga ersättningar en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har styrelsen, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för verksamheten. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och tillse att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. nyttjandeperiod, vilket har beräknats till 5 år. Omdisponering av lokaler som gjorts före 2008 skrivs av planenligt med 5 % på anskaffningsvärdet. Omdisponeringar som gjorts fr o m 2008 anpassas efter respektive En upplupen kostnad redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms Kreditrisk Med kreditrisk avses risken för att motpart inte fullgör sina förpliktelser mot banken samt risken för att ställda säkerheter inte täcker bankens fordran vid bristande betalningsförmåga hyreskontrakts längd och uppgår till 25 respektive 33 %. beräknas tillförlitligt. sannolikt att de kan utnyttjas. hos motparten. Den bakomliggande transaktionen kan avse Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstru- och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Allmänna administrationskostnader uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. ment. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens Allmänna administrationskostnader omfattar personal- kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom Nedskrivningsprövning av materiella tillgångar De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. kostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida vissa ramar delegerat ansvaret till olika beslutsinstanser. Det sker regelbundet återrapportering till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att 22 23

13 noter noter alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kreditrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabell nedan. Kreditriskexponering Total kreditriskexponering Nedskrivning/ Värde av säkerheter Total kreditriskbrutto och netto 2008 (före nedskrivning) avsättning Redovisat värde avseende poster exponering efter i balansräkningen avdrag för samt åtaganden säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Summa KREDITINSTITUT Swedbank Övriga RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER AAA AA A BBB eller lägre Summa Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering Kreditriskexponering Total kreditriskexponering Nedskrivning/ Värde av säkerheter Total kreditriskbrutto och netto 2007 (före nedskrivning) avsättning Redovisat värde avseende poster exponering efter i balansräkningen avdrag för samt åtaganden säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Summa KREDITINSTITUT Swedbank Övriga Räntebärande värdepapper AAA AA BBB eller lägre Summa Derivat Swedbank Summa Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering ) Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering 2) Inklusive krediter till stat och kommun 3) Inklusive bostadsrätter 4) Inklusive bostadsrättsföreningar 5) Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6) I detta exempel utgår vi från Standard and Poor s rating Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa

14 noter noter Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs 0 0 Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra 0 0 Osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade lånefordringar företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare Gruppvisa nedskrivningar för individuellt värderade lånefordringar 0 0 Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar 0 0 Lånefordringar, nettoredovisat värde offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare övriga Nettoredovisat värde Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Summa Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken inte ska kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnader för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande. Bankens likviditetsreserv i form av utlåning till kreditinstitut, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation. Likviditetsexponering 2008 Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån Längre än 1 år Längre än 5 år Utan löptid Totalt Redovisat men högst 1 år men högst 5 år värde Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skuldposter och eget kapital Summa skulder och eget kapital Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Beviljad outnyttjad kredit hos Swedbank Total skillnad Likviditetsexponering 2007 Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån Längre än 1 år Längre än 5 år Utan löptid Totalt Redovisat men högst 1 år men högst 5 år värde Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Derivat Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skuldposter och eget kapital Summa skulder och eget kapital Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Beviljad outnyttjad kredit hos Swedbank Total skillnad Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån förväntade tidpunkter för återbetalning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen. Banken bedömer att de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar och skulder i balansräkningen i allt väsenligt överensstämmer med de löptider som beskrivs i tabellen ovan. Dock med undantag för att merparten av inlåning från allmänheten bedöms ha en förväntad löptid överstigande 12 månader

15 noter noter Ränterisk Med ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk är risken för att en ändring i ränteläget påverkar räntenetto för skulder och räntebärande tillgångar inklusive derivat. Ränteprisrisk är risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet på bankens innehav av räntebärande värdepapper. I enlighet med bankens finanspolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och Ränteriskexponering 2008 erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt räntederivat. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 8,0 Mkr. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswap. Räntebindnings- Högst 1 Längre än 1 Längre än 3 Längre än 6 Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år Utan ränta Totalt tider för tillgångar mån mån men mån men mån men år men år men och skulder högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, rörlig ränta erhålls Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering Ränteriskexponering 2007 Räntebindnings- Högst 1 Längre än 1 Längre än 3 Längre än 6 Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år Utan ränta Totalt tider för tillgångar mån mån men mån men mån men år men år men och skulder högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, rörlig ränta erhålls Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering och 2) Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande 12-månadersperiod vid en ränteförändring på 1 procentenhet på balansdagen utgör tkr (4 178 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder samt räntederivat som finns per balansdagen. Valutarisk Valutakursrisk är risken för att placeringar eller upplåning påverkas negativt när valutakurserna förändras. Banken har valt att säkra sig mot den valutarisk som uppstår i kundernas in- och utlåning samt terminspositioner. Detta innebär att den kvarvarande valutarisken som banken är utsatt för avser kontanter i utländsk valuta. Denna behållning uppgick per årsskiftet till tkr (5 273 tkr). I bankens resultaträkning ingår valutakursförändringar med tkr (1 670 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka eget kapital med 60 tkr (60 tkr)

16 noter noter Derivat och säkringsredovisning 2008 Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år >1 år 5 år >5 år Total Positiva Negativa tkr marknadsvärden marknadsvärden Derivat för handelsändamål Ränterelaterade kontrakt Optioner Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Optioner Swappar Summa Total summa Derivat och säkringsredovisning 2007 Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år >1 år 5 år >5 år Total Positiva Negativa tkr marknadsvärden marknadsvärden Derivat för handelsändamål Ränterelaterade kontrakt Optioner Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Optioner Swappar Summa Total summa Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk och på säkringsinstrument (derivat) framgår av not 8. damålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning process i banken, som bl a omfattar Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, för säkringsredovisning enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitiet som uppstår om säkringsredovisning klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, för att skydda banken mot valutakursrisk. Instrumenten omfattar behörighetssystem, valutaterminer. Förändring i verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering, samt Operativa risker Med operativ risk avses risken för förluster till följd av icke än- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Not 4 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Derivat Övriga Summa Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Varav: kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Summa räntenetto % Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning, MO, minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) 2,49 2,53 Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,83 2,79 Medelränta utlåningen under året uppgår till 5,83 5,14 Medelränta inlåningen under året uppgår till (inkl. kostnad för insättningsgarantin) 3,10 2,35 Not 5 Erhållna utdelningar Aktier och andelar Summa Not 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Not 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier och andelar Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Innehav för handelsändamål (tillgångar) Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risken i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa Not 9 Övriga rörelseintäkter Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar Övriga rörelseintäkter Summa Not 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier andra pensionskostnader 0-31 avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster inhyrd personal revision hyror och andra lokalkostnader övriga Summa övriga allmänna administrations- kostnader Summa

17 noter noter Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse Övriga Styrelse Övriga tkr och VD anställda och VD anställda Löner Tantiem Sociala kostnader, inkl pensionskostnader Summa Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör, i vissa fall efter samråd med ordförande. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt stämmobeslut. Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2008 Fast lön / Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 6 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. För verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av bonus som baseras på av styrelsen fastställda mål. tkr styrelsearvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad Summa Lennart Haglund Birgitta J:son Anderberg Per-Olof Ågren Torsten Andersson Peter Carrick Jahn Forsberg * Stephan Müchler Mai Persson Fredrik Wachtmeister Bertil Engström, VD Övrig bankledning (6 personer) Summa * I beloppet ingår ersättning avseende konsultarvode för utveckling av kreditstrategi Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2007 Fast lön / tkr styrelsearvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad Summa Lennart Haglund Birgitta J:son Anderberg Per-Olof Ågren Torsten Andersson Maria Abrahamsson Stephan Müchler Mai Persson Fredrik Wachtmeister Lars Ljungälv, VD t o m 31/ Bertil Engström, VD Övrig bankledning (5 personer) Summa Dessutom har Lars Ljungälv stått till förfogande efter 31 januari och uppburit lön om 400 tkr samt premielön om 800 tkr. Rörlig ersättning Den rörliga ersättningen avser bonus som baseras på av styrelsen fastställda mål och är pensionsgrundande. Övriga förmåner avser tjänstebil och ränteförmån. Pensioner Bankens pensionsförpliktelser är täckta av pensionsförsäkringar. Samtliga pensionsförsäkringar är premiebestämda utom i ett fall. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. Kapitalvärdet av förmånsbaserad pensionsförpliktelse uppgår till tkr (3 850 tkr). Uppsägningstider Enligt anställningsavtal mellan banken och verkställande direktören gäller följande villkor: Uppsägningstid från bankens sida är 18 månader. Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är 6 månader. Under uppsägningstiden ska banken betala lön, pensions- och sjukförsäkringspremier. Om verkställande direktören under uppsägningstiden erhåller en ny anställning ska löne- och övriga förmåner reduceras med förmånerna från den nya anställningen. För övriga ledande befattningshavare gäller uppsägningstid enligt gällande kollektivavtal. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och vice verkställande direktör (ställföreträdande för verkställande direktör) 0 0 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,4 Mkr (0,3 Mkr) i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 1,0 Mkr (0,7 Mkr). Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Medelantalet anställda banken varav kvinnor varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen antal kvinnor 3 4 antal män 9 7 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören antal kvinnor 1 0 antal män 6 5 Sjukfrånvaro % Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 2,90 2,67 Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer (andel långtidssjukfrånvaro, samtliga timmar i sjukfrånvaron på minst 60 dagar, i relation till den sammanlagda sjukfrånvaron) 54,70 50,45 Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid Sjukfrånvaron fördelad efter kön: Män 2,60 4,23 Kvinnor 3,30 1,90 Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: 29 år eller yngre 2,20 1, år 1,80 2,43 50 år eller äldre 4,50 3,35 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young Revisionsuppdrag Deloitte Revisionsuppdrag Öhrlings Pricewaterhouse Coopers Revisionsuppdrag Andra uppdrag 3 0 SET Revisionsbyrå Revisionsuppdrag KPMG Internrevision Andra uppdrag 72 0 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag

18 noter noter Not 11 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Realisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar 0-8 Övriga rörelsekostnader Summa Not 12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar Gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning 0 0 Årets nettokostnad för kreditförluster Not 13 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa Not 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad UPPSKJUTEN SKATTEINTÄKT Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt tkr 2008 (%) (%) 2007 Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 28, , Ej avdragsgilla kostnader -6, , Ej skattepliktiga intäkter 0, , Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 6, , Redovisad effektiv skatt -28, , Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital Uppskjuten skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas Summa Redovisade uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänför sig till följande: Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto Pensionsavsättningar Orealiserade förluster Skattefordringar/skatteskulder, netto Not 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank svensk valuta utländsk valuta Övriga Summa Not 16 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto svensk valuta utländsk valuta Summa Varav osäkra individuell nedskrivning (specifikation se nedan) tillkommande gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lån 0 0 Nettoredovisat värde Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Summa

19 noter noter Förändring av nedskrivningar I individuellt Gruppvis Summa värderande osäkra värderande osäkra tkr lånefordringar lånefordringar Ingående balans Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Anskaffnings Verkligt värde Redovisat värde Anskaffnings Verkligt värde Redovisat värde värde värde svenska bostadsinstitut icke finansiella företag finansiella företag Summa varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Not 18 Aktier och andelar Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar som kan säljas - spec nedan Summa varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Aktier Antal Redovisat värde Malmöhus Invest AB Kapitalförsäkring säkerhet för pensionsåtagande Bostadsrätter Bostadsrättsbevis Övriga 2 11 Summa Not 19 Materiella tillgångar tkr I inventarier Byggnader och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans Ingående balans Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans Ingående balans Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans Redovisade värden Per Per Per Per Kvarstående värden avseende byggnader och mark avser investering i annans fastighet, tkr, samt fastighet övertagen för skyddande av fordran, 62 tkr. Taxeringsvärden Taxeringsvärden, mark Not 20 Övriga tillgångar Positivt värde på derivatinstrument Upplupna ränteintäkter på swappar Periodiserade cap-premier Fondlikvidfordringar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Övrigt Summa Not 22 Skulder till kreditinstitut Swedbank svensk valuta utländsk valuta Övriga Summa Beviljad outnyttjad kredit hos Swedbank Not 23 Inlåning från allmänheten svensk valuta utländsk valuta Summa

20 noter noter Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa Not 24 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa Not 28 Obeskattade reserver Not 26 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för övriga pensioner Kapitalförsäkring/säkerhet för pensionsåtagande Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser (direktpension) Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet Värdeförändring Minskning p g a premieinbetalning = Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser (direktpension) Not 27 Övriga avsättningar Garantiåtaganden Uppskjuten löneskatt Totalt Totala avsättningar Totalt redovisat värde vid periodens ingång Avsättningar som gjorts under perioden Minskning p g a premieinbetalning Totalt redovisat värde vid periodens utgång Bundet eget kapital Fritt eget kapital Fond för Fond för Balanserad tkr Aktiekapital Reservfond orealiserade vinster verkligt värde vinst Årets resultat Eget kapital Ingående eget kaptial VINSTDISPOSITION Balanseras i ny räkning Utdelning Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Skatt hänförligt till poster som redovisats direkt mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning. ändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Balanserad vinst eller förlust Balanserad vinst utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Detta utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns Fritt eget kapital tillgängligt för utdelning till aktieägarna. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoför- Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari 0 0 Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december Summa Not 29 Eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Fond för Fond för Balanserad tkr Aktiekaptial Reservfond orealiserade vinster verkligt värde vinst Årets resultat Eget kapital Ingående eget kaptial Justering för ändrad redovisningsprincip Justerat eget kapital Not 30 Ställda säkerheter Kapitalförsäkring för pensionsåtagande Summa Not 31 Ansvarsförbindelser tkr (nominellt belopp) Garantier Garantiförbindelser - krediter Garantiförbindelser - övriga Summa VINSTDISPOSITION Balanseras i ny räkning Utdelning Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital