Verkställande direktören har ordet

Transkript

1 Årsberättelse 2013

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verkställande direktören har ordet... 1 Styrelsens verksamhetsberättelse över räkenskapsperioden Bankens affärsverksamhet... 2 Resultat... 3 Balansräkning... 5 Koncernbokslut... 7 Frivilliga och lagstadgade fonder... 7 Intern kapitalutvärdering... 8 Riskhantering Administration och personal Samhällsansvar Händelser efter bokslutet Affärsverksamhetens utveckling år Styrelsens förslag till vinstdisposition Kalkyleringsscheman för nyckeltalen Bokslut Ekenäs Sparbanks resultaträkning Ekenäs Sparbanks balansräkning Ekenäs Sparbanks finansieringsanalys Noter Undertecknande av bokslutet och verksamhetsberättelsen Bokslutsanteckning Revisionsberättelse Förvaltning och personal... 44

4 1 Verkställande direktören har ordet Ett händelserikt och samtidigt intressant verksamhetsår bankens 155:e har nått sitt slut. En av de kanske mest betydande händelserna under året var att Ekenäs Sparbank, tillsammans med 24 andra sparbanker, beslöt att bilda en sammanslutning som skall inleda sin verksamhet i början av år Det här beslutet ger banken en god plattform att ta sig an de utmaningar som hela banksektorn kommer att ställas inför framdeles. Samtidigt innebär detta att vi fortsättningsvis kan värna om den lokala prägel som varit bankens ledstjärna under årtionden. Aktia Bank meddelade i början av år 2013 att den inte längre kommer att fungera som sparbanksgruppens centrala finansiella institut fr.o.m Det här beslutet fick direkta följder för samtliga sparbanker men påverkar speciellt Ekenäs Sparbanks kunder som alla på grund av detta kommer att få sina kontonummer utbytta. Arbetet med att förnya kontonumren påbörjades i november 2013 och kommer att fortgå så gott som hela år Samtidigt som projektet kräver betydande arbetsinsatser ger det oss också en enastående möjlighet att komma i kontakt med dem som vi finns till för våra kunder. Personlig betjäning är någonting banken genom åren målmedvetet satsat på. Vi har för tillfället tre kontor som står till kundernas förfogande. Dessutom betjänar vi i nätbanken, mobilbanken och naturligtvis i vissa ärenden per telefon. Var och en väljer den serviceform som passar för oss är alla kunder lika värdefulla och vi vill att alla kundmöten skall vara unika. I slutet av mars 2014 kommer banken att flytta till egna lokaliteter i Karis. Kontoret, på Köpmansgatan 8, ger oss möjligheter att ännu bättre betjäna kunderna i Karis och Pojo med omnejd. Jag framför ett varmt tack till kunderna för visat förtroende för banken. Samtidigt tackar jag de förtroendevalda och personalen för ett synnerligen gott samarbete under ett extra arbetsdrygt år. B-J Lundström

5 2 Styrelsens verksamhetsberättelse över räkenskapsperioden Ekenäs Sparbank - grundad år är en självständig sparbank, som verkar i Raseborg. År 2013 var bankens 155:e verksamhetsår. Banken har tre kontor, i Ekenäs, Karis och Österby. Bankens kundkrets består främst av privatpersoner, näringsidkare, småföretag och samfund inom verksamhetsområdet. Förutom kontorsnätet står Internetbanken, service- och kontantautomater till kundernas förfogande. Självbetjäningens andel av samtliga basservicetransaktioner steg år 2013 till 88,4 procent. I slutet av året hade över av bankens kunder ett avtal om Internetbanken. Bankens affärsverksamhet Ekenäs Sparbanks affärsverksamhet utvecklades under räkenskapsperioden enligt förväntningarna. Samtidigt överträffade det ekonomiska resultatet det för året uppställda målet. I enlighet med verksamhetsplanen står den flexibla, kundnära betjäningen i bankens fokus. Ambitionsnivån för kundbetjäningen är att bankfunktionärerna inte bara skall uppfylla kundernas förväntningar utan helst överträffa dem. Ekenäs Sparbank bedriver grundläggande bankverksamhet och erbjuder kunderna ett mångsidigt utbud av tidsenliga banktjänster. Den personliga betjäningen kompletteras av moderna webbtjänster. Till produkturvalet hör vid sidan av de traditionella banktjänsterna bland annat Sp-Fondbolag Ab:s fonder och sparbanksgruppens indexlån. De pensions- och livförsäkringsprodukter som banken förmedlar produceras av sparbankernas Livförsäkringsaktiebolag Duo. Livförsäkringsaktiebolaget Duo, som tidigare ägdes till hälften var av Sparbankerna och Lokalförsäkring, övergick helt i sparbankernas ägo i februari Sparbanksgruppen och LokalTapiola undertecknade i slutet av januari 2013 ett avtal om att avsluta samarbetet. Vid månadsskiftet juni-juli överlät Duo hela sitt risklivförsäkringsbestånd till Lokal Tapiola-gruppen. Arrangemangen har ingen betydande inverkan på Duos verksamhet. I slutet av året hade kunderna omkring 5 miljoner euro i fond- och försäkringsbesparingar, som förmedlats av banken. Sparbankerna har en egen fastighetsförmedlingskedja, vars centralbolag är Sb-Hem Ab. Sp- Hem-fastighetsförmedlarna fungerar enligt franchisingprincipen där självständiga företag i samarbete med bankerna bildar en riksomfattande kedja. I Ekenäs öppnades under det gångna året en ny fastighetsförmedling, som hör till kedjan. I maj öppnade sparbankerna en nätbutik för försäkringar. Nätbutiken tillhandahåller de vanligaste skadeförsäkringstjänsterna för personkunder. Försäkringsgivare är Finska Skadeförsäkring. För skötsel av betalningsförmedlingen använder banken Bonum Bank Ab:s (tidigare ACH Finland Ab) betalningsförmedlings- och clearingtjänster. I juni sålde Sparbankernas Holding sin andel av betalningscentralen Bonum Bank Ab till POP Bankförbund. Bonum Bank Ab fortsätter

6 3 sin verksamhet som sparbankernas, POP Bankernas och Aktia Banks betalningsförmedlare till dess att sparbankernas och POP Bankernas betalningar övergår till deras egna centrala kreditinstitut och Aktia Banks funktion som centralt kreditinstitut upphör Bankernas verksamhetsmiljö har fortsättningsvis präglats av det låga ränteläget och den svaga ekonomiska konjunkturen. Samtidigt har den strängare regleringen och de stigande kostnaderna ökat bankernas utmaningar. Förnyelsen av Sparbanksgruppen och ansökan om verksamhetstillstånd för en sammanslutning Sparbankernas samarbetspartner Aktia Bank meddelade i januari 2013 att man upphör att verka som centralt kreditinstitut för sparbankerna i början av Sparbankerna och Itella undertecknade därför i mars ett intentionsavtal enligt vilket sparbankerna köper Itella Banks hela aktiestock. Affären slutfördes i april och i juni registrerades det officiella namnet Säästöpankkien Keskuspankki Suomi Oy Sparbankernas Centralbank Finland Ab Central Bank of Savings Banks Finland Ltd. I augusti informerade Sparbanksgruppen att sparbankerna överväger att förstärka sin egen gruppstruktur eftersom finansbranschens nya regelverk inte tillerkänner sparbankernas nätverksbaserade affärsmodell officiell gruppstatus. Efter att ha undersökt olika alternativ konstaterade sparbankerna att sammanslutningslagstiftningen erbjuder en lämplig modell för förnyelse av gruppstrukturen. Ur myndigheternas och placerarnas synvinkel bildar sparbankerna härefter en helhet med en gemensam kapitaltäckning och likviditet. Sammanslutningens centralinstitut övervakar Sparbanksgruppens likviditet och kapitaltäckning men ingriper inte i sparbankernas lokala affärsverksamhet. Sparbanksförbundets styrelse godkände sammanslutningens stadgar och verksamhetsprinciper i slutet av september I november fattade 25 sparbanker beslutet att ansluta sig till sammanslutningen och att godkänna dess verksamhetsprinciper och centralinstitutets stadgar samt att i bankens stadgar eller bolagsordning göra de ändringar som medlemskapet i sammanslutningen kräver. Sparbanksförbundet omvandlas till gruppens centralinstitut. Beslutet om centralinstitutet fattades vid förbundets extra stämma i januari Ansökan om verksamhetstillstånd, som är under beredning, lämnas in till Finansinspektionen våren 2014 när beslutet att bilda sammanslutningen har fattats. Målet är att inleda verksamheten senast i början av Resultat Ekenäs Sparbanks rörelsevinst uppgick till tusen euro (1 183 tusen euro 2012). Jämfört med år 2012 var resultatet 3,5 procent eller 41 tusen euro lägre. I procent av balansomslutningens årsmedeltal uppgick rörelsevinsten till 0,8 procent (0,8). Beroende främst på det fortsättningsvis låga ränteläget stannade rörelsevinsten på nästan samma nivå som året innan. Bankens kostnads-intäktsrelation var 64,1 procent (61,0). De viktigaste posterna i bankens resultaträkning har utvecklats på följande sätt jämfört med de två föregående åren:

7 4 Tusen euro 01-12/ /2012 Förändring i % *) 01-12/2011 Förändring i % **) Räntenetto , ,5 Nettoprovisionsintäkter , ,2 Nettointäkter från värdepappershandel och valutaverksamhet ,4-10 Nettointäkter från finansiella tillgångar ,3 Övriga intäkter ,8 Intäkter sammanlagt , ,8 Personalkostnader , ,1 Övriga administrationskostnader , ,1 Övriga kostnader , ,4 Kostnader sammanlagt , ,5 Kostnads-intäktsrelation 64,08 60,99 54,47 Nedskrivning av krediter 0 0 0,0-4 Rörelsevinst , ,1 Räkenskapsperiodens resultat , ,7 *) Förändring **) Förändring Bankens räntenetto uppgick till tusen euro (2 474). Som en följd av den fortsatt låga räntenivån minskade räntenettot med 187 tusen euro eller 7,6 procent jämfört med föregående räkenskapsperiod. Ränteintäkterna minskade med 786 tusen euro eller 19,3 procent och uppgick till tusen euro (4 074). Räntekostnaderna uppgick till tusen euro (1 600) och minskade med 599 tusen euro eller 37,4 procent jämfört med föregående räkenskapsperiod. Nettoprovisionerna uppgick till 395 tusen euro (319). Av beloppet steg provisionsintäkternas andel till 508 tusen euro (432) och provisionskostnaderna låg på samma nivå som året innan dvs 113 tusen euro (113). Jämfört med fjolåret ökade provisionsintäkterna med 17,6 procent och provisionskostnaderna minskade med -0,5 procent. De provisioner som hänför sig till förmedlade produkter steg med 43,4 procent (46,2) till 72 tusen euro (50). Provisionsintäkterna av utlåningen var 76 tusen euro (64) och provisionerna av betalningsrörelsen 301 tusen euro (257). Provisioner för kapitalförvaltningen och juridiska uppdrag uppgick till 25 tusen euro (33). Nettointäkterna av värdepappershandeln och valutaverksamheten noterades till 12 tusen euro (60) och bestod av icke realiserade värderingsvinster/förluster (netto)12 tusen euro (56). Nettointäkterna från finansiella tillgångar som kan säljas noterades till 165 tusen euro (28) och bestod av realisationsvinster och -förluster. Posten övriga intäkter omfattar intäkter av placeringar i egetkapitalinstrument, nettointäkter av förvaltningsfastigheter och övriga rörelseintäkter, sammanlagt 319 tusen euro (150). De erhållna dividenderna uppgick till 39 tusen euro (40). Nettointäkterna av förvaltningsfastigheter uppgick till 51 tusen euro (92). Minskningen, 41 tusen euro, berodde främst på ökade renhållnings- och reparationskostnader samt lägre hyresintäkter. De övriga rörelseintäkterna ökade med 210 tusen euro och uppgick till 229 tusen euro (19). På tillväxten inverkade ett par poster av engångsnatur till ett sammanlagt belopp om 214 tusen euro.

8 5 Personalkostnaderna består av löner samt pensions- och övriga lönebikostnader. De här kostnaderna uppgick totalt till 844 tusen euro (819), vilket är 3,0 procent (eller 24 tusen euro) mera än föregående år. De övriga administrationskostnaderna steg med 12,4 procent till 713 tusen euro (634), vilket främst berodde på ökade IT-kostnader. Övriga kostnader, 480 tusen euro (395), består av avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar samt övriga rörelsekostnader. Avskrivningar enligt plan uppgick till 70 tusen euro (75). Posten övriga rörelsekostnader ökade med 28,2 procent till 410 tusen euro (320) främst på grund av den temporära bankskatten som togs i bruk från och med början av året. Banken verkställde inte nedskrivningar av krediter under räkenskapsperioden. Bokslutet innehåller inte betalningar av tidigare bokförda kredit- och garantiförluster. Balansräkning Bankens balansräkning minskade under år 2013 med 0,6 procent och uppgick i slutet av december till tusen euro ( ). Krediterna i balansräkningen uppgick till i tusen euro. Krediternas medelränta var 1,9 procent (2,2). Depositionerna uppgick till tusen euro och medelräntan låg omkring 0,8 procent (1,2). De centrala posterna i Ekenäs Sparbanks balansräkning har - jämfört med de två föregående åren - utvecklats på följande sätt: Tusen euro Förändring i % *) Förändring i % **) Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn , ,0 Krediter , ,1 Övriga fordringar ,3 Placeringar , ,8 Fordringar på kreditinstitut , ,5 Skuldebrev , ,1 Aktier och andelar , ,1 Fastigheter , ,0 Depositioner av allmänheten , ,3 Skulder till kreditinstitut ,9 29 Eget kapital , ,8 Ackumulerade bokslutsdispositioner , ,9 ROA % 0,6 0,6 0,8 Soliditet 18,3 17,8 16,8 Kapitaltäckningsgrad 40,00 % 41,40 % 44,39 % *) Förändring **) Förändring Kreditgivning Ekenäs Sparbanks totala kreditgivning uppgick till tusen euro (77 516) i slutet av räkenskapsperioden. Banken har inga krediter som förmedlats ur statliga medel och som ingår i balansräkningen i posten Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn.

9 6 Under året lyftes eller förnyades krediter om totalt tusen euro. Nettoökningen var tusen euro eller 4,0 procent. De oreglerade fordringarna låg fortfarande på en låg nivå. Det sammanlagda beloppet uppgick till 14 tusen euro (80) d.v.s. 67 tusen euro mindre än året innan. Förbindelser utanför balansräkningen Till förbindelserna utanför balansräkningen hör förbindelser för kunders räkning till förmån för tredje part och oåterkalleliga förbindelser för kunder. Förbindelserna för kunders räkning till förmån för tredje part uppgick till tusen euro (1 837) och bestod i huvudsak av bankgarantier och andra garantier. I andra garantier ingår bankens proprieborgen till förmån för alla de sparbanker som ingått ett likalydande betalningsrörelseavtal med Aktia Bank. De oåterkalleliga förbindelserna för kunders räkning, som i slutet av perioden uppgick till tusen euro (814), består i huvudsak av beviljade krediter som inte har lyfts. Placeringar och investeringar Bankens investeringar var i huvudsak placerade i depositioner i andra kreditinstitut, penningmarknadsinstrument och masskuldebrevslån samt aktier och andelar. Bankens depositioner i andra kreditinstitut uppgick till tusen euro (11 447). Beloppet var tusen euro större än året innan. Vid räkenskapsperiodens utgång var bankens placeringar i masskuldebrevslån tusen euro (47 147), vilket belopp är 12,7 procent mindre än föregående år. Placeringarna i aktier och andelar uppgick sammanlagt till tusen euro (5 028). De för verksamheten nödvändiga aktierna och andelarna noterades till tusen euro (1 313), medan övriga aktier och fondandelar uppgick till tusen euro (3 715). Banken innehar inte offentligt noterade aktier för aktiv handel. Värdet på bankens fastighetsförmögenhet i balansräkningen var tusen euro (2 231). Av beloppet uppgick värdet på fastigheter i eget bruk till tusen euro (708) och värdet på förvaltningsfastigheterna till tusen euro (1 522). Förvaltningsfastigheternas verkliga värden uppges i noterna. Under räkenskapsperioden aktiverades i balansräkningen ombyggnadsutgifter i anknytning till fastigheter om 34 tusen euro. Under år 2013 ökade banken sitt innehav av aktier i fastighetssammanslutningar med 514 tusen euro. Depositioner från allmänheten Depositionerna uppgick i slutet av året till tusen euro ( ) och minskade under året med 980 tusen euro eller 0,8 procent. Daglig- och sparkontona ökade med tusen euro eller 4,5 procent och uppgick vid årsskiftet till tusen euro (76 726). Placerings- och bostadssparpremiekontona minskade med tusen euro eller 10,8 procent och uppgick vid årsskiftet till tusen euro (41 337).

10 7 Depositionsutvecklingen påverkades negativt av det låga ränteläget. De tidsbundna placeringskontonas popularitet minskade samtidigt som intresset för fond- och försäkringsplacerandet tilltog. Övriga skulder Bankens skulder till andra kreditinstitut begränsar sig till 20 tusen euro (133). Övriga poster - frånsett depositionerna - bland det främmande kapitalet utgörs närmast av kortfristiga betalningsförmedlingsposter samt resultatregleringar i anslutning till periodiseringen av intäkter och kostnader i bokslutet. Eget kapital och ackumulerade bokslutsdispositioner Bankens egna kapital uppgick i slutet av räkenskapsperioden till tusen euro (24 205). Ökningen jämfört med föregående räkenskapsperiod var 346 tusen euro. Fonden för verkligt värde, som ingår i det egna kapitalet, justerad med de uppskjutna skatterna, noterades vid bokslutstidpunkten till 750 tusen euro (1 050). I fonden upptas förändringarna i det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas. De i bokslutet ackumulerade bokslutsdispositionerna uppgick sammanlagt till tusen euro (2 567) och bestod i sin helhet av kreditförlustreserveringar, som ökade med 217 tusen euro år 2013 (minskade -43 tusen euro år 2012). Det sammanlagda beloppet av kreditförlustreserveringen noterades i bokslutet till optimala 5,0 procent av fordringarna varav tusen euro överförts till reservfonden. I bokslutet noterades ingen avskrivningsdifferens (15). Koncernbokslut Ekenäs Sparbank bildar en koncern, i vilken moderbanken och de till 100 procent ägda bolagen Bostads Ab Ekecenter, Fastighets Ab Björknäsgatan 33 och Fastighets Ab Ekmarken ingår. Bankens dotterbolag har lämnats utanför koncernbokslutet, eftersom de är i enlighet med momentet kreditinstitutslagen avsedda små dotterbolag. Dotterbolagens inverkan på koncernens resultat och eget kapital är obetydlig. Frivilliga och lagstadgade fonder Ekenäs Sparbank hör till Sparbankernas säkerhetsfond. Säkerhetsfonden har till uppgift att säkerställa en stabil verksamhet för sparbankerna. Fonden är skuldfri. Under året fattade fonden inga beslut om stöd. Fondkapitalet uppgår till 23,7 miljoner euro (23,4). Visavi den frivilliga säkerhetsfonden berörs banken inte av något solidariskt ansvar, som skulle innebära ansvar för en annan banks skulder eller förbindelser. Dessutom hör sparbanken till insättningsgarantifonden, som tryggar en deponents fordringar gentemot banken upp till 100 tusen euro. Bankens understödsavgift till fonden var 34 tusen euro. Ekenäs Sparbank hör också till ersättningsfonden för investerare som skyddar de ickeyrkesmässiga investerarna.

11 8 Intern kapitalutvärdering Ekenäs Sparbank har fastställt en process för den interna kapitalutvärderingen, vars syfte är att trygga risktäckningsförmågans tillräcklighet i förhållande till alla väsentliga risker i verksamheten. För att nå målet skall banken identifiera och heltäckande bedöma de risker som hör till verksamheten och dimensionera sin risktäckningsförmåga så att den motsvarar bankens sammanlagda riskposition. För att trygga kapitaltäckningen uppställer banken riskbaserade kapitalmål och utarbetar en kapitalplan för att nå målen. Syftet med processen för den interna kapitalutvärderingen är också att upprätthålla och utveckla en riskhantering av hög kvalitet. Banken bedriver retail banking i enlighet med en fastställd strategi. Genom att verka endast inom detta affärsområde kan banken hålla de risker som ingår i verksamheten under kontroll och på en låg nivå i förhållande till verksamhetens art och omfattning. För sparbankens interna kapitalutvärdering ansvarar bankens styrelse, som också fastställer gränser för de risker, som hör till verksamheten. Styrelsen granskar årligen i anslutning till den interna kapitalutvärderingen och kapitalplanen bankens riskutveckling samt de uppställda riskgränserna. I processen för den interna kapitalutvärderingen utarbetar banken bl.a. resultat-, tillväxt- och kapitaltäckningsprognoser. Utgående från prognoserna kartlägger banken de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla en kapitaltäckningsnivå i enlighet med affärsstrategin. I kapitaltäckningsberäkningen tillämpar banken schablonmetoden vid kalkyleringen av kreditrisken och basmetoden för bedömningen av den operativa risken. I schablonmetoden indelas exponeringarna i exponeringsgrupper och i gruppen hushållsfordringar fastställs de minimigränser som krävs för diversifieringen av kreditgivningen. Ekenäs Sparbank offentliggör de för kapitaltäckningsberäkningen väsentliga uppgifterna årligen som en del av verksamhetsberättelsen och noterna till bokslutet. Dessutom offentliggörs de centrala kapitaltäckningsuppgifterna i den delårsrapport som årligen sammanställs per den sista juni. Ekenäs Sparbanks totala kapitalbas steg till tusen euro (24 966), medan minimikapitalkravet noterades till tusen euro (4 824). Det primära kapitalet uppgick till tusen euro (24 492). Det supplementära kapitalet uppgick till 421 tusen euro (474), varav det övre supplementära kapitalets andel var 750 tusen euro (1 050). Ekenäs Sparbanks kapitaltäckningsgrad var fortsättningsvis mycket god, även om bankens kapitaltäckningsgrad minskade under året med 1,40 procentenheter till 40,00 %. Det primära kapitalets förhållande till de riskvägda posterna var 39,35 % (40,62 %).

12 9 KAPITALTÄCKNINGSKALKYL Kapitalbas Primärt kapital före avdragen Avdrag från primärt kapital Primärt kapital totalt Supplementärt kapital före avdragen Övre supplementärt kapital Avdrag från supplementärt kapital Supplementärt kapital totalt Sammanlagd kapitalbas Totala exponeringar Riskvägda exponeringar Kredit - och motpartsrisk Poster i balansräkningen Förbindelser utanför balansräkningen Operativ risk Marknadsrisk 0 0 Riskvägda exponeringar totalt Minimikapitalkrav Överskott av minimikapitalkravet Kapitaltäckningsgrad (%) 40,00 % 41,40 % Primärkapitalrelation (%) 39,35 % 40,62 % På utvecklingen av Ekenäs Sparbanks kapitaltäckning inverkade förutom resultatet också utlåningsökningen och förändringar i placeringsportföljen. Europeiska Unionens nya kapitaltäckningsförordning och direktiv utfärdades Den nya regleringen träder i kraft och baserar sig på de rekommendationer som Baselkommittén för banktillsyn gav år 2010, d.v.s. det s.k. Basel III regelverket. Den nya kapitaltäckningsförordningen är lagstiftning som är direkt bindande för medlemsländerna och i och med den upphävs en stor del av Finansinspektionens standarder om beräkningen av kapitaltäckningen. Europeiska Bankmyndigheten (EBA) utfärdar standarder som preciserar förordningen och som liksom förordningen är bindande. Enligt de nya reglerna börjar Basel III-kapitaltäckningsrapporteringen från läget I och med det skärps bankernas kapitalkrav såväl genom de villkor som ställs på kapitalinstrument som genom tilläggskapitalbuffertar. På likviditeten ställs nya krav och för övervakningen av skuldsättningen införs ett nytt nyckeltal, bruttosoliditet. Lokalbankernas kapitaltäckning förväntas även i fortsättning fylla minimikravet på 8 %. Utöver minimi kapitalkravet införs en permanent kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 % samt en temporär kapitalkonserveringsbuffert som myndigheterna vid behov kan fastställa till en nivå på

13 10 0 2,5 %. I fråga om de nya likviditetskraven införs övervakningsrapporteringen 2014 och kraven blir bindande först i ett senare skede. Det obligatoriska likviditetskravet LCR tillämpas utgående från en nivå på 60 % från och med varefter nivån gradvis höjs till 100 % senast EU beslutar om nettofinansieringskvoten NSFR och bruttosoliditetens bindande krav och innehåll efter en övervakningsperiod. Enligt den information som nu finns tillgänglig träder de i kraft tidigast år Riskhantering Målet med riskhanteringen Målet med riskhanteringen är att säkerställa att de risker bankens affärsverksamhet medför identifieras, analyseras och dimensioneras till önskad nivå, att riskerna följs upp och att de står i rätt förhållande till bankens risktäckningsförmåga. De viktigaste delområdena inom riskhanteringen är kreditrisker, marknadsrisker, som inbegriper ränte-, pris-, och finansieringsrisker, fastighetsrisker samt strategiska och operativa risker. Banken följer upp de olika riskernas inbördes relation med hjälp av en riskkarta. Principer och organisation Riskhanteringen i Ekenäs Sparbank baserar sig på de mål och den affärsstrategi som styrelsen har fastställt för banken, på anvisningar för riskhanteringen, på befogenhetssystemet samt på de rapporter över risker och avvikelser, som de olika delområdena inom affärsverksamheten genererar. I enlighet med strategin inriktar banken sin affärsverksamhet på den del av retail bankingen som allmänt taget har en låg riskprofil. Sett i relation till den ekonomiska bärkraften har banken inte och skall enligt strategin inte heller ha alltför stora koncentrationer av kund- eller placeringsrisker. Banken håller sin kapitaltäckning på en trygg nivå. Kapitaltäckningen och risktäckningförmågan förstärks genom en lönsam affärsverksamhet. Eventuella förlusthot, som uppkommer via kreditrisker och andra risker, täcker banken i tillräcklig utsträckning i bokslutet genom att göra nedskrivningar och kostnadsföra andra förluster. Styrelsen informeras regelbundet om bankens olika risker och deras nivå. Styrelsen godkänner också befogenheterna och ramarna för risktagningen genom att fastställa riskgränser för kreditoch marknadsrisken. Inom ramen för befogenheterna bär den operativa ledningen ansvaret för den dagliga riskuppföljningen och kontrollen. Den operativa ledningen använder för uppföljningen de rapporter som systemen genererar för riskernas olika delområden. De system som är avsedda för rapportering och uppföljning av risker samt den tillämpade praxisen uppfyller de krav som ställts på riskhanteringen med beaktande av verksamhetens art och omfattning. Kreditrisker Målet med hanteringen av kreditrisker är att begränsa de risker som härrör från kundengagemang så att inverkan på resultatet och kapitaltäckningen hålls på en acceptabel nivå. Den affärsverksamhetsstrategi och de kreditinstruktioner som styrelsen fastställt definierar maximibeloppen i fråga om riskkoncentrationer och drar upp riktlinjer för styrningen av kreditgivningen visavi kundsektorer, branscher och kreditvärdighet.

14 11 Bankens viktigaste kundgrupper utgörs av privatkunder, näringsidkare, småföretag och samfund inom verksamhetsområdet. Medelsanskaffningen placeras i första hand som krediter åt bankens kunder. Av krediterna i bankens balansräkning utgör hushållens och näringsidkarnas andel ca 71 % (68 %). Gruppen övriga krediter motsvarar ca 29 % (28 %). Största delen eller ca 69 % (66 %), av bankens krediter har beviljats mot bostadssäkerhet. Hanteringen av företagskreditrisker baserar sig på den kunduppföljning som utförs av den kundansvariga och på den interna kreditvärdighetsklassificeringen. Bedömningen av en privatkunds kreditvärdighet grundar sig på den goda kundkännedom, som en lokalbank har och på den bedömning av kundens betalningsförmåga, som kan göras utgående från den. Bankens styrelse fattar de största kreditbesluten. Styrelsen har delegerat kreditbeviljningsbefogenheter till bankens ledningsgrupp och till vissa utsedda tjänstemän. Kreditbesluten fattas i enlighet med de kreditgivningsprinciper bankens styrelse har fastställt. Enligt huvudregeln skall minst två personer delta i beslutsfattandet. Kreditbesluten grundar sig på kundens kreditvärdighet och betalningsförmåga samt andra beviljningskriterier, t.ex. kravet på tillräcklig säkerhet. Krediterna beviljas huvudsakligen mot betryggande säkerheter. Säkerheterna värderas försiktigt enligt verkligt värde och de verkliga värdena följs regelbundet upp med hjälp av statistik och genom att utnyttja god branschkännedom. Bankens styrelse har fastställt instruktioner för banken om värderingen av olika typer av säkerheter och om deras säkerhetsvärden vid kreditbeviljningen. Kreditrisken bedöms kontinuerligt bl.a. genom uppföljning av betalningsdröjsmål och oreglerade krediter. Beloppen av de kundspecifika ansvaren och säkerheterna övervakas av de kundansvariga som kontinuerligt följer betalningsbeteendet och kundernas verksamhet. Till styrelsen rapporteras regelbundet två gånger per år samtliga exponeringar på över 200 tusen euro och de oreglerade krediterna kvartalsvis. Rapporteringen inbegriper bl.a. riskens belopp och utveckling per kundhelhet, bransch och kreditvärdighetsklass. Banken har inga sådana kundhelheter vilkas ansvar överstiger den i kreditinstitutslagen stipulerade maximigränsen om 25 procent av bankens kapitalbas. Enligt de kartläggningar som gjorts är de risker som ingår i bankens kreditstock på en låg nivå då de ställs i relation till bankens årsresultat och risktäckningsförmåga. Finansieringsrisken Finansieringsrisken består av den risk som ansluter sig till tillgången till respektive priset på återfinansiering och den uppkommer, när maturiteterna i fråga om fordringar och skulder avviker från varandra. Finansieringsrisker uppkommer också om det i fråga om fordringar och skulder förekommer koncentrationer kring enskilda motparter. Finansieringsrisken mäts per maturitetsklass utgående från storleken på differensen mellan fordringar och skulder. Finansieringsrisken hanteras bl.a. genom att banken håller tillräckligt stor andel av sina placeringar i likvida medel. Uppföljningen av finansieringsrisken sker med stöd av månatliga rapporter till styrelsen om bankens finansieringsläge och likviditet. Rapporteringen baserar sig på information om tidpunkterna när fordringarna och skulderna förfaller till betalning. Ekenäs Sparbank skaffar sin återfinansiering i form av depositioner från bankens verksamhetsområde. Enligt kontovillkoren är en betydande del av återfinansieringen av avistatyp; den fördelar sig dock på över depositionskunder. Bankens målsättning är att förlänga maturiteten för återfinansieringen och upprätthålla en mångsidig funding. Banken placerar högst 75 procent av medelsanskaffningen i utlåning och upprätthåller en god likviditet genom att placera likvida medel i huvudsak i finansieringsinstrument med eftermarknad och i kortfristiga depositioner i andra penninginstitut. Av bankens utlåning har 17 procent (21

15 12 procent) av krediterna en lånetid på längre än 20 år. Banken har under år 2013 ett fortsatt gott finansieringsläge. Ränterisken Med ränterisken avses den inverkan en förändring i räntenivån kan ha på bankens resultat och kapitaltäckning. Ränterisken uppstår genom att det mellan fordringar och skulder förekommer avvikelser i fråga om räntebindning, räntejusterings- eller förfallotidpunkter. Under innevarande räkenskapsperiod strävar banken fortsättningsvis att uppnå större balans i fråga om räntegrunderna för fordringar och skulder. Vid mätning av ränterisken används gap-analys. Känslighetsanalysen mäter vilken inverkan en procentenhets förändring i räntenivån har på det årliga räntenettot. Mätt på detta sätt var bankens ränterisk ca 36,3 % av räntenettot. Ränterisken rapporteras regelbundet till styrelsen, som har fastställt maximibeloppet för bankens ränterisk. Marknadsrisken Med marknadsrisk avses den inverkan på ränte- och aktiekursutvecklingen samt volatiliteten på marknaden har på bankens resultat och kapitalbas. I handelsverksamheten förorsakar en ändring av marknadsräntorna att marknadsrisken realiseras genom att värdepapperens marknadsvärde förändras. Med aktierisk avses bl.a. den resultatpåverkan som kursändringar förorsakar på offentligt noterade aktier och fondandelar. Bankens mål visavi värdepappersplaceringarna är att få en avkastning på det placerade kapitalet, som i förhållande mellan avkastning och risk är konkurrenskraftig. Banken placerar i värdepapper endast så att kursändringarnas resultatpåverkan inte äventyrar bankens kapitaltäckning eller lönsamhet. På bokslutsdagen ingick i bankens resultat orealiserade värdeförändringar i värdepapper till ett nettobelopp av 12 tusen euro (56). I fonden för verkligt värde ingår värdeförändringar till ett belopp av 750 tusen euro (1 050). Värdepapperens kursändringar påverkade bankens kapitalbas med 762 tusen euro (1 107), vilket är 2,9 % ( 4,4 %) av bankens kapitalbas i slutet av räkenskapsperioden. Genom spridning av placeringarna minskas den koncentrationsrisk som enskilda placeringar ger upphov till. Banken har inte sådana placeringshelheter där beloppet av placeringar och fordringar skulle överskrida kreditinstitutslagens gräns på 25 procent av bankens kapitalbas. Banken följer månatligen med marknadsvärdet på de värdepapper som anskaffats i placeringssyfte och de kassaflöden som anslutet sig till dessa. Till styrelsen rapporteras regelbundet värdepappersportföljens innehåll och balansställning. Den marknadsrisk som ingår i värdepappersportföljen bedöms i förhållande till bankens resultat och kapitalbas. Fastighetsrisken Med fastighetsrisk avses värdeminsknings-, avkastnings- eller skaderisk i anslutning till fastighetstillgångarna. Fastighetsplaceringar ingår inte i bankens kärnverksamhet. Bankens fastighetsobjekt är i huvudsak försäkrade genom fullvärdesförsäkringar. För bedömning av fastighetsrisken har värdet på de av bankens affärsfastigheter, som klassificeras som förvaltningsfastigheter och i bokslutet upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag av planenliga avskrivningar, kontrollerats enligt avkastningsmetoden. Då det marknadsbaserade avkastningskravet för detta ändamål uppställts, har man beaktat fastighetsobjektets läge,

16 13 skick, användningsändamål och marknadsutsikter. På motsvarande sätt har värderingen av speciellt bostäder och jordområden baserats på köpvärdemetoden. Bankens fastighetsrisk uppföljs regelbundet genom rapportering till styrelsen, där avkastningen på fastigheterna, det bundna kapitalet, hyresgraderna och fastigheternas avkastningsprocenter anges. Värdet på bankens fastighetstillgångar ligger på en låg nivå i förhållande till bankens balansomslutning och eget kapital och för närvarande föreligger inte något sådant nedskrivningsbehov, som under de närmaste åren skulle ha en väsentlig inverkan på bankens resultat och kapitaltäckning. Förvaltningsfastigheternas bokföringsvärden och verkliga värden beskrivs i noterna. Bankens fastigheter och fastighetsaktier i eget bruk uppbundna kapital uppgick vid boklutstidpunkten till tusen euro (708). Det i förvaltningsfastighetstillgångar uppbundna kapitalet minskade jämfört med föregående räkenskapsperiod och uppgick till (1 693) tusen euro, vilket är 1 procent av balansomslutningen. Strategiska och operativa risker Med strategisk risk avses förluster, som uppstår genom att banken valt en med hänsyn till risktäckningsförmågan, de tekniska resurserna och personalens yrkesskicklighet felaktig affärsstrategi. Banken strävar efter att minimera de strategiska riskerna genom att regelbundet uppdatera de strategiska planerna och årsplanerna. Som underlag för bankens planering utnyttjas Sparbanksförbundets analyser om prognoser visavi utvecklingen av branschen, konkurrensläget och den ekonomiska omvärlden. Med operativa risker avses förluster som kan härröra sig från interna brister i system, processer och personalens verksamhet eller externa faktorer som påverkar affärsverksamheten. Banken strävar efter att minimera de operativa riskerna genom en kontinuerlig utveckling av personalen och täckande verksamhetsinstruktioner samt genom åtgärder för att stärka den interna kontrollen, bl.a. genom att i mån av möjlighet åtskilja beredningen av ärenden, beslutsfattandet, verkställigheten och övervakningen. Banken har genom en särskild försäkring garderat sig mot eventuella operativa risker i verksamheten samt mot skador föranledda av dessa. Realiseringen av juridiska risker minimeras genom att banken i stor utsträckning tillämpar standardavtalsvillkor. Genom kontinuitetsplanering strävar banken att garderar sig mot funktionsstörningar i datasystemen. De operativa riskerna uppföljs genom insamling av information om de eventuella ekonomiska förluster och missbruk som drabbat banken. Till styrelsen rapporteras observationer om bankens operativa risker minst två gånger per år. Den operativa ledningen övervakar hur anvisningarna iakttas och följer upp tillgänglig information om förändringar i omvärlden. Intern revision Banken har ingått ett avtal om intern revision med KPMG och styrelsen har fastställt en revisionsplan samt rapporteringsprinciper för den interna revisionen. Den interna revisionens uppgift är att utvärdera den interna kontrollen inom bankens organisation när det gäller omfattning och dimensionering i relation till verksamheten samt att kontrollera och utvärdera riskhanteringssystemens funktionsförmåga. Den interna revisorn rapporterar sina iakttagelser till verkställande direktören. Bankens styrelse behandlar årligen de sammanfattningar som uppgjorts av den interna revisionen.

17 14 Administration och personal Ekenäs Sparbank har 15 principaler. Lektor Kaj-Erik Nöjd har varit ordförande för principalerna och apotekare Leena Holm vice ordförande. På vårmötet fastställde principalerna bokslutet för år 2012 och beviljade bankens styrelsemedlemmar och verkställande direktör ansvarsfrihet. Av vinsten för räkenskapsperioden beslöt man att överföra ,45 euro till fria fonder bland eget kapital, medan ,00 euro anslogs för allmännyttiga och välgörande ändamål. Vid principalernas höstmöte förrättades föreskrivna personalval. De principaler och styrelsemedlemmar som stod i tur att avgå och som var valbara omvaldes. Som ordförande för principalerna fortsätter Kaj-Erik Nöjd och som vice ordförande Leena Holm. Till ordinarie revisor återvaldes ekonomie magister Bengt Nyholm, CGR och till revisorssuppleant återvaldes ekonomie magister Maria Niemi, CGR. Ekenäs Sparbanks styrelse hade fem medlemmar år Som styrelsens ordförande verkade ekonomie magister Ulf Sjöblom och juris kandidat Agneta Rehnberg som vice ordförande. Merkonom Berndt-Johan Lundström är verkställande direktör och diplomekonom Tove Boström är ställföreträdare för verkställande direktören. Under året samlades styrelsen till fjorton protokollförda möten, varav tre var telefonkonferenser. Ordinarie medlemmar i styrelsen: Andersin, Leila Raunio, Pentti Rehnberg, Agneta Sjöblom, Ulf Westerlund, Kerstin stadsjurist kyrkoherde juris kandidat verkställande direktör ekonomichef I slutet av året hade banken 15 anställda av vilka en var på deltid. Antalet anställda var oförändrat under året. I juni 2013 avgick kontorschefen i Karis, Ulf Wikman, med pension. Till ny kontorschef utsågs merkonom Christian Österlund. Annika Nyström, servicerådgivare i Kariskontoret, återvände från sin föräldraledighet i augusti Banken har lagt ut den interna revisionen på entreprenad. Annika Martin/KPMG fungerar som intern revisor. Bankens företagsstyrning Sparbankens förvaltning sköts av principalerna, som representerar deponenterna, av styrelsen och verkställande direktören. Principalerna väljs på principalernas höstmöte av principalerna tillsammans med de företrädare, som de röstberättigade deponenterna har valt. Principalernas uppgift är att utse medlemmarna i bankens styrelse, fastställa allmänna anvisningar för bankens verksamhet, behandla bankens bokslut samt bevilja ansvarsfrihet. Styrelsens uppgift är att besluta om de mest betydande frågorna i anslutning till bankens affärsverksamhet. Bankens verkställande direktör sköter bankens löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar. Verkställande direktören väljs av styrelsen. Utredningen av styrelsemedlemmarnas och verkställande direktörens oberoende görs i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter. Styrelsemedlemmarna och verkställande direktören skall

18 15 när de väljs och årligen ge en utredning över de sammanslutningar i vilka de verkar. Dessutom skall styrelsemedlemmarna och verkställande direktören, när de tar emot sina uppdrag, avge utredningar om lämplighet och tillförlitlighet i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter.. Belöningssystem Bankens styrelse godkänner villkoren för verkställande direktörens anställning. Styrelsemedlemmarnas mötes- och årsarvoden fastställs av principalerna. Principalerna erhåller mötesarvoden. En del av bankens personal har tilläggspensioner, som gör det möjligt för dem att gå i pension tidigare än den lagstadgade pensionsåldern. Tiden för pensioneringen utgör i dessa avtal 62 år. Tilläggspensionssystemet baserar sig på bestämmelser i kollektivavtalet eller arbetsavtalet. Banken tillämpar inte något särskilt till resultatet relaterat belöningssystem. De mest centrala funktioner som lagts ut på entreprenad Bankens centrala datasystem har lagts ut på Oy Samlink Ab, i vilket bolag sparbankerna är majoritetsägare. Bankens bokföring sköts av Lokalbankernas PP-Redovisning Ab, som till 100 procent ägs av Samlink. För skötseln av betalningsförmedlingen använder banken Bonum Bank Ab:s (tidigare ACH Finland Ab) betalningsförmedlings- och clearingtjänster och i penningförsörjningen Automatias penningförsörjningssystem. Samhällsansvar Med Ekenäs Sparbanks samhällsansvar avses bankens ansvar för den egna företagsverksamheten och dess inverkan på det omgivande samhället och intressegrupperna. Som lokalbank är det viktigt för Ekenäs Sparbank att agera i ständig växelverkan med det omgivande samhället. År 2013 betalade banken- vid sidan av arbetsgivarförpliktelserna tusen euro i samfundsskatt. Banken stödde också den ideella och den kulturella aktiviteten inom verksamhetsområdet genom ekonomiska bidrag till olika organisationer och föreningar. Ekenäs Sparbanks samhällsansvar avspeglar sig ytterligare i satsningarna på den kundnära, flexibla och personliga betjäningen, som banken tillhandahåller sina kunder. Sparbankerna ordnade under Sparsamhetsveckan en Facebook-omröstning om hur stödet till de lokala organisationerna ska riktas. Omröstningen ordnades för andra gången. Utgående från omröstningen 2012 gav Sparbankerna stöd till ett värde av 480 tusen euro. Den stödsumma som delas ut för 2013 har uppskattats till 430 tusen euro Händelser efter bokslutet Bankens styrelse har inte kännedom om händelser efter uppgörande av bokslutet som väsentligt skulle påverka bankens ekonomiska ställning.

19 16 Affärsverksamhetens utveckling år 2014 Med tanke på den rådande konjunkturen förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt år Det ekonomiska resultatet beräknas uppnå samma nivå som år 2013, om det inte sker märkbara förändringar i räntenivån. Om räntorna stiger har det en positiv inverkan på resultatet. Bankens stabila likviditet och starka kapitalbas skapar i vilket fall som helst en god grund för en positiv utveckling också år Styrelsens förslag till vinstdisposition Ekenäs Sparbanks utdelningsbara medel är ,45 euro, varav räkenskapsperiodens vinst är ,19 euro. Styrelsen föreslår för principalerna att årsvinsten ,19 disponeras på följande sätt: - för allmännyttiga och välgörande ändamål ,00 euro - till fria fonder ,19 euro Totalt ,19 euro Om styrelsens förslag till fördelning av årsvinsten vinner principalernas godkännande uppgår de fria fonderna härefter till ,45. I bankens ekonomiska ställning har efter räkenskapsperiodens slut inte skett några väsentliga förändringar. Bankens likviditet är god och den föreslagna vinstutdelningen äventyrar inte enligt styrelsens uppfattning bankens likviditet.

20 17 Kalkyleringsscheman för nyckeltalen Kostnads-intäktsrelationen, % Administrationskostnader + avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar + övriga rörelsekostnader *100 Räntenetto + intäkter från investeringar i form av eget kapital + nettoprovisionsintäkter + nettointäkter av värdepappershandel och valutaverksamhet + nettointäkter av finansiella tillgångar som kan säljas + nettointäkter av förvaltningsfastigheter + övriga rörelseintäkter Avkastning på totalt kapital (ROA) Rörelsevinst/-förlust Inkomstskatter * 100 Balansomslutning i genomsnitt (medeltal av början och slutet av året) Soliditet Eget kapital och minoritetens andel + Ackumulerade bokslutsdispositioner minus den uppskjutna skatteskulden * 100 Balansomslutning Kapitaltäckningsgrad Den totala kapitalbasen * 8 % Kapitalkravet totalt Primärt kapital i förhållande till riskvägda poster Primärt kapital totalt * 8 % Kapitalkravet totalt

21 18 Bokslut Ekenäs Sparbanks resultaträkning eur eur Ränteintäkter (1.1) , ,39 Räntekostnader (1.1) , ,04 RÄNTENETTO , ,35 Intäkter från egetkapitalinstrument (1.2) , ,19 Provisionsintäkter (1.3) , ,24 Provisionskostnader (1.3) , ,30 Nettointäkter från värdepappershandel och valutaverksamhet (1.4) , ,18 Nettointäkter från finansiella tillgångar som kan säljas (1.5) , ,02 Nettointäkter från förvaltningsfastigheter (1.6) , ,62 Övriga rörelseintäkter (1.7) , ,27 Administrationskostnader , ,88 Personalkostnader (1.8) , ,43 Övriga administrationskostnader (1.9) , ,45 Avskrivningar och nedskrivningar av (1.10) materiella och immateriella tillgångar , ,15 Övriga rörelsekostnader (1.7) , ,12 RÖRELSEVINST , ,42 Bokslutsdispositioner , ,36 Inkomstskatt , ,33 VINST AV ORDINARIE VERKSAMHET EFTER SKATT , ,45 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST , ,45

22 19 Ekenäs Sparbanks balansräkning AKTIVA eur eur Kontanta medel , ,21 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev , ,87 Fordringar på kreditinstitut (2.1) , ,52 Fordringar på allmänheten och den (2.2) , ,41 offentliga sektorn Skuldebrev (2.3) , ,23 Övriga , ,23 Aktier och andelar (2.4) , ,39 Immateriella tillgångar (2.6) 7 610, ,50 Materiella tillgångar , ,91 Förvaltningsfastigheter samt aktier och andelar (2.7) , ,78 i förvaltningsfastigheter Övriga fastigheter samt aktier och andelar (2.7) , ,96 i fastighetssammanslutningar Övriga materiella tillgångar , ,17 Övriga tillgångar (2.9) 857, ,30 Resultatregleringar och förskottsbetalningar (2.10) , ,98 Uppskjutna skattefordringar (2.15) , ,57 AKTIVA SAMMANLAGT , ,89

23 20 PASSIVA FRÄMMANDE KAPITAL eur eur Skulder till kreditinstitut (2.11) , ,59 Skulder till allmänheten och den offentliga sektorn (2.12) , ,27 Inlåning , ,27 Övriga skulder (2.13) , ,23 Resultatregleringar och erhållna förskott (2.14) , ,26 Uppskjutna skatteskulder (2.15) , ,81 FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT , ,16 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens 0, ,19 Reserver , ,11 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER SAMMAN- LAGT , ,30 EGET KAPITAL (2.19) Grundkapital , ,00 Övriga bundna fonder , ,17 Reservfond , ,98 Fond för verkligt värde , ,19 Fria fonder , ,81 Övriga fonder , ,81 Balanserad vinst 0, ,00 Räkenskapsperiodens vinst , ,45 EGET KAPITAL SAMMANLAGT , ,43 PASSIVA SAMMANLAGT , ,89 FÖRBINDELSER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN eur eur Förbindelser för kunders räkning till förmån för tredje part , ,65 Garantier och panter , ,65 Övriga , ,00 Oåterkalleliga förbindelser till förmån för kunder , ,76 Övriga , ,76

24 21 Ekenäs Sparbanks finansieringsanalys eur eur Kassaflöde från rörelseverksamheten Vinst av ordinarie verksamhet efter skatt , ,45 Justeringar för räkenskapsperioden , ,87 Ökning (-) eller minskning (+) av tillgångar i rörelseverksamheten , ,49 Skuldebrev , ,90 Fordringar på kreditinstitut , ,00 Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn , ,19 Aktier och andelar , ,81 Övriga tillgångar , ,41 Ökning (+) eller minskning (-) av skulder i rörelseverksamheten , ,39 Skulder till kreditinstitut , ,50 Skulder till allmänheten och den offentliga sektorn , ,17 Övriga skulder , ,72 Betalda inkomstskatter , ,10 Kassaflöde från rörelseverksamheten totalt , ,66 Kassaflöde från investeringsverksamheten Ökning av finansiella tillgångar som hålls till förfall , ,00 Minskning av finansiella tillgångar som hålls till förfall , ,24 Investeringar i aktier och andelar, ökning ,36 0,00 Investeringar i aktier och andelar, minskning 0, ,47 Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,03 Kassaflöde från investeringsverksamheten totalt , ,68 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Betalda dividender och övrig vinstutdelning , ,00 Kassaflöde från finansieringsverksamheten totalt , ,00 Nettoförändring i likvida medel , ,02 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,71 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , ,73 Följande balansposter ingår i likvida medel: Kontanta medel , ,21 På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut , ,52 Totalt , ,73 Tilläggsinformation till kassaflödesanalysen: Erhållna räntor , ,47 Betalda räntor , ,78 Erhållna dividender , ,19 Justeringar för räkenskapsperioden: Bokslutsdispositioner , ,36 Skatter i resultaträkning , ,33 Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar , ,47 Övriga justeringar , ,43 Totalt , ,87