för Katrineholms Kommun Antagen av kultur- och turismnämnden Reviderad

Transkript

1 Biblioteksplan för Katrineholms Kommun Antagen av kultur- och turismnämnden Reviderad

2 INLEDNING Vad är ett bibliotek idag? Frågan kan förefalla lika naiv som svaret tyckas självklart. Men beroende på vem man frågar så kommer svaren att variera högst betydligt. Fram stiger en bild, eller bilder, av en både mångfacetterad och komplex verksamhet, långt från den ursprungliga bilden av ett bibliotek som en samling böcker i ett rum. Folkbibliotekets roller har modifierats, förändrats och utvidgats markant under den senaste tjugoårsperioden. Bakgrunden är de stora förändringarna i vår omvärld, t.ex. ökade krav på utbildning och behov av ett livslångt lärande, strukturella förändringar inom näringslivet, ökad utbyggnad av högskoleutbildning, geografiskt utökad arbetsmarknad, ökad flyktinginvandring, fortsatt inflyttning till städerna, ökad medellivslängd, ökad andel pensionärer, mer konkurrens om fritiden, ökat kommersiellt och samhälleligt kulturutbud och ökad tillgång av information. Vikten av välfungerande skolbibliotek har blivit allt mer påtaglig under de senaste decennierna i takt med att bl.a. nya arbetsformer införts i skolan. Som ställer större krav på mer elevaktivt arbetssätt och biblioteket och bibliotekspersonalen har därför blivit än mer viktiga komponenter i skolans pedagogiska verksamhet. Samtliga dessa förändringar ger självklart konsekvenser för folk- och skolbibliotekens verksamhet och viktiga ställningstaganden måste göras av såväl politiker och bibliotekspersonal. Det är dessa förändrade förutsättningar som biblioteken i Katrineholm behöver ha för ögonen för att vara den starka och viktiga resurs i samhället som bidrar till kommunens utveckling. Det krävs både vingar och rötter för att utveckla verksamheten i samklang med det omgivande samhället. Utan rötter lättflyktighet, utan vingar stagnation. Hösten 2005 gav kultur- och konsumentnämnden förvaltningen i uppdrag, att i bred samverkan med övriga kommunala intressenter, utarbeta en biblioteksplan. Under hösten 2005 och 2006 fördes samtal med företrädare för olika kommunala verksamheter, för att få en samlad bild av önskningar, behov, tankar och idéer från bibliotekens direkta och indirekta brukare. Planen tar utgångspunkt i de många samverkansmöjligheter som finns mellan olika biblioteksaktörer och mellan biblioteken och andra verksamheter, för att höja kvalitén i biblioteksverksamheten i Katrineholm. Arbetet med planen har utförts av bibliotekschef Lars Nellde tillsammans med bibliotekarie Anna-Karin Sjökvist. VAD ÄR EN BIBLIOTEKSPLAN? Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) (bilaga 1) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Bibliotekslagens krav på en biblioteksplan inskränker inte det kommunala självstyret, utan omfattning och inriktning bestäms till fullo på den lokala nivån. Planen är ett politiskt dokument som definierar bibliotekets roll i förhållande till kommunens övergripande mål, lägger fast strategier och anger konkreta mål/riktningar för bibliotekets verksamhetsutveckling. I och med planen finns möjlighet att öka samspelet mellan biblioteket och kommunens övriga verksamheter, ex.vis vård, omsorg, utbildning och näringslivsutveckling. Man skall inte betrakta biblioteksplanen som en verksamhetsplan, utan mer som en förutsättning för en sådan, där framtida inriktningar och ramar manifesteras. Biblioteksplanen skall antas av kommunfullmäktige och revideras årligen. 2

3 En plan innebär båda att förbättra och förädla det som finns idag, för dem som brukar biblioteken nu och inom den närmsta framtiden, men också att ta sikte på bibliotekens framtida kunder. Vilka är dom, hur ser behov och önskningar ut och vad behövs, i olika avseenden, för att motsvara detta. En kombination av kvalificerade gissningar, faktisk analys och att vilja våga. Biblioteksplanen för Katrineholms kommun är giltig för de folk- och skolbibliotek som drivs av Katrineholms kommun. Planen bygger på de mål och strategier som finns angivna i ett antal styrande och vägledande dokument. Landstingsbiblioteken ingår inte i planen då dessa inte finansieras av Katrineholms kommun. För dessa skrivs en separat plan av landstinget. Kultur- och turismförvaltningen är inte huvudman för skolbiblioteken, men vi har valt att inlemma även dessa i planen, eftersom folkbiblioteket utför verksamhet på en del av grundskolebiblioteken. UTGÅNGSPUNKTER UNDERLAG STYRDOKUMENT Lokalt Biblioteksplanen tar på lokal nivå utgångspunkt i Kulturstrategi för Katrineholms kommun, vilken baseras på den av kommunfullmäktige antagna Vision 2010, de nationella målen för kulturpolitiken samt den regionala kulturstrategin. Kommunens kulturstrategi (antagen 2003) anger tre övergripande lokala mål för kulturpolitiken som komplement till de nationella målen. Skapa en attraktiv livsmiljö för alla människor i Katrineholms kommun Öka medborgarnas kulturella kompetens Prioritera kulturverksamhet som engagerar barn och ungdom I strategin poängteras angående bibliotek följande: När andra kommuner har lagt ner biblioteksfilialer har Katrineholms kommun byggt nya. Idag finns därför förutom huvudbiblioteket i Kulturhuset Ängeln filialbibliotek i alla större kransorter. På biblioteken möts människor från alla samhällsgrupper, av båda könen och i alla åldrar. De har därför en viktig roll att spela för att motverka olika former av segregation och kunskapsklyftor. Biblioteken ska utvecklas ytterligare som lokala kulturcentra med ett stort utbud av medier, aktiviteter och tjänster. Kraven på utbildning och kompetensutveckling ger biblioteken en nyckelroll både för att höja kunskapsnivån och öka den kulturella kompetensen. Bibliotekets roll i det livslånga lärandet ska stärkas. Bland de fem punkter som anses speciellt viktiga att prioritera för att uppnå ovanstående mål och som har direkt betydelse för biblioteken vill man: Fortsätta utvecklingen av biblioteken Ge kulturen en starkare roll i kommunala verksamheter som förskola, skola och omsorg. Under 2008 har KoT-nämnden antagit nya mål för , som tar sin utgångspunkt i kulturstrategin från Där sägs bl.a. att: Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun något som det idag finns en mängd exempel på t ex Vara kommun och deras satsningar på ett konserthus. Kulturen har en betydelsefull roll i 3

4 samhällsutvecklingen och är en resurs för utvecklingen av en plats, en ort där även de immateriella värdena räknas. Som inriktningsmål anges bl.a. för bibliotekets vidkommande att: Biblioteken ska vara aktiva och professionella. Utveckling ska ske i samspel med medborgarnas behov och önskemål till lärande och nöje enligt biblioteksplanens intentioner. Kulturhuset Ängeln ska stärkas som en attraktiv kulturell mötesplats Kulturutbudet för barn och unga ska utvecklas, förbättras och öka Vidare anges i planeringsförutsättningar 2008 med plan för , ett antal övergripande mål som kommunen arbetar mot. Några av de viktigaste är: Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling, kreativt klimat och kreativa miljöer. Levande landsbygd och attraktiva livsmiljöer. Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen. Katrineholms kommun skall bedriva verksamheter av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet. Nationellt Folk- och skolbibliotekens verksamhet är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Den nationella styrningen av det allmänna biblioteksväsendet finns i Bibliotekslagen SFS nr: 1996:1596, SFS 2004:1261 (Bilaga 1). Några av de mest tongivande skrivningarna i BL stadgar att: Kommuner skall ha folkbibliotek Allmänheten avgiftsfritt skall få låna litteratur Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare Det inom grundskolan och gymnasieskolan skall finnas lämpligt fördelade bibliotek Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheten. Bibliotekslagen är en ramlag, som anger vissa generella ramar för bibliotekens verksamhet. För skolbibliotekens del finns också skrivningar i skollagen och läroplaner, där mål formulerats, som rimligtvis inte kan uppnås utan väl fungerande bibliotek. Internationellt Internationella dokument som ofta används som stöd, underlag och vägledning för svenska folk- och skolbibliotek är Unescos manifest för folkbibliotek (2000) och skolbibliotek (rev. 2004). I folkbiblioteksmanifestet uttrycks en tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information. I skolbiblioteksmanisfestet ges uttryck för att skolbibliotek skall drivas inom ett tydligt strukturerat policyramverk, utformat med skolans övergripande policy och behov som utgångspunkter. FNs barnkonvention, 1989, ratificerad av Sverige, är ett annat ofta använt stöddokument som bl.a. annat tar upp frågor kring barns åsikts- och yttrandefrihet, rätten till information och rätten till utbildning. 4

5 DET NATIONELLA BIBLIOTEKSSYSTEMET De svenska biblioteken har sedan lång tid ett väl utbyggt och beprövat system för att hantera lån mellan sig (s.k. fjärrlån). De tekniska möjligheterna gör att det idag är synnerligen enkelt att söka, identifiera och snabbt effektuera lån av media mellan våra svenska bibliotek. Det gör att varje svensk medborgare via sitt hembibliotek har tillgång till landets samlade biblioteksresurser. I princip innebär det att (nästan) allt material i de svenska offentliga biblioteken (folk-, högskole- och landstingsbibliotek) är tillgängligt för den enskilde invånaren, oavsett var denne bor. De svenska biblioteken samarbetar i ett nätverk. I varje län finns ett länsbibliotek som finansieras av staten och av landstingen. Länsbibliotek Sörmland finns i Eskilstuna och har till uppgift att förverkliga regional och nationell bibliotekspolitik, vilket innebär att stödja med utbildningsinsatser, komplettera de kommunala bibliotekens mediaförsörjning samt bedriver man kompetens- och verksamhetsutveckling. Som en sista länk i den svenska mediaförsörjningskedjan finns sedan 1960-talet lånecentraler. Dessa arbetar i första hand med fjärrlån och har till uppgift att förmedla böcker och andra dokument till bibliotek samt även med utbildningsinsatser och referenstjänster till de svenska folkbiblioteken. Som ytterligare stöd för folk- och skolbibliotek finns ett antal specialbibliotek, ex.vis Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Internationella biblioteket (IBLC) och Kungliga biblioteket (KB). Värt att betona är att det i Sverige, till skillnad från bl.a. Danmark och Norge, inte finns någon myndighet med övergripande ansvar för det samlade biblioteksväsendet. Därvidlag finns det inte i egentlig mening någon gemensam svensk bibliotekspolitik. Nationellt samarbete sker emellertid via ideella biblioteksorganisationer som Svensk Biblioteksförening och genom internationella organisationer, varav IFLA (International Federation of Libraray Associations and Institutions) är den mest tongivande. NÅGRA TRENDER OCH TENDENSER SOM PÅVERKAR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I NATIONELLT OCH LOKALT PERSPEKTIV Bibliotekets uppdrag är idag mångskiftande och vidsträckta. Folkbiblioteket har av tradition starka rötter i folkbildningen, men har också fått en snabbt ökande betydelse för skolans arbete liksom för informationsförsörjning till olika delar i samhället, t.ex. förenings- och näringsliv. Bland de många ben som folkbiblioteken står på ingår att förmedla litteratur och främja läsning, vara stöd för olika former av utbildning, bildningsinstitution i vid bemärkelse, svara för informationsförsörjning till olika delar i samhället, arbeta med program och utställningar. Vidare har biblioteket en viktig roll som offentligt rum som man relativt kravlöst kan besöka. Möta det man vet finns, men också möta det man inte visste fanns Dagens bibliotek bör ses som en funktion, en hybrid av fysisk och virtuell verksamhet, med ett stort antal uppgifter på sin lott. Den tekniska utvecklingen inom dataområdet har gjort det möjligt att erbjuda ett stort antal tjänster via bibliotekens webbplatser, 24 timmar om dygnet, vilket ökar bibliotekens tillgänglighet högst väsentligt. Ändrade kultur-, informations- och mediavanor ställer nya krav på bibliotekens utformning, utbud, arbetssätt såväl som på som personalens kompetens. 5

6 Det innebär en mängd utmaningar, vika kan ses som hot eller möjlighet, beroende på vilket perspektiv som anläggs. Den senaste tioårsperioden har inneburit stora, ibland dramatiska förändringar för biblioteken. Några trender och tendenser som är betydelsefulla för bibliotekens utveckling är: Fler fysiska biblioteksbesökare men minskad utlåning. Förändrad struktur i bokutlåningen, där facklitteratur idag svarar för en större andel av utlåningen än skönlitteratur. Den minskade utlåningen av skönlitteratur (vuxenlitteratur) är inte liktydigt med att folk läser mindre, utan kan delvis förklaras med att skönlitteratur blivit billigare att köpa. Dock finns alarmerande rapporter att yngre (framför allt pojkar) läser allt mindre skönlitteratur. Ett skäl till ökad utlåning av facklitteratur beror till stor del på den utbyggnad av utbildningssamhället som pågått sedan början av 1990-talet. Nya högskolor, fler distansutbildningar, ökad satsning på vuxenutbildning m.m. Nya mediavanor, ökat mediautbud (mångfald i utbud, innehåll och format. ljudböcker, dvd, mp3) skapar ökade krav från brukarna. Fler besökare via webben i takt med att funktionerna utvecklas. Ökat samspel mellan bibliotek och dess kunder. Delaktigheten från kunderna kräver nya arbetssätt, tjänster, utformning av fysiska och virtuella rum. Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) snabba utveckling har skapat nya förutsättningar för lärande, undervisning, informationshantering och informationsspridning. Ändrade studievanor i grund- och gymnasieskola. Problembaserad inlärning. Förmågan att söka, hitta och ta till sig ny information och omvandla den till ny kunskap, har blivit allt viktigare (s.k. informationskompetens). Ökad samverkan mellan landets olika bibliotek (högskole- och folkbibliotek). Ökad satsningen på barn- och ungdomskultur/bibliotek. Det mångkulturella samhället kräver insatser där biblioteket fortsatt utgör en mötesplats för gränsöverskridande och mångfald. Behovet av livslångt lärande innebär att studerande av alla slag i ökad utsträckning söker sig till biblioteket. IT-utvecklingen, distansarbete och informationssamhället i stort, ställer ökade krav på bibliotekets möjligheter och tjänsteutformning, bl.a. interaktiva tjänster. Tidsbrist för vissa mer fritid för andra är ytterligheter som bl.a. påverkar tjänsteutbud och öppethållande Fler äldre i hemmiljö eller på institution ökar kraven på bibliotekens uppsökande tjänster 6

7 Ny och mer adekvat använd teknik, ex.vis RFID, ger bättre förutsättningar till omstrukturering av bibliotekens arbetssätt. Ökad automatisering ger möjlighet till mer kvalificerad service då de repetitiva enklare arbetsmomenten försvinner. BIBLIOTEK I KATRINEHOLM Biblioteken i Katrineholm har två huvudmän: Katrineholms kommun och Sörmlands landsting Katrineholms kommun Folkbiblioteket har kultur- och turismnämnden som ansvarig huvudman. Verksamheten bedrivs på huvudbiblioteket i kulturhuset Ängeln och vid sju filialbibliotek, varav sex är integrerade med grundskolebibliotek. Samtliga filialer är belägna på landsbygden, förutom Nyhemsfilialen inne i Katrineholm. Under 2006 hade huvudbiblioteket ca: besökare. I Bie lades verksamheten för vuxna i malpåse i november 2008, för förnyad prövning våren Skolbibliotek för grundskolan, med utbildad personal, finns vid de sex integrerade biblioteken och folkbiblioteket svarar för verksamheten. Bildningsnämnden är legal huvudman, men det finns inga överenskommelser mellan nämnderna om vare sig omfattning eller inriktning. Förutom den service som folkbiblioteket utför, sker i några fall köp av tilläggstjänster i form av personalresurser. Därutöver finns det, i varierande grad och omfattning, bibliotek vid nästan samtliga övriga grundskolor. Dessa sköts utan fackutbildad bibliotekspersonal. Gymnasiebiblioteken har Bildningsnämnden som ansvarig huvudman. Duveholmsgymnasiet (ca: 1100 elever), har eget bibliotek med fackutbildad bibliotekarie. Ellwynska skolan (ca: 330 elever), med eget bibliotek, köper bibliotekarietjänster (15 tim/v) av folkbiblioteket. Lindengymnasiet (ca: 450 elever), beläget i omedelbar närhet till huvudbiblioteket, kommer fr.o.m att köpa tjänster från huvudbiblioteket och använda detta som sitt gymnasiebibliotek. Någon skolbibliotekscentral (SBC) som kan/skall utgöra stöd för kommunens skolbibliotek, vad gäller samordning, kompletterande medieförsörjning och utbildning, finns inte. Huvudbiblioteket fungerar, i begränsad omfattning och i mån av resurser, som stöd för skolbibliotekens mediaförsörjning. Vuxenutbildningen ( ex.vis genom Komvux och högskolecentrum), med ansvarig huvudman Viadidakt har inget eget bibliotek utan nyttjar Ängeln. Det finns ett samarbete på basnivå. Ett nytt lärcentra i Ängeln togs i bruk under hösten Sörmlands landsting Inom landstinget finns två enheter till vilka landstinget under många år har köpt bibliotekstjänster av kultur- och turismförvaltningen: Kullbergska sjukhuset, länets minsta akutsjukhus. Bibliotekets huvuduppgift är service till personal, patienter och studenter. Karsuddens sjukhus är landets största sjukhus för rättpsykiatrisk vård. Biblioteket är till för personal och patienter och inte tillgängligt för allmänheten. Från och med 2008 övergick biblioteken till landstingsregi vilket innebär att bägge biblioteken nu är stängda för allmänheten. Samarbete, avtal och överenskommelser För samtliga bibliotek inom Katrineholms kommun gäller att de är anslutna till ett gemensamt bibliotekssystem (Book-It), vilket administreras av huvudbiblioteket. 7

8 Med hjälp av detta system kan mediebestånd och låntagare samordnas. Överenskommelser som reglerar köp av tjänster finns mellan KTF och några skolor. NÅGRA SÄRDRAG FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I KATRINEHOLM Nedan räknas upp några särdrag som utgör goda som mindre bra förutsättningar för samverkan och utveckling av biblioteksverksamheten i Katrineholm, på både kort och lång sikt. (Statistiken nedan är från 2007 där inget annat anges.) En betydande verksamhet på huvudbiblioteket Ängeln. Med generösa öppettider, omfattande programverksamhet och väl utbyggt serviceutbud. Huset är välfungerande för de flesta åldrar och innehåller stora möjligheter för vidare verksamhetsutveckling. Väl fungerande uppsökande verksamhet för omsorgen och innerstadsförskolorna. Väl utbyggd biblioteks- och programverksamhet för de mindre barnen. För ungdomar mellan år är verksamheten på basal nivå. Bemanningsgraden är otillräcklig för att nå måluppfyllelse. De många biblioteksenheterna (sa: 10 st inkl. Ellwynska och Linden) tillsammans med befintlig bemanning ger personallogistiska problem eftersom många anställda har flera arbetsställen. Målkonflikter förekommer genom att nämndens olika mål ibland är omöjliga att nå, då mål och medel inte är i överensstämmelse/harmoni. Antalet besök på bibliotek (7,9/inv) ligger över riksgenomsnittet (7,45). Notera att det är högt besöksantal på huvudbiblioteket, medan filialerna har låg, i flera fall mycket låg besöksfrekvens. (Med filial avses vuxenbesökare vid de integrerade biblioteken på landsbygden) Utlåningsnivån är i paritet med rikssnittet (7,5 volymer/inv). Men under genomsnittet för Sörmland och 0,5 volymer/inv lägre än kommuner av jämförbar storlek. Notera att filialerna har låg, i flera fall, mycket låg utlåning. Tendensen i Katrineholm såväl som nationellt är att utlåningen minskat under senare år. Huvudbiblioteket visar under 2008 (jan-okt) en ökning av antalet lån med drygt 3 %. Huvuddelen av ökningen utgörs av boklån. Antalet bibliotek per 1000 inv. ligger nära nog dubbelt över rikssnittet och i jämförelse med kommuner av liknande storlek. Servicegraden på landsbygden har minskat under 2008 på grund av att filialbibliotekens öppettider under sena eftermiddagar och kväller dragits in. Floda bibliotek lades ner i juni 2008 och Bie biblioteks vuxenverksamhet har lagts i malpåse i nov Antalet aktiva låntagare per invånare ligger i paritet med riksgenomsnittet, men är lägre än för jämförbara kommuner (storlek). Antalet böcker per invånare (2005) har gått från att vara mycket över riksgenomsnittet till att ligga på samma nivå Från 2006 har beståndet gallrats högt betydligt (ca 40 %). 8

9 Antal nyförvärv av böcker per invånare är i Katrineholm över rikssnittet. Däremot har det skett en minskning i Katrineholm mellan 2005 då det köptes 0,366 böcker/inv. till 0,298 böcker/inv. år Tendensen är inte så markant i riket eller i kommuner av jämförbar storlek. Stagnerad ekonomi samt inköp av nya medieslag är några orsaker. I Katrineholm är antalet barnbokslån (räknat för barn mellan 0-14 år) över rikssnittet (20.36 mot lån/år), men i paritet med kommuner av samma storlek (ca:20 lån/år). Tendensen är att barnbokslånen ökar. Beståndet av barnböcker i Katrineholm (12 böcker/barn 0-14 år) betydligt över rikssnittet (8,7 böcker/barn 0-14 år) och något högre än för kommuner av liknande storlek (10,5 böcker/barn). En anledning är att landsbygdens skolbibliotek finns med i statistiken. AV-beståndet/inv. ligger betydligt under beståndet för kommuner av jämförbar storlek. 0,284 mot 0,364 media/inv. Den totala driftskostnaden för folkbiblioteket (exkl. skolbiblioteksfilialerna) i kr/inv är för Katrineholm ca: 420 kr/inv. Riksgenomsnittet är 380 kr/inv medan kommuner i jämförbar storlek ligger på 390 kr/inv. Splittrad och oklar struktur med flera huvudmän i fråga om drift, strategi, mål, ansvar och ekonomi. Oklar rollfördelning mellan ex.vis. Kultur- och turismförvaltningen (KTF) och Bildningsförvaltningen (BIF). Inga överenskommelser finns mellan primäransvariga huvudmän och utförare (kultur- och turismnämnden). Överenskommelse finns med en gymnasieskola. Samarbetet mellan KTF och BIF är disparat och bygger mer på enskilda initiativ än väl genomtänkt och sammanhållen strategi. Det har fått till följd att det finns betydande ojämlikheter i mål, service, utbud och kvalitet. Antalet skolbibliotek, med fackutbildad personal, inom grundskolan på landsbygden är väl tillgodosett. Betydligt bättre än normalläget i landet. Däremot saknas väl fungerande biblioteksverksamhet inom grundskolorna i centralorten. Häringe skola saknar bibliotek överhuvudtaget. Skolbiblioteken saknar organisation för samordning och utveckling av biblioteksresurserna. Få planer finns på övergripande eller lokal nivå för hur skolbiblioteken kan/skall integreras i skolans arbete. Verksamheten är utlämnad till enskilda initiativ och ställningstaganden från bibliotekets eller skolans sida. Även inom gymnasieskolan finns en splittrad bild. Duveholmsgymnasiet har ett välfungerande bibliotek med utbildad personal, anställd av bildningsförvaltningen. Verksamheten vägleds av en målsättnings- och handlingsplan som emellertid inte är beslutad på någon nivå inom skolväsendet. Ellwynska skolan har överenskommelse med KTF om köp av tjänster. Det finns även en plan för verksamhetens innehåll. Lindengymnasiet har inget bibliotek och ingen biblioteksverksamhet. Förhandlingar pågår mellan KTF och Linden om köp av bibliotekstjänster. Katrineholms geografiska läge, kommunens löneläge och den splittrade biblioteksstrukturen försvårar rekrytering av medarbetare till biblioteken. 9

10 Den it-tekniska infrastrukturen är delvis bristfällig vilket inverkar menligt för utveckling av e-tjänster. Det gäller strategi såväl som teknisk grundstruktur och webbsystem. UTVECKLINGSOMRÅDEN Folkbibliotek är mer än någon annan offentlig verksamhet att betrakta som samhällets offentliga rum. Öppet för alla medborgare som tas emot utifrån sina specifika behov och önskemål. I bibliotekslokalen, genom uppsökande verksamhet eller via ett virtuellt tjänsteutbud. Bibliotekets huvuduppgifter i Katrineholm är att verka för läsning, information, bildning och upplevelser samt utgöra en fri och öppen mötesplats för alla kommuninvånare. Folkbiblioteket bidrar till att vidga och höja kunskapsnivån i kommunen genom att erbjuda ett aktuellt, allsidigt och kvalitativt medieutbud och en varierad programverksamhet. Ett skolbibliotek skall fungera i ett pedagogiskt sammanhang och stödja och främja de utbildningsmål som finns på nationell och lokal nivå. Det skall stimulera barns och ungdomars lust att läsa och främja språkutveckling. Skolbiblioteket är ett redskap för undervisning och bör utformas och utvecklas av bibliotekarie, skolpersonal och elever utifrån den egna skolans behov och arbetssätt. Väl övervägda strategiska vägval kan möjliggöra att kommunens bibliotek blir en positiv medaktör för kommunens utveckling. I kommunens strävan att bli en attraktiv livs- och boendemiljö, i omvandlingen från traditionell industriort till ett kunskapsintensivt samhälle, där det finns nytänkande om näringsliv och arbetsmarknad. De förslag/inriktingar/åtgärder som föreslås nedan under respektive utvecklingsområde skall inte ses som de enda som kan genomföras. En del är konkreta, andra av utredande karaktär som i sig och över tid kan leda till åtgärder av mer handfast natur. Internt inom KTF och/eller i samspel med andra aktörer. Det är viktigt att poängtera att utvecklingsfrågor stadigvarande finns med som ledstjärna inom alla delar av förvaltningens verksamhet. Vare sig den sker i det dagliga operativa arbetet eller som mer uttalat i olika projektgrupper. Utvecklingsområde: Struktur och lokaler Bibliotek är idag en hybrid där fysisk och virtuell verksamhet existerar tillsammans. De utgör och bör betraktas som två lika viktiga delar av samma verklighet. Båda behöver också ständigt förändras och utvecklas för att passa bibliotekets tjänsteutbud för att biblioteket skall vara en aktiv medaktör i den individuella och samhälleliga utvecklingen på alla nivåer. de fysiska biblioteken utformas och inreds så att de svarar mot verksamhetens funktionella krav och utgör attraktiva offentliga rum dit besökarna gärna söker sig. bibliotekens lokaler utformas att det inte innebär några hinder för besök av människor med funktionsnedsättning. En översyn av samtliga bibliotekslokaler bör göras med avseende på detta. kommunens IT-struktur, organisation och strategi utformas för att stödja bibliotekets roll som leverantör av e-tjänster. det virtuella bibliotekets innehåll är aktuellt, välstrukturerat och avpassat efter samtliga kundgruppers behov samt lättorienterat för ovana besökare. 10

11 biblioteken strävar att ligga väl framme i utveckling och tillämpning av virtuella tjänster. Utvecklingsområde: Var skall det finnas bibliotek? Biblioteken skall finnas där människorna finns och där behoven är störst. Men skall biblioteken vara permanenta eller flexibla? I vilken omfattning? Katrineholms kommun har som övergripande mål att verka för en levande landsbygd. Därför har filialstrukturen byggts ut. Skolbibliotek har integrerats med folkbibliotek. Från och med 2008 har öppettiderna under sen eftermiddag och kvällar har begränsats. Många av filialerna har varit lite besökta och haft låga utlåningssiffror. avpassa antalet bibliotek efter nyttjande/användning och resurser. Personal bör arbeta där det ger högst verksamhetseffektivitet. utreda om en mobil enhet kan komplettera eller ersätta permanenta lösningar. undersöka möjligheten att med aktörer i närsamhället hitta samverkan i frågor som rör det lokala biblioteken. Utvecklingsområde: Mångfald i utbud och verksamhet Folkbiblioteket skall vara tillgängligt för alla oberoende av bakgrund. Ålder, språk, boende m.fl. faktorer skall inte utgöra något hinder för att nås av bibliotekens utbud och tjänster. Med ett brett spektrum av utbud och aktiviteter skall biblioteket verka för att stimulera till information och upplevelser. biblioteken erbjuder ett rikt och varierat medieutbud baserat på mångfald och kvalitet. Samlingarna skall gallras regelbundet. biblioteken fortsätter sin satsning att erbjuda nya medietyper. personer som av olika skäl har svårt att själva ta sig till biblioteket erbjuds tjänster som Boken-Kommer, depositioner m.m. biblioteken erbjuder både väl beprövade hjälpmedel, men även det senaste inom den tekniska utvecklingen som underlättar för personer med funktionsnedsättning. biblioteken strävar efter att bli mer synliga genom att mer aktivt arbeta med att förstärka, utveckla och söka nya kanaler för att marknadsföra utbud och tjänster, till befintliga som presumtiva kunder. : Utvecklingsområde: Invandring och integration För många invandrare, både ensamstående och familjer, är folkbiblioteken redan idag naturliga informationspunkter och mötesplatser. Utöver att vara viktiga platser för kunskap och information är biblioteken också viktiga i ett integrationsperspektiv. Biblioteket är en plats där nyanlända invandrare kan skaffa sig kunskaper om det svenska samhället. Genom sitt stora utbud av medier, information och kulturaktiviteter ger biblioteket människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att både bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Det är också ett ställe där infödda svenskar kan få inblick i och kunskap om andra kulturer. 11

12 biblioteket tillsammans med kommunala eller andra aktörer, som på ett eller annat vis ansvarar för utbildning och integrationsfrågor, fortsätter att utveckla samarbetet. Arbetet bör i görligaste mån ske i dialog med berörda invandrargrupper. biblioteket ges (ekonomiska) möjligheter att utveckla medie- och informationsutbud för de olika invandrargrupperna. Utvecklingsområde: Barn och unga Biblioteks- och kulturverksamhet för yngre barn är väl utbyggt i centralorten. Kulturhuset Ängeln fungerar som ett nav i strävan att arbeta aktivt och utåtriktat med att stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Aktiviteter för ungdomar finns i mindre utsträckning. bemanningen för barn- och ungdom i centralorten stärks för att kunna leva upp till de politiska målen. biblioteket utreder och utvecklar former för att inrätta ett ungdomsbibliotek på Ängeln eller Palladium. arbetet med läs- och språkutveckling för barn utvecklas vidare. utreda vilka former och vilket innehåll som skall generera framtidens barnoch ungdomsbibliotek. utreda och lära om vilka andra nya tekniker finns vid sidan om datorn och hur dessa kan integreras i verksamheten. utveckla samarbetet med närliggande, besläktade och/eller tangerande verksamheter. Utvecklingsområde: Funktionsnedsatta och äldre Biblioteket har en fungerande verksamhet för personer som inte själva kan ta sig till biblioteket. Som bor hemma eller på institution. De äldre blir fler och fler i kommunen, vilket ställer krav på ökade insatser från biblioteket att nå ut med service. Tillgång till bibliotek och kultur för denna grupp av människor kan stimulera till att skapa sammanhang och delaktighet och möjliggöra en rikare tillvaro. Hemtjänstens medarbetare kan vara delaktiga som förmedlare av tjänster och fungera som förmedlare av kulturupplevelser. ta fram en handlingsplan för biblioteksverksamheten för äldre inom den kommunala vårdsektorn. En sådan skall innehålla en skriftlig överenskommelse med vård- och omsorgsförvaltningen om vilken verksamhet som skall bedrivas. Det ligger ett gemensamt uppdrag inför 2008 för kultur- och turismnämnden och vård- och omsorgsnämnden att ta fram en handlingsplan för kultur. En handlingsplan för biblioteksverksamheten utgör rimligen en del i en sådan. i samverkan med övriga aktörer inom området utveckla tjänste- och medieutbud för funktionsnedsatta och äldre. Utvecklingsområde: Skolbibliotek Välutrustade skolbibliotek bemannade med utbildad personal är en förutsättning för att skapa goda lärmiljöer. Det kräver ett utvecklat samarbete med skolans pedagogiska personal. Det är önskvärt att ansvar, inriktning och mål skall formuleras på övergripande nivå liksom vid varje skola. 12

13 skolbibliotekets funktion, ansvar och innehåll preciseras i skolans styrdokument på övergripande och lokal nivå samt i skolans kvalitetsredovisning. utreda förutsättningarna för att utveckla Informationskompetensens röda tråd genom hela grund- och gymnasieskolan. verka för alla skolor oavsett nivå är bemannade med fackutbildad bibliotekarie. utveckla ett virtuellt skolbibliotek för grund- och gymnasieskolan. se över möjligheten att återanställa en skolbibliotekssamordnare för samordning och utveckling av skolbiblioteksverksamheten. sträva efter likställighet i servicenivå för kommunens skolelever. skolbiblioteken har ett brett utbud av olika medier som fungerar i den pedagogiska verksamheten. medieutbudet är avpassat efter elevernas behov och skolans inriktning. utreda ansvar för huvudmannaskap och drift av skolbiblioteksverksamheten. Utvecklingsområde: Livslångt lärande Fler och fler vuxna studerar. För att vidareutbilda sig, för att skapa sig nya möjligheter till arbete och förbättrad livssituation, på olika nivåer och med olika förutsättningar. För att erbjuda så optimala studiebetingelser som möjligt finns det goda skäl att söka utveckla en lärmiljö som stödjer de vuxenstuderandes livslånga lärande. Där biblioteks- och informationstjänster samspelar med pedagogisk kompetens, i ändamålsenliga lokaler och där det finns med välutvecklat administrativ och tekniskt stöd. utveckla det lärcentra, som drivs som ett samarbete mellan biblioteket och Viadidakt, med fokus på vuxnas lärande som finns på Ängeln. utveckla tjänste- och medieutbud så att det ligger i fas med samhället behov. Utvecklingsområde: Från kommuninformation till Medborgarkontor Biblioteket i Ängeln utgör en idealisk plats för möten. Genom sitt läge, struktur och de många dagliga besöken, finns en grund för att utveckla det offentliga samtalet i olika former. För möten mellan medborgarna och politiker/tjänstemän samt i form av ett regelrätt medborgarkontor, där kommunala bastjänster erbjuds. Denna lösning för att öka och utveckla medborgarservicen har framgångsrikt prövats i andra kommuner. Katrineholm har sina förvaltningar utspridda i staden och det är inte alltid enkelt att hitta rätt för besökarna. Idag finns ett gemensamt servicekontor för Försäkringskassan och Skatteverket i kulturhusets entré. utreda möjligheterna att inrätta ett medborgarkontor i Ängeln. utveckla det offentliga samtalet mellan politiker/tjänstemän och medborgarna genom återkommande informationsdialoger i Ängeln. utveckla samverkanslösningar tillsammans med övriga kommunala facknämnder och lokala myndigheter som gör filialbiblioteken till attraktiva mötesplatser. 13

14 Utvecklingsområde: Näringsliv och tillväxt På flera platser i landet, Malmö, Lund, Helsingborg som exempel, har gjorts försök med företagsservice till små- och medelstora företag. Genom att ge kvalificerad hjälp med att söka och sammanställa information om ex.vis branscher, marknader, handel och lagstiftning. Många av de mindre företagen saknar både tid och resurser att genomföra dessa uppdrag på egen hand. Bibliotekets personal kan själv eller genom kontakter med andra aktörer bidra till att lösa företagens informationsbehov. Därvidlag skulle biblioteket sannolikt kunna spela en roll för tillväxten i Katrineholm. tillsammans med näringarnas representanter och näringslivskontoret undersöka vilka behov, möjligheter och resurser som finns för att kunna ge kvalificerad service till näringslivet. Utvecklingsområde: Arbetssätt och kompetensförsörjning Biblioteket och dess personal behöver ha ständig förnyelse för ögonen för att vara i takt med den samhälleliga utvecklingen. Det ställer krav på nya sätt att arbeta, i kontakter med omgivande samhälle och kompetensutveckling av bibliotekets medarbetare.. information om bibliotekens tjänster finns väl tillgänglig för alla. det erbjuds attraktiva heltidstjänster med goda möjligheter till kompetensutveckling. biblioteken skall öka automatiseringsgraden för att frigöra personalresurser till mer kvalificerade handledningsuppgifter. biblioteket har ett aktivt förhållningssätt till olika organisationer och föreningar i samhället. Samverkan med olika intressegrupperingar skall utvecklas. biblioteket har ett öppet förhållningssätt för att pröva ny teknik, nya arbetsmetoder och samarbetsformer. utveckla ett mer aktivt arbetssätt. Utvecklingsområde: Samverkan För att ge kommuninvånarna så god biblioteksservice som möjligt, för att använda de gemensamma resurserna på ett optimalt sätt behöver samverkan mellan de olika intressenterna utvecklas. För ökat medvetande, ökad kompetensspridning och högre verkningsgrad. ansvarsfördelningen mellan kommunala nämnder för folk- respektive skolbiblioteksverksamheten (inkl. förskolor) regleras. Kultur- och turismnämnden ansvarar för de allmänna folkbiblioteken medan bildningsnämnden ansvarar för skolbiblioteken i grundskolan, gymnasieskolan samt för biblioteksservice till den kommunala vuxenutbildningen. ansvarsfördelning mellan KoT och Vård- och omsorgsförvaltningen vad gäller tjänster till VoF avtalas och regleras. överenskommelser/avtal tecknas mellan olika biblioteksområden samt mellan biblioteken och andra aktörer. utveckling och samordning av resurser mellan olika bibliotek sker så långt som möjligt. Teknik, lokaler, material, upphandling m.m. undersöka behov och möjligheter att inrätta ett samverkansorgan för folkoch skolbiblioteken. 14

15 en fortsatt regelbunden dialog sker mellan de kommunala biblioteken och landstingsbiblioteken. utveckla samverkan mellan bibliotek och skola/kulturskola. Aktivt medverka till att utveckla och stärka samarbete med bibliotek på regional och nationell nivå. Utvecklingsområde: Marknadsföring Marknadsföring är ett brett begrepp som innefattar en mängd aspekter. Enkelt uttryckt kan sägas att det betyder att sälja verksamhetens produkter till så många kunder som möjligt. För ett bibliotek betyder det att tjänster och utbud skall bli kända och använda av så många som möjligt av kommunens invånare. Vad ett bibliotek är finns det många uppfattningar om. Kännedom om vilka tjänster och utbud som finns är begränsad. Biblioteket används inte i den omfattning som det finns potential för. Det är viktigt att nå ut med rätt bild av verksamheten eftersom bibliotekets innehåll har utvecklas högst väsentligt under senare år. Det kräver bl.a. tydlighet, intensitet och vidd i kommunikation med kunder, ökat samspel med olika aktörer, väl fungerande informationssystem och en välgrundad självbild. biblioteket genom ett aktivt och offensivt arbetssätt sprider kännedom om bibliotekets tjänster och utbud. genomföra en strategisk planering av marknadsföringsinsatser. Genomföra en marknads- och målgruppsanalys som skall utmynna i ett marknadsföringsplan/insats-program. arbeta aktivt med att utveckla kvaliteten på bibliotekslokalernas innehåll och utformning, personalens arbetssätt samt bibliotekets produkter och tjänster. biblioteket är en viktig aktör för utveckling av kommunens e-tjänsteutbud. de tekniska förutsättningarna i form av infrastruktur och tillämpningsverktyg avpassas för bibliotekets behov. Bibliotekslag (SFS 1996:1596) Bilaga 1 Departement/myndighet: Kulturdepartementet SFS nr: 1996:1596. Utfärdad: Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:1261 Omtryck: 1998:

16 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a /Träder i kraft I: / Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. 16