för Katrineholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "för Katrineholms kommun 2010-2012"

Transkript

1 Kultur- och turismnämndens handling nr 11/09 Antagen av kultur- och turismnämnden Biblioteksplan för Katrineholms kommun Antagen av kultur- och turismnämnden Reviderad Reviderad

2 INLEDNING Vad är ett bibliotek idag? Frågan kan förefalla lika naiv som svaret tyckas självklart. Men beroende på vem man frågar så kommer svaren att variera högst betydligt. Fram stiger en bild, eller bilder, av en både mångfacetterad och komplex verksamhet, långt från den ursprungliga bilden av ett bibliotek som en samling böcker i ett rum. Folkbibliotekets roller har modifierats, förändrats och utvidgats markant under den senaste tjugoårsperioden. Bakgrunden är de stora förändringarna i vår omvärld, t.ex. ökade krav på utbildning och behov av ett livslångt lärande, strukturella förändringar inom näringslivet, ökad utbyggnad av högskoleutbildning, geografiskt utökad arbetsmarknad, ökad flyktinginvandring, fortsatt inflyttning till städerna, ökad medellivslängd, ökad andel pensionärer, mer konkurrens om fritiden, ökat kommersiellt och samhälleligt kulturutbud och ökad tillgång av information. Vikten av välfungerande skolbibliotek har blivit allt mer påtaglig under de senaste decennierna i takt med att bl.a. nya arbetsformer införts i skolan. Som ställer större krav på mer elevaktivt arbetssätt och biblioteket och bibliotekspersonalen har därför blivit än mer viktiga komponenter i skolans pedagogiska verksamhet. Samtliga dessa förändringar ger självklart konsekvenser för folk- och skolbibliotekens verksamhet och viktiga ställningstaganden måste göras av såväl politiker och bibliotekspersonal. Det är dessa förändrade förutsättningar som biblioteken i Katrineholm behöver ha för ögonen för att vara den starka och viktiga resurs i samhället som bidrar till kommunens utveckling. Det krävs både vingar och rötter för att utveckla verksamheten i samklang med det omgivande samhället. Utan rötter lättflyktighet, utan vingar stagnation. Hösten 2005 gav kultur- och konsumentnämnden förvaltningen i uppdrag, att i bred samverkan med övriga kommunala intressenter, utarbeta en biblioteksplan. Under hösten 2005 och 2006 fördes samtal med företrädare för olika kommunala verksamheter, för att få en samlad bild av önskningar, behov, tankar och idéer från bibliotekens direkta och indirekta brukare. Planen tar utgångspunkt i de många samverkansmöjligheter som finns mellan olika biblioteksaktörer och mellan biblioteken och andra verksamheter, för att höja kvalitén i biblioteksverksamheten i Katrineholm. Arbetet med planen har utförts av bibliotekschef Lars Nellde tillsammans med bibliotekarie Anna-Karin Sjökvist. VAD ÄR EN BIBLIOTEKSPLAN? Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) (bilaga 1) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Bibliotekslagens krav på en biblioteksplan inskränker inte det kommunala självstyret, utan omfattning och inriktning bestäms till fullo på den lokala nivån. Planen är ett politiskt dokument som definierar bibliotekets roll i förhållande till kommunens övergripande mål, lägger fast strategier och anger konkreta mål/riktningar för bibliotekets verksamhetsutveckling. I och med planen finns möjlighet att öka samspelet mellan biblioteket och kommunens övriga verksamheter, ex.vis vård, omsorg, utbildning och näringslivsutveckling. Man skall inte betrakta biblioteksplanen som en verksamhetsplan, utan mer som en förutsättning för en sådan, där framtida inriktningar och ramar manifesteras. Biblioteksplanen skall antas av kommunfullmäktige och revideras när behov finns. 2

3 En plan innebär båda att förbättra och förädla det som finns idag, för dem som brukar biblioteken nu och inom den närmsta framtiden, men också att ta sikte på bibliotekens framtida kunder. Vilka är dom, hur ser behov och önskningar ut och vad behövs, i olika avseenden, för att motsvara detta. En kombination av kvalificerade gissningar, faktisk analys och att vilja våga. Biblioteksplanen för Katrineholms kommun är giltig för de folk- och skolbibliotek som drivs av Katrineholms kommun. Planen bygger på de mål och strategier som finns angivna i ett antal styrande och vägledande dokument. Landstingsbiblioteken ingår inte i planen då dessa inte finansieras av Katrineholms kommun. För dessa skrivs en separat plan av landstinget. Kultur- och turismnämnden är inte huvudman för skolbiblioteken, men vi har valt att inlemma även dessa i planen, eftersom folkbiblioteket utför verksamhet på en del av grundskolebiblioteken. UTGÅNGSPUNKTER UNDERLAG STYRDOKUMENT Lokalt Biblioteksplanen tar på lokal nivå utgångspunkt i Kulturstrategi för Katrineholms kommun, vilken baseras på den av kommunfullmäktige antagna Vision 2010, de nationella målen för kulturpolitiken samt den regionala kulturstrategin. Kommunens kulturstrategi (antagen 2003) anger tre övergripande lokala mål för kulturpolitiken som komplement till de nationella målen. Skapa en attraktiv livsmiljö för alla människor i Katrineholms kommun Öka medborgarnas kulturella kompetens Prioritera kulturverksamhet som engagerar barn och ungdom Idag finns därför förutom huvudbiblioteket i Kulturhuset Ängeln filialbibliotek i alla större kransorter. På biblioteken möts människor från alla samhällsgrupper, av båda könen och i alla åldrar. De har därför en viktig roll att spela för att motverka olika former av segregation och kunskapsklyftor. Biblioteken ska utvecklas ytterligare som lokala kulturcentra med ett stort utbud av medier, aktiviteter och tjänster. Kraven på utbildning och kompetensutveckling ger biblioteken en nyckelroll både för att höja kunskapsnivån och öka den kulturella kompetensen. Bibliotekets roll i det livslånga lärandet ska stärkas. Bland de fem punkter som anses speciellt viktiga att prioritera för att uppnå ovanstående mål och som har direkt betydelse för biblioteken vill man: Fortsätta utvecklingen av biblioteken Ge kulturen en starkare roll i kommunala verksamheter som förskola, skola och omsorg. Under 2008 har kultur- och turismnämnden antagit nya mål för , som tar sin utgångspunkt i kulturstrategin från I målen sägs bl.a. att: Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun något som det idag finns en mängd exempel på t ex Vara kommun och deras satsningar på ett konserthus. Kulturen har en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen och är en resurs för utvecklingen av en plats, en ort där även de immateriella värdena räknas. 3

4 Som inriktningsmål anges bl.a. för bibliotekets vidkommande att: Biblioteken ska vara aktiva och professionella. Utveckling ska ske i samspel med medborgarnas behov och önskemål till lärande och nöje enligt biblioteksplanens intentioner. Kulturhuset Ängeln ska stärkas som en attraktiv kulturell mötesplats Kulturutbudet för barn och unga ska utvecklas, förbättras och öka Vidare anges i planeringsförutsättningar 2009 med plan för , ett antal övergripande mål som kommunen arbetar mot. Några av de viktigaste är: Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd. Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen. Nationellt Folk- och skolbibliotekens verksamhet är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Den nationella styrningen av det allmänna biblioteksväsendet finns i Bibliotekslagen SFS nr: 1996:1596, SFS 2004:1261 (Bilaga 1). Några av de mest tongivande skrivningarna i BL stadgar att: Kommuner skall ha folkbibliotek Allmänheten avgiftsfritt skall få låna litteratur Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare Det inom grundskolan och gymnasieskolan skall finnas lämpligt fördelade bibliotek Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheten. Bibliotekslagen är en ramlag, som anger vissa generella ramar för bibliotekens verksamhet. För skolbibliotekens del finns också skrivningar i skollagen och läroplaner, där mål formulerats, som rimligtvis inte kan uppnås utan väl fungerande bibliotek. Regeringen har beslutat om en översyn av bibliotekslagen, som skall vara klar I förslaget till ny skollag (Ds 2009:25) finns förslag att införa en bestämmelse som skall ge elever inom grund-, gymnasie- och särskolan rätt till skolbibliotek. Internationellt Internationella dokument som ofta används som stöd, underlag och vägledning för svenska folk- och skolbibliotek är Unescos manifest för folkbibliotek (2000) och skolbibliotek (rev. 2004). I folkbiblioteksmanifestet uttrycks en tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information. I skolbiblioteksmanisfestet ges uttryck för att skolbibliotek skall drivas inom ett tydligt strukturerat policyramverk, utformat med skolans övergripande policy och behov som utgångspunkter. 4

5 FNs barnkonvention, 1989, ratificerad av Sverige, är ett annat ofta använt stöddokument som bl.a. annat tar upp frågor kring barns åsikts- och yttrandefrihet, rätten till information och rätten till utbildning. DET NATIONELLA BIBLIOTEKSSYSTEMET De svenska biblioteken har sedan lång tid ett väl utbyggt och beprövat system för att hantera lån mellan sig (s.k. fjärrlån). De tekniska möjligheterna gör att det idag är synnerligen enkelt att söka, identifiera och snabbt effektuera lån av media mellan våra svenska bibliotek. Det gör att varje svensk medborgare via sitt hembibliotek har tillgång till landets samlade biblioteksresurser. I princip innebär det att (nästan) allt material i de svenska offentliga biblioteken (folk-, högskole- och landstingsbibliotek) är tillgängligt för den enskilde invånaren, oavsett var denne bor. De svenska biblioteken samarbetar i ett nätverk. I varje län finns ett länsbibliotek som finansieras av staten och av landstingen. Länsbibliotek Sörmland finns i Eskilstuna och har till uppgift att förverkliga regional och nationell bibliotekspolitik, vilket innebär att stödja med utbildningsinsatser, komplettera de kommunala bibliotekens mediaförsörjning samt bedriver man kompetens- och verksamhetsutveckling. Som en sista länk i den svenska mediaförsörjningskedjan finns sedan 1960-talet lånecentraler. Dessa arbetar i första hand med fjärrlån och har till uppgift att förmedla böcker och andra dokument till bibliotek samt även med utbildningsinsatser och referenstjänster till de svenska folkbiblioteken. Som ytterligare stöd för folk- och skolbibliotek finns ett antal specialbibliotek, ex.vis Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Internationella biblioteket (IBLC) och Kungliga biblioteket (KB). Värt att betona är att det i Sverige, till skillnad från bl.a. Danmark och Norge, inte finns någon myndighet med övergripande ansvar för det samlade biblioteksväsendet. Det finns alltså inte samlad och gemensam svensk bibliotekspolitik. Nationellt samarbete sker emellertid via ideella biblioteks-organisationer som Svensk Biblioteksförening och genom internationella organisationer, varav IFLA (International Federation of Libraray Associations and Institutions) är den mest tongivande. Planer finns dock för en förändring i det svenska bibliotekslandskapet. Kulturpropositionen (2009/10:3) tar fasta på behovet av samordning på nationell nivå och föreslår att Kungliga biblioteket (KB) utöver sitt huvuduppdrag som forskningsbibliotek, får ett särskilt uppdrag att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom vissa övergripande biblioteksfrågor. NÅGRA TRENDER OCH TENDENSER SOM PÅVERKAR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I NATIONELLT OCH LOKALT PERSPEKTIV Bibliotekets uppdrag är idag mångskiftande och vidsträckta. Folkbiblioteket har av tradition starka rötter i folkbildningen, men har också fått en snabbt ökande betydelse för skolans arbete liksom för informationsförsörjning till olika delar i samhället, t.ex. förenings- och näringsliv. Bland de många ben som folkbiblioteken står på ingår att förmedla litteratur och främja läsning, vara stöd för olika former av utbildning, bildningsinstitution i vid bemärkelse, svara för informationsförsörjning till olika delar i samhället, arbeta med program och utställningar. Vidare har biblioteket en viktig roll som offentligt rum som man relativt kravlöst kan besöka. Möta det man vet finns, men också möta det man inte visste fanns 5

6 Dagens bibliotek bör ses som en funktion, en hybrid av fysisk och virtuell verksamhet, med ett stort antal uppgifter på sin lott. Den tekniska utvecklingen inom dataområdet har gjort det möjligt att erbjuda ett stort antal tjänster via bibliotekens webbplatser, 24 timmar om dygnet, vilket ökar bibliotekens tillgänglighet högst väsentligt. Ändrade kultur-, informations- och mediavanor ställer nya krav på bibliotekens utformning, utbud, arbetssätt såväl som på som personalens kompetens. Det innebär en mängd utmaningar, vika kan ses som hot eller möjlighet, beroende på vilket perspektiv som anläggs. Den senaste tioårsperioden har inneburit stora, ibland dramatiska förändringar för biblioteken. Några trender och tendenser som är betydelsefulla för bibliotekens utveckling är: Fler fysiska biblioteksbesökare men minskad utlåning. En ökning kan skönjas för många bibliotek fr.o.m Förändrad struktur i bokutlåningen, där facklitteratur idag svarar för en större andel av utlåningen än skönlitteratur. Den minskade utlåningen av skönlitteratur (vuxenlitteratur) är inte liktydigt med att folk läser mindre, utan kan delvis förklaras med att skönlitteratur blivit billigare att köpa. Dock finns alarmerande rapporter att yngre (framför allt pojkar) läser allt mindre skönlitteratur. Ett skäl till ökad utlåning av facklitteratur beror till stor del på den utbyggnad av utbildningssamhället som pågått sedan början av 1990-talet. Nya högskolor, fler distansutbildningar, ökad satsning på vuxenutbildning m.m. Nya mediavanor, ökat mediautbud (mångfald i utbud, innehåll och format. ljudböcker, dvd, mp3) skapar ökade krav från brukarna. Fler besökare via webben i takt med att funktionerna utvecklas. Den digitala utvecklingen möjliggör vidgat samarbete på regional och nationell nivå. Ökat samspel mellan bibliotek och dess kunder. Delaktigheten från kunderna kräver nya arbetssätt, tjänster, utformning av fysiska och virtuella rum. Utveckling av bibliotekens webbplatser enligt webb 2.0-teknologi ökar möjligheterna för interaktion. Behovet av gemensamma tjänster på regional och nationell nivå. Regional samverkan där sammanläggning av bibliotekskataloger och webbplatser mellan kommuner har påbörjats. Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) snabba utveckling har skapat nya förutsättningar för lärande, undervisning, informationshantering och informationsspridning. Ändrade studievanor i grund- och gymnasieskola. Problembaserad inlärning. Förmågan att söka, hitta och ta till sig ny information och omvandla den till ny kunskap, har blivit allt viktigare (s.k. informationskompetens). Ökad samverkan mellan landets olika bibliotek (högskole- och folkbibliotek). Ökad satsningen på barn- och ungdomskultur/bibliotek. 6

7 Det mångkulturella samhället kräver insatser där biblioteket fortsatt utgör en mötesplats för gränsöverskridande och mångfald. Behovet av livslångt lärande innebär att studerande av alla slag i ökad utsträckning söker sig till biblioteket. IT-utvecklingen, distansarbete och informationssamhället i stort, ställer ökade krav på bibliotekets möjligheter och tjänsteutformning, bl.a. interaktiva tjänster. Tidsbrist för vissa mer fritid för andra är ytterligheter som bl.a. påverkar tjänsteutbud och öppethållande Fler äldre i hemmiljö eller på institution ökar kraven på bibliotekens uppsökande tjänster Ny och mer adekvat använd teknik, ex.vis RFID, ger bättre förutsättningar till omstrukturering av bibliotekens arbetssätt. Ökad automatisering ger möjlighet till mer kvalificerad service då de repetitiva enklare arbetsmomenten försvinner. BIBLIOTEK I KATRINEHOLM Biblioteken i Katrineholm har två huvudmän: Katrineholms kommun och Sörmlands landsting Katrineholms kommun Folkbiblioteket har kultur- och turismnämnden som ansvarig huvudman. Verksamheten bedrivs på huvudbiblioteket i kulturhuset Ängeln och vid sju filialbibliotek, varav sex är integrerade med grundskolebibliotek. Samtliga filialer är belägna på landsbygden, förutom Nyhemsfilialen inne i Katrineholm. Under 2008 hade huvudbiblioteket ca: besökare. I Bie lades verksamheten för vuxna i malpåse i november Skolbibliotek för grundskolan, med utbildad personal, finns vid de sex integrerade biblioteken och folkbiblioteket svarar för verksamheten. Bildningsnämnden är legal huvudman, men det finns inga överenskommelser mellan nämnderna om vare sig omfattning eller inriktning. Förutom den service som folkbiblioteket utför, sker i några fall köp av tilläggstjänster i form av personalresurser. Därutöver finns det, i varierande grad och omfattning, bibliotek vid nästan samtliga övriga grundskolor. Dessa sköts utan fackutbildad bibliotekspersonal. Gymnasiebiblioteken har Bildningsnämnden som ansvarig huvudman. Duveholmsgymnasiet (ca: 1100 elever), har eget bibliotek med fackutbildad bibliotekarie. Ellwynska skolan (ca: 330 elever), med eget bibliotek, köper bibliotekarietjänster (15 tim/v) av folkbiblioteket. Lindengymnasiet (ca: 450 elever), beläget i omedelbar närhet till huvudbiblioteket, köper fr.o.m tjänster från huvudbiblioteket och använder detta som sitt gymnasiebibliotek. Någon skolbibliotekscentral (SBC) som utgör stöd för kommunens skolbibliotek, för samordning, kompletterande medieförsörjning och utbildning, finns inte. Däremot finns ett Mediatek som bl.a. lånar ut av-material och fungerar som resurs för kompetensutveckling och teknik och som fungerar som stöd för det IT- och mediepedagogiska arbetet inom verksamheterna. 7

8 Vuxenutbildningen ( ex.vis genom Komvux och högskolecentrum), med ansvarig huvudman Viadidakt har inget eget bibliotek utan använder huvudbiblioteket i Ängeln. Det finns ett samarbete på basnivå. En lärmiljö i Ängeln togs i bruk under hösten Sörmlands landsting Inom landstinget finns två enheter till vilka landstinget under många år har köpt bibliotekstjänster av kultur- och turismförvaltningen: Kullbergska sjukhuset, länets minsta akutsjukhus. Bibliotekets huvuduppgift är service till personal, patienter och studenter. Karsuddens sjukhus är landets största sjukhus för rättpsykiatrisk vård. Biblioteket är till för personal och patienter och inte tillgängligt för allmänheten. Från och med 2008 övergick biblioteken till landstingsregi vilket innebär att bägge biblioteken nu är stängda för allmänheten. Samarbete, avtal och överenskommelser För samtliga bibliotek inom Katrineholms kommun gäller att de är anslutna till ett gemensamt bibliotekssystem (Book-It), vilket administreras av huvudbiblioteket. Med hjälp av detta system kan mediebestånd och låntagare samordnas. Överenskommelser som reglerar köp av tjänster finns mellan KTF och några skolor. NÅGRA SÄRDRAG FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I KATRINEHOLM Nedan räknas upp några särdrag som utgör goda som mindre bra förutsättningar för samverkan och utveckling av biblioteksverksamheten i Katrineholm, på både kort och lång sikt. (Statistiken nedan är från 2008 där inget annat anges.) En betydande verksamhet på huvudbiblioteket Ängeln. Med generösa öppettider, omfattande programverksamhet och väl utbyggt serviceutbud. Huset är välfungerande för de flesta åldrar och innehåller stora möjligheter för vidare verksamhetsutveckling. Väl fungerande uppsökande verksamhet för omsorgen och innerstadsförskolorna. Väl utbyggd biblioteks- och programverksamhet för de mindre barnen. För ungdomar mellan år är verksamheten på basal nivå, men under utveckling. Andelen svaga läsare har ökat bland barn- och ungdom vilket ger behov av andra medietyper än vanlig tryckt text i form av böcker. En ökad andel invandrare ställer krav på fler avpassade media samt utökat arbete med lästräning för såväl vuxna som barn- och ungdomar. Bemanningsgraden är otillräcklig för att nå måluppfyllelse. De många biblioteksenheterna (10 inkl. Ellwynska och Linden) tillsammans med befintlig bemanning ger personallogistiska problem då många anställda har flera arbetsställen. Antalet besök på bibliotek (7,6/inv) ligger över riksgenomsnittet (7,30). Notera att det är högt besöksantal på huvudbiblioteket, medan filialerna har låg, i flera fall mycket låg besöksfrekvens. (Med filial avses vuxenbesökare vid de integrerade biblioteken på landsbygden). Utlåningsnivån är i paritet med rikssnittet (7,55 volymer/inv), över genomsnittet för Sörmland (7,30) och 0,4 volymer/inv. lägre än kommuner 8

9 av jämförbar storlek. Notera att filialerna har låg, i flera fall, mycket låg utlåning. Efter flera års minskad utlåning, i Katrineholm såväl som nationellt, har kurvan vänt upp igen. Huvudbiblioteket visade under 2008 en ökning av antalet lån med 4,5 %. Huvuddelen av ökningen utgörs av boklån. Antalet bibliotek per 1000 inv. är ca: 50 % högre än rikssnittet och för kommuner av liknande storlek. Man får ta i beaktande att det beror på antalet integrerade skolbibliotek/folkbiblioteksfilialer. Servicegraden på landsbygden har minskat under 2008 på grund av att filialbibliotekens öppettider under sena eftermiddagar och kväller dragits in. Floda bibliotek lades ner i juni 2008 och Bie biblioteks filialverksamhet har lagts i malpåse fr.o.m. nov Under 2010 kommer filialerna i Björkvik, Julita och Sköldinge at hållas öppna en kväll per vecka. Antalet aktiva låntagare per invånare är högre än riksgenomsnittet, men lägre än för jämförbara kommuner (storlek). Antalet böcker per invånare (4,27) är 2008 i nivå med riksgenomsnittet och något under nivån för jämförbara kommuner var det ca: 70 % över. Minskningen beror på att beståndet från 2006 gallrats mycket kraftigt (ca 40 %). Antal nyförvärv av böcker per invånare är i Katrineholm 60 % över rikssnittet och för jämförbara kommuner. En minskning har skett i Katrineholm mellan 2005, då det köptes 0,36 böcker/inv. till 0,29 böcker/inv. år För 2008 har det skett en mindre ökning. Stagnerad ekonomi samt inköp av nya medietyper är några orsaker till resultaten. I Katrineholm är antalet barnbokslån (räknat för barn mellan 0-14 år) över rikssnittet (20.48 mot lån/år), men i paritet med kommuner av samma storlek (ca:21 lån/år). Tendensen är att barnbokslånen ökar något. Beståndet av barnböcker i Katrineholm (9,67 böcker/barn 0-14 år) är över rikssnittet (8,5 böcker/barn 0-14 år) men något mindre än för kommuner av liknande storlek (10,13 böcker/barn). Även barnboksbeståndet har gallrats kraftigt vilket gjort att beståndet per barn minskat betydligt. AV-beståndet (film, musik, ljudböcker)/inv. ligger betydligt under beståndet för riket och för kommuner av jämförbar storlek. 0,21 mot 0,4 media/inv. Gallring samt stillastående mediebudget bidrar till en minskning. Antalet tidskriftsprenumerationer har minskat med 39% från 2007 till 2008, till 5,4/1000 inv, vilket är nästan hälften av antalet prenumerationer för kommuner av jämförbar storlek. Den totala driftskostnaden för folkbiblioteket (exkl. skolbiblioteksfilialerna) i kr/inv är för Katrineholm ca: 338 kr/inv. Riksgenomsnittet är 387 kr/inv medan kommuner i jämförbar storlek ligger på 405 kr/inv. Kostnaden per lån (bok + AV) är ca: 45 i Katrineholm, för riket 51 kr och för Sörmland 50 kr. Splittrad och oklar struktur med flera huvudmän i fråga om drift, strategi, mål, ansvar och ekonomi. Oklar rollfördelning mellan ex.vis. Kultur- och 9

10 turismnämnden (KTF) och Bildningsnämnden (BIF). Inga överenskommelser finns mellan primäransvariga huvudmän och utförare (kultur- och turismnämnden). Överenskommelse finns med två gymnasieskolor. Samarbetet mellan KTF och BIF är disparat och bygger för närvarande på enskilda initiativ än väl genomtänkt och sammanhållen strategi. Det har fått till följd att det finns betydande ojämlikheter i mål, service, utbud och kvalitet. Andelen skolor med bemannat* skolbibliotek (2008) är 72%. Motsvarande siffror för riket är 52% och för Sörmland 55%. *(Med bemanning minst 1 tim/v) Antalet skolbibliotek, med fackutbildad personal, inom grundskolan på landsbygden är väl tillgodosett. Betydligt bättre än normalläget i landet. Däremot finns brister avseende personal, lokal och utbud inom grundskolorna i centralorten. Skolbiblioteken saknar verkställande organisation för operativ samordning och utveckling av biblioteksresurserna. Under några år under 2000-talets början fanns en bibliotekskonsulent med ett sådant uppdrag. I viss mån har köpt tjänst (10 tim/v) från KTF till del ersatt konsulentens arbete. Ett samarbetsorgan den s.k. biblioteksgruppen, med representanter för KTF och BIF, har bildats under 2008, med mål att verka för en bra och likvärdig verksamhet. Få planer finns på övergripande eller lokal nivå för hur skolbiblioteken kan/skall integreras i skolans arbete. Verksamheten är utlämnad till enskilda initiativ och ställningstaganden från bibliotekets eller skolans sida. Inom gymnasieskolan är bilden mer positiv. Duveholmsgymnasiet har ett välfungerande bibliotek med utbildad personal, anställd av bildningsförvaltningen. Verksamheten vägleds av en målsättnings- och handlingsplan som emellertid inte är beslutad på någon nivå inom skolväsendet. Ellwynska skolan, med eget bibliotek, har överenskommelse med KTF om köp av tjänster. Det finns även en plan för verksamhetens innehåll. Lindengymnasiet köper sedan 2009 bibliotekstjänster av KTF och använder huvudbiblioteket som skolbibliotek. Den it-tekniska infrastrukturen är delvis mycket bristfällig vilket inverkar menligt för utveckling av e-tjänster. Det gäller strategi såväl som teknisk grundstruktur och webbsystem. UTVECKLINGSOMRÅDEN Folkbibliotek är mer än någon annan offentlig verksamhet att betrakta som samhällets offentliga rum. Öppet för alla medborgare som tas emot utifrån sina specifika behov och önskemål. I bibliotekslokalen, genom uppsökande verksamhet eller via ett virtuellt tjänsteutbud. Bibliotekets huvuduppgifter i Katrineholm är att verka för läsning, information, bildning och upplevelser samt utgöra en fri och öppen mötesplats för alla kommuninvånare. Folkbiblioteket bidrar till att vidga och höja kunskapsnivån i kommunen genom att erbjuda ett aktuellt, allsidigt och kvalitativt medieutbud och en varierad programverksamhet. Ett skolbibliotek skall fungera i ett pedagogiskt sammanhang och stödja och främja de utbildningsmål som finns på nationell och lokal nivå. Det skall stimulera barns och 10

11 ungdomars lust att läsa och främja språkutveckling. Skolbiblioteket är ett redskap för undervisning och bör utformas och utvecklas av bibliotekarie, skolpersonal och elever utifrån den egna skolans behov och arbetssätt. Väl övervägda strategiska vägval kan möjliggöra att kommunens bibliotek blir en positiv medaktör för kommunens utveckling. I kommunens strävan att bli en attraktiv livs- och boendemiljö, i omvandlingen från traditionell industriort till ett kunskapsintensivt samhälle, där det finns nytänkande om näringsliv och arbetsmarknad. De förslag/inriktingar/åtgärder som föreslås nedan under respektive utvecklingsområde skall inte ses som de enda som kan genomföras. En del är konkreta, andra av utredande karaktär som i sig och över tid kan leda till åtgärder av mer handfast natur. Internt inom KTF och/eller i samspel med andra aktörer. Det är viktigt att poängtera att utvecklingsfrågor stadigvarande finns med som ledstjärna inom alla delar av förvaltningens verksamhet. Vare sig den sker i det dagliga operativa arbetet eller som mer uttalat i olika projektgrupper. Utvecklingsområde: Struktur och lokaler Bibliotek är idag en hybrid där fysisk och virtuell verksamhet existerar tillsammans. De utgör och bör betraktas som två lika viktiga delar av samma verklighet. Båda behöver också ständigt förändras och utvecklas för att passa bibliotekets tjänsteutbud för att biblioteket skall vara en aktiv medaktör i den individuella och samhälleliga utvecklingen på alla nivåer. de fysiska biblioteken utformas och inreds så att de svarar mot verksamhetens funktionella krav och utgör attraktiva offentliga rum dit besökarna gärna söker sig. bibliotekens lokaler utformas att det inte innebär några hinder för besök av människor med funktionsnedsättning. En översyn av samtliga bibliotekslokaler bör göras med avseende på detta. kommunens IT-struktur, organisation och strategi utformas för att stödja bibliotekets roll som leverantör av e-tjänster. det virtuella bibliotekets innehåll är aktuellt, välstrukturerat och avpassat efter samtliga kundgruppers behov samt lättorienterat för ovana besökare. biblioteken strävar att ligga väl framme i utveckling och tillämpning av virtuella tjänster. Utvecklingsområde: Var skall det finnas bibliotek? Biblioteken skall finnas där människorna finns och där behoven är störst. Men skall biblioteken vara permanenta eller flexibla? I vilken omfattning? Katrineholms kommun har som övergripande mål att verka för en levande landsbygd. Därför har filialstrukturen byggts ut. Skolbibliotek har integrerats med folkbibliotek. Från och med 2008 har öppettiderna under sen eftermiddag och kvällar har begränsats. Filialerna i Björkvik, Julita och Sköldinge kommer fr.o.m att hållas öppna en kväll per vecka. Många av filialerna har varit lite besökta och haft låga utlåningssiffror. 11

12 avpassa antalet bibliotek efter nyttjande/användning och resurser. Personal bör arbeta där det ger högst verksamhetseffektivitet. undersöka möjligheten att med aktörer i närsamhället hitta samverkan i frågor som rör det lokala biblioteken. Utvecklingsområde: Mångfald i utbud och verksamhet Folkbiblioteket skall vara tillgängligt för alla oberoende av bakgrund. Ålder, språk, boende m.fl. faktorer skall inte utgöra något hinder för att nås av bibliotekens utbud och tjänster. Med ett brett spektrum av utbud och aktiviteter skall biblioteket verka för att stimulera till lärande, information och upplevelser. biblioteket erbjuder ett rikt och varierat medieutbud baserat på mångfald och kvalitet. Samlingarna skall gallras regelbundet. att utbudet anpassas efter kommuninvånarnas behov och önskemål. biblioteket fortsätter sin satsning att erbjuda nya medietyper. personer som av olika skäl har svårt att själva ta sig till biblioteket erbjuds tjänster som Boken-Kommer, depositioner m.m. biblioteket erbjuder både väl beprövade hjälpmedel, men även det senaste inom den tekniska utvecklingen som underlättar för personer med funktionsnedsättning. biblioteket strävar efter att bli mer synligt genom att mer aktivt arbeta med att förstärka, utveckla och söka nya kanaler för att marknadsföra utbud och tjänster, till befintliga som presumtiva kunder. : Utvecklingsområde: Invandring och integration För många invandrare, både ensamstående och familjer, är folkbiblioteken redan idag naturliga informationspunkter och mötesplatser. Utöver att vara viktiga platser för kunskap och information är biblioteken också viktiga i ett integrationsperspektiv. Biblioteket är en plats där nyanlända invandrare kan skaffa sig kunskaper om det svenska samhället. Genom sitt stora utbud av medier, information och kulturaktiviteter ger biblioteket människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att både bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Det är också ett ställe där infödda svenskar kan få inblick i och kunskap om andra kulturer. Samverkansaktiviteter som Språkkaféet på biblioteket är ett exempel på möjlighet till integration. biblioteket tillsammans med kommunala eller andra aktörer, som på ett eller annat vis ansvarar för utbildning och integrationsfrågor, fortsätter att utveckla samarbetet. utveckla dialog och samarbete med berörda invandrargrupper i kommunen. biblioteket ges (ekonomiska) möjligheter att utveckla medie- och informationsutbud för de olika invandrargrupperna. Utvecklingsområde: Barn och unga Biblioteks- och kulturverksamhet för yngre barn är väl utbyggt i centralorten. Kulturhuset Ängeln fungerar som ett nav i strävan att arbeta aktivt och utåtriktat med att stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Aktiviteter för ungdomar finns i mindre utsträckning. 12

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Författningssamling Ändrad 2007-08-21 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2007-11-28 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN 2007-2010 Antaget av fullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns biblioteksplan 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-21 167 Växjö kommuns biblioteksplan är upprättad enligt Bibliotekslagen

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05

Biblioteksplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05 Biblioteksplan Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05 Innehåll - Bakgrund - Syfte - Arbetsgrupp - Styrdokument - Nulägesbeskrivning - Omvärldsanalys - Strategier Laholms kommuns biblioteksverksamhet

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 INLEDNING Mycket händer i biblioteksvärlden just nu och det är mycket som påverkar dagens folkbibliotek.

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12.

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. Biblioteksplan Skellefteå kommun 2012-2015 Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. (2012-2014) Foto: Terje

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 november 2013, 225. Adress Box 610, 391 26 Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel 0480-45 00 00 vx 1 Bibliotek och utveckling Biblioteksplan för Kalmar

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Biblioteksplan 2010-2014

Biblioteksplan 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (7.22) 2009-09-15 BUN/2009:120 600 Biblioteksplan 2010-2014 Dokumenttyp: Planer Förvaltning: KSF, FO samhällsutveckling Ämnesområde: Bibliotek Dnr: BUN/2009:120 600 Ägare/ansvarig:

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad 2015-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad ORDLISTA... 2 INLEDNING... 3 VISION & STRATEGIER... 3 BAKGRUND OCH SAMVERKAN... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-01, 155 Dnr KS 2012/310-880 1 Biblioteksplan för Österåker 2012-2015 2 Inledning I december 2004

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Biblioteksplan för Strängnäs kommun

Biblioteksplan för Strängnäs kommun Biblioteksplan för Strängnäs kommun Antagen i Kommunfullmäktige 2008-01-28, 9. Beslutad i Kulturnämnden 2007-12-12, 162. Diarienummer KN/2007:34-012 Biblioteks- och museienheten 2007-11-19 Biblioteksplan

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Biblioteksplan för Klippans kommun, 2008

Biblioteksplan för Klippans kommun, 2008 Biblioteksplan för Klippans kommun, 2008 Margareta de Fine Licht BIBLIOTEKSPLAN FÖR KLIPPANS KOMMUN Bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek inom

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Fastställd av Stockholms Fastställd läns landstings av Stockholms kulturnämnd läns landstings kulturnämnd

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Biblioteksplaner. Svensk Biblioteksförening. Peter Almerud är. Biblioteksplaner från bibliotekslag till biblioteksplan

Biblioteksplaner. Svensk Biblioteksförening. Peter Almerud är. Biblioteksplaner från bibliotekslag till biblioteksplan Svensk Biblioteksförening Arbetar för skol-, folk-, vård- och forskningsbibliotek. Föreningen är ideell och har cirka 550 institutionella och 3 000 enskilda medlemmar. Föreningen har funnits sedan år 2000

Läs mer

Kulturförvaltningennyckeltal

Kulturförvaltningennyckeltal Kulturförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 4 35 3 25 2 263 Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1 inv. 273 348 314 36 262 251 271 276 Värnamo ligger under rikssnittet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bibliotektplan för Piteå kommun 2012-2015 Plan/Program 2012-05-14, 74 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

OSKARSHAMNS BIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN

OSKARSHAMNS BIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN OSKARSHAMNS BIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN På biblioteket kan man alltid hitta en lugn vrå om man vill vara ifred och oftast någon att prata med om man är på det humöret Anonym låntagare Februari 2008 1 BIBLIOTEKSPLAN

Läs mer

Förord... 3 1 Styrande dokument... 4 1.1 UNESCO:s folkbiblioteksmanifest (bilaga 1)... 4 1.2 UNESCO:s skolbiblioteksmanifest (bilaga 2)... 4 1.

Förord... 3 1 Styrande dokument... 4 1.1 UNESCO:s folkbiblioteksmanifest (bilaga 1)... 4 1.2 UNESCO:s skolbiblioteksmanifest (bilaga 2)... 4 1. 1 Förord... 3 1 Styrande dokument... 4 1.1 UNESCO:s folkbiblioteksmanifest (bilaga 1)... 4 1.2 UNESCO:s skolbiblioteksmanifest (bilaga 2)... 4 1.3 Bibliotekslagen (bilaga 3)... 4 1.4 Barnkonventionen...

Läs mer

Bibliote Bibliotek Bibliotek Bibliotek

Bibliote Bibliotek Bibliotek Bibliotek Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Bibliote Bibliotek Bibliotek Bibliotek Innehållsförteckning

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Bilaga 1 Verksamhetsbudget

Bilaga 1 Verksamhetsbudget 1 (11) Datum Bilaga 1 Verksamhetsbudget Kultur- och turismnämndens handling nr 10/2008. Antagen av kultur- och turismnämnden 2008-09-02 21. Bilaga 1 KTN 2008:89 1. Kultur- och turismnämndens övergripande

Läs mer

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Tjänsteskrivelse 2013-04-26 KFN 2010.0031 Handläggare: Maria Lobell Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Sammanfattning Biblioteket har fått i uppdrag att utreda personalsammansättningen (bibliotekarier

Läs mer

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Reflektioner kring bibliotekens utveckling Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Innehåll Förord 3 Verksamhet och användarkrav reflektioner kring bibliotekens

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Biblioteksplan. 1 Bakgrund

Biblioteksplan. 1 Bakgrund Biblioteksplan 2010-2015 1 Biblioteksplan 1 Bakgrund... 3 Bibliotekslagen... 3 Biblioteken och Lidingös vision... 3 Arbetsprocessen... 3 2 Förutsättningar och genomförande... 4 Bibliotekens roll i en föränderlig

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Biblioteksplan 2012-2015 Plan/Program 2012-??-?? Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Biblioteksplan för Högsby kommun

Biblioteksplan för Högsby kommun Rev 2007-12-04 Rev 2008-03-06 Rev 2008-09-01 Antagen KF 2009-03-26, 51 Rev KS 2012-03-13 Rev och antagen KF 2012-04-02, 46 Biblioteksplan för Högsby kommun 2011-2015 Inledning Folkbiblioteken står i dag

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer