för Katrineholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "för Katrineholms kommun 2010-2012"

Transkript

1 Kultur- och turismnämndens handling nr 11/09 Antagen av kultur- och turismnämnden Biblioteksplan för Katrineholms kommun Antagen av kultur- och turismnämnden Reviderad Reviderad

2 INLEDNING Vad är ett bibliotek idag? Frågan kan förefalla lika naiv som svaret tyckas självklart. Men beroende på vem man frågar så kommer svaren att variera högst betydligt. Fram stiger en bild, eller bilder, av en både mångfacetterad och komplex verksamhet, långt från den ursprungliga bilden av ett bibliotek som en samling böcker i ett rum. Folkbibliotekets roller har modifierats, förändrats och utvidgats markant under den senaste tjugoårsperioden. Bakgrunden är de stora förändringarna i vår omvärld, t.ex. ökade krav på utbildning och behov av ett livslångt lärande, strukturella förändringar inom näringslivet, ökad utbyggnad av högskoleutbildning, geografiskt utökad arbetsmarknad, ökad flyktinginvandring, fortsatt inflyttning till städerna, ökad medellivslängd, ökad andel pensionärer, mer konkurrens om fritiden, ökat kommersiellt och samhälleligt kulturutbud och ökad tillgång av information. Vikten av välfungerande skolbibliotek har blivit allt mer påtaglig under de senaste decennierna i takt med att bl.a. nya arbetsformer införts i skolan. Som ställer större krav på mer elevaktivt arbetssätt och biblioteket och bibliotekspersonalen har därför blivit än mer viktiga komponenter i skolans pedagogiska verksamhet. Samtliga dessa förändringar ger självklart konsekvenser för folk- och skolbibliotekens verksamhet och viktiga ställningstaganden måste göras av såväl politiker och bibliotekspersonal. Det är dessa förändrade förutsättningar som biblioteken i Katrineholm behöver ha för ögonen för att vara den starka och viktiga resurs i samhället som bidrar till kommunens utveckling. Det krävs både vingar och rötter för att utveckla verksamheten i samklang med det omgivande samhället. Utan rötter lättflyktighet, utan vingar stagnation. Hösten 2005 gav kultur- och konsumentnämnden förvaltningen i uppdrag, att i bred samverkan med övriga kommunala intressenter, utarbeta en biblioteksplan. Under hösten 2005 och 2006 fördes samtal med företrädare för olika kommunala verksamheter, för att få en samlad bild av önskningar, behov, tankar och idéer från bibliotekens direkta och indirekta brukare. Planen tar utgångspunkt i de många samverkansmöjligheter som finns mellan olika biblioteksaktörer och mellan biblioteken och andra verksamheter, för att höja kvalitén i biblioteksverksamheten i Katrineholm. Arbetet med planen har utförts av bibliotekschef Lars Nellde tillsammans med bibliotekarie Anna-Karin Sjökvist. VAD ÄR EN BIBLIOTEKSPLAN? Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) (bilaga 1) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Bibliotekslagens krav på en biblioteksplan inskränker inte det kommunala självstyret, utan omfattning och inriktning bestäms till fullo på den lokala nivån. Planen är ett politiskt dokument som definierar bibliotekets roll i förhållande till kommunens övergripande mål, lägger fast strategier och anger konkreta mål/riktningar för bibliotekets verksamhetsutveckling. I och med planen finns möjlighet att öka samspelet mellan biblioteket och kommunens övriga verksamheter, ex.vis vård, omsorg, utbildning och näringslivsutveckling. Man skall inte betrakta biblioteksplanen som en verksamhetsplan, utan mer som en förutsättning för en sådan, där framtida inriktningar och ramar manifesteras. Biblioteksplanen skall antas av kommunfullmäktige och revideras när behov finns. 2

3 En plan innebär båda att förbättra och förädla det som finns idag, för dem som brukar biblioteken nu och inom den närmsta framtiden, men också att ta sikte på bibliotekens framtida kunder. Vilka är dom, hur ser behov och önskningar ut och vad behövs, i olika avseenden, för att motsvara detta. En kombination av kvalificerade gissningar, faktisk analys och att vilja våga. Biblioteksplanen för Katrineholms kommun är giltig för de folk- och skolbibliotek som drivs av Katrineholms kommun. Planen bygger på de mål och strategier som finns angivna i ett antal styrande och vägledande dokument. Landstingsbiblioteken ingår inte i planen då dessa inte finansieras av Katrineholms kommun. För dessa skrivs en separat plan av landstinget. Kultur- och turismnämnden är inte huvudman för skolbiblioteken, men vi har valt att inlemma även dessa i planen, eftersom folkbiblioteket utför verksamhet på en del av grundskolebiblioteken. UTGÅNGSPUNKTER UNDERLAG STYRDOKUMENT Lokalt Biblioteksplanen tar på lokal nivå utgångspunkt i Kulturstrategi för Katrineholms kommun, vilken baseras på den av kommunfullmäktige antagna Vision 2010, de nationella målen för kulturpolitiken samt den regionala kulturstrategin. Kommunens kulturstrategi (antagen 2003) anger tre övergripande lokala mål för kulturpolitiken som komplement till de nationella målen. Skapa en attraktiv livsmiljö för alla människor i Katrineholms kommun Öka medborgarnas kulturella kompetens Prioritera kulturverksamhet som engagerar barn och ungdom Idag finns därför förutom huvudbiblioteket i Kulturhuset Ängeln filialbibliotek i alla större kransorter. På biblioteken möts människor från alla samhällsgrupper, av båda könen och i alla åldrar. De har därför en viktig roll att spela för att motverka olika former av segregation och kunskapsklyftor. Biblioteken ska utvecklas ytterligare som lokala kulturcentra med ett stort utbud av medier, aktiviteter och tjänster. Kraven på utbildning och kompetensutveckling ger biblioteken en nyckelroll både för att höja kunskapsnivån och öka den kulturella kompetensen. Bibliotekets roll i det livslånga lärandet ska stärkas. Bland de fem punkter som anses speciellt viktiga att prioritera för att uppnå ovanstående mål och som har direkt betydelse för biblioteken vill man: Fortsätta utvecklingen av biblioteken Ge kulturen en starkare roll i kommunala verksamheter som förskola, skola och omsorg. Under 2008 har kultur- och turismnämnden antagit nya mål för , som tar sin utgångspunkt i kulturstrategin från I målen sägs bl.a. att: Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun något som det idag finns en mängd exempel på t ex Vara kommun och deras satsningar på ett konserthus. Kulturen har en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen och är en resurs för utvecklingen av en plats, en ort där även de immateriella värdena räknas. 3

4 Som inriktningsmål anges bl.a. för bibliotekets vidkommande att: Biblioteken ska vara aktiva och professionella. Utveckling ska ske i samspel med medborgarnas behov och önskemål till lärande och nöje enligt biblioteksplanens intentioner. Kulturhuset Ängeln ska stärkas som en attraktiv kulturell mötesplats Kulturutbudet för barn och unga ska utvecklas, förbättras och öka Vidare anges i planeringsförutsättningar 2009 med plan för , ett antal övergripande mål som kommunen arbetar mot. Några av de viktigaste är: Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd. Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen. Nationellt Folk- och skolbibliotekens verksamhet är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Den nationella styrningen av det allmänna biblioteksväsendet finns i Bibliotekslagen SFS nr: 1996:1596, SFS 2004:1261 (Bilaga 1). Några av de mest tongivande skrivningarna i BL stadgar att: Kommuner skall ha folkbibliotek Allmänheten avgiftsfritt skall få låna litteratur Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare Det inom grundskolan och gymnasieskolan skall finnas lämpligt fördelade bibliotek Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheten. Bibliotekslagen är en ramlag, som anger vissa generella ramar för bibliotekens verksamhet. För skolbibliotekens del finns också skrivningar i skollagen och läroplaner, där mål formulerats, som rimligtvis inte kan uppnås utan väl fungerande bibliotek. Regeringen har beslutat om en översyn av bibliotekslagen, som skall vara klar I förslaget till ny skollag (Ds 2009:25) finns förslag att införa en bestämmelse som skall ge elever inom grund-, gymnasie- och särskolan rätt till skolbibliotek. Internationellt Internationella dokument som ofta används som stöd, underlag och vägledning för svenska folk- och skolbibliotek är Unescos manifest för folkbibliotek (2000) och skolbibliotek (rev. 2004). I folkbiblioteksmanifestet uttrycks en tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information. I skolbiblioteksmanisfestet ges uttryck för att skolbibliotek skall drivas inom ett tydligt strukturerat policyramverk, utformat med skolans övergripande policy och behov som utgångspunkter. 4

5 FNs barnkonvention, 1989, ratificerad av Sverige, är ett annat ofta använt stöddokument som bl.a. annat tar upp frågor kring barns åsikts- och yttrandefrihet, rätten till information och rätten till utbildning. DET NATIONELLA BIBLIOTEKSSYSTEMET De svenska biblioteken har sedan lång tid ett väl utbyggt och beprövat system för att hantera lån mellan sig (s.k. fjärrlån). De tekniska möjligheterna gör att det idag är synnerligen enkelt att söka, identifiera och snabbt effektuera lån av media mellan våra svenska bibliotek. Det gör att varje svensk medborgare via sitt hembibliotek har tillgång till landets samlade biblioteksresurser. I princip innebär det att (nästan) allt material i de svenska offentliga biblioteken (folk-, högskole- och landstingsbibliotek) är tillgängligt för den enskilde invånaren, oavsett var denne bor. De svenska biblioteken samarbetar i ett nätverk. I varje län finns ett länsbibliotek som finansieras av staten och av landstingen. Länsbibliotek Sörmland finns i Eskilstuna och har till uppgift att förverkliga regional och nationell bibliotekspolitik, vilket innebär att stödja med utbildningsinsatser, komplettera de kommunala bibliotekens mediaförsörjning samt bedriver man kompetens- och verksamhetsutveckling. Som en sista länk i den svenska mediaförsörjningskedjan finns sedan 1960-talet lånecentraler. Dessa arbetar i första hand med fjärrlån och har till uppgift att förmedla böcker och andra dokument till bibliotek samt även med utbildningsinsatser och referenstjänster till de svenska folkbiblioteken. Som ytterligare stöd för folk- och skolbibliotek finns ett antal specialbibliotek, ex.vis Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Internationella biblioteket (IBLC) och Kungliga biblioteket (KB). Värt att betona är att det i Sverige, till skillnad från bl.a. Danmark och Norge, inte finns någon myndighet med övergripande ansvar för det samlade biblioteksväsendet. Det finns alltså inte samlad och gemensam svensk bibliotekspolitik. Nationellt samarbete sker emellertid via ideella biblioteks-organisationer som Svensk Biblioteksförening och genom internationella organisationer, varav IFLA (International Federation of Libraray Associations and Institutions) är den mest tongivande. Planer finns dock för en förändring i det svenska bibliotekslandskapet. Kulturpropositionen (2009/10:3) tar fasta på behovet av samordning på nationell nivå och föreslår att Kungliga biblioteket (KB) utöver sitt huvuduppdrag som forskningsbibliotek, får ett särskilt uppdrag att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom vissa övergripande biblioteksfrågor. NÅGRA TRENDER OCH TENDENSER SOM PÅVERKAR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I NATIONELLT OCH LOKALT PERSPEKTIV Bibliotekets uppdrag är idag mångskiftande och vidsträckta. Folkbiblioteket har av tradition starka rötter i folkbildningen, men har också fått en snabbt ökande betydelse för skolans arbete liksom för informationsförsörjning till olika delar i samhället, t.ex. förenings- och näringsliv. Bland de många ben som folkbiblioteken står på ingår att förmedla litteratur och främja läsning, vara stöd för olika former av utbildning, bildningsinstitution i vid bemärkelse, svara för informationsförsörjning till olika delar i samhället, arbeta med program och utställningar. Vidare har biblioteket en viktig roll som offentligt rum som man relativt kravlöst kan besöka. Möta det man vet finns, men också möta det man inte visste fanns 5

6 Dagens bibliotek bör ses som en funktion, en hybrid av fysisk och virtuell verksamhet, med ett stort antal uppgifter på sin lott. Den tekniska utvecklingen inom dataområdet har gjort det möjligt att erbjuda ett stort antal tjänster via bibliotekens webbplatser, 24 timmar om dygnet, vilket ökar bibliotekens tillgänglighet högst väsentligt. Ändrade kultur-, informations- och mediavanor ställer nya krav på bibliotekens utformning, utbud, arbetssätt såväl som på som personalens kompetens. Det innebär en mängd utmaningar, vika kan ses som hot eller möjlighet, beroende på vilket perspektiv som anläggs. Den senaste tioårsperioden har inneburit stora, ibland dramatiska förändringar för biblioteken. Några trender och tendenser som är betydelsefulla för bibliotekens utveckling är: Fler fysiska biblioteksbesökare men minskad utlåning. En ökning kan skönjas för många bibliotek fr.o.m Förändrad struktur i bokutlåningen, där facklitteratur idag svarar för en större andel av utlåningen än skönlitteratur. Den minskade utlåningen av skönlitteratur (vuxenlitteratur) är inte liktydigt med att folk läser mindre, utan kan delvis förklaras med att skönlitteratur blivit billigare att köpa. Dock finns alarmerande rapporter att yngre (framför allt pojkar) läser allt mindre skönlitteratur. Ett skäl till ökad utlåning av facklitteratur beror till stor del på den utbyggnad av utbildningssamhället som pågått sedan början av 1990-talet. Nya högskolor, fler distansutbildningar, ökad satsning på vuxenutbildning m.m. Nya mediavanor, ökat mediautbud (mångfald i utbud, innehåll och format. ljudböcker, dvd, mp3) skapar ökade krav från brukarna. Fler besökare via webben i takt med att funktionerna utvecklas. Den digitala utvecklingen möjliggör vidgat samarbete på regional och nationell nivå. Ökat samspel mellan bibliotek och dess kunder. Delaktigheten från kunderna kräver nya arbetssätt, tjänster, utformning av fysiska och virtuella rum. Utveckling av bibliotekens webbplatser enligt webb 2.0-teknologi ökar möjligheterna för interaktion. Behovet av gemensamma tjänster på regional och nationell nivå. Regional samverkan där sammanläggning av bibliotekskataloger och webbplatser mellan kommuner har påbörjats. Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) snabba utveckling har skapat nya förutsättningar för lärande, undervisning, informationshantering och informationsspridning. Ändrade studievanor i grund- och gymnasieskola. Problembaserad inlärning. Förmågan att söka, hitta och ta till sig ny information och omvandla den till ny kunskap, har blivit allt viktigare (s.k. informationskompetens). Ökad samverkan mellan landets olika bibliotek (högskole- och folkbibliotek). Ökad satsningen på barn- och ungdomskultur/bibliotek. 6

7 Det mångkulturella samhället kräver insatser där biblioteket fortsatt utgör en mötesplats för gränsöverskridande och mångfald. Behovet av livslångt lärande innebär att studerande av alla slag i ökad utsträckning söker sig till biblioteket. IT-utvecklingen, distansarbete och informationssamhället i stort, ställer ökade krav på bibliotekets möjligheter och tjänsteutformning, bl.a. interaktiva tjänster. Tidsbrist för vissa mer fritid för andra är ytterligheter som bl.a. påverkar tjänsteutbud och öppethållande Fler äldre i hemmiljö eller på institution ökar kraven på bibliotekens uppsökande tjänster Ny och mer adekvat använd teknik, ex.vis RFID, ger bättre förutsättningar till omstrukturering av bibliotekens arbetssätt. Ökad automatisering ger möjlighet till mer kvalificerad service då de repetitiva enklare arbetsmomenten försvinner. BIBLIOTEK I KATRINEHOLM Biblioteken i Katrineholm har två huvudmän: Katrineholms kommun och Sörmlands landsting Katrineholms kommun Folkbiblioteket har kultur- och turismnämnden som ansvarig huvudman. Verksamheten bedrivs på huvudbiblioteket i kulturhuset Ängeln och vid sju filialbibliotek, varav sex är integrerade med grundskolebibliotek. Samtliga filialer är belägna på landsbygden, förutom Nyhemsfilialen inne i Katrineholm. Under 2008 hade huvudbiblioteket ca: besökare. I Bie lades verksamheten för vuxna i malpåse i november Skolbibliotek för grundskolan, med utbildad personal, finns vid de sex integrerade biblioteken och folkbiblioteket svarar för verksamheten. Bildningsnämnden är legal huvudman, men det finns inga överenskommelser mellan nämnderna om vare sig omfattning eller inriktning. Förutom den service som folkbiblioteket utför, sker i några fall köp av tilläggstjänster i form av personalresurser. Därutöver finns det, i varierande grad och omfattning, bibliotek vid nästan samtliga övriga grundskolor. Dessa sköts utan fackutbildad bibliotekspersonal. Gymnasiebiblioteken har Bildningsnämnden som ansvarig huvudman. Duveholmsgymnasiet (ca: 1100 elever), har eget bibliotek med fackutbildad bibliotekarie. Ellwynska skolan (ca: 330 elever), med eget bibliotek, köper bibliotekarietjänster (15 tim/v) av folkbiblioteket. Lindengymnasiet (ca: 450 elever), beläget i omedelbar närhet till huvudbiblioteket, köper fr.o.m tjänster från huvudbiblioteket och använder detta som sitt gymnasiebibliotek. Någon skolbibliotekscentral (SBC) som utgör stöd för kommunens skolbibliotek, för samordning, kompletterande medieförsörjning och utbildning, finns inte. Däremot finns ett Mediatek som bl.a. lånar ut av-material och fungerar som resurs för kompetensutveckling och teknik och som fungerar som stöd för det IT- och mediepedagogiska arbetet inom verksamheterna. 7

8 Vuxenutbildningen ( ex.vis genom Komvux och högskolecentrum), med ansvarig huvudman Viadidakt har inget eget bibliotek utan använder huvudbiblioteket i Ängeln. Det finns ett samarbete på basnivå. En lärmiljö i Ängeln togs i bruk under hösten Sörmlands landsting Inom landstinget finns två enheter till vilka landstinget under många år har köpt bibliotekstjänster av kultur- och turismförvaltningen: Kullbergska sjukhuset, länets minsta akutsjukhus. Bibliotekets huvuduppgift är service till personal, patienter och studenter. Karsuddens sjukhus är landets största sjukhus för rättpsykiatrisk vård. Biblioteket är till för personal och patienter och inte tillgängligt för allmänheten. Från och med 2008 övergick biblioteken till landstingsregi vilket innebär att bägge biblioteken nu är stängda för allmänheten. Samarbete, avtal och överenskommelser För samtliga bibliotek inom Katrineholms kommun gäller att de är anslutna till ett gemensamt bibliotekssystem (Book-It), vilket administreras av huvudbiblioteket. Med hjälp av detta system kan mediebestånd och låntagare samordnas. Överenskommelser som reglerar köp av tjänster finns mellan KTF och några skolor. NÅGRA SÄRDRAG FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I KATRINEHOLM Nedan räknas upp några särdrag som utgör goda som mindre bra förutsättningar för samverkan och utveckling av biblioteksverksamheten i Katrineholm, på både kort och lång sikt. (Statistiken nedan är från 2008 där inget annat anges.) En betydande verksamhet på huvudbiblioteket Ängeln. Med generösa öppettider, omfattande programverksamhet och väl utbyggt serviceutbud. Huset är välfungerande för de flesta åldrar och innehåller stora möjligheter för vidare verksamhetsutveckling. Väl fungerande uppsökande verksamhet för omsorgen och innerstadsförskolorna. Väl utbyggd biblioteks- och programverksamhet för de mindre barnen. För ungdomar mellan år är verksamheten på basal nivå, men under utveckling. Andelen svaga läsare har ökat bland barn- och ungdom vilket ger behov av andra medietyper än vanlig tryckt text i form av böcker. En ökad andel invandrare ställer krav på fler avpassade media samt utökat arbete med lästräning för såväl vuxna som barn- och ungdomar. Bemanningsgraden är otillräcklig för att nå måluppfyllelse. De många biblioteksenheterna (10 inkl. Ellwynska och Linden) tillsammans med befintlig bemanning ger personallogistiska problem då många anställda har flera arbetsställen. Antalet besök på bibliotek (7,6/inv) ligger över riksgenomsnittet (7,30). Notera att det är högt besöksantal på huvudbiblioteket, medan filialerna har låg, i flera fall mycket låg besöksfrekvens. (Med filial avses vuxenbesökare vid de integrerade biblioteken på landsbygden). Utlåningsnivån är i paritet med rikssnittet (7,55 volymer/inv), över genomsnittet för Sörmland (7,30) och 0,4 volymer/inv. lägre än kommuner 8

9 av jämförbar storlek. Notera att filialerna har låg, i flera fall, mycket låg utlåning. Efter flera års minskad utlåning, i Katrineholm såväl som nationellt, har kurvan vänt upp igen. Huvudbiblioteket visade under 2008 en ökning av antalet lån med 4,5 %. Huvuddelen av ökningen utgörs av boklån. Antalet bibliotek per 1000 inv. är ca: 50 % högre än rikssnittet och för kommuner av liknande storlek. Man får ta i beaktande att det beror på antalet integrerade skolbibliotek/folkbiblioteksfilialer. Servicegraden på landsbygden har minskat under 2008 på grund av att filialbibliotekens öppettider under sena eftermiddagar och kväller dragits in. Floda bibliotek lades ner i juni 2008 och Bie biblioteks filialverksamhet har lagts i malpåse fr.o.m. nov Under 2010 kommer filialerna i Björkvik, Julita och Sköldinge at hållas öppna en kväll per vecka. Antalet aktiva låntagare per invånare är högre än riksgenomsnittet, men lägre än för jämförbara kommuner (storlek). Antalet böcker per invånare (4,27) är 2008 i nivå med riksgenomsnittet och något under nivån för jämförbara kommuner var det ca: 70 % över. Minskningen beror på att beståndet från 2006 gallrats mycket kraftigt (ca 40 %). Antal nyförvärv av böcker per invånare är i Katrineholm 60 % över rikssnittet och för jämförbara kommuner. En minskning har skett i Katrineholm mellan 2005, då det köptes 0,36 böcker/inv. till 0,29 böcker/inv. år För 2008 har det skett en mindre ökning. Stagnerad ekonomi samt inköp av nya medietyper är några orsaker till resultaten. I Katrineholm är antalet barnbokslån (räknat för barn mellan 0-14 år) över rikssnittet (20.48 mot lån/år), men i paritet med kommuner av samma storlek (ca:21 lån/år). Tendensen är att barnbokslånen ökar något. Beståndet av barnböcker i Katrineholm (9,67 böcker/barn 0-14 år) är över rikssnittet (8,5 böcker/barn 0-14 år) men något mindre än för kommuner av liknande storlek (10,13 böcker/barn). Även barnboksbeståndet har gallrats kraftigt vilket gjort att beståndet per barn minskat betydligt. AV-beståndet (film, musik, ljudböcker)/inv. ligger betydligt under beståndet för riket och för kommuner av jämförbar storlek. 0,21 mot 0,4 media/inv. Gallring samt stillastående mediebudget bidrar till en minskning. Antalet tidskriftsprenumerationer har minskat med 39% från 2007 till 2008, till 5,4/1000 inv, vilket är nästan hälften av antalet prenumerationer för kommuner av jämförbar storlek. Den totala driftskostnaden för folkbiblioteket (exkl. skolbiblioteksfilialerna) i kr/inv är för Katrineholm ca: 338 kr/inv. Riksgenomsnittet är 387 kr/inv medan kommuner i jämförbar storlek ligger på 405 kr/inv. Kostnaden per lån (bok + AV) är ca: 45 i Katrineholm, för riket 51 kr och för Sörmland 50 kr. Splittrad och oklar struktur med flera huvudmän i fråga om drift, strategi, mål, ansvar och ekonomi. Oklar rollfördelning mellan ex.vis. Kultur- och 9

10 turismnämnden (KTF) och Bildningsnämnden (BIF). Inga överenskommelser finns mellan primäransvariga huvudmän och utförare (kultur- och turismnämnden). Överenskommelse finns med två gymnasieskolor. Samarbetet mellan KTF och BIF är disparat och bygger för närvarande på enskilda initiativ än väl genomtänkt och sammanhållen strategi. Det har fått till följd att det finns betydande ojämlikheter i mål, service, utbud och kvalitet. Andelen skolor med bemannat* skolbibliotek (2008) är 72%. Motsvarande siffror för riket är 52% och för Sörmland 55%. *(Med bemanning minst 1 tim/v) Antalet skolbibliotek, med fackutbildad personal, inom grundskolan på landsbygden är väl tillgodosett. Betydligt bättre än normalläget i landet. Däremot finns brister avseende personal, lokal och utbud inom grundskolorna i centralorten. Skolbiblioteken saknar verkställande organisation för operativ samordning och utveckling av biblioteksresurserna. Under några år under 2000-talets början fanns en bibliotekskonsulent med ett sådant uppdrag. I viss mån har köpt tjänst (10 tim/v) från KTF till del ersatt konsulentens arbete. Ett samarbetsorgan den s.k. biblioteksgruppen, med representanter för KTF och BIF, har bildats under 2008, med mål att verka för en bra och likvärdig verksamhet. Få planer finns på övergripande eller lokal nivå för hur skolbiblioteken kan/skall integreras i skolans arbete. Verksamheten är utlämnad till enskilda initiativ och ställningstaganden från bibliotekets eller skolans sida. Inom gymnasieskolan är bilden mer positiv. Duveholmsgymnasiet har ett välfungerande bibliotek med utbildad personal, anställd av bildningsförvaltningen. Verksamheten vägleds av en målsättnings- och handlingsplan som emellertid inte är beslutad på någon nivå inom skolväsendet. Ellwynska skolan, med eget bibliotek, har överenskommelse med KTF om köp av tjänster. Det finns även en plan för verksamhetens innehåll. Lindengymnasiet köper sedan 2009 bibliotekstjänster av KTF och använder huvudbiblioteket som skolbibliotek. Den it-tekniska infrastrukturen är delvis mycket bristfällig vilket inverkar menligt för utveckling av e-tjänster. Det gäller strategi såväl som teknisk grundstruktur och webbsystem. UTVECKLINGSOMRÅDEN Folkbibliotek är mer än någon annan offentlig verksamhet att betrakta som samhällets offentliga rum. Öppet för alla medborgare som tas emot utifrån sina specifika behov och önskemål. I bibliotekslokalen, genom uppsökande verksamhet eller via ett virtuellt tjänsteutbud. Bibliotekets huvuduppgifter i Katrineholm är att verka för läsning, information, bildning och upplevelser samt utgöra en fri och öppen mötesplats för alla kommuninvånare. Folkbiblioteket bidrar till att vidga och höja kunskapsnivån i kommunen genom att erbjuda ett aktuellt, allsidigt och kvalitativt medieutbud och en varierad programverksamhet. Ett skolbibliotek skall fungera i ett pedagogiskt sammanhang och stödja och främja de utbildningsmål som finns på nationell och lokal nivå. Det skall stimulera barns och 10

11 ungdomars lust att läsa och främja språkutveckling. Skolbiblioteket är ett redskap för undervisning och bör utformas och utvecklas av bibliotekarie, skolpersonal och elever utifrån den egna skolans behov och arbetssätt. Väl övervägda strategiska vägval kan möjliggöra att kommunens bibliotek blir en positiv medaktör för kommunens utveckling. I kommunens strävan att bli en attraktiv livs- och boendemiljö, i omvandlingen från traditionell industriort till ett kunskapsintensivt samhälle, där det finns nytänkande om näringsliv och arbetsmarknad. De förslag/inriktingar/åtgärder som föreslås nedan under respektive utvecklingsområde skall inte ses som de enda som kan genomföras. En del är konkreta, andra av utredande karaktär som i sig och över tid kan leda till åtgärder av mer handfast natur. Internt inom KTF och/eller i samspel med andra aktörer. Det är viktigt att poängtera att utvecklingsfrågor stadigvarande finns med som ledstjärna inom alla delar av förvaltningens verksamhet. Vare sig den sker i det dagliga operativa arbetet eller som mer uttalat i olika projektgrupper. Utvecklingsområde: Struktur och lokaler Bibliotek är idag en hybrid där fysisk och virtuell verksamhet existerar tillsammans. De utgör och bör betraktas som två lika viktiga delar av samma verklighet. Båda behöver också ständigt förändras och utvecklas för att passa bibliotekets tjänsteutbud för att biblioteket skall vara en aktiv medaktör i den individuella och samhälleliga utvecklingen på alla nivåer. de fysiska biblioteken utformas och inreds så att de svarar mot verksamhetens funktionella krav och utgör attraktiva offentliga rum dit besökarna gärna söker sig. bibliotekens lokaler utformas att det inte innebär några hinder för besök av människor med funktionsnedsättning. En översyn av samtliga bibliotekslokaler bör göras med avseende på detta. kommunens IT-struktur, organisation och strategi utformas för att stödja bibliotekets roll som leverantör av e-tjänster. det virtuella bibliotekets innehåll är aktuellt, välstrukturerat och avpassat efter samtliga kundgruppers behov samt lättorienterat för ovana besökare. biblioteken strävar att ligga väl framme i utveckling och tillämpning av virtuella tjänster. Utvecklingsområde: Var skall det finnas bibliotek? Biblioteken skall finnas där människorna finns och där behoven är störst. Men skall biblioteken vara permanenta eller flexibla? I vilken omfattning? Katrineholms kommun har som övergripande mål att verka för en levande landsbygd. Därför har filialstrukturen byggts ut. Skolbibliotek har integrerats med folkbibliotek. Från och med 2008 har öppettiderna under sen eftermiddag och kvällar har begränsats. Filialerna i Björkvik, Julita och Sköldinge kommer fr.o.m att hållas öppna en kväll per vecka. Många av filialerna har varit lite besökta och haft låga utlåningssiffror. 11

12 avpassa antalet bibliotek efter nyttjande/användning och resurser. Personal bör arbeta där det ger högst verksamhetseffektivitet. undersöka möjligheten att med aktörer i närsamhället hitta samverkan i frågor som rör det lokala biblioteken. Utvecklingsområde: Mångfald i utbud och verksamhet Folkbiblioteket skall vara tillgängligt för alla oberoende av bakgrund. Ålder, språk, boende m.fl. faktorer skall inte utgöra något hinder för att nås av bibliotekens utbud och tjänster. Med ett brett spektrum av utbud och aktiviteter skall biblioteket verka för att stimulera till lärande, information och upplevelser. biblioteket erbjuder ett rikt och varierat medieutbud baserat på mångfald och kvalitet. Samlingarna skall gallras regelbundet. att utbudet anpassas efter kommuninvånarnas behov och önskemål. biblioteket fortsätter sin satsning att erbjuda nya medietyper. personer som av olika skäl har svårt att själva ta sig till biblioteket erbjuds tjänster som Boken-Kommer, depositioner m.m. biblioteket erbjuder både väl beprövade hjälpmedel, men även det senaste inom den tekniska utvecklingen som underlättar för personer med funktionsnedsättning. biblioteket strävar efter att bli mer synligt genom att mer aktivt arbeta med att förstärka, utveckla och söka nya kanaler för att marknadsföra utbud och tjänster, till befintliga som presumtiva kunder. : Utvecklingsområde: Invandring och integration För många invandrare, både ensamstående och familjer, är folkbiblioteken redan idag naturliga informationspunkter och mötesplatser. Utöver att vara viktiga platser för kunskap och information är biblioteken också viktiga i ett integrationsperspektiv. Biblioteket är en plats där nyanlända invandrare kan skaffa sig kunskaper om det svenska samhället. Genom sitt stora utbud av medier, information och kulturaktiviteter ger biblioteket människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att både bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Det är också ett ställe där infödda svenskar kan få inblick i och kunskap om andra kulturer. Samverkansaktiviteter som Språkkaféet på biblioteket är ett exempel på möjlighet till integration. biblioteket tillsammans med kommunala eller andra aktörer, som på ett eller annat vis ansvarar för utbildning och integrationsfrågor, fortsätter att utveckla samarbetet. utveckla dialog och samarbete med berörda invandrargrupper i kommunen. biblioteket ges (ekonomiska) möjligheter att utveckla medie- och informationsutbud för de olika invandrargrupperna. Utvecklingsområde: Barn och unga Biblioteks- och kulturverksamhet för yngre barn är väl utbyggt i centralorten. Kulturhuset Ängeln fungerar som ett nav i strävan att arbeta aktivt och utåtriktat med att stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Aktiviteter för ungdomar finns i mindre utsträckning. 12

för Katrineholms Kommun 2009-2011 Antagen av kultur- och turismnämnden 2007-11-20 Reviderad 2008-11-13

för Katrineholms Kommun 2009-2011 Antagen av kultur- och turismnämnden 2007-11-20 Reviderad 2008-11-13 Biblioteksplan för Katrineholms Kommun 2009-2011 Antagen av kultur- och turismnämnden 2007-11-20 Reviderad 2008-11-13 INLEDNING Vad är ett bibliotek idag? Frågan kan förefalla lika naiv som svaret tyckas

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07 Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009 Behandlad av nämnden 2007-06-07 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s.

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs Kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Skinnskattebergs Kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Skinnskattebergs Kommun 2009-2011 Innehåll Skinnskattebergs bibliotek nutid och framtid s. 3 Vad är en biblioteksplan? s. 4 Utgångspunkter och styrdokument s. 5 Lokalt Nationellt Internationellt

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!

Läs mer

Kulturnämnden har gett kulturförvaltningen i uppdrag att utarbeta en biblioteksplan. Biblioteksplanen antas av kommunfullmäktige.

Kulturnämnden har gett kulturförvaltningen i uppdrag att utarbeta en biblioteksplan. Biblioteksplanen antas av kommunfullmäktige. Inledning Mora kommuns biblioteksplan berör den kommunala biblioteksverksamheten i Mora. Den utgår från Bibliotekslagen samt det kommunala uppdrag som varje år ges genom Kommunplanen. Enligt bibliotekslag

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016

BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016 Kommunstyrelsens handling nr, 25/2014 BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016 FÖRSPRÅNG GENOM KULTUR KULTUR- & TURISMNÄMNDEN KATRINEHOLM Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-16, 77 ARBETSMETOD

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK www.norrkoping.se BIBLIOTEKSPLAN FÖR 1.Bibliotekslagen Av bibliotekslagen (2013:801) framgår att kommunerna ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2016

Biblioteksplan 2015-2016 Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Biblioteksplan. Danderyds kommun 2016-2020 DANDERYDS KOMMUN

Biblioteksplan. Danderyds kommun 2016-2020 DANDERYDS KOMMUN Biblioteksplan Danderyds kommun 2016-2020 DANDERYDS KOMMUN 1 Biblioteksplan Danderyds kommun 2016 2020 Inledning och syfte: Biblioteksplanen tar sin utgångspunkt i kultur och fritidsplanen för Danderyds

Läs mer

Biblioteksplan 2014 2016 Tomelilla kommun

Biblioteksplan 2014 2016 Tomelilla kommun Biblioteksplan 2014 2016 Tomelilla kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord s.5 Styrdokument s.7 Fokusgrupper s.7 Syfte och uppdrag s.9 Omvärldsfaktorer s.10 Kommunkarta s.12 Nuläge s.13 Vision och värdegrund

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 1. Inledning Biblioteksplanen är ett styrdokument för strategisk och långsiktig utveckling av biblioteksverksamheterna i Tyresö kommun. Denna plan har antagits

Läs mer

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek

Läs mer

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07.

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Bibliotekslagen (1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.

Läs mer

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Författningssamling Ändrad 2007-08-21 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2007-11-28 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN 2007-2010 Antaget av fullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN (6)

LUDVIKA KOMMUN (6) LUDVIKA KOMMUN 150610 1 (6) Biblioteksplan Syftet med planen är att få en samlad bild av biblioteksverksamheten i Ludvika kommun samt befästa bibliotekets roll. Planen skall ange mål och riktning. Planen

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument BIBLIOTEKSPLAN

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument BIBLIOTEKSPLAN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument BIBLIOTEKSPLAN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-01-07, 26 ANSVAR UPPFÖLJNING: Verksamhetschef Kultur och fritid GÄLLER TILL OCH MED: 2019

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2016-12-08, 81 Norrtälje kommuns biblioteksplan 2016-18 har tagits fram genom omvärldsanalys och vilar samtidigt på den samlade yrkeserfarenheten hos personalen, Norrtälje

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 1 April 2015 Grafisk form: A. Olas Foto: Fredrik Hjerling ISBN: 978-91-976012-6-9 2 För det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148

Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148 Diarienummer KS-2015/176 Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148 SYFTE MED PLANEN Kommuner har i uppdrag att anta biblioteksplaner för sin

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

BIBLIOTEK FÖR ALLA. Biblioteksplan för Gotlands kommun 2007-2010

BIBLIOTEK FÖR ALLA. Biblioteksplan för Gotlands kommun 2007-2010 1 2 BIBLIOTEK FÖR ALLA Biblioteksplan för Gotlands kommun 2007-2010 Den 1 januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-08-15 LS 1205-0695 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12-ör-re CCG51 J Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Läs mer

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Biblioteksplan Beslutat av: Kommunfullmäktige

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Biblioteksplan Beslutat av: Kommunfullmäktige plan Biblioteksplan 2016-2019 modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 120 Ansvarig: Kulturchefen

Läs mer

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 DNR:KN 506/2014 SID 1(14) Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se SID 2(14) Helsingborgs stads

Läs mer

Bibliotekslag (1996:1596)

Bibliotekslag (1996:1596) Bibliotekslag (1996:1596) Bilaga 1 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Biblioteksplan för Älvsbyns kommun

Biblioteksplan för Älvsbyns kommun 1(12) STYRDOKUMENT DATUM 2010-08-05 Biblioteksplan för Älvsbyns kommun Inledning Den 1 januari 2005 utökades bibliotekslagen och innehåller nu krav på att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna

Läs mer

Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun

Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun 1 Innehåll Inledning... 3 Styrdokument... 4 Bibliotekslagen SFS 2013:801... 4 Skollagen och läroplanen (SFS 2010:800) 2 kap. 35-36 (Lgr 11)... 4 Unescos skol- och

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Biblioteksplan Gnosjö kommun

Biblioteksplan Gnosjö kommun Biblioteksplan Gnosjö kommun 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-21 77. Antagen av Kultur- och utbildningsutskottet Inledning I bibliotekslagen (SFS 2013:801) står i 17 att kommuner och landsting

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR PERSTORPS KOMMUN 2010-2013

BIBLIOTEKSPLAN FÖR PERSTORPS KOMMUN 2010-2013 BIBLIOTEKSPLAN FÖR PERSTORPS KOMMUN 2010-2013 1.INLEDNING... 3 2. PERSTORP... 4 2.1 KOMMUNEN... 4 2.2 BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN... 4 3. UPPDRAGET... 6 4. UTVECKLINGSOMRÅDEN... 8 4.1 MEDIER OCH INFORMATIONSTJÄNSTER...

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Biblioteksplan. för Bergs kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Bergs kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Bergs kommun 2014-2018 1 Innehåll 1. Bibliotekets lagrum 2. Vision för biblioteksverksamheten 3. Verksamhetsbeskrivning 4. Bibliotekets uppdrag 4.1 Tillgång till medier 4.2 Kulturupplevelser

Läs mer

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPDRAG... 1 BIBLIOTEKEN I FILIPSTAD... 2 Verksamheten idag... 3 BIBLIOTEK VÄRMLAND... 5 PRIORITERADE OMRÅDEN... 6 Barn och

Läs mer

Biblioteksplan Strategi

Biblioteksplan Strategi Biblioteksplan 2015-2016 Strategi Diarienummer: KS2015/1959 Beslutad av: Kommunstyrelsen Giltighetstid: 2015-2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Relation till andra styrdokument... 3 3. Syfte... 3 4. Mål

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

2010-06-23. Foto; Lennart Krafve 2010-2014. Biblioteksplan för Vaggeryds kommun. Kultur Information Utbildning

2010-06-23. Foto; Lennart Krafve 2010-2014. Biblioteksplan för Vaggeryds kommun. Kultur Information Utbildning 2010-06-23 Foto; Lennart Krafve 2010-2014 Biblioteksplan för Vaggeryds kommun Kultur Information Utbildning Innehållsförteckning Ordförandes tankar..s.3 Vision.s.4 Uppdraget,,,s.5 Biblioteksverksamheten

Läs mer

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Ank. 2015-11- 0 5 Diarienr J015.' ~ Df- 88 Bl BLIOTEKSPLAN 2015-2018 GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Innehållsförteckning S e 2 Biblioteksplanen i ett kommunperspektiv 2 Hur kommunbiblioteket är organiserat 3

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 Antagen av barn och bildningsnämnden 0900202 1 Biblioteksplan för Surahammars bibliotek 2009-2012 Syftet med biblioteksplanen En biblioteksplan är, enligt

Läs mer

Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola.

Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola. Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola. 2012-01-26 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Syfte 5 3 Styrdokument 6 4 Definition 6 5 Barn i behov av särskilt stöd

Läs mer

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns biblioteksplan 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-21 167 Växjö kommuns biblioteksplan är upprättad enligt Bibliotekslagen

Läs mer

Biblioteksplan för Säters kommun

Biblioteksplan för Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 20110929 Biblioteksplan för Säters kommun 2011 2015 SÄTERS KOMMUN Kulturnämnden Innehållsförteckning Inledning...1 Syfte...1 Fakta om kommunen...1 Äldreboenden...1 Förskolor

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7 BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7 16 mars 2009 sid 2 av 11 Alla bibliotek ska vara bemannade med personal som professionellt och helhjärtat bygger goda relationer med våra besökare. 24/7

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer