Delaktighet hos personer med demens hinder och möjligheter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delaktighet hos personer med demens hinder och möjligheter"

Transkript

1 Delaktighet hos personer med demens hinder och möjligheter En litteraturöversikt Maj Axelsson Ann Karlsson Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Omvårdnad Jönköping, maj 2009 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad Box 1026, SE JÖNKÖPING

2 Sammanfattning Allt fler människor i världen drabbas av demenssjukdom i samband med befolkningstillväxten. I västvärlden vårdas de flesta med måttlig och svår demens på särskilt boende. Syftet var att beskriva hinder och möjligheter för delaktighet i vardagslivet för personer med demens som vårdas på särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt där 14 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats, analyserades. Resultatet visade att personer med demens kan hindras att vara delaktiga på grund av de kognitiva nedsättningar som sjukdomens medför. Problemen är skiftande beroende på i vilket sjukdomsstadium personen befinner sig. Därför är vårdpersonalens kommunikation och bemötande av personer med demens av stor betydelse för att delaktighet ska kunna uppnås. Möjligheterna till delaktighet är även beroende av boendemiljöns utformning. Slutsatsen var att det finns fler möjligheter än hinder vad gäller personer med demens och deras möjlighet till delaktighet. Vårdpersonalen spelar en viktig roll då deras engagemang är avgörande. Vidare forskning behövs dock kring hur personalen kan stödjas och utbildas. Nyckelord: Demens, delaktighet, särskilt boende

3

4 Participation for people with dementia obstacles and possibilities A literature study Maj Axelsson Ann Karlsson Examination paper, 15 Credit Points, Bachelor Degree Nursing Science Jönköping, May 2009 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad Box 1026, SE JÖNKÖPING

5 Summary More and more people worldwide suffer from dementia as a result of an increasing population. In the West most people with moderate to severe dementia are being taken care of in nursing homes. The aim was to describe the obstacles and opportunities for involvement in the everyday lives of people with dementia living in nursing homes. The method was a literature review in which 14 articles, with both qualitative and quantitative research design, were analyzed. The results showed that people with dementia can be prevented from participation because of the cognitive loss that the disease causes. The problems are varied depending on the disease-stage. Therefore, the way in which healthcare professional communicate and act towards the persons with dementia are of great importance for participation to be achieved. Possibilities of participation is also dependent on the housing environment design. The conclusion was that there are more opportunities than barriers in terms of people with dementia and their opportunity for participation. Health professionals play an important role and their involvement is crucial. Further research is needed with focus on how the staff can be supported and trained. Key words: Dementia, participation, nursing homes.

6 Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund...1 Delaktighet, autonomi och integritet...1 Demenssjukdomar och symtom...2 Boendeformer för personer med demens...3 Personer med demens och deras förutsättningar för delaktighet...3 Syfte... 4 Metod... 4 Datainsamling och urval...4 Analys...5 Resultat... 6 Hinder för delaktighet...6 Demenssjukdomens yttringar...6 Personalens vilja att skydda personen med demens...6 Möjligheter till delaktighet...7 Kommunikation som ett verktyg...7 Bemöta med värdighet...7 Fokus på den enskilde individen...8 Boendemiljöns utformning...8 Medvetandegöra och stödja personalen...9 Diskussion... 9 Metoddiskussion...9 Resultatdiskussion Implikationer Slutsatser...14 Referenser...15 Bilagor Bilaga 1, Resultatöversikt för databassökning Bilaga 2, Artikelmatris Bilaga 3, Kategorischema över sökta resultatartiklar

7 Inledning Delaktighet är ett komplext begrepp som beskrivs olika beroende på om perspektivet är vårdarens eller patientens (Eldh, 2006). Inte desto mindre är frågan viktig då en patient som upplever oberoende blir mindre sårbar och anpassar sig bättre till vårdsituationer (Avis, 1994). En stor patientgrupp som kommit i skymundan vad gäller delaktighet är personer med demens. I världen finns idag ca 24 miljoner personer som lider av någon form av demenssjukdom (Ferri, et al., 2005). Detta antal beräknas öka de kommande åren. Eftersom det idag inte finns någon bot mot sjukdomen behöver de flesta förr eller senare vård på särskilt boende (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2008a). Kännedom om de här personernas möjligheter till delaktighet i sin egen vård är något relativt nytt. Från att ha ansetts vara omedvetna betraktas personer med demens idag som individer med ett mer eller mindre intakt känsloliv (Kitwood, 1997; Woods & Pratt, 2005). En studie visar även att personer med demens har åsikter om hur deras tillvaro ska utformas (Holthe, Thorsen & Josephsson, 2007). Detta öppnar nya möjligheter, men också frågor för forskning om hur delaktighet ska kunna uppnås så att personer med demens kan uppleva tillfredställelse gällande sin vardag. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att beskriva hinder och möjligheter för delaktighet i vardagslivet för personer med demens som vårdas på särskilt boende. Bakgrund Delaktighet, autonomi och integritet I Förenta Nationernas (FN) första artikel står att: All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood (Lindholm, 1999, sid 41). Detta har International Council of Nurses [ICN] (Svensk Sjuksköterskeförening, 2007) tagit fasta på när de formulerat etiska riktlinjer för alla sjuksköterskor världen över. Dessa riktlinjer understryker vikten av en respektfull omvårdnad som inte begränsas av till exempel ålder, hudfärg, trosuppfattning, sjukdom, kön och sexuell läggning. I många länder finns även en lagstiftning som understryker vårdtagares rätt att påverka och styra sin egen vård. De flesta studier som behandlar begreppet delaktighet i vårdsammanhang är emellertid från Nordamerika och västra Europa (Eldh, 2006). Delaktighet har visat sig minska vårdtagares stress och oro samt öka deras motivation och tillfredställelse (Avis, 1994; Williams, Freedman, Deci, 1998; Lauri & Sainio, 1998). Även vårdtagare själva anser att det är av stor vikt att de får vara delaktiga i utformande av vården (Larsson, Sahlsten, Sjöström, Lindencrona & Plos, 2007). Begreppet delaktighet är dock komplext och svårfångat (Cahill, 1996). I västvärlden tolkas delaktighet ofta som att vårdtagare är informerade och får vara delaktiga i beslut om sin vård och behandling (Rothman, 2001). I en studie där vårdtagarna tillfrågats om vad delaktighet är framgår dock att de lägger in mer i begreppet. De upplever sig som delaktiga i vården när de blir lyssnade till, blir erkända som individer och görs till en del i vårdteamet. Motsatsen till delaktighet, så kallat icke-deltagande, uppstår när vårdtagare betraktas som objekt. För att undvika detta krävs att information ges på individnivå och att 1

8 vårdtagarnas kunskap och sammanhang erkänns. Delaktighet kan vara något abstrakt, som att delta i planering, eller mera konkret, som att själv utföra sin egenvård (Eldh, 2006). För att vårdgivare ska kunna ge vårdtagare möjlighet till delaktighet krävs kunskap om hur kulturellt sammanhang och hälsovärderingar påverkar individers beteende. Individernas egna resurser måste också uppmärksammas för att vårdgivarna ska kunna påverka vårdtagarnas delaktighet (Fletcher, 1999). Enligt Sarvimäki (2008) kan delaktighet vara av tre olika slag. Emotionell delaktighet betyder att personen känner sig viktig och värdefull. Intellektuell delaktighet innebär att personen får svar på sina frågor, blir informerad och är delaktig i en dialog med vårdpersonalen. Dessutom finns det social delaktighet där personen får vara del i ett socialt sammanhang, blir bemött med respekt och får bestämma där det är möjligt, till exempel om sin egen klädsel eller vardagssysslor på boendet. Ytterligare konkreta situationer där delaktigheten kan ta sig uttryck är att vårdtagarnas möjlighet att få påverka sömn och vila samt vad och hur mycket som ska ätas och drickas (Sarvimäki, 2008). Delaktighet kan sägas vara ett uttryck för självbestämmande, autonomi (Sarvimäki, 2008). Autonomi betyder vidsträckt rätt att bestämma om sina egna angelägenheter (Norstedts, 2006). Ett sätt att tolka autonomi i omvårdnaden är att vårdtagare är autonoma så länge de får välja mellan de alternativ som står tillbuds samt att de får fatta besluten själva (Sandman, 2005). Ett problem är dock att vårdtagare kan ha nedsatt förmåga till autonomi på grund av inre eller yttre begränsningar. Exempel på inre begränsningar kan vara mental kapacitet, ålder och sjukdom. Yttre begränsningar kan vara brister i miljön och personalens kompetens (Fry & Johnstone, 2002). Likväl är autonomi grundläggande för en värdig vård. Om vårdtagarna har kontroll över sina liv och sina dagliga beslut bibehåller de sin integritet. Integritet betyder rätt att ha ett eget område som är skyddat mot intrång (Norstedts, 2006). Det kan även förklaras som ett tillstånd av helhet. Sjukdom i sig är ett hot denna helhet och kan leda till att vårdtagare upplever att obalans uppstår. För att en vårdtagare ska kunna återvinna balansen behöver hon eller han få hjälp att utveckla sina resurser genom att bli sedd och visad respekt (Rooke, 1990 refererad i Andersson, 1994; Widäng & Fridlund, 2003; Coventry, 2006). Sammanfattningsvis måste vårdtagarna kunna använda sig av sin rätt till medbestämmande för att delaktighet ska kunna uppnås. Detta kräver i sin tur att individens integritet respekteras då intrång i en persons integritet kan medföra att dennes möjligheter till autonoma val begränsas (Andersson, 1994). Utifrån ovanstående resonemang kan respekt för vårdtagarnas autonomi och integritet sägas vara förutsättningar för att delaktighet i vården ska kunna bli en realitet i vårdsammanhang. Denna tolkning av begreppen ligger till grund för denna litteraturöversikt. Demenssjukdomar och symtom Cirka 24 miljoner människor i världen har en demenssjukdom och detta antal kommer att fördubblas var tjugonde år om inga förändringar i dödlighet sker eller botemedel tas fram (Ferri, et al., 2005). I Sverige finns cirka personer som lider av någon form av demens. Antalet insjuknade i demenssjukdom ökar beroende på att allt fler lever längre (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2006). Demens är ett syndrom med stadigvarande nedsättningar av kognitiva funktioner såsom minne, orienteringsförmåga, språk och tankeförmåga samt en påverkan på personlighet och emotionella funktioner (Marcusson, Blennow, Skoog & Wallin, 2003). Demenssjukdomarna delas in i primärdegenerativa sjukdomar, vaskulär demens samt sekundärdegenerativa sjukdomar. De primärdegenerativa orsakas av en process som från början angriper centrala nervsystemet. De vanligaste 2

9 varianterna är Alzheimers sjukdom och frontotemporallobsdemens. Vaskulär demens kan orsakas av cerebrovaskulära sjukdomar, till exempel hjärninfarkter och subkortikala ischemiska vitsubstansskador. Sekundära demenssjukdomar kan vara reversibla och leder inte primärt till demens. Exempel på detta är B-12 brist och metabola störningar (Marcusson, Blennow, Skoog & Wallin, 2003). Ett tidigt tecken på demenssjukdom är att närminnet påverkas. Personen får svårt att minnas händelser som ligger nära i tiden, till exempel vad som sades på nyheterna kvällen innan eller överenskomna möten (Ekman, et al., 2007). Problemen kan även yttra sig i att personen glömmer vad han eller hon håller på med mitt under pågående aktivitet. När sjukdomen fortskrider tilltar svårigheterna för personen att sköta sin personliga vård och att äta. Personen kan till exempel få svårt att välja lämpliga kläder, att avgöra när klädbyten är behövliga liksom när och hur den personliga hygienen ska skötas. Senare blir även själva utförandemomenten svårare och att avgöra i vilken ordningsföljd exempelvis påklädning ska ske. Typiskt för demens av Alzheimertyp är att den motoriska förmågan kan vara relativt god långt fram i sjukdomsförloppet, men personen klarar inte att använda sina rörelser på ett planerat, medvetet och adekvat sätt (Armanius Björlin, et al., 2002). Idag finns ingen bot mot demenssjukdomarna, endast lindrande behandling, varför många drabbade behöver vård i särskilt boende senare i sjukdomsförloppet (SBU, 2008a). Boendeformer för personer med demens Över hälften av personerna med demens vårdas av anhöriga. De som inte har någon nära anhörig behöver som regel särskilt boende i ett tidigare stadium av sjukdomen. Den invanda miljön i hemmet är dock att föredra så länge som möjligt. När personer med demens flyttar till ett särkilt boende blir den anhöriges roll vanligen mer passiv, men anhöriga är fortsatt viktiga för kontinuiteten i vården (Almberg & Jansson, 2002). Vanligtvis erbjuds personer med demens som inte längre kan vårdas hemma plats på ett gruppboende, men de kan även vårdas på ålderdomshem. Generellt behöver personer med medelsvår och svår demens vård på särskilt boende, där de kan få ständig tillsyn. I slutfasen av sjukdomen vårdas en del personer med demens på sjukhem. Vid platsbrist på gruppboende kan dock även mindre sjuka personer med demens bli erbjudna plats på sjukhem (Marcusson, Blennow, Skoog & Wallin, 2003). Personer med demens och deras förutsättningar för delaktighet Demenssjukdom handlar inte bara om neuropatologi, utan också om psykologi. Vårdare och andra människor runt personer med demens har därför stor påverkan på huruvida personligheter bryts ner eller bibehålls. Det primära behovet för personer med demens är kärlek, men de behöver även få andra psykologiska behov tillfredställda som till exempel att få känna delaktighet och identitet. En god omvårdnad bör baseras på en interaktion mellan patient och vårdare där samarbete är en viktig del. Samarbete innebär att omvårdnaden inte bara görs mot en passiv person, utan att dennes initiativ och förmågor tas tillvara (Kitwood, 1997). Studier visar att det traditionellt sett har tagits lite hänsyn till att personer med demens är människor med känslor, tankar och önskningar. Alltför ofta är vården uppgiftsorienterad och personalen anstränger sig inte för att skapa de relationer till vårdtagarna som är nödvändiga för att de ska bli delaktiga (Norberg, 1999; Hallberg, 1990 refererade i Graneheim, Norberg & Jansson, 2001). Det finns dock forskning som visar att personer med nedsatt kognition kan 3

10 uppvisa klara stunder beroende på sammanhanget och vilken miljö de befinner sig (Woods & Pratt, 2005; SBU, 2006). Även Derse (1999, refererad i SBU 2008b) menar att beslutsinkompetensen inte skall tas för given hos personer med demens och att deras beslut inte behöver vara irrationella bara för att de inte överensstämmer med vårdpersonalens uppfattning. En annan studie visar dessutom att personer med demens faktiskt har åsikter om hur deras tillvaro ska utformas (Holthe, Thorsen & Josephsson, 2007). Vårdrelationen vid vård av personer med demens präglas ofta av en obalans där vårdpersonalen har ett maktövertag (Cahill, 1996). Därför är det viktigt att vårdpersonalen respekterar personer med demens och deras autonomi samt stödjer och uppmuntrar deras möjligheter till delaktighet i sjukdomens olika faser (Defanti, et al. 2007). Det finns dock inte mycket forskning kring hur denna obalans ska kunna utjämnas i den vardagliga vårdrelationen, varför förutsättningarna för delaktighet för personer med demens bör utforskas vidare (Woods & Pratt, 2005). Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hinder och möjligheter för delaktighet i vardagslivet för personer med demens som vårdas på särskilt boende. Metod Datainsamling och urval Av litteraturgenomgången framkom att det finns en avsevärd mängd forskning kring personer med demens och delaktighet i olika kontext. Föreliggande studie hade som mål att samla denna kunskap och på så sätt göra den mera lättillgänglig. En litteraturöversikt genomfördes då denna metod är användbar när kunskapsläget inom ett område ska kartläggas (Segesten, 2006). Sökning efter artiklar har skett i databaserna Cinahl och PubMed eftersom dessa databaser är mest aktuella när det gäller omvårdnadsforskning, enligt Axelsson (2008). Ett inklusionskriterium var att artiklarna skulle handla om hinder och möjligheter för delaktighet i vardagslivet för personer med demens som vårdas på särskilt boende. Övriga inklusionskriterier var att det skulle vara originalartiklar skrivna på engelska och publicerade mellan åren 2000 och Artiklarna skulle även vara vetenskapligt granskade (peer reviewed) och redovisa forskningsetiska ställningstaganden. Såväl artiklar med kvantitativ som kvalitativ ansats accepterades. Sökningarna föregicks av provsökningar för att lära känna databasernas tekniker, möjligheter och avgränsningsfunktioner i enlighet med Östlundhs (2006) och Axelssons (2008) rekommendationer. Avgränsningen av sökord skedde utifrån syftet, vilket rekommenderas av DePoy & Gitlin (1999). Sökorden som användes var dementia, participation, engagement, decision making, involvement, autonomy, nursing, nursing home, assisted living, long-term care och residential care. De engelska sökorden togs fram genom att svenska begrepp översattes med hjälp av ordlistor och via svenska MeSH (Medical Subject Headings). I Cinahl skedde sökningarna genom fritextsökning medan både fritextsökning och MeSH- termer användes i PubMed. Sökorden kombinerades i olika sökningar (Bilaga 1). Den första gallringen skedde utifrån artiklarnas titlar och i de fall där titlarna ansågs svara mot syftet lästes även deras abstracts. Denna granskning gjorde författarna tillsammans. De mest relevanta artiklarna lästes därefter i sin helhet av författarna var för sig och bedömdes utifrån 4

11 relevans och kvalitet i kategorierna bra, bättre och bäst. Utgångspunkten för dessa bedömningar var Fribergs (2006) punkter för granskning av studiers kvalitet, det vill säga studierna skulle ha ett tydlig formulerat problem och syfte med tydlig avgränsning, en välbeskriven metod, ett etiskt resonemang och ett trovärdigt resultat. När det gällde granskning av studiernas etiska ställningstaganden användes rekommendationer från Sykepleiernes Samarbeid i Norden (2003). Dessa anvisningar poängterar att det i studierna ska framgå hur författarna tagit hänsyn till etiska överväganden, till exempel genom granskning av etisk kommitté eller genom att de på annat sätt beaktat informationskravet, kravet på samtycke, kravet på konfidentialitet och kravet på deltagarens säkerhet. Det fanns stor överensstämmelse i författarnas bedömningar av artiklarna och i de fall där åsikterna skilde sig åt diskuterades bedömningarna tills ett gemensamt beslut kunde tas. Totalt kvalitetsbedömdes 27 artiklar. De som bedömdes vara av lägst kvalitet, det vill säga tillhörde kategorin bra, sorterades bort inför analysen. Efter kvalitetsgranskningen återstod tolv artiklar, åtta bedömda som bättre och fyra som bäst. Ytterligare två artiklar som hittats genom manuell sökning kom att ingå i litteraturöversikten efter att de bedömts tillhöra kategorin bäst vid kvalitetsgranskningen. Manuell sökning innebär att ytterligare artiklar hittas via referenslistorna i de redan funna artiklarna (Axelsson, 2008). Slutligen ingick sammanlagt fjorton artiklar i analys och resultatsammanställning. Av dessa hade åtta kvantitativ ansats, fem hade kvalitativ ansats och en var en mixed-studie, det vill säga en blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats. Analys Analysen inleddes med att huvudfynden i varje artikel identifierades och sammanställdes i en schematisk översikt (Bilaga 2). Därefter analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs (2006) fem steg. Först läste författarna var för sig igenom alla artiklarna flera gånger med fokus på resultatet. De textavsnitt som ansågs svara mot syftet markerades genom överstrykningar. Författarna använde pennor med olika färg för att tydliggöra vem som hade markerat vad. Därefter skedde en gemensam genomgång och i de fall där författarna hade olika åsikter togs ett gemensamt beslut efter ett resonemang kring huruvida textavsnittet svarade mot syftet eller ej. Samtidigt som detta gjordes noterades nyckelord i marginalen för varje textavsnitt. Nästa steg var att jämföra textavsnitten och nyckelord från de olika artiklarnas resultat med varandra för att kunna identifiera likheter och skillnader, vilket Friberg (2006) rekommenderar. Textavsnitt och nyckelorden som berörde liknande områden sammanfördes och bildade kategorier, liknande kategorier slogs samman och bildade huvudkategorier (Bilaga 3). Kvalitativa och kvantitativa artiklar behandlades tillsammans. De två huvudkategorierna var hinder för delaktighet och möjligheter till delaktighet. 5

12 Resultat Hinder för delaktighet Demenssjukdomens yttringar En studie visade att personer med en lägre grad av demens, det vill säga de som hade relativt hög mental kapacitet, visade större benägenhet att vägra delta i det som föreslogs. Samma sak gällde för dem som var mindre beroende av personalens stöd i ADL-situationer (aktiviteter i det dagliga livet) (Cohen-Mansfield, Marx Regier & Dakheel-Ali, 2009). I intervjuer med personal från ett boende framgick ytterligare ett antal faktorer som visade att demenssjukdomarna i sig kan medföra problem som försvårar samvaron med personal och andra boende. Exempel på sådana beteendestörningar var omdömeslöshet, oro, ilska, oförutsägbarhet, minskat intresse för personlig hygien och egocentrism. Bland annat beskrevs en kvinna som använde våld mot personalen vilket resulterade i att kvinnan inte blev tvättad och påklädd vilket i sin tur ledde till att hon undvek andra människor (Graneheim, Norberg & Jansson, 2001). Antalet negativa beteende har visat sig ha samband med i vilken utsträckning de boende sover på dagen. Dagsömn ökade risken för negativa beteenden och ledde därmed till minskat deltagande (Kuhn, Edelman & Fulton, 2005). Personalen upplevde svårigheter med att engagera vårdtagarna i aktiviteter som inte tillhörde de vanliga rutinerna. Vårdtagarna sökte trygghet i det invanda och blev oroliga när de introducerades för något nytt. En annan faktor som påverkade deltagandet negativt var nedstämdhet som upplevdes som ett vanligt problem, vilket oftast uppstod vid helger och veckoslut. Personalen uttryckte även att de boende allmänt saknade motivation för delaktighet (Graneheim, Norberg & Jansson, 2001; Edberg & Edfors, 2008). Att personer med demens kan sakna initiativförmåga uppmärksammades även i Perry, Galloway, Bottorff & Nixons (2005) studie. Det framgick av denna observationsstudie att en spontan konversation, det vill säga utan uppmuntran från personalen, endast uppstod i två fall av tio. En studie visade att de språksvårigheter som demenssjukdomen kan medföra hade betydelse för om personer med demens var socialt tillbakadragna och huruvida de ville delta i aktiviteter eller inte. Språkstörningarna kan yttra sig i både hur personerna med demens själva utrycker sig och i vilken grad de är mottagliga för det talade språket. Störst betydelse för graden av social delaktighet hade nedsättningar i förståelsen av talat språk (Potkins, et al, 2003). Graneheim, Norberg och Janssons, (2001) studie visar också att ordet vi kan skapa förvirring hos personer med demens när personalen använder det istället för ordet du, exempelvis när de säger ska vi gå på toaletten eller ska vi duscha. Personalens vilja att skydda personen med demens I vissa fall ansåg sig personalen vara tvungna att begränsa vårdtagarnas möjligheter att göra som de ville trots att de boende själva ville få bestämma, då detta skulle kunna leda till att vårdtagaren, enligt personalen, skämde ut sig själv eller skadade sig själv och andra. Detta ledde till att personalen upplevde moraliska dilemman när det gällde att tillgodose vårdtagarnas behov av privatliv och autonomi kontra säkerhet och identitet (Graneheim, Norberg & Jansson, 2001). Ibland fick vårdtagarens autonomi och integritet komma i andra 6

13 hand för att delaktighet skulle kunna uppstå. Personalen använde sig ibland av vårdtagarnas kognitiva nedsättning för att skapa denna delaktighet. Detta ledde dock till att vårdpersonalen upplevde att de förrådde de boende utifrån att de hade fått lära sig att ta hänsyn till de boendes subjektiva värld. Ett exempel på detta var när en kvinna med demens insisterade på att få betala för sig vid kaffet. Då hon inte hade pengar i sin väska blev hon stressad och kunde inte övertalas att tro på att kaffet inte kostade något. Detta ledde ibland till att hon avstod från att delta i gemenskapen kring kaffeborden. Ett förslag som framkom var att personalen skulle lägga låtsaspengar i kvinnan plånbok så att hon skulle få känna att hon gjorde rätt för sig. Förhoppningen var att detta skulle leda till att kvinnans subjektiva behov blev tillgodosedda och att hon kunde bli delaktig i den sociala gemenskapen. Några i personalen ansåg dock att detta innebar att de utnyttjade kvinnans sjukdom för att vilseleda henne. Personal i studien ansåg vidare att ärlighet vid informationsgivning var viktigt för att göra vårdtagarna delaktiga, men att det kunde vara svårt i praktiken vilket resulterade i att de inte berättade vissa saker. Ett tillfälle som upplevdes särskilt problematiskt var när nyinflyttade personer undrade varför de var på boendet. I de fallen visste inte personalen hur ärliga de skulle vara angående personens sjukdom. De förklarade att det blev lättare att hantera situationen när personen med demens blev mera nedsatt kognitivt (Hertogh, Anne Mei The, Miesen & Eefsting, 2004). Möjligheter till delaktighet Kommunikation som ett verktyg I en studie som gjorts om språkets betydelse för personer med demens visades att delaktighet i samtal kunde underlättas genom att personalen använder språket på ett medvetet sätt. Konversationsstrategier som visade sig kunna ge ökad delaktighet var till exempel uppmaningar och klargöranden (Perry, Galloway, Bottorff & Nixon, 2005). Beskrivande uppmaningar har visat sig vara positivt för personer med demens och deras engagemang i olika aktiviteter. Detta framkom i en studie där personer med demens bjöds in till ett särskilt aktivitetsrum. Först bjöds de in allmänt med tilltal som det finns aktiviteter i rummet bredvid hissen och om de inte gick dit preciserade personalen efter en stund informationen till det finns korsord du gillar. Både närvaron i aktivitetsrummet och den tid de boende engagerade sig i aktiviteten ökade vid interventionen (Brenske, Rudrud, Schulze & Rapp, 2008). I en artikel framkom att bilder kan användas som hjälpmedel för att få personer med demens att bli delaktiga i ett samtal och kunna tala om vad de gillar och ogillar. Med tydliga bilder på bordet kunde personerna med demens lättare förstå och fokusera på samtalet. Detta har att göra med att bilderna förblir synliga till skillnad från talet som avdunstar. Bilderna gav respondenterna tid att fundera eftersom de inte behövde svara lika snabbt som när de bara fick en fråga muntligt. Bilderna hjälpte dem även att dra sig till minnes vad de tyckt om tidigare och vad de arbetat med förr samt att kommunicera relationer och känslor. De visade också att de uppskattade den sortens kommunikation, det framgick dock inte på vilket sätt denna uppskattning kom till uttryck (Murphy, Tester, Hubbard, Downs & McDoland, 2005). Bemöta med värdighet Personalen hade ett flertal strategier för att öka delaktigheten för personer med demens med negativa och passiva beteenden. De beskrev att tydlig och ärlig kommunikation var basen för 7

14 alla positiva möten med de boende. I oacceptabla situationer försökte de att vänligt men på ett tydligt sätt sätta gränser. Personalen var också flexibla för att kunna läsa av patienten och vara ett steg före. De ansåg det även viktigt att kunna socialisera med de boende kravlöst och att finna möjligheter till humor och skratt för att kunna skapa en grund för närhet och förtroende. Ett sätt att skapa gemensamma positiva upplevelser var att ta med de boende på dagliga promenader. Eftersom personalen använde sig själva som verktyg ansåg de det viktigt att ha stöd i en stabil personalgrupp med stor erfarenhet (Edberg & Edfors, 2008). Personal försökte bekräfta de boende genom att vara tillgängliga, relatera till deras livshistoria och möta dem i deras värld. Genom att hänsyn tas till vårdtagarnas egna upplevelser ökade deras möjligheter till delaktighet. För kvinnan som ville betala för kaffet handlade det om att ge henne låtsaspengar och för en vårdtagare uppgav sig ha ett monster i byxorna bekräftade personalen henne genom att säga att de tyckte att det verkade otäckt (Hertogh, Anne Mei The, Miesen & Eefsting, 2004). Samtidigt arbetade vårdpersonalen verklighetsorienterande genom att ge information om vad som skulle hända, hur och varför för att på så vis skapa delaktighet. I situationer där de boende var motsträviga kunde personalen istället för att bestämma vad som skulle ske föra över initiativet till personen med demens, exempelvis beskrev personalen att de bad en vårdtagare ta tag i deras armar istället för att de tog tag i hennes (Edberg & Edfors, 2008). Fokus på den enskilde individen Något som har visat sig kunna påverka delaktigheten är om vårdtagaren är man eller kvinna. Kvinnor hade längre uthållighet än män. Även de som hade många olika läkemedel visade sig ha större uthållighet och mer förmåga till uppmärksamhet än de som hade färre läkemedel. Artikelförfattarna själva förklarar detta med att de som hade många olika läkemedel också led av flera andra sjukdomar förutom demens. Deras kognitiva nedsättning behövde därför inte ha varit så stor när de kom till boendet, men de hade erbjudits plats där på grund av sina andra sjudomar. Lägre av grad av demens gav också större uthållighet, uppmärksamhet och en mera positiv attityd till deltagande (Cohen-Mansfield, Marx Regier & Dakheel-Ali, 2009). I en interventionsstudie fick en grupp bestående av personer med demens pröva personligt anpassade aktiviteter. Dessa aktiviteter utgick från vilken roll i deras liv som varit den mest framträdande. Som hjälp för att identifiera dessa roller tillfrågades anhöriga. I vissa fall kunde det vara rollen i familjen som varit av störst betydelse, medan andra upplevt sin yrkesroll som mest betydande. Individerna visade högre grad av delaktighet i de aktiviteter som var avpassade efter deras tidigare roller än för de mer traditionella aktiviteterna. De fick även ett bättre välbefinnande, blev mindre desorienterade och påvisade också mindre agitation oavsett kognitiv nedsättning (Cohen-Mansfield, Parpura-Gill & Golander, 2006). Fördelar med anpassade aktiviteter poängterades även i intervjuer med personal. Vårdpersonalen ansåg att vad som var bäst för den enskilde boende kunde vara olika i varje specifik situation och att hänsyn till detta kunde förbättra möjligheterna för delaktighet (Edberg & Edfors, 2008). Boendemiljöns utformning De olika boendeformernas miljö har visat sig ha betydelse för möjligheterna till delaktighet är för de boende. Vårdpersonal menade att en familjelik atmosfär fick personerna med demens att känna sig trygga (Edberg & Edfors, 2008). På ett boende byggdes demensavdelningar om för att bli mera hemlika, bland annat designades avdelningen med nya lampor och mattor. 8

VÅRDPERSONALENS INFLYTANDE PÅ BETEENDE HOS PERSONER MED DEMENS

VÅRDPERSONALENS INFLYTANDE PÅ BETEENDE HOS PERSONER MED DEMENS Hälsa och samhälle VÅRDPERSONALENS INFLYTANDE PÅ BETEENDE HOS PERSONER MED DEMENS EN LITTERATURSTUDIE OM HUR VÅRDPERSONAL MED SITT FÖRHÅLLNINGSSÄTT KAN FRAMKALLA FÖRÄNDRINGAR I BETEENDE HOS PERSONER MED

Läs mer

Det är en fråga om tid.

Det är en fråga om tid. Det är en fråga om tid. - Hur undersköterskor och vårdbiträden på särskilda boenden inom äldreomsorg, uppfattar sina möjligheter att ge en god palliativ omsorg i livets slutskede. Helena M Heinås Examensarbete,

Läs mer

Att vara anhörig till en demenssjuk person

Att vara anhörig till en demenssjuk person Att vara anhörig till en demenssjuk person - en litteraturstudie som belyser livssituationen ur ett anhörigperspektiv Hanna Söderström & Jenny Österberg 2013 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT ARBETA MED BPSD-REGISTRET

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT ARBETA MED BPSD-REGISTRET Institutionen för hälsovetenskap SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT ARBETA MED BPSD-REGISTRET NURSES EXPERIENCES OF WORKING WITH THE BPSD-REGISTER Nyberg, Sofi Wennberg, Susanna Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen en kvalitativ studie

Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen en kvalitativ studie Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Arbetsterapeututbildningen, 180 hp Vårterminen 2009 LIU- ISV/AT-C 09/019--SE Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen

Läs mer

Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende

Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende Bodil Holmberg Specialistsjuksköterskeutbildning med specialisering mot palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VT 2013 Avancerad nivå Handledare: Jane

Läs mer

Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård

Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård Examensarbete i Vårdvetenskap Nivå: Avancerad, 15hp Program: Specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska.

Läs mer

FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KOMMUNIKATION I MÖTET MED PERSONER MED DEMENSSJUKDOM

FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KOMMUNIKATION I MÖTET MED PERSONER MED DEMENSSJUKDOM From the Department of Neurobiology, Care Science and Society, Division of Nursing Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KOMMUNIKATION I MÖTET MED PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Utvärdering

Läs mer

Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren

Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende Nanna Hallgren-Lindgren FoU-trainee Uppsats nr 21 December 2011 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts

Läs mer

Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité

Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité en kvalitativ studie Författare: Johanna Ekström Dzhon Zubenko

Läs mer

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag?

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag? PER MAGNUS PERSSON/JOHNÉR Den här skriften vänder sig till personal och beslutsfattare med ansvar för demensvård i kommunerna. Den bygger på slutsatserna i en SBUrapport om demenssjukdomar. Syftet med

Läs mer

Relatives experiences of palliative care in non specialized settings

Relatives experiences of palliative care in non specialized settings Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Omvårdnad examensarbete/d Omvårdnad Examensarbete D-nivå, 30 hp Vårterminen 2010 Anhörigas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård inom

Läs mer

NÄRSTÅENDES BEHOV AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN INOM PALLIATIV VÅRD En kvalitativ studie

NÄRSTÅENDES BEHOV AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN INOM PALLIATIV VÅRD En kvalitativ studie NÄRSTÅENDES BEHOV AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN INOM PALLIATIV VÅRD En kvalitativ studie RELATIVES NEED OF SUPPORT FROM THE NURSE IN PALLIATIVE CARE A qualitative study Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Att förlora sin livspartner -begriplighet -hanterbarhet -meningsfullhet Loss of a spouse -comprehensibility -manageability -meaningfulness

Att förlora sin livspartner -begriplighet -hanterbarhet -meningsfullhet Loss of a spouse -comprehensibility -manageability -meaningfulness Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete 15 hp Höstterminen 2008 Att förlora sin livspartner -begriplighet -hanterbarhet

Läs mer

Vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnadsarbete samt införande av denna arbetsmetod

Vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnadsarbete samt införande av denna arbetsmetod Vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnadsarbete samt införande av denna arbetsmetod Eva Salvage 2012 Examensarbete, Avancerad nivå, 15 hp

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Socionomprogrammet T6 Handledare: Karin Karlsson C-uppsats, 15 hp VT 2012

Örebro universitet Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Socionomprogrammet T6 Handledare: Karin Karlsson C-uppsats, 15 hp VT 2012 Örebro universitet Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Socionomprogrammet T6 Handledare: Karin Karlsson C-uppsats, 15 hp VT 2012 ROS- Relationer och Sexualitet En granskning av ROS-

Läs mer

Slutversion. språkgranskad. Det jag saknar är tid och resurser

Slutversion. språkgranskad. Det jag saknar är tid och resurser Hälsouniversitetet Arbetsterapeutprogrammet Slutversion språkgranskad Det jag saknar är tid och resurser Enkätstudie om arbetsterapeuters förskrivning av kognitiva hjälpmedel till personer med psykisk

Läs mer

ÄLDRE PERSONERS SISTA TID I LIVET

ÄLDRE PERSONERS SISTA TID I LIVET From the Department of Health Sciences, Medical Faculty, Lund University, Sweden 2007 ÄLDRE PERSONERS SISTA TID I LIVET Livskvalitet, vård, omsorg och närståendes situation av Magdalena Andersson Leg.

Läs mer

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet med inriktning mot missbruk, ohälsa och rehabilitering Campus Eskilstuna, Mälardalens högskola Socialt arbete C,

Läs mer

Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem

Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem En systematisk kunskapsöversikt Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Lyssna på mig! Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem Ann-Marie

Läs mer

MÄNS UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET OCH LIVSKVALITET EFTER FÖRLUSTEN AV SIN MAKA, ANSLUTEN VID ETT PALLIATIV TEAM. En kvalitativ intervjustudie

MÄNS UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET OCH LIVSKVALITET EFTER FÖRLUSTEN AV SIN MAKA, ANSLUTEN VID ETT PALLIATIV TEAM. En kvalitativ intervjustudie MÄNS UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET OCH LIVSKVALITET EFTER FÖRLUSTEN AV SIN MAKA, ANSLUTEN VID ETT PALLIATIV TEAM En kvalitativ intervjustudie MEN'S EXPERIENCE OF MEANINGFULNESS AND QUALITY OF LIFE AFTER

Läs mer

rfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den?

rfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den? rfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den? ERFARENHETSBASERAD KUNSKAP VAD ÄR DET OCH HUR VÄRDERAR VI DEN? Redaktion: Gerthrud Östlinder Astrid Norberg Ewa Pilhammar Andersson Joakim

Läs mer

HUR SJUKSKÖTERSKOR KAN SKAPA GODA VÅRDRELATIONER INOM AVANCERAD PALLIATIV HEMSJUKVÅRD

HUR SJUKSKÖTERSKOR KAN SKAPA GODA VÅRDRELATIONER INOM AVANCERAD PALLIATIV HEMSJUKVÅRD Från sektionen för omvårdnad vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden HUR SJUKSKÖTERSKOR KAN SKAPA GODA VÅRDRELATIONER INOM AVANCERAD PALLIATIV

Läs mer

C-UPPSATS. Att vara närstående till en person med psykotisk sjukdom

C-UPPSATS. Att vara närstående till en person med psykotisk sjukdom C-UPPSATS 2006:099 Att vara närstående till en person med psykotisk sjukdom En litteraturstudie Malin Fransson, Malin Lansgren Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn

Föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa och perinatal omvårdnad Kurs: HK-10 Föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn En litteraturstudie Examensarbete i

Läs mer

Att leva tills man dör

Att leva tills man dör Akademin för hälsa, vård och välfärd Akademin för hälsa, vård och välfärd Att leva tills man dör Distriktssköterskor erfarenheter av avancerad sjukvård i hemmet en intervjustudie Examensarbete i: Vårdvetenskap

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Smärta och obehag hos demenssjuka

Smärta och obehag hos demenssjuka Smärta och obehag hos demenssjuka Hur vårdpersonal tolkar och dokumenterar tecken på smärta och obehag hos demenssjuka vårdtagare som inte verbalt kan förmedla sig Betty Spjuth Sara Lundell Ingrid Bergh

Läs mer