TILLBAKA PÅ JOBBET Cheferna stod bakom Monica i kampen mot bröstcancern. Deras stöd hjälpte mig tillbaka, säger hon. Läs mer på sidan 8, 9 och 10.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILLBAKA PÅ JOBBET Cheferna stod bakom Monica i kampen mot bröstcancern. Deras stöd hjälpte mig tillbaka, säger hon. Läs mer på sidan 8, 9 och 10."

Transkript

1 BRÖSTCANCERFÖRENINGARNAS RIKSORGANISATION TEMA KRONISK BRÖSTCANCER TILLBAKA PÅ JOBBET Cheferna stod bakom Monica i kampen mot bröstcancern. Deras stöd hjälpte mig tillbaka, säger hon. Läs mer på sidan 8, 9 och 10.

2 Älska livet bekämpa bröstcancer 2 Varje timme insjuknar en kvinna i bröstcancer i Sverige. Vi kan vara stolta över att den svenska bröstcancer vården är världsledande. Men den positionen måste ständigt återvinnas. Forskningen om bröstcancer behöver stöd för långsiktiga satsningar kring tidig upptäckt, bättre behandlingar och möjligheter att klara även de situationer då sjukdomen sprider sig till andra delar av kroppen. Många kan leva länge med bröstcancer, som en kronisk sjukdom. Det behövs mer resurser för att forskarna ska kunna hjälpa dessa kvinnor. Tillsammans kan vi ställa upp för våra mammor, systrar, döttrar, mormödrar och farmödrar i kampen för livet. Alla kan vara med och hjälpa till när det behövs som mest. Stöd Bröstcancerfonden de bröstcancer behandlades egen forskningsfond. Alla kan hjälpa till i kampen för livet. Stöd Bröstcancerfonden de bröstcancer behandlades egen forskningsfond Plusgiro Bankgiro kontot garanterar säkerhet och innebär att Bröstcancerfonden kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Bröstcancerfonden Administreras av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO

3 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation En grupp som behöver synas mer Vi har valt att ägna ett särskilt temanummer åt spridd bröstcancer därför att den här patientgruppen behöver uppmärksammas. BRO ÄR EN PATIENTORGANISATION som ska tillvarata bröstcancerbehandlades intressen. Det kan ske på olika sätt, alltifrån att förespråka en idé till att informera om bristande tillgänglighet till vård eller behandling samt att påpeka att förutsättningarna för klinisk forskning i vårt land måste förbättras. Forskning leder till nya läkemedel och nya behandlingsterapier som kan innebära en avgörande skillnad för en bröstcancerpatient. Inte bara en skillnad mellan liv och död, utan en skillnad i den livssituation en bröstcancerpatient befinner sig under en kort eller lång vårdprocess. FÖR DE KVINNOR SOM LEVER med spridd bröstcancer är livssituationen förändrad från det ögonblick de fått en diagnos och vetskapen om att den bröstcancer de behandlats för fått en spridning. Jag brukar säga att BRO ska ge röst och tröst åt de vi finns till för. Rösten är vårt intressepolitiska arbete att värna bästa möjliga och kända vård och omsorg för alla bröstcancerpatienter. Trösten den bokstavliga och bildliga manifesteras varje dag, dygnet runt av våra lokala bröstcancerföreningar runt om i Sverige, genom kontakt- och stödpersonverksamheten de bedriver. De kontaktpersoner som finns har själva varit patienter och har därigenom samma referensram som den som fått en bröstcancerdiagnos. Det har stor betydelse, då det kan vara skönt att tala med någon som står utanför familjen. I stunder med svåra tankar vill man kanske inte oroa familj och nära vänner, men har ändå behov av att prata om sin situation. Idag finns också ett mindre antal utbildade kontaktpersoner inom BROs lokalföreningar som själva lever med spridd bröstcancer. INOM VÅRDEN BEHÖVS EN UTÖKAD psykosocial omvårdnad dit bröstsköterskor kan hänvisa bröstcancerpatienter. Vi inom BRO behöver också lära oss mer om hur det är att leva med spridd bröstcancer. Vi är duktiga på att förklara för vårdprofession och beslutsfattare vad vi uppfattar som viktigt i den vårdprocess vi själva känner till. Men att ha fått en bröstcancerdiagnos och vara färdigbehandlad och symptomfri är någonting annat än att leva med en spridd cancer. Det är en annan livssituation och vi har en uppgift att ta oss an. Därför är ett temanummer om spridd bröstcancer värdefull, med samlad aktuell information om kvalitetsregister, om forskning, om behandlingsterapier och om framsteg och den betydelse detta har. Vi får också möta kvinnor med egna erfarenheter som inger både kraft och hopp. Det är fantastiskt så anpassningsbara vi människor är till livets olika skeden och det är viktigt att förstå hur betydelsefullt ett eget förhållningssätt kan vara. Jag hoppas att det nummer av BROfästet om spridd bröstcancer som Du håller i handen kan ge ökad kunskap, hopp och energi att vilja bidra till att förbättra förutsättningarna för de som lever med spridd bröstcancer. Elizabeth Bergsten Nordström Postadress: Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4, 5 tr. Kansliet Ordförande Elizabeth Bergsten Nordström Kanslichef Ella-Katrin Lindström Ombudsman Elisabeth Andersson Ekonomiassistent Eva Ahlström Kanslist Helén Falk Fax: E-post: Webbsida: PRENUMERATION Inom Sverige: 250 kr/år (4 nr/år) Utom Sverige: 300 kr/år (4 nr/år) PLUSGIRO, BANKGIRO BRO , PLUSGIRO, BANKGIRO BRÖSTCANCERFONDEN , ANSVARIG UTGIVARE Elizabeth Bergsten Nordström TEMANUMMER KRONISK BRÖSTCANCER Producerad med stöd av Novartis Sverige REDAKTÖR OCH SKRIBENT Paula Asarnoj BILDER Fredrik Hjerling sid. 1, 4, 8, 9, 10, 11, 16, 19 Lena Koller sid. 5, 7 Magnus Gothander sid. 12 M-Magasin sid. 20 TRYCKERI Elanders Sverige AB, Mölnlycke Tryckt på Svanenmärkt papper Eftertryck och utdrag med angivande av källan är tillåtet UPPLAGA: ISSN: X 3

4 Elisabeth Ros är utbildad kontaktperson för kvinnor med spridd bröstcancer. Det handlar om att lyssna och finnas där, säger hon. Lever ett gott liv en dag i taget Man har bara ett liv brukar det heta. Men Elisabeth Ros har minst nio. Hon har sett döden i vitögat flera gånger och överlevt det mesta. Flera återfall, otal operationer, ett tjog läkare och djupa svackor där hon har tänkt nu är det kört. Idag, 25 år efter första cancerbeskedet och över tjugo år med spridd bröstcancer, njuter Elisabeth mer än någonsin av livet. Hon har inte bara fått följa sina barns uppväxt, hon har tre barnbarn som fyller det lilla huset med nytt liv. Vårsolen strömmar in genom köksfönstret i tegelvillan med täppa där familjen Ros har levt i nästan fyrtio år. Intill köket är ett av rummen inrett som en komplett lekstuga färdigt att befolkas av barnbarnen, Elisabeths stora glädjeämne i livet. Hennes intensiva blå blick blir lite dimmig när hon pratar om dem. Jag är en riktig känslomänniska, förklarar Elisabeth. Kanske har det hjälpt mig att överleva, filosoferar hon när vi installerar oss vid köksbordet tillsammans med hembakade drömmar, bullar och rulltårta för ett samtal om livet. ELISABETH OM IDAG: Jag lever ett bra liv idag. Jag går på mina kontroller, är väldigt aktiv i bröstcancerföreningen och håller mig i form. Flera gånger i veckan går jag och maken några kilometer och så hälsar jag på min 96-åriga mamma som bor i Karlstad. Vi har ett tajt förhållande och pratar hela tiden. Jag är yngst i familjen och föddes med ett stort födelsemärke på höger ansiktshalva som präglade hela min uppväxt. Sedan nio månaders ålder har jag tillbringat mycket tid på sjukhus och ofta utan mina föräldrar. 4

5 Jag blev stark av att tvingas gå igenom mycket så tidigt. Men de har alltid funnits där, det har alltid varit mamma och jag. OM SIN STYRKA: Jag hade en bra uppväxt med föräldrar som har trott på mig. Även om det var jobbigt med alla dessa operationer av födelsemärket så blev sjukhuset och personalen mitt andra hem. Jag kände alla ända in i köket där tant Alexandersson lät mig hjälpa till. Jag har fortfarande kvar kuddar och annat som jag sydde på den tiden. OM ATT VARA KONTAKTPERSON: Jag engagerade mig i bröstcancerföreningen 1989 och förra året gick jag den första utbildningen som kontaktperson för kvinnor med metastaserad bröstcancer. Jag är tillgänglig dygnet runt på mail och telefon och det har gett mycket att få vara stöd för andra kvinnor i samma situation. Flera har jag följt över tid. Även om det inte alltid går som man önskar så känns det värdefullt att få vara med på vägen. Att lyssna och finnas där är egentligen det jag kan tillföra. Och att vi delar samma erfarenhet av hopp, kamp och ibland förtvivlan. OM ÅTERFALLEN: Pappa hade just dött när jag fick mitt cancerbesked. Nu är det min tur, tänkte jag. Sonen Magnus var hemma på höstlov och stod och bredde en macka när jag kom hem. Han behövde bara kasta en blick på mig för att förstå. Han kastade smörgåsen och vi grät ihop. Året efter hände nästan exakt samma sak igen. Återfallet var ett faktum. På bussen hem tänkte jag det är sista gången jag ser de här träden. Magnus var hemma på höstlov och nu kände jag att det var nästan för mycket. Men med facit i handen vet jag att man kan aldrig veta när dagarna är uträknade. Jag har levt med kronisk cancer i många år. Det förmedlar jag till andra som misströstar. OM FAMILJ OCH VÄNNER: De har betytt allt för mig. De ger mig stöd. Jag pratar inte så mycket om min sjukdom, men om jag behöver så gör vi det. När vi skulle berätta för barnen sa vi: Man behöver inte dö även om man har cancer. De hade just förlorat morfar och var förstås rädda. Jag inser att det nästan kan vara tyngre att stå vid sidan om. Men Claes-Göran är ofta med hos läkarna så att han får ställa sina frågor och följa med i vad som händer. Man får perspektiv på vad som är väsentligt. Det är inte så noga att det ska vara tipptopp hemma, Claes-Göran säger ofta bara du får vara frisk. Vi lever mycket för dagen och gör det vi har lust till. Vi reser en del, äter ute. Vi njuter av livet för vi vet vad det är värt. OM CANCER VAD DEN HAR FÖRT MED SIG: En hel del oro förstås. Men också många nya vänner som har klarat sig i många år. Att få ta emot och ge stöd, att ha varandra i en jobbig situation. Jag trivs väldigt bra med Bröstcancerföreningen Aurora, här finns ett stort engagemang och vi jobbar bra ihop. Jag pratar med min dotter och alla andra kvinnor också om att undersöka sina bröst en gång i månaden. OM FRAMTIDEN: Jag ser bara framåt. Vi pratar om resor vi ska göra. Men vad vet man om livet! Jag kan ju bli påkörd eller trilla från en stege. Innerst inne finns cancern där hela tiden. Jag har ätit mycket medicin som ger biverkningar, vem vet vart de tar vägen? Man har bara en kropp. Nu har vi levt länge ihop, jag och maken, i sommar blir det 43 år. Jag hoppas att vi får fortsätta ett långt liv tillsammans och se barnbarnen växa upp. OM LÄKARE: Jag har säkert mött ett femtontal genom åren. Just nu är jag inne på den fjärde inom loppet av ett och ett halvt år. Ett tag blev det för mycket nya ansikten och möten, jag sa ifrån. Det är inte läkarna det är fel på, utan att tvingas förhålla sig till en ny människa. Men jag har haft väldigt många fina möten inom vården, människor som har blivit vänner och verkligen engagerat sig. OM BRÖSTEN: De är inte viktiga för mig, det viktiga har varit att få bort det som är sjukt. Claes-Göran har samma inställning. Det ser inte vackert ut, där bröstet suttit är idag spår efter flera operationsärr. Men när människor stirrar på mig och säkert undrar varför jag ser ut som jag gör så tänker jag att det är bra att mina prickar sitter på utsidan och inte dolt på insidan. Jag har kommit långt i att acceptera mina skavanker, jag har släppt taget. OM ATT AVGÅ UR AURORASTYRELSEN: Efter tjugo år som aktiv i föreningen ska jag trappa ner och bara vara kvar som kontaktpersonsansvarig. Jag känner att jag vill ha mer tid för min mamma, man vet inte hur länge hon får vara kvar. Och så vill jag finnas för mina barnbarn. Med mitt liv vet jag att man inte kan ta något för givet och att inget är för evigt, varken det goda eller onda. Idag känner jag att jag vill leva nu. Elisabeth vistades mycket på sjukhus som barn. Mamma fick inte alltid vara med, men hon fanns alltid för mig. Det har alltid varit hon och jag genom livet. FAKTA ELISABETH ROS Ålder: 66 Yrke: Familj: Pensionär, tidigare kanslist. Make Claes-Göran, två barn samt tre barnbarn. Fritid: Föreningsliv, Bröstcancerföreningen och Bilkåren. Behöver: Röra sig! Går 5 km flera gånger i veckan. Passion: Barnbarnen och resor! 5

6 Djupavslappning, mindfulnessövningar och mental träning är kraftfulla redskap för stress- och smärthantering. Avslappning kan skapa lugn Aktiv avslappning kan hjälpa dig att spänna av och bli lugnare till både kropp och själ. En del människor använder regelbundet någon metod för avslappning för sitt allmänna välbefinnande eller som hjälp i stressade situationer. Du kan praktisera avslappning hemma med hjälp av böcker, lyssna på en cd-skiva, mobilappar eller gå kurs. Försök göra det till en vana att notera spänningar i kroppen och lösa upp dem. Öva regelbundet! Då når du snabbare ett avslappnat tillstånd. Ett effektivt sätt är att låta sig guidas genom en avslappningsövning. På Folkhälsans hemsida (www.folkhalsan.fi) finns flera guidade övningar du kan ta del av helt gratis. Ett lästips är Avslappning & Mental Träning för ett rikare liv av Eva Johansson, en praktisk handledning i grunderna i avslappning, stresshantering och mental träning. Eva Johansson som är mental tränare har en mängd andra tips på vägar till avslappning på sin hemsida: VISUALISERING Visualisering innebär att du skapar inre bilder, som att du befinner dig på någon favoritplats där du känner dig glad, lugn och stark. Visualisering kan bland annat användas för att bättre hantera exempelvis smärta. Exempel: Tänk på ett trevligt semesterminne. Hur ser det ut där du är? Vilka färger och former? Vad känner du? Ljumma vindar, solsken på kinden? Hör du något? Havet som slår mot klipporna? Hjärnan kopplar ihop 6 dina inre bilder med känslan som följer, du upplever ett ökat välbefinnande. MINDFULNESS AKTIVERAR LUSTCENTRUM En metod som har fått stor spridning de senaste åren är en kombination av visualisering, avslappning och andning; mindfulness. Mindfulness är en form av meditation som har sitt ursprung i buddismen. Under stillasittande fokuserar man avslappning genom att tänka på andningen, men också på fysiska upplevelser. När tankarna blir medvetna låter man dem komma och passera utan att värdera och koppla på känslor kring tankarna. Den sittande meditationen kan följas av gående i tystnad. Promenaden sker lugnt och medvetet i en cirkel. Man andas in under ett steg och ut i det andra steget. Övningen kan låta enkel, men är svårare än man tror. FAKTA MINDFULNESS-APP Johan Bergstad, legitimerad psykolog och mindfulness-instruktör har tillsammans med civilingenjören och psykologen Martin Ström skapat flera mindfulness-appar, bland annat appen lugn och lycklig som finns på AppStore. En studie av ett åttaveckorsprogram visar att hjärnaktiviteten hos deltagarna försköts från områden i pannloben som är aktiva vid stress, oro och nedstämdhet till områden som reglerar lugn, glädje och nyfikenhet, säger upphovsmakarna. Forskning har visat att regelbunden mindfulness-träning kan ge: Färre fysiska och psykiska symtom. En ökad förmåga att slappna av. Höjning av smärttrösklar och en större förmåga att hantera bestående smärta. Mer energi och entusiasm i livet. Ökad självkänsla. En större förmåga att mer effektivt hantera både kort- och långvarig stress. Källor: och MEDITATION GER DJUPARE AVSLAPPNING Djupare avslappning och kroppskännedom kan uppnås genom kropps-scanning. Lägg dig bekvämt på ett plant men mjukt underlag. Slappna av, blunda och visualisera kroppen bit för bit. Efter att ha gått igenom kroppens alla delar följer en målbildsträning, en visualisering av positiva mål. Vid djup avslappning är det undermedvetna mottagligare för positiva instruktioner och påverkan. I takt med andningen kan du tänka: Jag andas in ljus kraft och energi, jag andas ut tunga tankar och oro. En kvinna med cancer säger att teknikerna har hjälpt henne att förhålla sig till olika faser av sjukdomen, att hantera chocken och behandlingen med hjälp av dessa metoder. Att vara i ett kristillstånd och att samtidigt vara ett med sina tankar, kräver mer energi. Att kunna försätta sig i ett avslappnat tillstånd och bara betrakta sina tankar genom en icke-värderande uppmärksamhet, hjälper varje människa.

7 En varm famn öppen för alla Med vilka kan man dela sina mörkaste tankar när man fått ett bröstcancerbesked? Var är man omsluten av människor som inte bara förstår utan även delar erfarenheten av att leva med spridd bröstcancer? Bröstcancerföreningen är både en livlina och en informationskälla till mer kunskap om sjukdom och välbefinnande. BCF Amazona i Stockholms län är den första och största bröstcancerföreningen i Sverige. Ordförande Maria Wiklund Karlsson tar emot i Amazonas fina lokaler i Vasastan i Stockholm. Mötesrummet rymmer ett trettiotal platser och är inrett i rosa med tavlor på väggarna, stearinljus, en välfylld bokhylla och en inbjudande divan för den som behöver vila. På stolarna med sina ljusrosa dynor brukar det sitta kvinnor i alla åldrar och bakgrund, men med en gemensam nämnare; bröstcancer. Rummets väggar har hört och sett det mesta, varje dag blandas skratt med gråt, man pratar öppet om sin situation runt bordet. Kvinnorna kommer hit för att få stöd och FAKTA AMAZONA Av landets 33 lokala bröstcancerföreningar är BCF Amazona i Stockholms län den första och idag största. Den bildades 1978 och har cirka medlemmar. Utöver de 600 medlemmarna som deltar i Amazonas kursverksamhet, vänder sig varje år ungefär kvinnor till BCF Amazona för att få stöd, gemenskap, inspiration, rehabilitering och information. BCF Amazona har öppet för besök och telefontid fyra timmar per dag alla vardagar. Namnet Amazona är inspirerat av den tåliga liljan som klarar sig länge utan vatten och de starka kvinnliga bågskyttarna i grekiska mytologin som lär ha tagit bort sitt ena bröst för att bli ännu bättre skyttar. Föreningen sköts av en heltidsanställd kanslist och ordförande på halvtid plus ytterligare halvtidstjänster med statligt lönebidrag. Dessutom har föreningen drygt femtio volontärer som bidrar med sin tid och sitt engagemang. tanka kraft för att orka leva vidare. Vi är länken mellan vården och livet utanför och ska vara patientens röst och tröst i alla lägen, både när det gäller individen och inom sjukvården. EN MENINGSFULL VARDAG Med rösten menas att kvinnorna får en väl fungerande bröstcancervård både nu och i framtiden. Trösten är att fylla vardagen med meningsfulla och informativa möten genom föreläsningar, kurser, samtalsgrupper och motion. Bland Stockholms bröstcancerpatienter har cirka tusen kvinnor spridd bröstcancer, en grupp som behöver särskilt stöd, menar Maria Wiklund Karlsson. Dessa kvinnor söker mycket medicinsk information och vägledning. Man vill följa forskning och nya rön, dela hopp, förtröstan och se att det går att leva länge med kronisk bröstcancer. Vi har särskilda kontaktpersoner för just dessa kvinnor och ordnar träffar med skräddarsydda teman. GEMENSKAPEN VIKTIG Ett populärt tema är Fråga doktorn om spridd bröstcancer, där medlemmarna får träffa en onkolog i ett informellt sammanhang för att ställa frågor och lyssna till andras synpunkter. Annelie Liljegren, onkolog på Karolinska universitetssjukhuset är en uppskattad coach i dessa sammanhang. Nyligen var Jonas Bergh, professor i onkologi, med på träffen och berättade om nya behandlingar för spridd bröstcancer. Vi ser att det är en växande grupp som efterfrågar ett stöd de inte finner inom vården. Gemenskapen är speciellt viktig för denna grupp. Hos Amazona kan kvinnorna även lämna sina proteser eller peruker som skickas vidare till andra mindre bemedlade länder. Det finns även ett modernt och välsorterat bibliotek där man kan låna en bok, eller så kan man komma in en stund bara för att prata. De som själva har fått stöd kommer ofta tillbaka för att ge till andra, berättar Maria. Patientföreningarna kan vara den mjuka landningsbanan man behöver, säger Maria Wiklund Karlsson, ordförande i Amazona. TEMAKVÄLLAR DRAR FULLT HUS Amazonas samtalsgrupper är uppdelade i tre olika kategorier: unga kvinnor under 46 år, övriga kvinnor, samt grupper för kvinnor med spridd bröstcancer. En samtalsgrupp består av sex samtalstillfällen á två till tre timmar. Grupperna leds alltid av en professionell samtalsterapeut. En kväll i veckan är vikt åt ett speciellt tema där medlemmarna kan lära sig mer om olika ämnen, till exempel bröstrekonstruktion, ångest, stresshantering, biverkningar, parrelationer, onkologisk behandling och diagnostik. Det är ofta fyllt till sista plats, men att flytta till en större lokal är inte aktuellt. Stämningen och det privata går förlorat om man är allt för många, menar Maria. BEHOV AV MER RESURSER Bland de många kurser BCF Amazona erbjuder finns matinspiration, korttidsrehabilitering, konstterapi, samtalsterapi, mindfulness, grön rehabilitering, vattengymnastik och yoga med mera. Men även om viljan att hjälpa är stor så är de materiella resurserna begränsade. Föreningen finansieras delvis genom bidrag från landstinget och olika fonder men man får verkligen vända på slantarna för att få verksamheten att gå ihop, berättar Maria. Jag skulle önska att vi hade enklare tillgång till medel för att göra allt det vi gör. Det går åt mer och mer ideella resurser, men det finns en gräns för hur mycket man kan göra på ideell basis. Vi ser en växande efterfrågan och ett ständigt ökande medlemsantal och det är ett gott betyg på att vårt arbete är viktigt. 7

8 Monica var ofta på besök på jobbet under sjukskrivningen för att hålla kontakten med kollegorna. TILLBAKA PÅ JOBBET MED KRONISK BRÖSTCANCER: Stöd hela vägen och flexibel arbetsledning Det bästa är att jag fått komma tillbaka till jobbet utan att känna mig som en börda. Jag har haft stöd från ledningen under hela sjukdomstiden och känt att de stått bakom mig i allt. Monica Kevin Thörnblad är samordnare på ett privat vårdföretag. På bara ett år gick hon igenom 44 behandlingar mot kronisk bröstcancer. Våra medarbetare är det viktigaste vi har. Vårt fokus är Monica, inte det praktiska runt omkring, säger verksamhetschef Karin Ervell och 8 vd Marita Eerola i en intervju om ömsesidigt förtroende, flexibilitet och tro på framtiden. Monica fick diagnosen hormonpositiv bröstcancer i augusti Hon var på väg på fest när hon upptäckte en knöl i duschen. Den gjorde inte ont eller så, men jag tänkte kolla upp den i alla fall. Sedan gick allt väldigt snabbt med operation, strålning och antihormonbehandling. Tiden gick och livet återvände så småningom till det normala. Nästan tio år senare, i juni 2011, hade hon blivit rekryterad som arbetsledare till Vårdstyrkan, ett privat vårdföretag inom hemtjänst. Monica var handplockad för jobbet och såg fram emot att utvecklas i en ny organisation. Efter bara två veckor fick hon problem med ryggen. Ryggskott, tänkte hon och bet ihop. Man kan ju inte börja med att vara sjuk. Men smärtan blev bara värre. Jag grät av smärta på kvällarna och gick på starka smärtstillande under dagarna. När hon till slut röntgades hade en ryggkota helt frätts sönder av metastaser och cancern hade spridit sig till lungorna. Till doktorn sa hon: Du måste göra så att jag inte dör. Nu

9 började en turbulent tid som involverade familjen, vännerna och förstås yrkeslivet, arbetskamraterna och ledningen. Jag som älskar att jobba och alltid vill ge järnet! Och så händer det här. Jag funderade på olika lösningar men jag hade fullt fokus på att behandlingen skulle hjälpa och att komma tillbaka. Det har varit min drivkraft rakt igenom och det sa jag också till cheferna. Cheferna svarade med blommor. Vi finns här för dig, stod det på buketten. Karin är Monicas närmaste chef på Vårdstyrkan. Så här säger hon om cancerbeskedet: Jag fick beskedet från Monica via sms på semestern. Jag blev helt chockad. Vi var så glada över att ha hittat henne och hon hade den perfekta kompetensen för jobbet. Hon skulle komplettera vårt team med sin erfarenhet från den kommunala sektorn och vi såg en stor utvecklingspotential. Trots värsta tänkbara besked förmedlade hon ändå en positiv framtidstro och var saklig i vad hon hade framför sig. MONICA OM TIDEN UNDER BEHANDLINGEN: Jag var sjukskriven perioden juni 2011 till april Behandlingen gav en hel del biverkningar i början och jag var både trött och ledsen. Jag hade ju gått på regelbundna tester och trodde att jag var frisk! Omgivningen försökte trösta, men jag brottades med mörka tankar om döden. Det blev inte bättre av att vara hemma själv. Så småningom blev läget mer stabilt och jag började kunna hantera min vardag. Steg för steg växte det fram en vilja att komma tillbaka till jobbet i någon form. KARIN OCH MARITA OM MONICAS SJUKSKRIVNING: Först ställdes vi inför frågan: Hur löser vi det här? En intern resurs kopplades in, vi lappade och lagade. Delegerade till kollegor. Vårt fokus var Monica inte det praktiska. Själv har hon varit tydlig med att hon vill tillbaka. Det var inte en fråga om utan när. Vår start blev inte som vi hade tänkt oss, men det fanns inte på världskartan att agera annorlunda. MONICA OM ATT KOMMA TILLBAKA: Våren 2012 ville jag börja arbetsträna trots att behandlingen fortfarande pågick, men Försäkringskassan satte sig emot. De ville att det skulle gå via Arbetsförmedlingen. Karin följde med på ett möte och förklarade upplägget. Vi enades om att jag skulle börja arbetsträna på 25 procent och trappa upp i takt med att jag blev bättre. Jag fick mycket stöd från kollegorna. De undrade också hur jag skulle orka? Men för mig har jobbet alltid varit livsviktigt. Det var underbart att få komma tillbaka, känna sig behövd, äta lunch med kollegorna och vara i ett annat sammanhang än sjukdomen. KARIN OCH MARITA OM ARBETSTRÄNINGEN: Vi höll kontakt med Monica hela tiden under sjukskrivningen. Hon kom hit när hon FAKTA MONICA KEVIN THÖRNBLAD Ålder: 44 Familj: Gift, 2 döttrar 12 och 17 Bor: Vallentuna Arbete: Samordnare på Vårdstyrkan, privat hemtjänst inom Täby kommun. Livsdevis: Fånga dagen! FAKTA KARIN ERVELL Ålder: 33 Familj: Arbete: Motto: Ledord: FAKTA MARITA EEROLA Ålder: 55 Familj: Arbete: Motto: Sambo, son 2,5, ett syskon på väg. Vårdstyrkan Se individen! Respekt för individen, delaktighet, insyn och utveckling. Gift, 3 barn VD för Vårdstyrkan, sjuksköterska och delägare. Gör gott, tänk gott! orkade, ibland bara för att fika eller umgås med kollegor och höra lite om jobbet. Vi ville bejaka henne och imponerades av hennes kampvilja. Även om hon blivit sjuk ville vi att hon skulle känna sig som en del av oss och vi involverade henne i våra planer för framtiden. När hon berättade att hon var redo att komma tillbaka blev det en kort startsträcka eftersom vi haft tät kontakt. Schemat planerades utifrån hennes behandlingar och Monica fick själv styra jobbet utifrån ork och möjligheter. MONICA OM ATT BERÄTTA FÖR KOLLEGERNA: Jag valde att berätta under ett personalmöte. Reaktionerna var väldigt olika. En blev chockad och kunde inte riktigt ta in mitt besked. Andra fick en tår i ögat, såg slutet framför sig. För mig var det viktigt att omgivningen förstod vad jag gick igenom. Men ibland när de utbrister i all välmening Vad fräsch du ser ut! så förstår jag att de sett något annat framför sig. För många är min sjukdom lika med döden. KARIN OCH MARITA OM MONICAS ÖPPENHET: Den som äger informationen måste själv bestämma hur och när den ska lämnas. Vi var medvetna om att några i gruppen kanske skulle ta beskedet negativt och följde upp efteråt. I det här fallet togs det emot bra av gruppen. Monica ville själv berätta och svara på frågor. MONICA OM SIN ARBETSSITUATION IDAG: Från årsskiftet gick jag upp till 75 procent och arbetar fyra dagar i veckan. Jag behöver en dag för återhämtning. Medicinerna gör att jag är tröttare än vanligt om kvällarna, men för det mesta kör jag på som vanligt. Jag har vissa fysiska begränsningar som att jag inte klarar tunga lyft, men det går att lösa bra eftersom jag jobbar mest administrativt. Jag är glad när jag går till jobbet och älskar det jag gör! KARIN OM MONICA PÅ JOBBET IDAG: Jag och Monica har en dag ledigt i veckan och täcker upp för varandra. Tack vare att Monicas roll inte hunnit sätta sig så har vi kunnat skapa nya rutiner när det har behövts. När jag går på mammaledighet vill vi att Monica hoppa in som arbetsledare. MONICA OM SAMARBETET MED LEDNINGEN: Jag har haft mycket stöd från ledningen och känt att de har stått bakom mig hela vägen. Det engagemanget upplevde jag inte på min förra arbetsplats. När jag fick frågan om att ta Karins plats blev jag först lite tveksam och tänkte klarar jag det? Men samtidigt blev jag glad och stolt att de frågade. Jag har lång erfarenhet, gillar att ha många järn i el- 9

10 den och att skapa struktur. Det blir ännu mer motiverande att jobba med deras förtroende i ryggen. KARIN OCH MARITA OM ATT VÅRDA SIN PERSONAL: Våra medarbetare är det viktigaste vi har! Engagemang och omsorg om personalen har man alltid igen. Dock bygger det mycket på den enskildas egen motivation. Vi har varit i liknande situationer där medarbetaren inte haft Monicas driv, det är mer utmanande. Som chef kan du göra upplägget, men viljan måste finnas hos arbetstagaren. MONICAS TIPS TILL ARBETSGIVAREN: Det bästa är att de har låtit mig komma tillbaka utan att jag känner mig som en börda. De har behållit min vikarie för att jag ska kunna komma tillbaka i min takt. Jag har alltid känt att jag har en plats, varit välkommen även om jag har haft en dålig dag. Under det här året har jag gått igenom 44 behandlingar, det sliter hårt på kropp och psyke. Men jobbet har varit moroten och att känna deras stöd, trots en kronisk sjukdom. Det har sporrat mig än mer och sakta känner jag att kroppen också är på väg att hämta sig. Nationellt register en förutsättning för lika god vård Fler än tusen kvinnor om året får besked om att deras bröstcancer har spridit sig till skelettet eller andra organ. Trots att de är så många saknas en samlad och strukturerad information om den här specifika patientgruppen. Ingen vet hur många som får diagnosen, vilka behandlingar de får eller vilka behandlingar som fungerar bäst. Ett sådant riksomfattande register vore ett mycket värdefullt redskap för både patienterna och forskningen. KARINS TIPS TILL ANDRA ARBETSGIVARE Planera hur, var och när personalen ska informeras. Fundera över vilka reaktioner som eventuellt kommer att behöva följas upp efter mötet. Ta dig tid att lyssna. Lämna inga negativa besked på en fredag eftermiddag eller inför en ledighet. Man behöver kunna prata om det som rör sig i huvudet. Var chef, men också människa. Det är tillåtet att gråta som chef, men signalera att det är du som står för besluten. Din roll är att skapa trygghet och ge omsorg. Hör av dig. Fråga om du kan göra något. Tillhörighet och omtanke kan vara avgörande. Var chef och medmänniska, men inte terapeut. En del av behandlingen behöver man ta utanför jobbet, det är bra för den professionella relationen som tar vid sedan. En medarbetare som är sedd är en lojal medarbetare. En kris som man hanterar gemensamt stärker relationen och teamet. Försök att motivera medarbetaren till att hitta styrka och vilja inom sig själv. Utan Monicas drivkraft hade vi inte varit där vi är idag. Vi vet hur många som dör av spridd bröstcancer, men inte hur många som lever med sjukdomen säger Henrik Lindman bröstonkolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Landstinget i Uppsala län har tagit initiativ till ett register som omfattar alla patienter med spridd, metastaserad bröstcancer. Här registreras alla patienter med spridd bröstcancer, deras tumörtyper, behandlingar, ledtider och så vidare. Livssituationen för de här kvinnorna har inte uppmärksammats tillräckligt. De behöver särskilt psykosocialt stöd och möjlighet till återkommande rehabilitering, säger BROs ordförande Elizabeth Bergsten Nordström. Dessutom behövs ett riksomfattande register över hur många som insjuknar i spridd bröstcancer och vilka behandlingar de får. Annars vet vi inte vad som är bäst, vi får inga gemensamma erfarenheter där sjukhusen kan jämföra resultat med varandra. Henrik Lindman, bröstonkolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala menar att ett nationellt register skulle främja forskning och vård, och dessutom möjliggöra en likvärdig behandling oavsett vilket landsting som utför vården. Idag kan vi se hur många kvinnor som avlider till följd av bröstcancer, men vi har en dålig uppfattning av hur många som lever med spridd sjukdom och hur det går för dem, säger Henrik Lindman. Ett omfattande och helst nationellt kvalitetsregister är grunden för att kunna ge optimal behandling och mäta resultat mellan olika enheter. DAGENS REGISTER OTILLRÄCKLIGA Cancerregistret startades i slutet av 1950-talet. Register av nyupptäckta bröstcancerfall med information om tumören, operation och behandling för att förebygga återfall har funnits som olika regionala initiativ i flera decennier. Sedan 2008 finns istället ett nationellt bröstcancerregister som innehåller operationstekniker och förebyggande behandling vid tidig bröstcancer. Men vid en onkologisk klinik ges hälften av behandlingarna till patienter med spridd bröstcancer. Och det saknas sammanhållen information om hur den vården bedrivs idag. Resultatmätning är en grundförutsättning för att kunna arbeta systematiskt med en förbättrad vård. Samtliga landsting behöver påbörja arbetet snarast, säger Elizabeth Bergsten Nordström. Från BROs sida kommer vi inte att släppa den här frågan, förrän vi har lyckats driva igenom ett sammanhållet riksomfattande register. Vi måste försäkra oss om att kvinnorna får en likvärdig och god vård i hela Sverige. 10

11 Att delta i en studie kan vara en möjlighet att föra bröstcancervården framåt. FORSKNING Hopp och extra kontroller Du kanske får frågan om du vill ingå i en läkemedelsstudie på ditt sjukhus, eller så kanske du har ställt frågan själv? Syftet med medicinska studier är att utveckla effektivare behandlingar, till exempel att ta reda på om ett läkemedel ger förlängd överlevnad eller bättre livskvalitet. Många patienter tycker att det känns meningsfullt att delta i forskning. Det ger hopp den nya behandlingen kanske är mer effektiv än de tidigare. Forskningen kan också gälla minskade biverkningar eller bättre effekt genom att kombinera olika läkemedel. Den som deltar i en studie följs alltid extra noga genom provtagning, andra undersökningar och sjukhusbesök. Patienterna delas vanligtvis in i grupper som jämförs för att resultatet ska bli tydligt. Varken du eller läkaren vem som ingår i testgruppen och vem som ingår i kontrollgruppen. Innan en studie genomförs måste den godkännas av en etisk kommitté av forskare och lekmän som bedömer om syftet är tillräckligt viktigt för att den ska genomföras. De ska också väga eventuella risker för patienten mot studiens nytta. Att delta i en studie är alltid helt frivilligt. Du har också rätt att avbryta din medverkan när som helst. Deltagarna har samma juridiska skydd som andra patienter, vilket innebär att patientskadelagen och den offentliga patientförsäkringen skall gälla. Ovanligt med remisser Sylwa Johansson deltog i en studie. Klart att jag ville vara med och lösa cancergåtan. Efter min första bröstoperation erbjöds jag att delta i en studie. Min typ av cancer passade precis in, sa de. Jag fick cytostatika i tre månader och strålning 25 gånger. Det kändes bra att vara så bevakad. Under de år som följde levde jag på som vanligt, jag kände mig aldrig särskilt dålig och hade få biverkningar. Studien varade i fem år. Efteråt kändes det konstigt och lite otryggt att kastas ut i det fria utan de täta besöken och proverna. Läs en längre intervju med Sylwa på sidan 12. TIPS! Är du beredd att åka till ett annat sjukhus för att få möjlighet att delta i en studie som inte genomförs på ditt hemmasjukhus? Fråga din läkare om aktuella studier på andra orter. Be att få en remiss. Fyra av tio läkare inom cancervården tycker att tillgången till information om kliniska prövningar är dålig eller mycket dålig. Det visar en undersökning från 2012 som Fürst Scandinavian Research har genomfört. 118 cancerläkare svarade. Två tredjedelar av cancerläkarna vill ha ett samlat svenskt register över kliniska prövningar. Där pekas Läkemedelverket ut som den myndighet som borde ha ansvar för registret. Sex av tio läkare säger att det är mycket ovanligt att man remitterar en patient till en studie som bedrivs på ett annat sjukhus. Orsakerna till det uppges i första hand vara okunskap om att studien bedrivs, följt av ekonomin på den egna kliniken och tidspress. 11

12 Peruk har aldrig varit min grej Alla kvinnor med bröstcancer har sin egen historia och ett ögonblick som förändrade allt. När läkaren konstaterade att Sylwa Johansson hade bröstcancer och lämnade henne med beskedet, bröt hon ihop och tänkte att hon inte skulle få uppleva dotterns skolavslutning den sommaren. Idag är hon farmor. Här är hennes berättelse. Den 22 maj 1992 kände jag en knöl i vänster bröst. Jag skulle fylla 34 år i augusti och var mamma till två barn, 7 och 14 år gamla. Det är nog inget, sa jag till min man Peter, men han tyckte att jag skulle kolla upp det. Jag ringde vårdcentralen och fick tid till distriktssjuksköterskan dagen efter, som skickade vidare till en läkare för mammografi och biopsi. Efter undersökningen kom doktorn in till mig där jag satt ensam på min gröna brits. Det är 99,9 procents risk att du har bröstcancer, meddelande han och gick. Jag bara ramlade ihop i en hög. Katarina, som har varit min kontaktsjuksköterska under alla år, kom och plockade upp mig. Vi ringde Peter som släppte allt och mötte mig utanför sjukhuset där jag satt i solen på gräsmattan och grät. En lång stund satt vi där tillsammans och höll om varandra. Här vill inte jag hämta dig någon mer gång, sa han. Det här händer inte! Jag är bara 33 år, tänkte jag. Visserligen hade vi en del cancer på pappas sida, men ingen bröstcancer som jag visste. FAKTA Ålder: Familj: Gör: Njuter av: Håller formen med: Viktigast just nu: Livsdevis: SYLWA JOHANSSON 54 Det är födelsedagskalas jämt! Make Peter, dotter Ulrika 27, sonen Christoffer 34, barnbarnet Elin 2,5 och bonusbarnbarn Felicia 9 år. Mellan två jobb. Försöker njuta av livet. Aktiv i Bröstcancerföreningen Johanna Göteborg Bohuslän och sitter med i BROs styrelse. Att vakna på morgonen och ha sovit en hel natt. Yoga, vattengympa och skogspromenader. Hålla näsan ovanför vattenytan. Har just bytt medicin. Gör det idag! KONTAKTSJUKSKÖTERSKA OTROLIGT STÖD Sen gick det undan. Jag fick en operationstid redan följande måndag och kirurg var doktor Ivarsson, en äldre herre som såg ut som en liten tomte. Det här ska gå bra, försökte han lugna mig. Lätt för honom att säga, tänkte jag. Jag visste ju inget om bröstcancer då, trodde att jag hade ena foten i graven redan. Katarina, min kontaktsjuksköterska, var vid min sida. Hon har varit ett otroligt stöd under alla år, jag var till och med på hennes bröllop. Efter ingreppet när de tog bort en tårtbit av vänster bröst, erbjöds jag att delta i en studie. Självklart vill jag vara med och hjälpa till att lösa cancergåtan, sa jag och gick med. Jag fick cytostatika i 3 månader och strålning 25 gånger. Jag gick på regelbundna kontroller och lämnade blodprov. Det kändes bra att vara så bevakad. Under de år som följde levde jag på som vanligt. Barnen har inga egentliga minnen av att deras mamma hade cancer, det var först efter återfallet som det blev mer turbulent. I fem år varade studien, sen sa doktorn: Nu är du lika frisk som vilken kvinna som helst som går på gatan. Det kändes konstigt och lite otryggt att kastas ut i det fria utan de täta besöken och proverna. LITEN KNÖL I ÄRRET Ett år senare när jag stod och smorde mig upptäckte jag en liten knöl i ärret efter bröstoperationen. Ytterligare en knöl konstaterades och jag sa: Ta bort hela bröstet, men läkaren tvekade. Då byter jag doktor, sa jag och fick en kvinnlig läkare som inte tvekade. Vad hade jag för val? När vi pratade om det hemma sa Peter bara: Det är inte ditt bröst jag älskar. När jag senare fick erbjudande om att göra en bröstrekonstruktion tackade jag ja. Varför inte, tänkte jag. Alternativet med silikoninlägg kändes inte naturligt. Jag blev jättenöjd! Tack vare att de använde vävnad från magen så blev jag av både med bullen under kejsarsnittsärret och fick en helt ny navel på köpet. November 2004 hade jag känningar av gallsten, trodde jag. Det knixade i mellangärdet och var lite svårt att andas. Samarin hjälpte 12

13 Jag brukar fråga min man; Vem vill du gå ut med ikväll? Jag har sju olika personligheter i perukväg, allt ifrån Suzanne Reuter och Carola Häggkvist till Lilla Fröken. Men till vardags är jag helst utan. inte, så jag ringde och bad om ett besök för gallan. Läkaren skickade mig direkt på röntgen och när hon ringer mig måndag morgon ber hon mig komma in för att prata om provresultaten. Jag gick själv dit, trots att jag lovat mig själv att aldrig ta emot provresultat ensam igen. Man behöver minst fyra öron och en öppen famn vid sådana tillfällen. VARVAR CELLGIFTER OCH ANTIÖSTROGEN Cancern hade spridit sig och denna gång till levern. Nu är det verkligen slut, tänkte jag och hasade mig hemåt i snöslasket. Mest funderade jag på vem som skulle ersätta mig på jobbet nästa morgon, jag var väl i chock. De var snabba på sjukhuset och jag fick cellgifter direkt. Tumörerna försvann, till slut var det bara några ärrbildningar kvar. Sedan dess varvar jag cellgifter och antiöstrogen. Just nu är jag inne i en period med cellgifter igen. Hår har jag inte så mycket av, just nu är det längre än någonsin och då pratar vi fjun! Jag som hade långt självfall som jag alltid försökte få rakt. Men peruk har aldrig varit min grej, det känns inte som jag. En händelse som drabbade mig personligen var att jag blev av med jobbet under min sjukdom. På slutet jobbade jag fem timmar i veckan och den sociala biten var väldigt viktig för mig. Jag hade arbetat på SJ i 35 år och så fick jag sparken. Nu är jag sjukpensionär på heltid. Det är stor skillnad på att komma hem och vara trött efter en arbetsdag istället för att vara hemma, vara trött och jaga dammråttor. STARTADE UNGA JOHANNA Bröstcancerföreningen Johanna har varit en viktig del i mitt liv sedan dagen efter min operation. Mitt första möte med dåvarande ordförande Inga Samuelsson var en vändpunkt. Hon berättade att hon var i min ålder när hon fick sin cancer. Nu var hon 60 plus och mamma till en vuxen son. Då insåg jag att det fanns hopp! Inga levde till dryga åttioårsåldern. Jag har varit medlem sedan 1992 och suttit i styrelsen till och från. Jag utbildade mig till kontaktperson och var med och startade Unga Johanna, en grupp för unga kvinnor med bröstcancer. Vi var ett gäng som upptäckte att vi ville prata barn och familjerelationer, medan övriga relaterade till barnbarn och pensionärsliv. Vi behövde kunna spegla oss i varandra. För man behöver prata! Det värsta är att stänga in oron, brukar jag säga. Hemma vill man försöka att det ska vara som vanligt, men här kan man släppa ut det som behöver komma ut. PINOT NOIR DÅ LEVER MAN TILL HUNDRA När jag började min resa var jag säker på att jag inte skulle få leva och se mina barn växa upp. Kanske är det min kombination av traditionella och komplementära behandlingsmetoder som har fungerat? Jag har kört med både hängslen och livrem så att säga. Jag äter bra, ekologisk mat. Ägnar mig åt yoga. Åker till Alicante och rehabiliterar mig och så dricker jag Pinot Noir för då lever man till hundra, säger de. Just nu ser jag positivt på livet. Jag gläds åt små saker som att se mina tomatplantor växa i vårsolen, de är redan en decimeter höga! Sen önskar jag förstås att få sitta i min gungstol på verandan och se mina barnbarn växa upp. 13

14 BEHANDLING AV KRONISK BRÖSTCANCER: Många alternativ och kombinationer Kronisk bröstcancer är inte en enda sjukdom tumören kan vara hormonberoende, HER2-positiv eller HER2-negativ, trippelnegativ och så vidare. Det innebär att bröstcancer som har spridit sig till skelettet eller andra organ kan behandlas på många olika sätt. För att vara delaktig i besluten kring din vård behöver du veta vilka möjligheter som finns och vad de innebär. När din läkare diskuterar olika behandlingsalternativ kan det vara klokt att ha frågor i beredskap som kan hjälpa dig att få kunskap och fatta beslut: Hur fungerar olika läkemedel antihormoner, antikroppar, cytostatika och mtor-hämmare? Vilka vinster ger de? Vilka bieffekter har de? Är strålbehandling aktuellt? Vad har det för effekt? Pågår det studier kring nya behandlingar som du skulle kunna vara med i? Vad innebär det i så fall? Be gärna en familjemedlem eller vän följa med till läkarbesöken. Då är ni fler som lyssnar och kan ställa följdfrågor. BEHANDLINGSPLAN Begär att få en skriftlig behandlingsplan, så att du får kunskap om den behandling du ska få. Din behandlingsplan behöver ständigt uppdateras beroende på hur behandlingen fungerar. Det finns många kombinationer som kan bli aktuella och som syftar till att få kontroll över sjukdomen, förlänga livet och behålla en god livskvalitet. CYTOSTATIKA Det finns flera olika cytostatikakombinationer för behandling av spridd bröstcancer. Cytostatika kan både ges intravenöst (direkt i blodet på sjukhus) eller som tablett som du kan ta hemma. Syftet är att kontrollera och bromsa sjukdomens utveckling. 14 HORMONER TILL ÅTTA AV TIO Åtta av tio kvinnor får bröstcancer som behöver hormoner för att växa. Det kallas hormonpositiv bröstcancer. Hormonbehandling eller antihormonbehandling ges mot sådan typ av bröstcancer. Vid spridd bröstcancer är syftet att bromsa sjukdomens utveckling. Om du tidigare har reagerat positivt på hormonbehandling kan du få det igen antingen får du samma läkemedel eller ett annat. mtor-hämmare mtor-hämmare stryper närings- och syretillförsel till tumören, hindrar cancercellernas möjligheter att dela sig och blockerar ämnesomsättningen i cancercellerna. Det finns en mtor-hämmare som används vid spridd hormonpositiv bröstcancer i kombination med antihormonläkemedlet exemestan. ANTIKROPPAR Antikroppar är så kallade biologiska läkemedel som riktar in sig på specifika mål hos cancercellen. Det finns en antikropp som hämmar bildandet av nya blodkärl till cancertumörer. Tumören krymper av brist på syre och näring. Den blir även mer mottaglig för cytostatika. Syftet är att kontrollera och bromsa sjukdomens utveckling. Denna antikropp ges i kombination med cytostatika av taxantyp, exempelvis docetaxel. Det finns en annan antikropp som endast används för behandling av HER2 positiv bröstcancer. Antikroppen blockerar aktiviteten hos tillväxtproteinet HER2 vilket leder till att vissa tumörer försvinner helt och andra slutar FAKTA DIN RÄTTIGHET Alla cancerpatienter har rätt till en namngiven kontaktsjuksköterska. Deras uppgift är att vara ett stöd för dig och se till att det finns kontinuitet i vården med remisser, provsvar, röntgen, läkemedel, operation och strålning. Du kan vända dig till kontaktsjuksköterskan med frågor om vården eller om det dyker upp problem i samband med din sjukdom. växa. Samtidigt aktiveras delar av immunförsvaret. Denna antikropp är alltid standardbehandling vid spridd HER2 positiv bröstcancer och ges i kombination med cytostatika. STRÅLBEHANDLING Strålning erbjuds ofta för snabb smärtlindring vid skelettmetastaser. Strålbehandling kan få tumörer att krympa och därmed minskar trycket på omgivande vävnad och nerver som annars kan ge smärta och förlamningssymptom. Strålning antas kunna minska mängden inflammatoriska ämnen i kroppen, vilket också minskar smärtan. Strålbehandling ges även mot hjärnmetastaser och hudmetastaser. ANNAN BEHANDLING Förutom de medicinska insatser som direkt riktar in sig på tumörerna kan patienter med spridd bröstcancer även få annan behandling. Bisfosfonater är en grupp läkemedel som sätts in när metastaser har bildats i skelettet. De verkar på tre sätt; de lindrar smärtan, de minskar riskerna för frakturer (benbrott och sprickor) och de kontrollerar kalciumnivån i blodet. Bisfosfonater kan tas som tablett eller ges som infusion på sjukhus. Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid cytostatikabehandling. Det finns flera olika läkemedel mot detta. Morfinpreparat är grunden för smärtlindring vid cancer. De är mycket effektiva för de allra flesta. Förstoppning drabbar nästan alla som behandlas med morfin. Därför kombineras sådan behandling alltid med laxerande medel. Kirurgi är i allmänhet inte aktuellt vid spridd bröstcancer eftersom det inte är möjligt att få bort all cancervävnad. Läkemedel är då ett behandlingsalternativ. I vissa fall kan kirurgi användas för att stabilisera skelettet om metastaser har bildats i ryggraden. ATT AVSTÅ FRÅN BEHANDLING En del patienter når en punkt då de inte längre vill behandlas, men det kan vara ett svårt beslut att fatta. Vissa kan känna tryck på sig att acceptera en erbjuden behandling. Andra har närstående som har svårt att acceptera ett sådant ställningstagande. Kom ihåg att ett sådant beslut inte påverkar den omvårdnad och det stöd du i övrigt kommer att få, till exempel behandling mot smärta eller andra symtom.

15 15

16 Bröstsjuksköterskan Elisabeth Stolpe Rados. Livet är här och nu Alla cancerpatienter har rätt till en kontaktsjuksköterska, en viktig länk mellan patienter och vården. Det kan bli en både lång och nära relation. BROfästet har träffat Elisabeth Stolpe Rados, som förra året fick utmärkelsen Årets Bröstsjuksköterska tillsammans med en kollega. Elisabeth Stolpe Rados är kontaktsjuksköterska på bröstenheten, Västmanlands sjukhus i Västerås. Hon berättar om de grupper som hon uppfattar som mest sårbara. Ensamhet och cancer kan vara tungt. Kvinnor med små barn har särskilda problem, liksom tonårsföräldrar. Äldre kvinnor med gamla föräldrar ställs inför att inte orka hjälpa till som du önskar. Vi ser även kulturella skillnader. Det kan vara tabubelagt eller skamfyllt att prata om sin sjukdom vilket kan leda till ensamhet och isolering. Livssituationen och det egna nätverket påverkar. Vi är fem kontaktsjuksköterskor och en undersköterska. Vi träffar upp till 250 nydiagnostiserade bröstcancer patienter per år. Vi möter alla typer av patienter. Vi pratar igenom diagnosen och gör upp en vårdplanering. I snitt har vi en och en halv timmes möte med var och en. Därefter följer jag min patient genom hela vårdkedjan. VAD MÖTER DU FÖR REAKTIONER? Ett cancerbesked innebär alltid en personlig kris. Man behöver bearbeta den nya situationen och min roll är att finnas som stöd och vägledare i den processen. Det kan handla om ren dödsångest, som ofta drabbar den som just har fått cancerbesked. Men det kan också vara praktiska saker som sjukskrivning, kontakt med arbetsgivare, hur man ska berätta för familj och barn. Frågor om hur kroppen kommer att påverkas av behandlingen är också vanligt. VAD ÄR VIKTIGAST FÖR EN PERSON I DEN SITUATIONEN? Att inte bli lämnad ensam i sin kris. Att ha någonstans där man kan vila och vända sig för stöd och hjälp. Att inge hopp är oerhört viktigt. Våga tro på att det går att fortsätta leva och att sjukvården gör det bästa för just den patienten. UPPLEVER DU ATT NI RÄCKER TILL? Ja, det tycker jag, även om man förstås kan känna sig otillräcklig i det enskilda mötet. När det gäller kvinnor med spridd bröstcancer finns det mer att göra. Det kan kännas ensamt att leva med en kronisk sjukdom. HUR KAN DU BEMÖTA DEM? Den första frågan är ofta Hur länge kommer jag att leva? Det är den mest omöjliga att svara på. Ofta har man bromsmediciner som kan hålla sjukdomen i schack i många år. Här finns inga enkla svar, livet är här och nu. Jag var själv i en liknande situation med en nära anhörig, vi satt i livets väntrum. Då var det en klok människa som sa; Kom ihåg att du inte ska dö nu, det blev en drivkraft. Och när det är dags för det, då får man vara ärlig i det. Att stå kvar och lyssna är viktigast i alla skeden. HAR DU NÅGRA KLOKA ORD DU DELAR MED DIG AV? Om man får beskedet att din cancer inte går att bota, att det är en fråga om tid, då handlar det om att ta vara på den tiden och att sätta gränser. Fråga sig; Vad vill jag? Vad orkar jag? Och skala av sig omgivningens krav och måsten. Det handlar också om att våga vara ärlig med sina närmaste. Om jag skyddar någon genom att inte berätta stänger jag dörren. Låt dem vara med på resan! Då blir stödet ömsesidigt. Men också att tänka sig för innan man går ut i nästa krets. Här kan man möta ångest och rädsla och behöva trösta, bära den andres känslor. Ha inte för bråttom, var selektiv med vem du delar med dig till. VAD UPPSKATTAR DU MED DITT ARBETE? Alla fantastiska möten! Både med patienterna och människorna omkring dem. Målet med mitt arbete är att underlätta för de som drabbas. Man kan få en bild av att en person är väldigt stark och har ett bra stöd och vice versa. Under resans gång kan den bilden ändras. Den starka kan bli svag, den svaga kan bli stark. Därför är det viktigt att finnas med genom hela processen. Vi bygger relationen över tid. VAD ÄR TYNGST MED DITT ARBETE? När det inte går bra. Man kan ha byggt en relation under många år, man lär känna en människa i en mycket speciell situation. Jag blir också illa berörd när någon upplever sig inte blivit väl bemött eller lyssnad på. Eller när man inte når fram. En patient kan ha tidigare erfarenheter av vården eller livet som har underminerat tilliten. Om man inte vågar tro på att det finns möjligheter är det svårt att ta emot en utsträckt hand. 16

17 SECOND OPINION: Din möjlighet till bästa behandling En patient med en allvarlig eller livshotande sjukdom har rätt till en så kallad second opinion en andra medicinsk bedömning från en annan läkare kring sjukdom och behandling. Det innebär att ytterligare en läkare bedömer din sjukdom eller behandling, en kvalitetsgranskning för dig som patient. Genom second opinion har du möjlighet att få ett annat perspektiv på din sjukdom och mer kunskap om olika behandlingsmöjligheter. Om du får två samstämmiga bedömningar av ditt fall kan du känna dig ännu tryggare med din behandlingsplan. Du kan välja vilken läkare som helst, var som helst i landet, när du ber om second opinion. Läkaren gör inga nya undersökningar utan bedömningen görs utifrån de underlag FAKTA SÅ SÄGER LAGEN Ur Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget skall ge en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en förnyad medicinsk bedömning i det fall vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Patienten skall erbjudas den behandling den förnyade bedömningen kan föranleda. Lag (1998:1660). som redan finns, vanligen patientjournalen. Den nya bedömningen kanske inte skiljer sig från den första, men även det beskedet kan vara viktigt att få. Då kan du känna dig trygg i att du får den bästa tillgängliga behandlingen. Det kan också kännas bra att diskutera olika behandlingsalternativ med två olika läkare. Ditt sjukhus ska enligt Hälso - och sjukvårdslagen följa den behandling som rekommenderas via second opinion. Det innebär till exempel att du kan få en behandling som är godkänd i Sverige, men som ditt hemlandsting inte erbjuder. Det är helt upp till dig och dina anhöriga att tänka igenom den situation som du/ni befinner er i. Några anledningar till att man söker en second opinion vara: Om du har fått besked att det är ett gränsfall mellan vilken behandling som kan vara mest lämplig. Om du har fått besked att det inte finns mycket mer att göra. Om du har fått besked att det finns två eller flera likvärdiga behandlingar. Om du har behov av att tala med någon annan. LANDSTINGET STÅR FÖR KOSTNADERNA Om du vill ha en second opinion bör du i första hand ta upp det med din läkare, kontaktsjuksköterska eller kurator på sjukhuset. Du behöver en specialistvårdsremiss för att få en second opinion utan kostnad. Om du har önskemål om en särskild läkare eller klinik på annan ort i Sverige så är ditt landsting skyldigt att försöka ordna det samt stå för merkostnaderna i samband med besöket. Källor: 1177.se, BRO.se En andra bedömning av din behandlingsplan kan stärka dig i att rätt beslut fattats. Hur viktigt/oviktigt tycker du att det är med SECOND OPINION för kvinnor med spridd bröstcancer? Varför? JOHAN AHLGREN, överläkare och verksamhetschef, Gävle Sjukhus Jag tror att det är psykologiskt viktigt att möjligheten finns. Att patienten får bekräftat att alla har gjort vad som är möjligt, vänt på alla stenar. Skulle du få besked om motsatsen, att det finns mer att göra, fler alternativ, ja då är det viktigt för både patient och vårdgivare att få veta. I båda fallen är det en trygghet för patienten att möjligheten för en utomstående professionell bedömning finns. ELISABET LIDBRINK, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Det är mycket viktigt för den drabbade kvinnan. Vi strävar efter likvärdig vård i hela Sverige och rättigheten att få second opinion gör det mer sannolikt att kvinnor med bröstcancer får just det. Jag tycker också att det är bra för mig som läkare att kunna säga till en patient (speciellt en som tvivlar på min rekommendation) att jag kan ge henne möjligheten att få en annan läkares syn på hennes fall. ILVA BOSTEDT, överläkare, Halmstad lasarett Det är inte så vanligt att patienterna utnyttjar möjligheten till second opinion, men det händer ibland och det händer att anhöriga önskar det. Jag tycker att det är en självklar rättighet om man känner sig osäker och kanske har fått besked att det inte finns mer att göra. Det finns en trygghet att ha fått sin läkares rekommendationer bekräftade från annat håll. 17

18 Sjukersättningar, fonder och försäkringar En långvarig sjukdomsperiod påverkar privatekonomin och innebär kännbara utgifter för de flesta, trots sjukersättning, avtalsförsäkringar och eventuella privata sjukvårdsförsäkringar. Det finns också skäl att se över andra ekonomiska frågor, om du till exempel har rätt till uppskov med ränta och amorteringar på lån. BRO har samlat information om ekonomiskt stöd. ELISABETH HEDINS FOND Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation förvaltar Elisabeth Hedins minnesfond. Fonden delar ut bidrag till enskilda individer för exempelvis rehabilitering, inköp av peruk (där landstingen inte står för kostnaden) baddräkt och tatuering av ögonbryn. Fonden är öppen för personer som är medlem i en lokal bröstcancerförening och har begränsad ekonomi. Läs mer på LISA KÄHLERS STIPENDIUM BRO utlyser genom Lisa Kähler, själv bröstcancerbehandlad och bosatt i Provence, varje år ett stipendium bestående av en veckas fri disposition av en lägenhet i en gammal bondgård nära byn Flayosc i Provence. Du som har en tuff bröstcancerbehandling bakom dig och har en ansträngd ekonomi är välkommen att söka stipendiet. Gärna ensamstående förälder. Stipendiaten, och eventuella medresenärer (familj eller vänner), får bekosta resan till Flayosc själva. Det finns möjlighet att söka stipendium för resan med maximalt kronor från BRO. Läs mer på ERSÄTTNING FÖR SJUKRESOR Landstinget kan bevilja ersättning för sjukresor mellan sjukhus och bostad. Besluten grundar sig på en medicinsk bedömning. Information finns vanligtvis på landstingens webbplatser, men enklast är kanske att fråga den behandlande läkaren, kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator. KOMMUNAL SERVICE För den som har cancer kan även kommunens service i form av till exempel hemtjänst komma ifråga. Det kan handla om avlastning för den som inte orkar laga mat, städa eller andra vardagssysslor. Kommunens biståndshandläggare vet mer. SÖK BIDRAG TILL REHABILITERING Den som lever med kronisk cancer och har behov av rehabilitering och rekreation kan söka bidrag via olika föreningar kopplade till cancerdrabbade och anhöriga. CURO RIKSFÖRENINGEN FÖR CANCERSJUKA Ideell förening med uppgift att verka för en bättre livssituation för cancerdrabbade och anhöriga. Vuxna kan söka bidrag till rehabiliteringsvistelse. Föreningen samarbetar med ett stort antal rehabiliteringshem/hospice och anordnar egna rekreationsresor. Läs mer på CANCER- OCH ALLERGIFONDEN Hos Cancer- och Allergifonden kan du söka bidrag till: viss komplementär vård personlig rehabilitering på hälsohem kosttillskott som kan tillhandahållas inom Sverige hyra av stuga i Sverige peruk och special-bh rehabilitering med behandlande syfte som lymfterapi, sjukgymnastik, samtalsterapi, bildterapi och musikterapi Läs mer på CANCERHJÄLPEN Hos Cancerhjälpen kan du söka bidrag för: omkostnader i samband med cancersjukdom rehabilitering med behandlande syfte olika former av terapi komplementär medicin rekreationsresor specialmadrass sysselsättningsmaterial (gäller barn under 18 år) hospicevård Läs mer på CANCER- OCH TRAFIKSKADADES RIKSFÖRBUND, CTRF CTRF beviljar bidrag för rehabilitering, rekreation, friskvård och hjälpmedel som inte erbjuds via sjukhus eller landsting. Ett exempel är kursen Att LEVA med cancer, på Masesgården i Dalarna, för kvinnor som lever med kronisk cancer. CTRF ger bidrag till olika ändamål som stärker det friska. Betoningen ligger på egenvård, hälsa, balans och gruppgemenskap. Bidragen är behovsprövade och du behöver vara medlem i CTRF för att kunna söka. Medlemskapet kostar 250 kronor per år. Läs mer på TANDVÅRD I VISSA FALL Ibland kan behandlingen man får vid cancersjukdom orsaka hål i tänderna och infektioner munnen. I sådana fall kan man få tandvård till samma kostnad som övrig sjukvård. Fråga din läkare för mer information. NÄRSTÅENDE KAN FÅ ERSÄTTNING Försäkringskassa, socialnämnd och vissa kommuner kan erbjuda ekonomisk ersättning för vård av anhörig i hemmet eller på sjukhus. Ersättningen kan delas upp på flera personer. Närståendepenning Om du avstår från förvärvsarbete på grund av anhörigvård. Ersättningen motsvarar 80 procent av inkomsten upp till en viss nivå. Studerande Du kan få behålla studiemedel upp till 20 veckor per år under anhörigvård. Kontakta Centrala Studiestödsnämnden (CSN) för information. Hemvårdsbidrag Anhörigbidrag eller omvårdnadsbidrag erbjuds av vissa kommuner. Kontakta biståndshandläggaren i din hemkommun för mer information. Sjukhusets kurator kan ge mer information om olika möjligheter till ekonomisk hjälp. Helg för unga kvinnor med metastatisk bröstcancer BRO har glädjen att inbjuda till en helg för unga kvinnor med metastatisk bröstcancer på Frötuna gård, Uppsala, oktober Programmet innehåller inspiration, gemenskap och föreläsningar. Kursledare: Carolina Welin. Samtal om kost: Isa Wallmyr. Inkvartering i enkelrum med egen dusch/wc på vackra Frötuna gård (www.frotuna.nu). För att kunna ansöka till helgen ska du vara medlem i en bröstcancerförening och vara max 49 år. Egenavgiften är 300 kr inkl resa, kost och logi. Ansökningsblanketterna kan laddas ner på BROs hemsida eller beställas via BROs kansli, tel alt via e-post: Sista ansökningsdag: 16 augusti Helgen anordnas med stöd från bland annat Novartis. TIPS! Nu kan du ladda ned faktablad om spridd bröstcancer, råd till patienter och anhöriga på 13 olika språk. 18

19 BOKTIPS FÖR DE MINDRE Min farfar och lammen av Ulf Nilsson Sveriges Begravningsbyråers Förbund ISBN: Min farfar och lammen består av två delar. Den ena är Haralds berättelse om när han som nioåring miste sin farfar. Den andra beskriver med enkla ord vad som händer i samband med en begravning från det ögonblick någon dör, till dess att livet börjar återgå till det vanliga. Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson Bonnier Carlsen, 2009 ISBN: ATT PRATA OM CANCER MED SMÅ BARN OCH TONÅRINGAR: Inte farligt att gråta om du berättar varför Tiden efter en cancerdiagnos är ofta väldigt turbulent. Förutom att du själv ska försöka hantera situationen behöver du förr eller senare involvera omgivningen och inte minst, barnen. Britta Hedefalk är sjuksköterska på Cancerfondens informations- och stödlinje. Hon får ofta frågor om hur man ska prata med barn om sin sjukdom. Vanligaste frågan handlar om NÄR och HUR man ska prata med sin familj. Man vill bolla tankar kring hur mycket barnen orkar ta in och om det är bra att de får veta allt. Många ringer också för att få bekräftat att de tänkt och handlat rätt. Mitt grundtips är: Landa själv innan du involverar barnen. Då kommer du att kunna prata lugnt och sakligt om hur det ser ut. Var tydlig och konkret när du berättar; Jag har en cancertumör, den sitter här och så här ska doktorn göra. De större barnen undrar kanske om du kommer att klara dig? Kommer du att dö? Här kan du svara: Nej, inte nu. Men jag kan behöva stöd under behandlingen. Involvera barnen och gör dem delaktiga, men försök att inte lägga över din egen ångest och sorg på dem. Hemlighåll inte sanningen för dina barn. Det okända och skrämmande blir värre om man försöker dölja det. När vi tar tag i verkligheten så blir den greppbar och enklare att hantera för alla. Var inte för duktig! Våga söka hjälp när det är tungt. Ta hjälp av en kurator eller annan professionell personal som kan stötta. Att prata med sina barn om det allra svåraste är jobbigt! Men det är inte farligt att gråta om du berättar varför. Det blir lättare för barnen om de får följa med på vägen, även om det är en skakig väg ni går på just nu. På Cancerfondens hemsida kan du läsa mer information om att prata med barnen: TELEFON Om du vill tala med någon utomstående, ring Bröstcancerföreningarnas kontaktpersoner, kontaktuppgifter finns på BROs hemsida: Eller ring Cancerfondens informations- och stödlinje, , Cancerupplysningen på Radiumhemmet, En finstämd, underbar bilderbok av två av våra absolut främsta bilderboksmakare Ulf Nilsson (text) och Anna-Clara Tidholm (bild) om hur det kan vara när ett älskat marsvin blir sjukt och dör. Med stor känsla och inlevelse ger de herr Muffins perspektiv på de stora frågorna.... OCH FÖR DE STÖRRE: I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell Natur & Kultur, 2008 ISBN10: ISBN13: Jennas Wilson är tretton år, hennes mamma har cancer. I taket i Jennas rum har hon och mamma klistrat upp stjärnor som lyser i mörkret. Under en av dem har hon gömt en dikt; Om du dör mamma, då tar jag livet av mig. En bok om förlust och död, men också om lusten till livet. Finns även som film. Kompisboken om sorg av Lotta Polfeldt Rädda Barnen förlag, 2006 ISBN: Hur ska man kunna vara en bra kompis när något svårt händer? I den här boken får du träffa några barn och ungdomar som förlorat en nära anhörig. Hur var deras kompisar då? Vad var bra och vad var kanske inte lika bra? TIPS! Hittar du inte boken i handeln, fråga på biblioteket! 19

20 Amelia Adamo: JAG VILL HJÄLPA KVINNOR NU VAD BETYDER ROSA BANDET FÖR DIG? Självklart känner jag starkt för Rosa Bandet! Jag var ju med och startade rörelsen i Sverige. Redaktionen på Amelia gjorde den första Rosa Bandet-tidningen Cancerfonden har varit engagerad i tio år, men då hade vi redan dragit igång satsningen. VAD HAR DU FÖR RELATION TILL BRO OCH BRÖSTCANCER- FONDEN? Jag gjorde mitt val en gång, att ge mitt stöd till BRO och Bröstcancerfonden för att jag vill hjälpa dem som har cancer. Det är jättebra att Cancerfonden och andra finansierar forskning, men jag kände att jag vill hjälpa de som lider nu. Jag med mina kvinnotidningar vill ju finnas i den värld där kvinnor finns och i den världen är bröstcancer tyvärr en realitet. DIN STÖRSTA PERSONLIGA FRAMGÅNG I LIVET? Då måste jag nog svara att jag har lyckats uppfostra två dugliga och trevliga söner. Och så förstås att jag har glatt många läsare genom åren. DIN STÖRSTA PERSONLIGA MOTGÅNG I LIVET? Det ena är att mina barns far gick bort i cancer alldeles för tidigt, det andra har med min mamma att göra. Hela mitt liv bygger på det mod och den beslutsamhet som fick henne att lämna sitt land för att skapa en framtid åt mig. Nu lever hon i mörkret av en djup, långvarig depression och det finns ingenting jag kan göra för att ge henne livslusten tillbaka. VAD GÖR DIG LYCKLIG? Jag är relativt lätt på det sättet. Jag blir lycklig av många små saker; när jag har flow i arbetet, när jag får hålla ett barnbarn, när jag äter god mat... Sedan kan jag ju inte bortse från lyckan av materiell framgång, men det är de många små lyckorna som gör mig till en hel människa. VAD GÖR DIG ARG? Orättvisor av alla de slag. Allt ifrån barn som är grymma mot andra barn till de gigantiska orättvisor som fattigdomen i exempelvis Etiopien för med sig. HUR SER DINA DRÖMMAR UT JUST NU? Just nu drömmer jag om någonting väldigt konkret. Jag har köpt min drömtomt och anlitat en arkitekt, så just nu är drömmen att Haninge kommun ska bevilja bygglovet. KAN DU NÄMNA NÅGOT SOM INTE SÅ MÅNGA KÄNNER TILL OM DIG? Jag har ju levt stora delar av mitt liv inför öppen ridå, så det finns nog inga särskilt spännande hemligheter Det är nog inte så många som vet att jag var rätt duktig på att brodera en gång i tiden. Eller att jag är extremt kvällstrött och helst går och lägger mig vid halv tio-tiden. TÄNKER DU GÅ I PENSION? OCH VAD GÖR DU DÅ? Jag tänker inte gå i pension jag är bara 66 och jag är fortfarande önskad på jobbet. Men när jag fyller 67 planerar jag att börja jobba lite mindre för att ägna mig mer åt att vara farmor. Jag blir nog aldrig någon regelrätt pensionär. Jag har ingen dröm om att odla min trädgård eller så, men jag ser fram emot att så småningom ta mig tid att lära mig åka långfärdsskridskor och fiska med kastspö alla de där naturupplevelserna som jag skulle vilja vara med om, men som inte blivit av. DITT BÄSTA RESMÅL? Mitt eget ursprungsland! Jag återvänder ständigt till Rom, men jag älskar hela Italien. DIN SENAST LÄSTA BOK? Den senaste boken som verkligen berörde mig var De kom över havet av Julie Otsuka. Den handlar om japanska flickor som reste till Kalifornien på 1920-talet för att bli hustrur åt de amerikanska män som hade beställt dem på postorder. Och så måste jag nämna Det enda könet av Katrine Kielos. Den var skitbra och oerhört tankeväckande. DU BRUKAR VARA PÅ SOLVALLA SPELAR DU PÅ HÄSTAR? Jag är egentligen inte särskilt intresserad av hästsport och spel, men jag blev uppringd av ett gäng som äger en häst som kontinuerligt springer in pengar till Bröstcancerfonden. Min uppgift är att, i egenskap av kändis, vara med och ta emot pengarna nu senast var det kronor.

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Curo Riksföreningen för Cancersjuka

Curo Riksföreningen för Cancersjuka Curo Riksföreningen för Cancersjuka Adam & Julia sep -07 Curo är en allmännyttig, ideell förening med uppgift att göra livet lättare för cancerdrabbade, anhöriga och vårdpersonal Tack! Många vet inte att

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

anhörigstöd Höst 2015

anhörigstöd Höst 2015 anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner

Läs mer

God Jul. Gott Nytt År

God Jul. Gott Nytt År Vi i styrelsen önskar alla medlemmar i BCF Viktoria i Kronobergs län God Jul och Gott Nytt År Ordförande Brita Warnander-Hult, tel. 0470-86491, e-mail: brita.warnander-hult@lansstyrelsen.se Vice ordförande

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer