Ett tryggt Sverige för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett tryggt Sverige för alla"

Transkript

1 Ett tryggt Sverige för alla - Sverigedemokratisk Ungdoms socialpolitik Sverige är i flera avseenden ett unikt och fantastiskt land med många goda förutsättningar. Trots det blir psykisk ohälsa allt vanligare, narkotika brukad, äldres välmående försämras och många med funktionsnedsättning upplever stora hinder i vardagen. SDU menar att trenden måste vändas. Svenska ungdomar ska alltid få den hjälp de förtjänar, samhället ska vara mer anpassat för funktionsnedsatta och våra äldre ska behandlas med respekt och utifrån sina behov. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom och psykisk störning till att ha besvär som stör det psykiska välbefinnandet och som påverkar ens dagliga liv. Det visar sig en oroväckande ökning av personer som upplever besvär med ängsla, oro, ångest och sömnproblem men även allvarligare fall som ätstörningar, djupa depressioner och självmordsbenägenhet. Vi anser att psykisk ohälsa är det största folkhälsoproblemet idag. Vi ser allvarligt på den ökning som sker och vill vända denna utveckling genom att i så tidigt skede som möjligt uppmärksamma och erbjuda stöd motsvarande individens behov. Den största ökningen har skett bland unga och där är depressioner, ångestsjukdomar samt missbruk de mest förekommande, men även personlighetsförändringar bland kvinnor. Vanligast när man pratar om psykisk ohälsa så är det kvinnor som hamnar i fokus trots att psykisk ohälsa även förekommer i stor utsträckning hos män. Vi kan se en okunskap som är problematisk då långvarig psykisk sjukdom kan utvecklas och bli allt mer påfrestande för individen att leva med samtidigt som det blir betydligt svårare att behandla. Under längre tid med psykisk ohälsa är det vanligt att ett självskadebeteende utvecklas för att lindra det psykiska lidandet. Det är oklart vad den bakomliggande orsaker till ökningen av psykisk ohälsa beror på. Något som kan spela in är de förändringar som skett i olika miljöer, exempelvis i skolan där de flesta ungdomar vistas och på samhällelig nivå som påverkat utvecklingen av den psykiska ohälsan. Faktorer som långtidsarbetslöshet, mobbning i skolan och stress på arbetet kan vara bidragande till ökningen av psykisk ohälsa. Något vi i SDU uppmärksammar som viktigt och kanske till och med det mest grundläggande är att förmedlingen av information behöver förbättras i stor utsträckning.

2 Skolans ansvar Då den största ökningen av psykisk ohälsa sker bland ungdomar är skolan en lämplig och naturlig plats att sätta in åtgärder på. Här behövs en förbättring göras gällande upptäckt av psykisk ohälsa, till exempel genom att införa rutiner som underlättar för skolhälsovården att uppmärksamma individer med dessa problem. Genom att inrätta nationella riktlinjer för hur skolor kan motverka och hantera psykisk ohälsa som till exempel självskadebeteende och ätstörningar tror förbundet att frågan får en tydligare och mer självklar plats inom skolan. Bristen på tillräckliga kunskaper hos de vuxna i skolan rörande psykisk ohälsa måste åtgärdas. SDU tycker att de bör införas en utbildning för att lära sig känna igen olika symptom, exempelvis snabba förändringar i studieresultat, personlighetsförändringar och/eller hög frånvaro. I många fall behöver det inte bero på psykisk ohälsa men vid misstanke ska anmälningsplikt råda och skolkuratorn ska följa upp elevens hälsa. Skolhälsovården behöver rent generellt rustas upp. Varje skola bör ha tillgång till en skolsköterska som finns tillgänglig för eleverna och som även gör regelmässiga hälsokontroller där man fokuserar lika mycket på den psykiska som den fysiska hälsan. SDU menar att det är viktigt att skolsköterskan får en god relation till eleverna på skolan för att kunna upptäcka psykisk ohälsa i tidigt stadium och därmed vidta åtgärder så tidigt som möjligt. Mobbning är ingenting någon ska behöva utsättas för men tyvärr inträffar det ändå. SDU anser att det behöver göras förbättringar för att motverka och att det bör läggas stor fokus på nolltolerans mot mobbning. Vi vill att vuxna faktiskt syns och har en god relation till eleverna även utanför lektionssalarna. Det är även viktigt att de vuxna faktiskt konfronterar när mobbning uppmärksammas i skolan och att det blir konsekvenser utav det. Om skolans rektor uppmärksammar eller är väl medveten om att det försiggår mobbning och inte vidtar åtgärder utan ignorerar problemet ska denne avskedas då vi anser att den pedagogiska kompetensen saknas hos denne för att (styra/ansvara över) en skola. Långsiktigt så tror vi att den mest lönsamma åtgärden för att motverka mobbning och diskriminering är en tydlig förbättring när det kommer till att informera eleverna om vad de kan göra när mobbning förekommer, hur de tar ställning och även vilken skillnad det kan göra för den som är utsatt att få deras stöd. Mer tydlighet och obligatorisk information om varför mobbning aldrig är okej där man även lyfter hur den utsatte drabbas. Detta ska införas från tidig ålder och upprepas ofta, förslagsvis genom att införa en temadag som hålls varje år mot mobbning med föreläsningar och aktiviteter. När väl mobbning förekommer bör den som är drabbad sättas i större fokus än den gör idag. En vuxen i skolan bör ställa frågor, ha en god kontakt med individen och lyssna till dennes upplevelser och önskningar gällande situationen. SDU tycker att ifall mobbningen inte upphört trots alla åtgärder som tagits in ska inte den utsatte vara den som tvingas byta skola utan det är mobbaren som ska bli förflyttad. Det långsiktiga målet är att mobbning inte ska förekomma alls och om den gör det ska den hanteras direkt. Det måste även finnas en god kontakt med personen som mobbar för att se vad som

3 krävs för att beteendet ska upphöra, i många fall finns det bakomliggande orsaker som är anledningen till personens agerande. Samvetsfrihet inom psykiatrin Det har skett en kraftig ökning i antalet anmälda fall av barnmisshandel de senaste decennierna, antalet har mer än tredubblats de senaste trettio åren. Tack och lov så speglar detta troligen inte att det totala antalet fall av barnmisshandel har ökat i samma takt, utan bör snarare ses som ett resultat av högre anmälningsbenägenhet. Detta är i sin tur en konsekvens av att det i svensk lagstiftning införts krav på vissa yrkesgrupper, t.ex. skol- och fritidspersonal, att rapportera in och anmäla misstänkta fall av barnmisshandel. Mörkertalet är dock fortfarande stort, speciellt vad det gäller misshandel i det egna hemmet och av personer som är barnet närstående. Många barn som utsätts för misshandel av en förälder eller annan närstående tar aldrig steget att söka stöd och hjälp för det inträffade på grund av risken för ytterligare våld. De som sökt hjälp undanber sig i vissa fall fortsatt stöd efter att ansvarig myndighet eller samhällsinstans kontaktat vårdnadshavarna vilket lett till att situationen istället förvärrats. Myndigheter och vårdgivande instanser bör ha rätt att undanhålla viss information för vårdnadshavare för att inte förvärra situationen för det aktuella barnet. På samma sätt bör aktuella myndigheter och vårdgivande instanser ha rätt att undanhålla viss information för vårdnadshavare om detta bedöms nödvändigt för att inte förvärra situationen för det aktuella barnet. Undantag gäller givetvis om den aktuella problematiken innebär fara för barnets liv. SDU menar att det i fall som dessa är av yttersta vikt att utgå från barnets perspektiv och se till dess bästa, snarare än att vårdnadshavare ska ha en given och absolut rättighet att ta del av allt som rör barnet. Förbättringar inom vården Det är tydligt att vården inte har tillräckliga resurser för att kunna möta individernas behov. För att lättast behandla någon med psykisk ohälsa bör personen få hjälp inom en rimlig tid, det onödiga lidande dagens långa väntetider orsakar är inte acceptabelt. Det kan handla om flera månader och i värsta fall ännu längre innan man får träffa en psykolog, läkare, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Vanligt är också att en person med psykisk ohälsa har kontakt med flera olika aktörer, det kan handla om psykiatrin, socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller en ideell förening. Ett samarbete mellan de olika aktörerna är då självklart viktigt, idag finns det knappt ett fungerande samarbete. Samarbetet måste förbättras så att tillfrisknandet går så effektivt som möjligt för att undvika onödiga hinder, planen mellan de olika aktörerna bör vara gemensam. Primärvården eller skolhälsovården är vanligen den första kontakten man får om man söker vård för psykisk ohälsa. Dessvärre läggs inte mycket fokus på att ta tag i det grundläggande problemet och

4 psykofarmaka skrivs istället ut i allt för hög utsträckning. Primärvården skall idag behandla lindrigare former av depressioner och ångestsjukdomar men då det oftast inte är så djupgående samtal kan ibland en person som har en allvarligare depression eller ångestsjukdom råka ut för felbehandling som kan ge förödande konsekvenser. Här vill vi se en förändring där det innan förskrivning av läkemedel ska göras en noggrann bedömning av patienten, eventuella orsaker till den psykiska ohälsan och andra eventuella lösningar som skulle kunna vara ett bättre alternativ än medicin. Vi vill även att uppföljningen ska bli bättre och att det vid första mötet sätts in en plan för patienten. Ibland kan medicin vara nödvändigt men det är viktigt att komma ihåg att medicin aldrig är lösningen på problemet utan enbart ett hjälpmedel. SDU vill se satsningar på psykiatriska öppenvården och barn- och ungdomspsykiatrin då det idag finns alldeles för många som nekas vård på grund utav platsbrist. Dessa personer bortprioriteras och hamnar istället i en situation utan vård trots att behovet finns där. BUP är de som vanligen utreder ungdomar om det finns en misstanke av diagnos, vi vill arbeta för att utredningen skall göras så fort misstanke uppkommer. Detta för att kunna erbjuda hjälpinsatser utifrån individens behov så snabbt som möjligt och för att ge en möjlighet att personen får samma förutsättningar till välmående och en fungerande vardag som alla andra. Om en person blivit felaktigt diagnostiserad kan medicineringen ge en negativ inverkan på individens mående och istället resultera i en motsatt effekt. Vi ser därför att det är viktigt att inte lägga alldeles för stor vikt på att påbörja en medicinering så fort en diagnos har satts eftersom många kan klara sig utan medicin när väl rätt insatser finns tillgängliga. Därför är uppföljningen på personer som blir diagnostiserade viktig och SDU vill se en förbättring då detta inte sköts så bra som det är meningen att göra. Det måste göras en bedömning hur olika insatser fungerar, om insättande av medicinering är nödvändig eller om de behöver justera den nuvarande doseringen. Vi vill också satsa på att öka kompetensen på de anställda inom psykiatrin för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. För att komma i bukt med den ökade psykiska ohälsan finner vi det även rimligt att utbilda fler psykoterapeuter för att förkorta kötider och öka tillgängligheten till terapi. Vi vill också införa ett krav på att det görs en individuell planering med delmål och mål för patienten så att det faktiskt finns en plan hur individen ska bearbeta den psykiska ohälsan. SDU ser även att mellanvård skulle kunna införas på mer ställen i landet som en möjlig lösning vad gäller både de långa köerna och en mer kvalitativ psykiatrisk vård. Det finns idag mindre ideella föreningar som visat sig ha en god inverkan mot psykisk ohälsa. De som fått stöd via en ideell förening upplever att man får möjligheten att ta sig framåt i livet och bearbeta sin psykiska ohälsa på ett mer effektivt sätt än inom en psykiatrisk mottagning. Vi vill därför se ett ökat ekonomiskt stöd till dessa föreningar och även förmedla information till de som lever med psykisk ohälsa för att de ska veta att dessa föreningar existerar.

5 Alkohol- och narkotikamissbruk Alla människor kan hamna i ett beroende men det finns även faktorer som ökar risken för att hamna i ett missbruk. Det genetiska arvet, sociala arvet och den miljö man lever i samspelar, är en eller flera av dessa faktorer ogynnsamma kan risken för beroendeutveckling öka. Vi ser även ett mönster i ökad psykisk ohälsa och bristande resurser inom vården som kan leda till att de som använder droger i ett lindrande syfte hamnar i ett missbruk. Det är helt oacceptabelt att det är sådana brister inom vården och även tillgängligheten i form av stöd att en individ känner att den måste ta till droger för att orka med vardagen. De som redan är i ett missbruk vet ofta inte vart de ska vända sig för att få vård eller vilka eventuella stödinsatser som finns att få. SDU vill därför satsa på en förbättrad information med målet att nå ut till så många personer i varierande åldersgrupper. Vi ser allvarligt på problemet gällande tilliten mellan vårdpersonal och missbrukare. I många fall har vårdpersonalen förutfattade meningar gentemot en person med drogrelaterade problem, alldeles för ofta bemöts dessa personer på ett sätt som upplevs kränkande, här vill vi se en förändring där man faktiskt ser individen och inte missbruket. Upptäcka och motverka missbruk tidigt För att kunna motverka missbruk av droger måste vi bli betydligt bättre på att upptäcka de ungdomar som redan är i ett drogmissbruk eller på väg in i ett. Vi måste därför fokusera på en klar förbättring och förmedling av information i skolor gällande drogerna, dess olika effekter och vart man kan vända sig för att få mer information, stöd och vård. SDU anser att vuxna i skolan bör ha grundläggande kunskaper om vilka avvikande beteenden som kännetecknar brukande av droger. Om ett misstänksamt beteende uppvisas bör en kontakt tas så fort som möjligt med personen, för att ta reda på vilka bakomliggande orsaker som finns till beteendeavvikelserna. Detta för att i tidigare skede kunna uppmärksamma och motverka eventuellt missbruk. Även föräldrarna bör ha information för att känna igen och uppmärksamma beteenden som kan kopplas till användande av droger. Information och råd hur man kan vara ett bra stöd för sitt barn, det visar sig att föräldrar ofta ger barnet mindre ansvar i form av att försöka kontrollera situationen vilket i regel har motsatt effekt och därför bör fokus istället ligga på bättre kommunikation och tillit mellan förälder och barn. Det är viktigt att också se bortom det straffrättsliga perspektivet och förstå att ett missbruk är en sjukdomsbild liksom exempelvis alkoholism. En ökad förståelse skulle minska trösklarna för missbrukare att söka vård.

6 Vård och stöd för att bli drogfri Det är viktigt att ta reda på de bakomliggande orsakerna för individens missbruk och sedan anpassa vården utefter det. Det viktigaste är att det finns en stödperson individen kan känna tillit till och som finns tillgänglig i akuta risksituationer. Stöd i förebyggande syfte Har en person varit i längre missbruk är det ganska troligt att personen hamnat i ett utanförskap med låg tillit till samhället och arbetslöshet. Det är då viktigt att hjälpa personen att få en sysselsättning för att åter bli en del av samhället och för att inte falla tillbaka in i missbruket. Alla som lyckats ta sig ur sitt missbruk bör därför erbjudas stöd ifrån ett samordningsförbund som jobbar med syftet att hjälpa unga att bli självförsörjande genom att sätta en personlig plan anpassade efter individens behov för att klara av studier eller arbete. Sprututbytesprogram Idag finns det sprututbytesverksamheter inom olika landsting i Sverige och de har hårda krav som måste följas för att få fortsatt tillstånd att driva verksamheten. Vi tycker att höga krav är en självklarhet, problemet är att fokus hamnar på att verksamheten enbart skall erbjuda sprututbyte för att motverka smittspridning, trots att kraven förbättrats när det kommer till ett vårdande syfte. Vi tror att verksamhetens fokus bör ligga i att vårda de som är i ett tungt missbruk och att sprututbyte snarare ska vara en del av vårdprogrammet för att personen i slutändan skall bli drogfri. Därför borde namnet på verksamheten ge ett större intryck av vård än det gör i sin nuvarande form och ett annat namn än sprututbytesverksamhet vore lämpligt. Orsakerna till att ett missbruk gått så långt att narkomanen börjat injicera drogerna kan vara många, en av de främsta orsakerna är att missbruket inte upptäckts och motverkats i tillräckligt god tid. Personer som hamnat i ett så här tungt missbruk står i mesta fallen långt ifrån samhället, lever ett liv i utanförskap och med mindervärdeskomplex som resulterar i att en första kontakt mellan vården och missbrukaren aldrig skapas. SDU anser att det huvudsakliga målet måste vara att motverka användande och missbruk av narkotika. Genom att erbjuda ett sprututbytesprogram för en väldigt utsatt grupp kommer vården att kunna nå ut i en betydligt högre utsträckning än den gör idag. Funktionshinder Idag är vardagen ansträngd för många med en funktionsnedsättning. Att leva med en funktionsnedsättning behöver inte per automatik innebära att man har ett funktionshinder. Funktionshinder uppkommer när funktionsnedsättningen skapar ett hinder i vardagen. Idag är det många med en funktionsnedsättning som upplever dessa hinder vilket skapar ett funktionshinder trots att det med rätt resurser hade kunnat undvikas. Tyvärr har bristen på kunskap om

7 funktionsnedsättningar bidragit till fördomar vilket i sin tur lett till att en person med funktionsnedsättning kan känna sig missförstådd och uppleva ett utanförskap. Därför är det viktigt att informationen om detta blir bättre för att öka kunskapen och förståelsen hos människor i samhället. Det finns olika typer av funktionsnedsättningar som kräver olika typer av åtgärder. Man brukar dela in de olika funktionsnedsättningarna i begreppen psykisk funktionsnedsättning och fysisk funktionsnedsättning. Det är vanligt att en individ har mer än en funktionsnedsättning, därför vill vi styrka på att man ska bli bättre på att se den enskilda individens behov. Psykisk funktionsnedsättning En psykisk funktionsnedsättning kan vara medfödd men även utvecklas ur långvarig psykisk ohälsa eller av traumatiska upplevelser. Symtom på psykisk ohälsa kan tillfälligt uppträda hos alla men först när de blir så allvarliga och långvariga att de leder till en diagnos kan vi tala om funktionsnedsättning. Några vanligt förekommande psykiska funktionsnedsättningarna är bipolär sjukdom, depression, ångesttillstånd och tvångstankar. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är samlingsnamnet för olika medfödda kognitiva funktionsnedsättningar. De mest vanliga som räknas in där är ADHD och autism, även dyslexi och andra språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska. Att leva med en psykisk funktionsnedsättning kan medföra många svårigheter i vardagen, vilket kan handla om att inte klara av de vardagliga sysslor som för andra är självklara. Det finns idag olika typer av hjälpmedel för att främja de vardagliga sysslorna för en person med psykisk funktionsnedsättning, men det är inte många som vet om vilka hjälpmedel som finns att erhålla. SDU vill därför se en ökad information kring vilka hjälpmedel som faktiskt erbjuds vid psykisk funktionsnedsättning. De svårigheter en funktionsnedsättning kan innebära kan resultera i hinder att klara av skola eller ett arbete då personen kan ha svårt att ta sig iväg till aktiviteter, passa tider och klara av hemuppgifter. Gällande arbete kan det medföra att arbetsgivaren väljer att inte anställa någon på grund av dess funktionsnedsättning. För att underlätta på arbetsmarknaden vill SDU höja lönebidragen för funktionsnedsatta samt öka förståelse och kunskap om funktionsnedsättning hos arbetsgivare. Vi föreslår att i samband med lönebidraget erbjuda arbetsgivare en kort kurs för att öka kunskap och förståelse om funktionsnedsättningar och funktionshinder. Även arbetsförmedlingen måste bli bättre på att se styrkor hos en person med en funktionsnedsättning och kunna matcha individen med ett arbete där han eller hon kan dra nytta av sina egenskaper. Vi i SDU ställer oss emot FAS 3 då inte är ett arbete utan enbart en sysselsättning där individen inte får visa sin fulla kapacitet och känna sig behövd av samhället. SDU menar att alla behövs och vill därför se en satsning på sociala företag där individen erbjuds ett riktigt jobb och får möjligheten att arbeta efter sin förmåga. För att underlätta skolgången vill SDU att kunskap om funktionshindrades situation ska vara en del utav lärarutbildningen. Vi ser även fördelen med betyg i tidig ålder för att i god tid kunna upptäcka om individens är i behov av särskilda insatser. En person med funktionsnedsättning ska erbjudas en

8 skolgång utifrån sina förutsättningar. Skolan bör kunna erbjuda hjälpmedel utifrån elevens behov, exempelvis har användningen utav ipad underlättat för många dyslektiker. Det är viktigt att eleven kan känna sig förstådd och inte behöva hamna i en ond cirkel av utanförskap, sämre betyg och dålig självkänsla. Fysisk funktionsnedsättning En fysisk funktionsnedsättning kan vara medfödd eller uppkomma i följd efter en olycka. Det kan handla om allt från att vara rullstolsburen till att ha en synnedsättning. Idag är möjligheterna sämre för en rullstolsburen person. De kan inte röra sig fritt och inte heller utföra samma aktiviteter som många andra. Detta leder till att många rullstolsburna idag är i behov av ledsagare. Det finns problem på exempelvis tåg, bussar, restauranger, biografer och affärer men även på andra offentliga platser är det ibland omöjligt för en rullstolsburen att ta sig fram. Idag försöker man anpassa speciella platser för de rullstolsburna, men istället för att segregera dessa med egna platser ser vi det som ett bättre alternativ att alla människor ska kunna vistas på samma plats oavsett funktionshinder. SDU vill därför att alla offentliga lokaler, platser och färdsätt ska anpassas för rullstolsburna i så stor utsträckning som möjligt, och vid nybyggnation ska anpassning vara ett krav. Alla människor ska ha rätt till ett självständigt liv om möjligheten finns. För en person med hörsel- eller synnedsättning finns det bra hjälpmedel i form av hörselapparater och glasögon samt linser som gör att det inte uppkommer ett funktionshinder för personen. För de som har en grav hörselnedsättning då det inte är tillräckligt med hörselapparat kan man få ett cochleaimplantat inopererat i hörselsnäckan. När en person har en grav hörselskada eller är döv kan det innebära hinder för individen att kunna genomföra skolan eller att klara av sitt arbete. Tillgängligheten av tolk är väldigt varierande beroende på vilket län man bor i och detta är något SDU vill förändra. Hur mycket hjälp den utsatta får ska inte bero på vart i landet denna individ bor och vi vill därför se en förbättrad tolktjänst så att alla i behov av tolk har rätten till det för att få bättre förutsättningar i sitt liv. Rätten till tolk även ska gälla när det kommer till fritidsaktiviteter då det idag prioriteras lågt och även i vissa regioner och landsting inte alls. Detta inskränker personens rätt till ett socialt liv då de inte får möjligheten att delta i kultur- och fritidsaktiviteter. De som saknar synförmåga ska inte behöva missgynnas för samhällets brister i tillgänglighet och användbarhet. SDU anser att förutsättningarna för de som har en synskada måste förbättras när det gäller att ta del utav information, göra platser mer tillgängliga och öka möjligheterna att kunna resa fritt och spontant. Hjälpmedel ska vara en rättighet och samma stöd och hjälp ska erbjudas i hela landet, SDU anser inte att det är rättvist att en person med synskada själv ska vara tvungen att bekosta sina hjälpmedel om det via ett annat landsting erbjuds gratis. För en synskadad person kan det vara svårt att få en anställning då det finns fördomar om att den funktionshindrade inte skulle kunna arbeta trots att de har höga kvalifikationer, vi måste arbeta för att minska denna brist på kunskap hos arbetsgivare.

9 Skolan visar betydande brister när det kommer till att garantera en likvärdig utbildning för personer med funktionsnedsättning. Skolorna måste ha lokaler som uppfyller elevernas behov av tillgänglighet. Idag tar det alldeles för lång tid för att genomföra de anpassningar som behövs och skolor bör därför se över sina rutiner för att anpassningsåtgärder inte drar ut på tiden. Lärarnas brist på kunskap måste åtgärdas för att alla elever ska känna en verklig inkludering där de har tillgång till hela skolmiljön och att delta i aktiviteter. Det ska ligga i personalens ansvar att säkerhetsställa en likvärdig skolgång, i en alldeles för stor utsträckning räknar läraren med att den funktionsnedsatta ska informera om eventuella svårigheter och vad som inte fungerar. I många fall förlitar även lärare sig på att eleven själv ska kunna sköta sina tekniska hjälpmedel, vilket är en felaktig utgångspunkt då läraren är tillför att hjälpa eleven. Likt psykisk funktionsnedsättning måste även kunskapen om fysisk funktionsnedsättning öka. Epilepsi är en sjukdom vilken tusentals människor i Sverige lider av. Vid ett kraftigt epileptiskt anfall blir personen plötsligt medvetslös, faller omkull och får kramper, vilket i värsta fall kan vara livshotande. Tyvärr är det få som känner till hur de ska agera om någon i omgivningen drabbas av ett epileptiskt anfall. Det är därför viktigt att kunskap om detta lärs ut. SDU menar att utbildning inom området måste prioriteras högre då allmänhetens kunskap om hur man ska agera på sikt bör bli lika goda som kunskaper om hjärt- och lungräddning. Ett värdigt åldrande med äldres hälsa i fokus Upp med a ldrefra gorna pa dagordningen I nationalistens ögon består landet av en unik kedja av generationer, knutna till jorden de gjort till sitt hem. Därför ser SDU det som sin uppgift att förvalta det arv våra äldre har gett oss, att värna deras plats i samhället och ta vara på deras erfarenhet. Vi ser tyvärr att de äldres perspektiv ofta saknas i det politiska samtalet, och de få gånger uppmärksamheten vänds mot äldrepolitiken är det på grund av skandaler som visar hur misskött den är. SDU vill därför väcka en högre medvetenhet om de äldres behov i samhället och stärka deras stöd från det offentliga när det behövs. Möten över generationsgränserna Det är SDU:s mening att ökat utbyte och kontakt över generationsgränserna bör uppmuntras. Den egna åldern bör inte tillåtas verka begränsande i vilka mellanmänskliga möten som man kan ta del av, men tyvärr är det sådan situationen ser ut idag. Människor i olika åldrar har mycket att lära av varandra och det offentliga måste ta en tydligare roll i att uppmuntra dessa möten än vad som idag är fallet. SDU menar att ett sätt att möjliggöra att dessa möten blir verklighet är att bryta den, i många fall ofrivilliga, ålderssegregation som finns i samhället. Detta åstadkommer man lämpligen genom att öppna upp möjligheten för seniorer att äta lunch i tillsammans eller i närvaro av skolelever i skolornas

10 matsalar. Förutom vinsten i att människor med helt olika bakgrund och erfarenhet då får ett tillfälle att mötas så skulle detta också bidra till en lugnare lunchmiljö för våra barn och unga. Det är dokumenterat att en ökad vuxennärvaro, även om det är en passiv sådan, har positiv och lugnande inverkan på den sorliga miljö som en skolmatsal annars kan utgöra. För att ytterligare uppmuntra möten över generationsgränserna förespråkar vi att fler skolor inför ett klassmorfarsystem. Detta har bevisligen lett fram till lugnare lektioner och färre incidenter av mobbning och skadegörelse på de ställen där det har prövats. Det har även varit ett uppskattat inslag bland de äldre som fått chansen att komma ut till barn och unga på detta sätt. För SDU är det viktigt att samhället kan erbjuda landets seniorer en varierande vardag där man upplever sig delaktig och nyttig. Mycket har tidigare gjorts för att få in äldre på de arenor där många barn och unga tillbringar mycket tid, men vi ser det som minst lika viktigt att unga också får ta del av de äldres vardag. Därför uppmuntrar vi att fler unga anställs inom vård- och omsorgssektorn, speciellt på trygghets- och seniorboenden. Förutom att uppmuntra kommunerna och landstingen att anställa unga inom ramen för de ordinarie tjänsterna som undersköterskor och vårdbiträden så vill SDU även att fler kommuner och landsting ser över möjligheten att inför subventionerade anställningar för unga inom vård- och omsorgssektorn. Dessa skulle ha som främsta uppgift att berika de äldres vardag och göra deras tillvaro mer meningsfull. Sjukvård Med ökad ålder följer andra krav på sjukvården. Många äldre brukar många läkemedel, och det kan vara svårt att få en översikt. Problem uppstår särskilt när man har många vårdkontakter samtidigt och då kan flera olika läkemedel ordineras som egentligen inte bör tas tillsammans. Felaktig läkemedelsanvändning är också en stor anledning till att många kan tvingas att läggas in på akutmottagningar. SDU menar att de äldres korrekta läkemedelsanvändning måste garanteras genom en kontinuerlig och uppföljande vårdkontakt. Kommunikationerna inom sjukvården är i SDU:s tycke i stort behov av en omedelbart förbättring. Många patienter får otillräcklig vård enbart för att olika vårdinstanser inte har en tillräckligt bra kommunikation. För att säkerställa att patienter får den vård de behöver efter en sjukhusvistelse måste mer resurser avsättas för vårdplanering där patienten tillsammans med representanter från aktuella vårdinstanser och en biståndsbedömare från kommunen sitter ned i samtal. Detta är nödvändigt för att man ska få full kontroll på vilka behov patienten har. SDU menar att de som jobbar inom vården ska i största möjliga mån kunna fokusera på sin primära uppgift, att vårda patienter. Därför måste arbetet runt omkring underlättas. Vård- och omsorgssektorn har till exempel inget enhetligt datorsystem utan utan detta varierar inte bara mellan utan även inom

11 kommuner och landsting. Detta försvårar kommunikationen och skapar en onödig stress och press för patienten, varför SDU förespråkar att en översyn av de digitala systemen görs inom varje landsting. Tillräcklig bemanning inom vård och omsorg är i SDU:s och de flesta andra bedömares ögon den enskilt viktigaste åtgärden för att säkra en trygg sjukvård. Den nuvarande underbemanningen av inom sjukvårdssektoren drabbar både patienter och personal hårt och måste genast förbättras genom att nödvändiga resurser tillskjuts. Obligatorisk registerkontroll för anställda inom vård- och omsorg I dagens lagstiftning finns krav på att alla, oaktat anställningsform, som arbetar inom skollagsreglerad verksamheter skall visa upp ett utdrag ur belastningsregistret för den potentiella arbetsgivaren. Lagstiftningen innehåller inga regler för vilka domar som omöjliggör anställning inom de aktuella verksamheterna utan utdraget syftar till att vara en del i den samlade bedömningen om en arbetssökandes lämplighet för den aktuella tjänsten. Obligatoriskt utdrag ur belastningsregistret minskar risken för barn att utsättas för övergrepp av olika slag och ökar tryggheten. SDU anser på samma sätt att obligatorisk registerkontroll borde införas för alla anställda inom vård- och omsorgssektorn. Det är minst lika viktigt att anställda inom dessa yrkeskategorier inte är dömda för grova och upprepade brott i närtiden, detta för att garantera patienters och brukares trygghet. Det är orimligt att tryggheten för sjuka och äldre ska prioriteras lägre än den för barn och unga. Därför tar SDU ställning för att krav på utdrag ur belastningsregistret även för anställda inom vård- och omsorgssektorn. Ta de vanligaste sjukdomarna på allvar! På ålderns höst ökar förutom det generella behovet av sjuk- och hälsovård också risken att hamna i vissa hälsovådliga tillstånd och situationer. Det är möjligt att motverka utbredningen av de mest vanligt förekommande av dessa tillstånd med relativt enkla medel, varför SDU anser det är av yttersta vikt att dessa verktyg också används för att skapa bästa möjliga vardag för landets äldre. Brukandet av dessa verktyg i kombination med en obligatorisk riskbedömning utifrån vedertagna bedömningsinstrument är i SDU:s mening bland de viktigaste åtgärderna för att motverka risken att våra äldre hamnar i dessa tillstånd och situationer. Vid åldrande finns det stor risk för undernäring. Undernäring är ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen orsakar uppenbara försämringar av kroppsliga funktioner. Förändringar gällande behovet av energi och näringsämnen sker och aptiten kan försämras. Risken för undernäring kan också påverkas av fysiska faktorer som till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykosociala faktorer såsom ensamhet och nedstämdhet. SDU menar därför att de äldre har rätt till nylagad,

12 välsmakande och näringsrik mat samt möjligheten till sällskap under måltiderna. Bland äldre är det vanligt att vara sängliggande eller ha generellt nedsatt rörelseförmåga av någon annan karaktär, vilket innebär att risken för trycksår är större än hos andra grupper. För att motverka att trycksår uppstår och de äldre utsätts för onödigt lidande menar SDU att tillräcklig bemanning inom vård- och omsorgssektorn en absolut nödvändighet. Detta minimerar risken för att förbli sängliggande eller stillasittande till den grad att det ihållande trycket mot huden resulterar i trycksår. Även vissa psykosociala sjukdomar är mer vanligt förekommande bland äldre än andra. Demens är ett stort problem och ställer stora krav på omsorgen och anhöriga. Anställda inom äldreomsorgen måste därför ha god kunskap om sjukdomen, och anhöriga ska erbjudas stöd. Psykisk ohälsa drabbar många äldre och självmordstalen är höga bland de över 65 år. Vården måste bli bättre på att tidigt uppmärksamma sådana problem, och ta hänsyn till att de äldres psykiska ohälsa skiljer sig från de yngres. SDU anser att det är viktigt att arbete preventivt mot psykisk ohälsa och minska risken för att dessa breder ut sig genom till exempel ökad social stimulans och samtalsstöd. En dräglig tillvaro för landets äldre Det är det äldre som har byggt det samhälle vi lever i idag, och deras arbete och slit får inte glömmas bort den dagen de inte längre står till arbetsmarknadens förfogande. Den del av sin lön man har avsatt för senare dagar i form av pension bör rimligen gå att försörja sig på. Skatten på pension bör därmed sänkas då SDU anser att det inte ska vara någon skatteskillnad mellan pension och arbetsinkomst. De äldre som helt eller delvis behöver stöd via äldreomsorgen ska erbjudas en givande och stimulerande tillvaro. SDU vill satsa på fler djurvänliga äldreboenden då djur har visat sig vara ett uppskattat inslag inom många omsorgsinstanser. Forskning har visat att exempelvis hundar och katter kan ha positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande genom att lindra stress och oro. Att få möjligheten att ta med sitt husdjur vid flytt till ett äldreboende kan bidra till trygghet och glädje för personen i fråga. Konservativ socialpolitik Sverigedemokratisk Ungdom ser vikten av att alla i Sverige ska kunna leva ett tryggt och behagligt liv. Alla människor är unika och föds med olika förutsättningar. Vi står upp för socialkonservativa värderingar och menar därför att staten bär ett ansvar för att hjälpa de svaga i samhället. Den som har oturen att födas med funktionsnedsättningar eller drabbas av psykiskt lidande ska alltid erbjudas den hjälp som behövs för att göra vardagen bekvämare. De som åldras ska alltid kunna känna sig trygga i det vackra land som de hjälpt till att bygga upp. I vårt Sverige förs en socialpolitik som hjälper alla svenskar utifrån deras behov mot ett bättre liv.

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Att leva i utanförskap Alla måste få en chans Jag hade bränt mitt ljus i båda ändar. Jag var trött både i kropp och själ. Denna slutbeskrivning av projektet Klara

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Ansökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg i enskild regi Enligt 25 kap. 10 skollagen, samt Trollhättans Stads riktlinjer

Ansökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg i enskild regi Enligt 25 kap. 10 skollagen, samt Trollhättans Stads riktlinjer Ansökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg i enskild regi Enligt 25 kap. 10 skollagen, samt Trollhättans Stads riktlinjer Huvudman Namn Telefonnummer Adress Postnummer Ort E-postadress Organisationsform

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer