Kommunstyrelsen Sammanträder klockan 17:00 i Rum 126, Edsviken i Solna stadshus

Transkript

1 SOLNA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA SID 1 (1) Kommunstyrelsen Sammanträder klockan 17:00 i Rum 126, Edsviken i Solna stadshus Ärende Beteckning 1. Justering 2. Fastställande av föredragningslista 3. Kommunstyrelsens reviderade verksamhetsplan och budget för 2020 KS/2019:2 4. Attestförteckning för kommunstyrelsen 2020 KS/2019: Avskrivning av kundfordringar avseende löne- och automatlarmsskulder KS/2019: Tillägg till genomförandeavtalet för Simhallen KS/2018: Avrapportering uppdrag om plan för utveckling av Ursviks friluftsområde inom Igelbäckens naturreservat 8. Avrapportering av uppdrag om planering av nytt vård- och omvårdnadsboende i norra Solna - beslut om planuppdrag 9. Solna stads strategi för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat 10. Tillsättning av förvaltningschef på miljö- och byggnadsförvaltningen 11. Tillsättning av tillförordnad förvaltningschef på kompetensförvaltningen KS/2019:249 KS/2019:253 KS/2019:173 KS/2019:251 KS/2019: Redovisning av obesvarade motioner KS/2019: Svar på motion av Kerstin Scheutz (V) om sittplatser busskurer vid kv Hallen 14. Svar på motion av Signe Levin (S) mfl om att Solna stad ska ansluta sig till nätverket "Äldrevänliga städer" KS/2019:178 KS/2019: Avsägelser 16. Val 17. Ärendelista 18. Delegationsbeslut 19. Meddelanden KS/2017:212, KS/2019:254 Pehr Granfalk Ordförande

2 SOLNA STAD TJÄNSTESKRIVELSE Stadsledningsförvaltningen SID 1 (2) KS/2019:2 Kommunstyrelsens reviderade verksamhetsplan och budget för 2020 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i november 2019 om verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för 2021 och Kommunfullmäktige har beslutat om fyra övergripande mål för staden, som också utgör kommunstyrelsens nämndmål: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen 2020 ska utföra nio uppdrag. Kommunstyrelsens budgetram 2020 är 152,1 mkr. Förutom justeringar för pris- och löneuppräkningar har budgetramen för 2020 justerats ned för 2019 års utökning med 1 mkr för att genomföra valet till Europaparlamentet Inför 2020 har en stor del av interndebiteringen avskaffas och som en följd därav har kommunstyrelsens ram justeras ned motsvarande hittillsvarande kostnad för interndebitering 3,4 mkr. I kommunfullmäktiges budget för 2020 avsattes ytterligare 4,6 mkr jämfört med tidigare förslag i budgetförutsättningarna från kommunstyrelsen, varav 2 mkr avser en satsning på förstärkt klimat- och miljöarbete samt i övrigt ramjustering till följd av flytt av tjänster från byggnadsnämnden. Kommunstyrelsens investeringsbudget uppgår till 15,4 mkr, varav 15 mkr är stadsövergripande it-investeringar i digitalisering och välfärdsteknik. Det innebär en ökning med ytterligare 5 mkr jämfört med tidigare förslag i budgetförutsättningarna från kommunstyrelsen för att kunna förstärka digitaliseringsarbetet. Nämnden ska, med utgångspunkt från stadens övergripande mål och nämndmålen samt föreslagna ekonomiska ramar, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnden ska också till sin budget och verksamhetsplan besluta om åtagande med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Bland framtida utmaningar finns att kunna möta Solnas fortsatta tillväxt med utbyggnad av den kommunala servicen på ett kostnadseffektivt sätt. Arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av verktyg såsom digitalisering och it kommer att behöva intensifieras för att staden ska kunna möta de framtida välfärdsbehoven. Även trafiken är en stor utmaning och det krävs en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken för att Solna ska kunna fortsätta växa.

3 2 (2) Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer förvaltningens förslag till reviderad verksamhetsplan och budget för 2020 inklusive mål, uppdrag, ekonomiska ramar, internkontrollplan och konkurrensplan. Beslutet ska expedieras till: Kommunstyrelsen Kristina Tidestav Stadsdirektör Frida Enocksson Wikström Controller

4 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 KOMMUNSTYRELSEN KS/2019:2, behandlas på kommunstyrelsen 16 december

5 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nämndens ansvarsområden... 3 Solna stads styrning... 3 Mål och uppdrag... 4 Framtida utmaningar och förutsättningar... 6 Organisation... 8 Budget... 9 Taxor och avgifter...11 Medarbetare...11 Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete...11 Tvärsektoriella frågor...12 Konkurrensutsättning...13 Intern kontroll...13 Driftbudget Revisionen

6 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i november 2019 om verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för 2021 och Kommunfullmäktige har beslutat om fyra övergripande mål för staden, som också utgör kommunstyrelsens nämndmål: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen 2020 ska utföra nio uppdrag. Kommunstyrelsens budgetram 2020 är 152,1 mkr. Förutom justeringar för pris- och löneuppräkningar har budgetramen för 2020 justerats ned för 2019 års utökning med 1 mkr för att genomföra valet till Europaparlamentet Inför 2020 har en stor del av interndebiteringen avskaffas och som en följd därav har kommunstyrelsens ram justeras ned motsvarande hittillsvarande kostnad för interndebitering 3,4 mkr. I kommunfullmäktiges budget för 2020 avsattes ytterligare 4,6 mkr jämfört med tidigare förslag i budgetförutsättningarna från kommunstyrelsen, varav 2 mkr avser en satsning på förstärkt klimat- och miljöarbete samt i övrigt ramjustering till följd av flytt av tjänster från byggnadsnämnden. Kommunstyrelsens investeringsbudget uppgår till 15,4 mkr, varav 15 mkr är stadsövergripande it-investeringar i digitalisering och välfärdsteknik. Det innebär en ökning med ytterligare 5 mkr jämfört med tidigare förslag i budgetförutsättningarna från kommunstyrelsen för att kunna förstärka digitaliseringsarbetet. Nämnden ska, med utgångspunkt från stadens övergripande mål och nämndmålen samt föreslagna ekonomiska ramar, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnden ska också till sin budget och verksamhetsplan besluta om åtagande med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Bland framtida utmaningar finns att kunna möta Solnas fortsatta tillväxt med utbyggnad av den kommunala servicen på ett kostnadseffektivt sätt. Arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av verktyg såsom digitalisering och it kommer att behöva intensifieras för att staden ska kunna möta de framtida välfärdsbehoven. Även trafiken är en stor utmaning och det krävs en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken för att Solna ska kunna fortsätta växa. Nämndens ansvarsområden Kommunstyrelsen leder, samordnar och har uppsikt över stadens samlade verksamheter. Kommunstyrelsen har också ansvar för arbetsgivarfrågor, mark- och exploateringsfrågor, trafik och översiktlig planering, frågor om näringspolitik samt ett övergripande integrationsansvar. Kommunstyrelsens verksamhetsplan och budget omfattar även valnämnden, överförmyndarnämnden, arvodeskommittén, internationella kommittén, likabehandlingskommittén, miljö- och demokratiberedningen, exploaterings- och fastighetsberedningen samt de rådgivande organen; rådet för funktionshinderfrågor, trygghetsrådet samt pensionärsrådet. Solna stads styrning Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policyer, strategier, riktlinjer, planer och program. Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare. De individuella målen/aktiviteterna tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. 3

7 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december. Solna stads hel- och delägda bolag styrs och följs upp, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och ägardirektiv. Stadens tillväxt och utveckling skapar behov av en utvecklad styrning och struktur för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen, för att den ska harmonisera med stadens årliga verksamhetsplan och budget. Mål och uppdrag Solna stads vision och övergripande mål Den politiska viljeinriktningen för Solna stads framtida utveckling kommer till uttryck i en vision och fyra övergripande mål. Solna stads vision lyder på följande sätt: Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Alla verksamheter som Solna stad finansierar, oavsett utförare, ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Staden ska säkerställa att de insatta resurserna ger avsedda resultat i verksamheterna. Verksamheter inom välfärdens kärna ska prioriteras. Kvalitetsnivåer ska sättas och följas upp och utvärderas. Det ska vara ordning och reda i stadens ekonomi och verksamheterna ska hålla budget. Staden tar ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Solna ska möta efterfrågan på att leva, bo och verka i staden med ett stort utbud av bostäder, arbetsplatser och service. Staden ska växa hållbart i en takt som staden och solnaborna mäktar med utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. De möjligheter som tillväxten skapar ska tillvaratas samtidigt som stadens framtida ekonomi tryggas, viktiga naturvärden säkras och jämlika livsvillkor skapas. Barriärer ska byggas bort och stadsdelarnas egna identiteter tas till vara och länkas ihop för att skapa en sammanhållen och levande stad. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska erbjuda en attraktiv och trygg miljö att leva och verka i. Här ska finnas tillgång till bra boende, stimulerande arbete och utbildningsmöjligheter, god service, trivsamma grönområden och goda kommunikationer. Stadsmiljön ska vara trygg och tillgänglig för alla, utan fysiska och sociala barriärer. Solnaborna ska kunna forma sina liv efter sina förutsättningar och trygga sin försörjning genom eget arbete. Den service som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för de solnabor som behöver den under livets olika skeden. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en mångsidig och upplevelserik stad, som ökar regionens attraktionskraft. Här ska storstadens puls samspela med det lugn som närheten till natur och vatten ger. Staden ska ha en internationell prägel och vara en mötesplats för människor med olika bakgrund, en importhamn för nya idéer och ett centrum för upplevelser. Här ska alla ges möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och allas potential tas tillvara i stadens och regionens utveckling. Nämndmål Nämndmålen pekar ut kommunfullmäktiges övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden för respektive nämnd. Nedan beskrivs nämndens huvudsakliga aktiviteter per respektive nämndmål under Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Aktiviteter Säkerställa verksamhet och ekonomi Beskrivning Utveckla stadens verksamhets- och ekonomistyrning för att 4

8 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Aktiviteter Tillvarata stadens intressen Utveckla service, tillgänglighet och bemötande Utveckla Solna stad som en attraktiv arbetsgivare Samordna stadens lokalförsörjning Beskrivning säkerställa att stadens verksamheter levererar en god och effektiv service till solnaborna. Säkerställa framtidens välfärd genom en hållbar nivå på stadens investeringar och kostnader. Säkerställa att behov av tillväxtrelaterade investeringar möts inom exploateringsverksamheten. Skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling med stöd av bl.a. IT, digitalisering och HR. Vidareutveckla formerna för en långsiktig gemensam ägarstyrning av bolagen och kommunalförbunden. Tillhandahålla effektiva administrativa processer för att säkerställa att stadens verksamheter kan fokusera på kärnverksamheten. Tillvarata stadens intressen genom omvärldsbevakning, komma med synpunkter på lagförslag och utredningar m.m. som får konsekvenser för Solna stads verksamheter, ekonomi och övrig utveckling. Samverka med Stockholm Business Region, Storsthlm, Samverkan Stockholmsregionen, Region Stockholm, fastighetsägare, företagare och intresseorganisationer i frågor som främjar Solnas intressen. Utveckla stadens förmåga att leverera god och samordnad service till medborgare och företag genom att fortsatt utveckla effektiva arbetssätt, processer och system bl.a. genom digitalisering. Under 2020 ligger fokus till exempel på att fortsätta att utveckla stadens webb med bl a nya e-tjänster, upphandla och införa nytt ärendehanteringssystem för kontaktcenter och att utveckla samarbetet mellan kontaktcenter och verksamheterna. Säkerställa ett bra HR-stöd till stadens förvaltningar och bolag. Det sker genom att tillhandahålla stöd i bl.a. rekrytering, kompetensutveckling, arbetsmiljö, hälsa och lön. Långsiktigt säkerställa Solna stads kompetensförsörjning genom att utveckla staden som arbetsgivare och stärka stadens arbetsgivarvarumärke. Samordna lokalplaneringen med utbyggnaden av den kommunala servicen i takt med att staden växer. Säkerställa ett effektivt lokalutnyttjande genom bl.a. samnyttjande av verksamhetslokaler och avveckling av lokaler som staden inte längre behöver. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Aktiviteter Medverka i genomförandet av stadens prioriterade infrastrukturprojekt Fortsatt fokus på tillväxt och stadsutveckling enligt Översiktsplan 2030 Driva stadens miljöstrategiska arbete och klimatarbete Fortsätta arbetet inom ramen för Solnamodellen Beskrivning Medverka till utbyggnaden av tunnelbanan. Planera för utbyggnaden av Mälarbanan genom Solna i samarbete med Trafikverket. Tillse att Solna stads åtagande om bostadsbyggande och medfinansiering kopplade till projekten möjliggörs. Verka för att uppnå mål om 800 nya bostäder per år och övriga intentioner som kommer till uttryck i översiktsplanen. Samordna och följa upp genomförandet av miljöpolicyn med tillhörande miljöstrategi. Samordna och följa upp klimatstrategin. Inom ramen för Solnamodellen utveckla möjligheterna att ta tillvara företagens engagemang för att få solnabor i arbete. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Aktiviteter Fortsatt fokus på stadsutveckling och hållbara transporter enligt intentionerna i Översiktsplan 2030 Skapa förutsättningar för att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom arbete Utveckla stadens trygghetsarbete Säkerställa god krisberedskap och påbörja uppbyggnad av civilt försvar Beskrivning Genom stadsutvecklingen skapa förutsättningar för att Solna ska vara en sammanhållen och levande stad med en blandning av bostäder, arbetsplatser, service och grönområden. Verka för att staden ska kunna uppnå mål om 800 nya bostäder per år. Medverka till utveckling av hållbara transporter genom bl.a. utbyggnaden av tunnelbanan, planering för Mälarbanan genom Solna och utveckling av stombusstrafiken. Utveckla Solna som företagsplats och stärka samarbetet med näringslivet för att genom Solnamodellen skapa förutsättningar för fler solnabor att arbeta. Utifrån samverkansöverenskommelsen utveckla samarbetet med polisen. Utveckla det förebyggande trygghetsarbetet med civilsamhälle, näringsliv och andra viktiga aktörer. Samordna och följa upp arbetet med strategin mot våldsbejakande extremism. Verka för att utveckla trygghetsfrågorna i planerings- och stadsmiljöarbetet. Verka för att krishanteringsplanen och handboken efterlevs inom stadens förvaltningar. Stadens ska i enlighet till gällande lagstiftning påbörja arbetet med ett civilt försvar. Stadens ska medverka i Totalförsvarsövningen (TFÖ 2020). 5

9 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Solna ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Aktiviteter Utveckla Solna som företags- och entreprenörsplats Utveckla Solna stads service till företag Utveckla Solna som evenemangs- och besöksstad Beskrivning Utveckla Solna förutsättningar som företags- och entreprenörsplats för att säkerställa att Solna ska vara hemvist för allt från multinationella företag till små nystartade och från högteknologiska företag till tjänstesektorn. Stärka stadens förmåga att leverera god och samordnad service till företag genom att fortsatt utveckla effektiva processer och system bl.a. genom en ökad digitalisering. Genomföra utbildningen "Service i samverkan" för nya medarbetare och upprätthålla stadens nätverk för handläggare med företagskontakter. Fortsätta utveckla Solna som besöksstad tillsammans med besöksnäringen och fastighetsägare kring besöksmålen i staden. Utveckla stadens service för att underlätta för evenemangsarrangörer att genomföra evenemang i Solna. Fortsätta samverkan med Stockholm Business Region och Visit Stockholm. Nämndens uppdrag Uppdrag kan åläggas styrelse och nämnder. Dess syfte är att styra mot politiska prioriteringar och de övergripande målen för staden. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Kommunfullmäktige har i november beslutat om följande nämnduppdrag för nämnden. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att driva ett utvecklingsarbete om hur stadens verksamheter såsom äldreomsorg, skola och förskola behöver utvecklas till år 2025 för att möta de kommande välfärdsbehoven. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder ta fram en stadsövergripande matstrategi för att säkerställa hälsosam och hållbar mat. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder under ta fram en trafikplan för stadens gång-, cykel-, bil- och kollektivtrafik inklusive varutransporter utifrån den kommande klimatstrategin. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden ta fram en mobilanpassad och användarvänlig felanmälan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på hur medborgardialogen kan stärkas. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder aktualisera genomförandeprogrammet för cykelplanen, som beaktar den utbyggnad som kommer att ske inom både exploaterings- och investeringsverksamheten. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder under aktualisera grönplanen och ta fram ett genomförandeprogram. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder utreda användningen av skol- och fritidslokaler för föreningslivet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder utreda miljözoner för tunga lastbilar. Löpande verksamhet enligt reglemente Vid sidan av nämndens verksamhet utifrån nämndens nämndmål, finns även en löpande verksamhet utifrån det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för respektive nämnd. Framtida utmaningar och förutsättningar Stadsutveckling, trafik och kommunikationer Tillväxten innebär stora möjligheter för staden. Med nya invånare ökar skatteintäkterna, samtidigt som underlag skapas för en bättre närservice, utveckling av kollektivtrafik och en tryggare miljö. Inriktningen är att skapa en tät stadsstruktur med en varierad bebyggelse, som består av en blandning av bostäder, arbetsplatser och olika typer av service. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ett tillgängligt serviceutbud i hela staden. Utifrån stadsdelarnas egna identiteter ska barriärer byggas bort och stadsdelarna länkas ihop för att skapa en mer sammanhållen stad. I detta perspektiv är det också viktigt att säkerställa att planeringen för stadsutvecklingen samordnas med planeringen för olika typer av service. De nya stadsdelarna behöver försörjas med förskola, skola, äldreomsorg, gruppbostäder, fritidsverksamhet, teknisk infrastruktur och annan kommunal service. Det ställer krav på staden att bygga ut den kommunala servicen i den takt och i de områden som Solna växer, för att kunna svara upp mot stadens åtaganden. Trafiken är en stor utmaning för Solna. En fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken med bl.a. den gula tunnelbanelinjen är nödvändig för att Solna ska kunna fortsätta utvecklas. Det krävs även nya trafiklösningar och en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken. I ett större regionalt perspektiv finns utbyggnaden av Mälarbanan och Ostkustbanan. Under det kommande året kommer den nya tunnelbanan till Arenastaden att börja byggas, samtidigt som planeringen av utbyggnaden av Mälarbanan genom Solna intensifieras. Det kommer således att vara fokus på 6

10 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 planering och utbyggnad av infrastruktur, som direkt eller indirekt påverkar Solna, under de kommande åren. Behov av utbyggnad av den kommunala servicen Det sammantagna behovet av kommunal välfärd såsom förskola, grundskola, gymnasieskola, LSS och äldreomsorg i Solna bedöms vara ungefär 15 procent större 2025 jämfört med Behovsökningen beror på den befolkningsökning och förändrade befolkningssammansättning, som framgår av befolkningsprognosen. De närmaste tre åren är det dock en mer begränsad befolkningsökning i Solna och andra stockholmskommuner till följd av nedgången i byggkonjunkturen. Utifrån förutsättningen att byggkonjunkturen därefter kommer igång innebär befolkningsprognosen att det sedan kommer finnas behov av ytterligare en förskola om 100 platser varje år samt en grundskola och ett gymnasium ungefär var femte år. Vad av detta som staden behöver uppföra, påverkas av tillkomsten av enskilda förskolor och friskolor, samarbetet i länet, ledig kapacitet i befintliga lokaler och tillkommande platser vid nybyggnation, som har avtalats om i exploateringsavtal med exploatörer. Främst på högstadiet och gymnasiet är det vanligt att elever som bor i Solna väljer att gå i enskilda skolor, men även i skolor i Stockholms stad. Om mönstret inom förskola och skola består innebär det att behovet av tillkommande kommunala verksamheter i Solna blir lägre än vad befolkningsprognosen indikerar. I Solna ökar antalet äldre i långsammare takt och i ett senare skede jämfört med i resten av Sverige. Behovet av platser i vård och omsorgsboende är därför relativt stabilt de närmaste fem åren och först omkring 2025 bedöms behovet bli tydligt. Enligt befolkningsprognosen kommer det behövas ytterligare två vård- och omsorgsboenden under det kommande decenniet med 2025 respektive 2030 som ungefärliga startår. Utifrån befolkningsprognosen finns också ett behov av tillkommande LSS-boende. Det kommer finnas behov av ett nytt gruppboende för LSS per år för att dels möta befolkningsökningen, dels möjliggöra ytterligare hemmaplanlösningar i form av boende och platser i Solna. Behovet av LSS-boenden bedöms kunna mötas genom tillkommande platser vid nybyggnation, som har avtalats om i exploateringsavtal med exploatörer. Utbyggnaden av den kommunala servicen behöver ske på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. De långsiktiga investeringsbehoven måste balanseras mot behoven i den löpande verksamheten. Det ställer krav på prioritering och effektivisering i stadens verksamheter. I detta sammanhang är det också viktigt att beräkna hur stor andel av investeringsbehovet som staden behöver svara för och hur mycket externa intressenter kan tillhandahålla. Målsättningen är att finansieringen av den infrastruktur och välfärd som krävs för utbyggnaden ska ske inom respektive exploateringsprojekt. I driftverksamheten är det på motsvarande sätt viktigt att ta ställning till vilka delar och vilken andel som stadens egenregiverksamhet ska utföra och vad andra intressenter kan stå för. Solna fortsätter också påverkas, liksom övriga landet, av att många människor har sökt sin tillflykt till Sverige. Staden är, enligt anvisningslagen, skyldig att ta emot och bosätta nyanlända som har fått permanent uppehållstillstånd. Sedan 2017 har Solnas kommuntal från Migrationsverket successivt minskat och uppgår till 126 nyanlända under Länsstyrelsens har meddelat att Solnas kommuntal för 2020 uppgår till 105 nyanlända. Det kommer fortsatt att ställa krav på ett nära samarbete för att ordna boende, skolgång, samhällsorientering m.m. som ger de nya solnaborna en bra start på livet i Sverige. Utveckling av Solna stads verksamheter och fortsatt god ekonomi Under de kommande åren kommer välfärdsbehoven öka till följd av att antalet äldre ökar samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder inte ökar i alls samma takt. Det påverkar både utvecklingen av skatteintäkterna och tillgången till personal i kommunerna. Denna utveckling ställer sammantaget krav på en utveckling av stadens verksamheter och arbetssätt. Redan idag sker olika typer av verksamhetsutveckling inom stadens verksamheter. Det görs bl.a. flera olika verksamhetsuppföljningar, som visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns. Även brukar- och medborgarundersökningar samt synpunkter från solnaborna som kommer in till staden via kontaktcenter och andra kanaler ger viktig information som kan ligga till grund för verksamhetsutvecklingen. Arbetet behöver dock intensifieras, inte minst med fokus på verktyg som it och digitalisering, för att staden ska kunna möta de ökade välfärdsbehoven. Kommunstyrelsen har därför fått i uppdrag att driva ett utvecklingsarbete om hur stadens verksamheter såsom äldreomsorg, skola och förskola behöver utvecklas till Ett stadsövergripande arbete har påbörjats för att identifiera målbilder för de olika verksamheterna och strategier för att nå målen. Ett särskilt fokus ligger på hur it och digitalisering kan användas som verktyg för att effektivisera och förbättra välfärdsleveransen. Solnaborna förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Genom att utnyttja it och information på ett smart sätt kan vardagen förenklas för solnabor och företagare samtidigt som effektiviteten kan öka i verksamheterna. Ett särskilt fokus behöver också ligga på kompetensförsörjning. Konkurrensen om medarbetare kommer att öka 7

11 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 under de kommande åren och stadens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens blir därmed allt viktigare. Det har pågått ett utvecklingsarbete inom HR-området i Solna under de senaste åren. Medarbetarperspektivet har integrerats i stadens styr- och uppföljningssystem, nya arbetstidsavtal har tecknats, en stor ledarskaps- och medarbetarskapssatsning och ett arbete för hållbar arbetshälsa har genomförts. Detta utvecklingsarbete behöver intensifieras och vidareutvecklas för att säkerställa att staden långsiktigt klarar kompetensförsörjningen. Ett särskilt fokus ska fortsatt ligga på insatser för att sänka sjukfrånvaron. Utveckling av Solna stads verksamheter och fortsatt god ekonomi Under de kommande åren kommer välfärdsbehoven öka till följd av att antalet äldre ökar samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder inte ökar i alls samma takt. Det påverkar både utvecklingen av skatteintäkterna och tillgången till personal i kommunerna. Denna utveckling ställer sammantaget krav på en utveckling av stadens verksamheter och arbetssätt. Redan idag sker olika typer av verksamhetsutveckling inom stadens verksamheter. Det görs bl.a. flera olika verksamhetsuppföljningar, som visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns. Även brukar- och medborgarundersökningar samt synpunkter från solnaborna som kommer in till staden via kontaktcenter och andra kanaler ger viktig information som kan ligga till grund för verksamhetsutvecklingen. Arbetet behöver dock intensifieras, inte minst med fokus på verktyg som it och digitalisering, för att staden ska kunna möta de ökade välfärdsbehoven. Kommunstyrelsen har därför fått i uppdrag att driva ett utvecklingsarbete om hur stadens verksamheter såsom äldreomsorg, skola och förskola behöver utvecklas till Ett stadsövergripande arbete har påbörjats för att identifiera målbilder för de olika verksamheterna och strategier för att nå målen. Ett särskilt fokus ligger på hur it och digitalisering kan användas som verktyg för att effektivisera och förbättra välfärdsleveransen. Solnaborna förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Genom att utnyttja it och information på ett smart sätt kan vardagen förenklas för solnabor och företagare samtidigt som effektiviteten kan öka i verksamheterna. Ett särskilt fokus behöver också ligga på kompetensförsörjning. Konkurrensen om medarbetare kommer att öka under de kommande åren och stadens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens blir därmed allt viktigare. Det har pågått ett utvecklingsarbete inom HR-området i Solna under de senaste åren. Medarbetarperspektivet har integrerats i stadens styr- och uppföljningssystem, nya arbetstidsavtal har tecknats, en stor ledarskaps- och medarbetarskapssatsning och ett arbete för hållbar arbetshälsa har genomförts. Detta utvecklingsarbete behöver intensifieras och vidareutvecklas för att säkerställa att staden långsiktigt klarar kompetensförsörjningen. Ett särskilt fokus ska fortsatt ligga på insatser för att sänka sjukfrånvaron. Organisation Stadsledningsförvaltningens uppgift är att biträda kommunstyrelsen med ledning och styrning av övergripande och strategiska frågor. Förvaltningen ansvarar dessutom för samordning av och stöd till stadens övriga förvaltningar. Politisk organisation I kommunstyrelsens budgetram innefattas ett antal politiska verksamheter: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Arvodeskommittén, rådet för funktionshinderfrågor, likabehandlingskommittén, internationella kommittén och trygghetsrådet Partistöd Resurser för kommunalråd och oppositionsråd Gruppledarstöd kommunstyrelsen och personal som stöder de politiska verksamheterna Utöver dessa politiska verksamheter omfattar kommunstyrelsens budgetram medel för valnämndens och överförmyndarnämndens verksamheter. I staden finns två kommittéer och tre råd som är berednings- och/eller samrådsorgan till kommunstyrelsen och biträds av stadsledningsförvaltningen. De är likabehandlingskommittén, internationella kommittén samt rådet för funktionshinderfrågor, trygghetsrådet och pensionärsrådet, som även är samrådsorgan till omvårdnadsnämnden. Det finns också, fr o m 2019, två beredningar; miljö- och demokratiberedningen samt exploaterings- och fastighetsberedningen. Uppdraget till respektive organ är fastlagt i direktiv som har beslutats av kommunstyrelsen. Stadsledningsförvaltningen Stadsledningsförvaltningen leds av stadsdirektören, som ansvarar för hela förvaltningens verksamhet samt för 8

12 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 stadens förvaltningschefer och därmed indirekt för stadens organisation. Uppgifterna består i att styra och samordna hela den kommunala verksamheten och biträda kommunstyrelsen i arbetet med styrning och ledning av koncernen. Det innefattar också ett övergripande ansvar för fullgörandet av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Stadsdirektören ska ha fokus på övergripande strategiska frågor för staden och har stöd av tre staber och två avdelningar på stadsledningsförvaltningen, som ansvarar för frågor inom ramen för respektive ansvarsområde. Under det kommande året ligger fokus på att förstärka förvaltningens roll i att biträda kommunstyrelsen i styrningen, ledningen och samordningen av staden. Inriktningen är att stärka det strategiska och samordnande arbetet inom förvaltningen, utveckla det stadsövergripande perspektivet, fördjupa samordningen av den verksamhetsmässiga och ekonomiska styrningen samt att driva utvecklingen mot ett tydligare medborgar-, brukar-, kundfokus. Stadsledningsförvaltningen är organiserad enligt beskrivningen nedan. Stadsdirektörens stab I staben ligger ansvaret för övergripande frågor om infrastruktur, exploatering, stora projekt och investeringar, samordning av planeringsfrågor, näringslivs- och besöksnäring samt säkerhetsfrågor. Exploatering ansvarar för utvecklingen och förvaltningen av stadens mark och hanterar inom ramen för detta marköverlåtelser, tomträttsupplåtelser och arrenden. I uppgifterna ingår att aktivt följa projekten från första idé, genom planprocessen och vidare under genomförandefasen. Avtal förhandlas fram med exploatören och andra aktörer som behövs för exploateringens genomförande. Näringslivsenheten ansvarar för stadens strategiska näringslivsarbete med syfte att utveckla Solna som företags- och besöksplats. Arbetet sker i samarbete med övriga förvaltningar i staden och genom samverkan i stadens kommuninterna näringslivsråd, som består av de berörda förvaltningscheferna. Näringslivsenheten fungerar som stadens övergripande företagslots samt ansvarar för samordning av stadens näringslivsservice. HR-staben HR-staben ansvarar för att styra, samordna och följa upp det strategiska och operativa HR-arbetet i staden. I detta ansvar ingår att stödja förvaltningarna i det strategiska och operativa HR-arbetet samt att driva utvecklingen av HRprocesserna utifrån HR-policyn och HR-strategin. Stab Projektledning och bygg Staben för projektledning och bygg ansvarar för utbyggnaden av allmän plats kopplad till de exploateringsprojekt som äger rum i staden och för den strategiska trafikplaneringen. Staben bevakar även att stadens intressen tas till vara och att ekonomiska förutsättningar skapas för utbyggnad av allmän plats i exploateringsprojekten. Avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning Avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning samordnar den stadsövergripande styrningen och ansvarar för stadens sammanhållna ekonomi- och verksamhetsstyrning, inkl IT, verksamhetsutveckling, upphandling och inköp samt redovisning och lön. I detta ansvar ingår bl.a. frågor om strategiska ekonomi- och finansfrågor, verksamhetsstyrning, kvalitetsutveckling, internationella frågor, omvärldsbevakning och analys, kapitalförvaltning och ägarstyrning. Avdelningen för kommunikation och kansli Avdelningen för kommunikation och kansli ansvarar för kommunikation, kansli, kontaktcenter och internservice. Kommunikation innefattar såväl daglig kommunikation med medborgare via kontaktcenter som strategiskt kommunikationsarbete kopplat till stadens utveckling samt stadens presstjänst. Kansliet ansvarar för att styra, stödja och samordna det strategiska och operativa arbetet inom kansli samt juridik. Kanslienheten innefattar nämndsekretariat, som ansvarar för nämndadministrationen i KF, KS, nämnder och utskott, överförmyndarkansli, stadsarkiv och registratur. Internservice stöttar samtliga förvaltningar i intern administration och logistik. Budget Driftbudget, nämnd Kommunstyrelsens budget omfattar förutom kommunstyrelsen och kommunfullmäktige även valnämnden, överförmyndarnämnden, arvodeskommittén, internationella kommittén, likabehandlingskommittén, miljö- och demokratiberedningen, exploaterings- och fastighetsberedningen samt de rådgivande organen; rådet för 9

13 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 funktionshinderfrågor, trygghetsrådet samt pensionärsrådet. Kommunstyrelsens budget omfattar även brandförsvaret. Kommunstyrelsens budgetram 2020 är 156,7 mkr. Förutom justeringar för pris- och löneuppräkningar har budgetramen för 2020 justerats ned för 2019 års utökning med 1 mkr för att genomföra valet till Europaparlamentet Inför 2020 har en stor del av interndebiteringen avskaffas, kommunstyrelsens ram har därför justerats ned motsvarande hittillsvarande kostnad för interndebitering 3,4 mkr. Kommunfullmäktige har i Verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för beslutat om ett tillskott för klimat och miljö om 2 mkr samt justering av budgetram från byggnadsnämnden om 2,6 mkr på grund av att stadens GIS-funktion samt systemförvaltning förs över till kommunstyrelsen. Revisionen har en egen budgetram och redovisas i särskilt avsnitt. mkr Budget 2020 Budget 2019 Förändring Intäkter 89,0 80,1-8,9 Kostnader -245,7-234,4 11,3 Nettokostnader -156,7-154,3 2,4 Driftbudget per verksamhet Driftbudgeten för kommunstyrelsen fördelas mellan politiska kostnader och gemensam verksamhet, Storstockholms Brandförsvarsförbund samt stadsledningsförvaltningen. Den gemensamma verksamheten som innehåller medlemsavgifter till bland annat Sveriges kommuner och landsting (SKL), Storsthlm (som tidigare hette Kommunalförbundet Stockholms län) och Mälardalsrådet samt olika stadsgemensamma avgifter. Tabellen nedan visar fördelningen mellan kommunstyrelsens olika verksamheter. En jämförelse mellan åren av nettokostnaden för stadsledningsförvaltningens avdelningar påverkas framför allt av den justering av interndebiteringen som skett i budgetram för 2020 och av vissa justeringar av förvaltningens organisation. Avdelningarna har en minskad kostnad, 3,4 mkr, vilket motsvarar tidigare kostnad för interndebitering. Intäkterna har ökat, 2,4 mkr, beroende på det pågående arbetet med att se över stadens arrendeavtal. Kommunfullmäktiges beslut om ramförändring i Verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för i november har ökat kostnaderna med 4,6 mkr jämfört med tidigare budgetbeslut. mkr Budget 2020 Budget 2019 Förändring Politiska kostnader och gemensam verksamhet -41,0-40,2 0,8 Brandförsvaret -34,1-33,3 0,8 Stadsledningsförvaltningen -66,6-65,8 0,8 varav stadsdirektörens staber -26,4-16,9 9,5 varav avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning -9,0-27,9-18,9 varav avdelningen för kommunikation och kansli -31,1-19,9 11,2 Medelsreserv -15,0-15,0 0,0 Summa, driftram -156,7-154,3 2,4 Investeringsbudget Tabellen investeringsbudget för nämnden visar de investeringsramar som kommunfullmäktige beslutat om i Verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för i november. Stadsövergripande it-investeringar består av utveckling av digitalisering och välfärdsteknik, på både stadsövergripande och verksamhetsnivå, med särskild inriktning på skolnämnd, barn- och förskolenämnd samt omvårdnadsnämnd. Investeringarna hanteras inom ramen för olika projekt med löpande tilldelning av investeringsmedel. Investeringsramen har utökats med 5 mkr jämfört kommunstyrelsens planeringsförutsättningar inför 2019 för digitalisering och välfärdsteknik. Kommunfullmäktiges beslut om ramförändring i Verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för i november har utökat kommunstyrelsens investeringsbudget med 5 mkr för digitalisering och välfärdsteknik till sammanlagt 15 mkr. mkr Budget 2020 Budget 2019 Förändring Digitalisering/välfärdsteknik -15,0-15,0 0,0 Kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder m.m. -0,4-0,4 0,0 Summa -15,4-15,4 0,0 10

14 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Taxor och avgifter Kommunstyrelsen har taxor inom tre områden, se nedan tabell. Inga förändringar föreslås inför år Beslutade taxor för Storstockholms brandförsvar justeras årligen med hjälp av index. Nämndens taxor och avgifter Taxor och avgifter Beslutad Status Datum för nytt beslut Gäller från och med Avskrifter, kopior, utskrifter m.m. KF Oförändrad Storstockholms brandförsvar KF Oförändrad Vatten och avlopp KF Oförändrad Medarbetare Kommunstyrelsen bedriver kontinuerligt utvecklingsarbete för att säkra kompetensförsörjningen och vara en bra arbetsgivare med engagerade medarbetare. Nedan beskrivs de huvudsakliga aktiviteterna inom medarbetarområdet under Stadsledningsförvaltningen har, per augusti 2019, 117 medarbetare. Vid motsvarande tidpunkt 2018 var antalet medarbetare 120. Vid särskilda behov anlitar förvaltningen projektanställd personal samt konsulter för att hantera kompetens- och resursbehov utifrån stadens utveckling. Under det kommande året kommer stadsledningsförvaltningen fortsätta arbetet med att skapa en effektiv och sammanhållen förvaltning där alla enheter och staber arbetar mot samma mål. För förvaltningen är det av stor vikt att ha engagerade medarbetare som både vill och kan ta ansvar samt skapa goda resultat. Medarbetarundersökningen är ett viktigt verktyg för att skapa delaktighet och engagemang hos medarbetarna. Förvaltningen arbetar enhets/avdelningsvis med resultatet från årets undersökning. Under 2020 kommer det gemensamma fokuset att ligga på att vidareutveckla arbetssättet för att bryta ner nämndmål till aktiviteter och därigenom förenkla uppföljningen av målen. Förvaltningen arbetar för att medarbetarna ska känna delaktighet i dessa processer. Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete Kommunstyrelsens verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete syftar till att uppfylla stadens övergripande mål tillika kommunstyrelsens nämndmål. Utvecklingsarbetet sker inom ramen för det löpande arbetet och de huvudsakliga aktiviteterna beskrivs under respektive nämndmål. Nedan beskrivs övergripande vad som ska göras inom området under Under 2020 kommer mycket av utvecklingsarbetet att handla om hur stadens verksamheter behöver utvecklas till 2025 för att kunna möta de växande välfärdsbehoven. Ett särskilt fokus kommer att ligga på hur it och digitalisering kan användas som verktyg för att effektivisera och förbättra välfärdsleveransen. Ett annat viktigt fokus kommer att vara på att utveckla strategier och arbetssätt för hur staden ska kunna möta utmaningen med den tilltagande bristen på utbildad personal inom flertalet verksamheter. Därutöver kommer arbetet med att vidareutveckla den nya webben med bl a nya e-tjänster utifrån stadens nya e- tjänsteplattform att fortsätta. Inriktningen är att öka möjligheterna till självservice för solnaborna. Ambitionen är även att vidareutvecklat arbetssätt för kontaktcenter tillsammans med verksamheterna för att öka servicen, förbättra bemötandet och öka effektiviteten. Inom ramen för detta arbete kommer även ett nytt ärendesystem att upphandlas för kontaktcenter. Kommunstyrelsen kommer vidare att fortsätta utveckla planerings- och uppföljningsprocesserna för staden och för nämnderna vad gäller kvalitet och effektivare arbetssätt. En stor del i detta arbete utgörs av att stadens och nämndernas planerings- och uppföljningsprocesser numera görs i ett gemensamt system (Stratsys). Nämndens kvalitetsdeklarationer Kommunstyrelsen har en kvalitetsdeklaration för vigsel. Överförmyndarnämnden har en kvalitetsdeklaration för god man och förvaltare. En översyn av kvalitetsdeklarationerna kommer ske under Kvalitetsdeklarationer Beslutsdatum Status 11

15 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Kvalitetsdeklarationer Beslutsdatum Status Vigsel Oförändrad God man och förvaltare Oförändrad Tvärsektoriella frågor Internationellt Kommunstyrelsens internationella arbete är huvudsakligen en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Kommunstyrelsen bistår, genom internationella kommittén och stadsledningsförvaltningen, även nämnderna i deras internationella arbete. Arbetet bidrar på detta sätt både till stadens övergripande mål och till olika nämnders mål. Långsiktiga relationer är en framgångsfaktor i det internationella arbetet. Staden deltar i de europeiska nätverken Eurocities och European Forum for Urban Security (Efus). De är arenor för kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt samarbete med andra europeiska städer. Kommunstyrelsen kommer under året att fortsätta arbeta med att stärka stadens aktiva deltagande i Eurocities Social Affairs Forum som spänner över områden som utbildning, arbete, migration och integration samt åldrande. Genom sitt fokus på sociala innovationer och digitalisering, anpassning till demografisk förändring, säkra tillgång till välfärdstjänster samt utveckling av nya verktyg och arbetssätt ligger forumets aktiviteter väl i linje med stadens utvecklingsarbete om framtidens välfärd (Solna 2025). Stadsledningsförvaltningen leder EU-projektet "Digitalt medarbetarskap" där digitalisering och digital kompetens ska stärkas inom förskola, förskoleklass och fritidsverksamhet samt inom vård och omsorg. Inom ramen för medlemskapet i Efus och trygghetsarbetet deltar staden i ett EU-projekt med syfte att studera bakomliggande faktorer för radikalisering och hur de kan förebyggas. I båda projekten sker utbyte och lärande med andra städer i Europa. Internationella kommittén har möjlighet att ge bidrag till internationella studieresor för barn och ungdomar som arrangeras av skolor, ungdomsverksamheter eller ideella föreningar i Solna. Syftet är att bidra till att ge barn och unga de kunskaper och färdigheter de behöver för att studera och arbeta i en värld med täta kontakter över nationsoch kulturgränser. Likabehandling Kommunstyrelsens likabehandlingsarbete syftar till att utveckla verksamheten och dess kvalitet samt säkra att alla medborgare får likvärdigt bemötande och service av medarbetare i stadens verksamheter. Kommunstyrelsen bistår, genom likabehandlingskommittén och stadsledningsförvaltningen, även nämnderna i deras likabehandlingsarbete. Arbetet bidrar på detta sätt både till stadens övergripande mål och till olika nämnders mål. Den nya webbplatsen som lanseras under slutet av 2019 kommer möta högt ställda krav på tillgänglighet för alla och ha fokus på självservice. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under kommande år för att bl.a. öka funktionaliteten, sökoptimeringen, förbättra interaktion med medborgare samt införa nya digitala tjänster. Stadens kontaktcenter erbjuder flera alternativa kontaktvägar så att medborgare kan nå staden på det sätt som passar dem bäst. Kontakt kan ske via telefon, skriftligen i webbformulär eller genom besök i stadshuset. Likabehandling och bemötande, både muntligen och skriftligen, ingår i introduktionen av nya medarbetare och dialog om bemötandefrågor sker löpande och hålls levande i det dagliga arbetet. Likabehandlingskommittén har möjlighet att ge bidrag till verksamheter som har en idé om att utveckla sitt likabehandlingsarbete. Likabehandlingsbidraget är ett stimulansbidrag för aktiviteter inom likabehandlingsområdet och lämpar sig väl för pilotprojekt inom bland annat metodutveckling. Miljö Kommunstyrelsens miljöarbete utgår från den av kommunfullmäktige antagna miljöpolicyn med tillhörande miljöstrategi samt nämndens nämndmål. Nedan beskrivs de huvudsakliga aktiviteterna inom miljöområdet under 2020 utifrån miljöpolicyns fokusområden (hållbar stadsbyggnad, effektivt resursanvändande, god livsmiljö). Kommunstyrelsen samordnar och följer upp det miljöstrategiska miljöarbetet i staden baserat på inriktningen i miljöpolicyn med tillhörande miljöstrategi. Genom stadsledningsförvaltningen kommer kommunstyrelsen under 2020 fortsatt bistå med stöd till stadens övriga nämnder i systematiskt genomförande av stadens miljöpolicy och miljöstrategi. På samma sätt kommer stöd att ges till övriga nämnder i genomförandet av stadens klimatstrategi under förutsättning att kommunstyrelsen beslutar att anta en sådan strategi under hösten

16 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Under 2020 kommer fokus i kommunstyrelsens miljöarbete fortsatt ligga på hållbar stadsutveckling och att skapa förutsättningar för ett effektivt transportsystem som främjar kollektivt resande och gång- och cykeltrafik. Arbetet med åtgärder för förbättrad vattenkvalitet i stadens vattenförekomster fortsätter utifrån antagna åtgärdsprogram samt för uppföljning av resultatet av övervakning av luftkvaliteten. Under året kommer även ett aktualiseringsarbete av nuvarande miljöstrategi att genomföras. Aktiviteterna bidrar till uppfyllelse av inriktningen i samtliga fokusområden i miljöpolicyn, samt nämndmålet att Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Konkurrensutsättning Under året löper ett antal avtal ut som avser bemanningstjänster och företagshälsovård. Under 2020 kommer staden även att göra ett större avrop inom ramavtalet för programvaruförsörjning, vilket är ett nyckelområde i stadens fortsatta digitalisering. Inom ekonomiområdet kommer en ny upphandling genomföras avseende revisionstjänster. Ett avrop inom befintliga ramavtal kommer att ske för att få tillstånd ett nytt avtal med banktjänster. Vidare kommer upphandling av kaffeautomater och musikinstrument ske under perioden. Avtalet för bevakningstjänster går ut under 2020 och en upphandling eller avrop kommer göras under året. Avtalen nedan är stadsövergripande och har bäring på flera nämnder. Befintliga avtal som ska upphandlas på nytt Avtalsbeteckning Bemanningstjänster (förskola, grundskola, gymnasium) Bevakningstjänster Företagshälsovårds- och personalstödstjänster Kaffeautomater Musikinstrument och tillbehör Revisionstjänster Diarienummer KS/2015:475 KS/2016:357 KS/2016:2 KS/2016:110 KS/2016:265 KS/2016:220 Nya upphandlingsbehov samt större avrop på befintliga ramavtal Nya upphandlingsbehov / Avrop på befintliga avtal Banktjänster Licens- och programvaruförsörjning Intern kontroll Varje nämnd ansvarar för intern kontroll inom sitt verksamhetsområde enligt kommunfullmäktiges reglemente. En god intern kontroll bidrar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt, kostnadseffektivt och säkert. I samband med verksamhetsplan och budget ska varje nämnd ta fram en internkontrollplan för nästa år som beskriver väsentliga risker i verksamheten. Riskerna sorteras in i en av fyra kategorier: styrning, medarbetare, ekonomi och verksamhetsprocesser. Riskerna kopplas sedan till en process eller rutin. Verksamheten ska bedöma sannolikheten för och konsekvensen av om en risk skulle inträffa. Bedömningen redovisas som ett riskindex 1-16, där 16 är hög risk. Internkontrollplanen beskriver kontrollmoment för hur verksamheten ska kontrollera att risken inte har inträffat. Internkontrollplanen följs upp i samband med delårsrapport och årsredovisning. Internkontrollplan Kategori Process/Rutin Riskindex Risker Kontrollmoment Ekonomi Redovisning av representation Ekonomi- och verksamhetsuppföljni ng 6 Redovisningen blir felaktig. Risk att representation används felaktigt, muta/jäv. 4 Ekonomi och verksamhetsuppföljni ngar görs inte enligt ekonomistyrningsregl er. Granskning av redovisning av representation Kontroll av följsamhet mot stadens driftoch investeringsbudget samt mot verksamhetsmål. 13

17 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Kategori Process/Rutin Riskindex Risker Kontrollmoment Kontroll av utbetalningar 3 Utbetalningar görs till rätt mottagare. Bluffakturor betalas. Kontroll av stadens samtliga utbetalningar har skett till rätt mottagare. Verksamhetsprocesser Kriskommunikation 8 Risk att kriskommunikation inte fungerar vid händelse av kris. Hantering av sekretesshandlingar Hantering av sekretessbelagda uppgifter i kontaktcenter 12 Sekretesshandlingar görs offentliga, publiceras Hanteringen av sekretessbelagda uppgifter i kontakcenter brister. Kontroll av kompetens kopplat till kriskommunikation samt att rutiner för back up är uppdaterade i enlighet med reviderad krishanteringsplan. Granskning av att sekretessbelagda uppgifter inte har publicerats i handlingar till nämnd. Granskning av hantering av sekretessbelagda uppgifter i kontaktcenter. Driftbudget Revisionen Solna stads revisorer ska granska kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet samt de kommunala bolagen. Revisorerna ska bland annat granska om stadens årsredovisning är gjord enligt lagen och enligt god redovisningssed. Solna stad har idag sju förtroendevalda revisorer. Kommunallagen formulerar fyra granskningsområden för den kommunala revisionen: verksamhetens ändamålsenlighet tillfredsställande ekonomi rättvisande räkenskaper tillräcklig intern kontroll Revisionens budget innehåller kostnader för nämndledamöter samt sakkunniga biträden som utför revisionsgranskningar. mkr Budget 2020 Budget 2019 Förändring Intäkter Kostnader -2,8-2,8 0,0 Nettokostnader -2,8-2,8 0,0 14

18 SOLNA STAD TJÄNSTESKRIVELSE Stadsledningsförvaltningen SID 1 (2) KS/2019:2 Kommunstyrelsens reviderade verksamhetsplan och budget för 2020 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i november 2019 om verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för 2021 och Kommunfullmäktige har beslutat om fyra övergripande mål för staden, som också utgör kommunstyrelsens nämndmål: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen 2020 ska utföra nio uppdrag. Kommunstyrelsens budgetram 2020 är 152,1 mkr. Förutom justeringar för pris- och löneuppräkningar har budgetramen för 2020 justerats ned för 2019 års utökning med 1 mkr för att genomföra valet till Europaparlamentet Inför 2020 har en stor del av interndebiteringen avskaffas och som en följd därav har kommunstyrelsens ram justeras ned motsvarande hittillsvarande kostnad för interndebitering 3,4 mkr. I kommunfullmäktiges budget för 2020 avsattes ytterligare 4,6 mkr jämfört med tidigare förslag i budgetförutsättningarna från kommunstyrelsen, varav 2 mkr avser en satsning på förstärkt klimat- och miljöarbete samt i övrigt ramjustering till följd av flytt av tjänster från byggnadsnämnden. Kommunstyrelsens investeringsbudget uppgår till 15,4 mkr, varav 15 mkr är stadsövergripande it-investeringar i digitalisering och välfärdsteknik. Det innebär en ökning med ytterligare 5 mkr jämfört med tidigare förslag i budgetförutsättningarna från kommunstyrelsen för att kunna förstärka digitaliseringsarbetet. Nämnden ska, med utgångspunkt från stadens övergripande mål och nämndmålen samt föreslagna ekonomiska ramar, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnden ska också till sin budget och verksamhetsplan besluta om åtagande med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Bland framtida utmaningar finns att kunna möta Solnas fortsatta tillväxt med utbyggnad av den kommunala servicen på ett kostnadseffektivt sätt. Arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av verktyg såsom digitalisering och it kommer att behöva intensifieras för att staden ska kunna möta de framtida välfärdsbehoven.

19 2 (2) Även trafiken är en stor utmaning och det krävs en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken för att Solna ska kunna fortsätta växa. Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer förvaltningens förslag till reviderad verksamhetsplan och budget för 2020 inklusive mål, uppdrag, ekonomiska ramar, internkontrollplan och konkurrensplan. Beslutet ska expedieras till: Kommunstyrelsen Kristina Tidestav Stadsdirektör Frida Enocksson Wikström Controller

20 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 KOMMUNSTYRELSEN KS/2019:2, behandlas på kommunstyrelsen 16 december

21 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nämndens ansvarsområden... 3 Solna stads styrning... 3 Mål och uppdrag... 4 Framtida utmaningar och förutsättningar... 6 Organisation... 8 Budget... 9 Taxor och avgifter...11 Medarbetare...11 Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete...11 Tvärsektoriella frågor...12 Konkurrensutsättning...13 Intern kontroll...13 Driftbudget Revisionen

22 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i november 2019 om verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för 2021 och Kommunfullmäktige har beslutat om fyra övergripande mål för staden, som också utgör kommunstyrelsens nämndmål: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen 2020 ska utföra nio uppdrag. Kommunstyrelsens budgetram 2020 är 152,1 mkr. Förutom justeringar för pris- och löneuppräkningar har budgetramen för 2020 justerats ned för 2019 års utökning med 1 mkr för att genomföra valet till Europaparlamentet Inför 2020 har en stor del av interndebiteringen avskaffas och som en följd därav har kommunstyrelsens ram justeras ned motsvarande hittillsvarande kostnad för interndebitering 3,4 mkr. I kommunfullmäktiges budget för 2020 avsattes ytterligare 4,6 mkr jämfört med tidigare förslag i budgetförutsättningarna från kommunstyrelsen, varav 2 mkr avser en satsning på förstärkt klimat- och miljöarbete samt i övrigt ramjustering till följd av flytt av tjänster från byggnadsnämnden. Kommunstyrelsens investeringsbudget uppgår till 15,4 mkr, varav 15 mkr är stadsövergripande it-investeringar i digitalisering och välfärdsteknik. Det innebär en ökning med ytterligare 5 mkr jämfört med tidigare förslag i budgetförutsättningarna från kommunstyrelsen för att kunna förstärka digitaliseringsarbetet. Nämnden ska, med utgångspunkt från stadens övergripande mål och nämndmålen samt föreslagna ekonomiska ramar, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnden ska också till sin budget och verksamhetsplan besluta om åtagande med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Bland framtida utmaningar finns att kunna möta Solnas fortsatta tillväxt med utbyggnad av den kommunala servicen på ett kostnadseffektivt sätt. Arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av verktyg såsom digitalisering och it kommer att behöva intensifieras för att staden ska kunna möta de framtida välfärdsbehoven. Även trafiken är en stor utmaning och det krävs en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken för att Solna ska kunna fortsätta växa. Nämndens ansvarsområden Kommunstyrelsen leder, samordnar och har uppsikt över stadens samlade verksamheter. Kommunstyrelsen har också ansvar för arbetsgivarfrågor, mark- och exploateringsfrågor, trafik och översiktlig planering, frågor om näringspolitik samt ett övergripande integrationsansvar. Kommunstyrelsens verksamhetsplan och budget omfattar även valnämnden, överförmyndarnämnden, arvodeskommittén, internationella kommittén, likabehandlingskommittén, miljö- och demokratiberedningen, exploaterings- och fastighetsberedningen samt de rådgivande organen; rådet för funktionshinderfrågor, trygghetsrådet samt pensionärsrådet. Solna stads styrning Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policyer, strategier, riktlinjer, planer och program. Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare. De individuella målen/aktiviteterna tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. 3

23 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december. Solna stads hel- och delägda bolag styrs och följs upp, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och ägardirektiv. Stadens tillväxt och utveckling skapar behov av en utvecklad styrning och struktur för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen, för att den ska harmonisera med stadens årliga verksamhetsplan och budget. Mål och uppdrag Solna stads vision och övergripande mål Den politiska viljeinriktningen för Solna stads framtida utveckling kommer till uttryck i en vision och fyra övergripande mål. Solna stads vision lyder på följande sätt: Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Alla verksamheter som Solna stad finansierar, oavsett utförare, ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Staden ska säkerställa att de insatta resurserna ger avsedda resultat i verksamheterna. Verksamheter inom välfärdens kärna ska prioriteras. Kvalitetsnivåer ska sättas och följas upp och utvärderas. Det ska vara ordning och reda i stadens ekonomi och verksamheterna ska hålla budget. Staden tar ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Solna ska möta efterfrågan på att leva, bo och verka i staden med ett stort utbud av bostäder, arbetsplatser och service. Staden ska växa hållbart i en takt som staden och solnaborna mäktar med utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. De möjligheter som tillväxten skapar ska tillvaratas samtidigt som stadens framtida ekonomi tryggas, viktiga naturvärden säkras och jämlika livsvillkor skapas. Barriärer ska byggas bort och stadsdelarnas egna identiteter tas till vara och länkas ihop för att skapa en sammanhållen och levande stad. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska erbjuda en attraktiv och trygg miljö att leva och verka i. Här ska finnas tillgång till bra boende, stimulerande arbete och utbildningsmöjligheter, god service, trivsamma grönområden och goda kommunikationer. Stadsmiljön ska vara trygg och tillgänglig för alla, utan fysiska och sociala barriärer. Solnaborna ska kunna forma sina liv efter sina förutsättningar och trygga sin försörjning genom eget arbete. Den service som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för de solnabor som behöver den under livets olika skeden. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en mångsidig och upplevelserik stad, som ökar regionens attraktionskraft. Här ska storstadens puls samspela med det lugn som närheten till natur och vatten ger. Staden ska ha en internationell prägel och vara en mötesplats för människor med olika bakgrund, en importhamn för nya idéer och ett centrum för upplevelser. Här ska alla ges möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och allas potential tas tillvara i stadens och regionens utveckling. Nämndmål Nämndmålen pekar ut kommunfullmäktiges övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden för respektive nämnd. Nedan beskrivs nämndens huvudsakliga aktiviteter per respektive nämndmål under Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Aktiviteter Säkerställa verksamhet och ekonomi Beskrivning Utveckla stadens verksamhets- och ekonomistyrning för att 4

24 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Aktiviteter Tillvarata stadens intressen Utveckla service, tillgänglighet och bemötande Utveckla Solna stad som en attraktiv arbetsgivare Samordna stadens lokalförsörjning Beskrivning säkerställa att stadens verksamheter levererar en god och effektiv service till solnaborna. Säkerställa framtidens välfärd genom en hållbar nivå på stadens investeringar och kostnader. Säkerställa att behov av tillväxtrelaterade investeringar möts inom exploateringsverksamheten. Skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling med stöd av bl.a. IT, digitalisering och HR. Vidareutveckla formerna för en långsiktig gemensam ägarstyrning av bolagen och kommunalförbunden. Tillhandahålla effektiva administrativa processer för att säkerställa att stadens verksamheter kan fokusera på kärnverksamheten. Tillvarata stadens intressen genom omvärldsbevakning, komma med synpunkter på lagförslag och utredningar m.m. som får konsekvenser för Solna stads verksamheter, ekonomi och övrig utveckling. Samverka med Stockholm Business Region, Storsthlm, Samverkan Stockholmsregionen, Region Stockholm, fastighetsägare, företagare och intresseorganisationer i frågor som främjar Solnas intressen. Utveckla stadens förmåga att leverera god och samordnad service till medborgare och företag genom att fortsatt utveckla effektiva arbetssätt, processer och system bl.a. genom digitalisering. Under 2020 ligger fokus till exempel på att fortsätta att utveckla stadens webb med bl a nya e-tjänster, upphandla och införa nytt ärendehanteringssystem för kontaktcenter och att utveckla samarbetet mellan kontaktcenter och verksamheterna. Säkerställa ett bra HR-stöd till stadens förvaltningar och bolag. Det sker genom att tillhandahålla stöd i bl.a. rekrytering, kompetensutveckling, arbetsmiljö, hälsa och lön. Långsiktigt säkerställa Solna stads kompetensförsörjning genom att utveckla staden som arbetsgivare och stärka stadens arbetsgivarvarumärke. Samordna lokalplaneringen med utbyggnaden av den kommunala servicen i takt med att staden växer. Säkerställa ett effektivt lokalutnyttjande genom bl.a. samnyttjande av verksamhetslokaler och avveckling av lokaler som staden inte längre behöver. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Aktiviteter Medverka i genomförandet av stadens prioriterade infrastrukturprojekt Fortsatt fokus på tillväxt och stadsutveckling enligt Översiktsplan 2030 Driva stadens miljöstrategiska arbete och klimatarbete Fortsätta arbetet inom ramen för Solnamodellen Beskrivning Medverka till utbyggnaden av tunnelbanan. Planera för utbyggnaden av Mälarbanan genom Solna i samarbete med Trafikverket. Tillse att Solna stads åtagande om bostadsbyggande och medfinansiering kopplade till projekten möjliggörs. Verka för att uppnå mål om 800 nya bostäder per år och övriga intentioner som kommer till uttryck i översiktsplanen. Samordna och följa upp genomförandet av miljöpolicyn med tillhörande miljöstrategi. Samordna och följa upp klimatstrategin. Inom ramen för Solnamodellen utveckla möjligheterna att ta tillvara företagens engagemang för att få solnabor i arbete. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Aktiviteter Fortsatt fokus på stadsutveckling och hållbara transporter enligt intentionerna i Översiktsplan 2030 Skapa förutsättningar för att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom arbete Utveckla stadens trygghetsarbete Säkerställa god krisberedskap och påbörja uppbyggnad av civilt försvar Beskrivning Genom stadsutvecklingen skapa förutsättningar för att Solna ska vara en sammanhållen och levande stad med en blandning av bostäder, arbetsplatser, service och grönområden. Verka för att staden ska kunna uppnå mål om 800 nya bostäder per år. Medverka till utveckling av hållbara transporter genom bl.a. utbyggnaden av tunnelbanan, planering för Mälarbanan genom Solna och utveckling av stombusstrafiken. Utveckla Solna som företagsplats och stärka samarbetet med näringslivet för att genom Solnamodellen skapa förutsättningar för fler solnabor att arbeta. Utifrån samverkansöverenskommelsen utveckla samarbetet med polisen. Utveckla det förebyggande trygghetsarbetet med civilsamhälle, näringsliv och andra viktiga aktörer. Samordna och följa upp arbetet med strategin mot våldsbejakande extremism. Verka för att utveckla trygghetsfrågorna i planerings- och stadsmiljöarbetet. Verka för att krishanteringsplanen och handboken efterlevs inom stadens förvaltningar. Stadens ska i enlighet till gällande lagstiftning påbörja arbetet med ett civilt försvar. Stadens ska medverka i Totalförsvarsövningen (TFÖ 2020). 5

25 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Solna ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Aktiviteter Utveckla Solna som företags- och entreprenörsplats Utveckla Solna stads service till företag Utveckla Solna som evenemangs- och besöksstad Beskrivning Utveckla Solna förutsättningar som företags- och entreprenörsplats för att säkerställa att Solna ska vara hemvist för allt från multinationella företag till små nystartade och från högteknologiska företag till tjänstesektorn. Stärka stadens förmåga att leverera god och samordnad service till företag genom att fortsatt utveckla effektiva processer och system bl.a. genom en ökad digitalisering. Genomföra utbildningen "Service i samverkan" för nya medarbetare och upprätthålla stadens nätverk för handläggare med företagskontakter. Fortsätta utveckla Solna som besöksstad tillsammans med besöksnäringen och fastighetsägare kring besöksmålen i staden. Utveckla stadens service för att underlätta för evenemangsarrangörer att genomföra evenemang i Solna. Fortsätta samverkan med Stockholm Business Region och Visit Stockholm. Nämndens uppdrag Uppdrag kan åläggas styrelse och nämnder. Dess syfte är att styra mot politiska prioriteringar och de övergripande målen för staden. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Kommunfullmäktige har i november beslutat om följande nämnduppdrag för nämnden. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att driva ett utvecklingsarbete om hur stadens verksamheter såsom äldreomsorg, skola och förskola behöver utvecklas till år 2025 för att möta de kommande välfärdsbehoven. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder ta fram en stadsövergripande matstrategi för att säkerställa hälsosam och hållbar mat. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder under ta fram en trafikplan för stadens gång-, cykel-, bil- och kollektivtrafik inklusive varutransporter utifrån den kommande klimatstrategin. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden ta fram en mobilanpassad och användarvänlig felanmälan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på hur medborgardialogen kan stärkas. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder aktualisera genomförandeprogrammet för cykelplanen, som beaktar den utbyggnad som kommer att ske inom både exploaterings- och investeringsverksamheten. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder under aktualisera grönplanen och ta fram ett genomförandeprogram. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder utreda användningen av skol- och fritidslokaler för föreningslivet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder utreda miljözoner för tunga lastbilar. Löpande verksamhet enligt reglemente Vid sidan av nämndens verksamhet utifrån nämndens nämndmål, finns även en löpande verksamhet utifrån det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för respektive nämnd. Framtida utmaningar och förutsättningar Stadsutveckling, trafik och kommunikationer Tillväxten innebär stora möjligheter för staden. Med nya invånare ökar skatteintäkterna, samtidigt som underlag skapas för en bättre närservice, utveckling av kollektivtrafik och en tryggare miljö. Inriktningen är att skapa en tät stadsstruktur med en varierad bebyggelse, som består av en blandning av bostäder, arbetsplatser och olika typer av service. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ett tillgängligt serviceutbud i hela staden. Utifrån stadsdelarnas egna identiteter ska barriärer byggas bort och stadsdelarna länkas ihop för att skapa en mer sammanhållen stad. I detta perspektiv är det också viktigt att säkerställa att planeringen för stadsutvecklingen samordnas med planeringen för olika typer av service. De nya stadsdelarna behöver försörjas med förskola, skola, äldreomsorg, gruppbostäder, fritidsverksamhet, teknisk infrastruktur och annan kommunal service. Det ställer krav på staden att bygga ut den kommunala servicen i den takt och i de områden som Solna växer, för att kunna svara upp mot stadens åtaganden. Trafiken är en stor utmaning för Solna. En fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken med bl.a. den gula tunnelbanelinjen är nödvändig för att Solna ska kunna fortsätta utvecklas. Det krävs även nya trafiklösningar och en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken. I ett större regionalt perspektiv finns utbyggnaden av Mälarbanan och Ostkustbanan. Under det kommande året kommer den nya tunnelbanan till Arenastaden att börja byggas, samtidigt som planeringen av utbyggnaden av Mälarbanan genom Solna intensifieras. Det kommer således att vara fokus på 6

26 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 planering och utbyggnad av infrastruktur, som direkt eller indirekt påverkar Solna, under de kommande åren. Behov av utbyggnad av den kommunala servicen Det sammantagna behovet av kommunal välfärd såsom förskola, grundskola, gymnasieskola, LSS och äldreomsorg i Solna bedöms vara ungefär 15 procent större 2025 jämfört med Behovsökningen beror på den befolkningsökning och förändrade befolkningssammansättning, som framgår av befolkningsprognosen. De närmaste tre åren är det dock en mer begränsad befolkningsökning i Solna och andra stockholmskommuner till följd av nedgången i byggkonjunkturen. Utifrån förutsättningen att byggkonjunkturen därefter kommer igång innebär befolkningsprognosen att det sedan kommer finnas behov av ytterligare en förskola om 100 platser varje år samt en grundskola och ett gymnasium ungefär var femte år. Vad av detta som staden behöver uppföra, påverkas av tillkomsten av enskilda förskolor och friskolor, samarbetet i länet, ledig kapacitet i befintliga lokaler och tillkommande platser vid nybyggnation, som har avtalats om i exploateringsavtal med exploatörer. Främst på högstadiet och gymnasiet är det vanligt att elever som bor i Solna väljer att gå i enskilda skolor, men även i skolor i Stockholms stad. Om mönstret inom förskola och skola består innebär det att behovet av tillkommande kommunala verksamheter i Solna blir lägre än vad befolkningsprognosen indikerar. I Solna ökar antalet äldre i långsammare takt och i ett senare skede jämfört med i resten av Sverige. Behovet av platser i vård och omsorgsboende är därför relativt stabilt de närmaste fem åren och först omkring 2025 bedöms behovet bli tydligt. Enligt befolkningsprognosen kommer det behövas ytterligare två vård- och omsorgsboenden under det kommande decenniet med 2025 respektive 2030 som ungefärliga startår. Utifrån befolkningsprognosen finns också ett behov av tillkommande LSS-boende. Det kommer finnas behov av ett nytt gruppboende för LSS per år för att dels möta befolkningsökningen, dels möjliggöra ytterligare hemmaplanlösningar i form av boende och platser i Solna. Behovet av LSS-boenden bedöms kunna mötas genom tillkommande platser vid nybyggnation, som har avtalats om i exploateringsavtal med exploatörer. Utbyggnaden av den kommunala servicen behöver ske på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. De långsiktiga investeringsbehoven måste balanseras mot behoven i den löpande verksamheten. Det ställer krav på prioritering och effektivisering i stadens verksamheter. I detta sammanhang är det också viktigt att beräkna hur stor andel av investeringsbehovet som staden behöver svara för och hur mycket externa intressenter kan tillhandahålla. Målsättningen är att finansieringen av den infrastruktur och välfärd som krävs för utbyggnaden ska ske inom respektive exploateringsprojekt. I driftverksamheten är det på motsvarande sätt viktigt att ta ställning till vilka delar och vilken andel som stadens egenregiverksamhet ska utföra och vad andra intressenter kan stå för. Solna fortsätter också påverkas, liksom övriga landet, av att många människor har sökt sin tillflykt till Sverige. Staden är, enligt anvisningslagen, skyldig att ta emot och bosätta nyanlända som har fått permanent uppehållstillstånd. Sedan 2017 har Solnas kommuntal från Migrationsverket successivt minskat och uppgår till 126 nyanlända under Länsstyrelsens har meddelat att Solnas kommuntal för 2020 uppgår till 105 nyanlända. Det kommer fortsatt att ställa krav på ett nära samarbete för att ordna boende, skolgång, samhällsorientering m.m. som ger de nya solnaborna en bra start på livet i Sverige. Utveckling av Solna stads verksamheter och fortsatt god ekonomi Under de kommande åren kommer välfärdsbehoven öka till följd av att antalet äldre ökar samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder inte ökar i alls samma takt. Det påverkar både utvecklingen av skatteintäkterna och tillgången till personal i kommunerna. Denna utveckling ställer sammantaget krav på en utveckling av stadens verksamheter och arbetssätt. Redan idag sker olika typer av verksamhetsutveckling inom stadens verksamheter. Det görs bl.a. flera olika verksamhetsuppföljningar, som visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns. Även brukar- och medborgarundersökningar samt synpunkter från solnaborna som kommer in till staden via kontaktcenter och andra kanaler ger viktig information som kan ligga till grund för verksamhetsutvecklingen. Arbetet behöver dock intensifieras, inte minst med fokus på verktyg som it och digitalisering, för att staden ska kunna möta de ökade välfärdsbehoven. Kommunstyrelsen har därför fått i uppdrag att driva ett utvecklingsarbete om hur stadens verksamheter såsom äldreomsorg, skola och förskola behöver utvecklas till Ett stadsövergripande arbete har påbörjats för att identifiera målbilder för de olika verksamheterna och strategier för att nå målen. Ett särskilt fokus ligger på hur it och digitalisering kan användas som verktyg för att effektivisera och förbättra välfärdsleveransen. Solnaborna förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Genom att utnyttja it och information på ett smart sätt kan vardagen förenklas för solnabor och företagare samtidigt som effektiviteten kan öka i verksamheterna. Ett särskilt fokus behöver också ligga på kompetensförsörjning. Konkurrensen om medarbetare kommer att öka 7

27 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 under de kommande åren och stadens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens blir därmed allt viktigare. Det har pågått ett utvecklingsarbete inom HR-området i Solna under de senaste åren. Medarbetarperspektivet har integrerats i stadens styr- och uppföljningssystem, nya arbetstidsavtal har tecknats, en stor ledarskaps- och medarbetarskapssatsning och ett arbete för hållbar arbetshälsa har genomförts. Detta utvecklingsarbete behöver intensifieras och vidareutvecklas för att säkerställa att staden långsiktigt klarar kompetensförsörjningen. Ett särskilt fokus ska fortsatt ligga på insatser för att sänka sjukfrånvaron. Utveckling av Solna stads verksamheter och fortsatt god ekonomi Under de kommande åren kommer välfärdsbehoven öka till följd av att antalet äldre ökar samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder inte ökar i alls samma takt. Det påverkar både utvecklingen av skatteintäkterna och tillgången till personal i kommunerna. Denna utveckling ställer sammantaget krav på en utveckling av stadens verksamheter och arbetssätt. Redan idag sker olika typer av verksamhetsutveckling inom stadens verksamheter. Det görs bl.a. flera olika verksamhetsuppföljningar, som visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns. Även brukar- och medborgarundersökningar samt synpunkter från solnaborna som kommer in till staden via kontaktcenter och andra kanaler ger viktig information som kan ligga till grund för verksamhetsutvecklingen. Arbetet behöver dock intensifieras, inte minst med fokus på verktyg som it och digitalisering, för att staden ska kunna möta de ökade välfärdsbehoven. Kommunstyrelsen har därför fått i uppdrag att driva ett utvecklingsarbete om hur stadens verksamheter såsom äldreomsorg, skola och förskola behöver utvecklas till Ett stadsövergripande arbete har påbörjats för att identifiera målbilder för de olika verksamheterna och strategier för att nå målen. Ett särskilt fokus ligger på hur it och digitalisering kan användas som verktyg för att effektivisera och förbättra välfärdsleveransen. Solnaborna förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Genom att utnyttja it och information på ett smart sätt kan vardagen förenklas för solnabor och företagare samtidigt som effektiviteten kan öka i verksamheterna. Ett särskilt fokus behöver också ligga på kompetensförsörjning. Konkurrensen om medarbetare kommer att öka under de kommande åren och stadens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens blir därmed allt viktigare. Det har pågått ett utvecklingsarbete inom HR-området i Solna under de senaste åren. Medarbetarperspektivet har integrerats i stadens styr- och uppföljningssystem, nya arbetstidsavtal har tecknats, en stor ledarskaps- och medarbetarskapssatsning och ett arbete för hållbar arbetshälsa har genomförts. Detta utvecklingsarbete behöver intensifieras och vidareutvecklas för att säkerställa att staden långsiktigt klarar kompetensförsörjningen. Ett särskilt fokus ska fortsatt ligga på insatser för att sänka sjukfrånvaron. Organisation Stadsledningsförvaltningens uppgift är att biträda kommunstyrelsen med ledning och styrning av övergripande och strategiska frågor. Förvaltningen ansvarar dessutom för samordning av och stöd till stadens övriga förvaltningar. Politisk organisation I kommunstyrelsens budgetram innefattas ett antal politiska verksamheter: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Arvodeskommittén, rådet för funktionshinderfrågor, likabehandlingskommittén, internationella kommittén och trygghetsrådet Partistöd Resurser för kommunalråd och oppositionsråd Gruppledarstöd kommunstyrelsen och personal som stöder de politiska verksamheterna Utöver dessa politiska verksamheter omfattar kommunstyrelsens budgetram medel för valnämndens och överförmyndarnämndens verksamheter. I staden finns två kommittéer och tre råd som är berednings- och/eller samrådsorgan till kommunstyrelsen och biträds av stadsledningsförvaltningen. De är likabehandlingskommittén, internationella kommittén samt rådet för funktionshinderfrågor, trygghetsrådet och pensionärsrådet, som även är samrådsorgan till omvårdnadsnämnden. Det finns också, fr o m 2019, två beredningar; miljö- och demokratiberedningen samt exploaterings- och fastighetsberedningen. Uppdraget till respektive organ är fastlagt i direktiv som har beslutats av kommunstyrelsen. Stadsledningsförvaltningen Stadsledningsförvaltningen leds av stadsdirektören, som ansvarar för hela förvaltningens verksamhet samt för 8

28 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 stadens förvaltningschefer och därmed indirekt för stadens organisation. Uppgifterna består i att styra och samordna hela den kommunala verksamheten och biträda kommunstyrelsen i arbetet med styrning och ledning av koncernen. Det innefattar också ett övergripande ansvar för fullgörandet av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Stadsdirektören ska ha fokus på övergripande strategiska frågor för staden och har stöd av tre staber och två avdelningar på stadsledningsförvaltningen, som ansvarar för frågor inom ramen för respektive ansvarsområde. Under det kommande året ligger fokus på att förstärka förvaltningens roll i att biträda kommunstyrelsen i styrningen, ledningen och samordningen av staden. Inriktningen är att stärka det strategiska och samordnande arbetet inom förvaltningen, utveckla det stadsövergripande perspektivet, fördjupa samordningen av den verksamhetsmässiga och ekonomiska styrningen samt att driva utvecklingen mot ett tydligare medborgar-, brukar-, kundfokus. Stadsledningsförvaltningen är organiserad enligt beskrivningen nedan. Stadsdirektörens stab I staben ligger ansvaret för övergripande frågor om infrastruktur, exploatering, stora projekt och investeringar, samordning av planeringsfrågor, näringslivs- och besöksnäring samt säkerhetsfrågor. Exploatering ansvarar för utvecklingen och förvaltningen av stadens mark och hanterar inom ramen för detta marköverlåtelser, tomträttsupplåtelser och arrenden. I uppgifterna ingår att aktivt följa projekten från första idé, genom planprocessen och vidare under genomförandefasen. Avtal förhandlas fram med exploatören och andra aktörer som behövs för exploateringens genomförande. Näringslivsenheten ansvarar för stadens strategiska näringslivsarbete med syfte att utveckla Solna som företags- och besöksplats. Arbetet sker i samarbete med övriga förvaltningar i staden och genom samverkan i stadens kommuninterna näringslivsråd, som består av de berörda förvaltningscheferna. Näringslivsenheten fungerar som stadens övergripande företagslots samt ansvarar för samordning av stadens näringslivsservice. HR-staben HR-staben ansvarar för att styra, samordna och följa upp det strategiska och operativa HR-arbetet i staden. I detta ansvar ingår att stödja förvaltningarna i det strategiska och operativa HR-arbetet samt att driva utvecklingen av HRprocesserna utifrån HR-policyn och HR-strategin. Stab Projektledning och bygg Staben för projektledning och bygg ansvarar för utbyggnaden av allmän plats kopplad till de exploateringsprojekt som äger rum i staden och för den strategiska trafikplaneringen. Staben bevakar även att stadens intressen tas till vara och att ekonomiska förutsättningar skapas för utbyggnad av allmän plats i exploateringsprojekten. Avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning Avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning samordnar den stadsövergripande styrningen och ansvarar för stadens sammanhållna ekonomi- och verksamhetsstyrning, inkl IT, verksamhetsutveckling, upphandling och inköp samt redovisning och lön. I detta ansvar ingår bl.a. frågor om strategiska ekonomi- och finansfrågor, verksamhetsstyrning, kvalitetsutveckling, internationella frågor, omvärldsbevakning och analys, kapitalförvaltning och ägarstyrning. Avdelningen för kommunikation och kansli Avdelningen för kommunikation och kansli ansvarar för kommunikation, kansli, kontaktcenter och internservice. Kommunikation innefattar såväl daglig kommunikation med medborgare via kontaktcenter som strategiskt kommunikationsarbete kopplat till stadens utveckling samt stadens presstjänst. Kansliet ansvarar för att styra, stödja och samordna det strategiska och operativa arbetet inom kansli samt juridik. Kanslienheten innefattar nämndsekretariat, som ansvarar för nämndadministrationen i KF, KS, nämnder och utskott, överförmyndarkansli, stadsarkiv och registratur. Internservice stöttar samtliga förvaltningar i intern administration och logistik. Budget Driftbudget, nämnd Kommunstyrelsens budget omfattar förutom kommunstyrelsen och kommunfullmäktige även valnämnden, överförmyndarnämnden, arvodeskommittén, internationella kommittén, likabehandlingskommittén, miljö- och demokratiberedningen, exploaterings- och fastighetsberedningen samt de rådgivande organen; rådet för 9

29 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 funktionshinderfrågor, trygghetsrådet samt pensionärsrådet. Kommunstyrelsens budget omfattar även brandförsvaret. Kommunstyrelsens budgetram 2020 är 156,7 mkr. Förutom justeringar för pris- och löneuppräkningar har budgetramen för 2020 justerats ned för 2019 års utökning med 1 mkr för att genomföra valet till Europaparlamentet Inför 2020 har en stor del av interndebiteringen avskaffas, kommunstyrelsens ram har därför justerats ned motsvarande hittillsvarande kostnad för interndebitering 3,4 mkr. Kommunfullmäktige har i Verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för beslutat om ett tillskott för klimat och miljö om 2 mkr samt justering av budgetram från byggnadsnämnden om 2,6 mkr på grund av att stadens GIS-funktion samt systemförvaltning förs över till kommunstyrelsen. Revisionen har en egen budgetram och redovisas i särskilt avsnitt. mkr Budget 2020 Budget 2019 Förändring Intäkter 89,0 80,1-8,9 Kostnader -245,7-234,4 11,3 Nettokostnader -156,7-154,3 2,4 Driftbudget per verksamhet Driftbudgeten för kommunstyrelsen fördelas mellan politiska kostnader och gemensam verksamhet, Storstockholms Brandförsvarsförbund samt stadsledningsförvaltningen. Den gemensamma verksamheten som innehåller medlemsavgifter till bland annat Sveriges kommuner och landsting (SKL), Storsthlm (som tidigare hette Kommunalförbundet Stockholms län) och Mälardalsrådet samt olika stadsgemensamma avgifter. Tabellen nedan visar fördelningen mellan kommunstyrelsens olika verksamheter. En jämförelse mellan åren av nettokostnaden för stadsledningsförvaltningens avdelningar påverkas framför allt av den justering av interndebiteringen som skett i budgetram för 2020 och av vissa justeringar av förvaltningens organisation. Avdelningarna har en minskad kostnad, 3,4 mkr, vilket motsvarar tidigare kostnad för interndebitering. Intäkterna har ökat, 2,4 mkr, beroende på det pågående arbetet med att se över stadens arrendeavtal. Kommunfullmäktiges beslut om ramförändring i Verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för i november har ökat kostnaderna med 4,6 mkr jämfört med tidigare budgetbeslut. mkr Budget 2020 Budget 2019 Förändring Politiska kostnader och gemensam verksamhet -41,0-40,2 0,8 Brandförsvaret -34,1-33,3 0,8 Stadsledningsförvaltningen -66,6-65,8 0,8 varav stadsdirektörens staber -26,4-16,9 9,5 varav avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning -9,0-27,9-18,9 varav avdelningen för kommunikation och kansli -31,1-19,9 11,2 Medelsreserv -15,0-15,0 0,0 Summa, driftram -156,7-154,3 2,4 Investeringsbudget Tabellen investeringsbudget för nämnden visar de investeringsramar som kommunfullmäktige beslutat om i Verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för i november. Stadsövergripande it-investeringar består av utveckling av digitalisering och välfärdsteknik, på både stadsövergripande och verksamhetsnivå, med särskild inriktning på skolnämnd, barn- och förskolenämnd samt omvårdnadsnämnd. Investeringarna hanteras inom ramen för olika projekt med löpande tilldelning av investeringsmedel. Investeringsramen har utökats med 5 mkr jämfört kommunstyrelsens planeringsförutsättningar inför 2019 för digitalisering och välfärdsteknik. Kommunfullmäktiges beslut om ramförändring i Verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för i november har utökat kommunstyrelsens investeringsbudget med 5 mkr för digitalisering och välfärdsteknik till sammanlagt 15 mkr. mkr Budget 2020 Budget 2019 Förändring Digitalisering/välfärdsteknik -15,0-15,0 0,0 Kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder m.m. -0,4-0,4 0,0 Summa -15,4-15,4 0,0 10

30 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Taxor och avgifter Kommunstyrelsen har taxor inom tre områden, se nedan tabell. Inga förändringar föreslås inför år Beslutade taxor för Storstockholms brandförsvar justeras årligen med hjälp av index. Nämndens taxor och avgifter Taxor och avgifter Beslutad Status Datum för nytt beslut Gäller från och med Avskrifter, kopior, utskrifter m.m. KF Oförändrad Storstockholms brandförsvar KF Oförändrad Vatten och avlopp KF Oförändrad Medarbetare Kommunstyrelsen bedriver kontinuerligt utvecklingsarbete för att säkra kompetensförsörjningen och vara en bra arbetsgivare med engagerade medarbetare. Nedan beskrivs de huvudsakliga aktiviteterna inom medarbetarområdet under Stadsledningsförvaltningen har, per augusti 2019, 117 medarbetare. Vid motsvarande tidpunkt 2018 var antalet medarbetare 120. Vid särskilda behov anlitar förvaltningen projektanställd personal samt konsulter för att hantera kompetens- och resursbehov utifrån stadens utveckling. Under det kommande året kommer stadsledningsförvaltningen fortsätta arbetet med att skapa en effektiv och sammanhållen förvaltning där alla enheter och staber arbetar mot samma mål. För förvaltningen är det av stor vikt att ha engagerade medarbetare som både vill och kan ta ansvar samt skapa goda resultat. Medarbetarundersökningen är ett viktigt verktyg för att skapa delaktighet och engagemang hos medarbetarna. Förvaltningen arbetar enhets/avdelningsvis med resultatet från årets undersökning. Under 2020 kommer det gemensamma fokuset att ligga på att vidareutveckla arbetssättet för att bryta ner nämndmål till aktiviteter och därigenom förenkla uppföljningen av målen. Förvaltningen arbetar för att medarbetarna ska känna delaktighet i dessa processer. Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete Kommunstyrelsens verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete syftar till att uppfylla stadens övergripande mål tillika kommunstyrelsens nämndmål. Utvecklingsarbetet sker inom ramen för det löpande arbetet och de huvudsakliga aktiviteterna beskrivs under respektive nämndmål. Nedan beskrivs övergripande vad som ska göras inom området under Under 2020 kommer mycket av utvecklingsarbetet att handla om hur stadens verksamheter behöver utvecklas till 2025 för att kunna möta de växande välfärdsbehoven. Ett särskilt fokus kommer att ligga på hur it och digitalisering kan användas som verktyg för att effektivisera och förbättra välfärdsleveransen. Ett annat viktigt fokus kommer att vara på att utveckla strategier och arbetssätt för hur staden ska kunna möta utmaningen med den tilltagande bristen på utbildad personal inom flertalet verksamheter. Därutöver kommer arbetet med att vidareutveckla den nya webben med bl a nya e-tjänster utifrån stadens nya e- tjänsteplattform att fortsätta. Inriktningen är att öka möjligheterna till självservice för solnaborna. Ambitionen är även att vidareutvecklat arbetssätt för kontaktcenter tillsammans med verksamheterna för att öka servicen, förbättra bemötandet och öka effektiviteten. Inom ramen för detta arbete kommer även ett nytt ärendesystem att upphandlas för kontaktcenter. Kommunstyrelsen kommer vidare att fortsätta utveckla planerings- och uppföljningsprocesserna för staden och för nämnderna vad gäller kvalitet och effektivare arbetssätt. En stor del i detta arbete utgörs av att stadens och nämndernas planerings- och uppföljningsprocesser numera görs i ett gemensamt system (Stratsys). Nämndens kvalitetsdeklarationer Kommunstyrelsen har en kvalitetsdeklaration för vigsel. Överförmyndarnämnden har en kvalitetsdeklaration för god man och förvaltare. En översyn av kvalitetsdeklarationerna kommer ske under Kvalitetsdeklarationer Beslutsdatum Status 11

31 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Kvalitetsdeklarationer Beslutsdatum Status Vigsel Oförändrad God man och förvaltare Oförändrad Tvärsektoriella frågor Internationellt Kommunstyrelsens internationella arbete är huvudsakligen en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Kommunstyrelsen bistår, genom internationella kommittén och stadsledningsförvaltningen, även nämnderna i deras internationella arbete. Arbetet bidrar på detta sätt både till stadens övergripande mål och till olika nämnders mål. Långsiktiga relationer är en framgångsfaktor i det internationella arbetet. Staden deltar i de europeiska nätverken Eurocities och European Forum for Urban Security (Efus). De är arenor för kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt samarbete med andra europeiska städer. Kommunstyrelsen kommer under året att fortsätta arbeta med att stärka stadens aktiva deltagande i Eurocities Social Affairs Forum som spänner över områden som utbildning, arbete, migration och integration samt åldrande. Genom sitt fokus på sociala innovationer och digitalisering, anpassning till demografisk förändring, säkra tillgång till välfärdstjänster samt utveckling av nya verktyg och arbetssätt ligger forumets aktiviteter väl i linje med stadens utvecklingsarbete om framtidens välfärd (Solna 2025). Stadsledningsförvaltningen leder EU-projektet "Digitalt medarbetarskap" där digitalisering och digital kompetens ska stärkas inom förskola, förskoleklass och fritidsverksamhet samt inom vård och omsorg. Inom ramen för medlemskapet i Efus och trygghetsarbetet deltar staden i ett EU-projekt med syfte att studera bakomliggande faktorer för radikalisering och hur de kan förebyggas. I båda projekten sker utbyte och lärande med andra städer i Europa. Internationella kommittén har möjlighet att ge bidrag till internationella studieresor för barn och ungdomar som arrangeras av skolor, ungdomsverksamheter eller ideella föreningar i Solna. Syftet är att bidra till att ge barn och unga de kunskaper och färdigheter de behöver för att studera och arbeta i en värld med täta kontakter över nationsoch kulturgränser. Likabehandling Kommunstyrelsens likabehandlingsarbete syftar till att utveckla verksamheten och dess kvalitet samt säkra att alla medborgare får likvärdigt bemötande och service av medarbetare i stadens verksamheter. Kommunstyrelsen bistår, genom likabehandlingskommittén och stadsledningsförvaltningen, även nämnderna i deras likabehandlingsarbete. Arbetet bidrar på detta sätt både till stadens övergripande mål och till olika nämnders mål. Den nya webbplatsen som lanseras under slutet av 2019 kommer möta högt ställda krav på tillgänglighet för alla och ha fokus på självservice. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under kommande år för att bl.a. öka funktionaliteten, sökoptimeringen, förbättra interaktion med medborgare samt införa nya digitala tjänster. Stadens kontaktcenter erbjuder flera alternativa kontaktvägar så att medborgare kan nå staden på det sätt som passar dem bäst. Kontakt kan ske via telefon, skriftligen i webbformulär eller genom besök i stadshuset. Likabehandling och bemötande, både muntligen och skriftligen, ingår i introduktionen av nya medarbetare och dialog om bemötandefrågor sker löpande och hålls levande i det dagliga arbetet. Likabehandlingskommittén har möjlighet att ge bidrag till verksamheter som har en idé om att utveckla sitt likabehandlingsarbete. Likabehandlingsbidraget är ett stimulansbidrag för aktiviteter inom likabehandlingsområdet och lämpar sig väl för pilotprojekt inom bland annat metodutveckling. Miljö Kommunstyrelsens miljöarbete utgår från den av kommunfullmäktige antagna miljöpolicyn med tillhörande miljöstrategi samt nämndens nämndmål. Nedan beskrivs de huvudsakliga aktiviteterna inom miljöområdet under 2020 utifrån miljöpolicyns fokusområden (hållbar stadsbyggnad, effektivt resursanvändande, god livsmiljö). Kommunstyrelsen samordnar och följer upp det miljöstrategiska miljöarbetet i staden baserat på inriktningen i miljöpolicyn med tillhörande miljöstrategi. Genom stadsledningsförvaltningen kommer kommunstyrelsen under 2020 fortsatt bistå med stöd till stadens övriga nämnder i systematiskt genomförande av stadens miljöpolicy och miljöstrategi. På samma sätt kommer stöd att ges till övriga nämnder i genomförandet av stadens klimatstrategi under förutsättning att kommunstyrelsen beslutar att anta en sådan strategi under hösten

32 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Under 2020 kommer fokus i kommunstyrelsens miljöarbete fortsatt ligga på hållbar stadsutveckling och att skapa förutsättningar för ett effektivt transportsystem som främjar kollektivt resande och gång- och cykeltrafik. Arbetet med åtgärder för förbättrad vattenkvalitet i stadens vattenförekomster fortsätter utifrån antagna åtgärdsprogram samt för uppföljning av resultatet av övervakning av luftkvaliteten. Under året kommer även ett aktualiseringsarbete av nuvarande miljöstrategi att genomföras. Aktiviteterna bidrar till uppfyllelse av inriktningen i samtliga fokusområden i miljöpolicyn, samt nämndmålet att Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Konkurrensutsättning Under året löper ett antal avtal ut som avser bemanningstjänster och företagshälsovård. Under 2020 kommer staden även att göra ett större avrop inom ramavtalet för programvaruförsörjning, vilket är ett nyckelområde i stadens fortsatta digitalisering. Inom ekonomiområdet kommer en ny upphandling genomföras avseende revisionstjänster. Ett avrop inom befintliga ramavtal kommer att ske för att få tillstånd ett nytt avtal med banktjänster. Vidare kommer upphandling av kaffeautomater och musikinstrument ske under perioden. Avtalet för bevakningstjänster går ut under 2020 och en upphandling eller avrop kommer göras under året. Avtalen nedan är stadsövergripande och har bäring på flera nämnder. Befintliga avtal som ska upphandlas på nytt Avtalsbeteckning Bemanningstjänster (förskola, grundskola, gymnasium) Bevakningstjänster Företagshälsovårds- och personalstödstjänster Kaffeautomater Musikinstrument och tillbehör Revisionstjänster Diarienummer KS/2015:475 KS/2016:357 KS/2016:2 KS/2016:110 KS/2016:265 KS/2016:220 Nya upphandlingsbehov samt större avrop på befintliga ramavtal Nya upphandlingsbehov / Avrop på befintliga avtal Banktjänster Licens- och programvaruförsörjning Intern kontroll Varje nämnd ansvarar för intern kontroll inom sitt verksamhetsområde enligt kommunfullmäktiges reglemente. En god intern kontroll bidrar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt, kostnadseffektivt och säkert. I samband med verksamhetsplan och budget ska varje nämnd ta fram en internkontrollplan för nästa år som beskriver väsentliga risker i verksamheten. Riskerna sorteras in i en av fyra kategorier: styrning, medarbetare, ekonomi och verksamhetsprocesser. Riskerna kopplas sedan till en process eller rutin. Verksamheten ska bedöma sannolikheten för och konsekvensen av om en risk skulle inträffa. Bedömningen redovisas som ett riskindex 1-16, där 16 är hög risk. Internkontrollplanen beskriver kontrollmoment för hur verksamheten ska kontrollera att risken inte har inträffat. Internkontrollplanen följs upp i samband med delårsrapport och årsredovisning. Internkontrollplan Kategori Process/Rutin Riskindex Risker Kontrollmoment Ekonomi Redovisning av representation Ekonomi- och verksamhetsuppföljni ng 6 Redovisningen blir felaktig. Risk att representation används felaktigt, muta/jäv. 4 Ekonomi och verksamhetsuppföljni ngar görs inte enligt ekonomistyrningsregl er. Granskning av redovisning av representation Kontroll av följsamhet mot stadens driftoch investeringsbudget samt mot verksamhetsmål. 13

33 Kommunstyrelsen - Reviderad verksamhetsplan och budget 2020 Kategori Process/Rutin Riskindex Risker Kontrollmoment Kontroll av utbetalningar 3 Utbetalningar görs till rätt mottagare. Bluffakturor betalas. Kontroll av stadens samtliga utbetalningar har skett till rätt mottagare. Verksamhetsprocesser Kriskommunikation 8 Risk att kriskommunikation inte fungerar vid händelse av kris. Hantering av sekretesshandlingar Hantering av sekretessbelagda uppgifter i kontaktcenter 12 Sekretesshandlingar görs offentliga, publiceras Hanteringen av sekretessbelagda uppgifter i kontakcenter brister. Kontroll av kompetens kopplat till kriskommunikation samt att rutiner för back up är uppdaterade i enlighet med reviderad krishanteringsplan. Granskning av att sekretessbelagda uppgifter inte har publicerats i handlingar till nämnd. Granskning av hantering av sekretessbelagda uppgifter i kontaktcenter. Driftbudget Revisionen Solna stads revisorer ska granska kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet samt de kommunala bolagen. Revisorerna ska bland annat granska om stadens årsredovisning är gjord enligt lagen och enligt god redovisningssed. Solna stad har idag sju förtroendevalda revisorer. Kommunallagen formulerar fyra granskningsområden för den kommunala revisionen: verksamhetens ändamålsenlighet tillfredsställande ekonomi rättvisande räkenskaper tillräcklig intern kontroll Revisionens budget innehåller kostnader för nämndledamöter samt sakkunniga biträden som utför revisionsgranskningar. mkr Budget 2020 Budget 2019 Förändring Intäkter Kostnader -2,8-2,8 0,0 Nettokostnader -2,8-2,8 0,0 14

34 Ärende 4 Publiceras inte pga att handlingen innehåller personuppgifter

35 SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE SID 1 (1) KS/2019:248 Avskrivning av kundfordringar Sammanfattning Stadsledningsförvaltningen föreslår, enligt anvisning betalningsrutiner beslutad , att bokföringsmässigt göra avskrivning av kundfordringar totalt kr ,52. Skulden kvarstår mot kunden och efterbevakas av inkassoföretag enligt Solna stads regler och riktlinjer. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bokföringsmässigt avskriva fordringar uppgående till ,52 kronor. Christer Lindberg Förvaltningschef/ekonomichef Anders Ringstedt Chef för redovisnings- och löneenheten Bakgrund Stadsledningsförvaltningen föreslår enligt god redovisningssed samt enligt anvisning betalningsrutiner beslutad , att bokföringsmässigt göra avskrivning av kundfordringar på totalt kr ,52. Skulden kvarstår mot kunden och efterbevakas av inkassoföretag enligt Solna stads regler och riktlinjer. Avskrivning av fordringar för obetalda löneskulder Fordringar för 15 obetalda löneskulder som inte är möjliga att driva in för närvarande uppgår till ,52 kronor. Ansv Konto Verksamhet Motpart Belopp : : : : : : : : : : : : : : :00 Summa :52

36 SOLNA STAD TJÄNSTESKRIVELSE Stadsledningsförvaltningen SID 1 (3) KS/2018:163 Tilläggsavtal till genomförandeavtal avseende del av kv idrottsplatsen mellan Solna stad och Fabege Sammanfattning Den 27 augusti 2018 beslutade kommunfullmäktige om ett genomförandeavtal mellan Solna stad och Fabege för att reglera formerna för genomförandet av projektering, upphandling och byggnationen av en integrerad simhalls- och kontorsbyggnad inom kvarteret idrottsplatsen i Frösunda. Av genomförandeavtalet framgår att projekteringen och uppförandet av byggnaden ska delas upp i fem separata entreprenader (E1-E5). Solna stad ansvarar för att handla upp och genomföra E1, som bl a avser markarbeten, grundläggning och färdigställande av källarvåning. Fabege ansvarar för E2, som avser uppförande av prefabricerad betongstomme ovan källarstommen jämte fasad och takarbeten till tätt hus. Av genomförandeavtalet framgår vidare att E1 ska färdigställas med godkänd slutbesiktning innan E2 kan igångsättas och att Solna stad ska lämna skriftligt besked till Fabege senast nio månader innan E1 bedöms vara färdigställd med godkänd slutbesiktning. Det framgår också att Solna senast två veckor före bedömd igångsättning av E2 ska överlämna fullständiga och uppdaterade relationsritningar, specifikationer, m m samt att Solna ska tillse att samtliga besiktningsanmärkningar av betydelse avhjälps utan dröjsmål. Solna stad och Fabege har nu överenskommit att E2 ska kunna påbörjas parallellt med att E1 slutförs. Syftet är att möjliggöra ett tidigare tillträde till lokaler i kontorsfastigheten, vilket också får till följd att simhallen kan färdigställas tidigare. Denna överenskommelse föranleder förändringar i genomförandeavtalet, vilket regleras i ett tilläggsavtal. Förändringarna innebär i huvudsak att Fabege kommer att bära eventuella merkostnader för att entreprenaderna utförs parallellt under en tid, samt att det vitet som Fabege hade kunnat hävda mot Solna stad om E1 inte färdigställs inom tid som meddelats utgår eftersom arbetet nu sker parallellt. Stadsledningsförvaltningen föreslår, mot denna bakgrund, att kommunstyrelsen godkänner tilläggsavtalet till genomförandeavtalet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner tilläggsavtalet till genomförandeavtalet för del av kv Idrottsplatsen mellan Solna stad och Fabege. Kristina Tidestav Stadsdirektör

37 2 (3) Bakgrund Den 27 augusti 2018 beslutade kommunfullmäktige om ett genomförandeavtal mellan Solna stad och Fabege för att reglera formerna för genomförandet av projektering, upphandling och byggnationen av en integrerad simhalls- och kontorsbyggnad inom kvarteret idrottsplatsen i Frösunda. Genomförandeavtalet utgår från den detaljplan som kommunfullmäktige har antagit, som syftar till att möjliggöra uppförande av en byggnad som både innehåller en simhall och kommersiella lokaler. Avsikten är att genom tredimensionell fastighetsbildning tillskapa två fastigheter, varav den ena, simhallsfastigheten, ska avse en simhall som staden ska äga och den andra, kontorsfastigheten, ska avse de kommersiella lokalytorna som Fabege ska äga. Simhallsfastigheten ska beträffande konstruktioner, grundläggning och fasader i erforderlig omfattning integreras med kontorsfastigheten. Av genomförandeavtalet framgår att projekteringen och uppförandet av byggnaden ska delas upp i fem separata entreprenader, som benämns E1-E5. Solna stad ansvarar för att handla upp och genomföra E1, som avser markarbeten inklusive miljösanering, schakt och grundläggning, spont och pålning samt färdigställande av källarvåning. Fabege ansvarar för E2, som avser uppförande av prefabricerad betongstomme ovan källarstommen jämte fasad och takarbeten till tätt hus. Av genomförandeavtalet framgår vidare att E1 ska färdigställas med godkänd slutbesiktning innan E2 kan igångsättas och att Solna stad ska lämna skriftligt besked till Fabege senast nio månader innan E1 i dess helhet bedöms vara färdigställd med godkänd slutbesiktning. Det framgår också att Solna senast två veckor före bedömd igångsättning av E2 ska överlämna fullständiga och uppdaterade relationsritningar, specifikationer, m m samt att Solna ska tillse att samtliga besiktningsanmärkningar av betydelse avhjälps utan dröjsmål för att inte hindra igångsättning och rationell framdrift av E2. Tilläggsavtal till genomförandeavtalet Solna stad och Fabege har nu överenskommit att E2 ska kunna påbörjas parallellt med att E1 slutförs. Syftet är att möjliggöra ett tidigare tillträde till lokaler i kontorsfastigheten, vilket också får till följd att simhallen kan färdigställas tidigare. Denna överenskommelse föranleder förändringar i genomförandeavtalet, vilket regleras i ett tilläggsavtal. Av tilläggsavtalet framgår att E2 ska kunna påbörjas och utföras parallellt med utförandet av E1 och att samtliga merkostnader som kan uppstå för Solna stad till följd av att produktionen av E1 och E2 kommer att utföras parallellt ska bäras av Fabege. Det framgår också att kraven på Solna stad om att lämna besked nio månader innan E1 bedöms vara färdigställd och om att överlämna dokumentation senast två veckor före bedömd igångsättning av E2 utgår. Därutöver framgår att vitet som är riktat mot Solna stad om E1 inte färdigställs med godkänd slutbesiktning inom tid som meddelats, utgår.

38 Stadsledningsförvaltningens synpunkter Stadsledningsförvaltningen är positiv till förändringarna i genomförandeavtalet. De skapar förutsättningar för att både kontoret och simhallen ska kunna färdigställas tidigare. Förändringarna medför heller ingen ökad ekonomisk risk för staden, eftersom Fabege kommer att bära eventuella merkostnader för att entreprenaderna utförs parallellt under en tid. Dessutom utgår det vite som Fabege hade kunnat hävda mot Solna stad om E1 inte färdigställs inom tid som meddelats. Stadsledningsförvaltningen föreslår, mot denna bakgrund, att kommunstyrelsen godkänner tilläggsavtalet till genomförandeavtalet. 3 (3)

39

40

41

42

43 SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE SID 1 (9) KS/2019:249 Utvecklingsplan för Ursviks friluftsområde inom Igelbäckens naturreservat Sammanfattning Kommunfullmäktige har i verksamhetsplan och budget för 2019 gett kommunstyrelsen i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsnämnden, tekniska nämnden, Sundbybergs stad och övriga berörda aktörer ta fram en plan för utvecklingen av Ursviks friluftsområde. Sundbybergs stad har sedan tidigare önskat en samverkan med Solna stad om att framförallt samverka kring skötseln av motionsspåren inklusive uppmärkningen spårsystemet som är beläget såväl i Sundbyberg som i Solna, om entréer till spårsystemet och i anslutning till detta parkeringsplatser och annat som avlastar Ursviks motionsgård som idag är start och mål för spårsystemet. Friluftsområdet inryms i Igelbäckens naturreservat. För att underlätta för friluftslivets tillgänglighet till Igelbäckens naturreservat har Solna stad beslutat att etablera två nya entréer till området från Järvastaden. Den ena entrén lokaliseras mitt emot Jaktvillan och där kommer det även att anläggas ett utegym. Den andra entrén kommer att ansluta till den nya idrottsplatsen där det, förutom tre fotbollsplaner, även kommer att investeras i omklädningsbyggnad, cafélokal, cykelparkeringar och bilparkeringar. Detta blir en betydande entré även till Igelbäckens naturreservat. Det finns ett intresse att göra det är möjligt att nå det befintliga elljusspåret längs en belyst sträcka. Det har visat sig att dispens från nuvarande regelverk för naturreservatet kommer att krävas. Förutsättningarna för att genomföra detta inom naturreservatet behöver därför klarläggas. Staden kommer i avvaktan på detta att märka upp en belyst väg utanför reservatet. Representanter för Solna stad och Sundbybergs stad har gått igenom de förslag och idéer som fanns i den utvecklingsplan som togs fram av Sundbyberg 2016 och som berör båda kommunerna. Städerna är överens om att göra ett omtag i frågan om hur en samverkan kan ske framöver och är nu överens om att samverka kring följande frågor: Naturreservatens inriktning för att gynna friluftslivet, Entréerna till reservatet, Gemensam kommunikation, Cykelstråk genom reservatet, Skötsel av spårområdet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisad inriktning om samverkan med Sundbyberg för att utveckla Ursviks friluftsområde inom Igelbäckens naturreservat. Kristina Tidestav Stadsdirektör Lars Jolérus Förvaltningschef Tekniska förvaltningen Katarina Påhlman Förvaltningschef kultur- och fritidsförvaltningen

44 2 (9) Bakgrund Kommunfullmäktige har i verksamhetsplan och budget för 2019 gett kommunstyrelsen i uppdrag att i samarbete med tekniska nämnden, kultur- och fritidsnämnden, Sundbybergs stad och övriga berörda aktörer ta fram en plan för utvecklingen av Ursviks friluftsområde. Sundbybergs stad har sedan tidigare önskat en samverkan med Solna stad om att utveckla det område som ansluter till Ursviks motionsgård och sträcker sig ut i Igelbäckens naturreservat. Framförallt handlar det om det spårsystem som utgår från Ursviks motionsgård och som är beläget såväl i Sundbyberg som i Solna. Igelbäcken Igelbäcken förbinder Säbysjön i Järfälla med Edsviken vid Ulriksdals slott i Solna. Igelbäckens dalgång utgör en av Stockholms gröna kilar. Fyra kommuner är berörda av bäcken, det är Järfälla, Stockholm, Sundbyberg och Solna. Naturreservat kan inte bildas över en kommungräns och därför har respektive kommun fått ta ställning till var och hur ett reservat ska utformas i respektive kommun. Järfälla har inrättat Norra Igelbäckens naturreservat, Stockholm stad har inrättat Igelbäckens kulturreservat, Sundbyberg har inrättat Igelbäckens naturreservat och även Solna har inrättat Igelbäckens naturreservat. Reservaten följer och har som gemensamt syfte att skydda Igelbäcken, men karaktärerna och inriktningen av reservaten i övrigt varierar. Ursviks friluftsområde Ursviks friluftsområde är lokaliserat såväl utanför som innanför det område som utgör Igelbäckens naturreservat i Sundbyberg. Spårsystemet och även upplevelsen av friluftsområdets utbredning i övrigt sträcker sig dock in i stora delar av det som är Igelbäckens naturreservat både i Sundbyberg och Solna. Sundbyberg driver det elljusspår som utgår från Ursviks motionsgård och som har nästan hela sin sträckning i Igelbäckens naturreservat i Sundbyberg. En mycket liten del av sträckningen finns på Solnasidan och där har Sundbyberg fått ett tillstånd att bedriva verksamheten även om det ligger i Solna. Sundbybergs stad har sedan flera år tillbaka ett uppdrag om att utveckla Ursviks friluftsområde. Det har resulterat i flera utredningar med förslag, varav det senaste är från 2015/2016. Sundbyberg och Solna är nu överens om att göra ett omtag i frågan om hur en samverkan kan ske framöver. Representanter för Solna stad och Sundbybergs stad har gått igenom de förslag och idéer som fanns i den utvecklingsplan som togs fram av Sundbyberg 2016 och som berör båda kommunerna.

45 3 (9) Samverkansområden Städerna är överens om att samverka om att utveckla Ursviks friluftsområde i Igelbäckens naturreservat enligt nedanstående. Naturreservatens inriktning för att gynna friluftslivet Inledningsvis kan det konstateras att Igelbäckens naturreservat är en garanti för att området kommer att finnas kvar med nuvarande inriktning. Det finns fler begränsningar i den del av reservatet som ligger i Solna, än vad som är fallet i Sundbyberg. I båda städerna har naturreservaten inriktningen att vara en tillgång för det rörliga friluftslivet. Eftersom utgångspunkten för hur det rörliga friluftslivet ska gynnas får anses skiljas åt mellan städerna bör en kort beskrivning av hur respektive kommuns inriktning tas fram för att underlätta förståelsen mellan städerna för respektive kommuns inriktning. De utgångspunkter som gäller avseende reservaten framgår av bilaga. Solna stads insatser och åtgärder Solna stad har anlagt en våtmarksdamm intill Igelbäcken, en ny fågelbiotop, vilken har blivit en attraktion för fågelskådare i den här delen av Järva grönkil. Fågelskådningen har ökat markant efter anläggandet, till följd av att våtmarksdammen lockar till sig en mängd för reservatet nya fågelarter. Solna kommer därför undersöka möjligheterna att skapa en utkiksplats vid den våtmarksdamm som finns inom reservatet. Solna och Sundbyberg har i respektive kommun arbetat med att förbättra livsmiljöerna i Igelbäcken och upplevelsevärdena kring vattendraget. Både våtmarksdammen och den slingrande bäckfåran förhöjer upplevelsevärdena av det öppna landskapet i reservatet och stärker den upplevda artrikedomen. De åtgärder som Solna främst kommer att fortsätta att inrikta sig på är att ytterligare förhöja naturupplevelserna genom att fortsätta att skapa goda livsmiljöer för djurlivet, såsom sandblottor och död ved som boplats för pollinerande insekter, men även genom att förhöja upplevelsen av naturvärdena generellt. En inventering av pollinerande och sandlevande insekter har gjorts i Solna och två förbättringsprojekt planeras inom naturreservatet i syfte att förbättra förutsättningarna för dessa insekter. Solna utför slåtter och bete av den öppna gräsmarken, vilket gynnar en artrik flora, vilket i sin tur är positivt för insektslivet. En före detta åkerholme har återställts till sin forna blomsterprakt genom rinbarkning av aspar och efterföljande bete och avverkning. Skogsskötseln är anpassad för att gynna den biologiska mångfalden. Bland annat lämnas död ved, vilket är livsviktigt för en mängd arter av bland annat insekter, svampar, lavar och fåglar. Skogen ger en naturkänsla för besökarna. Arbetet bedrivs i samverkan mellan tekniska förvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen. Solna stad kommer även att undersöka andra åtgärder som stärker friluftslivet inom naturreservatet. Ett konkret sådant exempel är de förslag till grillplatser som Friluftsfrämjandet i Solna Sundbyberg har lämnat till Solna och Sundbyberg.

46 4 (9) Friluftsfrämjandets ungefärliga förslag till grillplatser (blåa ringar tre i Solna). Utkiksplats är tänkt vid den våtmarksdamm som framgår norr om Igelbäcken. Entréer I Sundbyberg finns en gemensam entré till friluftsområdet och naturreservatet vid Ursviks motionsgård. För att underlätta för friluftslivets tillgänglighet till Igelbäckens naturreservat har Solna stad beslutat att etablera två nya entréer till området från Järvastaden. Solna stads insatser och åtgärder Solna etablerar en entré mitt emot Jaktvillan. Där kommer det även att anläggas ett utegym. Från entrén kommer det att vara enkelt att ansluta till motionsspåren. Entré med utegym i Jävastaden Solna anordnar en andra entré som kommer att ansluta till den nya idrottsplatsen där det, förutom tre fotbollsplaner, även kommer att investeras i omklädningsbyggnad, cafélokal, cykelparkeringar och bilparkeringar. Idrottsplatsen blir en naturlig entré såväl till Igelbäckens naturreservat, som de motionsspår som finns i området.

47 5 (9) Entré från idrottsplatsen i Järvastaden genom ett gångstråk norrut till motionsspåren. I anslutning till entréerna i Sundbyberg och Solna ges gemensam information om naturreservatet och friluftsområdet (se nedan kommunikationsinsatser). Från båda entréerna i Solna är det möjligt att enkelt ta sig till det spårsystem som utgår från Ursviks friluftsområde. Under den mörka årstiden är det dock inte möjligt att ha ett elbelyst spår i reservatet. Det finns ett intresse att göra det är möjligt att nå det befintliga elljusspåret längs en belyst sträcka. Det har visat sig att dispens från nuvarande regelverk för naturreservatet kommer att krävas. Förutsättningarna för att genomföra detta inom naturreservatet behöver därför klarläggas. Staden kommer i avvaktan på detta att märka upp en belyst väg utanför reservatet. Gemensam kommunikation Solna stads insatser och åtgärder En kommunikationsplan som är gemensam med Sundbyberg tas fram med information om naturreservaten och Ursviks friluftsområde. Det omfattar bland annat: Ett gemensamt skyltprogram vid entréerna omfattande exempelvis o en beskrivning av naturreservaten o en karta över motionsspåren och dess märkning o för Solnas del information om belyst väg till elljusspåren o litet regelverk om vett och etikett i området (gå inte i skidspåren, skräpa inte ner, etc) Samstämmig information till städernas kommunikationskanaler som exempelvis o liknande text på hemsidor

48 6 (9) Cykelstråk Städerna bör gemensamt ta fram ett förslag till cykelstråk mellan Solna-Sundbyberg- Kista. Detta syftar till att motverka det vilda cyklande i friluftsområdet som pågår idag. Efter att Kymlingelänken färdigställdes öppnades en naturlig entré från Kista in i det som är Igelbäckens naturreservat. Upplevelsen är att cyklingen ibland ställer till problem när cyklisterna korsar, eller till och med cyklar i, motionsspåren. Det är därför angeläget att märka upp en cykelväg genom reservatet som undviker dessa problem. Det måste ske i samverkan mellan Solna och Sundbyberg, eftersom sträckningen kommer att beröra båda kommunerna. Det mtb-spår som finns i reservatet är uppmärkt och sköts av en förening, som fått miljö- och hälsoskyddsnämndens tillstånd att märka upp spåren utmed befintliga stigar. För att etablera fler spår behövs tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Solna stads insatser och åtgärder Det cykelstråk som finns med i Solnas cykelplan behöver kompletteras med ett formellt stråk som har en sträckning genom Igelbäckens naturreservat. Stråket ska inte blandas samman med det sex mil långa Järva kilstråket, som är en vandringsled (möjlig att cykla). Solna avser att, efter överenskommelse med Sundbyberg om sträckningen, märka upp cykelstråket genom naturreservatet. Skötsel av området Sundbyberg sköter för sin del naturreservatet på Sundbybergssidan och Solna sköter det på Solnasidan. Det sker i enlighet med de skötselplaner som är fastlagda i samband med bildandet av reservaten. Ursviks friluftsområde med motionsspåren har ett elljusspår som till en försumbar del berör Solna. Elljusspåret är nyligen upprustat och Sundbybergs stad fick i samband med det tillstånd att genomföra arbeten även på Solnasidan. Dispensen gavs av miljö- och byggnadsförvaltningen eftersom det rörde sig om ett redan befintligt elljusspår. I övrigt finns spårsystemet såväl i Sundbyberg som i Solna. Solna stads insatser och åtgärder Solna har för avsikt att i samverkan och gemensamt med Sundbyberg: märka upp spårsystemen så att det från alla entréer är lätt att hitta rätt spår. Respektive kommun svarar för märkningen i sin kommun. hålla spårsystemet öppet från sly och vegetation ta fram rutiner för att röja där hinder uppstår i motionsspåren, exempelvis genom att det fallit träd över spåret se över frågan om städning av området, gärna i samverkan med föreningslivet.

49 7 (9) Namnfrågan Det konstateras att Ursviks motionsgård är utgångspunkten för Ursviks friluftsområde. Det är ett inarbetat namn i Sundbyberg och det upplevs därför väldigt olämpligt att ändra. Samtidigt omfattar det befintliga området för motionsspåren även Solna. Eftersom Ursvik är lokaliserat till Sundbyberg har det diskuterats att ett nytt och gemensamt namn kunde vara ett alternativ. Det som redan är gemensamt för de två kommunerna är att båda kallar sina naturreservat för Igelbäckens naturreservat. En kombination, där Ursviks friluftsområde kan behållas, samtidigt som benämningen för hela området hänförs till naturreservaten, blir därmed ett alternativ som passar båda kommunerna. Den gemensamma benämningen kan således bli Ursviks friluftsområde inom Igelbäckens naturreservat, men det kan även tänkas vara Ursvik/Igelbäckens friluftsområde. Fortsatt arbete Samverkan med Sundbyberg kommer att ske genom flera förvaltningar i Solna. För att samla stadens förvaltningar kommer kultur- och fritidsförvaltningen ha ett ansvar för att internt samordna stadens olika verksamhetsområden i kontakterna med Sundbyberg. Det sker i en beredningsgrupp där representanter för miljö- och byggnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen, stadsledningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen ska ingå.

50 8 (9) Bilaga om Igelbäckens naturreservat Solnas förutsättningar Det nu aktuella området ligger inom Igelbäckens naturreservat, som är reglerat genom särskilda föreskrifter som antagits av Solnas kommunfullmäktige. Huvudsyftet med naturreservatet är att bevara ett natur- och kulturmiljöområde som är av stort värde för friluftslivet och allmänhetens rekreation, samt att utveckla området med avseende på rörligt friluftsliv, biologisk mångfald och kulturmiljö. Området ska ge tillfälle till rika upplevelser av natur och kulturmiljö samt ge tillfälle till motion, rekreation och naturstudier. Naturreservatets föreskrifter syftar till att skydda naturintressena i området och innebär förbud mot ett antal olika åtgärder. Det gäller exempelvis att skog inte får avverkas annat än i enlighet med en fastställd skötselplan eller att nya byggnader inte får uppföras. Det finns även ett antal åtgärder som exempelvis att anlägga gångvägar, cykelvägar eller ridstigar, som är förbjudna att göra utan särskilt tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Solna stad äger inte någon mark i det område som är naturreservat och som samtidigt kan anses ingå i Igelbäckens naturreservat. Området ägs i sin helhet av Vasakronan AB. Det är formellt även fastighetsägaren som svarar för skötseln av reservatet. Vasakronan AB har dock gett Solna stad i uppdrag att genomföra skötseln och betalar en ersättning till Solna stad för de driftskostnader som skötseln medför. Solna stad kan enbart medverka till åtgärder som harmoniserar med regelverket för naturreservatet. Staden kan inte heller göra investeringar på annans mark. Inte heller de befintliga spåren kan breddas om det innebär att det medför betydande påverkan på vegetation intill spåren. Åtgärder som strider mot naturreservatets föreskrifter, exempelvis om att märka upp nya stråk för cykling eller nya ridstigar är inte möjligt att göra om inte särskilt tillstånd ges av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Inriktningen när det gäller belysning är att den inte får leda till negativa konsekvenser för djurlivet. Fåglar, fladdermöss, groddjur och insekter påverkas av artificiell belysning. Vissa arter påverkas i särskilt stor utsträckning, bland annat skogslevande fladdermöss, så som taigafladdermus vilken förekommer i reservatet, men även generellt groddjuren. De aktuella projekt som finns i Järvastaden, med ett utegym och en entré till naturreservatet, samt den kommande nya idrottsplatsen, ansluter eller kan ansluta till motionsspåren som går alldeles i närheten. Entrén finns också med i skötselplanen. Frågan om och hur en belysning i anslutning till utegymmet ska kunna utformas diskuteras med miljö- och byggnadsförvaltningen. Solna stad har även tidigare i yttranden över utvecklingsplaner för Ursviks friluftsområde framfört att namnfrågan bör diskuteras för att hitta ett mer neutralt namn som passar båda städerna.

51 9 (9) Sundbybergs förutsättningar Sundbybergs kultur- och fritidsförvaltning har sedan åtta år tillbaka ett uppdrag att utveckla Ursviks friluftsområde. Genom åren har det gjorts flera utredningar och det har funnits olika förslag som kan utgöra en grund för en utvecklingsplan. Den senaste från 2016 var inte tänkt att ses som en färdig utvecklingsplan, utan mer som en grundlig idéskiss för ett fortsatt arbete. Även i Sundbyberg ligger Igelbäckens naturreservat. Reservatet regleras av särskilda föreskrifter och en skötselplan, som har antagits av Sundbybergs kommunfullmäktige. Föreskrifterna syftar till att skydda naturintressena i området och innebär förbud mot ett antal olika åtgärder, som exempelvis avverka skog i strid med skötselplanen eller att uppföra byggnad eller anläggning utan särskilt tillstånd. I skötselplanen anges att Ursviks motionsgård utgör en naturlig entré till naturreservatets område och de motionsspår som utgår från Ursviks motionsspår hör till de viktigaste anläggningarna i naturreservatet. Bland de prioriterade områdena finns att motionsspår, stigar och spår sköts och skyltas. Sundbybergs stad äger vissa delar av området, men Vasakronan äger de större delarna. Sundbybergs kultur- och fritidsförvaltning har personal, mellan 2-3 heltidstjänster, stationerad på motionsgården, som ansvarar för driften av motionsspår och på vintern längdskidspåren. Det förekommer att personalen exempelvis även spårar i den del av spårsystemet som ligger i Solna. Därutöver har Sundbyberg uppgett att deras tekniska förvaltning, som är ansvarig för naturreservatet, har en halvtidsanställd för skötseln av naturreservatet.

52 SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE SID 1 (5) KS/2019:253 Avrapportering av uppdrag från Solna stads verksamhetsplan och budget för 2019 om att planera för ett nytt vård- och omsorgsboende i norra Solna Sammanfattning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2019 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att i samarbete med omvårdnadsnämnden och byggnadsnämnden planera för ett nytt vård- och omsorgsboende i norra Solna. Bakgrunden till uppdraget är att befolkningsprognosen visar att antalet äldre i Solna kommer att vara relativt stabilt under de närmaste fem åren för att därefter börja öka. För att möta behovet kommer Solna att behöva ytterligare två vård- och omsorgsboenden under det kommande decenniet med 2025 respektive 2030 som ungefärliga startår. Det finns därför ett behov av att påbörja arbetet med planeringen av det första av de två vård- och omsorgsboendena. Inriktningen är att vård- och omsorgsboendet bör disponeras för 90 boende för att möta behovet. Förvaltningarna har konstaterat att Bagartorp har ett centralt läge i norra Solna med närhet till kollektivtrafik med både pendeltåg och bussar. Bagartorp är tillsammans med området kring Enköpingsvägen utpekat som ett av stadens utvecklingsområden efter att Enköpingsvägen har övergått från statligt till kommunalt huvudmannaskap och möjliggjort en stadsutveckling i detta område. Utgångspunkten för utvecklingen av Bagartorp är den utvecklingsplan för Bagartorp och området kring Enköpingsvägen som kommunstyrelsen beslutade om den 18 december I samarbete med Bostadsstiftelsen Signalisten har förvaltningarna identifierat en lämplig placering för ett vård- och omsorgsboende i Bagartorp. Det aktuella markområdet, som huvudsakligen ägs av Bostadsstiftelsen Signalisten, ligger väster om Bagartorpsringen parallellt med den nya högstadieskolan och används idag huvudsakligen som markparkering. Signalisten är beredd att flytta markparkeringen och därmed frigöra marken för uppförande av ett vård- och omsorgsboende. Förvaltningarna anser att detta markområde är väl lämpat för ett vård- och omsorgsboende. Det har god tillgänglighet till Enköpingsvägen och ligger i direkt anslutning till bussar och med närhet till Ulriksdals pendeltågsstation. Det skulle också ligga väl i linje med intentionerna i utvecklingsplanen för Bagartorp och området kring Enköpingsvägen, eftersom den nya bebyggelsen kommer att förbättra kopplingen mellan stadsdelsområdena Järvastaden, Agnesberg och Bagartorp. Med närheten till RWS Bagartorp skapas också förutsättningar för samverkan och synergier mellan högstadieskolan och vård- och omsorgsboendet. Mot denna bakgrund föreslås stadsledningsförvaltningen få i uppdrag att ta fram en principöverenskommelse mellan staden och Bostadsstiftelsen Signalisten om utveckling av ett vård- och omsorgsboende på den föreslagna platsen väster om

53 2 (5) Bagartorpsringen i Bagartorp. Projektet placeras i huvudsak på Signalistens mark, men viss angränsande mark på stadens intilliggande fastighet kan även komma att beröras. Principöverenskommelsen ska reglerera förutsättningarna för planeringen och genomförandet av projektet i dess helhet. Det förutsätter ett fortsatt nära samarbete mellan fastighetsägaren Signalisten, som också förutsätts uppföra vårdoch omsorgsboendet, stadsledningsförvaltningen, omvårdnadsförvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen. Med en principöverenskommelse som grund kan byggnadsnämnden påbörja detaljplaneringen för vård- och omsorgsboendet. Återrapportering till kommunstyrelsen, vilken ska inkludera ett förslag till principöverenskommelse, bör ske under våren Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna avrapporteringen av uppdraget från Solna stads verksamhetsplan och budget för 2019 om att planera för ett nytt vård- och omsorgsboende i norra Solna. Kommunstyrelsen beslutar att ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag att utarbeta ett förslag till principöverenskommelse med Bostadsstiftelsen Signalisten om utveckling av ett nytt vård- och omsorgsboende i Bagartorp i enlighet med inriktningen i denna tjänsteskrivelse. Kristina Tidestav Stadsdirektör Elisabeth Sundelin Förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Carolina Pettersson Förvaltningschef Miljö- och byggnadsförvaltningen Bakgrund I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2019 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att i samarbete med omvårdnadsnämnden och byggnadsnämnden planera för ett nytt vård- och omsorgsboende i norra Solna. Bakgrunden till uppdraget är att befolkningsprognosen visar att antalet äldre i Solna kommer att vara relativt stabilt under de närmaste fem åren för att därefter börja öka. Ökningen sker då främst i åldern år och även i åldersgruppen år, medan åldersgruppen äldre än 90 år, där behovet av omsorg är störst, fortsätter att minska. Sammantaget innebär detta att behovet av platser i vård- och omsorgsboende är därför relativt stabilt de närmaste fem åren och först bedöms behovet av ett nytt vård- och omsorgsboende bli tydligt. För att möta behovet kommer Solna att behöva ytterligare två vård- och omsorgsboenden under det kommande decenniet med respektive 2030 som ungefärliga startår. Det finns därför ett behov av att påbörja arbetet med en planering av det första av de två vård- och omsorgsboendena. Inriktningen är att vård- och omsorgsboendet disponeras för 90 boende för att möta behovet.

54 3 (5) Inriktning för planering av vård- och omsorgsboende Äldreomsorgen styrs framförallt av Socialtjänstlagen, SoL, men också av Hälso- och Sjukvårdslagen, HSL. Enligt SoL ska kommunens omsorg om äldre inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Kommunen ska i sin äldreomsorg erbjuda god omsorg efter enskildas önskemål och behov. När omsorg och vård inte längre kan tillgodoses i den enskildes hem ska kommunen, efter biståndsbeslut, erbjuda ett boende anpassat för den enskildes behov. Utgångspunkten vid planering av vård- och omsorgsboenden är att de bör placeras i anslutning till annan bostadsbebyggelse och med närhet till samhällsservice. En annan viktig utgångspunkt för placeringen är att det ska vara nära till goda kollektiva kommunikationer för att möjliggöra god tillgänglighet till vård- och omsorgsboendet för såväl personal som anhöriga. Själva vård- och omsorgsboendet regleras i Boverkets byggregler verksamhetsklass 5B. Verksamhetsklass 5B omfattar utrymmen där det förväntas vistas personer som har begränsade eller inga förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet och utgörs av olika typer av behovsprövade boenden, där behovsprövning sker mot lagstiftning. Vård- och omsorgsboendet ska erbjuda den boende trygghet, omsorg och service. Vård- och omsorgsboendet består av den egna lägenheten, som ska innehålla pentry och hygienutrymme, samt av gemensamma utrymmen för samvaro. Lägenheterna grupperas i avdelningar om nio lägenheter med gemensamhetsytor för samvaro. De gemensamma utrymmena tillskapas dels på varje våningsplan som delas mellan två avdelningar, dels på bottenvåningen. De gemensamma utrymmena avser exempelvis allrum, kök, matplats, café, terrass/balkong och andra mötesplatser. Därutöver finns behov av tvättstuga, förråd, sköljrum, personalutrymmen, städutrymmen, vilorum och kontor. Boendemiljön ska utformas för att underlätta för de boende att leva så självständigt som möjligt. Ambitionen är att skapa en hemlik miljö för de boende. Det nya vård- och omsorgsboendet ska vara modernt och anpassat till det arbetssätt som omvårdnadsförvaltningen avser att tillämpa. Det innebär bl a att boendet ska vara anpassat för att använda den välfärdsteknik och andra moderna lösningar som kommer att vara en naturlig del av äldreomsorgen Inriktningen är att vård- och omsorgboendet planeras med en god tillgänglig och anpassas till personer med begränsad rörlighet. Utemiljön ska åtskiljas med staket eller annan avgränsning för att skapa en säker och trygg miljö. Parkeringsplatser ska anordnas i direkt anslutning till vård- och omsorgsboendet. Utredning av lämplig lokalisering Utifrån uppdragets inriktning att norra delen av Solna är en lämplig placering för ett nytt vård- och omsorgsboende har stadsledningsförvaltningen tillsammans med omvårdnadsförvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen utrett möjliga lokaliseringar. En viktig förutsättning för lokaliseringen har varit att det ska vara nära till goda kollektiva kommunikationer för att möjliggöra god tillgänglighet till vård- och omsorgsboendet för såväl personal som anhöriga. Förvaltningarna har konstaterat att Bagartorp har ett centralt läge i norra Solna med närhet till kollektivtrafik med både pendeltåg och bussar. Bagartorp är tillsammans

55 4 (5) med området kring Enköpingsvägen utpekat som ett av stadens utvecklingsområden efter att Enköpingsvägen har övergått från statligt till kommunalt huvudmannaskap och möjliggjort en stadsutveckling i detta område. Utgångspunkten för utvecklingen av Bagartorp är den utvecklingsplan för Bagartorp och området kring Enköpingsvägen som kommunstyrelsen beslutade om den 18 december I utvecklingsplanen anges att målsättningen för utvecklingen av Bagartorp och området kring Enköpingsvägen att skapa en sammanhållen och levande stadsmiljö med en tät stadsbebyggelse med en blandning av bostäder och verksamhetslokaler. Inriktningen är att omvandla Enköpingsvägen från genomfartsled till stadsgata och att skapa levande kopplingar mellan de fem stadsdelsområdena Järvastaden, Agnesberg, Bagartorp, Råstahem och Järva Krog. Det anges också att den nya bostadsbebyggelsen kommer att ställa krav på tillgång till kommunal service med förskolor, skolor, fritidsverksamhet och vård- och omsorgsboende för äldre. Redan idag realiseras delar av utvecklingsplanen för Bagartorp och området kring Enköpingsvägen. Vid Ulriksdals pendeltågsstation pågår ett planarbete för att utveckla Bagartorps centrum genom att möjliggöra drygt 200 nya bostäder i anslutning till Ulriksdals pendeltågsstation. Detaljplanen innefattar även en omgestaltning och upprustning av entrétorget mellan Bagartorpsringen och pendeltågstationen. Det pågår också en planering för en högstadieskola i Bagartorp RWS Bagartorp, som Raoul Wallenbergskolan kommer att driva. Vid sidan av de två pågående planeringsprojekten i Bagartorp har förvaltningarna i samarbete med Bostadsstiftelsen Signalisten identifierat en lämplig placering för ett vård- och omsorgsboende i Bagartorp. Det aktuella markområdet, som ägs av Bostadsstiftelsen Signalisten, ligger väster om Bagartorpsringen parallellt med den nya högstadieskolan och används idag huvudsakligen som markparkering. Signalisten är beredd att flytta markparkeringen och därmed frigöra marken för uppförande av ett vård- och omsorgsboende. Föreslagen placering för ett nytt vård- och omsorgsboende i Bagartorp

56 5 (5) Förvaltningarna anser att detta markområde är väl lämpat för ett vård- och omsorgsboende. Det har god tillgänglighet till Enköpingsvägen och ligger i direkt anslutning till bussar och med närhet till Ulriksdals pendeltågsstation. Det skulle också ligga väl i linje med intentionerna i utvecklingsplanen för Bagartorp och området kring Enköpingsvägen, eftersom den nya bebyggelsen kommer att förbättra kopplingen mellan stadsdelsområdena Järvastaden, Agnesberg och Bagartorp. Med närheten till RWS Bagartorp skapas också förutsättningar för samverkan och synergier mellan högstadieskolan och vård- och omsorgsboendet. Fortsatt arbete Utifrån avrapporteringen av uppdraget i denna tjänsteskrivelse föreslås att en principöverenskommelse tas fram mellan staden och Bostadsstiftelsen Signalisten om utveckling av ett vård- och omsorgsboende på den föreslagna platsen väster om Bagartorpsringen i Bagartorp. Projektet placeras i huvudsak på Signalistens mark, men viss angränsande mark på stadens intilliggande fastighet kan även komma att beröras. Principöverenskommelsen ska reglerera förutsättningarna för planeringen och genomförandet av projektet i dess helhet. Det förutsätter ett fortsatt nära samarbete mellan fastighetsägaren Signalisten, som också förutsätts uppföra vård- och omsorgsboendet, stadsledningsförvaltningen, omvårdnadsförvaltningen och miljöoch byggnadsförvaltningen. Med en principöverenskommelse som grund kan byggnadsnämnden ges i uppdrag att påbörja detaljplanering för vård- och omsorgsboendet. Återrapportering till kommunstyrelsen, vilken ska inkludera ett förslag till principöverenskommelse, bör ske under våren 2020.

57 SOLNA STAD TJÄNSTESKRIVELSE Stadsledningsförvaltningen SID 1 (5) KS/2019:173 Solna stads strategi för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat Sammanfattning I Solna stads verksamhetsplan och budget 2019 fick kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder ta fram en strategi för klimatanpassning och minskad klimatpåverkan i Solna. Klimatstrategin utgår från stadens vision och övergripande mål som innefattar Solna stads strävan att fortsätta utvecklas och växa på ett hållbart sätt i enlighet med stadens översiktsplan. Solna stads klimatstrategi slår fast stadens målsättningar inom klimatområdet och lyfter fram ett antal strategier med syfte att minska stadens klimatpåverkan och minimera de effekter som uppstår av ett förändrat klimat. Till strategin ska delmål, handlingsplaner och aktiviteter tas fram inom ramen för stadens ordinarie styr- och uppföljningssystem. Klimatstrategin utgår från internationella, europeiska, nationella och regionala målsättningarna inom klimatområdet, vilka finns beskrivna närmare i denna tjänsteskrivelse. Solna stads klimatarbete kommer att följa statens klimatarbete, vilket möjliggör såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga goda förutsättningar och avvägningar. Arbetet med att ta fram en strategi för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat har under året samordnats av stadsledningsförvaltningen. Underlaget inför framtagandet av klimatstation inkluderar nulägesanalyser, omvärldsbevakning och en workshop med näringsliv och civilsamhälle i Solna. Under hösten har ett förslag på klimatstrategi, efter beslut av kommunstyrelsen, varit ute på remiss hos stadens nämnder samt stadens miljö- och demokratiberedning. Utifrån remissyttrandena kan stadsledningsförvaltningen konstatera att alla berörda nämnder samt beredningen ställer sig positiva till förslaget till klimatstrategi. Stadens nämnder ger flera exempel på hur de redan idag, bland annat inom ramen för sitt miljöarbete, arbetar med aktiviteter som bidrar till minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat. Flera nämnder lyfter också i sina yttranden fram exempel på aktiviteter framöver för att utveckla klimatarbetet. Utifrån synpunkter på förbättringar och förtydliganden i inkomna yttranden har remissversionen av klimatstrategin reviderats, där de främsta förändringarna redovisas i denna tjänsteskrivelse. Remissyttrandena bifogas i sin helhet till tjänsteskrivelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Solna stads strategi för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat. Kristina Tidestav Stadsdirektör Carolina Pettersson Förvaltningschef Anja Karlsson Miljöstrateg

58 2 (5) Bakgrund I Solna stads verksamhetsplan och budget 2019 fick kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder ta fram en strategi för klimatanpassning och minskad klimatpåverkan i Solna. Klimatstrategin utgår från stadens vision och övergripande mål som innefattar Solna stads strävan att fortsätta utvecklas och växa på ett hållbart sätt i enlighet med stadens översiktsplan. Arbetet med att ta fram en strategi för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat har under året samordnats av stadsledningsförvaltningen. Som underlag inför framtagandet av klimatstrategin har nuläget analyserats vad gäller stadens klimatpåverkande utsläpp och hur staden påverkas av ett förändrat klimat. En omfattande omvärldsbevakning har genomförts. Staden har tillsammans med stadens näringsliv och civilsamhälle haft en workshop om minskad klimatpåverkan. Baserat på framtaget underlag arbetades sedan ett förslag till strategi för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat fram, som skickades ut på remiss till stadens berörda nämnder samt stadens miljö- och demokratiberedning under hösten. Remissversionen skickades även ut till deltagarna på den genomförda workshopen samt till bolag/stiftelse där staden har stor ägarandel (Solna Vatten AB, Signalisten AB, Råsunda Förstads AB, Norrenergi AB). Inkomna remissyttranden och synpunkter har bearbetats och remissversionen av klimatstrategin reviderats. Solna stads klimatstrategi slår fast stadens målsättningar inom klimatområdet och lyfter fram ett antal strategier med syfte att minska stadens klimatpåverkan och minimera de effekter som uppstår av ett förändrat klimat. Till strategin ska delmål, handlingsplaner och aktiviteter tas fram inom ramen för stadens ordinarie styr- och uppföljningssystem. Solna stads klimatarbete kommer att följa statens klimatarbete, vilket möjliggör såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga goda förutsättningar och avvägningar. Klimatstrategin utgår från internationella, europeiska, nationella och regionala målsättningarna inom klimatområdet. Det globala Parisavtalets, som trädde i kraft den 1 november 2016, långsiktiga mål för minskad klimatpåverkan är att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader, det så kallade tvågraders-målet. Inom ramen för Parisavtalet finns också ett globalt klimatanpassningsmål; att anpassningsförmågan till de skadliga effekterna av klimatförändringarna ska förbättras och motståndskraften mot klimatförändringarna främjas på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen. Inom EU antogs 2014 nya europeiska energi- och klimatmål, som innebär att EU 2030 ska ha 40 procent lägre växthusgasutsläpp jämfört med år 1990, 32 procent förnybar energi och 32 procent bättre energieffektivitet. På sikt har EU lovat att vara klimatneutralt till år 2050 om andra utvecklade länder gör detsamma, i linje med Parisavtalet. År 2013 antog EU även en strategi för klimatanpassning med det övergripande syftet att bidra till ett mer klimattåligt Europa genom att förbättra beredskapen och kapaciteten att anpassa sig till klimateffekterna på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå. Sveriges långsiktiga nationella klimatmål är att Sverige ska vara utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år Det innebär att utsläppen inom Sveriges gränser vara ska vara minst 85 procent lägre 2045 än år Därutöver får kompletterande åtgärder tillgodoräknas för att nå nettonollutsläpp. Sveriges

59 3 (5) långsiktiga nationella mål för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter. I Stockholms läns klimat- och energistrategi från 2019 är de regionala klimatmålen samma som de nationella klimatmålen. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, finns därutöver ett antal målsättningar inom klimatområdet för regionen. Det långsiktiga klimatmålet är att Stockholmsregionen 2050 ska vara en resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp inklusive delmål att de årliga direkta utsläppen av växthusgaser ska vara mindre än 1,5 ton per invånare I den regionala klimatanpassningsplanen för Stockholms län är det övergripande målet att aktivt möta klimatförändringarna och skapa ett långsiktigt robust samhälle. Inkomna remissyttrande och föreslagna förändringar i klimatstrategi Stadsledningsförvaltningen mottog yttranden på remissversionen från samtliga berörda nämnder i staden förutom valnämnden, överförmyndarnämnden och familjerättsnämnden samt miljö- och demokratiberedningen. Även de synpunkter som kom in från workshopdeltagare och stadens bolag har tagits i beaktande. Utifrån remissyttrandena kan stadsledningsförvaltningen konstatera att alla nämnder ställer sig positiva till förslaget till klimatstrategi. Samtliga nämnder ger dessutom exempel på hur de redan idag, bland annat inom ramen för sitt miljöarbete, arbetar med aktiviteter som bidrar till minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat. Exempel på aktiviteter som lyfts fram i yttrandena är klimatkrav i upphandling, utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägar, tillhandahållande av elcyklar för resor i tjänsten, åtgärder för energieffektivisering samt arbete med matsvinn och matavfallsinsamling. Flera nämnder lyfter också fram exempel på aktiviteter framöver för att utveckla klimatarbetet. Kultur- och fritidsnämnden konstaterar att den kan underlätta för besökare till bibliotek, kulturmiljöer och idrottsanläggningar att resa klimatsmart, att det finns ett behov att se över användningen av idrottsanläggningar över året samt möjligheten att använda idrottsplaner som multifunktionella ytor med förmåga att lagra dagvatten vid extrem nederbörd. Barn- och förskolenämnden, skolnämnden och omvårdnadsnämnden ser behovet att framöver se över och anpassa lokaler och utemiljöer där riskgrupper uppehåller sig. Ett flertal nämnder lyfter fram behovet att framgent öka kunskapen och kompetensen om klimatfrågor. Flera nämnder samt miljö- och demokratiberedningen framför även synpunkter på förbättringar och förtydliganden i remissversionen av klimatstrategin. Nedan följer en sammanställning av de främsta förändringar i den reviderade klimatstrategin baserat på synpunkter i inkomna remissyttrande: Förändringar under Solna stads klimatmål Målformuleringen för minskad klimatpåverkan har kompletterats med skrivningen med minimalt bidrag till växthusgasutsläpp utanför stadens geografiska område för att förtydliga att minskade växthusgasutsläpp inom Solna stads geografiska område inte ska ske på bekostnad av utsläppsökningar utanför Solnas eller Sveriges gränser.

60 4 (5) Klimatstrategin har kompletterats med ett mål om att Solna stad år 2035 ska vara en klimatneutral organisation. Klimatstrategin innehåller därmed mål för Solna både som stad och som organisation. För staden sätts ett tidigare måldatum, då staden och dess verksamheter har rådighet över omställningen. För Solna som stad sätts måldatum i linje med de nationella och regionala klimatmålen då staden, med alla aktörer som är verksamma i Solna, invånare, besökare och förbipasserade, är beroende av statlig inriktning och styrmedel för omställningen. I och med kompletteringen ovan har meningen Klimatmålen omfattar Solna stad som organisation och stadens geografiska område tagits bort. I anslutning till målet för minskad klimatpåverkan har en informationsruta lagts till med definition av begreppen klimatneutral och klimatkompensation. I och med detta har parentesen (utan nettoutsläpp av växthusgaser inom Solna stads geografiska område) i målformuleringen tagits bort då detta framkommer i definitionen. I målformuleringen för anpassning till ett förändrat klimat har formuleringen och ta tillvara på dess möjligheter tagits bort för att undvika att det framstår som att staden är positiv till klimatförändringarna. Förändringar under Solna och klimatet Under sammanställning av Solnas påverkan på klimatet har 2016 års siffror ersatts med 2017 års siffror (som publicerades i augusti 2019). De nya siffrorna är i linje med 2016 års siffror och förändrar därmed inga inriktningar i dokumentet. Under kapitlet om förväntade klimatförändringar i Solna stad har skrivningen utifrån dagens kunskapsläge lagts till i stycket om havsnivåhöjning för att förtydliga att kunskapen om den globala havsnivåhöjningen löpande uppdateras. Förändringar under Strategier för minskad klimatpåverkan Under samtliga understrategier har skrivningen skärpts kring samverkan med andra aktörer samt har tydligare/fler exempel på möjlig samverkan lyfts fram. Stadens roll i att främja beteendeförändringar hos stadens invånare har förtydligats. Under samtliga understrategier har ett stycke om behovet av kunskapsunderlag och ökad kompetens inom stadens organisation lagts till. På fler ställen under samtliga understrategier har skrivningar skärpts, exempelvis har formuleringar som skapa förutsättningar för och verka för ersatts med arbeta för. Strategi för klimatneutral livsmedelshantering har utökats till Strategi för klimatneutral livsmedels- och avfallshantering med nya stycken om avfallshanteringens klimatpåverkan och vikten att staden arbetar med avfallsminimering, ökat återbruk och ökad återvinning för minskad klimatpåverkan. Under Strategi för klimatneutral livsmedels- och avfallshantering har skrivningen i högre utsträckning köpa in livsmedel med mindre påverkan på klimatet, såsom vegetabiliska och säsongsanpassade livsmedel ersatts med skrivningen i högre utsträckning köpa in livsmedel med mindre påverkan på klimatet, sett utifrån hela livsmedelskedjan och individens behov. Syftet är att förtydliga att det inte handlar om enskilda produktkategorier utan hela

61 5 (5) livsmedelskedjans klimatavtryck samt att hänsyn behöver ta till behoven inom stadens verksamheter vad gäller näringsinnehåll, variation etc. Förändringar under Strategier för anpassning till ett förändrat klimat Under Strategi för klimatanpassad stadsbyggnad har ett stycke lagts till kring vegetationens betydelse för att jämna ut höga temperaturer i stadsmiljö och för att minska risken för översvämning. Under Strategi för klimatanpassad stadsbyggnad har stycket om att staden ska verka för kunskapsunderlag och kompetens i organisationen förtydligats med hjälp av ett exempel om behovet av att ta fram generella planeringsrekommendationer för klimatanpassning i den fysiska planeringen. Förändringar under Genomförande och uppföljning Under stycket kring genomförande har en mening lagts till för att tydliggöra stadsledningsförvaltningens roll i att tillhandahålla expertis och stöd till nämnderna i klimatarbetet. Hur genomförande och uppföljning inom klimatområdet ska ske har förtydligats med skrivningar om att delmål, handlingsplaner och aktiviteter ska tas fram. Under stycken om uppföljning har en kompletterande mening lagts till om framtagande och uppföljning av nyckeltal inom klimatområdet.

62 STRATEGI Strategi för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat

63 POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet och därmed enligt kommunallagen tillhör fullmäktiges exklusiva beslutanderätt och gäller tills vidare. En policy talar om vad staden vill uppnå inom ett specifikt område som berör flera verksamheter. Policyn bör inte innehålla detaljerade ställningstaganden vad gäller utförande, prioriteringar eller metoder. STRATEGI antas av kommunstyrelsen Strategidokument anger konkreta åtgärder för den politiska viljeinriktningen. En strategi ska ange vem som ansvarar för att åtgärder genomförs, när de ska vara genomförda samt vilka prioriteringar som ska göras. Strategin ska gälla under en begränsad period, exempelvis under en mandatperiod och antas av kommunstyrelsen. RIKTLINJE antas av kommunstyrelsen Riktlinjer säkerställer riktigt agerande och god kvalitet i stadens arbete. I riktlinjer preciseras hur något ska uppnås. Det kan exempelvis handla om hur verksamheterna ska arbeta för att uppnå de politiska inriktningar och mål som finns i en policy eller strategi och dessa antas av kommunstyrelsen. ANVISNING godkänns av förvaltningschef/chef Anvisningar och rutiner rör sig i regel om ren verkställighet av riktlinjer eller andra styrdokument. Denna typ av dokument är förvaltningens verktyg för att verkställa politiska beslut och dokumenten är inte föremål för formella beslut i politiska organ utan upprättas efter behov av varje verksamhet/enhet i samråd med ansvarig förvaltningschef/chef. Dokumenttyp Giltighetstid Beslutande organ Beslutsdatum Strategi Tills vidare Kommunstyrelsen December 2019 Antagen till följd av lag Revisionsdatum Dokumentansvarig Uppföljning Nej --- Stadsledningsförvaltningen Årligen 2 klimatstrategi solna stad 2019

64 Sammanfattning Världens klimat håller på att förändras. De senaste hundra åren har jorden blivit varmare och kommer fortsätta bli allt varmare på grund av de växthusgaser som redan släppts ut. Hur stor klimatförändringen blir i framtiden beror på hur mycket växthusgaser som fortsätter att släppas ut. Solna stad står inför utmaningen att både begränsa stadens påverkan på klimatet och att hantera klimatförändringens konsekvenser. Solna stads klimatstrategi slår fast stadens målsättningar inom klimatområdet och lyfter fram ett antal strategier med syfte att minska stadens klimatpåverkan och minimera de effekter som följer av ett förändrat klimat. Klimatstrategin utgår från stadens vision och övergripande mål samt internationella, nationella och regionala målsättningar inom klimatområdet. Solna stads klimatmål År 2045 ska Solna vara en klimatneutral stad med minimalt bidrag till växthusgasutsläpp utanför stadens geografiska område 100% klimatneutralt resande och transporter 100% klimatneutral energiproduktion och energianvändning 100% klimatneutral livsmedels- och avfallshantering År 2035 ska Solna stad vara en klimatneutral organisation 100% klimatneutralt resande och transporter 100% klimatneutral energiproduktion och energianvändning 100% klimatneutral livsmedels- och avfallshantering Solna stad ska, i planeringen, skapa förutsättningar för ett långsiktigt robust samhälle som aktivt möter klimatförändringarna genom att minska klimatförändringens negativa effekter. Strategier för minskad klimatpåverkan Strategi för klimatneutrala resor och transporter Strategi för klimatneutral energiproduktion och energianvändning Strategi för klimatneutral livsmedels- och avfallshantering Strategier för att anpassa staden till ett förändrat klimat Strategi för en klimatanpassad stadsbyggnad Strategi för en klimatanpassad hälsa Strategi för en klimatanpassad krisberedskap 3 klimatstrategi solna stad 2019

65 Innehåll Inledning...5 Solna stads klimatmål...6 Solna och klimatet...7 Solnas påverkan på klimatet idag...7 Förväntade klimatförändringar i Solna...8 Del 1: Strategier för minskad klimatpåverkan Strategi för klimatneutrala resor och transporter Strategi för klimatneutral energiproduktion och energianvändning...12 Strategi för klimatneutral livsmedelshantering...12 Del 2: Strategier för anpassning till ett förändrat klimat Strategi för en klimatanpassad stadsbyggnad Strategi för en klimatanpassad hälsa...15 Strategi för en klimatanpassad krisberedskap Genomförande och uppföljning klimatstrategi solna stad 2019

66 Inledning Världens klimat håller på att förändras. De senaste hundra åren har jorden blivit varmare och kommer fortsätta bli allt varmare på grund av de växthusgaser som redan släppts ut. Hur stor klimatförändringen blir i framtiden beror på hur mycket växthusgaser som fortsätter att släppas ut. Solna stad står inför utmaningen att både begränsa stadens påverkan på klimatet och att hantera klimatförändringens konsekvenser. Solna stad står inför utmaningen att både begränsa stadens påverkan på klimatet och att hantera klimatförändringens konsekvenser. Solna stads klimatstrategi tar avstamp i kunskap om stadens påverkan på klimatet idag och analyser kring ett förändrat klimat. Klimatstrategin slår fast stadens målsättningar inom klimatområdet och lyfter fram ett antal strategier med syfte att minska stadens klimatpåverkan och minimera de effekter som följer av ett förändrat klimat. Att anpassa staden till ett förändrat klimat ses som ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Vidare visar klimatstrategin hur Solna stad ämnar bidra till att nå internationella, europeiska, nationella och regionala klimatmål. Solna stads klimatstrategi utgår från stadens befintliga styrdokument med relevans för minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat, däribland stadens miljöstrategi och energipolicy. Ytterst utgår klimatstrategin från stadens vision och övergripande mål. Klimatstrategin är ett styrande dokument där varje nämnd har eget ansvar för att arbeta i enlighet med dess målsättningar och strategier. Klimatstrategin ska även kunna fungera som en vägledning för externa aktörer verksamma inom staden. 5 klimatstrategi solna stad 2019

67 Solna stads klimatmål Idag finns antagna klimatmål både för minskad klimatpåverkan och för anpassning till ett förändrat klimat från internationell nivå till regional nivå. Solna stads klimatmål utgår från befintliga internationella, europeiska, nationella och regionala målsättningarna samt Solna stads vision och övergripande mål. År 2045 ska Solna vara en klimatneutral stad med minimalt bidrag till växthusgasutsläpp utanför stadens geografiska område 100% klimatneutralt resande och transporter 100% klimatneutral energiproduktion och energianvändning 100% klimatneutral livsmedels- och avfallshantering År 2035 ska Solna stad vara en klimatneutral organisation 100% klimatneutralt resande och transporter 100% klimatneutral energiproduktion och energianvändning 100% klimatneutral livsmedels- och avfallshantering Solna stad ska, i planeringen, skapa förutsättningar för ett långsiktigt robust samhälle som aktivt möter klimatförändringarna genom att minska klimatförändringens negativa effekter. Vad innebär en klimatneutral stad? Målet om en klimatneutral stad omfattar utsläpp från samtliga växthusgaser (koldioxid, metangas, lustgas och fluorerade växthusgaser) och innebär att Solna stad inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser inom stadens geografiska område. Utsläppen inom staden ska år 2045 vara minst 95 procent lägre än utsläppen år För att nå nettonollutsläpp får så kallade kompletterande åtgärder* tillgodoräknas för de återstående fem procenten. Vad innebär en klimatneutral organisation? Målet om en klimatneutral organisation omfattar utsläpp från samtliga växthusgaser och innebär att Solna stad inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser från stadens organisation. * Kompletterande åtgärder innebär att växthusgasutsläpp som inte går att undvika kompenseras genom att en utsläppsminskning av samma storlek uppnås på alternativa sätt. Till kompletterande åtgärder hör åtgärder för att öka upptag av koldioxid i skog och mark, avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen (bio-ccs) eller investeringar i internationella klimatprojekt. Hur kompletterade åtgärder ska genomföras och finansieras är fortfarande under utredning på internationell och nationell nivå. 6 klimatstrategi solna stad 2019

68 Solna och klimatet I avsnittet Solna och klimatet sammanfattas Solnas påverkan på klimatet idag, utifrån befintlig offentlig statistik, och hur klimatet i Solna, till följd av de globala växthusgasutsläppen, kan komma att förändras i framtiden enligt klimatanalyser från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Solnas påverkan på klimatet idag Under 2017 var det totala utsläppet av växthusgaser inom Solna stads geografiska gränser 145 tusen ton koldioxidekvivalenter. Omräknat i växthusgasutsläpp per invånare motsvarar utsläppen strax under två ton koldioxidekvivalenter per Solnabo och år. Det är lägre utsläpp per person än många andra kommuner i landet. Det beror bland annat på att Solna stad är liten till ytan med god tillgång till miljövänlig fjärrvärme och kollektivtrafik. Staden saknar också utsläppsintensiv industri och jordbruk. Det är framförallt trafiken som bidrar till växthusgasutsläpp inom Solna. Nästan åttio procent av alla växthusgasutsläpp inom Solna beräknas komma från transporter. Personbilstrafiken står för störst utsläpp av transporterna, följt av utsläpp från lastbilar. En stor del av trafiken utgörs av genomfartstrafik, bland annat på E4 och E18 som båda passerar genom Solna. Minskad klimatpåverkan (2017) Växthusgasutsläpp per sektor inom Solna stad 2017 (koldioxidekvivalenter). Statistiken omfattar utsläpp som sker inom stadens gränser och exkluderar utrikestransporter samt växthusgasutsläpp till följd av konsumtion. Utsläpp 2017 (kton CO2-eq) Transporter (inrikes) 112 Produktanvändning 15 Arbetsmaskiner 10 El och fjärrvärme 2 Industri (energi och processer) 4 Egen uppvärmning (bostad och lokal) 1 Avfall (inkl. avlopp) 0,14 Jordbruk 0,06 Källa: Nationella Emissionsdatabasen (RUS) 7 klimatstrategi solna stad 2019

69 Sedan år 1990 har utsläppen av växthusgaser inom Solna stads gränser minskat med ungefär trettio procent. Uppvärmning av bostäder och lokaler är det område där utsläppen minskat mest de senaste trettio åren till följd av utbyggnaden av fjärrvärmenätet. Växthusgasutsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion i staden har också minskat, bland annat då Solnas och Sundbybergs fjärrvärmebolag Norrenergi har satsat på att fasa ut fossila bränslen från sin fjärrvärmeproduktion. Växthusgasutsläpp från transporter var länge relativt konstant i Solna, men sedan 2010 går det att se en minskning i växthusgasutsläppen från transporter. En förklaring till minskningen är att nya personbilar är bränslesnålare och att allt fler kör med förnybara drivmedel. Sedan år 1990 har utsläppen av växthusgaser inom Solna stad minskat med ungefär trettio procent. Växthusgasutsläppen inom Solna stads geografiska område visar endast en liten del av det totala växthusgasutsläpp som invånarna, företagen och verksamheterna i Solna bidrar till globalt. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår utanför Solna stads och Sveriges gränser, genom konsumtion, utgör en växande andel av de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för Sverige motsvarar cirka tio ton per person och år. Offentlig konsumtion står för ungefär 15 procent av de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen, där kommunernas konsumtion står för den största andelen. De tre områden som orsakar störst klimatpåverkan från kommuners konsumtion är transporter, energiförsörjning och livsmedel. För att nå internationella, europeiska och nationella klimatmål behöver Stockholms läns utsläpp av växthusgaser, enligt en analys som Länsstyrelsen i Stockholm har gjort, minska inom länets gränser med 95 procent till år 2045, jämfört med år 1990, för att länet ska bidra med sin del till Sveriges klimatmål. Växthusgasutsläppen från svenskarnas konsumtion och internationella resor behöver också minska från dagens cirka tio ton per person till ett ton per person och år till 2050, enligt FN:s klimatpanel IPCC. 8 klimatstrategi solna stad 2019

70 Förväntade klimatförändringar i Solna Solna förväntas bli varmare i ett framtida förändrat klimat. Om växthusgasutsläppen globalt fortsätter som idag fram till 2100 beräknas årsmedeltemperaturen i Stockholms län vid slutet av seklet att ha stigit med cirka fem grader. Om utsläppen av växthusgaser istället minskar globalt från och med år 2040 förväntas temperaturökningen i Stockholms län kunna stanna på cirka tre grader i snitt. Det är under vinterhalvåret som den största förändringen i temperatur kommer att ske. Sommartid finns en ökad risk för fler och mer långvariga värmeböljor. Temperaturen väntas bli högre i stadsmiljön än på landsbygden då stadsmiljö i högre utsträckning lagrar och genererar värme. Till följd av ett förändrat klimat förväntas årsnederbörden i Stockholms län öka med mellan procent mot slutet av seklet. Störst ökning i nederbörd förväntas ske under vinter och vår. Risken för kraftig och intensiv nederbörd förväntas öka med omkring 30 procent om utsläppen av växthusgaser fortsätter utan att begränsas. När både nederbörd och temperatur ökar leder det till att flöden i vattendrag och sjöar förändras. Tillrinningen till vattendragen och sjöarna i Stockholms län förväntas att öka markant under vintern i ett framtida klimat. I samband med att nederbörd under vintern i högre grad kommer falla som regn istället för snö förväntas vårfloden försvinna och istället ersättas av ett högre flöde under vintern. Sommarmånaderna kommer att få betydligt lägre vattenflöden då avdunstningen ökar. Förändringen i klimatet leder även till att vattennivån i havet höjs. Det framtida medelvattenståndet för Östersjön i Stockholmsområdet förväntas, utifrån dagens kunskapsläge, öka med max 40 cm mot slutet av seklet. 9 klimatstrategi solna stad 2019

71 DEL 1 Strategier för minskad klimatpåverkan Solna stads vision är att Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla Solnabor. Staden ska vara hållbar både för dagens och morgondagens Solnabor och att minska stadens påverkan på klimatet är en viktig del i att skapa en långsiktigt hållbar stad. Arbetet med att minska staden klimatpåverkan ska ske genom följande strategier: Strategi för klimatneutrala resor och transporter Strategi för klimatneutral energiproduktion och energianvändning Strategi för klimatneutral livsmedels- och avfallshantering Strategi för klimatneutrala resor och transporter Växthusgasutsläpp från transporter är Solnas främsta klimatutmaning. Inom Solna stads geografiska gränser står transporter för nästan åttio procent av de totala växthusgasutsläppen. Resor och transporter är ett av de konsumtionsområden som har störst klimatpåverkan inom en kommunal organisation. För att nå stadens klimatmål behöver både antalet resor och transporter minska och en omställning ske från fossila till förnybara drivmedel. Genom att skapa en tät stadsstruktur med en blandning av bostäder, arbetsplatser och samhällsservice kan resbehovet minska. Staden ska i planering samt vid ny- och ombyggnation arbeta för att minska behovet av resor och transporter med bil. Genom att skapa en tät stadsstruktur med en blandning av bostäder, arbetsplatser och samhällsservice kan resbehovet minska. Att fortsätta bygga ut kollektivtrafiken, utnyttja goda kollektivtrafiklägen för bebyggelse, utveckla parkeringsnormen samt förbättra gång- och cykelinfrastrukturen skapar möjligheter för klimatsmarta resval för såväl Solnabor som arbetsinpendlare. Stadens inriktning är att det ska vara möjligt att nå hela staden, och andra viktiga målpunkter i närområdet, genom att promenera eller cykla. Det finns stor potential i Solna att i högre utsträckning använda cykel för både kortare resor på fritiden och för arbetspendling. Alla resor och transporter i staden kommer inte kunna ersättas med kollektivtrafik eller gångoch cykeltrafik. För att nå målet om en klimatneutral stad behöver användningen av fossila drivmedel ersättas med förnybara drivmedel och användandet av fordon blir mer effektivt. Solna stad ska i planering samt vid ny- och ombyggnation underlätta för utbyggnaden av infrastruktur för elbilsladdning och verka för ökad tillgång till förnybara drivmedel på befintliga drivmedelstationer. Staden ska skapa förutsättningar för mer effektiva transporter genom att främja lösningar som bilpooler, mobilitetstjänster och effektivare varutransporter. Solna stad ska också verka för att den egna fordonsflottan blir helt fossilfri genom att köpa in 10 klimatstrategi solna stad 2019

72 eller leasa fordon och arbetsmaskiner, i den utsträckning de är nödvändiga för verksamheten, som drivs med hundra procent förnybara drivmedel. Staden ska även ställa klimatkrav på fordon, transporter och arbetsmaskiner vid inköp och upphandling av varor och tjänster där transport eller resande är huvudsyftet eller utgör en betydande del. Tjänsteresor som sker på uppdrag av staden ska följa de riktlinjer för klimatsmarta resor som framgår av stadens resepolicy. Staden ska även uppmuntra till klimatsmart arbetspendling bland stadens medarbetare. Det finns många områden där staden har begränsat inflytande att minska klimatpåverkan från resande och transporter. Solna stad ska därför öka samverkan med andra kommuner, myndigheter, näringsliv, civilsamhälle och invånare för minskad klimatpåverkan från resande och transporter. Det handlar exempelvis om att samverka med exploatörer verksamma i staden om transporters och arbetsmaskiners klimatpåverkan och med övrigt näringsliv i staden om klimatsmart arbetspendling och effektiva varutransporter. En betydande del av utsläppen från transporter inom stadens gränser kommer från genomfartstrafik och samverkan med aktörer som Region Stockholm, Trafikverket och omkringliggande kommuner krävs. Staden ska medverka till att öka kunskapen och främja beteendeförändringar hos stadens invånare om klimatsmarta resor och transporter. För att möjliggöra en minskad klimatpåverkan från transporter och resor ska staden säkerställa att kunskapsunderlag och kompetens om klimatfrågor finns i stadens organisation. Strategi för klimatneutral energiproduktion och energianvändning All energianvändning har en klimatpåverkan. El- och fjärrvärmeproduktion är den näst största bidragaren till växthusgasutsläpp i Stockholms län och står för växthusgasutsläpp på ungefär 2000 ton årligen inom Solna stads geografiska gränser. Energianvändning är ett av 11 klimatstrategi solna stad 2019

73 de konsumtionsområden som har störst klimatpåverkan från en kommunal organisation. För att nå stadens klimatmål behöver energianvändningen både bli mer effektiv och användning av förnybar energi öka. För att nå stadens klimatmål behöver energianvändningen både bli mer effektiv och användning av förnybar energi öka. Staden ska i planering samt vid ny- och ombyggnation arbeta för en minskad klimatpåverkan från energianvändning i staden. Genom att arbeta för en fortsatt hög anslutningsgrad till förnybar fjärrvärme och skapa förutsättningar för alternativa småskaliga förnybara energilösningar, som solenergi, kan användningen av förnybar energi öka. Att vid ny- och ombyggnation uppmuntra utvecklingen av energieffektiva byggnader och infrastruktur, både under byggskedet och driftsfasen, skapar en mer effektiv energianvändning i staden. Som två tredjedels ägare av fjärrvärmebolaget Norrenergi ska staden säkerställa en långsiktig energieffektiv fjärrvärmeproduktion med minimal klimatpåverkan. Staden ska säkerställa en kontinuerlig energieffektivisering i de fastigheter som staden äger eller där stadens verksamheter bedrivs och i de kommunaltekniska anläggningarna. I samband med investeringar och underhåll ska staden genomföra åtgärder som innebär en energieffektivisering. Vid nyproduktion av fastigheter för stadens verksamheter och nyinvestering i kommunaltekniska anläggningar samt vid större ombyggnationer ska höga krav på energiprestanda och energistyrande tekniker ställas. Vid inköp och upphandling av IT-system, IT-utrustning och annat som drar energi vid användning ska krav på energieffektivitet beaktas. Sedan 2017 är all förbrukningsel i stadens verksamheter hundra procent förnybar. Staden ska även i fortsättningen säkerställa upphandling och inköp av förnybar el, och i längden klimatneutral el, för den egna förbrukningen. Det finns många områden där staden har begränsat inflytande att minska klimatpåverkan från energianvändning och energiproduktion. Staden ska därför öka samverkan med andra kommuner, myndigheter, näringsliv, civilsamhälle och invånare för att minska klimatpåverkan från energiproduktion och energianvändning. Det handlar exempelvis om att samverka med exploatörer och övrigt näringsliv i staden om energianvändning, energieffektivisering och förnybar energi. Det handlar också om att samverka med el- och fjärrvärmeproducenter och distributörer för att skapa förutsättningar för en långsiktig tillgång och utveckling av effektiv och klimatneutral energiproduktion. Staden ska medverka till att öka kunskapen och främja beteendeförändringar hos stadens invånare kring effektiv energianvändning och förnybar energi. För att möjliggöra en minskad klimatpåverkan från energiproduktion och energianvändning ska staden säkerställa att kunskapsunderlag och kompetens om klimatfrågor finns i stadens organisation. 12 klimatstrategi solna stad 2019

74 Strategi för klimatneutral livsmedels- och avfallshantering Livsmedelshanteringen, från produktion till konsumtion, beräknas stå för omkring 25 procent av Sveriges totala klimatpåverkan idag. Livsmedel är ett av de konsumtionsområden som har störst klimatpåverkan från en kommunal organisation. Även hantering, förbränning och transport av avfall ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Genom att istället förebygga eller återvinna avfall kan klimatpåverkan minska. För att nå stadens klimatmål behöver klimatpåverkan från livsmedels- och avfallshanteringen i staden minimeras. Staden ska i planering samt vid ny- och ombyggnation arbeta för minskad klimatpåverkan från livsmedels- och avfallshantering. Genom att vid ny- och ombyggnation samt genom markupplåtelse möjliggöra för ökad materialåtervinning bland hushåll, verksamheter och företag kan avfallets klimatpåverkan minska. Ökad insamling av matavfall minskar klimatpåverkan ytterligare genom att matavfallet omvandlas till biogas och biogödsel. Staden ska ställa klimatkrav vid inköp och upphandling av varor och tjänster som berör livsmedel och minska klimatpåverkan från livsmedelskonsumtion genom att i högre utsträckning köpa in livsmedel med mindre påverkan på klimatet, sett utifrån hela livsmedelskedjan och individens behov. Staden ska även verka för att minska matsvinnet i sina egna verksamheter. Oundvikligt matavfall kommer alltid uppstå, som skalrester och kaffesump, och staden ska säkerställa att de egna verksamheterna har insamling av matavfall för omvandling till biogas och biogödsel. Staden ska arbeta för att förebygga avfall genom att främja ökat återbruk och minimera att avfall uppkommer. Staden ska vid inköp av varor och tjänster, där det är relevant och möjligt, ställa krav på materialåtervinning, återbruk och avfallsminimering. Staden ska även säkerställa att stadens verksamheter har tillgång till materialåtervinning och möjlighet till återbruk. Staden ska vidare löpande utveckla och anpassa avfallstjänster för stadens invånare, som gör det lättare att materialåtervinna och återbruka. Ett exempel på en sådan tjänst är den mobila miljöstationen. Avfallshantering inom staden ska ske och utvecklas i linje med avfallsplanen. Det finns många områden där staden har begränsat inflytande att minska klimatpåverkan från livsmedels och avfallshantering. Staden ska därför öka samverkan med andra kommuner, myndigheter, näringsliv, civilsamhälle och invånare för att minska klimatpåverkan från livsmedel och avfallshantering. Det handlar exempelvis om samverkan med stadens upphandlade utförare och övrigt näringsliv om minskat matsvinn, matavfall och ökad materialåtervinning. Staden ska även medverka till att öka kunskapen och främja beteendeförändringar hos stadens invånare kring livsmedels- och avfallshanteringens klimatpåverkan. För att möjliggöra en minskad klimatpåverkan från livsmedels- och avfallshantering ska staden säkerställa att kunskapsunderlag och kompetens om klimatfrågor finns i stadens organisation. 13 klimatstrategi solna stad 2019

75 DEL 2 Strategier för anpassning till ett förändrat klimat Solna stads vision är att Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla Solnabor. Staden ska vara hållbar både för dagens och morgondagens Solnabor och att anpassa staden till ett förändrat klimat är en viktig del i att skapa en långsiktigt hållbar stad. Arbetet med att anpassa staden till ett förändrat klimat ska ske genom följande strategier: Strategi för en klimatanpassad stadsbyggnad Strategi för en klimatanpassad hälsa Strategi för en klimatanpassad krisberedskap Strategi för en klimatanpassad stadsbyggnad Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Alla skeden i stadsbyggnadsprocessen, från översiktsplanering och detaljplanering till förvaltning och drift, behöver samverka för att minska negativa effekter av klimatförändringarna. Mer nederbörd i ett framtida klimat och en ökad förekomst av intensiv, kortvarig nederbörd ger ökad risk för översvämning. Vid intensiv nederbörd riskerar bebyggelse och infrastruktur att skadas av översvämningar, särskilt i låglänta områden. Staden ska i planering samt vid ny- och ombyggnation säkerställa att bebyggelse och infrastruktur vid extrem nederbörd (upp till 100-årsregn) idag eller i framtiden inte riskerar översvämning som kan leda till allvarliga skador. Dagvatten ska alltid hanteras i linje med stadens strategi för en hållbar dagvattenhantering. Staden ska beakta klimatförändringarna vid utbyggnad och reinvestering i dimensioneringen av VA-systemet. I ett framtida klimat förväntas högre vattenstånd i Östersjön och högre flöden i sjöar och vattendrag, vilket kan få konsekvenser för strandnära bebyggelse och infrastruktur. Staden ska i planering samt vid ny- och ombyggnation säkerställa att bebyggelse och infrastruktur, till följd av höjda havsnivåer i stadens havsvikar eller ökade flöden i stadens sjöar och vattendrag, inte riskerar översvämning som kan leda till allvarlig skada. Staden ska följa Länsstyrelsen i Stockholms rekommendationer för lägsta grundläggningsnivåer för bebyggelse vid Östersjön, Mälaren, sjöar och vattendrag. 14 klimatstrategi solna stad 2019

76 Staden ska även i planering samt vid ny- och ombyggnation säkerställa att samhällsviktig verksamhet (exempelvis sjuk- och hälsovård, elförsörjning och dricksvattenförsörjning) inte allvarligt skadas eller tillgängligheten begränsas vid översvämningar till följd av intensiv nederbörd eller höga flöden och högt vattenstånd. I ett klimat med ökad nederbörd och förändrade flöden kan risken för ras, skred och erosion öka i områden med finkorniga eller erosionsbenägna jordarter där det samtidigt finns en viss marklutning. Staden ska i planering samt vid ny- och ombyggnation beakta förutsättningarna för ras, skred och erosion i områden som riskerar att översvämmas till följd av ett förändrat klimat. Ökad kraftig och intensiv nederbörd kan medföra en ökad spridning av föroreningar från befintliga förorenade markområden och miljöfarlig verksamhet till yt- och grundvatten. Staden ska i planering samt vid ny- och ombyggnation och vid tillsyn beakta förutsättningar för spridning av föroreningar från områden med förorenad mark och miljöfarlig verksamhet som sammanfaller med områden som riskerar att översvämmas. Högre temperaturer i ett framtida klimat ger ökad risk för fler och mer långvariga värmeböljor. Temperaturerna förväntas dessutom bli högre i stadsmiljöer med mycket hårdgjorda ytor. Staden ska i planering samt vid ny- och ombyggnation beakta vegetationens betydelse i stadsmiljön för att jämna ut temperatur, sänka värmetoppar och ge tillgång till skuggning. Förutom sitt positiva bidrag för att sänka värmetoppar har vegetation andra positiva effekter, som att minska risken för översvämningar vid extrem nederbörd och minska risken för erosion vid högre flöden i sjöar och vattendrag. För att möjliggöra en klimatanpassad stadsbyggnad i alla skeden i stadsbyggnadsprocessen ska staden säkerställa att kunskapsunderlag och kompetens finns i organisationen om anpassning till ett förändrat klimat, att klimatstrategins inriktningar återspeglas i de krav som ställs i stadsbyggnadsprocessen på olika aktörer och integreras i stadens egna planerings-, investerings- och driftprocesser. Det finns ett särskilt behov av att ta fram generella planeringsrekommendationer för klimatanpassning i den fysiska planeringen. Staden ska arbeta för en väl fungerande samverkan och samordning mellan berörda nämnder och förvaltningar i frågan om klimatanpassning. Strategi för en klimatanpassad hälsa Ökade temperaturer i ett framtida klimat, och ett ökat antal värmeböljor, riskerar att påverka människors hälsa. Särskilt sårbara för längre perioder av höga temperaturer är äldre över 60 år, men även små barn och människor med kroniska sjukdomar är riskgrupper. Staden ska arbeta för att säkerställa riskgruppers hälsa i ett förändrat klimat med högre temperaturer. Staden ska arbeta för att säkerställa riskgruppers hälsa i ett förändrat klimat med högre temperaturer. Arbetet inkluderar att ha rutiner och beredskapsplaner på plats på berörda förvaltningar för hur värmeböljor ska hanteras i verksamheter med sårbara riskgrupper. Verksamhetslokaler 15 klimatstrategi solna stad 2019

77 och utomhusmiljöer där riskgrupper uppehåller sig, som äldreboenden och förskolor, ska ses över och vid behov anpassas. Anpassning kan ske genom solavskärmning, bättre kylsystem och genom att skapa skuggiga miljöer utomhus. Vid nybyggnation ska verksamhetslokaler, där riskgrupper uppehåller sig, planeras så att möjlighet till skuggning och solavskärmning finns. Möjligheten till utbyggnad av fjärrkyla och andra kylanläggningar för komfortkyla vid äldreboende bör långsiktigt ses över. Staden ska samverka med andra aktörer i regionen för att säkerställa riskgruppers hälsa i ett regionalt perspektiv. Ett varmare klimat, särskilt i kombination med ökad nederbörd, ökar risken för förekomsten av infektioner och smittspridning. Klimatkänsliga infektionssjukdomar, som sprids via exempelvis luft eller vatten, kan komma att öka. Kvaliteten på dricks- och badvatten kan påverkas genom att smittämnen i marken eller från avloppsnät spolas ut till yt- och grundvatten. Högre temperaturer och luftfuktighet kan också påverka tillväxten av mikroorganismer i matvaror, vilket ställer ökade krav på livsmedelssäkerheten. Staden ska följa kunskapsutvecklingen och säkerställa anpassning av tillsyn och vidta nödvändiga åtgärder för att minska risken för smittspridning till följd av ökade temperaturer och ökad nederbörd. Strategi för en klimatanpassad krisberedskap Genom klimatanpassad stadsbyggnad och hälsa kan förebyggande anpassning till ett förändrat klimat ske. För att anpassa sig till ett förändrat klimat behöver staden även arbeta med klimatanpassad krisberedskap vid extrema väderhändelser som är svåra att förebygga. Staden ska i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys och krisberedskap integrera klimatanpassningsperspektivet och beakta risker till följd av klimatförändringar. Särskilt ska risken för torka och vattenbrist till följd av värmebölja samt översvämning och ras eller skred till följd av extrem nederbörd, extrema flöden och extremvattenstånd beaktas. Ett särskilt fokus ligger på stadens verksamheter men staden ska även ta hänsyn till det geografiska områdesansvaret. Därför ska staden samverka med andra aktörer i regionen, exempelvis Länsstyrelsen och omkringliggande kommuner, för att säkerställa en klimatanpassad krisberedskap i ett regionalt perspektiv. Genomförande och uppföljning Solna stads organisation har ansvar för att de i klimatstrategin fastlagda målen och strategierna blir verklighet. Stadens samtliga nämnder ska bryta ner klimatstrategins mål och strategier till genomförbara åtgärder inom sina ansvarsområden samt arbeta in dessa i sina verksamhetsplaner. Kommunstyrelsen, genom stadsledningsförvaltningen, tillhandahåller expertis och stöttar nämnderna i arbetet med att ta fram delmål, handlingsplaner och aktiviteter inom klimatområdet. Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för att klimatanpassningsarbetet i staden drivs framåt och följer löpande upp arbetet med det övergripande klimatarbetet i staden inom ramen för stadens ordinarie styr- och uppföljningssystem. Som stöd för att följa upp arbetet inom klimatområdet kommer ett antal nyckeltal tas fram. 16 klimatstrategi solna stad 2019

78 Ärende 10 Publiceras inte pga att handlingen innehåller personuppgifter

79 Ärende 11 Publiceras inte pga att handlingen innehåller personuppgifter

80 SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE SID 1 (2) KS/2019:247 Redovisning av obesvarade motioner Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska en förteckning över obesvarade motioner redovisas till fullmäktige en gång om året. Det fanns för ett år sedan 1 obesvarad motion. Därefter har fram till och med den 4 december väckts tjugotre (23) nya motioner under Totalt har kommunstyrelsen under året berett 15 av dessa motioner och överlämnat dem för beslut i kommunfullmäktige. Därutöver finns det 1 obesvarad motion från Stadsledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige tar del av redovisningen av att det finns 9 obesvarade motioner för tiden före den 4 december Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige tar del av redovisningen av obesvarade motioner. Anders Offerlind Förvaltningschef Ellinor Johansson Stadsregistrator

81 2 (2) Beteckning Beskrivning Ärendets status KS/2019:243 KS/2019:242 KS/2019:217 KS/2019:216 KS/2019:215 KS/2019:178 KS/2019:177 KS/2019:94 KS/2018:153 Motion av Elisabet Brolin (S) om att starta pilotprojekt att anställa unga i vård- och omsorgsboende under helgtid M:23/2019 Motion av Elisabet Brolin (S) om heltider som norm inom Kommunals avtalsområde M:22/2019 Motion av Msciwoj Swigon (SD) och Kjell Johansson (SD) om att återinföra avgiftsfri parkering på kvällar och helger i Solna M:21/2019 Motion av Signe Levin (S), Gunilla Åberg (S) och Sune Holmgren (S) ang att ansluta sig till nätverket Äldrevänliga städer M:20/2019 Motion av Katsiaryna Strachal (S) och Eva Eriksson (S) om ett rekryteringsprogram för VFUstudenter M:19/2019 Motion av Kerstin Scheutz (V) om sittplatser och väderskydd vid kv Hallen M:17/2019 Motion av Vänsterpartiet om hbtq-certifiering av kultur- och fritidsförvaltningen M:16/2019 Motion av Hélène Sevastik (S) om Solna stad ska ansluta sig till projektet Glokala Sverige- Agenda 2030 M:11/2019 Motion av Atilla Yavuz (V) och Linda Cigéhn (V) m.fl om omställningsplan M:7/2018 Remitterad till omvårdadsförvaltningen. Beräknas besvaras under första halvåret Ärendet bereds av stadsledningsförvaltningen. Beräknas besvaras första halvåret Remitterad till tekniska nämnden. Beräknas besvaras första halvåret Bereds av kommunstyrelsen Remitterad till barn- och förskolenämnden och skolnämnden. Beräknas besvaras första halvåret Beräknas besvaras första halvåret Bereds av kommunstyrelsen Remitterad till kultur- och fritidsnämnden. Beräknas besvaras första halvåret Bereds av stadsledningsförvaltningen. Beräknas besvaras första halvåret Bereds av stadsledningsförvaltningen. Beräknas besvaras första halvåret 2020.

82 SOLNA STAD TJÄNSTESKRIVELSE Stadsledningsförvaltningen SID 1 (1) KS/2019:178 Svar på motion av Kerstin Scheutz om sittplatser och väderskydd på kv. Hallen Sammanfattning Den rubricerade motionen väcktes på kommunfullmäktiges sammanträde i augusti Motionären yrkar att busshållplatsen vid Lövgatan 45 får ett väderskydd och ordentliga sittplatser. Tekniska förvaltningen har meddelat att ett väderskydd med sittplatser är beställt till den plats som föreslås i motionen. Men det är ganska trångt på platsen och det finns träd utmed gatan. Placeringen måste ske på stadens mark och samtidigt ta hänsyn till de befintliga träden. Vidare måste erforderlig yta finnas mellan körbana och väderskydd av tillgänglighetsskäl samtidigt som gångbanebredden bakom kuren behöver säkerställas för förbipasserande. Etableringen av väderskyddet sker i samverkan med SL och den operatör som driver busstrafiken. Stadsledningsförvaltningen konstaterar att förslaget i motionen redan är verkställt och föreslår med hänvisning till detta att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige förklara motionen besvarad. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige förklarar motionen besvarad. Kristina Tidestav Stadsdirektör Anders Offerlind Förvaltningschef

83 Kommunfullmäktiges sammanträde Solna den 26 augusti 2019 Motion om sittplatser och väderskydd på kv. Hallen På kv. Hallen, närmare bestämt Lövgatan 45, går det två bussar i närtrafiken. Buss 951 och buss 952 till Rissne respektive Skoga. Det är i huvudsak pensionärer som åker med dessa bussar. På busshållplatsen finns inget väderskydd och inte heller något att sitta på. Jag har själv sett hur de äldre sitter på de stenstolpar som gränsar till parkeringen. Med anledning av ovanstående föreslår jag att kommunen ser till: att busshållplatsen vid Lövgatan 45 får ett väderskydd och ordentliga sittplatser. Kerstin Scheutz (V)

84 SOLNA STAD TJÄNSTESKRIVELSE Stadsledningsförvaltningen SID 1 (1) KS/2019:216 Svar på motion av Signe Levin (S) mfl om att Solna stad ska ansluta sig till nätverket Äldrevänliga städer Sammanfattning Den rubricerade motionen väcktes på kommunfullmäktiges sammanträde i oktober Motionärerna yrkar att Solna stad ska ansluta sig till nätverket Äldrevänliga städer. Medlemskapet i WHO Global Network for Age-friendly Cities and Communities (äldrevänliga städer) innebär att staden medverkar i det internationella nätverket genom att förbinda sig att, utifrån ett definierat ramverk, ta fram en särskild treårig plan för stadens utvecklingsarbete med att bli en mer äldrevänlig stad. Ramverket utgår från åtta fokusområden: Tillgänglighet, Transport, Boende och stadsplanering, Gemenskap och fritidsverksamhet, Social inkludering (motverka åldersdiskriminering), Medborgerligt deltagande och inflytande, Information och kommunikation, samt Vård, omsorg och service. Omvårdnadsnämnden, byggnadsnämnden och tekniska nämnden har i samband med besvarande av en tidigare motion i samma fråga yttrat sig och framfört att de tre nämnderna redan idag arbetar mycket aktivt med de frågor WHO pekar ut som viktiga för att en stad ska kunna betraktas som äldrevänlig. De arbetar redan i linje med de fokusområden där kommunen är ansvarig för att skapa en god livskvalitet för äldre. Stadsledningsförvaltningen konstaterar att WHO-nätverkets lista över vad som är fokusområden för en god livskvalitet på äldre dagar innehåller punkter som är en naturlig del av arbetet i stadens verksamheter. Solna stad arbetar redan idag mycket aktivt med frågorna, utan att det behövs ytterligare en särskild plan för det. Stadsledningsförvaltningen föreslår med hänvisning till detta att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige förklara motionen besvarad. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige förklara motionen besvarad. Kristina Tidestav Stadsdirektör Anders Offerlind Förvaltningschef

85 MOTION angående att Solna stad ska ansluta sig till nätverket Äldrevänliga städer Vi lever allt längre i Norden och även i Sverige. Att allt fler lever längre är positivt, men innebär också stora utmaningar. För att möta den demografiska utmaningen har många kommuner i Sverige och övriga Norden anslutit sig till Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk Age friendly cities and communities. Nätverket har i dag mer än 500 medlemmar. Det handlar om att skapa samhällen som är goda att åldras i och där vi kan uppleva livskvalitet långt upp i åren. Det gäller boende och transporter, stadsplanering, hälso och sjukvård samt omvårdnad. De deltagande städerna/kommunerna har och tagit tag i frågorna på olika sätt: I Manchester (UK) har man utvecklat ett arbetssätt så att äldre invånare är med i planeringen av bostäder, lokala transporter och sociala tjänster. Oslo har en pilotstadsdel där en ny tjänst med buss dörr-till-dörr testas som kallas rosa bussarna. Mer belysning och fler bänkar har också kommit på plats, något som gynnar alla invånare. I Tammerfors arbetar kommunen med att ändra attityder till äldre och åldrandet. Tillgänglighetsombudsmannen granskar alla stadsplaner. Reykjavik satsar på folkhälsa. Alla som fyllt 67 år har fritt inträde på kommunens swimmingpooler/bassänger. Uppsala är ett exempel på kommun i Sverige som anslutit sig. Där har man har arbetat strukturerat och inkluderande. Över 1800 äldre (+60 år) har fått tycka till. Det har skett genom intervjuer och genom medborgardialoger. En treårig handlingsplan har upprättats. I en kommun i Västmanland arbetar det kommunala bostadsbolaget med att göra bostäderna anpassade för äldre i samband med renoveringar. De goda exemplen är många. Det finns en hel del bra verksamhet i Solna som riktar sig till äldre, men mer finns att ta tag i. Solna är en stad som växer. Det är dags att ansluta sig till nätverket för att ta del av andras kunskaper och erfarenheter samt dela med sig av egna goda exempel. Med anledning av ovanstående yrkar jag att: Att Solna stad ansluter sig till nätverket Äldrevänliga städer. Solna den 28 oktober 2019 Signe Levin (S) Sune Holmgren (S)