Mina första år som biodlare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mina första år som biodlare"

Transkript

1 Mina första år som biodlare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

2 2016 Sveriges Biodlares Riksförbund Författare: Lotta Fabricius Kristiansen Foton: Lotta Fabricius Kristiansen/Preben Kristiansen, Apinordica, om inget annat anges. Rasudin Becirbegovic, Maria Brännvall, Anna Lind Lewin, Janne Mårtensson, Tarja Ollikka, Lauri Ruottinen, Per Thunman. Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza Grafisk produktion Roos Printing AB, 2016 ISBN

3 Innehåll Starta en biodling ocb bli biodlare! 8 Människans minsta husdjur en bildguide 9 1 Introduktion till biodling 15 Bikupans uppbyggnad 16 Hur bisamhället fungerar 20 Bikupans invånare 20 Tre typer av individer 20 De vanligaste biraserna i Sverige 22 Val av bigårdsplacering 23 Bigårdens placering 23 Bin i tätbebyggt område 24 Vilken utrustning behövs i bigården? 25 Årstidernas olika arbeten i bigården 25 Binas produkter 27 Kort introduktion till biprodukter 27 Binas betydelse som pollinatörer 29 Biväxter 30 Vad lagen säger om biodling 31 Sveriges Biodlares Riksförbund, SBR 31 2 Livet i ett bisamhälle 33 Byggnad och funktion Bisamhället en superorganism 34 Sociala insekter 34 Binas språk och orienteringsförmåga 35 Drottningens, arbetsbinas och drönarnas uppbyggnad och funktion i samhället 36 Drottningen 37 Arbetsbiet 38 Drönaren 40 Ägget 40 Larven 41 Puppan 41 Det vuxna biet 42 Tolka yngelramarna 47

4 3 Biodlarens utrustning 49 Skyddsutrustning, bikupa och honungshantering Köpa och transportera bin 50 Nödvändig skyddsutrustning 51 Redskapen för biskötseln 53 Olika kupmodeller 54 Olika ramformat 57 Tekniken att spika ihop en ram och sätta in en mellanvägg 57 Utrustning för honungshantering 59 Olika typer av foderanordningar 60 Förvaring av utrustning 62 Ungefärlig kostnad för start av en biodling 62 4 Året i bigården 1 63 Vinter och vår Vad händer i bisamhället under vintern? 64 Vad ska biodlaren göra under vintern? 65 Vinterns olika arbeten i bigården 65 Vad händer i bisamhället under våren? 66 Vad ska biodlaren göra under våren? 67 Vårens olika arbeten i bigården 68 Foderkontroll 68 Bottenrengöring 69 Vårundersökning 69 Plats i yngelrummet 70 Första skattlådan 71 Svärmkontroll 71 Tecken på att samhället förbereder svärmning 72 Bina svärmar 74 Svärmen fångas in 74 För ett enkelt skötselkort för dina bisamhällen 76

5 5 Året i bigården 2 77 Sommar och höst Vad händer i bisamhället under sommaren? 79 Vad ska biodlaren göra under sommaren? 79 Sommarens olika arbeten i bigården 79 Avläggarbildning 79 En enkel metod att sätta till en drottning under säsongen 80 Honungshantering från bikupa till färdig burk 82 När är honungen mogen? 82 Skatta honung 82 Avtäcka, slunga, sila och tappa honung 85 Vad händer i bisamhället under hösten? 89 Vad ska biodlaren göra under hösten? 90 Höstens olika arbeten i bigården 90 Slutskattning och invintring 90 Vinterfodret 93 Smälta ur vax och tvätta ramar 94 Säkra bisamhället mot möss och fåglar 95 Vinterisolering 95 Oxalsyrabehandling 96 6 Bihälsa 97 Biskötsel för friska bin Friska bin 98 Hur val av bigård, utrustning, skötselmetoder och bin påverkar binas hälsa 98 Sjuka bin 100 Bisjukdomslagstiftningen och vad den innebär för biodlaren 101 De vanligaste sjukdomarna, parasiterna och skadegörarna 103 Amerikansk yngelröta 104 Varroakvalster och dess bekämpning 105 Kalkyngel 112 Nosema 113

6 7 Praktiskt arbete i bigården 117 Hur man öppnar ett bisamhälle och arbetar med bina Redskap, utrustning och deras funktion i bigårdsarbetet 118 Hur man öppnar ett samhälle 120 Undersökning av bisamhället 121 Yngelrummets uppbyggnad 123 Hur du utvidgar ett samhälle 123 Att använda drönarram för varroabekämpning och som indikator på samhällets status 124 Skötselschema/driftmetod för ett bisamhälle 125 Ergonomin i biodlingen Bigården och dragväxter 127 Att välja en bra bigård Bisamhällets grundkrav på bigårdens placering 129 Bikupornas placering i bigården 129 Bisamhällets dragområde och tillgång på näring 131 Biodlarens krav på bigården 132 Dragväxter och dragkalender Avläggarbildning och enkel drottningodling 139 Hur gör man avläggare och drottningar för husbehov Hur man praktiskt gör avläggare 140 Olika typer av avläggare 140 Hur du tar hand om en avläggare 143 Hur du tillsätter en drottning 144 Enkel drottningodling 145 Odla drottningar steg för steg 147 Avläggardokument 154

7 10 Honung 155 Honungshantering för en kvalitetssäkrad produkt Honung är ett livsmedel redan i bisamhället 156 Honungens hantering från bikupan till färdig burk 158 Vad är honung? 159 Honungens kristallisation 161 Sorthonung 162 Certifiering av honungsproduktionen 163 Vad är det för fel på honungen? 164 Året i bigården 166 Ordlista 168

8 Starta en biodling och bli biodlare! Biodling finns nästan överallt i världen, den bedrivs på olika sätt och under olika förutsättningar. På binas villkor, om den ska vara livskraftig och hållbar. Jag började min biodling i slutet på 90-talet och var fast från första stund. Den spännande värld som öppnade sig och den härliga honungen, vilken känsla. Utöver detta bidrog min biodling till miljönytta, genom binas pollinering av växterna i närområdet runt bigården, till glädje för alla. Sedan jag startade har honungsbinas roll i livsmedelsproduktionen blivit tydligare för allmänheten. Från att ha varit en sysselsättning för framförallt män, är det i dag även många kvinnor och yngre, som börjar. Kvinnorna har givetvis varit med tidigare, men inte i samma omfattning. De har inte heller varit så synliga utåt. Den bilden är förändrad. Detta har inneburit en ökad mångfald, inte bara i naturen utan även i biodlarkåren, det är vitaliserande. Biodling är en perfekt familjesyssla, om man vill dela ett gemensamt intresse. Det finns en bredd, där alla kan hitta något som tilltalar de egna sinnena lite extra. Denna studiebok syftar till att ge dig grunderna i biodling. Tillsammans med arbetsboken Min biodling lotsas du fram i tio kapitel och bekantar dig med hur bin fungerar, vilken utrustning som behövs, vad som händer i bisamhället och vad biodlaren gör under året. Du lär dig hur du håller bina vid god hälsa och hur du arbetar praktiskt i bigården. Du har nu grunderna till att starta en biodling. Boken innehåller avslutningsvis fördjupningar i hur man väljer en bra bigård, hur man enkelt kan skapa nya bisamhällen och odla drottningar, och till sist ett kapitel om honungen, dess egenskaper och hantering. Teori är en sak, praktik en annan. Det är ovärderligt att få gå bredvid en kunnig biodlare och lära sig hantverket i praktiken. Genom att gå en nybörjarcirkel i biodling träffar du andra med liknande intressen och kan få handledning under dina första år som biodlare. Detta är början till en underbar resa. Tjällmo i januari 2016 Lotta Fabricius Kristiansen 8

9 Människans minsta husdjur en bildguide Honungsbin är inte bara fascinerande exempel på evolutionär framgång, deras pollineringstjänster innebär stor ekonomisk betydelse för människan och naturen. Honungsbin har det vetenskapliga namnet Apis mellifera, som betyder honungsbärande bi, bor i samhällen med ungefär individer under sommaren och cirka på vintern, 9

10 besöker blommor för att samla nektar och pollen. De gör honung av nektarn och pollen är en proteinrika föda, tjänar människan främst genom att pollinera odlade och vilda växter, transporterar nektar i en honungsblåsa, specialdesignad för ändamålet, och bär hem pollen i små korgar på bakbenen, hålls i tillverkade bikupor av biodlare som skördar honung, pollen, propolis och drottninggelé. bygger kakor, av vax som de producerar i vaxkörtlar. De lagrar honung och pollen i sexkantiga celler i vaxkakor na, och använde dem även som barnkammare för deras ägg, larver och puppor, I bisamhället är alla arbetsbin sterila honor. 10

11 Hanbin, eller drönare, tjänar enbart till reproduktion, det vill säga att para sig med drottningar. En drottning lägger ett ägg i varje cell, och kan lägga upp till ägg varje sommar. Bilarver kläcks från ägg, växer till och blir sedan en puppa i cellen. Varje bisamhälle har enbart en drottning, som känns igen på sin långa bakkropp. Honor utvecklas från befruktade ägg, de större hanarna kommer från obefruktade ägg. 11

12 Arbetsbin genomgår många sysselsättningar genom sin livstid, till exempel som städbin, ambin, byggbin och vaktbin. När de blivit seniorer avslutar de som dragbin. Att samla mat är en sysselsättning för utomhusbin. Att ta hand om barnkammaren med yngel är en sysselsättning för inomhusbin. 12

13 Honungsbin kommunicerar med varandra genom olika kemiska doftämnen och genom bidansen. Honungsbin matar sin parade drottning under hela hennes livstid med drottninggelé, och förser henne med ett hov av bin som passar upp. Under sommaren gör bisamhället nya drottningar i speciella drottningceller, och matar dem med en särskilt näringsrik mat. Unga drottningar parar sig bara en gång i livet på deras parningsflykt, men med flera drönare vid detta tillfälle. Honungsbin svärmar för att föröka sig. Den gamla drottningen lämnar bikupan tillsammans med ungefär hälften av bina i bisamhället. 13

14 Honungsbin överlever vintern som ett fullstarkt bisamhälle. Bina sitter tätt tillsammans i ett vinterklot och håller värmen genom att vibrera med sina flygmuskler. De använder foderförrådet som energikälla för detta ändamål. Genom binas pollinering av odlade blommande grödor, är honungsbin det tredje mest värdefulla husdjuret i Europa. Tack för inspiration och lån av text och bild, Jürgen Tautz och HOBOS. 14

15 1 Introduktion till biodling 15

16 Honungsbiet är ett av våra allra äldsta husdjur, man uppskattar att domesticeringen startades för cirka år sedan i Mellanöstern. 1 Men redan långt innan dess begav sig människan ut på honungsjakt för att hämta hem både den söta honungen och de proteinrika bilarverna. Grottmålningar i Bicorp i Valencia i Spanien 2 som är cirka år gamla visar hur man hämtar vaxkakor från vildbisamhällen. Något som skiljer honungsbin från övriga husdjur är att de inte beter sig annorlunda jämfört med vilt boende honungsbin. Biodlaren har inte tämjt sina bin utan biodling handlar om att man lärt sig hur honungsbin lever och att man sedan sköter om dem så att de trivs och är friska år gammal grottmålning i Spanien där honungsjakt avbildas. Genom binas pollineringstjänster värderas deras arbete till ett av våra vik tigaste husdjur efter kor och grisar. 3 Enbart i Sverige beräk - nar Jordbruksverket att pollineringstjänsterna av de odlade grödorna var värda mellan miljoner kronor år Bikupans uppbyggnad Honungsbin behöver en tillräckligt stor hålighet för att bygga sitt bo och kunna övervintra i. Till skillnad från sina släktingar getingarna kan honungsbin inte bygga sitt skyddande ytterhus själva. De producerar sitt eget byggnadsmaterial, bivaxet, som de sedan bygger upp de sexkantiga cellerna av i form av vaxkakor Introduktion till biodling

17 Dessa sitter tätt intill varandra (avståndet mellan vaxkakorna är cirka 10 mm 5 ). Vaxkakorna fungerar dels som skafferi, där honung och pollen lagras, och dels som barnkammare där drottningen lägger ägg. Om bina fritt får välja sin boplats, till exempel vid svärmning, är deras drömhem ett levande träd med en hålighet som rymmer 40 liter och har en liten ingång cirka 4,5 meter över marken. 6 Sexkantiga celler byggt av bina av bivax som de själva producerar. De första typerna av bikupor fick man genom att bära hem stocken där bina bodde till sitt hus. Där hade man dem nära till hands och kunde lätt sköta om dem. Man hade dem i stock. Detta sätt att hålla bin på förekommer fortfa rande på många håll i världen. En av de äldsta avbildningarna av biodling kommer från Egypten, och är Halmkupa. Foto: Janne Mårtensson cirka år gammal. Där ser man hur honung skördas från cylindriska lerkupor. 7 En vanlig modell av bikupa i norra Europa fram till för cirka hundra år sedan var de så kallade halmkuporna. I mitten av 1800-talet startade Hushållningssällskapet en kampanj för ett mer hållbart sätt att bedriva biodling genom att introducera det lösa ramsystemet och slungningstekniken i samband med dessa. Trågkupan utvecklades och kom att bestå ända till 1970-talet. Då ersattes den av den nu vanligare och billigare modellen av bikupa, den så kallade uppstaplingskupan. 1 Introduktion till biodling 17

18 Olika modeller av bikupor. I Sverige lever honungsbina på den nordligaste gränsen för sin naturliga utbredning. Det kräver en bikupa som är anpassad till våra klimatförhållanden. För att få standardiserade mått på bikuporna och ramarnas konstruktion arbetade Sveriges Biodlares Riksförbund fram normer. Man kan säga att bin kan bo på många olika sätt bara ett antal grundförutsättningar uppfylls. Vid val av bikupa till sin biodling får man själv avgöra vad som passar den egna biodlingen bäst. Detta i kombination med hur bra bina trivs i just dessa utifrån det klimat som råder i området där biodlingen ska bedrivas. Det finns många typer av bikupor men alla bygger på samma principer. Uppstaplingskupan består av ett antal så kallade lösa lådor som placeras ovanpå varandra där en bottenkonstruktion gör att det naturligt blir ett avstånd under den nedersta lådan, detta fungerar som fluster där bina kan flyga ut och in. Ovanpå lådorna placeras en täckskiva, som kan vara av olika material och har till funktion att hindra bina från att bygga fast taket. Taket läggs på toppen 18 1 Introduktion till biodling

19 av lådstapeln och ser till att det blir tätt för väder och vind. Det är viktigt med ordentlig isolering i taket, då värmen i kupan stiger uppåt och försvinner ut om inget håller den kvar. För att underlätta skötseln låter man oftast inte bina bygga vaxet fritt, utan de får ramar av trä eller plast där en så kallad mellanvägg av bivax sätts fast. Mellanväggen är en förpräglad vaxskiva som bina bygger vidare på och skapar de vaxkakor som de önskar. På det sättet bildas vaxkakor som är raka och lätt kan lyftas ur lådorna utan att ta sönder binas bygge. Ett alternativ till hela ramar är att man enbart använder topplisten och sätter en remsa av vax på den så att bina utifrån denna bygger det vax de behöver. Ofta används ett spärrgaller för att drottningen inte ska lägga ägg i skattlådorna där honungen lagras. Spärrgallret kan användas på lite olika sätt antingen under hela honungssäsongen eller enbart inför själva slutskattningen av honungen. Uppstaplingskupor. 1 Introduktion till biodling 19

20 Hur bisamhället fungerar Bikupans invånare Biet är en insekt som lever i samhällen. I bisamhället finns normalt individer. Drottningen lägger ägg som är antingen obefruktade eller befruktade. Äggen kläcks, blir larver och sedan puppor innan de kryper ut som fullt utvecklade vuxna individer. Under vintern lägger drottningen inga ägg. Antalet bin under vintern beror på antalet födda bin i slutet av säsongen. De vinteröverlevande bina föds i slutet av juli och i augusti och utvecklar en extra fettreserv. För att vara en fungerande enhet behöver antalet bin under vintern vara mellan individer. När våren kommer sätter drottningen igång och lägger ägg och antalet bin ökar igen. Det måste då finnas ett överlapp av gamla bin som kan ta hand om de nya för att bisamhället ska klara sig. Bimängden är som störst runt midsommar för att sedan långsamt avta i antal igen. Om antalet bin är för litet eller om bina är för gamla inför hösten kommer samhället inte att överleva vintern, särskilt inte om den blir lång. Tre typer av individer Drottningen är mor till alla bin i samhället. En drottning utvecklas ur ett befruktat ägg där larven mycket tidigt får ett överflöd av en speciellt sammansatt fodersaft, drottninggelé som näring. Utan detta överflöd och denna omvårdnad skulle larven ha blivit ett vanligt arbetsbi. Det finns normalt bara en drottning i ett bisamhälle. Hennes uppgift är att producera många ägg (hon kan lägga upp till ägg om dagen), ur vilka det bildas nya individer. Drottningen kan bli upp till fem år gammal, men det vanliga är runt tre år. Drottningens äggläggningsförmåga avtar med åldern. När arbetsbina känner att äggproduktionen minskar byter de ut den gamla drottningen och ersätter henne med en ny. Detta kallas ett stilla byte. Man känner igen drottningen på att hon är lite större och har en längre bakkropp än arbetsbina och att hon rör sig långsammare över vaxkakorna. Drottningen omges ofta av ett hov av arbetsbin som putsar, matar och sköter om henne Introduktion till biodling

21 Drottning, arbetsbin och drönare. Arbetsbina är samhällets grundpelare som utför allt arbete i kupan. När drottningen lägger ett befruktat ägg utvecklas det oftast till ett arbetsbi. Dessa är alla honliga individer. De städar, matar larver, bygger vaxkakor, försvarar samhället, hämtar vatten, samlar pollen och nektar i nämnd ordning. Nektarn omvandlar de till honung för att göra den hållbar och att den ska kunna lagras som vinterförråd. Arbetsbin lever cirka fem till sex veckor och dör oftast med utslitna vingar ute i fält. Bin som föds sent på hösten lever hela vintern och kan bli sex sju månader. Drönarna är samhällets hanliga individer. När drottningen lägger ett obefruktat ägg, utvecklas detta till en drönare. Man känner igen drönarna på att de är relativt stora i jämförelse med arbetsbina och ser mer jämntjocka ut. De har också stora ögon som gör att de har en väldigt god syn. Drönarnas huvuduppgift är att para sig med ungdrottningar under parningsflykten. Efter parningen dör de. I ett samhälle finns mellan drönare. Antalet varierar från samhälle till samhälle och beror på när på säsongen och andra olika förhållanden. De deltar sparsamt i arbetet i kupan i övrigt. På vintern finns inga drönare kvar i samhället, de har ingen funktion då. Drönarnas naturliga livslängd uppskattas till dagar. 1 Introduktion till biodling 21

22 De vanligaste biraserna i Sverige I Europa har vi endast en art av honungsbin, Apis mellifera. Det finns ett antal olika raser. I Sverige har vi i huvudsak tre olika raser och ett blandrasbi. 8 Dessa raser kan korsa sig med varandra och då uppstår det man kallar för traktens blandning. Korsningar kan fungera utmärkt och anpassar sig ofta till de lokala förhållandena. Man bör däremot vara observant på hur temperamentet utvecklas eftersom binas försvarsinstinkt är en egenskap som lätt förstärks när olika raser korsar sig med varandra. Det finns ingen lagstiftning som reglerar vilken ras som ska användas inom olika områden i landet, men man tjänar på att använda samma ras som de andra biodlarna runt omkring ens bigård gör. Då kan friparning av drottningar fungera utmärkt och man kan behålla de egenskaper som de lokalt anpassade bina har. Nordiskt bi, Apis mellifera mellifera Det ursprungliga biet i Sverige, klassas som en lantras. 9 Färgen är mörkbrun och svart. God vinterhärdighet. Sen vårutveckling. Bra vid långvarigt drag från en växt, exempelvis ljung. Ligusticabi, Apis mellifera ligustica Var under en stor del av 1900-talet det vanligaste biet i Sverige. Härstammar från Italien och kallas även italienskt eller gult bi. 1-3 gulaktiga ränder på bakkroppen. Bäst vid rikligt och kortvarigt drag. Medelsnabb vårutveckling. Foto: Per Thunman Foto: Tarja Ollikka 22 1 Introduktion till biodling

23 Carnicabi, Apis mellifera carnica Ursprungligen ett bergsbi. Anpassat till långa, hårda vintrar, korta vårar och heta somrar. Färgen är mörk med silvergrå ränder. Antalet övervintrande bin är litet. Snabb vårutveckling. Kan väl utnyttja en sparsam vegetation. Annat namn är Krainerbi. Buckfastbi Biet är ingen egentlig ras utan en korsning av många olika raser. Framavlad av Broder Adam i Buckfast Abbey i södra England. Det vanligaste biet i Sverige idag. Färgen inom ett Buckfastsamhälle kan variera mycket. Snabb vårutveckling, starka under sommaren och god övervintringsförmåga. Foto: Per Thunman Foto: Susanne Fabricius Val av bigårdsplacering Bigårdens placering När du söker en plats för din bigård finns det några saker att ta hänsyn till. I en bigård ställer man vanligtvis två till tio bisamhällen. Platsen för bigården bör vara förhållandevis solig och vindskyddad. Kupornas flusteröppning bör peka mot öster eller söder. Det ska vara lätt att komma intill bigården och att röra sig utan att snubbla. Om man har flera bigårdar placerar man dem oftast med två till tre kilometers mellanrum längs en lämplig körväg. 1 Introduktion till biodling 23

24 Är bin farliga? Som biodlare får man ofta frågan om man inte blir stucken någon gång. Det blir man. Bin är inte aggressiva men kan, när de känner sig hotade, stickas. I samband med att biet sticks så dör det. Så länge man inte är allergisk är det inte farligt. Giftblåsan fastnar i huden och ska tas bort så fort som möjligt. Bästa sättet är att försiktigt skrapa bort gadden med nageln så att inte giftblåsan, som sitter ihop med gadden, pumpar ut mer gift än nödvändigt. Effekter av ett bistick är i regel svullnad och rodnad runt stället där gadden fastnade. Det kan ofta klia. Detta är symptom som går över inom några timmar eller dagar beroende på reaktion. Undvik alltid bistick. Man vet aldrig när en reaktion kan uppstå. Om man känner sig dålig ska man genast kontakta eller uppsöka sjukvården. Bistick. Gadden fastnar i huden tillsammans med giftblåsan, biet flyger iväg. Bin i tätbebyggt område Hänsyn måste tas till omgivningen Har du bigården i en villaträdgård eller inne i staden så måste hänsyn tas till grannar och husdjur. Här måste du lägga stor vikt vid att ha fromma och hanterbara bin. Står kupan intill en tomtgräns, ett promenadstråk eller liknande kan ett två meter högt plank ställas en bit framför kupan. Då tvingas bina att snabbt ta höjd och därigenom undgå att bli ett irritationsmoment (och kollisionsrisk) för andra. Ett alternativ är att använda sig av redan befintliga häckar eller 24 1 Introduktion till biodling

25 liknade som också tvingar upp bina på höjden. Se till att sköta om bina så att du undviker svärmar och röveri. Ha gärna vattenanordningar nära bisamhällena för att undvika att bina hämtar vatten på grannarnas tomter och ha inte heller fler bisamhällen i bigården än vad området är anpassat till. Det kan vara bra att prata med de boende i området om skill na derna mellan honungsbin och getingar och förklara hur det fungerar, kanske vill de låna en bislöja och titta in i bisamhället? Förklara också vad som händer vid rensflygningen tidigt på våren så att det inte kommer som en överraskning när det är dags. Vilken utrustning behövs i bigården? För att kunna arbeta lugnt och metodiskt krävs att du själv känner dig trygg tillsammans med dina bin. Därför är det viktigt att du har den skyddsutrustning och de arbetsverktyg du känner dig bekväm med. Detta är förstås extra viktigt de första åren innan man lärt sig hur bina reagerar när man arbetar med dem. Precis som andra djur så känner bisamhället på sig om du är rädd och otrygg. Det kan smitta av sig till bina som då också blir oroliga i din närvaro. Du behöver: Bidräkt (slöja) Bihandskar Kupkniv Rökpust Biborste Årstidernas olika arbeten i bigården För att få grepp om hur mycket arbete det innebär att skaffa bin är det bra att känna till bisamhällets årscykel och lite grovt vad biodlaren förväntas göra för att sköta om bina på bästa sätt. Vad händer egentligen i bisamhället under året och vad gör biodlaren? Man uppskattar att skötseln tar cirka fem timmar per bisamhälle och år, 10 beroende på hur effektivt man arbetar och vilken utrustning man har. 1 Introduktion till biodling 25

26 Vintern Vad gör bina? Sitter i vinterklot Rensningsflyger när det är 8-10 grader varmt Vad gör biodlaren? Skyddar bisamhället mot möss och fåglar Kontrollerar att allt ser bra ut Våren Vad gör bina? Börjar yngla och samla nektar och pollen Vad gör biodlaren? Kontrollerar att det finns mat Kontrollerar att det finns äggläggande drottning Ger plats för yngel och honung Undersöker om det finns sjukdomar Sommaren Vad gör bina? Samhället ökar i styrka, det blir många fler bin i samhället eftersom drottningen lägger många ägg varje dag Producerar honung Vad gör biodlaren? Utökar platsen i kupan Kontrollerar för svärmning Gör nya samhällen avläggare Kollar varroaläget och andra sjukdomar Skördar honung Förbereder inför hösten/vintern 26 1 Introduktion till biodling

27 Sensommaren/hösten Vad gör bina? Samhället minskar i styrka. Det blir färre invånare eftersom drottningen minskar äggläggningen Drönarna motas ut ur kupan Vad gör biodlaren? Slutskördar Invintrar bisamhällena Utför varroabehandling vid behov Binas produkter Honungen är det livsmedel som vi i huvudsak får från bina men inte det enda. Pollen som bina samlar och omvandlar till bibröd är liksom drottninggelé också livsmedel från bikupan. Övriga produkter som man kan få från bisamhället är bivax, propolis och bigift. Den i särklass viktigaste produkten från bisamhället är den ekosystemtjänst som bina utför när de samlar nektar och pollen och pollinerar den odlade och vilda floran. Kort introduktion till biprodukter Honung Honung är nektar som bina samlar i blommorna och bearbetar genom nektarväxling. I processen ingår spjälkning av sockerarter till fruktsocker och druvsocker. Vattenhalten sänks till under 20 procent. Honung är lugnande, energigivande, antibakteriellt och probiotiskt. Genom de enkla sockerarterna fruktsocker och druvsocker får honung ett lågt GI och blir nyttigare än socker. Bivax Binas vaxkörtlar utvecklas vid en ålder av dagar och sitter på undersidan av bakkroppen, på binas mage. De kan producera upp till åtta vaxfjäll per dag. Till ett kilo vax går det åt cirka två miljoner fjäll. Bivaxsalva 1 Introduktion till biodling 27

28 För att hålla igång vaxproduktionen går det åt cirka åtta kilo honung per kilo vax. Bivax är mycket uppskattat som läkande mjukgörare och återfuktare i hudvård och kosmetika. Pollen och bibröd Ett bisamhälle samlar cirka 30 kilo pollen per säsong. De tar hem pollenklumparna i pollenkorgarna som finns på bakbenen. Pollenet har olika färg beroende på från vilka blommor det kommer. Bina gör bibröd av det pollen som placeras i cellerna och konserverar det genom mjölksyre jäsning, som sker då lite nektar läggs ovanpå pollenet. Fermenteringen ökar näringsvärdet och gör pollenet mer lättsmält. Bibröd är mycket proteinrikt och innehåller samtliga aminosyror som människan behöver. Propolis (bikitt) Propolis betyder framför staden. Propolis används för att täta springor och sprickor i bikupan men även som rengörande medel då det är bakteriedödande. Till exempel rengörs en cell där ett bi nyligen fötts genom att putsas med propolis. Propolis har sitt ursprung från kåda och harts liknande ämnen från framförallt gran, björk, al, vide, poppel och tall. Det kan ha olika färg och egenskaper beroende på sitt ursprung. Färgen kan variera från gult till rött och till mörkbrunt. Bina tar hem propolis i pollenkorgarna på bakbenen. Den största insamlingen av propolis sker främst på sensommaren. Propolis är naturligt antibiotisk och motverkar bland annat inflammationer. Bigift Bigift produceras av körtlar i honbins bakkropp och samlas upp i en blåsa som kan tömmas via gadden. För bina är det ett försvar mot angrepp. Hos människan används bigift vid sensibilitetsträning mot överkänslighet av bistick och vid behandling av reumatiska sjukdomar. Drottninggelé Alla larver i bisamhället matas med fodersaft fram till det tredje dygnet. Fodersaftkörtlarna finns i biets huvud och produceras främst av bin som är 6 15 dygn gamla. För att kunna producera fodersaft behöver bina tillgång till honung och pollen. Används av människan som energihöjande proteintillskott Introduktion till biodling

29 Binas betydelse som pollinatörer Pollinering sker genom att biet hjälper till att sprida pollen(frömjöl/ståndarmjöl) från blommans ståndare till pistillens märke så att det bildas frukter och frön. Detta sker både inom samma blomma men framförallt mellan olika blommor av samma art. Honungsbin är viktiga pollinatörer då de är många till antalet på en och samma plats. De är också blomtrogna, det vill säga de håller sig till samma typ av växt så länge det finns nektar eller pollen där. De är särskilt viktiga för tidigt blommande växter då de i jämförelse med vilda pollinatörer som till exempel humlor är många till antalet redan tidigt på växtsäsongen. Honungsbina är däremot känsliga för kallt väder och vid temperaturer under 15 grader arbetar de inte så intensivt. God pollinering är en ekosystemtjänst som ger fler frukter och frön, högre skördar och under rätt förutsättningar en ökad biologisk mångfald. Om man jämför honungsbin och humlors olika arbetsförutsättningar ser man hur bra de kompletterar varandra. 11 Honungsbin Jobbar från 15 C 2,5 blomhuvuden/min Korta tungor Vind, klarar 2 meter per sekund Flyger långt Blomtrogna Humlor Jobbar från 10 C (tidiga morgnar och sena kvällar) 4,5 blomhuvuden/min Långa tungor Vind, klarar 4 meter per sekund Samlar nära boet Ej lika blomtrogna som bin Honungsbi Ljus jordhumla 1 Introduktion till biodling 29

30 Biväxter Med biväxter menar vi växter som bina tycker om eftersom de ger nektar och/ eller pollen. Ett bisamhälle producerar cirka 20 kilo nya bin per år och till detta behöver de runt 26 kilo pollen av bra kvalitet. 12 För att bina ska hitta den näring de behöver under hela säsongen runt sina bigårdar är det bra att veta vad som blommar och när det blommar. På våren och sensommaren är det extra viktigt att det finns gott om pollengivande växter i närheten av bigården för att få så friska bin som möjligt. Vissa växter som ger mycket honung kallas dragväxter. Exempel på dragväxter under säsongen är: Försommarhonung: Maskros, blåbär, lingon, fruktträd, bärbuskar och höstoljeväxter. Högsommarhonung: Våroljeväxter, hallon, klöver, hjortron (norra Sverige), mjölkört, tistel, lusern, åkerböna, lind och backtimjan. Hösthonung: Skogshonung/bladhonung och ljung. Bra pollenväxter under säsongen är: Vår och försommar: Sälg och andra videarter, lönn, hassel, maskros, höstraps och päron. Högsommar: Blåeld, vitklöver, åkerböna, vicker, honungsfacelia och blåklint. Sensommar och höst: Lupin, gullris, kärleksört, höstaster, honungsfacelia och solrosor. Fält med vårraps Introduktion till biodling

31 Vad lagen säger om biodling Vad gäller för den som skaffar bin? Det finns inga krav på var man får ställa upp sina bisamhällen. Däremot är det viktigt att placeringen inte inverkar störande på den kringliggande miljön. Det är givetvis en fördel att man kommer överens med sina grannar om bi samhällena ska stå i närheten av andras tomter. Det är också viktigt att känna till att lagstiftningen kräver att man ska ha ett flyttningstillstånd för att flytta bin, vaxramar eller annan utrustning över församlingsgränserna i smittförklarade församlingar. Man ska även anmäla sin uppställningsplats till Länsstyrelsen. För att få reda på det aktuella smittförklaringsläget kontaktar man sin bitillsynsman för mer information. Kontaktuppgifter finns på Länsstyrelsens hemsidor. Sveriges Biodlares Riksförbund, SBR SBR bildades 1920 genom en sammanslagning av de två biodlarorganisationerna Sveriges Allmänna Biodlarförening (SAB) som startades 1897 och Sveriges Biodlareförening (SB) som startade Initiativtagare till en svensk riksorganisation var häradshövdingen i Jönköping Ivar Wislander och 1897 bildades SAB. I Danmark hade en riksorganisation bildats redan 1866 och Norge Birøkterlag bildades För att vara med i SAB krävdes att man prenumererade på föreningens tidning Svensk Bitidning. Det kostade 50 öre per år för den som hade upp till tre bisamhällen och en krona om man hade fler samhällen ändrades namnet till Bitidningen, ett namn som fortfarande består. SB bildades på initiativ av redaktör Alexander Lundgren som 1909 hade återupptagit utgivningen av tidskriften Bigården, en tidning med anor från SB hade sin huvudsakliga verksamhet i Mellansverige medan SAB hade sina flesta medlemmar i södra Sverige. Efter bland annat påtryckningar från Hushållningssällskapet (vilka gav bidrag till biodlingens organisationer), arrangerades ett möte i Stockholm på initiativ av folkskolläraren Nils Årnell Detta blev inledningen till senare överläggningar mellan representanter för de båda föreningarna. Dessa ledde fram till att man vid ett möte 26 juli 1919 beslöt att SAB och SB skulle gå samman. Den 1 januari 1920 startades gemensamma organisationen, Sveriges Biodlares Riksförbund. 1 Introduktion till biodling 31

32 SBR består av enskilda medlemmar anslutna till biodlarföreningar. Föreningarna är sammanslutna till distrikt. Det finns 25 distrikt. Oftast sammanfaller de med län. Föreningarna omfattar en kommun eller en del av en kommun. För närvarande finns det cirka 270 biodlarföreningar med tillsammans cirka medlemmar. Alla medlemmar tillsammans bildar Sveriges Biodlares Riksförbund. De finns spridda över hela Sverige. 1, 7) The World History of Beekeeping and Honey Hunting, Eva Crane (1999) 2) 3) The Buzz about Bees, Biology of a Superorganism, Jürgen Tautz (2009) 4) (2011) 5) Bin och biodling, Åke Hansson (1980) 6) Honeybee democracy, Thomas D Seeley (2010) 8) Boken om biavel och insemination, Bert Thrybom (2009) 9) Lantrasbevarande, biologisk mångfald för framtiden, Jordbruksinformation ) Bli biodlare, utveckla ditt företag, Jordbruksinformation ) Öka skörden med honungsbin och jordhumlor, Jordbruksinformation ) Bra honungs- och pollenväxter, Thorsten Rahbeck Pedersen, Jordbruksverket Introduktion till biodling

33 2 Livet i ett bisamhälle Byggnad och funktion 33

34 Bisamhället en superorganism Bisamhället består av många individer. Under högsommaren kan det vara cirka individer i samhället. De flesta är arbetsbin, några hundra är drönare och normalt är det bara en drottning. De enskilda bina kan ses som celler i en större organism. Tar man dem ur sitt sammanhang i samhället fyller de ingen funktion. I sitt sociala sammanhang blir de ett samhälle som fattar kloka beslut. Man kallar denna typ av organism för en superorganism. Om samhället fungerar som det ska, växer det och vill i regel svärma. Svärmningen är superorganismens naturliga sätt att föröka sig på. Man kan alltså betrakta ett samhälle som en individ. Sociala insekter Honungsbin, getingar, humlor, gaddlösa bin och myror är exempel på gadd steklar som är sociala insekter. Det betyder att de bildar samhällen med gemensamma arbetsuppgifter som födosök, yngelvård och försvar. De lever alla i samhällen, men deras årscykler ser väldigt olika ut. Getingar och humlor har endast en ettårig livscykel, det innebär att deras samhällen bara blir ett år, sedan börjar de om. En ny, övervintrad drottning får på våren bygga upp ett nytt samhälle på en ny plats. Den gamla drottningen dör i slutet av sommaren och då upplöses samhället. Arbetarhumlorna eller arbetargetingarna dör. Honungsbin och de flesta myrarter är fleråriga och drottningen överlever flera vintrar tillsammans med arbetarna. Bidrottningen kan bli upp till fem år gammal. Myrdrottningar kan i Sverige bli upp till 15 år. Honungsbi i vitklöver. Honungsbin, humlor och solitära bin tillhör alla olika familjer av det som kallas nektarsteklar 13 (Apoidea). I familjen Apidae (långtungebin) finns flera släkten och underfamiljer och dit hör honungsbin (Apinae), humlor (Bombus) och gaddlösa bin (Meliponinae) som är samhällsbildande arter. Dit hör också exempelvis trädbin, pälsbin och orkidébin som är solitära. Blåklocksbi, Melitta haemorrhoidalis, ett solitärbi. Foto: Ingemar Fries 34 2 Livet i ett bisamhälle

35 Att de är solitära innebär att de lever ett och ett och inte tillsammans i ett samhälle. Ibland kan de solitära bina uppfattas som hela samhällen bara för att de valt sina boplatser bredvid varandra i till exempel en sand sluttning eller i en murad vägg. Solitära bin är bra pollinatörer. Vill man ha fler pollinatörer i exempelvis sin trädgård kan man ordna boplatser åt dem, biholkar 14. Det finns olika varianter som man kan bygga själv eller köpa färdiga. Boplats för solitärbin. Binas språk och orienteringsförmåga Hur bina kan hitta till ett hallonsnår upp till tre kilometer från kupan och tillbaks förbryllade länge forskare och biodlare. Det skulle dröja till en bit in på 1950-talet innan professor Karl von Frisch lyckades knäcka koden med binas orienteringsförmåga. Bina har ett eget språk, vilket gör dem unika i insektsvärlden. Genom att utföra en dans kan de berätta för de andra bina både avstånd från kupan, riktning i förhållande till solen och lönsamheten hos en nektar- eller pollenkälla som de upptäckt. Bidansen utförs inne i mörkret i bikupan på de vertikala vaxkakorna. Om nektarn eller pollenet är nära bikupan, mellan meter, så utför de en enklare dans, ringdansen. Den berättar bara att det finns mat i närheten men inte i vilken exakt riktning. Med vippdansen kan biet ange både avstånd och riktning. Avståndet är inte ett specifikt avstånd uttryckt i meter utan det anger hur mycket energi det går åt för biet att ta sig dit. Det vill säga att om det är motvind så visar de en längre sträcka än vad de gör om det är medvind. De delar också ut smakprov på det som de samlat in för att locka anhängare att flyga dit och hämta hem mer. Doften hjälper också bina att hitta källan. Att honungsbina har denna förmåga att berätta för varandra var födan finns gör dem extra bra som pollinatörer. De blir snabbt många som flyger till samma växt. Samtidigt som de samlar nektar eller pollen hjälper de växten med pollineringen. I bisamhället kan olika bin flyga till olika växter för att hämta mat men de växlar inte mellan de olika växterna förrän maten är slut på det ena stället (blomtrogna). 2 Livet i ett bisamhälle 35

36 Drottningens, arbetsbinas och drönarnas uppbyggnad och funktion i samhället Det är viktigt att ha kunskap om de tre individerna i ett bisamhälle drottning, arbetsbin och drönare. Deras utvecklingstid är avgörande för hur lång tid det exempelvis tar för ett bisamhälle att göra en ny drottning och när hon sedan kan börja lägga ägg så det blir nya bin eller hur lång tid det tar från det att drottningen lägger ett befruktat ägg tills att dessa bin börjar arbeta med att samla nektar eller pollen, eller när drönarna är mogna för att kunna para sig med de nya drottningarna. Drottningen kommer ur ett befruktat ägg, där larven har fått extra näringsrik mat, drottninggelé, under hela larvstadiet. Hon är könsmogen cirka en vecka efter kläckning och är då redo att flyga ut för parning om vädret tillåter. Ytter ligare en vecka senare, om parningen gått väl, kan hon börja lägga ägg. Det betyder att det tar cirka 30 dagar, det vill säga en månad, från det att drottningägget läggs till dess att hon kan börja lägga befruktade ägg och hålla igång samhället. Arbetsbiet, som också kommer ur ett befruktat ägg, har en utvecklingstid på tre veckor från ägg till färdigt bi. Under de första 20 dagarna håller sig arbetsbiet inne i bikupan eller nära bikupan. Det innebär att det är först efter cirka 40 dagar från äggläggningen som arbetsbina börjar arbeta som dragbi och samlar in nektar som sedan mognar till honung. Drönaren är det bi som tar längst tid på sig att utvecklas, 24 dagar. Det utvecklas ur ett obefruktat ägg och blir könsmogen cirka 10 dagar efter kläckning. Det tar cirka 35 dagar från att drönaräggen läggs tills det finns könsmogna drönare i samhället. Detta är viktigt att känna till med tanke på att det under vintern inte finns drönare i samhället (om det är ett väl fungerande samhälle). Den tidiga drottningodlingen är beroende av när det finns drönare som är könsmogna och kan para sig med ungdrottningarna Livet i ett bisamhälle

37 Utvecklingstid för de olika individerna i antal dygn: Ägg Larv Puppa Total tid Drottning Arbetsbi Drönare Drottningen Drottningen är längre och smalare än arbetsbina och drönarna. Hon är mellan mm lång och väger cirka 0,2 gram. 15 Den långa, smala bakkroppen gör att hennes vingar ser kortare ut än de andra binas. En äggläggande drottning är tung i bakkroppen och rör sig långsammare över vaxkakan än arbetsbina. Hon blir också lite klumpigare och flyger sämre. Det finns en viss risk när biodlaren lyfter upp ramen som drottningen går på, att hon kan trilla ner på marken och gå förlorad. Drottning Drottningen är den enda individen i samhället som kan lägga befruktade ägg. Det gör att hon är mamma till alla andra bin i samhället. Hennes genetiska arv överförs både till drönare och arbetsbi och påverkar hela samhällets egenskaper. Drottningens huvuduppgift är att lägga ägg, både obefruktade och befruktade. Under högsäsongen kan hon lägga upp till ägg om dagen. Drottningen blir ständigt uppassad och matad med proteinrikt foder så att hon ska ha tillräckligt med näring för att kunna producera så många ägg som behövs för ett livskraftigt bisamhälle. Drottningen utsöndrar flera doftämnen, feromoner, som har olika funktion. De kan till exempel förhindra arbetsbina från att lägga ägg eller föda upp nya drottningar eller stimulera arbetsbina att samla mat och förbereda för svärmning. För att sprida drottningens feromoner slickar arbetsbina på hennes kropp och sprider på så sätt hennes doft i samhället. 2 Livet i ett bisamhälle 37

38 För att kunna lägga befruktade ägg behöver ungdrottningen para sig. Inne i bikupan är inte drönarna och drottningen intresserade av varandra. Parningen sker alltid utanför kupan högt upp i luften, oftast på över fem meters höjd. Drottningen flyger bara ut vid vackert, vindstilla och varmt väder, vanligen över 20 grader. Om vädret är dåligt flyger inte drottningen ut. Om det inte funnits tillfälle att göra en parningsflygning under de första tre veckorna stannar drottningen kvar i samhället och börjar lägga obefruktade ägg som utvecklas till drönare (drönarmor). Ett sådant samhälle är förlorat och kallas puckelsamhälle. Drönaräggen läggs i vanliga arbetarceller, där pupporna blir för stora och buktar ut som pucklar. Drönarna och drottningarna flyger till särskilda parningsplatser. De kan flyga ganska långt för att träffas. Drönarna hittar drottningarna genom att de utsöndrar feromonerna. Drottningen parar sig med cirka 15 drönare. I regel kommer drottningen och drönarna från samhällen som är belägna inom en radie av cirka 10 kilometer. Det betyder att drönarnas arsvanlag i detta område kommer att spela roll för egenskaperna hos det samhälle som den nyparade drottningen etablerar. Vill man ha kontroll på drottningens egenskaper ska oönskade drönare undvikas inom detta område. Äggläggningen kommer igång efter cirka en vecka från parningsflygningen. Den mängd sperma som drottningen fått vid parningen räcker till två fem års äggläggning, beroende på hur välparad hon blev. Hon är som mest produktiv de första två åren. Även om sperman tar slut i spermiebehållaren, spermatecan, kan hon att fortsätta att lägga ägg, men bara obefruktade ägg och hon kallas då drönarmor. Arbetsbiet Arbetsbiet är det minsta biet i samhället och väger i genomsnitt bara 0,1 gram. 16 Det innebär att 100 bin väger cirka 10 gram. Man brukar också uppskatta att en halv deciliter bin är cirka 100 stycken. Det kan vara bra att veta om man ska ta ett prov med vuxna bin för analys om samhället inte ser ut att må bra (att jäm föra med ett blodprov). Det nyfödda arbetsbiet kommer att tillbringa sina första tre veckor inne i kupan som husbi. De gör endast en kort orienteringsflygning utanför kupan när de är ungefär tio dagar. Orienteringsflygningen kan ibland se ut som bina håller på att 38 2 Livet i ett bisamhälle

39 svärma. Efter tre veckor övergår de till att sköta uppgifter utanför kupan som dragbi och utföra arbetsuppgifter som behövs för att samhället ska vara välmående och friskt. Binas arbetsuppgifter varierar med åldern beroende på att deras olika körtlar (fodersaft-, vax- och giftkörtlar) utvecklas olika i tid från födseln. Arbetsuppgifter behöver utföras under samhällets yngelperiod, som är den period då drottningen lägger ägg. Det som gör bisamhället så framgångsrikt är att det kan anpassa sig efter rådande förhållanden. Det betyder att bina både kan skynda på sin utveckling och återgå till en tidigare arbetsuppgift om det exempelvis saknas dragbin eller ambin. De har en stor buffertkapacitet. Arbetsbin Dag 1 3 Putsbi De första tre dagarna är det städning som gäller. Det nyfödda biet putsar cellerna så att drottningen kan lägga nya ägg. Vid 4 5 dagars ålder lägger biet om sina matvanor, äter mycket pollen och honung så att det kan börja producera fodersaft. Dag 6 10 Ambi Nu har arbetsbiets fodersaftkörtlar utvecklats till fullo och bina kan börja mata de nykläckta larverna. Man säger att biet ammar och kallas därför för ambi. Dag Byggbi Vid denna ålder har biets vaxkörtlar utvecklats. Biet producerar vax och arbetar med att bygga ut vaxkakorna. Det har också till uppgift att ta emot nektar och pollen som fältbina kommer hem med och processa det till honung och bibröd. Dag Vaktbi Nu är det som mest gift i giftblåsan och vissa bin arbetar som vaktbi. Det vaktar vid kupans ingång (flustret) och skyddar samhället mot inkräktare. Dag 21 till sin död Dragbi Vid tre veckors ålder börjar det tjänstgöra utomhus som dragbi. Det flyger då ut för att hämta hem nektar, pollen och vatten till samhället. Detta fortsätter det med till sin död, som under sommaren inträffar efter cirka 4 6 veckor, när vingarna slitits ut. 2 Livet i ett bisamhälle 39

40 Drönaren Drönarna är bisamhällets hanar. De känns igen på att de är större, har stora ögon, är mer ludna, kraftigare och jämntjockare jämfört med arbetsbina. Den nykläckte drönaren matas till en början av arbetsbina, men får sedan klara sig själv. Efter cirka en vecka gör han sin första flygtur. Drönaren deltar inte i insamling av nektar. Hans uppgift är att para sig med en ungdrottning. I samband med parningen dör drönaren. Hans parningslem fastnar i drottningen och bakkroppen går sönder när de frigörs från varandra. Varma dagar samlas könsmogna drönare på särskilda platser i luften men de flyger tillbaka efter några timmar för att inta föda inför nästa flygning. Drönarens livslängd är normalt tre fem veckor. Antalet drönare beror på samhällets storlek, antalet drönarceller och binas genetiska egenskaper. Vanligen finns det några hundra upp till ett par tusen drönare. De som inte parar någon drottning lever kvar i samhället. Drönare När parningssäsongen är över tolereras inte längre drönarna av arbetsbina. De är då en belastning för samhället och motas ut ur kuporna. Om det på hösten eller på vintern finns drönare kvar i samhället, är det ett tecken på att det inte finns någon parad drottning i samhället. Biets utveckling omfattar fyra steg: ägg, larv, puppa och färdig insekt. Det kallas en fullständig metamorfos. När dessa ligger i sina celler kallas de för yngel och området där de finns kallas yngelrummet eller yngelklotet, se kapitel 7. Ägget Drottningen lägger ett ägg på den rengjorda cellens botten. Det är cirka 1,5 millimeter långt och står från början rakt upp från botten. På det tredje dygnet, då ägget ska kläckas, lägger sig ägget ner. Ägg. Foto: Tarja Ollikka 40 2 Livet i ett bisamhälle

41 Larven Efter tre dagar kläcks ägget och den nyfödda larven matas av ambina med den proteinrika fodersaften fram till cirka två Larver i fodersaft. Foto: Tarja Ollikka dygns ålder. De har ett överflöd av foder och man ser hur det glänser i botten av cellerna. Därefter övergår matningen av larverna till viss mängd fodersaft utdrygad med pollen, om det gäller mat till arbetarbin och drönare. Under tiden som larven ligger öppen kallas den ringlarv och den ökar då 900 gånger i vikt. 17 Därefter täcks larven med ett poröst cellock och förvandlingen inleds. Dessa kallas täckt yngel. Inledningsvis sträcker larven på sig och kallas sträcklarv. Larvhuden skiljer sig i princip inte från det vuxna biets hud 18. De viktigaste skillnaderna är att larvens hud är mycket tunnare, saknar färgpigment och ämnen som gör huden hård. Den tunna huden gör att exempelvis varroakvalster kan riva hål på den och suga i sig kroppsvätska. Mellan tarmen, som nästan fyller hela larven, saknar ett skyddande kitinlager. Detta gör den väldigt känslig för sjukdomsangrepp. I samband med att larven sträcker på sig öppnas en förbindelse mellan mellantarmen och ändtarmen och larven kan nu för första gången tömma tarmen på cellbotten. Puppan Förpuppningen börjar med att larven spinner en kokong åt sig i cellen. Kokongen blir kvar i cellen när biet kryper ut. Puppan liknar tidigt det färdiga biet men förvandling invändigt sker hela tiden när larvens organ ombildas till det vuxna biets organ. Under puppstadiet är biet mycket känsligt för yttre störningar som temperaturförändringar. Temperaturen i yngelklotet ligger på cirka 35 grader. Puppa med lila ögon, biet kommer att födas inom ett par dagar. Foto: Lauri Ruottinen 2 Livet i ett bisamhälle 41

42 Det vuxna biet Det nyfödda biet är fortfarande mjukt och kutikulan (ytterhuden) kommer att hårdna under de närmaste timmarna. 19 Särskilt arbetsbiet har ett mjukt lurvigt utseende innan hår beklädnaden blir stelare. De kan inte stickas innan skalet kring gift blåsan har hårdnat. Biets kropp är indelat i tre tydliga delar, huvudet, mellankroppen och bakkroppen. Vuxet arbetarbi. Huvudet Huvudets viktigaste delar är fasettögonen, punktögonen, antennerna och munnen. Synen Biet har två typer av ögon facettögon och punktögon. Facettögonen består av flera tusen småögon. Varje enskilt öga ger inte en skarp bild men tillsamman ger de skärpa. 20 Facettögonen är särskilt bra på att upptäcka former och detaljer när biet flyger. Snabba rörelser uppfattar de också lätt. Detta är en av anledningarna till att man inte ska vifta när ett bi närmar sig utan istället långsamt flytta på biet för att inte skrämma det (eller för den delen andra flygande insekter). Punkt ögonen kan inte fokusera eller skapa bilder utan verkar ha ljusinsläpp som enda funktion. Troligen fyller de en funktion vid orienteringen och styr biets dygnsrytm. Biet har ett annorlunda färgseende jämfört med människan. Det uppfattar färger från ultravioletta våglängder (300 nanometer) till orange ljus (700 nanometer). Det gör att bina uppfattar blommorna på ett annat sätt än vad vi gör. En blomma som vill locka till sig bin har ofta tydliga nektarvisare som reflekterar ultravioletta nyanser. Bina är särskilt intresserade av blåa och gula blommor. Röda blommor uppfattar bina som svarta och är inte särskilt intresserade av dessa om de inte samtidigt har UV-infällningar som nektarvisare. Bina kan även se svarta, vita och gråa nyanser och är duktiga på att uppfatta olika mönster och figurer Livet i ett bisamhälle

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning genom praktik,

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen 0 Regler för biodling och produkter från bisamhällen för användning av Demeter, Biodynamisk och liknande märkning Reviderade juni 2014 Gäller fr.o.m. juli 2015 Järna 2015 Postadress: Skillebyholm, 153

Läs mer

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen

Läs mer

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program

Läs mer

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm

Läs mer

Text och foto: Hans Falklind/N

Text och foto: Hans Falklind/N Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Honungsbin och biodling

Honungsbin och biodling Honungsbin och biodling 1 I mitten syns drottningen bland sina arbetsbin. Till höger, med stora ögon, syns en drönare. Livet i bisamhället B iodling är en härlig sysselsättning. Den är både intressant

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

Några små tips om att träna på utsatt fågel

Några små tips om att träna på utsatt fågel Några små tips om att träna på utsatt fågel Att träna sin fågelhund på utsatt fågel, vanligen rapphöns eller fasan, har blivit rätt populärt. Gör man rätt kan det vara en effektiv och förhållandevis enkel

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola 1. Hur ser en fjäril? har så kallade fasettögon som är sammansatta av upp till 17 000 delögon. Detta ger fjärilen ett mosaikseende. Måla

Läs mer

Vi har gjort ett studiebesök på Opido i Lagan för att lära oss om hur de hanterar miljöfrågor och sitt avfall.

Vi har gjort ett studiebesök på Opido i Lagan för att lära oss om hur de hanterar miljöfrågor och sitt avfall. Vi har gjort ett studiebesök på Opido i Lagan för att lära oss om hur de hanterar miljöfrågor och sitt avfall. Miljöpolicy Opido har tre olika punkter i sin miljöpolicy, här följer de tre punkterna: Vi

Läs mer

THE HONEYMANIA TM ISSUE. Discover Rich Moisture HONEYMANIATM PRESSRELEASE

THE HONEYMANIA TM ISSUE. Discover Rich Moisture HONEYMANIATM PRESSRELEASE THE HONEYMANIA TM ISSUE Discover Rich Moisture HONEYMANIATM PRESSRELEASE HONEYMANIA Nyhet EN NATURLIG KÄLLA TILL FUKT Upplev honungens naturligt underbara och fuktighetsbevarande egenskaper. I vår nya

Läs mer

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09 Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Ekologisk biodling i praktiken Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Min verksamhet Bergsgårdens Honung Ekologisk biodling med fn 50 bisamhällen på Kinnekulle Ansluten till KRAV Medlem i Västgötahonung

Läs mer

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott. Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda

Läs mer

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är

Läs mer

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR INNEHÅLL Inledning 5 ATT FÖLJA DINA DRÖMMAR 7 Framtiden 8 Hur jag ser på framtiden Hur jag inte vill att min framtid ska se ut Min mardrömsframtid

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

EU: s regler om ekologisk biodling

EU: s regler om ekologisk biodling Jordbruksverkets vägledning till EU: s regler om ekologisk biodling Dnr 26-6624/09 Enheten för häst, fjäderfä och vilt 11 januari 2010 Jordbruksverkets vägledningar kan beställas från: Jordbruksverket

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Ordförande 1 Lite statistik 1 Hälsoläget 3 Bin i Saltsjöbaden och på Öland 5 Mjöd 9 Mitt första år 10 Medlemmar 13-15

Ordförande 1 Lite statistik 1 Hälsoläget 3 Bin i Saltsjöbaden och på Öland 5 Mjöd 9 Mitt första år 10 Medlemmar 13-15 2015 Drottningen märks med blå färg Innehåll Sida WSB aktiviteter omslagets insida Ordförande 1 Lite statistik 1 Hälsoläget 3 Bin i Saltsjöbaden och på Öland 5 Mjöd 9 Mitt första år 10 Medlemmar 13-15

Läs mer

kapitel 4 en annan värld

kapitel 4 en annan värld Hej! kapitel 1-hej Jag heter Amy. Jag är 10 år gammal. Jag har brunt hår och gröna ögon. Jag har bott här i Sverige i snart 1 månad. Innan jag flyttade hit var mitt liv som vanligt. Just nu är min mamma

Läs mer

KLUBBEN. Nr 2 2014 PYSSEL! TECKNINGAR. Kan fiskar känna smärta? Läs om det på

KLUBBEN. Nr 2 2014 PYSSEL! TECKNINGAR. Kan fiskar känna smärta? Läs om det på KLUBBEN Nr 2 2014 PYSSEL! TECKNINGAR Kan fiskar känna smärta? Läs om det på sidan 7. 1 H ej! Brevlådan Nu är det äntligen sommar! Årstiden som de flesta människor har som favorit. Men för många djur kan

Läs mer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen

Läs mer

ÅRSSKRIFT. Wermdö Skeppslags Biodlareförening W S B

ÅRSSKRIFT. Wermdö Skeppslags Biodlareförening W S B Wermdö Skeppslags Biodlareförening W S B ÅRSSKRIFT 2016 Drottningen märks med vit färg 2016 Innehåll Sid WSB Aktiviteter 2 Ordföranden har ordet 3 Svärmar - en sanitär olägenhet? 4 Honungsskörd - statistik

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Det värdeful a vaxet

Det värdeful a vaxet Det värdefulla vaxet Vad är bivax? Bivax är ett ämne som endast produceras av honungsbin. Vaxet som bina använder för att bygga sina vaxkakor utsöndras genom körtlar i biets bakkropp. Vaxkakorna använder

Läs mer

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. I slaskhinken intill dörren mellan köket och verandan hade man glömt att lägga locket

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

anita Carlsson Mindful garden med ögon känsliga för grönt 1 n

anita Carlsson Mindful garden med ögon känsliga för grönt 1 n anita Carlsson Mindful garden med ögon känsliga för grönt 1 n 2014 Actout, Anita Carlsson Mångfaldigandet av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer

Övning 2 - Frågesport

Övning 2 - Frågesport Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

3. Hur vet Max att Allan redan har tjuvstartat med de nybakta bullarna?

3. Hur vet Max att Allan redan har tjuvstartat med de nybakta bullarna? SIDAN 1 Läsförståelse God morgon 1. Vem kommer och sjunger för Max på hans födelsedag? 2. Allan sjöng fel. Vad sjöng Allan som var fel? 3. Hur vet Max att Allan redan har tjuvstartat med de nybakta bullarna?

Läs mer

Bi-cykel-metoden LOGISTIK

Bi-cykel-metoden LOGISTIK Bi-cykel-metoden TEXT & BILD THOMAS DAHL Kan verkligen biodling med halvramar, splittade yngelklot och utan spärrgaller vara en vettig driftsform i större biodlingar? Denna provocerande frågeställning

Läs mer

Ekologisk produktion 4

Ekologisk produktion 4 Eviras anvisning 18220/3 Ekologisk produktion 4 Villkor för biskötsel Livsmedelssäkerhetsverket Evira Eviras anvisning 18220/3 Ekologisk produktion 4 Villkor för biskötsel 3. upplagan 2013 Eviras anvisning

Läs mer

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Myrstaden. Art. nr. 7763-970-7

LÄRARHANDLEDNING. Myrstaden. Art. nr. 7763-970-7 LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-970-7 Myrstaden Du har säkert sett myror många gånger, hemma i trädgården, på lekplatsen eller kanske t o m på gatan. De rör sig ofta i en lång rad, och om man följer en

Läs mer

Tomtens lilla. Maskrosängel. Text & Bild: Margareta Juhlin. blå huset

Tomtens lilla. Maskrosängel. Text & Bild: Margareta Juhlin. blå huset Tomtens lilla Maskrosängel Text & Bild: Margareta Juhlin blå huset Tomtens lilla Maskrosängel ISBN 91-973991-0-8 Text & bild Margareta Juhlin Första upplagan november 2000 Grafisk form: Daniel Sjöfors

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Marios äventyr. Kapitel 1

Marios äventyr. Kapitel 1 Marios äventyr Kapitel 1 -Jag heter Mario. Jag är 10 år. Jag bor i ett litet grönt hus och min kompis Luigi bor i ett litet gult hus. Jag ska till min kompis Luigi, vi är bästa vänner. Nu ska jag gå till

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Lokalbussen i Lycksele

Lokalbussen i Lycksele Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer