Sjögångens byggdokumentation

Transkript

1 Sjögångens byggdokumentation

2 GRUNDLÄGGNING 3 STOMME VÄGG 27 STOMME VALV 41 STOMME TAK 57 FRANSK BALKONG 65 YTTERVÄGG 73 BALKONGMONTAGE 94 YTTERTAK 110 INSTALLATIONER 119 UTRYMMEN 135 SLUTFINISH 154 FAKTARUTA 167

3 GRUNDLÄGGNING

4 Schaktning för grundplatta.

5 Pålning med betongpålar. Betongpålar användes i de fall då tillräckligt djup erhölls för att uppnå sidostabilitet.

6 Borrning av stålpålar. Stålpålar användes i de fall då inte tillräckligt djup för betongpålar erhölls.

7 Grupp av färdigborrade stålpålar.

8 Montering av cellplast vid stålpålsgrupp. Cellplasten används för att förhindra uppkomst av tjäle under grundsula.

9 Formsatt och färdigarmerad grundsula för hisschakt.

10 Invändig formvägg för hissgrop ovanpå gjuten grundsula.

11 Kvarsittande plåtform för formsättning av grundsula. Att använda kvarsittande form innebär både tids och kostnadsbesparing.

12 Plåtformar för gjutning av grundsulor.

13 Igjutning av stålpåle. Stålpålen fylls med betong för att motverka korrosion. Betongen är som bekant mycket basisk.

14 Armering av form för grundsula

15 Mellan grundsulorna lades cellplast som markisolering.

16 Montering av sockelbalk. Sockelbalken monteras på grundsulor och fungerar även som formvägg vid gjutning av grundplatta. Den mellanliggande cellplasten fungerar som sidoisolering för grundplattan. Ytterbetongen var upplag för balkongpelare och tegel.

17 Färdig sockelbalk med invändigt upplag för bjälklag. Observera cellplasten under sockeln och att undergjutning sker vid grundsulor.

18 Tätning vid sockelbalk. Skarvar i balken tätas noga innan gjutning.

19 Grund fylls med tvättad singel innan markisolering.

20 Montering av cellplast innan gjutning av grundplatta. Här ses även hängslejärn för avloppsledningar.

21 Vy över grund. Här ses försänkningar för invändiga grundsulor som är förlagda under bärande väggar.

22 Vy över färdigisolerad grund. Cellplasten är lagd i två lager med överlappande skarvar.

23 Armering av grundplatta. Här ses grundplattans upplag på sockelbalken med tillhörande förankringsjärn.

24 Vintergjutning vid kall väderlek. Som väderskydd användes isolerade masonitetakelement. Dessa återanvändes.

25 Nygjuten grundplatta med täckande takelement. Elementen ligger upplagda på en tät sidobalk. I och med att plattan täcktes hölls fukten kvar och ingen bevattning av betongen behövdes.

26 Gasol användes för varmhållning av grundplatta.

27 STOMME VÄGG

28 Montering av prefabricerad yttervägg.

29 Den prefabricerade delen av väggen består av 16 cm betong med 25 cm färdigkrymt spårad cellplast I fönsternischer går betongen ut till fönsterkarmens läge.

30 För att kunna fästa fönsterkarmen i väggens isolerskikt gjuts en vinkelplåt fast i fönsternischens betong.

31 Hörnet markerades med sprayfärg och en stenullsremsa lades ut innan montage av nästa väggelement.

32 I bakgrunden monteras tätningsremsa mot nästa vägg och i förgrunden läggs en brukssträng innanför stenullsremsan för tätning mellan väggblock och bjälklag.

33 Justering av brukssträng. Expanderbruk väljs för att säkerställa lufttäthet mellan betongelementen.

34 Nästa vägg lyfts på plats.

35 Färdig skarv med expanderbruk och stenullstätning. Stenullen fungerar även som brandskydd för cellplastbrand.

36 Tätning av vertikalskarvar i väggelement med lättflytande expanderbruk.

37 Vertikal skarv mellan ytterväggar gjuts igen med expanderbruk.

38 Den spårade cellplasten fungerar även som avstängare vid gjutning av bjälklag tack vare styvheten i isoleringstjockleken.

39 Ingjutna elkanaler med dragtråd i ytterväggsblock.

40 Vy över några monterade väggblock. I mitten av bilden ses en uppdragen betongklack som tjänstgör som avstängare för gjutning vid trapphuset.

41 STOMME VALV

42 Valvgjutning. Gula stämpbalkar förbereds för plattbjälklag av filigrantyp.

43 Stämpning före montering av filigranelement.

44 Montering av filigranbjälklaget med sina ingjutna armeringsstegar.

45 Tätning av filigranbjälklag med fogskum.

46 Vy över filigranbjälklag. Observera dragning av ventilationskanaler i bjälklag.

47 I bjälklaget monterades kanaler för till- och frånluft. Tilluften mynnade ut i hallen och frånluften togs från kök, badrum och sovrum.

48 Montering av ventilationskanaler i bjälklag.

49 Genomföringar i bjälklag görs i inbyggda lättbetongelement som det är lätt att anpassa håltagningen i.

50 Vy över bjälklag med avloppsrör.

51 Förankring av avloppsledningar i badrum. Golvbrunnen är rostfri och avloppsstigarna ljudisolerande.

52 Gjutning med självkompakterande betong. Urparing görs vid badrum för att få fall till golvbrunn och för att gjuta med en högre betongkvalitet.

53 Vy över vindsplan med Marieberg i bakgrunden.

54 Prefabricerad trappa lyfts på plats.

55 Stommen på Orrholmsgatan 5 är på väg upp. Fönstren skyddas av plastfilm.

56 Kuggstångshiss för transport av material.

57 STOMME TAK

58 Montering av limträpelare och limträbalk som upplag för takelementen.

59 Montering av takelement. Prefabricerade masonite-takkassetter med 45 cm isolering

60 Anslutning yttervägg- och takelement. Takkassetternas täta plåtundersida läggs mot en syllisoleringsremsa.

61 Lyft av takelement för ytterhörn.

62 Nockavslutning av takelement. Hålrummet mellan kassetterna fylldes sedan med lösull.

63 Takelement med läkt i vindslägenhet för eldragning och gipstak.

64 Vindlägenhet med färdigmonterade läkt på takelement.

65 FRANSK BALKONG

66 Armering bjälklag och förankringsjärn för franska balkonger.

67 Fästjärn för fransk balkong gjuts in i bjälklag. Cellplasten som är instucken i fästjärnet fungerar som avstängning för betongen.

68 Fästjärn för fransk balkong tätades och fylldes med fogskum för att minska köldbryggan.

69 Den franska balkongens fästjärn under fönstret.

70 Den fransk balkongen läggs upp på de ingjutna konsolerna.

71 Övre skruvfäste för fransk balkong innan putsning.

72 Övre infästning för räcke till fransk balkong.

73 YTTERVÄGG

74 En tjock asfaltspapp limmas på sockel och vägg före montage av stenullsisolering som skydd mot vatteninträngning.

75 Dörröppning till uteplats. En provisorisk innerdörr har monterats för att kunna uppnå tillräcklig värme under byggtiden.

76 Fönster med fönsterbleck har monterats i liv med cellplasten.

77 En justerbar plastpuck användes vid fönstermontagen för att rikta in fönstren.

78 Specialutformade cellplastskivor, som sedan putsades, monterades runt fönster mot karmen för att få optimal lufttätning.

79 Cellplasten förbereds för putsning och 10 cm stenullsskivor ansluts på sidorna till en total väggisolering på 35 cm..

80 Förberedelse för putsning. Fönsterhörn armeras. I stenullen syns en rund urstansning. Stoppbrickan för stenullen sitter 3 cm in för att undvika putsfläckar i framtiden.

81 Stenullsskivorna träs på murkramlornas fäststål innan tegelmurning.

82 Självhäftande skyddsplats monterades på fönster innan putsning.

83 Murning av fasad med 87 mm modultegel.

84 Sektion av yttervägg med utan bruksspill bakom tegel.

85 Rostfria murkramlor har fästs i betongen för att gjutas in i bruket.

86 Undersida fönster innan fönsterblecket monteras.

87 Hörndetalj av tegelgavel utan bruksspill i luftspalten.

88 Avtäckning av tegelmurningen med plåt innan stenullskivan som ska putsas sätts dit

89 Putssmygen visas runt hela fönstret. Vatten bakom teglet droppar rakt ner ovanför fönstret.

90 Fönsterblecket följer teglet och dras in under putsen.

91 Putssmyg vid fönsterbleck. Eluttaget i bakgrunden fästes på en hård plastpuck som monterades bakom putsen.

92 Plastpuckar fälls in i isoleringen för infästningar av stuprör mm.

93 Ställningen monteras ner på Orrholmsgatan 3.

94 BALKONGMONTAGE

95 Stålpelare monteras för utvändigt liggande balkonger. Cellplasten har ursparingar som gör att pelarna blir dolda innanför putsen och teglet.

96 Skarvning av balkongpelare för balkonger

97 Balkongpelaren skummas mot cellplasten och kläs in i stenullsskivorna.

98 Stålkonsol för balkongplatta förankrad i bjälklagskant.

99 Infästningsjärn för balkonger, både för dragstag och upplag.

100 Putsnät monteras kring balkongplattans konsoller för att motverka sprickbildning.

101 Färdigmonterad balkongplatta. På kortändan syns dragstag för upphängning av plattan.

102 Montage av balkongplattor.

103 Hörndetalj på Balcos balkonginglasning där plats finns för takavvattning inne i hörnet.

104 Både stålram och betong på balkongernas undersidor målades ockragula.

105 Montage av balkongräcke. Räckestypen har opaliserat glas upp till halva räcket för att göra det både ombonat och ljust. Ramverket var varmvitt och en rödbrun handledare valdes som topp.

106 En kraftig durkplåt valdes som övergång till balkong och som skyddsvinkel mellan vägg och balkongplatta.

107 En färdig balkong ut mot Mariebergsviken som har både en inglasad del och en öppen för att ge bästa komfort.

108 Formsättning av platta för uteplats.

109 Vy över Orrholmsgatan 9. Balkonghörnen har fått en orange accent.

110 YTTERTAK

111 Gaveldetalj på taksprång.

112 Undersida takfot och gavelsprång kläs med gulbrunt infärgade Formicaskivor. Vindskivorna täcks sedan med plåt.

113 Här ses nocktäckning av papp och monterade ströläkt.

114 Nock med färdig papptäckning och läktning runt takluckor.

115 Ett läktat yttertak kring tillufts- och frånluftsstosar.

116 Utläggning av takpannor. Första raden spikas fast som vindskydd.

117 Ofägade ljusa betongtakpannor och plåtövergång mot teglet.

118 Anslutningsplåt mellan tak och tegelfasad med luftningshål ovanför plåten.

119 INSTALLATIONER

120 Undercentralen byggs upp. Till vänster finns fyra ackumulatortankar för varmvattnet(totalt 3 m³) Kallt vatten tas in i slingor från botten. Laddning sker i manteln. Vi har ett rött expansionskärl för värmepumpens köldbärarsida. Vit behållare är expansionskärl för radiatorsidan. Rakt fram sitter radiatorpumpen och bakom den två fjärrvärmeväxlare.

121 Rörkoppling returledningar. Montage av påstick till värmepumparna (totalt 90kW). På radiatorledningarnas retursida förvärmer värmepumparna innan fjärrvärmen får komma in. Påkopplingen sker innan pumpen.

122 Installationerna matar lägenheterna från varmvinden. Stigarna (varmvatte/vvc, radiatorrör tur och retur, kall- och varmvatten samt el och köldbärare) placerades utanpå fasaden.

123 Stigarrören kläddes in med rostfritt polerat stål. Ovantill sattes en vinklad plåt för att förhindra måssittande.

124 Stigarrören från fasaden kommer här genom betongen in på varmvinden.

125 Rördragning på varmvinden hängdes upp i bra arbetshöjd längs ytterväggarna.

126 En kalbelstege monteras på vinkleljärn som fästs i limträbalken och dras över trapphustoppen.

127 Toppen av trapphuset sett inifrån vinden.

128 Frånluften kommer upp på vinden. De har brandstrypare innan samlingslådan för att sedan gå till frånluftsaggregatet. Det vita plåttaket var bra ur ljussynpunkt.

129 Fläktrumet byggs. Köldbärarledningarna i mässing ska dras in och ut ur återvinningsbatteriets vänstra del. I den högra delen finns filter som renar frånluften. I överkant ser man början till bypassledningen som ska kopplas in bakom batteriet. Denna används om brandrök uppstår.

130 Tilluftskammare på vind under uppbyggnad innan väggarna plåtklätts. Varje rör förses med brandstrypare. I taket finns ett förvärmningsaggregat och tilluftsskorstenen.

131 Slits i trapphuset för ventilationskanaler, el och tele.

132 El-, vatten och avloppsgenomföringar. Avloppsrören är av ljuddämpande typ.

133 Slitsbotten som sedan fylldes med betong och ett skvallerrör drogs ut från schaktet.

134 Elcentral och bredbandscentral i lägenhetshallen. Bägge täcks sedan av en gångjärnsförsedd spegel.

135 UTRYMMEN

136 Vy över vindsutrymme. Innertaket utgörs på vinden av takkassetternas vita lufttäta plåt. Skarvarna av EPDM-gummi tejpades med vit tejp.

137 Vindsförråden har en tät sida mot korridoren och nät mellan förråden.

138 Mellanväggarna utgjordes av stålreglar. Några stämp får sitta kvar lite längre efter gjutning.

139 Där det var plats för vägg-tv förstärktes väggen med plywood.

140 Kortlingar i badrummsvägg för infästning av badrumsutrustning.

141 Etagevåningen är klar för tapetsering och läggning av parkettgolv.

142 Parkettläggning i kök/vardagsrum.

143 Tätskiktsmatta på väggar och golv monterades före kakelsättning i badrum

144 Vattenmätare för individuell mätning placeras bakom toalettstol på rätt sida om tätskiktet och kläs sedan in i en låda med lock.

145 I badrummen placerades installationerna för vattenmätning i en låda bakom toalettstolen genom en sidodragning av ledningarna från schaktet bakom duschen.

146 Slits i badrum med avstick till vattenmätning innan inklädnad.

147 I badrum användes en kopplingslåda bakom handfat för att få dolda rördragningar.

148 Ett extrabadrum med elhandukstork och installationslucka under handfatet, en lösning som gjorde att vi på ett säkert sätt kunde dra alla ledningar osynligt i vägg.

149 Invändig fönstersmyg i badrum med marmorbänk i botten och rundade plasthörn.

150 Fönsternischerna vinklades 20 för att ge ett fint ljusinsläpp. Nischerna blev klara snabbt med måttanpassade marmorbänkar i botten.

151 Köken har självstängande luckor, volymkåpa med hjälpfläkt och laminatbänkskiva med eklist i framkant.

152 I överskåpet ovanför spisfläkten har kanalen klätts in och hyllor monterats för att få bra förvaring.

153 Det fanns möjlighet att välja halogenspotbelysning under överskåp istället för lysrör.

154 SLUTFINISH

155 Ett inrett kök från en visningslägenhet.

156 En alternativ färgsättning av köket i visningslägenhet två.

157 Vardagsrummet i den inredda visningslägenheten.

158 Kapprummet innanför ytterdörren har klinkergolv. I taket sitter ventilationsdonet för den något förvärmda tilluften. Till vänster har vi en radiator som hjälper tilll att värma upp tilluften.

159 För bra städhygien valdes en ingjuten sockelplåt i trapphus istället för granitkeramik eller trä. Innerhörn vinklades med en kvartsstav över.

160 Franska balkonger med öppet galler i botten. Fasaden avslutades med infärgade skuggrå ränder för att sänka den höga fasaden över fönstren.

161 De franska balkongerna saxades på framsidan för att ge mer liv. De vertikala stålpinnarna står i vinkel ut från centrum för att ge ljus.

162 Alla marklägenheter har egna trädgårdar. Tvåorna fick ingen inglasning i bottenvåningen.

163 Entrétaket gjordes i formpressad silvergrå plast som hängdes in i ett vinkeljärn i entrepartiet med en kättingförankring ut till en mothållande maststolpe. Granitfiskar placerades i asfalten (vattendraget).

164 Varje trapphus försågs med kakeltavlor där fotokonsten var från byggprocessen.

165 Sjögången från Mariebergssidan av viken.

166 Kvällsvy över Sjögången.

167 FAKTARUTA På Orrholmsgatan 1-9 finns 127 lägenheter där de sista flyttade in i juni Kompletterande markarbeten och de 12 flytande bostäderna intill avslutades våren Lägenhetsfördelning och hyror (exkl individuell mätning) 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok 6 rok 4 st 35 st 50 st 32 st 5 st 1 st 41 m 2 56 m 2 74 m 2 98 m m m 2 Bruksarean BOA är m². Detta är lägenhetsytan där inte varmvindar och andra allmänna ytor ingår. Snitthyran är kr/m² BOA. Alla fem hus är miljöcertifierade enligt LEED Guld.

168 Ekonomi A. Projekteringen kr exkl moms B. Byggentreprenaden kr exkl moms C. Kundval som höjde kvaliteten i husen kr exkl moms D. Moms på ovanstående kr E. Byggherrekostnaderna exkl. markknutna kostnader kr F. Tomtrelaterade kostnader utöver tomtköpet kr G. Tomtköp kr Entreprenad Projektet genomfördes som en väl fungerande partneringentreprenad med TE-kontrakt Byggherre: Karlstads Bostads AB Totalentreprenör: Skanska

169 TEXT Jan Andersson och Gunnar Persson Foto Sigurd Wapelhorst (