NMR-NFK NFK REFERAT

Transkript

1 NMR-NFK NFK REFERAT Möte med Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö gruppen (NFK) Mötesplats: Nordiska Ministerrådet Köpenhamn Tid: Måndagen den 16december kl 08:30 Närvarande: Gunnar Zettersten (ordförande), Trausti Baldursson (Island), Stig Johansson (Finland), Lars Gudmand Pedersen (Danmark), Jon Suul (Norge), Lars Wilson (Sverige), Sven Koefoed-Hansen (Danmark), Dannfridur Skarphédinsdóttir (NMR) och Sune Sohlberg (sekreterare) samt Tine Utzon-Frank (NMR) punkt 4 och Robert Clevestam. Förhinder: Anna Maria Fosaa (Färöarna), Peter Nielsen (Grönland) och Elisabet Haveraaen (Norge), Dagordning: 1. Inledning med godkännande av dagordning 2. Referat från 5 7 september Aktuellt från respektive land 4. Information från NMR-sekretariatet - Utvärdering av BU strategi och miljöhandlingsprogram 5. Information från NFK-sekretariatet 6. Samordning och samarbete mellan arbetsgrupperna - Det arktiska handlingsplanen 7. Statusrapporter från projekten 8. Projektansökningar 9. Nya projektinitiativ 10. Verksamhet med Budget - uppföljning 11. Kommande möten Övriga frågor 1. Inledning och godkännande av dagordning Gunnar hälsar alla välkomna. Sune informerar om praktiska förutsättningar för mötet och presenterar material som beställts till gruppen. Dannfridur föreslår att materialet skickas till var och en från sekretariatet för NMR. NFK godkänner dagordningen. 2. Referat från 5 7 september 2002 Gunnar presenterar Referat från den 5 7 september NFK godkänner referatet med tillägg från Lars Gudmand angående information från 1

2 Danmark. 3. Aktuellt från respektive land Sune delade ut material om den svenska statsskogsutredningen. Informationen från länderna finns i bilaga. 4. Information från NMR-sekretariatet Dannfridur meddelade att verksamhetsplanerna antagits och informerade om ministerrådets möte den 27 oktober och EK-M mötet den 28 oktober m. m. enligt följande innehåll i utdelat PM: Information fra MR-M møde den 27 oktober 2002 På MR-M mødet diskuterede ministrene blandt andet følgende: - Agendaen for EU s miljørådsmøde den 9-10 december Forberedelse af CoP8 - Opfølgning af WSSD i Joh. med fokus på fornybar energi, målsætning om øget adgang til sanitetstjenester og rent drikkevand, de nordiske landes rolle i bestræbelserne for reduktion i tabet af biologisk mangfoldighed samt støtte til udviklingslandene for implementering af CBD. - Resultaterne af NEFCO s miljøarbejde samt forhøjelse af NEFCO s grundkapital - S formandskab i det nordiske samarbejde Det overgribende tema for programmet er integration. Miljødelen af programmet er koblet til såvel holdbar udvikling som EU s nordlige dimension. Nøgleord er nordisk samsyn. De foreslåede emner for miljøsektoren vil blandt andet omfatte bæredygtig udvikling miljødimensionen og nærområdet, EU s nordlige dimension og miljøteknik. Endvidere diverse internationale spørgsmål, miljøkonventioner, opfølgningen af den nordiske miljøhandlingsprogram og strategien for bæredygtig udvikling samt øget samarbejde med de nordiske miljøorganisationer bl.a. omkring temaerne skov og hav. Information fra EK-M møde den 28 oktober 2002 Arbejdsprogram og budget 2003 På mødet behandlede EK-M blandt andet arbejdsgruppernes virksomhedsprogrammer for 2002 og godkendte dem. Budgetrammen for arbejdsgrupperne forventes at blive den samme som sidste år. Arbejdsgrupperne bliver nærmere orienteret om EK-M s håndtering af virksomhedsplanerne samt budget gennem et særligt brev, som sekretariatet har udsendt den 12 november Nærområdeprogrammet EK-M blev præsenteret for NMRS nærområdeprogram for Der er tale om et rammeprogram med følgende 4 hovedtemaer: Den nordiske velfærdsmodel, herunder uddannelse og forskning, helse og velfærd; Kulturformidling; Bæredygtig ressoureceudvikling, herunder miljø, energi og madvaresikkerhed; Markedsøkonomi og forbrugerbeskyttelse. Rammeprogrammet vil årligt blive suppleret med et arbejdsprogram. Dette arbejdsprogam vil i detailler beskrive virksomheden for det pågældende år med 2

3 projektoversigter m.v. De konkrete ansøgninger til nærområdeprogrammet for 2003 behandles primo december. Projekt om e-management i NMRS I NMRS har man igangsat et projektet digital serviceforvaltning (e-management). Dette indebærer udarbejdelse af et egentligt prospekt for et flerårigt projektforløb, hvor endemålet er fuldt digital forvaltning i NMRS, dvs. en forvaltning, hvor alle arbejds- og serviceprocesser i optimalt omfang er digitalt baserede. Endvidere indebærer dette dels afskaffelse af papir som det bærende medium arkivmæssigt og i kommunikationen med faste samarbejdspartnere i omverdenen, dels at den digitale infrastruktur udnyttes i optimalt omfang til at udvikle både bedre og billigere service over for omverdenen. Det er forskelligt i NMRS, hvorvidt man er kommet i brugen af IT-teknik f.eks. ved udsendelse af mødedokumenter, referater mv. Enkelte sektorer er gået helt over til elektroniske udsendelser mens andre, herunder miljø hidtil har udsendt alle dokumenter i papirversion til deres MR/EK. Miljøsektoren anser det som vigtigt, at miljøsektoren aktivt deltager i at initiere brug af en mere miljøvenlig teknik og arbejdsmetoder i den daglige drift af sekretariatet. Fra januar 2003 vil al mødemateriale til såvel AU, EK-M som MR-M møder fremover alene blive udsendt elektronisk. Arbejdsgrupperne opfordres til at udsende mest mulig materiale i elektronisk form. Dannfridur medelade att landskapskonventionen kommer upp på nästa ministermöte i februari år Dannfridur hänvisade till nya instruktioner för utformningen av årsredovisningen för år Dannfridur informerade dessutom om ministerrådets förslag till nytt arktiskt samarbetsprogram. Fr. o. m separeras det arktiska samarbetsprogrammet från närområdesprogrammet. På så sätt hoppas man bättre kunna ta tillvara expertisen inom Ministerrådets sektorer i det arktiska samarbetet. En revidering av det arktiska samarbetsprogrammet ska utföras år Tine informerade om den utvärdering i halvtid av det nordiska miljöhandlingsprogrammet som hon har i uppdrag att utföra inför nästa nordiska miljöhandlingsprogram. Tine gick igenom NFK:s uppdrag och kommenterade de uppgifter NFK har. För år 2004 får bedömas vad NFK kommer att prioritera för att uppfylla intentionerna i den nordiska handlingsplanen. Tine konstaterar att Friluftslivsaktiviteterna inte är så omfattande f.n. Av vikt är balansen mellan det internationella, närområdena och det nordiska innehållet i verksamheten. Hon nämner efter att ha träffat ASG att den arktiska verksamheten ser bra ut. NFK konstaterar att arbetet med GMO och främmande arter ligger efter. Tine uppmanade NFK att arbeta mer med information och implementeringen av den nordiska informationsstrategien och visade exempel på hur gruppen kan göra t.ex. att göra hemsidan mera inbjudande. Som exempel nämndes bl. a. succeshistorier. 3

4 Under arbetet med utvärderingen kommer ordförandena och sekreterarna att vara informerade och bidra med underlag. Konstateras att utvärderingen redan påverkar och kommer att ytterligare påverka NFK:s verksamhet. NFK välkomnar utvärderingen och kommer att lämna den hjälp som efterfrågas 5. Information från NFK-sekretariatet Diskuterades NMD:s brev till de nordiska miljögrupperna. Miljötillståndsrapporter kan upprättas nationellt, inom EEA samt för Norden och angränsande baltiska länder. Det finnas en roll för NMR. Det kommer att krävas ett nätverk för det nordliga Europa och en koppling till den nordliga dimensionen. Hur detta ska organiseras kan ånyo övervägas i halvtids-utvärderingen av den Nordiska aktionsplanen inför nästa aktionsplan åren Godkändes ordförandens och sekreterarens svar lämnat till NMD. Diskuterades harmonisering av lagarna på miljöområdet. Konstaterades att en felaktigt genomförd harmonisering av lagar kan riskera att sänka ambitionerna i det nordiska samarbetet eftersom det bästa landet sätter målet för övriga länder. Det bör trots den risken vara en angelägen åtgärd som sammantaget kan höja samtliga länders nivå vad gäller lagarnas innehåll och tillämpning. Åtgärden är synnerligen aktuell pga. de nya baltiska m. fl. länder som fr.o.m. år 2004 ansluts till EU. Konstaterades att det också finns åtgärder som bör vidtas inom de nordiska länderna. Habitatdirektivet bör omförhandlas så att det gäller för de till EU anslutna länderna Island och Norge. Fågeldirektivet gäller redan och vattendirektivet kommer att gälla alla nordens länder. Diskuterades också konventioner. Konventioner har i regel samma inriktning som lagar. De är dock inte bindande förrän de ratificerats. Konstaterades att det enbart är Norge som ratificerat den europeiska landskapskonventionen. Det finns också nordiska avtal som har stor miljöbetydelse, t.ex. avtal om fiske och renbeteskonventionen mellan Norge och Sverige. Inom NFK:s verksamhet har harmonisering av lagar gällt allemansrätten och en harmonisering har av lagstiftning har rekommenderats av projektet Naturvård i Skogen. Det finns också med i projektet om miljökriminalitet. Det pågår en översyn av miljöbalken i Sverige och Norge har fått ny lagstiftning för naturoppsynet. Beslutas att svara NMR sekretariatet mot bakgrund av diskussionen. 6. Samordning och samarbete mellan arbetsgrupperna Diskuterades samarbetet mot bakgrund av den nya organisationen av grupperna. Underströks vikten av att redovisa samarbetet enligt verksamhetsplanens översikt och att följa upp det i årsredogörelsen. Det handlar också om samarbete med organisationer utanför NMR t.ex. UNESCO genom RAMSAR projektet. 4

5 Sune informerade om resultatet av det möte sekreterarna haft med anledning av den nya samarbetspuljen och AU:s behandling av frågan. AU delar sekreterargruppens rekommendationer med undantag för att AU tycker att två parter är tillräckligt för att det ska vara ett tvärgående projekt. Sekreterargruppen ansåg att det bör vara minst tre parter för att skilja det från vanligt löpande samarbete. Konstaterades att samarbete är ett brett fält som innehåller många möjligheter och som ofta kräver en stor arbetsinsats. Särskilt viktigt är att ordna samfinansieringen rationellt. Av NFK:s budget har DKK reserverats av AU för samarbetsprojekten med MIFI. Kvalitativa fördelar bör avgöra om samarbete ska komma till stånd. Sune redogjorde kortfattat för mötet med den arktiska styrgruppen. Tines genomgången i samband med utvärderingen inför nästa handlingsplan var mycket bra. Genomgången visade bl.a. på behovet att stödja de projekt i den arktiska handlingsplanen som handlar om forskning genom förändrade regler så att medel kan fås från nordiska fonder (Arktiska gäss och Steinkobbe). I stort sett löper arbetet med att genomföra planen fint. Under mötet åtog sig Norge att ta ledningen för Integrering av miljöhänsyn i forsknings och undervisningssektorn (P3) samt Arktiska kulturmiljöer (P12). Island åtog sig att vara värd för Naturvägledare/Guider (P14). ASG föreslår att projektet om miljökriminalitet inkluderas i NFK:s motsvarande projekt. 7. Lägesrapporter från projekten 4003 Naturvård i skogen Projektet är klart och avslutas. NFK tackar projektet för ett utmärkt arbete Natur i Nord Projektledaren Jon informerar om läget i projektet. Boken beräknas tryckas i juni år Ansträngningarna med marknadsföringen fortsätter. Boken anmäls till ministermötet i Luleå i augusti år Vern av våtmark och 4006 Ramsarkonventionen i de nordiska länderna Projektledaren Jon informerar om läget i projekten. Produkterna är så gott som klara för tryckning Uppföljning av handlingsplaner för biologisk mångfald Uppdrogs åt Lars G och Sune att följa upp budget vad avser överskott eller underskott Traditional rural biotopes Projektet löper som planerat Miljökriminalitet Beslutades på ASG:s förslag att utvidga projektet med Åtgärd 5 enligt den Nordiska handlingsplanen för Arktis, Strategi for forebyggning av miljökriminalitet i Arktis samt att 5

6 överväga aspekter som berör lagstiftning och konventioner. Uppdrogs åt sekreteraren att meddela projektledaren MKV Diskuterades att avsluta projektet. Beslut tas vid nästa möte i maj år Diskuterades dessutom 4064 Seminarium om MKV. Förslaget genomföra ett seminarium finns i arbetsplanen för NFK och har budgeterats för år 2002 med DKK. Inget beslut togs. Saken tas upp i maj år Erosion och överbete Projektet löper enligt reviderad plan Geodiversitet i Norden - kortversion Diskuterades projektet. Beslutades att anslå ytterligare DKK till tryckning av versionerna Nordens landskap uppföljning av den europeiska landskapskonventionen Diskuterades rapport Nordens landskap med förslag till åtgärder. Projektet ansvarar för åtgärdsförslagen. Rapporten bör översättas till samtliga nordiska språk. Diskuterades kommande projekt med anknytning till implementeringen av konventionen. Konstaterades att det finns kopplingar till närområdet och möjligheter till samarbete med NMD. Rapporten ska presenteras vid ministermötet i februari år Uppmanades länderna att ratificera konventionen. Beslutades att godkänna rapporten för tryckning Kustkulturen som resurs Stig anmäler finsk deltagare till projektet Nordregio Kursverksamheten fortsätter TVÄRS Lars W informerade från det TVÄRS seminarium som genomförts den november i Nordregios lokaler på Skeppsholmen i Stockholm. Från NFK medverkade dessutom Jon, Gunnar och Sune samt från ASG Tonte. Deltagande medlemmar var nöjda med seminariet. Det finns resurser kvar för att göra uppföljningar. Seminariet konstaterade att det är angeläget att NMR stöder integrationen mellan natur-, friluftlivs- och kulturmiljöfrågor och att NFK själv aktivt arbetar med detta. Bl.a. föreslog seminariet återkommande möten som en väg att öka insikten om sambanden mellan N och K. TVÄRS har stark anknytning till Landskapskonventionen liksom till Världsarvskonventionen som förutsätter kulturmiljö för att ett Världsarv ska bildas Hållbart friluftsliv Gunnar redogör för projektet och det möte som hållits på Gardemoen. Utkast till program för seminarium mars är klart och inbjudningar sänds snart ut. Viktiga inslag är hur ett miljövänligt friluftsliv kan utvecklas så att friluftsfolket inte belastar miljön. Certifiering av arrangörer av orientering, skidtävlingar etc. är en väg till ett hållbart friluftsliv. 6

7 4063Kulturturism Uppdrogs åt Lars W att undersöka läget för beskrivning i projektplan och förbereda för kontraktskrivning BANAT 2 Pågår enligt planerna Workshop Habitatdirektivet Workshopen är genomförd. Rapportskrivning pågår. Avsikten är att lägga rapporten på hemsidorna för NMD och NFK. 8. Projektansökningar 4017 MIFI samarbete Arbetet med samarbetsprojekt pågår för ballastvatten och skydd av marina områden. Avsatta medel finns i den s.k. samarbetspuljen hos AU Samarbetsformer för skötsel av skyddade områden Konstateras att ansökan inkommit och att medel anslagits i budget. Stig redogör för den planering för genomförandet av seminariet som pågår. Dannfridur bekräftar att medel till Coordinator of the cooperation for the protected areas in the Nordic and Baltic countries har beviljats från närområdesprogrammet. Beslöts att anmäla projektet som intresse vid närområdesseminariet i St Petersburg i april år Nordisk forum om naturovervågning Projektansökan diskuterades. Den behöver skrivas om med hänsyn till tidigare beviljad ansökan. Beslöts att tills vidare inte stödja ansökan pga likheterna med redan beviljat projekt 4016 Workshop Habitatdirektivet. Nordic Baltic seminar Nature Schools and Environmental Education Beslutades att bevilja DKK i stöd till seminarium i Estland 5 8 augusti år Nya projektinitiativ Comparing of Protected Areas Management Systems in Nordic Countries: Management Structures and Information Environment Sune informerar om ett projektförslag som inkommit via NMD från Ryssland, Maria Gavrilo, Arktiska muséet i St Petersburg. Förslaget har också skickats till Habitat Contact Forum. Rekommenderades att Stig undersöker om delar av förslaget kan anknytas till Samarbetsformer för skyddade områden och på så sätt engagera Ryssland. Beslöts att föreslå att ta upp ämnesområdet vid Närområdesseminariet i Ryssland. 7

8 Marknadsföring Information Gunnar presenterade avsikten att utveckla hemsidan och ett förslag att framställa en informationsskrift som presenterar NFK:s verksamhet med de framgångar som nåtts. En möjlig redaktör är Kjell Samuelsson. Gunnar konstaterar att förslagen stämmer väl med Tines uppmaning till gruppen med anledning av den nordiska informationsstrategien. Konstateras att det finns mycket att göra för att förbättra Webben. Hjälp kan köpas. Det behöver dock klargöras hur NMR ska serva hemsidorna. Hemsidor utanför NMR måste kunna flyttas mellan olika saiter beroende på ordförandeskap m.m. Broschyrer är inte alltid lika viktiga. En annan åtgärd för att sprida kännedom om verksamheten är att bjuda in media till mötena. Närområdet Närområdet förändras från och med år 2004 då de baltiska staterna ansluts till EU. Därefter kommer närområdet att handla om främst nordvästra Ryssland. Samarbetet med de baltiska länderna ska ej avbrytas utan fortsätta. Vid seminariet i St Petersburg kommer samarbetsfrågorna och behovet av projekt att diskuteras och prioriteras. Från detta möte kan därför projektförslag komma att aktualiseras. Biosfärområden Diskuterades intresset för projekt med anknytning till detta instrument. Gunnar nämnde att svårigheterna att strikt skydda områden medfört att intresset för denna typ av skydd ökat i Sverige. Stig nämnde möjliga intressen i skärgårdarna Åland Åbo och Skärgårdshavets nationalpark Estland. I Norge finns inget intresse ännu. Inte heller i Danmark eller på Island. Konstateras att intresset för området är svagt. En möjlig åtgärd är att anordna ett seminarium om biosfärsområden. Friluftsliv Diskuterades friluftsliv och anmäldes intresse för publikundersökningar. Vilken standard ska vi använda, hur många ska vi mäta och vad vet vi om konsumenterna? Vid mötet i Tavastehus demonstrerade Stig publikmätningar för NFK. Lars P meddelar att andra nätverksversionen av friluftskortet nu finns på nätet. Det bör gå att följa upp möjligheteran att använda det danska system som Lars P demonstrerade vid mötet i Tavastehus. Också webbversionen ger möjlighet till publikundersökningar. Ombads Stig att överväga ett projekt. Intresse borde finnas i åtminstone Sverige, Norge och Danmark. 10. Verksamhet med budget Robert redogjorde för det ekonomiska läget för verksamheten. Redogörelsen föranledde ingen åtgärd. Verksamhetsplan med budget för år 2003 har utsänts tidigare till NFK. Diskuterades uppläggningen av årsberättelsen för år 2002 och underströks betydelsen av att den återger förhållanden av betydelse för utvärderingen av den nordiska handlingsplanen. 8

9 Uppdrogs åt Gunnar och Sune att utforma årsredogörelsen för år Kommande möten 2003 Trausti hälsar välkommen till möte på Islands sydkust maj Lars P och Sven hälsar välkommen till Danmark augusti Lars nämner Vadehavet som ett intressant område. 12. Övriga frågor Diskuterades möjligheten att bjuda in projektledare till NFK eller ASG möten. T.ex. från projekt som bedrivs i närområdet till mötesplatsen eller annars kräver uppmärksamhet. Med anledning av att Harry slutar i NMD tackar NFK Harry för hans insatser i Miljöarbetet. Sune har ombesörjt avtackningen i anslutning till ASG:s möte. NMR:s beslut att liksom Arktiska Rådet gå över till elektronisk post diskuterades. Beslöts att skicka ut material med e-post sent inför mötena i fortsättningen. Detta för att minska antalet utskick och göra det lättare att överblicka underlagen. Gunnar tackar Dannfridur för utmärkt värdskap och alla för värdefullt samarbete samt hälsar välkommen till nästa möte på Island den 16 maj

10 AKTUELLT FRÅN LÄNDERNA BILAGA Nyt fra Island. Island har beslutat att omorganisera miljöverksamheten till ett nytt institut. Arbetet med att genomföra beslutet pågår. Trausti bedömer att den nya organisationen kan börja fungera i nya lokaler i januari nästa år. Trausti informerade också om kárahnjúka projektets kraftverk. Anbud har antagits men någon av entrepenörerna har hoppat av antingen pga det motstånd som miljöintressen för fram och risken för bad-will för de svenska och danska företagen eller av andra ekonomiska orsaker. Aktuellt från Sverige augusti- december 2002 Sveriges första nya fjällnationalpark på 40 år invigdes 17 september av kung Carl XVI Gustaf. Fulufjället i nordvästra Dalarna är Sveriges 28 nationalpark. Naturvårdsverket skriver till regeringen och vill att vattenskoterförordningen ändras. Det är följden av att Svea hovrätt har friat två personer som färdats med vattenskoter inom ett område som inte var upplåtet som vattenskoterområde. Naturvårdsverket har beslutat att tillåta skyddsjakt på vargen i Norduppland som dödat eller skadat cirka 120 får Naturvårdsverket säger nej till skyddsjakt på vargen i Dals-Edtrakten och i Laponia. Länsstyrelsen i Norrbotten får sammanlagt kronor av Naturvårdsverket för arbetet med vargen i Norrbotten. Fjällräv, utmarker i Skåne, gräsmarker i Jämtland och Östra Småland, brandpräglad barrskog i Gävleborg. Det är 5 ansökningar om stöd ur EU:s Life Naturvårdsfond som Naturvårdsverket beslutat att stödja. De fem projekten kostar tillsammans drygt 140 miljoner kronor, varav 50 procent söks ur LIFE-fonden. De är alla kopplade till Natura 2000, EU:s nätverk för värdefull natur och arter. Naturvårdsverket bidrar med drygt 40 miljoner. Naturvårdsverket har fördelat ytterligare 2,2 miljoner kronor till länsstyrelserna som bidrag för att förebygga viltskador och ersätta sådana som inträffat. Totalt disponerar verket i år 36 miljoner kronor för viltskador av rovdjur, sälar, tranor, gäss m.m. Valpsjukan hos knubbsäl på Västkusten fortsätter. Naturvårdsverket har i olika omgångar gett Naturhistoriska Riksmuseet och Göteborgs universitet pengar för att samla in och studera knubbsälar som dött. Hittills har de fått ca 1,5 miljoner. Färgelanda och Dals-Ed har gått samman om ett gemensamt våtmarksprogram, där man anlagt 40 nya våtmarker för att minska övergödningen till vattendrag, sjöar och Gullmarn. OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development, genomför under nästa år en förnyad granskning av svensk miljöpolitik och dess förverkligande. Precis som vid OECDs, kanske mer kända granskning av de 40 medlemsstaternas ekonomiska politik, görs miljööversynen för att bidra till att förbättra medlemsländernas nationella politik. Detta innefattar också internationella åtaganden eftersom granskningen också avser att gynna den internationella miljöpolitiken. Den första miljögranskningen gjordes 1995 och nästa års avser därmed åren

11 Plan och bygglagen kommer att ses över vad avser tillsynen och kontrollen av byggprojekt t.ex. inverkan av byggnader som uppförs okontrollerat utanför planområden. Riksdagens revisorer har undersökt den uppdragsarkeologiska verksamheten inom Riksantikvarieämbetet. Verksamheten omsätter 300 miljoner kronor. Revisorerna har lämnat en mycket kritisk rapport och förordat konkurens inom området. Nyheter från Danmark Danmarks hidtil største naturgenopretningsprojekt, gendannelsen af Skjern Å.s naturlige forløb, er færdigt. Et projekt til godt 200 mill. kr. Af frygt for indslæbning af svinepest fra Tyskland opretholdes bortskydning af vildsvin udenfor hegn. Miljøministeren har indgået aftale med jordbrugsorganisationerne, Danmarks Naturfredningsforening og Friluftsrådet om bedre muligheder for adgang til naturen. Det betyder bl.a. regler for nedlæggelse af rekreative veje og stier og bedre muligheder for at gå, cykle og ride i naturen. Endvidere opfordrer aftalens parter til mere adgang af frivillighedens vej. Kulturarvstyrelsen har besökt Riksantikvarieämbetet och planerar för ett motsvarande besök i Norge. Arbete med världsarv pågår på Grönland. Isafjord beräknas klart 1 februari Danmark har utvecklat en kulturmiljöatlas. Den täcker kommunvis hela landskapet. Atlas för Langeland presenterades. Den har framställts av kulturarvstyrelsen i samarbete med Tranekær, Rudkøbing och Sydlangelands kommuner (Atlasen delades ut till NFK). Det finns en fond för kulturmiljö/byggnader som uppgår till 2.2 miljarder kronor. 50 miljoner till skydd. Aktuellt från Finland september december 2002 Statsrådet godkände det sk. METSO-programmet (metso är det finska namnet på tjäder) för skyddet av biologiskt mångfald i södra Finlands skogar. Principbelutet grundar sig på betänkandet som en bredbasig arbetsgrupp presenterade i juli i år. Programmet som är en komplettering till det nationella skogsprogrammet har utarbetats under de senaste 2 åren. Programmet innehåller 17 olika åtgärder som befrämjar skyddet av biologiskt mångfald. En storsatsning görs för att inventera naturtyper och naturskyddsvärden inom skyddsområdena. Under perioden utförs ekologisk restaurering i skogar och myrmarker på sammanlagt ha. Därtill gör man biotopvård (t.ex. skogliga vårdbiotoper, lundar, skogar med ädla lövträd). Programmet innehåller en rad andra experiment-artade åtgärder för att utvidga skyddet av biologiskt mångfald. Programmet kräver en tilläggsfinansiering på 61,7 milj. under perioden Regeringen beslöt om ett tillägg av 3,2 milj. för 2003 för att starta programmet. Miljöministeriet tillsatte en arbetsgrupp vars uppgift är att utarbeta de skyddsbiologiska kriterier som kommer att användas i en rad av de åtgärder som föreslagits i METSO-programmet (markanskaffning, skyddsanbud, utvidgning av naturskyddsområden mm.). Riksdagen beslöt i oktober om grundandet av Repovesi nationalpark i syd-östra Finland. Nationalparken omfattar sammanlagt ha. I parken ingår ett 700 ha stort område som nyttjas av förvarsmakten och som kommer att utgöra ett begränsningsområde i nationalparken. UPM-Kymmene bolaget donerade maj ett 560 ha område till nationalparken. Statsrådet godkände i oktober ett lagförslag för grundandet av Leivonmäki nationalpark centrala Finland. Förslaget har getts vidare till riksdagen. Leivonmäki omfattar ha och består i huvudsak av de existerande naturskyddsområdena Haapasuo och Syysniemi, därtill införlivas ca 500 ha nyanskaffade områden. Området i sin helhet utgör ett Natura 2000-område. 11

12 Statsrådet föreslår en förändring i naturskyddslagen. Förändringarna strävar till att harmonisera lagen med den nya grundlagen samt EU-lagstifningen. Förändringarna berör bl.a. miljökonsekvensbedömning i Natura områden, samt att förändringar av områdenas biologiska basinformation framledes görs av miljöministeriet istället för statsrådet. Sammanlagt 8 projektförslag har tillställts Europeiska Unionens LIFE Nature-fond. De innefattar ett sammanlagt stöd från EU som uppgår till ca 7 milj.. Projekten berör bl.a. ekologisk restaurering, våtmarker i anslutning till fåglarnas migrationsrutter längs finska viken, skydd av Saimenvikare samt flygekorre mm. Kartläggningen av de 9 värdefulla skogs-, kultur- och strandnaturtyper som ingår i naturskyddslagen har fortsatt i år. Skyddsbeslut har under de senaste 5 åren utfärdats på 200 värdefulla naturtyp-områden som omfattar sammanlagt 340 ha. I år kartlades ungefär 400 områden. Finlands mossflora har för första gången utretts i sin helhet. Den nya rapporten Mossorna i Finland utbredning, ekologi, hotade arter ger för första gången inom ett verk kunskap om de 882 mossarterna i Finland. Två undersökningar av Finlands miljöcentral tyder på att förändringarna mot ett mer ekologiskt skogsbruket inte nämnvärt verkar gynna hotade tickor och lavar. Detta gäller speciellt arter som förekommer i gamla skogar. Enligt den nya rapporten om hotade arter har 37% av våra tickor samt 17% av lavarna klassificerats som hotade eller hänsynskrävande. Värdefulla naturskydds- och landskapsmässigt värdefulla bergsområden har inventerats i norra Savolax. Inventeringen ingår i den nationella inventeringen som påbörjades 1989 av miljöministeriet. Inventeringarna görs kommunvis med undantag av Åland, Lapplands fjälltrakter samt skärgården. Fiskodlingsanläggningarna i Åland och skärgårdshavet stryks från HELCOMs Hot Spot-lista. Över 300 experter på de arktiska områdena samlades i october i Rovaniemi för att diskutera miljö-situationen inom de arktiska områdena. Expertmötet arrangerades av AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme) som genomför ett uppföljnings och evalueringsprogram beträffande miljö-situationen i de arktiska områdena. AMAP är underställt det arktiska rådet. De nordiska ministrarna som ansvarar för miljö och regionplaneringsfrågor träffades i Helsingfor i samband med Nordiska Rådets 50-årsjubileum. Nyheter från Norge - Dovrefjäll nationalpark har fått en stor utvidgning. - Forollhogna nationalpark med landskapsvernsområde Statens kulturminnesfond har nyupprättats år 2002 och 200 millioner NOK har avsatts i reviderad budget. Ambitionen är att med tiden avsätta en miljard NOK för ändamålet. Räntorna används efter ansökan som en delfinansiering där andra offentliga och/eller privata medel ingår. Norge har nominerat sitt första Världsarv Vega. Det handlar om både natur- och kulturmiljövärden. 12