Energiplan. Enköpings kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan. Enköpings kommun"

Transkript

1 Energiplan Enköpings kommun

2 Innehåll SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 7 MÅL, STYRMEDEL OCH POLITIK, NATIONELLT OCH REGIONALT 9 Nationella mål och styrmedel 9 Sveriges energi och klimatpolitik Nya institutioner för klimatarbetet Regeringens energi- och klimatpolitik Klimat och energifrågor i EU 10 Viktiga mål inom EU:s klimat- och energipolitik Om utsläppshandel Clean Development Mechanism, CDM Joint Implementation, JI Hållbar utveckling 10 FN:s klimatkonvention Nationella miljömål antagna av riksdagen Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål Alla miljöproblemen lösta till 2020? Delmål för konkretiserat miljöarbete Tre åtgärdsstrategier för att nå miljömålen Kostnaden och nyttan med miljömålen De regionala miljömålen Kommer Uppsala län att uppnå miljömålen till utsatt datum? 12 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Enabygdens miljömål - vad gör vi i Enköping? Producerad av Enköpings kommun: Text: Henrik Bengtsson, kommunstyrelsekontoret Formgivare: Kristina Gyld, kommunstyrelsekontoret Foto, omslag: Kristina Gyld Foto, inlaga: Se respektive bild Copyright 2009 Enköpings kommun. All rights reserved. KOMMUNALA STYRMEDEL INOM ENERGIOMRÅDET 15 Energikvaliteten har stor betydelse Kommunen har stor rådighet Energirådgivaren finns hos Miljö & Stadsbyggnad Kommunal energitillsyn

3 Krav på energihushållning som kommunen måste förhålla sig till ENERGIN I ETT MARKNADSPERSPEKTIV 17 El-energimarknader Elcertifikat ENERGIANVÄNDNINGENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ, HÄLSA OCH HUSHÅLLNING MED RESURSER 19 Allmänt om miljöpåverkan Olika slag av energi och dess miljöpåverkan 19 Ej förnybara energislag, fossila Förnybara energislag En annan uppdelning - tre resursslag Lokal påverkan 19 Regional påverkan 20 Global påverkan 20 Klimatpåverkan historiskt och globalt Klimatförändringen är inte enbart negativ Gränsen går vid 2 0 C Luftföroreningar kan ge allvarliga skador Kort om fossila bränslen El till synes ren energi Kort om Kärnkraft 22 Kort om Vattenkraft Kort om Vindkraft Värmepumpar Bioenergi Moderna pannor är betydligt bättre än gamla Stora förbränningsanläggningar har bättre rökgasrening Avfallsförbränning förnybar energiproduktion? Solenergi TRANSPORTERNA OCH JORDBRUKET STORA KÄLLOR TILL KLIMATPÅVERKANDE GASER I ENKÖPING 24 Transporterna Jordbruket Arbetsmaskinerna Den sista procenten 25 Partiklar Kväveoxider Flyktiga organiska kolväten - VOC Marknära ozon Koldioxid Metan ENERGILÄGET I ENKÖPING IDAG 27 Energistatistik i Sverige Energins grundläggande principer Sambandet mellan energi och effekt Energiförluster och verkningsgrad Energitillförsel till Enköping 28 Efterfrågan av energi styr tillförseln Lokala energitillgångar 28 Geotermisk värme Vindkraft Energi utvunnen ur Annelunds avfallsupplag Metangas värmer fjärrvärmenätet ENERGIANVÄNDNING I ENKÖPING 30 Transporterna I Enköping bor en tredjedel på landet Hur värms Enköpings småhus? Husets byggnadsår avslöjar hur det värms upp 32 industrier och 4000 småföretag Transporterna står för stor del av energianvändningen Attraktivt boende hos EHB 30 Enköpings hyresbostäder, EHB Energieffektivisering i EHBs bostäder 37 år med fjärrvärme i Enköping 30 Ena Energi AB - Enköpings kraftvärmeverk Vad är fjärrvärme Fjärrvärmens kundstruktur Ena Energi ett kraftvärmeverk Varför fjärrvärme? Fjärrvärmeverkets bränsle Energiskog i Enköping Mindre bekämpningsmedel vid salixodling Salixvegetation och biologisk mångfald Ena Energis produktion av el och fjärrvärme Energikombinat - etanolframställning vid kraftvärmeverket i Enköping 32 Cellulosan jäses och etanol bildas Etanolframställningen ger energivinst KOMMUNIKATIONER I LÄNET OCH I ENKÖPING 33 Resvanor i allmänhet hos svenskar Biltrafiken i Sverige och i Enköping Godstrafiken i Sverige REFERENSER 34

4 Fotograf: Henrik Bengtsson

5 Sammanfattning Varje kommun ska enligt lagen om energiplanering ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Enköpings senaste antagna kommunala energiplan är från Detta dokument är en beskrivning av energisituationen i Enköpings kommun. Dokumentet kommer att kompletteras med ett måldokument som visar Enköpings kommun ambitioner inom energiområdet. Det konkreta arbetet mot målen åligger respektive förvaltningen och kommunalt bolag enligt den gällande modellen för målarbete. Enköpings kommun har möjligheter att påverka befintlig bebyggelse och kommande bebyggelses energianvändning genom sin energirådgivning och sitt planmonopol. Genom kommunens tillsyn kan befintliga och planerade verksamheter påverkas att bli mer energieffektiva och minska sin klimatpåverkan. Av all energi som tillfördes Enköpings kommun år 2007 var 20 % el-energi, 3 % fjärrvärme, 40 % träbränsle och 39 % fossila energislag som används framför allt inom transportsektorn som drivmedel. Från och med 2010 kommer Enköpings kommuns verksamhet att använda el märkt Bra miljöval d.v.s. el som kommer från för-nybara energislag. Detta innebär att verksamhetens koldioxidutsläpp kommer att minska med 3700 ton. De flesta småhusen inom kommunen värms med biobränsle i kombination med el. Ungefär 15 % av alla småhus är anslutna till fjärrvärmen och 27 % av husen värms direkt eller indirekt av el. Ungefär 3 % av småhusen värms helt eller delvis med olja. Uppgifterna är från 2007 vilket medför att andelen oljeuppvärmda hus troligtvis har minskat. Enköpings kommun som organisation och arbetsgivare är en stor producent, leverantör och konsument av varor och tjänster. Kommunen ska vara en föregångare genom att agera mer energieffektivt och miljöriktigt. Enköpings hyresbostäder, EHB, är ett kommunalt bolag som erbjuder lägenheter, radhus och lokaler. EHBs bostäder och lokaler värms nästan uteslutande av fjärrvärme från Ena Energi. Ena Energi är ett kommunalt bolag som säljer el och värme som kommer från biobränslen. Elproduktionen uppgår till en femtedel av elanvändningen inom kommunen. Genom den stora anslutningsgraden av fjärrvärme har många oljepannor ersatts med fjärrvärme vilket minskar utsläppen av koldioxid. Ena energi arrenderar jordbruksmark där det odlas salix som utgör en del av det biobränsle som driver i kraftvärmeverket. Transporterna är den största källan till koldioxidutsläpp i Enköpings kommun. Cirka 3,3 % av alla registrerade bilar i kommunen är bilar som drivs med etanol eller gas. Antalet nyregistrerade miljöbilar inklusive snåla bensin- och dieselbilar har ökat markand de senaste åren i Sverige vilket även gäller i Enköpings kommun. Pendlingen till närliggande städer från Enköpings kommun ökar medan pendlingen till kommunen är relativt oförändrad. 4 5

6 Fotograf: Henrik Bengtsson

7 Inledning Lagen om energiplanering talar om att varje kommun ska ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Lagen om energiplanering beslutades 1977 för att minska energislöseriet och främja sparandet av energi. 1 Lagen talar om att varje kommun ska ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. I planen ska det också finnas med en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Svensk miljölagstiftning är samlad i Miljöbalken där det står att planer och program som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas. Syftet är att planer och program ska integrera miljöaspekter och främja hållbar utveckling. En miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas för de kommande målen inom energiområdet. Enköpings energiplans huvudsyfte är att minska energianvändningen i kommunen. Intentionen för varje mål kommer att vara att energianvändningen ska minska och att miljön främjas både lokalt för enköpingborna och globalt genom minskade klimatpåverkande utsläpp. Enköpings första energiplan arbetades fram Ytterligare tre energiplaner följde den första och den senaste arbetades fram 2005 av Ena Energi. Den blev dock aldrig antagen av fullmäktige. Enköpings energiplan kommer att bestå av tre delar. Första delen är detta dokument som beskriver energisituationen i kommunen. Andra delen är en miljökonsekvensbeskrivning som leder fram till det tredje dokumentet Mål inom energiområdet för Enköpings kommun. Arbetet med energiplanen medför att energifrågorna i kommunen kommer upp på agendan och politikerna i Enköping måste diskutera och besluta om vad kommunen har för långsiktigt mål inom energiområdet. Arbetet med att nå målen kommer att utföras på varje förvaltning enligt den modell för målstyrning som verksamheterna arbetar med. 6 7

8 Fotograf: Henrik Bengtsson

9 Mål, styrmedel och politik, nationellt och regionalt Nationella mål och styrmedel Staten och kommunerna har olika styrmedel för att påverka. Dessa kan delas in i: Administrativa styrmedel, exempelvis lagar och förordningar. Ekonomiska styrmedel, exempelvis taxor, lån, bidrag och skatter. Informativa och mjuka styrmedel, exempelvis utbildning, information, rådgivning och samverkan. Sedan 1990-talet har flera politiska mål och styrmedel tillkommit på energiområdet. Nedan följer ett avsnitt som beskriver kortfattat miljöpolitiken på central nivå. Sveriges energi och klimatpolitik Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Dessa riktlinjer för energipolitiken fastställdes av riksdagen i det energipolitiska beslutet Den svenska klimatpolitiken innehåller mål på kortare och längre sikt för att begränsa vår påverkan på klimatet. I Sveriges klimatstrategi ingår både nationella styrmedel och styrmedel som är gemensamma för hela EU. Styrmedlen har införts och skärpts successivt sedan 1990-talets början genom beslut inom energi-, transport-, miljö- och skattepolitikens områden. De senaste åtta åren har de svenska utsläppen legat under 1990 års nivå med i genomsnitt 4,5 procent. 2 År 2006 var utsläppen 8,7 procent under 1990 års nivå. Många olika styrmedel i klimatstrategin bidrar till denna positiva utsläppsutveckling. Ekonomiska styrmedel i energisektorn som energi- och koldioxidskatter och elcertifikat har stor betydelse. I transportsektorn bidrar energi- och koldioxidskatter till att dämpa ökningen av utsläppen trots att trafiken totalt sett ökar. Skattebefrielse för biodrivmedel tillsammans med en andra styrmedel bidrar till att andelen biodrivmedel och miljöbilar ökar. Nya institutioner för klimatarbetet Den svenska regeringen tog i december 2006 tre initiativ till en breddad och fördjupad samverkan mellan näringsliv, forskning och politik: 3 En kommission för hållbar utveckling Ett vetenskapligt råd för klimatfrågor En parlamentarisk beredning Med dessa initiativ vill regeringen öppna för en fördjupad analys av utmaningar och möjligheter inom klimatområdet, som kan ligga till grund för slutsatser, mål och konkreta åtgärder. Regeringens energi- och klimatpolitik I regeringsförklaringen hösten 2006 står det bland mycket annat att energifrågorna tillsammans med klimatfrågorna är avgörande utmaningar. Det ska löna sig att ta miljöansvar genom utformning av miljöoch energibeskattningen. I februari 2009 meddelade Allians för Sverige att partiledarna enats om en gemensam energipolitik. Grunden i denna strategi är EU:s klimat och energipolitik. Regeringens energipolitik vilar på tre grundpelare: Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet 8 9

10 Regeringen har beslutat att följande punkter ska vara uppfylla år 2020: 50 procent förnybar energi 10 procent förnybar energi i transportsektorn 20 procent effektivare energianvändning 40 procent minskning av klimatgaser Regeringen har även beslutat om långsiktiga prioriteringar inom energi- och miljöområdet. Olja ska inte längre värma bostäder och lokaler till år I transportsektorn vill regeringen bryta fossilberoendet och ha en fordonsflotta som inte drivs med fossila bränslen till år Kärnkraften kommer även fortsättningsvis vara en viktig del av den Svenska elförsörjningen. Men de förnybara energikällorna som vindkraft, kraftvärme och övriga tekniker måste står för en betydande del av elproduktionen. Regeringen vision för 2050 är att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Klimat och energifrågor i EU Klimatförändringar, ökat importberoende och högre energipriser är problem som alla EU-länder står inför. 4 Samtidigt ökar hela tiden medlemsstaternas ömsesidiga beroende av varandra. Ett strömavbrott i ett land kan direkt få följder i andra länder. EU:s stats- och regeringschefer har som långsiktigt mål gemensamt beslutat att begränsa klimatets förändring till högst 2 graders temperaturökning över förindustriell nivå. I Kyotoprotokollet åtog sig EU:s dåvarande 15 medlemsländer att gemensamt minska utsläppen med åtta procent till år 2010 jämfört med 1990-års nivå. EU:s åtagande har fördelats mellan medlemsländerna via en så kallad bördefördelning. Bördefördelningen ger Sverige möjlighet att öka utsläppen med fyra procent under perioden Europeiska rådet enades i mars 2007 om att ensidigt åta sig att minska utsläppen med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 års utsläpp. Om andra industriländer ansluter sig till ett nytt globalt klimatavtal för 2020 har rådet beslutat att utsläppen ska minska med 30 procent förutsatt att andra industriländer åtar sig jämförbara reduktioner. Viktiga mål inom EU:s klimat- och energipolitik: 5 Europeiska rådet har antagit följande mål för EU: 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser till klimatmålet, 20 procent ökad energieffektivitet, 20 procent förnybar energi - förnybarhetsmålet. I detta mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens energianvändning. EU-kommissionens har föreslagit följande mål för Sverige: minska utsläppen av växthusgaser med minst 17 procent fram till år 2020 jämfört med år 2005, samt att öka andelen förnybar energi så att den utgör 49 procent av användningen år Förslaget om en minskning med 17 procent för Sveriges del gäller exklusive utsläppsrätter i handelssystemet men inklusive användningen av flexible mekanismer - CDM/JI kredier. Om utsläppshandel Handel med utsläppsrätter för koldioxid omfattar drygt 730 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. 6 Totalt berörs cirka anläggningar i hela EU motsvarande cirka 40 procent av de totala utsläppen av koldioxid inom unionen. På EU-nivå tas en rad initiativ för att utveckla utsläppshandeln så att fler länder, samhällssektorer och växthusgaser ska kunna omfattas Systemet bygger på att EU kommissionen beslutar om hur mycket koldioxid som totalt får släppas ut från de företag som ingår i utsläppshandeln. Tanken är att utsläppen minskar när priset på utsläppsrätter överstiger kostnaden för att minska utsläppen genom förändringar i produktion eller teknik vid det enskilda företaget. En förutsättning för att handeln ska leda till minskade utsläpp är därför att det finns en brist på utsläppsrätter på marknaden. Systemet med EUs utsläppshandel ses som ett viktigt verktyg för att minska utsläppen av koldioxid inom unionen. Clean Development Mechanism, CDM CDM innebär att aktörer i länder med utsläppsåtagande enligt Kyotoprotokollet kan genomföra utsläppsminskande åtgärder i länder som är anslutna till protokollet men som inte har några kvantitativa åtaganden (i allmänhet u- länder). Investeringar ska även bidra till hållbar utveckling i värdlandet. Efter omfattande granskning och godkännande av FN:s CDM-styrelse kan en särskild typ av utsläppskrediter, CER, utfärdas. En värdefull bieffekt av CDM bedöms vara att det bidrar till överföring av teknik. Såväl stater som företag kan investera i och använda CDM för att uppfylla sina utsläppsåtaganden. Joint Implementation, JI JI innebär samarbetsprojekt mellan aktörer i länder med åtaganden om utsläppsminskningar enligt Kyotoprotokollet. Efter omfattande granskning kan en särskild typ av utsläppskrediter, ERU, utfärdas. En investering enligt JI bedöms ge värdefulla bieffekter genom överföring av teknik från ett land till ett annat. Liksom för CDM är målsättningen att insatserna även ska bidra till modernisering och effektivisering av industri- och energisektorn i värdlandet. Liksom för CDM kan såväl stater som företag investera i och använda JI för att uppfylla sina utsläppsåtaganden. Hållbar utveckling Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 antog världens stater handlingsprogrammet Agenda 21, som ger riktlinjer för arbetet. Syftet är att skapa en hållbar utveckling i världen, dvs. en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I Agenda 21 anges att alla kommuner ska arbeta fram lokala handlingsplaner för en hållbar utveckling. Vikten av uthålliga energilösningar betonas. Något annat som betonas är underifrånperspektivet, dvs. att det inte enbart är kommunen som ska sitta inne med alla svar, utan att skolor, företag, organisationer och enskilda också ska engageras i arbetet. Vid Rio-konferensen antogs också FN:s klimatkonvention, som utgör grund för det internationella arbete för att begränsa klimatförändringarna som därefter påbörjats. FN:s klimatkonvention Enligt FN:s klimatkonvention ska växthusgaserna i atmosfären stabiliseras på en nivå som inte påverkar klimatet på ett farligt sätt. EU har beslutat att temperaturökningen inte ska bli mer än 2 grader för garantera klimatkonventionens mål. Detta anses innebära en halvering av de globala växthusgasutsläppen till år Konventionen som antogs 1992 innehåller inga bindande krav för de 150 länder som antagit den, utan allmänt hållna mål. För mer än tio år sedan i Kyoto, Japan, 1997, försågs klimatkonventionen med ett protokoll, Kyotoprotokollet, där bindande avtal om minskade växthusgasutsläpp föreslogs. Det innebär att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 5 procent till perioden jämfört med Nya åtaganden efter 2012 har därefter börjat diskuteras i klimatförhandlingarna. En del av minskningen

11 Fotograf: Henrik Bengtsson i Kyotoprotokollet kan ske med flexibla mekanismer, vilket innebär att ett land kan dra nytta av utsläppsminskningar som åstadkoms i andra länder. EU har åtagit sig att minska sina utsläpp med 8 procent till 2010, det vill säga mer än Kyotoprotokollets krav. Detta åtagande har sedan fördelats mellan medlemsländerna och Sverige har då getts möjlighet att öka sina utsläpp något då våra utsläpp är jämförelsevis låga. Sverige har dock bestämt att riksdagens minskningsmål med 4 procent ska ligga fast. Köpenhamnsprotokollet kan bli namnet på det klimatprotokoll som kommer att förhandlas i Köpenhamn i december Världens ledare kommer då att diskutera målsättningar mot klimatförändringar för perioden 2012 till Nationella miljömål antagna av riksdagen Sverige har en ambitiös miljöpolitik där målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför antog Sveriges riksdag i slutet av 1990-talet mål för miljökvaliteten inom 16 områden. 8 Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett Miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och natur-miljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna. Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Strävan är att till nästa generation ha löst de stora miljöproblemen. Måldatum är år 2020 för alla målen förutom klimatmålet som har måldatum I dagsläget ser det ut som att flertalet av miljömålen inte kommer att nås. Endast ett miljömål, Skyddande ozonskikt, kommer med nuvarande åtgärdstakt att nås. Sex av miljömålen bedöms kunna nås om fler åtgärder sätts in och nio av miljömålen bedöms vara mycket svårt eller inte alls nåbart även om fler åtgärder sätts in. För att generationsmålet 2020 ska klaras krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället, speciellt kommunerna som bör vara föregångare. Delmål för konkretiserat miljöarbete Från november 2005 finns det delmål antagna av riksdagen för att konkretisera miljöarbetet på vägen mot miljömålen. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Några utgör en del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen. Nya delmål kommer att behöva utvecklas efter hand. Övergripande miljömålsfrågor: Förutom de 16 miljökvalitetsmålen behandlas också tre övergripande miljömålsfrågor: Kulturmiljön Hälsofrågor Fysisk planering och hushållning med mark och vatten och byggnader. Tre åtgärdsstrategier för att nå miljömålen Ett fåtal aktiviteter- transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor med mera - orsakar flera av dagens miljöproblem. Därför kan vissa åtgärder leda till att mer än ett miljömål nås. Som en följd av detta har riksdagen fastställt att arbetet med miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre strategier En strategi för effektivare energianvändning och transporter för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna. För att nå långsiktiga miljömål om bl.a. begränsad klimatpåverkan räcker det inte enbart med tekniska effektivitetsökningar, förnybar energi och reningsutrustning. Människornas beteende måste också ändras. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp för att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa utsläppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö 10 11

12 för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Kostnaden och nyttan med miljömålen Miljömålsrådet, som samordnar miljömålsarbetet i Sverige, bedömer att den samhällsekonomiska nyttan med åtgärderna för att nå miljömålen är större än kostnaderna. 9 Vinsten är ofta svår att kvantifiera, men de uppskattningar som gjorts i form av både ekonomiska och kvalitativa bedömningar pekar på att det är samhällsekonomiskt effektivt att genomföra de åtgärder som är föreslagna för att nå miljömålen. Om miljösatsningarna är samhällsekonomiskt lönsamma blir den långsiktiga tillväxten högre än vad den hade blivit om miljöskyddskostnaderna hade sparats in. Utöver de drygt 8 miljarder kronor per år som insatserna för att uppnå miljömålen i nuläget kostar staten kommer ytterligare åtgärder som föreslås för att nå målen att kosta staten 5 10 miljarder varje år, beroende på hur styrmedlen utformas. Förslagen kommer därtill att leda till att andra aktörer får kostnader på miljarder. Detta gör att den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden för förslagen landar på omkring 20 miljarder. Idag lägger kommuner och företag ned runt 30 miljarder om året på miljöskyddskostnader, utöver de 8 miljarder som staten satsar. Den samhällsekonomiska kostnaden för arbetet med att uppnå miljömålen uppgår i dagsläget därigenom totalt sett till närmare 40 miljarder årligen. Tillsammans med de föreslagna åtgärderna uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna alltså uppgå till cirka 60 miljarder, d.v.s. runt 2 % av BNP. Det motsvarar ungefär den summa som intäkterna från miljörelaterade skatter uppgår till idag. De regionala miljömålen Uppsala län är ett av de snabbast växande länen i Sverige. 10 Tillsammans med Stockholm län, Mälardalen och Uppsala län utgör de tillsammans landets största arbetsmarknad och en tredjedel av Sveriges befolknings bor här. Naturen i länet kännetecknas av kalkrika skogar, värdefulla våtmarker och en unik skärdgårdsmiljö. Dessutom finns ett rikt odlingslandskap med både djurhållning och växtodling. Uppsala län har sedan tillkomsten av miljömålen haft ansvar för att regionalt anpassa de nationella miljömålen. Länet har antagit miljömål som utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. Dessa regionala miljömål fastställdes tillsammans med kommunerna och regionala organisationer år Under år 2007 påbörjades en revidering av målen, bland annat på grund av nya och ändrade nationella delmål samt att länet utökats med Heby kommun. Kommer Uppsala län att uppnå miljömålen till utsatt datum? Länsstyrelsen följer regelbundet upp hur miljömålsarbetet fortlöper. Den senaste genomgången 2008 visar att ett av miljömålen är troligt att nå medan nio av miljömålen kan nås men bara om fler åtgärder sätts in och skyndar på processen. Fem av miljömålen kommer att vara svåra att nå till slutdatumet Begränsad klimatpåverkan Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet, men att ytterligare åtgärder i så fall kommer att krävas. Att minska koldioxidutsläppen med % till år 2020, räknat från 1990 års värden, bör vara möjligt. Utmaningen ligger i att hitta hållbara lösningar för trafiken och energisektorn. Frisk luft Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet, men att ytterligare åtgärder i så fall kommer att krävas. Framför allt behövs hållbara lösningar för trafiken, som är den största källan till utsläpp av partiklar och kväveoxider i Uppsala län. Bara naturlig försurning Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet till år Mycket av de försurande ämnena kommer från utlandet men även inhemsk förbränning bidrar till försurningen. Tack vare att länets berggrund är rik på kalk dämpas de negativa effekterna. Det är viktigt att minskningen fortsätter både i länet och i övriga Sverige samt i utlandet. Giftfri miljö Länsstyrelsen bedömer att miljömålet är svårt att nå till år Framför allt är det svårt att i tillräckligt snabb takt fasa ut farliga kemikalier. Hälso- Fotograf: Henrik Bengtsson

13 farliga ämnen används i många produkter som läkemedel, bekämpningsmedel, tvättrengöringsmedel men också i kläder. Många av kemikalierna tar lång tid för naturen att bryta ned vilket märks genom förorenade marker eller kvaliteten på grundvattnet. Skyddande ozonskikt Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet för frisk luft, men att ytterligare åtgärder i så fall kommer att krävas. Framför allt behövs bättre information till företag och allmänhet om hur man bäst tar hand om avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen. Säker strålmiljö Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet, men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt behövs fortsatta åtgärder mot radon i bostäder och ökad kunskap hos allmänheten om riskerna med UV-strålning. Ingen övergödning Länsstyrelsen bedömer att miljömålet kommer att vara svårt att nå till Framför allt fosfor, som är starkt bunden till partiklar och finns lagrad i mark och sediment, fördröjer återhämtningen även om vi minskar utsläppen. De gödande ämnena kommer i stor utsträckning från jordbruket och från enskilda avlopp. Levande sjöar och vattendrag Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt krävs skydd och restaureringar av vattenmiljöer samt att kunskapen om känsliga arter och miljöer beaktas i planeringen. Grundvatten av god kvalitet Länsstyrelsen bedömer att miljömålet är svårt att nå till Framför allt behövs saneringar av förorenade områden och arbete med förebyggande tillsyn. Rester av bekämpningsmedel och lösningsmedel har hittats i vissa av länets grundvattentäkter. Hav i balans samt levande kust och skärgård Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt krävs att havet nyttjas på ett hållbart sätt så att dess produktionsförmåga och de unika natur- och kulturvärden som finns vid kusten bevaras. En förutsättning för att nå målet är att också miljömålen Ingen övergödning och Giftfri miljö uppnås. Myllrande våtmarker Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt måste större areal våtmark skyddas och återskapas i skogs- och odlingslandskapet. Levande skogar Länsstyrelsen bedömer att miljömålet är svårt att nå till år För att nå målet måste bland annat skötseln anpassas till det som står i länets åtgärdsprogram för hotade arter och markägare informeras om skogens värden. Ett rikt odlingslandskap Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljömålet, men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt krävs att odlingslandskapets kulturvärden bevaras och att lokala projekt stöds som kan bevara ett aktivt jordbruk. God bebyggd miljö Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att nå miljökvalitetsmålet men ytterligare åtgärder kommer i så fall att krävas. Framför allt rörande buller, grönstruktur och kulturmiljö. Men åtgärder för bättre inomhusmiljö och avfallshantering samt för minskat uttag av naturgrus är också viktiga. Ett rikt växt och djurliv Länsstyrelsen bedömer att det kommer att vara svårt att nå miljökvalitetsmålet. I länet finns landets fjärde största andel av hotade växter och djur. Trots nya redskap och resurser inom naturvårdsarbetet är det en alltför stor utmaning att uppnå att andelen hotade arter ska ha minskat med 30 procent, liksom att nå delmålet om ett hållbart nyttjande. Enabygdens miljömål vad gör vi i Enköping? Enköpings kommun håller för närvarande samråd kring Enabygdens miljömål som visar kommunens ambitioner inom miljöområdet. Enebygdens miljömål beskriver lokala miljömål med klar koppling till de nationella miljömålen

14 Fotograf: Henrik Bengtsson

15 Kommunala styrmedel inom energiområdet Enköpings kommun har ansvaret för energiplaneringen i Enköping. Kommunen är också ansvarig för den fysiska planeringen och bestämmer således över mark- och vattenområdens användning. I detaljplaner kan kommunen styra byggnaders och anläggningars placering, utformning och i vissa fall tekniska utförande. Kommunen kan ställa högre, tuffare energikrav än vad står i Boverkets byggregler vid byggande på egen mark. Kommunen kan vara drivande och ta initiativ till gemensamhetslösningar för flera fastigheter, exempelvis värmepumpar eller närvärmeverk. I alla planläggningar av nya bostadsområden förs diskussioner om hur området ska tillgodose sitt uppvärmningsbehov vilket inte på förhand är givet. De tekniska framstegen inom bostadsbyggandet gör att s.k. lågenergihus, som är avsevärt mycket energieffektivare än konventionellt byggda hus, blir ekonomiskt lönsamma att bygga och därmed något som vi troligtvis kommer att få se mer av i Enköping. Byggkostnaden är ett fåtal procent av den totala driftskostnaden sett ur husets totala livslängd på cirka 70 år. Tilläggskostnaden för att bygga huset energieffektivt är marginell sett i livscykelperspektiv. Det är inte alltid ekonomiskt förvarbart att ansluta lågenergihus till fjärrvärmenätet med tanke på anslutningskostnaden. Ofta är det bättre ekonomi att värmepumpar som är eldrivna står för uppvärmningen. Energikvaliteten har stor betydelse Rent energikvalitetmässig är fjärrvärmen att föredra framför exempelvis värmepumpar i hus och lokaler eftersom värme har den lägsta energikvaliteten och värmepumpar drivs med el som har den högsta energikvaliteten. Sett ur detta perspektiv är det mer fördelaktigt att så många som möjligt ansluts till fjärrvärmenätet. Kommunen har stor rådighet I flertalet frågor använder kommunen sin rätt som myndighetsutövare som berör energiområdet. Kommunen beslutar bland annat om bygglov, kontrollerar företag ur miljösynpunkt och ger tillstånd för att vissa verksamheter ska få etablera sig inom kommunen. Kommunen beslutar även om lokala hälsoskyddsföreskrifter och kan besluta om förbud mot exempelvis vedeldning om det orsakar olägenheter. Enköpings kommun är en stor producent, leverantör och konsument av varor och tjänster. Genom dessa roller kan kommunen påverka energisystemet. Exempelvis äger kommunen det kommunala bolaget Ena Energi AB som levererar el och värme. Kommunen äger även bolaget Enköpings hyresbostäder AB, EHB. Kommunen kan besluta om att handla energieffektivt och miljöriktigt inom ramarna för lagen om offentlig upphandling. Upphandlade varor och tjänster, teknik, förnybara energislag är några exempel på vad kommunen har rådighet över. Energirådgivaren finns hos Miljö & Stadsbyggnad Kommunen har ett högt förtroende hos medborgarna och kan därmed sprida information inom energiområdet. Den kommunala energirådgivningen är ett exempel på dessa. Energirådgivaren som finns på Miljö & Stadsbyggnad ger råd och information till hushåll, fastighetsägare och företagare inom kommunen. Det kan handla om energieffektivisering, konvertering av uppvärmningssystem, miljöanpassade transporter m.m

16 Kommunal energitillsyn Även inom tillsynen av företag kommer energifrågorna att prioriteras. Miljöinspektörerna kommer vid tillsyn av företagens miljö- och hälsoaspekter även kontrollera företaget ur energiperspektiv för att minska energianvändningen. Effekten av sådan tillsyn blir ökad energimedvetenhet och minskad energianvändning. Krav på energihushållning som kommunen måste förhålla sig till Det är Boverket som är den myndighet som bland annat bestämmer regler och krav för hur byggnader ska byggas i Sverige. Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Kommunen kan inte frångå reglerna och kraven som Boverket anger, men däremot kan kommunen välja att tuffare krav ska gälla inom energiområdet vid nybyggnation av småhus, flerbostadshus och industrier. En del av Boverkets byggregler, BBR, gäller området energihushållning. Där står det bland annat att byggnader som är större än 60 m2 ska förses med värmeåtervinning av ventilationsluften. 11 Boverket råder kommunernas byggnämnder, i Enköping Miljöoch byggnadsnämnden, att se till så att byggnader förses med en värmeväxlare eller en frånluftsvärmepump som ger minst 70 % i besparing av värmeenergin. uppgift att uppnå. Kommunen kan som tidigare nämnts ange att energianvändningen per kvadratmeter ska vara lägre än i BBR. Genom Enköpings läge i Mälardalen är kommunen attraktiv för företagsetableringar vilket är mycket positivt sett rent kommunalekonomiskt. Vissa företagsetableringar kan genom sin verksamhet bidra till ökade koldioxidutsläpp och miljöskadliga ämnen inom kommunen. Bostäder ska vara utformade så att energianvändningen högst uppgår till 110 kwh per kvm golvarea och år, hushållselen borträknad. För enoch tvåbostadshus som värms med direktverkande el gäller 75 kwh per kvm och år. Detta är ett minimimått och är med dagens byggteknik ingen svår Fotograf: Henrik Bengtsson

17 Energin i ett marknadsperspektiv El-energimarknader Den svenska elmarknaden avreglerades 1 januari Sedan dess skiljer man på elleverantörer och elnätsoperatörer. Alla elleverantörer, vare sig dessa är producenter med egna kraftverk eller enbart handlare som köper och säljer el, har rätt att transportera sin el på vilket nät som helst och sälja till vilken kund som helst. Därmed kan kunderna välja den elleverantör de önskar. Det nya elnätet är liksom det gamla en monopolverksamhet, dvs. förbrukare på en viss ort har bara ett elnät och ett nätföretag att välja på och ansluta sig till för att få tillgång till el. Elnätsverksamheten är därför utsatt för monopolkontroll av en statlig myndighet som ska se till att nätföretaget upprätthåller tillfredsställande driftsäkerhet och inte sätter oskäliga priser för anslutningen. Sedan avregleringen i slutet på 1990 kan man och bör man som privatperson göra ett aktivt val av elleverantör. Genom att elkonsumenterna aktivt väljer elleverantörer upprätthålls konkurrensen vilket också driver på utvecklingen inom energiområdet. Som en följd av avregleringen är eltarifferna uppdelade i två helt skilda delar, nättariffen och eltariffen. Nättariffen är den avgift som fastigheten betalar för att vara inkopplad på det lokala elnätet. Den är ofta uppdelad i en fast årsavgift och en rörlig överföringsavgift för transporten av el. Priset på överföring av el är ett antal öre per kwh och har inget att göra med priset för elkraften. Det är energimyndigheten som granskar att elnätsföretagen inte tar ut en oskälig avgift. Varje fastighet eller lägenhet har en elmätare som visar hur mycket el som levererats till kunden. Elnätsföretagen är skyldiga att minst varje månad läsa av elmätaren och skicka uppgifterna till elleverantören. Eltariffen är det samma som elpriset d.v.s. en kostnad för själva elen. I elpriset inkluderas produktionskostnaden för el från kraftverket, överföring av el på nätet samt statliga skatter och avgifter. Om man som privatperson inte väljer en elleverantör kommer elnätföretaget att välja en elleverantör åt en. Elcertifikat För att stödja och stimulera produktion av förnybar el på ett marknadsmässigt sätt infördes elcertifikatsystemet I korthet är elcertifikatet ett bevis som ges elektroniskt till producenter av förnybar el d.v.s. från vindkraft, solenergi, vissa biobränslen och viss vattenkraft. Syftet med elcertifikatsystemet är med ekonomiska medel styra elproduktionen från kärnkraft till mer miljövänliga energikällor. För villaägare, lägenhetsinnehavare och andra elkonsumenter innebär det att en extra avgift (elcertifikatsavgift) påförs elräkningen

18 Fotograf: Kristina Gyld

19 Energianvändningens påverkan på miljö, hälsa och hushållning med resurser Allmänt om miljöpåverkan All energianvändning påverkar miljön i olika grad. Här beskrivs i allmänna ordalag de olika energislagens miljöpåverkan. Olika slag av energi och dess miljöpåverkan All energianvändning, från bilkörning till biobränsleeldning påverkar vår miljö. Vissa energislag har bildats flera miljoner år sedan, exempelvis olja, kol naturgas och uran. Andra energislag har bildats under vår livstid, exempelvis trädbränsle. Vissa energislag kan nyttjas direkt med rätt teknik, exempelvis vatten- och vindkraft. Oavsett vilket energislag eller energikvalitet som vi använder kommer den lokala och i vissa fall den globala miljön påverkas. Här följer en redogörelse över de energislag som används i vårt samhälle och vilken påverkan dessa har på vår miljö. Ej förnybara energislag, fossila Energislag som bildats för miljoner år sedan benämns fossila och är därmed inte förnybara. Tiden det tar för dessa ämnen att bildas står absolut inte i paritet med användningen. Olja, stenkol, naturgas är tre sådana energislag och som ger ifrån sig koldioxid när de förbränns som inte hör hemma i vår tid och i vårt kolkretslopp. Förnybara energislag Genom solens energi i form av solljus kan jorden fungera som kretslopp. Växter tar upp koldioxid från atmosfären och tillsammans med solljuset kan de växa. När vi sedan eldar veden får vi den energi som trädet tog upp från solen. Koldioxiden som bands in för att bilda veden släpps åter ut i atmosfären. Det har alltså inte tillkommit eller försvunnit någon koldioxid sett över en längre tidsperiod. Därför kan en flygresas koldioxidutsläpp inte kompenseras med att plantera träd som tar upp koldioxid. Koldioxiden som släpps ut från flygresan hör inte hemma i vår tidsperiod utan det blir ett nettotillskott den dagen då de planterade träden förmultnar eller förbränns. En annan uppdelning - tre resursslag Lagerresurser är ämnen som finns i jordskorpan i vissa mängder. Människans användning av dessa utarmar successivt lagren och flyttar dem från jordskorpan till jordytan och atmosfären. De som används som energislag är mestadels kol, olja, naturgas och uran. Lagerresurserna är inte förnybara energislag. Flödesresurser är sådan energi som ständigt strömmar på jordklotet och i dess ekosystem. Ur resurshushållningssynpunkt kan flödesresurserna användas fritt och i obegränsade mängder under förutsättning att användningen inte skadar de ekologiska systemen. De huvudsakliga flödesresurserna är vattenkraft, vindkraft och solenergi. Flödesresurserna är förnybara energislag. Beståndsresurserna utgörs av ekologiska system och den biologiska produktion som den åstadkommer. Ur resurssynpunkt kan beståndsresurserna användas fritt så länge uttag och återväxt ligger i balans med varandra och så att det inte skadar de ekologiska systemen. I denna grupp ingår biobränslen som träpellets, RME (rapsmetylester) och etanol. Energianvändningens miljöpåverkan kan också delas in i kategorier efter dess miljöpåverkan. LOKAL påverkan Medborgarna i Enköping påverkas av hälsoeffekter från 18 19

20 lokala utsläppskällor som exempelvis vedeldning, trafik och produktframställning. De påverkande faktorerna kan vara partiklar från vägbeläggning, kolväten från förbränningsmotorer, utsläpp från miljöfarliga verksamheter eller genom gamla deponier. RegionAL påverkan Försurning och oxidantbildning på grund av utsläpp av svaveloch kväveoxider samt flyktiga kolväten är regionala problem. En stor del av det sura nedfallet kommer från våra europeiska grannar. Global påverkan Genom att vår energianvändning till stor del består av fossila bränslen vars huvudsakliga biprodukt är koldioxid blir utsläppen en global problematik. Det är ur denna fråga som klimatdebatten har uppstått. Klimatpåverkan historiskt och globalt Den observerade globala uppvärmningen under 1900-talet är otvetydig. 13 FN:s klimatpanel IPCC slår fast att det finns en tydlig samstämmighet mellan människans utsläpp av växthusgaser och de uppmätta temperaturökningarna under det förra seklet. Med mycket stor säkerhet har människans aktiviteter sedan 1750 bidragit till den globala uppvärmningen. Det är mycket sannolikt att merparten av den observerade temperaturökningen sedan mitten av 1900-talet beror på människans utsläpp av växthusgaser. Atmosfärens växthusgaskoncentration överstiger vida de förindustriella värdena. Dagens koncentrationen av koldioxid och metan i atmosfären är den högsta på år. Klimatfrågan är troligen det största miljöhotet i vår tid och den blir förmodligen den svåraste att lösa. Den fossila energin i form av kol och olja har skapat det välstånd vi har idag. Allt vi ser som i modern tid byggts av människor har på ett eller annat sätt förbrukat fossila energislag. Sedan industrialismen har människan nyttjat jordens lagerresurser för att producera varor och tjänster i en takt som ökat till i våra dagar. Totalt sett har koldioxidhalten ökat med 32 procent sedan förindustriell tid, dvs från 280 miljondelar till dagens 370 miljon-delar. 14 Kort om växthuseffekten Växthusgaser, främst koldioxid, dikväveoxid (lustgas) och metan finns naturligt i atmosfären. Tillsammans med vattenånga fångar de upp jordens värmestrålning vilket gör temperaturen på jorden behaglig, cirka 15 grader i medeltemperatur. 15 Utan denna naturliga växthuseffekt skulle det vara mycket kallt på jorden. De från människan uppkomna utsläppen av växthusgaser ökade med 70 procent mellan 1970 och Koldioxiden ökade med 80 procent under samma period. Genom en ökad halt av koldioxid i atmosfären förväntas havsvattennivån stiga, biodiversiteten bli än mer hotad och vädret bli mer instabilt. Dessutom kan en ökad koldioxidhalt förändra förutsättningarna för odling, öka riskerna för översvämningar samt ökad ökenspridning. Koldioxidekvivalenter Vattenånga och koldioxid är de vanligaste växthusgaserna. Men det finns även andra gaser som förekommer i betydligt mindre mängder men som däremot är mycket mer kraftfulla som växthusgaser än koldioxid, se tabell 1. För att kunna jämföra utsläppen räknar man därför om vissa gaser till koldioxidekvivalenter eller Global warming potential, GWP. Eftersom växthusgaserna har olika livslängd sätter Växthusgas Koldioxid Metan Dikväveoxid (lustgas) Fluorerade gaser Fluorerade gaser Svavelhexaflourid man dess växthusgaspåverkan i relation till ett tidsspann, vanligtvis 100 år. Se tabell 1. Dessa sex växthusgaser regleras av kyotoprotokollet. Jämfört med koldioxid är gaserna olika kraftfulla som växthusgaser vilket visas av gasernas GWP100. Klimatförändringen är inte enbart negativ Det finns troligtvis även positiva sidor med ett varmare klimat och en högre koldioxidhalt i atmosfären. För Sveriges del kan det innebära en längre växtsäsong och därmed större biomassatillväxt av skogen och större odlingsproduktion. 16 I södra Sverige kan växtsäsongen förlängas med flera månader under de kommande hundra åren. För Sverige som helhet skulle skördarna kunna bli 20 procent större i söder om hundra år, och i norr skulle skördarna kunna öka med 50 procent. Dock kan problem finnas med vattentillgång eftersom Sydsverige allt oftare drabbas av sommartorka. Vintertid däremot kan det förväntas bli mer nederbörd vilket kan ställa till det för jordbrukarna. Ökad antal skadegörare och ökat närningsläckage hör också till den negativa delen av klimatförändringen. Gränsen går vid 2 o C Kemisk beteckning CO2 CH4 N2O HFC PFC SF6 Livstid i atmosfären, år varierande , Global warming potential, GWP Ca 1000 Ca Tabell 1. Dessa sex växthusgaser regleras av kyotoprotokollet. Jämfört med koldioxid är gaserna olika kraftfulla som växthusgaser vilket visas av gasernas GWP100. För att den globala temperatur inte ska stiga mer än två grader, vilket bedöms vara en gräns för allvarliga klimatförändringar, krävs avsevärda minskningar i på kort tid. Det krävs att i-länderna minskar sina utsläpp med 70-85% till år 2050 samtidigt som u-länderna inte får bli lika fossilberoende som i-länderna är. I-länderna står för huvuddelen av koldioxidutsläppen i världen. Det globala genomsnittet är 4 ton koldioxid per person och år men det skiljer sig mycket mellan länderna. I USA ligger i topp med 20 ton koldioxid per invånare. I Sverige ligger snittet på 10 ton per invånare inklusive de utsläpp som sker i andra till följd av vår konsumtion. Exklusive konsumtion av utländska varor hamnar snittutsläppen av koldioxid per svensk på 6 ton. De svenska utsläppen av koldioxid har till största delen sitt ursprung i transporter 31 % och industri 26 %. Därefter kommer jordbruk 13 %, el- och värmeproduktion 13 % följt av bostäder och övriga sektorer. 17 Utsläppen minskade kraftigt under 1980-talet då kärnkraft och fjärrvärme byggdes ut. Sedan 1990-talet har utsläppen minskat från uppvärmningen i och med att fler fastigheter blivit anslutna till fjärrvärme. Utsläppen från industrin har varit relativt oförändrade, medan utsläppen från transporter har ökat med 10 procent.

För ett klimatsmart Enköping. Energiplan - Faktaunderlag. Enköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-16

För ett klimatsmart Enköping. Energiplan - Faktaunderlag. Enköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-16 För ett klimatsmart Enköping Energiplan - Faktaunderlag Enköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-16 Innehåll SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 7 MÅL, STYRMEDEL OCH POLITIK, NATIONELLT OCH REGIONALT

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (13) 3 (13) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 INTERNATIONELLA,

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer