PROGNOS. Arbetsmarknad Västra Götaland. Arbetsmarknadsutsikter och yrkesbarometer för Västra Götalands län till och med dec 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGNOS. Arbetsmarknad Västra Götaland. Arbetsmarknadsutsikter och yrkesbarometer för Västra Götalands län till och med dec 2008"

Transkript

1 PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götaland Arbetsmarknadsutsikter, Västra Götalands län till och med december 2008 Arbetsmarknadsutsikter och yrkesbarometer för Västra Götalands län till och med dec

2 Innehåll Länsarbetsnämndens prognos Bakgrund med definitioner 4 Sammanfattning 5 Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättningsutveckling Jordbruk, skogsbruk och fiskenäringen 8 Tillverkningsindustrin 8 Byggverksamheten 10 Handel, kommunikation och besöksnäringen 11 Finansiell verksamhet och företagstjänster. 15 Kultur och media 19 Offentliga tjänster 21 Vård och omsorg 22 Utbildning 26 Utbudet av arbetskraft 28 Arbetslösa och i program 31 Regional utveckling 32 Yrkesbarometer 35 ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND har utarbetats av Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län. Underlaget kommer från länets arbetsförmedlingar och deras företagskontakter, arbetsmarknadsstatistik från SCB och Västra Götalandsregionen. För telefonnummer och adressuppgifter, var god se sista sidan Författare: Bertil Lidfeldt, Christer Martinsson, Per-Erik Eriksson och Anna Andersson Foto: Angélique Rooth och Christer Falk Layout: Christer Falk Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län Dnr /

3 Bakgrund med definitioner Prognosintervjuerna gjordes under hösten I urvalet finns 2745 av länets arbetsgivare. Undersökningen genomfördes vid personliga besök eller via enkäter där arbetsgivaren tillfrågades om förändring av rekryteringsbehoven, framtida investeringar och orderingång besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 81,5 procent. Svarsfrekvensen för näringslivet uppgick till 80,4 procent, i offentliga sektorn var svarsfrekvensen 88,4 procent. Program med aktivitetsstöd: Start av näringsverksamhet Arbetspraktik Prova-på-plats Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgarantin för ungdomar Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Fördjupad kartläggning och vägledning Arbetsmarknadsutbildning Förberedande utbildning Lärlingsplatser Arbete med stöd Utvecklingsanställning Trygghetsanställning Lönebidrag Offentligt skyddat arbete, OSA Särskilt anställningsstöd Plusjobb Arbete utan stöd Deltidsarbetslösa Timanställda Sökande med tillfälligt arbete Ombytessökande Fått arbete innebär att man ändrat status till någon av följande: Avaktualliserad Fått tillsvidareanställning Fått tidsbegränsad anställning Fått fortsatt anställning hos samma arbetsgivare Fått anställning hos Samhall Fortfarande inskriven men övergått till följande kategori: Deltidsarbetslösa Timanställda Tillfälligt arbete Ombytessökande Ombytessökande Samhall Utvecklingsanställning Trygghetsanställning Lönebidrag Offentligt skyddat arbete, OSA Särskilt anställningsstöd Kommunförbundsområden i Västra Götalands län Göteborgsregionen Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lilla Edet, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, samt Kungsbacka i Hallands län. Sjuhärad Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Skaraborg Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro. Tidaholm, Töreboda och Vara. Fyrbodal Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Strömstad Sotenäs Göteborg Tanum Lysekil Munkedal Orust Dals-Ed Färgelanda Uddevalla Lilla Stenungsund Edet Tjörn Öckerö Kungälv Bengtsfors Mellerud Vänersborg Trollhättan Ale Åmål Göteborg Lerum Partille Bollebygd Härryda Mölndal Grästorp Alingsås Vårgårda Mark Vara Essunga Borås Fyrbodal Lidköping Herrljunga Svenljunga Skaraborg Götene Skara Falköping Ulricehamn Tranemo Töreboda Mariestad Skövde Tidaholm Gullspång Tibro Hjo Sjuhärad SVENSKA GRAFIKBYRÅN Karlsborg Aktuella arbetsmarknadspolitiska program hittar du på 4

4 Antalet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd beräknade som kvartalsgenomsnitt Sammanfattning HÖSTPROGNOSEN 2007 Efterfrågan på arbetskraft har varit hög sedan våren Antalet nyanmälda lediga platser har under 2007 ökat med 32 procent jämfört med föregående år. Länsarbetsnämnden prognostiserar en fortsatt god arbetsmarknad även om ökningstakten av antalet lediga platser kommer att avta. Antalet varsel har minskat kraftigt och ligger på den lägsta nivån sedan år Varselvolymen år 2008 bedöms ligga på en låg nivå. Antalet arbetssökande som får arbete har ökat påtagligt. Det finns ett rekryteringsbehov inom i princip alla yrken. Under år 2008 bedöms antalet sysselsatta i länet komma att öka med personer. Samtidigt ökar arbetskraften med personer, vilket medför att arbetslösheten bedöms minska med personer. Arbetslösheten bedöms kvartal 3 år 2008 uppgå till personer eller 2,4 procent av befolkningen (3,1 procent av arbetskraften) Motsvarande tal för kvartal är 3,5 procent av arbetskraften eller 2,7 procent av befolkningen vilket motsvarar personer. Antalet personer i program med aktivitetsstöd kommer att öka med ca 1500 personer, bland annat genom införandet av jobbgarantin för ungdomar. Antalet bristyrken har ökat och kan främst inom hantverksyrkena bli flaskhalsar för produktionen. Inom dessa yrkesgrupper finns också en fortsatt arbetskraftsefterfrågan från Norge. Resurserna för yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning motsvarar inte arbetsmarknadens behov. Befolkningsökningen är stor, främst i Göteborgsregionen. Detta tillsammans med en ökande inpendling främst från norra Halland gör att arbetsmarknadsregionen blir större, vilket är positivt för tillgången på kvalificerad arbetskraft. Att länet i ett nationellt perspektiv har en ung befolkning syns i att antalet 20- åringar fortfarande är fler än antalet 65-åringar. Var fjärde arbetslös har en högskoleutbildning, i Göteborgsregionen var tredje. Svårast att hitta ett arbete har fortfarande personer med låg utbildning samt de med utomeuropeisk bakgrund. Prognos Arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa Period Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring Förändring Förändring jämförelse jämförelse jämföresle ett år tillbaka ett år tillbaka ett år tillbaka 2007 kvartal kvartal Fakta om tabellen Arbetskraftens förändring definieras som förändring av arbetslösa ur AMV s register plus förändring av sysselsatta baserad på arbetsförmedlingens intervjuundersökning och annan sysselsättningsstatistik. Länsarbetsnämden gör en egen bedömning av sysselsättningens förändring ett år framåt med intervjuresultatet och annan sysselsättningsstatistik som grund. 5

5 Antalet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd beräknade som kvartalsgenomsnitt Arbetsmarknadsutsikter, Västra Götalands län till och med december 2008 Period Arbetslösa Program Personer i arbete med aktivitetsstöd med stöd Antal Antal Antal 2005 kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv Prognos 2007 kv kv kv kv kv Nyanmälda platser i Västra Götalands län ackumulerade värden Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Varsel i Västra Götalands län ackumulerade värden Jan Febr Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 6

6 Sammanfattning sysselsättningstrend Jord, skogsbruk och fiskenäringen Tillverkningsindustrin inkl verkstadsindustrin Byggverksamhet Handel Hotell och restaurang Transport Uppdragsverksamhet Utbildning Vård och omsorg Personliga tjänster Offentlig tjänster Förvärvsarbetande 16 + med bostad i regionen (nattbefolkningen enligt RAMS, SCB) i Västra Götaland, samt egna beräkningar. Prognos förändring Bransch enligt SNI-indelning antal förvärvsarb Prognos förändring i procent Prognos antal förvärvsarb Jord, skog och fiske 0 0,0% Tillverkning inkl. verkstad 200 0,1% Byggverksamhet ,1% Handel ,5% Hotell- och restaurangverksamhet 0 0,0% Transport 300 0,7% Uppdragsverksamhet ,2% Offentlig förvaltning 800 2,3% Utbildning 0 0,0% Vård 500 0,4% Personliga tjänster ,7% Totalt ,2%

7 JORD-, SKOGSBRUK och FISKENÄRING Sysselsättningsutveckling Tendenser t o m 2008 Oförändrat Ökad lönsamhet och försiktig rekrytering Bristyrken Yrken med god tillgång på arbetskraft Endast säsongsmässiga brister Lönsamheten för jordbruksföretagen har ökat och detta avspeglas i investeringar både i maskiner och i byggnader. Sysselsättningen bibehålles på samma nivå som tidigare, då rationaliseringar och produktionsökningar balanserar varandra. Även inom skogsbruket har lönsamheten varit stigande. Utöver sågade produkter har efterfrågan på massa och råvaror till pelletsuppvärmning varit hög. Priset på produktiv skogsmark har under en lång tid stigit. Sysselsättningen är kvar på tidigare nivå och några generella rekryterings- svårigheter finns inte. Lokalt kan efterfrågan på specialarbetskraft uppstå, liksom vissa säsongsmässiga brister. Yrkesfisket är hårt styrt av regleringar av fiskekvoter. Sysselsättningen kan TILLVERKNINGSINDUSTRIN FAKTA Jord-, skogsbruk och fiskenäring Andel förvärvsarbetande Riket 1,9% Länet 1,5% Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Grästorp 8,1% Färgelanda 7,0% därför bli ojämn. Antalet heltidssysselsatta yrkesfiskare minskar. Sysselsättningsutveckling t o m 2008 Oförändrat Bristyrken Svetsare NC/CNC operatörer Maskinreparatörer Tendenser Fortsatt god orderingång. Kraven på utbildning och erfarenhet ökar. Nära samverkan med bemanningsföretag Yrken med god tillgång på arbetskraft Plast- och pappersindustrin Generellt för länets tillverkningsindustri gäller att både orderingång och produktionsnivå är hög. En stor majoritet av de intervjuade företagen bedömer att de under 2008 ligger kvar på nuvarande höga efterfrågenivå eller till och med fortsätter att öka. Producerande företag har stora behov av att anställa tekniker och produktionsledare. Främst anställs personer med utbildning som maskin- eller elektronikingenjörer. Rationaliseringar har tidigare gjort att antalet anställda inte ökat. Andel förvärvsarbetande FAKTA Industrisektorn Riket 17,5% Som tidigare täcker Länet 20,4% Exempel på kommuner i länet med stor bemanningsföretagen ofta industrins andel arbetande inom sektorn Tranemo 52,8% Götene 49,3% arbetskraftsbehov vid Herrljunga 40.0% produktions- och sä- 8

8 songstoppar. Dessa anställer till viss del sina medarbetare genom Arbetsförmedlingen. En tydlig trend är att vägen till industrianställning går via ett bemanningsföretag. Många större företag inom verkstadsindustrin ser en fortsatt markant ökning av orderingången. Exempelvis ökar företag som arbetar med reparation, underhåll och tillverkning av fartygsdetaljer sina marknadsandelar. Behovet av personal med kunskap och erfarenhet inom svets, plåt och CNC fortsätter att vara högt. Den för länet viktiga fordonsindustrin har totalt sett god efterfrågan på sina produkter. Tillverkare av främst lastbilar, men även andra tunga fordon, har mycket god orderingång och leveranstiderna kan i vissa fall vara långa. Även underleverantörerna ligger på fullt kapacitetsutnyttjande och detta kan i några fall ge leveransstörningar. Ersättningsrekryteringen av montörer är omfattande. För tillverkare av personbilar är bilden mer osäker. Produktionen är hög och förväntas vara kvar på en hög nivå. Osäkerhet finns alltid om vad för typ av bilar konsumenten vill ha. Efterfrågan på miljöbilar ökar. Osäkert om denna ökning påverkar sysselsättningen. Den internationella efterfrågan styr starkt bilproducenterna i länet. På samma sätt påverkas underleverantörerna. Önskan att underleverantörerna skall finnas geografiskt nära 9 slutproducenterna kvarstår och har resulterat i ytterligare några företagsflyttningar. Rekryteringen av fordonsmontörer har under lång tid varit hög och detta har nu resulterat i att tillgången på arbetssökande med bakgrund inom yrket minskat. Tillverkningen av fritidsbåtar utvecklas positivt. Satsningen på högkvalitativa båtar har slagit väl ut och orderböckerna är fyllda under flera år framåt. Exporten till den tyska marknaden är stor. Merparten av tillverkningen sker hantverksmässigt och efterfrågan på inredningssnickare, elektriker och båtbyggare med erfarenhet av plast är stor. Kvalitetskraven på produkterna är höga och ett av rekryteringskraven är att kunna arbeta med stor noggrannhet. Läkemedelsindustrin fortsätter sin specialisering och satsar på färre forskningsområden. Även geografiskt sker en koncentration. Balans råder inom rekryteringsområdet. Det finns några världsledande medicintekniska företag i länet. Dessa företag har rekryteringsbehov framför allt av högskoleutbildade tekniker. Den petrokemiska industrin, som är koncentrerad till Stenungsund, har haft en stabil efterfrågan och räknar med en efterfrågeökning på några års sikt. Stora investeringsprogram i syfte att effektivisera produktionen och förädlingsprocessen av råvarorna fortsätter. Dessa investeringar kommer att på sikt resultera i minskat rekryteringsbehov av driftspersonal till processindustrin. Textilindustrin minskar återigen antalet anställda. Flera varsel har skett under senaste året. Samtidigt pågår ett intensivt produktutvecklingsarbete inom området teknisk textil. Träindustrin går bra men ser inga stora ökningar. Fortfarande råder brist på utbildade maskinsnickare.

9 Bristen på sökande med el- telekompetens gör att elektronikindustrin har svårighet att hitta kompetent personal. Inom livsmedelsbranschen har ägarbyten och sammanslagningar varit vanliga. Producenterna planerar för produktionsökningar, men är medvetna om att priskonkurrensen är stor. Företag som arbetar med fiskberedning uppger att det periodvis är råvarubrist. Högsäsong är kring midsommar, jul och påsk då extrapersonal måste anställas. Grafiska industrin, tryckeribranschen tror på en fortsatt hög efterfrågan det närmsta halvåret. Branschen har inte någon ledig kapacitet, i form av lokaler-maskiner-utrustning eller med personal. Något undantag finns bland de mindre tryckerierna, som har visst lokal- och maskinutrymme. Branschen har litet eller inget rekryteringsbehov, de rekryteringar som gjorts har skett via egna kontaktnät. Kompetenskraven är höga, framförallt gällande erfarenhet inom yrket. Att företagen inte har något större rekryteringsbehov kan delvis förklaras av att fyrtiotalisternas uttåg från arbetsmarknaden kompenseras av att investeringar i ny teknik kräver färre anställda. Sysselsättningsutveckling t o m 2008 Svag öknng BYGGVERKSAMHET BYGGVERKSAMHET Tendenser Fortsatt hög efterfrågan Bristyrken Betongarbetare, armerare, byggnadsträarbetare, byggnadsplåtslagare, golvläggare, VVS-montörer, installationselektriker och målare Yrken med god tillgång på arbetskraft Byggarbetsmarknaden är fortsatt stark. Variationer finns inom länet men samtliga orter har ett stabilt eller ökat behov av byggtjänster. De större byggföretagen tror på fortsatt uppgång eller oförändrad hög nivå. Mindre företag är mer osäkra på utvecklingen. Enkätsvaren visar att femtiofyra procent tror på oförändrad marknadsutveckling och fyrtio procent på en ökning inom det närmsta halvåret. På ett års sikt är bedömningen något mer försiktig. Kapacitetsutnyttjandet inom företagen är mycket högt och någon ökning kan knappast ske utan investeringar i personal och utrustning. Bostadsbyggandet har kommit igång på många orter i länet samtidigt som underhåll och ombyggnad av lägenheter ökar. Ombyggnad/renoveringar 10 av skolor och förskolor förväntas också öka. Infrastruktursatsningen bana väg i väst mellan Göteborg och Trollhättan har kommit igång och planeras vara klar Detta ger sysselsättning för anläggningsarbetare under denna period. FAKTA Byggsektorn Andel förvärvsarbetande Riket 6,0% Länet 5,8% Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Lilla Edet 10,8% Orust 10,5% Den höga sysselsättningen inom byggsektorn gör att planeringsverksamheten också går på högvarv. Bygg- och civilingenjörer med projekteringsvana och erfarenhet saknas i hög grad. Efterfrågan på arkitekter har ökat och till viss del även markprojektörer och landskapsarkitekter. Inom den kommu-

10 nala sektorn efterfrågas planarkitekter och bygglovshandläggare. Kunniga byggnadskalkylatorer har en god arbetsmarknad. Bristen på byggnadshantverkare varierar något beroende på var inom länet man har sin verksamhet. De största bristerna har identifierats inom yrkena betongarbetare, armerare, byggnadsplåtslagare och VVS-montörer. Efterfrågan är också stor på byggnadsträarbetare, målare, kranförare liksom på byggarbetsledare och ingenjörer med VVS- eller elutbildning. Arbetskraftsbristen leder till löneökningar, vilket pressar upp byggkostnaderna och dämpar konjunkturen. I några fall har företagen anlitat arbetskraft från Polen, men de har inte sänkt kraven på yrkeskunnighet. Polackerna har huvudsakligen säsongsarbete april-oktober. Tidigare underlåtenhet att rekrytera lärlingar eller nyutbildade till hantverksyrken och ingenjörsjobb medför nu brist på tillgänglig kompetens. HANDEL, KOMMUNIKATION och BESÖKSNÄRING Sysselsättningsutveckling t o m 2008 Svag ökning Bristyrken Buss- och lastbilsförare Företagssäljare Maskinbefäl, fartyg Tendenser Fortsatt utbyggnad av affärscentra för detaljhandeln Volymökning för alla typer av transporter Yrken med god tillgång på arbetskraft Trenden inom handeln med en ökande omsättning fortsätter. Nära sextio procent av branschens företag tror på ökad marknad både på sex och tolv månaders sikt. Sällanköpshandeln har ökat något mer än dagligvaruhandeln. Handeln koncentreras mer och mer till köpcentrum. Dessa centra har blivit framgångsrika och på flera ställen i länet 11 planeras nya eller ombyggda köpcenter. Ett antal etablerade handelskedjor har parallellt med butiksförsäljning även startat e-handel. Förväntningar finns på att handeln över Internet ökar och blir ett viktigt framtida konkurrensmedel. Postorderföretagen har en positiv marknadsutveckling.

11 Trots volymuppgången och utvecklingen mot allt generösare öppettider är behovet av ytterligare anställningar endast marginellt. En viss rörlighet finns alltid och ersättningsrekrytering pågår ständigt. Prognosföretagen har inte upplevt några rekryteringssvårigheter. Kraven på butiksanställda har förändrats från att ha varit kassabiträde och varuupplockare till att bli mer kundfokuserad och säljinriktad. Hårt nischade butiker inom till exempel designade smycken eller delikatesser har ökat och denna tendens ser ut att fortsätta. Den för Norra Bohuslän viktiga gränshandeln mot Norge har fortsatt hög omsättning. Ikea:s planerade etablering i Uddevalla bedöms skapa ytterligare ett stort antal arbetstillfällen inom handeln. Parti och agenturhandeln förmedlar varor till industrier och detaljister. Deras marknadsutveckling har varit stark under senaste halvåret. Flertalet av företagen tror på fortsatt ökning alternativt att efterfrågan stannar kvar på en hög nivå under Företag som säljer maskiner och andra tekniska produkter har stort behov av att anställa tekniska säljare. Kravet för dessa säljare är oftast ingenjörsexamen och några års erfarenhet. Inom partihandel med elartiklar råder stor brist på erfarna elektriker. Bilhandel har gått bra och försäljningen av både personbilar och transportfordon har varit hög. Bilmarknaden är konjunkturberoende och branschen anar en framtida avmattning av den nu goda nybilsförsäljningen. Personalbehov finns främst för underhåll av fordon. Personbilsmekaniker, bilplåtslagare och billackerare är yrkesgrupper som är efterfrågade. Bristen på reparatörer för lastbilar är besvärande. Hotell- och restaurangbranschen är beroende av turistindustrin. Branschen är mycket 12 Arbetsmarknadsutsikter, Västra Götalands län till och med december 2008 konjunkturkänslig. Många av företagen satsar på konferens och SPA-kunder. Göteborgshotellen har en hög beläggning, mycket på grund av att Göteborgs stad satsar på att få internationella evenemang och kongresser till staden. Mellan januari augusti år 2007 FAKTA Handel, kommunikation och besöksnäringen Andel förvärvsarbetande Riket 21,2% Länet 21,8% Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Härryda 40,2% Strömstad 37,5% Borås 26,1% hade hotellen en beläggning på 66 procent. Beläggningen är som högst mellan måndag torsdag, 74 procent och lägre under helgen fredag söndag, 56 procent. Hotellen märker av den rådande högkonjunkturen och har haft en ökad efterfrågan på sina hotellrum de senaste 6 månaderna. De bedömer att efterfrågan kommer att fortsätta öka de närmaste 6-12 månaderna. Fram till åren kommer flera ombyggda och nya hotell vara färdigbyggda. Det blir ett tillskott på cirka rum i Göteborg. Tillskotten på rum behövs för att Göteborg ska kunna ta emot fler stora kongresser och mässor. Trots att hotellbranschen är personalintensiv kommer de inte att nyanställa speciellt mycket folk. De ersättningsrekryteringar som görs sker främst internt och de timanställda erbjuds i första hand arbete. Hotellen har överlag inte någon arbetskraftsbrist. De flesta företagen inom restaurangbranschen tror på en ökad försäljning. Intresset för internationell mat ökar. Även intresset för kaffe har ökat, vilket resulterat i att många kaféer idag erbjuder kaffetyper och sorter som bara för något år sedan var ovanliga. Personalomsättningen inom branschen är hög och har så varit under lång tid. Förklaringar till detta är ägarbyten, tillfälliga anställning-

12 ar, arbetstagare som vill göra annat som till exempel börja studera eller åka utomlands. Fortfarande är det brist på kockar och kallskänkor med lång yrkeserfarenhet samt även vissa specialkockar. Inom servis råder balans men ett visst överskott bland restaurangbiträden. Transport- och kommunikation Efterfrågan på transportsektorns tjänster är fortfarande mycket hög. Åkeribranschen har full sysselsättning. Svenska åkerier har tagit tillbaka marknadsandelar från utländska åkerier som utfört transporter i Sverige. Kapaciteten utnyttjas fullt ut. Alla bilar rulllar och leveranstiden på nya lastbilar är för närvarande lång. Sedan tidigare råder brist på lastbilschaufförer. Kraven på chaufförer, utöver att köra lastbilen, är känsla för kundens behov och kännedom om transportekonomi. Marknadsutvecklingen inom kollektivtrafiken blir oförändrad eller svagt stigande under Behovet av spårvagnsförare har ökat något och bristen på lokförare består. Inom kollektivtrafiken finns ett ständigt behov av bussförare. Turist- och beställningstrafik har en oförändrad efterfrågan om man bortser från att sommaren alltid medför arbetstoppar. Några svårigheter att rekrytera chaufförer till denna verksamhet finns inte. Taxiverksamheten ökar i Göteborg. Fler efterfrågar taxitjänster och detta har lett till brist på chaufförer. Arbetsgivarna försöker nu rekrytera från andra serviceyrken. I övriga länet finns ingen ökad efterfrågan eller brist på personal. 13 Landvetter flygplats är en stor arbetsgivare och sysselsätter runt tretusen personer. Godstransporterna har legat stabilt en tid och bedömningen är att det gör så även närmsta året. Persontransporterna är känsliga och kan ändras snabbt. En svag uppgång av resandet förväntas. Göteborgs Hamn räknar med ökade godsvolymer. Stora investeringar har gjorts som resulterar i effektivare godshantering. Investeringar i infrastrukturen för godstransporter landvägen till och från hamnen planeras. Lediga tjänster som hamnarbetare får alltid många sökande. Personbilsimporten/exporten från Wallhamn har ökat kraftigt och en viss efterfrågan på personal finns där. Lager och godsterminaler slås ihop och bildar större enheter. Dessa enheter placeras vid strategiska knutpunkter till exempel i närheten av hamnen i Göteborg. Godsvolymerna ökar och genomströmningshastigheten ökar. Kompetenskraven för att få anställning inom näringen är höga. Förutom rätt inställning till jobbet krävs IT-kunskap, körkort och truckbehörighet samt språkkunskaper. Akuta personalbehov löses med hjälp av bemanningsföretag. Speditörer, säljare och transportplanerare har god arbetsmarknad. Med ökande godsmängder har också logistikföretagen ökat sin verksamhet. Sjöfart Sveriges ekonomi är starkt beroende av hamnar och sjöfart. Sjöfarten genererar ett bidrag till handelsbalansen i storleksordningen 19 miljarder kronor per år.

13 Svensk rederinäring är väletablerad på den internationella transportmarknaden. Svenska redare har idag beställningar på fartyg till ett värde av cirka 30 miljarder kronor, vilket gör branschen till en av Sveriges mest investeringstunga. Tillväxten är mycket snabb och det har aldrig omsatts så mycket gods i våra hamnar som nu, 18 ton per invånare och år. Arbetsmarknadsutsikter, Västra Götalands län till och med december 2008 En del svenska sjömän har börjat söka sig till bland annat Norge där löneläget beräknas vara minst 20 procent högre. Regeringen föreslår ett utökat jobbavdrag under 2008 och att det även ska gälla för sjöanställda. I dagsläget finns över aktiva sjöanställda i den svenska handelsflottan. Av dessa är cirka 6 procent så kallade TAP-anställda (Tillfälligt Anställd Personal). Det råder stor brist på befäl i världen. Befälsbristen gör sig nu mer och mer gällande även i Sverige; speciellt vad gäller sjöingenjörer Sveriges geografiska läge och stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en dominerande roll i de svenska utrikestransporterna. Sjöfarten bidrar i hög grad till ett tillgängligt transportsystem och cirka 90 procent av den svenska utrikeshandeln transporteras i någon del av transportkedjan till sjöss. Transportpolitiken både i Sverige och EU handlar om att bygga långsiktigt hållbara transportsystem. Det innebär att mer gods förs över från väg till järnväg och sjöfart samt att transportslagen kombineras. Många hamnar riskerar att tappa konkurrenskraft och de kräver att Sjöfartsverket anpassar lederna till nya förutsättningar med en effektiv landinfrastruktur. Hamnanläggningarna och de viktiga godsstråken på väg- och järnvägssidan behöver förbättras och förnyas för att effektivisera hela transportkedjan. 14 och tekniska chefer, men även andra befäl med specialbehörigheter. De närmaste tio åren går många i pension och det innebär att efterfrågan på kompetenta unga människor kommer att öka. Man räknar att den genomsnittliga anställningstiden i yrkena är cirka 12 år. Våren 2007 utexaminerades cirka 100 sjökaptener med fartygsbefälsbehörighet. Samtliga är ute i arbete. Cirka 80 sjöingenjörer med maskinbefälsbehörighet klass V utexaminerades under samma period. Det är svårt att bedöma examinationen framöver men det är rimligt att anta att det kommer att vara balans på nautiker men brist på maskinbefäl. En 16 veckors lång pröva-på sjöingenjörsutbildning har startat hösten När kursen är klar garanteras eleverna plats på sjöingenjörsprogrammet.

14 FINANSIELL VERKSAMHET, FÖRETAGSTJÄNSTER Sysselsättningsutveckling t o m 2008 Tendenser IT branschen inne i en högkonjunktur Elteknikföretagen går allt bättre Bemanningsföretagen ökar Ökning Bristyrken Systemerare Programmerare Redovisningsekonomer Yrken med god tillgång på arbetskraft Bankerna bedöms få en positiv marknadsutveckling 12 månader framåt både på privatoch företagssidan. Trots prisnedgången på bostadsmarknaden hösten 2007 råder det fortfarande hög efterfrågan på bolån. Bankerna uppger att det mest handlar om att jaga marknadsandelar då marginalerna är mycket låga på privatkunder. Tack vare en stark marknadsutveckling uppvisar bankerna ett visst behov av nyrekrytering, som framför allt sköts internt. Rörligheten bland personalen ökar och i viss mån är det svårt att hitta personal till kundtjänst på lokalkontoren. Bankerna har därför sett ett behov av extern rekrytering till dessa tjänster. Samtliga försäkringsbolag som ingår i prognosunderlaget tror på en mycket stark marknadsutveckling, trots att konkurrensen ökar. Det nya tjänstepensionssystemet kan medföra konsekvenser för försäkringsbolagen. Tidigare tecknade bolagen avtal genom den anställdes arbetsgivare, nu sker det mer och mer genom individuella fondval. Andra trender inom branschen, som påverkar utvecklingen/konkurrensen, är att utländska försäkringsbolag, som tidigare lämnat den svenska marknaden kommer tillbaka, vilket medfört prispress på försäkringar och införande av olika rabattsystem. Svenska bolag utökar verksamheten internationellt, till exempel. mot övriga Norden och Baltikum. 15 Arbetskraftsefterfrågan ser lite olika ut på företagen. Den mest efterfrågade yrkesgruppen är försäkringssäljare. Bakgrunden kan variera när det gäller utbildning och erfarenheter. Försäkringsutbildning erbjuder ofta företagen ofta själva. FAKTA Finansiell verksamhet och företagstjänster Andel förvärvsarbetande Riket 13,3% Länet 12,1% Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Göteborg 16,9% Härryda 14,5%% En annan efterfrågad yrkesgrupp är skadereglerarna. Dessa kan tidigare ha arbetat till exempel. som jurist, sjuksköterska eller snickare. Inom branschen finns en tendens till ökad personalomsättning. Många yngre medarbetare slutar redan efter 2-3 år och går till konkurrenter. Revisions- och redovisningsbyråerna tror på en oförändrad eller starkare utveckling. Den senaste tidens positiva utveckling fortsätter alltså. Det finns farhågor att det planerade borttagandet av revisionsplikten för mindre företag kommer att innebära färre uppdrag på revisionssidan. De stora revisionsbyråerna fortsätter växa. De har god kontakt med universitet och högskolor och rekryterar normalt nyutexaminerade civilekonomer direkt därifrån. Företagen menar också att intresset för att läsa redovisning och revision ökat.

15 De yrken som blir aktuella för rekryteringar är revisorer och redovisningskonsulter. Revisorer ska vara civilekonomer med inriktning redovisning och revision, det finns inga uttalade krav på erfarenhet. Redovisningskonsulter har varierande utbildningsbakgrund, universitet, högskola, KY-utbildning, gymnasium. Oavsett utbildning krävs alltid yrkeserfarenhet för denna yrkeskategori. De vanligast förekommande yrkena hos tekniska konsultföretag är maskin- och elektronikingenjörer. Även ingenjörer inom el, automation, VVS och kemiteknik är frekventa yrken. Marknaden för tekniska konsulttjänster är fortfarande stark. Flertalet företag tror på en fortsatt stark uppgång under Områden som CAD-konstruktion och projektledning efterfrågas av samtliga kunder till konsultbolagen. I västra Sverige är det i första hand automotivebranschen som har stor efterfrågan på konsulter. Uppdragen är placerade både hos kunden och på konsultföretagens egna kontor. Många konsultföretag i Göteborg har konstruktörer placerade i Norge. För att lösa behovet av arbetskraft till norska uppdragsgivare diskuteras möjligheten att starta satelliter i Göteborg, där arbetsuppgifterna löses på distans. I Västsverige är många konsultbolag direkt eller indirekt beroende av bilindustrin. Några av konsultföretagen tror att det kan bli en uppgång för delar av bilindustrin. Det gör att fler ingenjörer behöver anställas, främst hos konsultföretagen. Det finns en risk att teknikerbristen innebär att tillväxten kommer att plana ut. Även i östra Sverige har tekniktung industri ett mycket stort konsultbehov, vilket även Arbetsmarknadsutsikter, Västra Götalands län till och med december 2008 påverkar efterfrågan hos konsultföretagen i Göteborgsområdet. Marknaden för företag inom energi och elinstallationer har varit god, vilket kommer att hålla i sig inom överskådlig framtid. EU-direktivet om att alla näringsfastigheter måste energideklareras innebär mycket uppdrag. Samtidigt innebär det svårigheter då antalet företag som kan utföra detta är 2-3 st. Enligt direktivet ska arbetet var utfört inom 3 år, med nuvarande takt är man färdig om 40 år. Det behövs erfarna konsulter för att ta hand om nyexaminerade tekniker. Svårigheten att hitta dessa ingenjörer medför att företag måste tacka nej till uppdrag och att tillväxten bromsas. Flertalet av konsultbolagen inom IT med inriktning system- och programvara uppger att de har haft en ökad efterfrågan de senaste 6 månaderna och tror på en fortsatt ökning de kommande 12 månaderna. I Göteborgsområdet är flertalet av konsultbolagen beroende av framförallt fordonsbranschen. Konsultbolagens prisnivåer är hårt styrda av fordonsbranschen och andra stora aktörer. Konsultbolagen har en hög beläggningsgrad på sina konsulter och flera av bolagen uppger att de har vakanser. Att finna rätt personer har blivit svårare det senaste halvåret. Oftast finner de vad de söker men det tar längre tid än tidigare. Ofta måste företagen erbjuda bättre villkor både vad gäller och lön och andra förmåner. Eftersom rörligheten idag är stor ser arbetsgivarna det som allt viktigare att försöka behålla den befintliga personalen. Nyckelpersoner till företaget rekryteras oftast via egna nätverk och headhunting. Det finns fortfarande en hel del arbetssökande inom området men de saknar ofta de 16

16 kompetenser som arbetsgivaren söker. Inom IT-branschen är det brist på seniora projektledare, IT-arkitekter, SAP-konsulter, civilingenjörer, systemvetare, programmerare/systemutvecklare och säljare. Inom reklambranschen ser flertalet företag en ökning de kommande 6 månaderna, men att efterfrågan därefter stabiliseras. Branschen har problem med att rekrytera projektledare. Kompetenskraven är akademisk utbildning till exempel civilingenjör alternativt civilekonom och lång arbetslivserfarenhet från konsultverksamhet. Vissa reklambyråer som arbetar mycket med engelska språket, har haft svårt att hitta svenska copywriters med tillräckliga språkkunskaper. De har därför valt att rekrytera copywriters med engelska som modersmål. Bemanningsföretagens uppdrag är olika i hög- resp. lågkonjunktur. Vid lågkonjunktur köps hjälp med det tidsödande arbetet att gallra bland alla ansökningar, vid högkonjunktur behöver kunden hjälp att hitta kompetens. Bemanningsföretagets kontaktnät kan få fram kompetens som kundens personalavdelning har svårigheter med. Jämfört med Stockholm är det inte lika stor brist på arbetskraft i Göteborg. Det beror till största delen på att arbetsmarknadsstrukturen ser annorlunda ut. IT- och tjänstesektorn utgör en betydande andel i Stockholmsregionen, medan industrin dominerar i Västra Götaland. Därför kommer inte heller arbetskraftsbristen bli lika stor. Konsulter är vanligt inom IT, men allt fler rekryteringar sköts av bemanningsföretag. Bemanningsföretagen ser en ökande efterfrågan på tolv månaders sikt. Det beror främst på högkonjunkturen och en mer aggressiv marknadsföring. Marknaden blir större då andra företag i ökad utsträckning använder sig av bemanningsföretag för inhyrning av personal och rekryteringsarbete. Trots att det blir allt vanligare att anlita bemanningsföretag är synen på dem fortfarande kluven. Ekonomiföretag är försiktiga och arbetssökande ser hellre att man får en fast anställning än att man är inhyrd. 17 Då man inte lyckas rekrytera efterfrågad kompetens använder man sig av underkonsulter från konsultföretag som är mer nischade. Efterfrågan och de största bristerna hittar man inom området systemutveckling. Till detta område hör yrken som projektledare, programmerare, systemvetare, testare, designer och arkitekter. Kompetenser man kan läsa sig till på högskola (Java, C++) finns oftast att få tag

17 på, däremot är det flera stora arbetsgivare som fortfarande använder sig av äldre programmeringsspråk där högskolan inte längre utbildar, vilket gör det svårare att rekrytera. Om det är svårt att rekrytera kompetens till bemanningsföretag för uthyrning görs ibland en rak rekrytering det vill säga personen anställs direkt av kunden. Tjänsten kan då bli mer attraktiv att söka även för personer som redan idag har en fast tjänst. För att locka till sig arbetskraft marknadsför bemanningsföretag sig även som karriärcoach. När det finns många arbetstillfällen att välja mellan erbjuder man kandidaterna hjälp med att göra strategiska val av tjänst. Det blir allt svårare att hitta personal inom flertalet ekonomiyrken, de största problemen gäller redovisningsekonomer. På marknads-och ekonomiassistenter har arbetsgivarna tidigare ställt krav på högskoleutbildning, dessa krav får nu sänkas då personer med högskoleexamen hittar andra jobb. Löneadministratörer med en kortare eftergymnasial utbildning måste ha praktik inom relevant område för att kompetensen ska vara gångbar. Övrig administrationspersonal är det ingen brist på, efterfrågan är störst på personer som har mycket goda kunskaper i Excel och Officepaketet eller specifika affärssystem. Arbetsmarknadsutsikter, Västra Götalands län till och med december 2008 Inom industrin är det fordonsindustrin som är kunder hos bemanningsföretag. På tjänstemannasidan söker man konstruktörer, designer och ingenjörer med olika inriktningar (elektro, maskin med flera.). De stora volymerna finns på kollektivsidan inom produktion och lagerhållning. Yrken som efterfrågas är framförallt montörer, truckförare, svetsare, lagerpersonal, maskinreparatör (underhåll av tillverkningsmaskiner), CNC-operatörer och chaufförer med C-kort. Rekryteringssvårigheter finns inom de flesta av områdena. Sysselsättningen inom bemanningsbranschen bedöms att öka under det kommande året. Övrigt Införandet av skattereduktion 1 juli 2007 för så kallade hushållsnära tjänster har lett till en ökning av antal företag inom branschen. Någon direkt effekt i form av ökad sysselsättning har ännu inte skett, men om det blir fler företag så kommer det att ha en positiv inverkan på sysselsättningen. Flertalet av småföretagen är positiva i sina framtidsbedömningar när det gäller efterfrågan på deras tjänster. De flesta tror på en oförändrad eller ökande efterfrågan de närmaste 6 månaderna. De företag som ser en omedelbar ökning finns inom områdena tekniska konsulter, försäkringsmäklare, partihandel och inom fastighetsbestånd. När det gäller rekrytering finns inget tydligt behov redovisat. 18

18 Kultur och media Företagen inom ord och media har en stor efterfrågan på tjänster och produktioner. Kulmen är troligen nådd och man kommer att vara försiktigare med att rekrytera. De planerar att klara produktionsökningen med befintliga resurser. Stora etablerade morgontidningar har en fortsatt minskad upplaga och annonsförsäljning. De har inga större rekryteringsbehov vad gäller redaktionell personal förutom viss spetskompetens (webredaktör och redigerare). Gratistidningar som finns på större orter har en bättre utveckling, antalet läsare ökar och annonsförsäljningen är relativt god. Framtiden är dock osäker. Det är en mycket hård konkurrens mellan gratistidningarna, vilket gynnar annonsmarknaden då priserna pressas. Lokala mindre dagstidningar har också en god utveckling, efterfrågan är god på lokala nyheter och annonsörer med lokal förankring ökar. Dagstidningsutgivningen kontrolleras av ett fåtal mediebolag och ägarkoncentrationen ökar, vilket på sikt leder till minskning av personal vid olika enheter. Det s k medielandskapet ser allt mer komplicerat ut, efterfrågan på medieproduktion är mycket stor och sker via en mångfald av olika publiceringsformer. De flesta tidningarna har en webbredaktion och flera har egna TV-kanaler. Sändningar anpassade till mobiltelefoner ökar också. Det råder en ständig brist på duktiga säljare inom medieproduktion och flera av företagen har i större utsträckning börjat anlita bemanningsföretag eller säljbolag för att klara bristen. Entreprenader ökar stadigt och större dagstidningar kan lägga hela bilagor och delar av sin tidning på entreprenad. Ett större TV-bolag gör en stor, genomgripande omorganisation, vilket innebär koncentration av produktionen till färre orter i landet. I vissa delar av Västsverige råder brist på redigerare, sportjournalister och pressfotografer. Det är fortfarande en stor efterfrågan på beställningsfilm. I högkonjunkturen satsar många att utveckla och kommunicera sitt varumärke, image och identitet. Filmproduktionsbolag som är specialiserade på den här typen av film har fått ett ökat antal uppdrag oftast större företag och koncerner. Scen och ton Efterfrågan på produktioner hos de större institutionerna och scenerna är oförändrad. Mindre institutioner som t ex fria teatrarna har haft en större efterfrågan på produktioner under år De här teatrarna har börjat hyra in från yrkesgrupper som tidigare av tradition varit anställda såsom till exempel regissör, kostymör, scen-ljud-ljus-tekniker, scenografer och regissörer. Anställningsformerna i projekt, visstid eller frilans består och fortsätter att öka. Rekryteringar inom dansen ökar inte bland annat. för att pensionskostnaderna är höga för denna yrkesgrupp. Eventföretagen inkl. ljud- och ljusbranscherna har haft svag ökning av efterfrågan och man tror att det kommer att så förbli. 19

19 Arbetsmarknaden ser positiv ut för ljud- och ljustekniker. De större scenerna i Skaraborg har för närvarande en god utveckling och är optimistiska inför framtiden. Även de mindre teatrarna har en god utveckling och ser positivt på framtiden. Den stora teaterscenen i Uddevalla har fått minskat anslag och kommer därför att göra färre antal produktioner och föreställningar. Det medför att antalet säsongsanställda minskar. Bild och form För konstnärer är det oförändrat vad gäller försäljning av konst, även om det finns en viss ökning av efterfrågan på konstnärliga tjänster inom näringsliv och samhälle. Konstrundor och andra kulturevenemang har medfört ökade möjligheter till försäljning av konst. 20 Inom designområdet har efterfrågan ökat kraftigt. Marknaden är för närvarande god inom inredningsarkitektur, grafisk design, produktdesign och industridesign. Inom de två sistnämnda kategorierna är det vanligtvis trögare på grund av att det krävs större och mer kostnadskrävande investeringar, men även där märks den goda konjunkturen. Arbetsgivare i dessa sektorer efterfrågar kunnig och erfaren personal vilket ibland kan vara svårt att hitta. Inom konfektionsindustrin är tendensen att efterfrågan på modedesigners ökar. Den pågående strukturförändringen att textilproduktion flyttar utomlands fortsätter. En god konjunktur gynnar givetvis branschen som helhet. Den påverkas även positivt av att fokus har riktats på inredning, mode, konst, form och design i media och genom satsningar som till exempel Designåret.

20 OFFENTLIGA TJÄNSTER Sysselsättningsutveckling Tendenser t o m 2008 Svag minskning Kommunernas förbättrade ekonomi Bristyrken Yrken med god tillgång på arbetskraft De flesta av länets kommuner har en stabil ekonomi, bland annat beroende på att kommunerna under ett antal år haft en restriktiv anställningspolicy och i olika omgångar tillförts extra anslag från staten. Kommunsektorn ser positivt på framtiden, men de räknar inte med att expandera de olika verksamheterna och därmed blir det en marginell ökning av nyrekryteringar. Hos en del kommuner kommer pensionsavgångarna att öka, vilket kräver ersättningsrekrytering. Sjukfrånvaron har minskat i de flesta kommunerna. Framför allt märks denna minskning bland de långtidssjukskrivna. Att minska antalet sjukskrivna är ett prioriterat mål. Göteborgs stad fortsätter att redovisa en stark ekonomisk utveckling och beräknas kunna redovisa ett positivt resultat i storleksordningen 1 miljard för år Bedömningen görs med anledning av det goda konjunkturläget, där alltfler får arbete, vilket innebär ett större skatteunderlag. Personalökningen bedöms fortsätta men planar ut under Någon övertalighet rapporteras inte och bedöms heller inte uppstå under år Det är främst inom förskola, individ och familjeomsorg, delar av utbildningsförvaltningen samt intraservice som ökningen av personalvolymer har skett. Personalvolymen arbetad tid fortsätter att 21 öka trots att det finns ett begränsat rekryteringsunderlag till vissa yrkesgrupper. Det goda konjunkturläget bidrar till att personalrörligheten ökar i nästan alla yrkesgrupper. Rörligheten har varit störst hos förskollärare, fritidspedagoger, undersköterskor, sjuksköterskor och socialsekreterare. Förvaltningarna signalerar om svårigheter när det gäller återbesättning och nyrekryteringar inom dessa yrkesgrupper. Att minska ofrivillig deltid och timanställning är ett prioriterat mål och ett speciellt projekt för att arbeta mot dessa mål har nu inletts. Ett annat prioriterat mål är att minska antalet personer som har försörjningsstöd. Socialbidragsberoendet har under år 2007 minskat betydligt mer än förväntat, 11 procent jämfört med samma period år Borås stad räknar med att antalet anställda kommer att vara konstant, viss ökning inom barnomsorgen. Antalet pensionsavgångar kommer inom en tvåårsperiod att fördubblas. Antalet pensionsavgångar når sin kulmen år Ekonomin för kommunerna i STO-regionen (Stenungsund, Tjörn, Orust) är i stort sett i balans. Stenungsund har en mycket expansiv inflyttning av nya invånare till kommunen. Det är främst nya områden i den södra kommundelen som är attraktiva, med bekvämt pendlingsavstånd till Göteborg. Befolknings-

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

PROGNOS. Arbetsmarknad Västra Götaland. Arbetsmarknadsutsikter och yrkesbarometer för Västra Götalands län till och med 30 juni 2008

PROGNOS. Arbetsmarknad Västra Götaland. Arbetsmarknadsutsikter och yrkesbarometer för Västra Götalands län till och med 30 juni 2008 PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götaland Arbetsmarknadsutsikter, Västra Götalands län till och med 30 juni 2008 Platschef Nanna Chaufför Christian Förskollärare Helen CNC-operatör Mensur Arbetsmarknadsutsikter

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling Fakta & Analys 2011:2 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Kompetensprofil för Västra Götaland KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Matchning på arbetsmarknaden Att det finns arbetskraft och

Läs mer

Västra Götalands RA-organisation

Västra Götalands RA-organisation Västra Götalands RA-organisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång kommun

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. 2012-01-01 1.1 Gäller till och med 2012-03-30

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. 2012-01-01 1.1 Gäller till och med 2012-03-30 VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN Samverkansnämnden vgregion.se/svn Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Underavtal till parternas samverkansavtal inom hälso- och sjukvården i Västra Sjukvårdsregionen

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Information till öppenvårdsapotek 1(8) Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Inledning Instruktionen avser öppenvårdsapotekens fakturering av kostnader för följande

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN 2013-01-01. Version 1.0. Samverkansnämnden vgregion.

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN 2013-01-01. Version 1.0. Samverkansnämnden vgregion. VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN Samverkansnämnden vgregion.se/svn Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Underavtal till parternas samverkansavtal inom hälso- och sjukvården i Västra Sjukvårdsregionen

Läs mer

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010:

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010: PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010: MINSKAD SYSSELSÄTTNING, BYGGNADS TYNGER OCH FORTSATT TURBULENT INOM INDUSTRIN ARBETSMARKNADEN I EN ÅTERHÄMTNINGSFAS Utvecklingen har varit dyster på länets arbetsmarknad

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN 2014-04-01. Version 1. Samverkansnämnden vgregion.se/svn

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN 2014-04-01. Version 1. Samverkansnämnden vgregion.se/svn VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN Samverkansnämnden vgregion.se/svn Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Underavtal till parternas samverkansavtal inom hälso- och sjukvården i Västra Sjukvårdsregionen

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Ekonomin i stort Index 50 Sentix index USA j anuari 2003 - oktober 2010 25 0-25 -50 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI Sveriges äldre En statistisk sammanställning över den åldrande befolkningen med utgångspunkt i Västra Götaland Sara

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

RESULTATRAPPORT. KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012

RESULTATRAPPORT. KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012 RESULTATRAPPORT KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012 Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt Avsnitt Bakgrund Husbilsdestination Västsverige

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Om kvinnor och män i Västra Götalands län. en statistikbok

Om kvinnor och män i Västra Götalands län. en statistikbok Om kvinnor och män i Västra Götalands län en statistikbok Innehåll Befolkning... 4 Hälsa... 11 Utbildning... 17 Barn och familj... 24 Förvärvsarbete... 31 Inkomst... 49 Kriminalitet... 54 Makt och inflytande...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Västra Götalands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Västra Götalands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Västra Götalands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text: Jens Sandahl och Sara Andersson Analysavdelningen Telefon: 010-486 92 70, 010-487 68 54 Eftertryck tillåtet

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST SKARABORG 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning, enligt Lag om färdtjänst (LAG 1997:736). Du kan beviljas

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se Miljösamverkan Västra Götaland Inledning 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Direkt till projekt Jordbrukstillsyn: www.miljosamverkan.se/jordbruk11 Lasse Lind Projektledare lasse.lind@cirka.se

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. Gäller från och med 2015-01-01. Version 1. Samverkansnämnden vgregion.

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. Gäller från och med 2015-01-01. Version 1. Samverkansnämnden vgregion. VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN Samverkansnämnden vgregion.se/svn Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Underavtal till parternas samverkansavtal inom hälso- och sjukvården i Västra Sjukvårdsregionen

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län 1 PROGNOSEN Ökad optimism för arbetsmarknaden 2014 och 2015 Vid slutet av 2013 hade arbetsgivarnas optimism dämpats jämfört med året innan, de tror ändå

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

2009-11-20. Projekt Tobaksfri ungdom. Västra Götalandsregionen. Folktandvårdens tobakspreventiva arbete. - en del av Hälsoodontologiska enheten

2009-11-20. Projekt Tobaksfri ungdom. Västra Götalandsregionen. Folktandvårdens tobakspreventiva arbete. - en del av Hälsoodontologiska enheten Västra Götalandsregionen Projekt Tobaksfri ungdom Åke Jonson Leg tandläkare Projektledare för Tobaksprojektet Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Åmål Mellerud Färgelanda Töreboda Munkedal Mariestad Karlsborg

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll Styrgruppen för arbetsmarknad 2005-05-26 Gunnel Rydberg Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Måndagen den 26 maj 2005 kl. 9.00 12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2 i Göteborg Närvarande:

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer