För dig som studerar till läkare vid Lunds universitet

Transkript

1 LÄKARUTBILDNINGEN 2006 Alla gällande styrdokument för läkarprogrammet finns ständigt uppdaterade på programmets hemsida: Denna tryckta version är i första hand avsedd som ett översiktligt informationsmaterial.

2

3 För dig som studerar till läkare vid Lunds universitet I detta häfte finns information om allmän uppläggning av läkarutbildningen, hur den är infogad i universitetet och den medicinska fakulteten och vad det finns för resurser för studenterna i form av olika organ, expeditioner, studentorganisationer, möjligheter till studievägledning m.m. Läkarutbildningen Läkarutbildningen är både en akademisk utbildning och en yrkesutbildning. Den ska fostra nästa generation av professionella medicinska yrkesutövare, forskare, verksamhetsutvecklare och beslutsfattare inom alla de områden där samhället har behov av medicinsk kompetens. Utformningen är en konsekvens av detta uppdrag och regleras av regering och riksdag. Du kan läsa ett kort utdrag ur Högskoleförordningen i början av detta häfte. Utbildningen styrs också av krav från sjukvården, universitetet, patienterna, den medicinska professionen och studenterna. En viktig uppgift för dem som planerar läkarutbildningen är att kontinuerligt hålla sig informerade om behov av fortsatt utveckling, speciellt inom områden där nya krav behöver ställas på grundutbildningen. De ska också försöka att så långt som möjligt förutse kommande krav i yrkeslivet. Läkarutbildningen ska självklart ge studenterna tillgång till den samlade medicinska kunskap, som tidigare generationer skapat. Men det räcker inte med det. Utbildningen måste också utveckla studenternas förmåga till självständig analys och granskning, ge dem instrument och incitament för utveckling av den egna kompetensen samt förändringsberedskap och vetenskaplighet. En sådan attityd till medicinskt arbete och kompetensutveckling samt insikt om det egna ansvaret är grundförutsättningen för professionell medicinsk yrkesverksamhet. Det är därför som läkarutbildningen, förutom att ge goda kunskaper, också strävar efter att utveckla studenternas förmåga till god patient/läkarrelation och tränar dem i samtalsmetodik, problemformulering och analys, muntlig och skriftlig presentation, forskningsmetodik och vetenskapsteori samt förmåga till argumentation och debatt. Vi vill därmed även stimulera studenterna att engagera sig i forskningsprojekt och utvecklingsarbete. Kort sagt ska grundutbildningen planeras med utgångspunkt i ett långt yrkesperspektiv. Viktigast är givetvis att studenterna förvärvar de kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring som krävs för obegränsad behörighet som läkare. Grundutbildningen är emellertid bara första steget i utbildningen till läkare med självständigt ansvar. Den byggs på med allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring, som båda fullgörs under handledning, samt fortbildning under hela det yrkesverksamma livet. Många kliniska färdigheter och praktiskt läkararbete tränas effektivare under AT och ST än under grundutbildningen. Medicinskt yrkesutövande kommer att ställa stora krav på ledarskap och teamarbete, fortlöpande förändring av egen verksamhet samt förmåga att kunna hantera nya krav och problem. Preventivt arbete får allt större betydelse liksom hälso- och sjukvårdsekonomisk medvetenhet och analys. Varje patient är en individ men också en del av samhällets samlade hälso- och sjukvård. Resurserna måste användas på optimalt sätt, vilket varje enskild läkare har ansvar för. 1

4 Läkarutbildningen sker i samverkan med sjukvården där också en stor del av den viktiga praktiska utbildningen äger rum och där de flesta som genomgår läkarutbildningen kommer att ha sin yrkesverksamhet. Det är därför ett gemensamt intresse för Medicinska fakulteten och sjukvården att utbildningen har högsta möjliga kvalitet. Fortlöpande kontakter och diskussioner mellan sjukvården och fakulteten samt gemensam planering av utbildningen försöker tillgodose detta. Utbildningen fokuserar således på studenternas lärande, delaktighet och ansvar för sin egen utbildning. Detta fokus är utgångspunkt för det reformarbete som studenter och lärare tillsammans fortlöpande genomför. Reformarbetet har under de senaste åren bl a medfört nya riktlinjer för utbildningen, väl definierade kunskapsmål samt ökat eget ansvar för studenterna genom införandet av breddning/fördjupning från och med termin 6. Hela reformarbetet är ett bra exempel på hur studenter och lärare gemensamt försöker vidareutveckla utbildningen. I detta häfte ser du vilka utbildningsmål och examinationskrav, som ledningen för läkarutbildningen har ställt upp. Det är din uppgift att tillsammans med dina lärare välja den bästa vägen att nå dessa mål. Lycka till med dina studier! Nils Danielsen Ordförande i Nämnden för biomedicinsk och medicinsk utbildning 2

5 Innehåll Expedition, information, studievägledning 6 Information på Internet om läkarutbildning m m 7 Läkarutbildning vid svenska universitet 8 Utbildningsplan för läkarutbildningen vid Lunds universitet 9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 9 Allmänna riktlinjer att följas i alla kurser 9 Huvudprinciper för utbildningarna 10 Grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet 12 Studiegången 12 Särskilda förkunskaper 12 Undervisningsspråk 13 Omprov 13 Examen 13 Samvetsfrågor 13 Studiegången i läkarutbildningen 14 Grundutbildningsnämnd, fasgrupper, terminsråd 15 Läkarutbildningens tre faser 15 Undervisnings-, arbets- och examinationsformer 16 Bedömningsgrunder för arbetet i PBL-gruppen 16 Examination, betyg, förnyade prov 17 Åtgärder vid underkända prov 17 Forskning och forskningsanknytning i grundutbildningen 18 Medicine kandidatexamen 18 Regler rörande behörighetskrav, studieortsbyten m m 19 Behörighetskrav och ansökan 19 Turordning vid kursplacering 19 Fördelning Lund/Malmö 19 Övergång från annan högskola samt antagning till senare del mm 20 Övergång från annan högskola 20 Antagning till senare del av läkarutbildningsprogrammet 20 Studieuppehåll 20 Återupptagande av studierna 21 Tillgodoräknande av kurs 21 3

6 Parallelläsning 21 Gå om en kurs 21 Avregistrering från läkarutbildningen 21 Avskiljande från utbildningen, disciplinära åtgärder 22 Lungröntgen - vaccinationsprogram 22 Studier utomlands 22 Sjukdom 23 Adressändring och namnbyte 23 Registerutdrag 23 Extra studenter 23 Studentinflytande i läkarutbildningen 23 Likabehandlingslagen 23 Miljö och arbetsmiljöpolicy 24 Medicinska Föreningen, MF 25 Kvalitetsfrågor 27 Medicinska fakulteten 27 Lunds universitet 27 Adresslista: läkarutbildningens ledningsorganisation 28 Krav på kursplaner 30 Kumulativa terminsbaserade kompetensmål 31 Teoretiska kunskaper 31 Praktiska färdigheter 33 Allmänna färdigheter 33 Bakgrund 34 Kursöversikt för VT Kurser i bokstavsordning Allmän patobiologi, Lund och Malmö 55 Barn- och ungdomspsykiatri, Lund och Malmö 106 Cellbiologi 40 Dermatologi/Infektion, Lund och Malmö 107 Examensarbete 62 Frivilliga fördjupningsstudier 124 Homeostas 49 Infektionssjukdomar 96 Individuell studieperiod I och II 59 4

7 Klinisk medicin 1, Lund och Malmö 72 Klinisk medicin 2, Lund och Malmö 77 Klinisk medicin 3, Lund och Malmö 83 Ledarskap och kommunikation, Lund och Malmö 104 Läkarprogrammets grundkurs 37 Nervsystemet och rörelseapparaten 44 Neuro, psyk, ögon, öron, Lund och Malmö 89 Pediatrik/obstetrik, Lund och Malmö 115 Professionell utveckling 1 42 Professionell utveckling 2 47 Professionell utveckling 3 53 Professionell utveckling 4 63 Professionell utveckling 5 70 Samhällsmedicin/Rättsmedicin/Yrkes och miljömedicin, Lund och Malmö 98 Speciell patobiologi, Lund och Malmö 65 Återkommande teman Ledarskap, organisation, ekonomi i läkarutbildningen 125 Medicinsk etik i läkarutbildningen 129 Muntlig och skriftlig kommunikation i läkarutbildningen 132 Vetenskapsteori och forskningsmetodik 136 Lista över institutioner finns på 5

8 Expedition, information, studievägledning Samtliga nedanstående tider gäller under terminstid. Studentexpedition Monica Bergqvist-Silow e-post: Medicinska fakultetens kansli Besöksadress: Paradisgatan 5 (hörnet Paradisgatan/Sandgatan), ingång B2 Postadress: Studentexpeditionen, Medicinska fakulteten, Box 117, Lund Studievägledning Åse Feltborg E-post: Ase.Feltborg@med.lu.se mobil nr: Termin 1 6 Rickard Fahlström Termin 7 11 Viveka Thörn e-post till studentstudievägledningen studievagledning@med.lu.se Besöksadress: Paradisgatan 5 (hörnet Paradisgatan/Sandgatan), ingång B2 Postadress: Studievägledningen, Medicinska fakulteten, Box 117, Lund Mottagningstider: Åse Feltborg: må, ti, to 10 12, on Rickard Fahlström: måndagar Viveka Thörn: tisdagar Internationell Sonia Galvan koordinator e-post: Sonia.Galvan@med.lu.se Hülya Leeb-Lundberg Hulya.Leeb-Lundberg@med.lu.se Internationell Fördjupningsstudier utomlands och Socrates: studierådgivning Internationella studievägledare Besöksadress: Paradisgatan 5 (hörnet Paradisgatan/Sandgatan), ingång B2 Postadress: Internationell studierådgivning, Medicinska fakulteten, Box 117, Lund Mottagningstider: onsdagar

9 Information på Internet om läkarutbildning, studentorganisationer m.m. Medicinska fakulteterna vid: Lunds universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Uppsala universitet Umeå universitet Köpenhamns universitet Lunds universitet Medicinska Föreningen Lund-Malmö Medicin på nätet (stor länksida) 7

10 Läkarutbildning vid svenska universitet Läkarutbildning ges vid sex svenska universitet. Syftet är att utbilda personal för hälso- och sjukvården som kan ta självständigt medicinskt ansvar i arbete med hälsoinriktade åtgärder, i ledning av hälso- och sjukvård och vid diagnos och behandling av människor som är sjuka eller skadade. Det är numera huvudsakligen ett lagarbete som utförs tillsammans med annan personal och med patienterna själva. Både utbildningen och yrkesverksamheten vilar på vetenskaplig grund. Utbildningen omfattar 11 terminer och leder fram till läkarexamen, som är en yrkesexamen inom grundläggande högskoleutbildning. Den svenska utbildningen sker i överensstämmelse med allmänt hållna föreskrifter och riktlinjer som gäller i alla EU-länder. Delar av utbildningen kan genomföras i annat land under förutsättning att kurserna utomlands har motsvarande mål och innehåll som de vid Lunds universitet. För legitimation krävs för närvarande så kallad allmäntjänstgöring (AT) under minst 18 månader efter läkarexamen. AT omfattar 6 mån allmänmedicin, 3 mån psykiatri samt 9 mån medicin och opererande specialiteter och avslutas med skriftligt och muntligt prov. För specialistkompetens krävs ca fem års specialiseringstjänstgöring (ST) efter AT. Intyg om fullgjord ST utfärdas av den verksamhetschef (klinikchef och motsvarande) som haft huvudansvar för ST-läkarens utbildning, varefter Socialstyrelsen utfärdar bevis över specialistkompetens. I en del specialiteter finns möjlighet att avlägga en särskild specialistexamen. Det sker i de flesta fall med examinatorer som utsetts av respektive specialistförening. För vissa specialiteter finns en internationell examen. Den snabba utvecklingen inom vetenskap och medicinsk teknik samt förändringar i hälso- och sjukvårdens organisation gör att de flesta läkare måste fortbilda sig kontinuerligt under hela sin yrkesverksamma tid. Grundutbildningen till läkarexamen ser något olika ut på de olika studieorterna inom Sverige, beroende på att varje enskilt universitet bestämmer om uppläggning, innehåll, samt arbets- och examinationsformer i sina olika utbildningsprogram. För all läkarutbildning i Sverige gäller dock vissa statliga bestämmelser, vilkas efterlevnad blir föremål för återkommande utvärderingar organiserade av Högskoleverket. Föreskrifterna återfinns i Högskolelagen av 1992 och Högskoleförordningen av

11 Utbildningsplan för läkarutbildningen vid Lunds universitet 220 poäng, 11 terminer fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen den 23 augusti 2005 Dnr M:G /05 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan är godkänd av Nämnden för läkarutbildning och därefter fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen den 23 augusti Den ersätter utbildningsplan fastställd 4 februari 1999 och gäller fr o m 1 juli Student som har påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan, har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar. Allmänna riktlinjer att följas i alla kurser 1. Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap [ ] 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370) 4 Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2000:260) 4a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260) 5 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Lag (2001:1263) 5 a I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. (Lag 2003:312) [ ] 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 9

12 Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 2. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100), bilaga 2 Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 högskolelagen) För att erhålla läkarexamen skall studenten ha förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för att få obegränsad behörighet som läkare, förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande, utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper. 3. Enligt styrelsen för Lunds universitet Lunds universitets policy i utbildningsfrågor sammanfattas i Strategisk plan , som finns tillgänglig på hemsidan Bland strategierna där kan nämnas att införa nya och mer varierade undervisningsformer med ökad studentaktivitet, att låta studenterna tidigt i sin utbildning möta universitetets framträdande forskare samt att utveckla inslag i utbildningen som anknyter även praktiskt till kommande arbetsliv. 4. Enligt Medicinska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet Ur Strategi 2000 för hälsovetenskapliga utbildningar vid Lunds universitet : Huvudprinciper för utbildningarna Uppgifts- och resultatstyrt lärande och uppgiftsinriktade målbeskrivningar. Core curriculum (dvs den kärna av uppgifter som alla studenter ska kunna hantera) skall definieras. Teori och praktik skall vara naturligt samordnade och integrerade. Delaktighet och gemensamt ansvar för studenter och lärare. Det skall finnas vetenskapsteori, forskningsmetodik, fördjupningsstudier och valbara moment. Det skall finnas ledarskapsutbildning med inriktning på yrkesrollen. Kommunikation mellan olika personalgrupper och social kompetens skall uppmärksammas. Internationellt utbyte skall uppmuntras. Medicinska fakultetsstyrelsen fastställde 7 december 2004 följande vision och riktlinjer för läkarutbildningen: 10

13 Vision Lunds universitet ska utbilda läkare som har kompetens och trygghet i sin yrkesroll samt de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som behövs för att på ett professionellt sätt möta de föränderliga krav som patienter och samhälle ställer. Riktlinjer Läkarutbildningen i Lund/Malmö ska - ge studenter, lärare och administrativ personal trygghet genom att erbjuda goda och samstämmiga utbildningsmiljöer med individanpassat stöd och återkoppling i studentens lärande. - ge studenter, lärare och administrativ personal tydlighet genom att erbjuda väldefinierade mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i den professionella utvecklingen och garantera att dessa tränas, utvecklas och examineras på enhetligt sätt genom hela utbildningen. - präglas av kontinuitet och integration mellan grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete genom att de terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, dvs utgår från tidigare terminers mål. Det innebär att relevanta avsnitt av tidigare terminers kompetensmål kommer att examineras. Kompetensmålen ska formuleras på ett konsekvent sätt avseende stil och format. - ge studenten en akademiskt förankrad utbildning, vilket bland annat innebär förtrogenhet med vetenskapliga principer och förmåga att diskutera fenomen i varierande perspektiv. - betona studentens eget ansvar för sitt lärande. Inom ramen för ett curriculum uppbyggt av obligatoriska och valfria delar övas studenten från början av sin utbildning att med eget ansvar och med ett vetenskapligt synsätt söka kunskap och värdera information. Studentens professionella utveckling främjas medvetet under hela utbildningen med successivt ökande krav på måluppfyllelse. Den tidiga fokuseringen på eget ansvar och professionell utveckling lägger grunden för det livslånga lärandet. - ge studenten patientkontakt genom hela utbildningen med träning i samtalsmetodik och god patient-läkarrelation. - präglas av valfrihet genom att studenten ges möjlighet att fördjupa sig inom områden som studenten själv väljer. - präglas av flexibilitet genom att styrsystemen vidareutvecklas så att de uppmuntrar till och stödjer ständiga förbättringar och underlättar internationellt utbyte av studenter, lärare och handledare. - erbjuda arbetsformer som främjar självstyrt lärande och kommunikation och som är ett redskap för att uppnå kompetensmålen. Arbetsformerna ska vara gemensamma inom respektive fas. - erbjuda examinationsformer som är förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet. De ska ha ett begränsat antal format och vara integrerade, terminsbaserade och gemensamma för Lund och Malmö. - betona att det kontinuerliga utvärderingsarbetet är alla intressenters gemensamma angelägenhet. Arbetet syftar dels till att säkerställa en ständig utveckling av utbildningsmomenten, dels till att kontrollera att riktlinjer följs. - i enlighet med Lunds universitets internationaliseringspolicy ge studenter och medarbetare goda förutsättningar för att kunna studera och arbete i ett alltmer mångkulturellt och internationellt samhälle. 11

14 Grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet De nyutexaminerade läkarna vid Lunds universitet ska ha uppnått de allmänna mål som finns angivna i Högskolelagen och i examensordningen i Högskoleförordningens bilaga 2. Därutöver ska de ha tillägnat sig grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet för att kunna tillgodogöra sig allmäntjänstgöringen på bästa sätt. Därför ska varje nyutexaminerad läkare: kunna bidra till att förebygga ohälsa på individuell och samhällelig nivå, kunna etablera god kontakt med patient och närstående samt respektera deras integritet, kunna bidra till att förebygga, bota och lindra sjukdom, lindra sjukdomssymtom, bidra till återhämtning efter sjukdom samt ge tröst och stöd, kunna genomföra en fullständig kroppsundersökning och individualisera den efter situationens krav, kunna undersöka och bedöma en persons mentala hälsotillstånd, kunna genomföra en adekvat värdering av patientens problem och identifiera vanliga differentialdiagnoser, kunna välja ut adekvata och riktade kompletterande undersökningar, kunna tolka och värdera, i patofysiologiska termer, den information som framkommit vid anamnes, kroppsundersökning och andra undersökningar i syfte att ställa korrekt diagnos, kunna formulera och genomföra åtgärder och behandling i samråd med patienten samt kunna utvärdera deras effektivitet, kunna välja åtgärder och behandling på vetenskaplig grund samt kunna ompröva dessa på basen av nya vetenskapliga resultat, kunna samarbeta med kolleger och med medarbetare i andra yrken inom vård och omsorg samt kunna utöva ledarskap inom hälso- och sjukvården. Samtliga mål som finns för läkarutbildningen uppnås genom studier inom fyra olika kompetensområden: grundvetenskap, klinisk kompetens, professionellt handlande samt samhällsaspekter på hälsa och sjukdom. Studiemål inom dessa kompetensområden finns i kursplanerna. Studiemålen utgår från att studenterna efter genomgången utbildning ska kunna hantera ett antal förtecknade kliniska situationer. Studiegången Uppläggningen och genomförandet av utbildningen följer principen om spiralformad uppläggning. Den är organiserad i tre faser, en med normal- och patobiologisk inriktning (termin 1-4), en med grundläggande klinisk inriktning (termin 5-8) samt en för speciella kliniska områden (termin 9-11). Faserna är knutna till varandra på det sättet att det finns kliniska moment och kliniskt innehåll i fas I, där normalbiologi och patobiologi står i fokus, och att studenternas basvetenskapliga kunskaper aktualiseras och integreras i studierna under faserna II och III. Studiegången genom de tre faserna och de 11 terminerna sammanfattas i figuren sist i denna utbildningsplan. Särskilda förkunskaper För tillträde till läkarutbildningen krävs, förutom grundläggande behörighet till högskola, särskild behörighet enligt standardbehörighet E.1: Ma D (eller Ma 3 åk NT eller Ma etapp 4) Fy B (eller Fy 3 åk NT eller Fy etapp 4) Ke B (eller Ke 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller Ke etapp 3) Bi B (eller Bi 2 åk N eller Bi etapp 2) Lägst betyget Godkänd eller 3. 12

15 För tillträde till terminerna 3, 6 och 9 gäller särskilda behörighetskrav, som fastställs i särskild ordning Undervisningsspråk All undervisning och examination sker på svenska om inte annat anges i kursplan. Omprov Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Examen Läkarexamen, 220 poäng (330 ECTS Credits) (University Medical Degree) Samvetsfrågor Utbildningen innehåller moment mot vilka vissa personer kan känna samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t ex djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, organtransplantation och blodtransfusion. Den som vill genomgå läkarutbildning har dock skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom dessa områden. 13

16 STUDIEGÅNGEN I LÄKARUTBILDNINGEN VID LUNDS UNIVERSITET Bilaga till utbildningsplan fastställd STUDIEGÅNGEN I LÄKARUTBILDNINGEN VID LUNDS UNIVERSITET I Normal- och patobiologisk fas Bilaga till utbildningsplan fastställd Läkarprogrammets grundkurs, 7p Cellbiologi, 12 p T1 I Normal- och patobiologisk fas Professionell utveckling 1, 1p Läkarprogrammets grundkurs, 7p Cellbiologi, 12 p T1 Nervsystemet Professionell och rörelseapparaten, utveckling 1, 1p 19 p T2 Nervsystemet Professionell och rörelseapparaten, utveckling 2, 1 19 p p T2 Professionell utveckling 2, 1 p Homeostas, 19 p T3 Professionell Homeostas, utveckling 19 p 3, 1 p T3 Professionell utveckling 3, 1 p Allmän patobiologi, 14 p Individuell T4 Allmän patobiologi, 14 p Individuell studieperiod I, 5 p T4 Professionell utveckling 4, 1 p studieperiod I, 5 p Professionell utveckling 4, 1 p II Grundläggande klinisk fas II Grundläggande klinisk fas Speciell patobiolog, 14 p T5 Individuell studieperiod II, 5 p Speciell patobiolog, 14 p T5 Individuell studieperiod II, 5 p Professionell Professionell utveckling utveckling 5, 1 5, p 1 p T6 T6 Klinisk medicin 1, 15 p Selectives, Selectives, 5 p 5 p T7 Klinisk medicin 2, 15 p Selectives, 5 p T7 Klinisk medicin 2, 15 p Selectives, 5 p T8 Klinisk medicin 3, 15 p Selectives, 5 p T8 Klinisk medicin 3, 15 p Selectives, 5 p III Speciell klinisk fas III Speciell klinisk fas T9 Ögon, ÖNH, klinisk neurovetenskap och psykiatri, 15 p Selectives, 5 p T9 Ögon, ÖNH, klinisk neurovetenskap och psykiatri, 15 p Selectives, 5 p Barn- och ungdomspsykiatri Gynekologi 15 p T10 Dermatologi Obstetrik Selectives, 5 p Barn- Ledarskap och ungdomspsykiatri Pediatrik Gynekologi 15 p T10 Dermatologi Obstetrik Selectives, 5 p Ledarskap Pediatrik Rättsmedicin Examensarbete T11, 10p Samhällsmedicin och allmänmedicin, 10 p Rättsmedicin Examensarbete Yrkes- och miljömedicin T11, 10p Samhällsmedicin och allmänmedicin, 10 p 14 Yrkes- och miljömedicin 14

17 Grundutbildningsnämnd, fasgrupper, terminsråd Ledningsorgan för läkarutbildningen är Nämnden för biomedicinsk och medicinsk utbildning, som på fakultetsstyrelsens vägnar planerar utbildningen och handlägger övriga frågor om vad utbildningen ska innehålla och om hur utbildningen ska organiseras. Nämnden består av åtta lärare, fyra studenter samt två företrädare för yrkeslivet Ordförande i nämnden: universitetslektor Nils Danielsen Programdirektör för läkarutbildningen: professor Stefan Lindgren Under nämnden finns olika kommittéer och arbetsgrupper: Studiesociala kommittén behandlar ärenden rörande kursplatser, studieuppehåll, studieortsbyten, tillgodoräknande av tidigare studier, dispenser från behörighetskrav m m. Arbetsgruppen för internationalisering av läkar- och biomedicinutbildningarna (AILOB) behandlar ärenden som rör internationalisering av de båda utbildningarna, bl a lärar- och studentutbyte och engelskspråkiga kurser. Gruppen disponerar medel för studenters utlandsresor i samband med fördjupningsstudier. Samråd mellan lärare och studenter i frågor rörande utbildningsplanering sker i terminsråd. Terminsråden behandlar också frågor rörande tillämpning och uppföljning av universitetsstyrelsens riktlinjer för relationen mellan institutioner och studenter. I början av varje termin väljs i varje terminsgrupp två studenter som kallas kursombud. Kursombuden är studentrepresentanter i terminsråden för innevarande och föregående termin. Kurs- eller terminsansvarig lärare tar initiativ till kursombudsval på det första introduktionsmötet på terminen. Studenterna själva genomför därefter valet och Medicinska Föreningen är huvudansvarig för att val förrättas. Kursansvarig lärare tar in protokollet från valet och ombesörjer att det skickas till Medicinska Föreningen. Läkarutbildningens tre faser Läkarutbildningen är organiserad i tre faser samt individuella studier och examensarbete (ISEX), var och en med sin speciella inriktning: I II III omfattar termin 1-4: kurser med fokus på normalbiologi (cell-, vävnads- och organbiologi) och allmän patobiologi, och med en strimma professionell utveckling med träning i kommunikation; fasgruppsordförande: professor Anders Borgström omfattar termin 5-8: kurs i speciell patobiologi med en stimma professionell utveckling; därefter klinisk medicin och kirurgi med aktualisering och integration av de första fem terminernas kunskapsinnehåll; fasgruppsordförande: universitetslektor Peter Svensson omfattar termin 9-11: kurser i olika kliniska specialiteter med fortsatt anknytning till basvetenskaperna; fasgruppsordförande: universitetslektor Jonas Broman Individuella studier och examensarbete har som övergripande mål att ge studenterna tillfälle till fördjupning och breddning inom områden som de är särskilt intresserade av. Individuella studier ges termin 4, 5 och 10. Fasgruppsordförande: universitetslektor Martin Garwicz 15

18 För planering och ledning av utbildningen inom varje fas finns en fasgrupp, som leds av fasgruppsordföranden. Övriga ledamöter i fasgrupperna är de terminsansvariga lärarna och en studentrepresentant för varje kurs som ingår i fasen. Ordföranden kan också knyta andra personer till fasgruppen. Undervisnings-, arbets- och examinationsformer Många olika arbetsformer används i läkarutbildningen. Enligt fakultetsstyrelsens beslut 1993 ska lärare och studenter själva välja arbetsformer, dock med beaktande av att tyngdpunkten bör ligga på studentaktiverande former. Till sådana räknas problembaserat lärande, casemetodik, fördjupningsarbeten, diskussionsgrupper, kliniskt arbete under handledning, laborationer, datorsimulering och självständigt arbete med kurslitteratur i anslutning till studie- eller arbetsuppgifter. Föreläsningar är främst avsedda att ge introduktion, överblick, stimulerande fördjupning och sammanfattning. Läkarexamen erhålls på grundval av godkänt genomförda kurser och godkända tentamina på samtliga kurser i grundutbildningen. Slutexamen för legitimation sker i och med AT-provet. Nedan beskrivs examinationssystemet kortfattat. Mer ingående uppgifter om kurskrav och prov finns i kursbeskrivningarna. I och med omläggningen av läkarutbildningen har antalet tentamina blivit mindre genom att de kommit att omfatta större avsnitt av utbildningen än tidigare. Vanligtvis omfattar examinationen i den nya uppläggningen kurser på mellan 10 och 20 poäng. Under kursernas gång förekommer inte sällan avstämningar som har karaktär av självtest eller försöksskrivningar. Den betygsgivande bedömningen präglas i de flesta kurser av en strävan att allsidigt pröva studenternas kunskaper och färdigheter i enlighet med kursernas mål och syften. När kursansvariga har formulerat kursmål har de oftast försökt ange vad studenterna ska kunna beskriva, förklara och göra i form av förslag till åtgärder osv, så att studenterna själva kan ta ställning till vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt de behöver förvärva för att uppfylla kurskraven. Proven på kurserna kan ha form av muntligt förhör, skriftligt prov, praktiskt prov, redovisning eller prov med utgångspunkt i video eller bild. På kliniska avsnitt i utbildningen är det vanligt med tentamenspatienter i samband med muntliga förhör och i samband med prov som har karaktär av stationstentamina. Tentamenssvar ska avges på de skandinaviska språken utom ifråga om utbytesstudenter och deltagare i engelskspråkiga kurser. Undantag medges av examinator. Bedömningsgrunder för arbetet i PBL-gruppen Arbetet i PBL-gruppen är av central betydelse för ditt lärande. Gruppen fungerar bäst om medlemmarna inklusive tutor respekterar de enkla förhållningsregler som anges nedan. Det är också dessa regler som utgör grunden för din tutors bedömning av PBL arbetet. 1. Du ska vara närvarande vid både PBL 1- och PBL 2- övningarna. 2. Du ska komma i tid till övningarna. 3. Du ska ha fungerat både som ordförande och sekreterare någon gång under kursen. 4. Du ska på ett konstruktivt sätt bidra till arbetet både under PBL 1 (steg 1-5) och PBL 2 (steg 7) så att gruppen uppfattar din insats som värdefull. 16

19 5. Du ska vara väl förberedd och påläst (steg 6) inför PBL Du ska under PBL-övningarna muntligen kunna reflektera över gruppens arbete samt ditt eget arbete och lärande. 7. Du ska vid kursens slut (sista PBL-övningen) lämna in en skriftlig reflexion över din egen insats i PBL-arbetet (en A4-sida lång) där du ska beakta punkt 1-6 enligt ovan. Denna reflexion ska signeras av tutorn. Reflexionen ska vara skriven på ordbehandlare. Skall endast tillämpas på termin 1-5. Ledighet från PBL-arbetet kan i princip inte beviljas (beslut i Nämnden för läkarutbildning). Vid upprepad eller långvarig frånvaro riskerar du att få PBL-momentet underkänt. Det åligger tutor att på ett tidigt stadium, i samråd med terminsansvarig, informera studenter som riskerar underkännande. Om du blir sjuk måste du meddela din tutor så fort som möjligt. Examination, betyg, förnyade prov Som betyg används orden godkänd och underkänd. Studenter som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Studenter som underkänts två gånger i prov på samma kurs har rätt att hos Nämnden för biomedicinsk och medicinsk utbildning begära att få byta examinator. För betyget godkänd på en kurs krävs både att kursen fullgjorts enligt kraven i kursplanen (s.k. godkända kursmoment) och att provet blivit godkänt. Reglerna för vad som krävs för godkända kursmoment ska meddelas vid varje kursstart. Samråd om reglerna ska ske mellan kursansvarig lärare och tillträdande och avgående kursombud. Närvaro vid kursupprop är dock alltid obligatorisk. Godkända kursmoment gäller sex terminer. Utsträckt giltighetstid kan medges efter särskild prövning. Åtgärder vid underkända prov Nämnden för läkarutbildning har beslutat att följande ska gälla när studenter blir underkända på prov: Kursansvarig lärare rapporterar till studievägledningen på läkarutbildningens expedition (Medicinska fakultetens kansli) när studenter underkänts vid examination på en kurs två eller flera gånger. Studievägledningen får härigenom vetskap om problemet och tar eventuellt kontakt med de studenter som underkänts två gånger på en kurs. Efter tre underkända prov på en kurs sammankallar studievägledaren vid behov en samrådsgrupp bestående av studievägledaren, studenten och den kursansvarige läraren. Gruppen ska söka komma fram till en studieplanering inför ett fjärde examinationstillfälle. Om meningarna är delade inom gruppen hänskjuts ärendet till Nämnden för biomedicinsk och medicinsk utbildning för avgörande. Efter fyra underkända prov bör studenten gå om kursen i dess helhet innan ett femte och sista prov kan bli aktuellt. 17

20 Forskning och forskningsanknytning i grundutbildningen I alla kurser stimuleras forskningsintresset genom att sambandet mellan forskning och kliniskt arbete betonas. Forskningsintresset stimuleras också genom att studenterna i smågrupper får tillfälle att på ett vetenskapligt sätt gripa sig an olika typer av uppgifter. Inom terminerna 4, 5 och 10 finns särskilda fördjupningskurser. Breddnings- och fördjupningsavsnitt finns också under terminerna Vidare uppmuntras studenterna att göra frivilliga fördjupningsstudier. Dessa består av handledda studier av vetenskaplig karaktär och innefattar kritisk litteraturgenomgång eller en laboratorieundersökning eller en klinisk studie eller en kombination av dessa. För att ytterligare stimulera yngre läkarstuderandes forskningsintresse har också sommarforskningsstipendier för medicine studerande inrättats. Stipendierna sträcker sig över två månader och utdelas företrädesvis till studenter som genomfört obligatoriskt fördjupningsarbete. Stipendierna utannonseras i februari månad. Medicine kandidatexamen Medicine kandidatexamen var förr ett steg på vägen mot läkaryrket men är numera närmast avsedd för studenter som lämnar läkarutbildningen för att övergå till annan utbildning eller annat arbete. Examen omfattar 120 poäng, och minst 60 av dessa poäng ska avse kurser inom huvudämnet medicin, inklusive ett skriftligt examensarbete om minst 10 poäng. 18

21 Regler rörande behörighetskrav, studieortsbyten mm fastställda av nämnden för läkarutbildning med ändring , , , Behörighetskrav och ansökan Särskilda behörighetskrav gäller vid övergången mellan de olika faserna i läkarutbildningen, d v s vid övergång till terminskurserna 3, 6 och 9. Ansökan om tillträde till påföljande fas ska lämnas till Medicinska fakultetens kansli senast den 15 april för höstterminen och senast den 15 oktober för vårterminen. Kurslista enligt nedanstående krav upprättas av studiesociala kommittén på delegation av Nämnden för biomedicinsk och medicinsk utbildning och finns tillgänglig senast 15 maj respektive 15 november. Behörighetskrav för tillträde till termin 3 Godkända tentamina t o m termin 1 samt godkända kursmoment/ portfölj t o m termin 2 6 Godkända tentamina t o m termin 4 samt godkända kursmoment/portfölj plus godkänd tentamen Professionell utveckling t o m termin 5 9 Godkända tentamina t o m termin 7 samt godkända kursmoment/portfölj t o m termin 8. Turordning vid kursplacering Om det finns fler behöriga sökande än kursplatser tilldelas de som följer den reguljära studiegången kursplats före dem som har haft studieuppehåll. Turordningen mellan studenter som haft studieuppehåll följer prioritetsgrupperna I, II och III, se nedan. De platser som eventuellt finns lediga efter ordinarie kursplacering fördelas till dem som gjort sig behöriga, dvs tenterat av resttentamina med godkänt resultat, efter ansökningstidens utgång. Studenten måste själv meddela till fakultetskansliet att sådan tentamen ägt rum senast fredagen en vecka före kursstart kl Fördelning Lund/Malmö Från och med termin 4 är studenterna fördelade mellan Lund och Malmö. Hälften av studenterna läser i Lund och hälften i Malmö. (Beslut av nämnden för läkarutbildning ) Fördelningen av studenterna på respektive kursort sker i början av termin 3. Vid uppdelningen tar man i möjligaste mån hänsyn till studenternas egna önskemål. I mån av övervikt av önskemål för den ena kursorten företas lottning; denna görs av studievägledare inför studenterna. Den placering man erhållit behålles i normalfallet under hela studietiden. Byte mellan kursorterna kan ske i mån av plats. Den placering man fått genom byte gäller för resten av studietiden. Överflyttning beslutas av studiesociala kommittén vid sista sammanträdet före kursstart, efter det att alla som gjort sig behöriga i efterhand placerats. 19

22 Övergång från annan högskola samt antagning till senare del av utbildningsprogram Övergång från annan högskola En student på läkarutbildningsprogram vid annat universitet i Norden kan beviljas studieortsbyte till Lunds universitet under förutsättning att nedanstående kriterier är uppfyllda. 1. Studenten uppfyller behörighetskraven eller har kunskaper motsvarande dessa. 2. Studenten har läst kurser på den gamla studieorten som väsentligen motsvarar kurserna vid Lunds universitet. Viss komplettering krävs ofta. 3. Studenten är godkänd på alla tentamina från det gamla lärosätet. 4. Det finns ledig kursplats. Med ledig kursplats avses inte enbart plats på viss termin. Hänsyn tas till antalet studenter på hela programmet enligt utbildningsuppdraget. REGLER FÖR PLATSTILLDELNING Studieortsbyte till termin 2 medges endast i de fall det föreligger prioriterade skäl som uppkommit efter det att utbildningen påbörjades. Om antalet studenter som vill byta studieort är större än antalet lediga platser sker prioritering enligt följande: 1. Starka sociala, medicinska eller andra särskilda skäl som uppkommit eller förstärkts efter det att studierna påbörjades. 2. Övriga sociala, medicinska eller särskilda skäl 3. Lottning Antagning till senare del av läkarutbildningsprogrammet Om det fortfarande finns ledig kursplats när alla studenter som begärt studieortsbyte inom Norden beretts plats, kan antagning till senare del av programmet beviljas studenter som påbörjat läkarutbildning utanför Norden. Med ledig plats avses inte endast plats på enskild termin. Hänsyn tas till antalet studenter på hela programmet enligt utbildningsuppdraget. Studieuppehåll Alla avbrott i studierna ska anmälas och bör ske i samråd med studievägledare. Anmälan sker till medicinska fakultetens kansli på särskild blankett före 15 april respektive 15 oktober. Anmälan om studieuppehåll gäller en termin och måste förnyas terminsvis. I samband med anmälan inplaceras studenterna i prioritetsgrupper inför återupptagande av studierna: I Sjukdom, graviditet/barnledighet, militärtjänst, utlandsstudier tillgodoräknade inom programmet, forskarutbildning, fortsatt medicinsk forskning efter doktorsexamen (platsgaranti) II Anställning som amanuens/assistent vid medicinsk institution, fullgjord fördjupningskurs på 20 poäng III Övriga skäl. 20

23 För inplacering i grupp I och II krävs intyg. För grupp III önskas motivering. Studieuppehållsanmälan och ansökan om kursplats kan inte lämnas in samtidigt gällande samma tidsperiod. I förekommande fall beaktas endast ansökan om studieuppehåll. Studieuppehåll under första terminen beviljas endast p g a synnerliga skäl t ex allvarlig sjukdom. Återupptagande av studierna Vid återupptagande av studierna efter studieuppehåll måste alla tentamina fram till den termin man ska påbörja vara godkända. Vid återupptagande av studierna placeras man om möjligt på den kursort där man var placerad före studieuppehållet. Behörig sökande som efter studieuppehåll ansökt om återupptagande av studierna men som ej kunnat beredas plats på önskad termin placeras inför nästa termin i prioritetsgrupp I. Studieuppehåll beviljas normalt högst 6 terminer i följd. Därefter krävs särskild ansökan till studiesociala kommittén före återupptagande av studierna. Utskottet kan därvid ålägga studenten att gå om kurs eller delar av kurs. Allmänt Nämnden kan i undantagsfall, om särskilda skäl föreligger, besluta om avvikelser från ovanstående regler för enskilda studenter. Tillgodoräknande av kurs Om en student inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt, t ex läst kursen på annan kursort, finns möjlighet att bli befriad från hel kurs eller från del av kurs. Ansökan ska göras skriftligt på särskild blankett (finns på kansliet) i god tid före kursstart. Studiesociala kommittén fattar beslut efter yttrande av kursansvarig. Parallelläsning Det är inte tillåtet att läsa två kurser parallellt. Om det finns särskilda skäl kan dock Studiesociala kommittén, efter hörande av berörda kursansvariga, ge tillstånd till parallelläsning. Ansökan ska göras skriftligt i god tid före kursstart. Gå om en kurs Studenten har kursplats en gång per kurs. Tillstånd att gå om en kurs kan ges av studiesociala kommittén om det föreligger särskilda skäl och om det finns ledig kursplats. Avregistrering från läkarutbildningen Studenter som önskar avbryta sin utbildning ska inlämna skriftlig avsägelse till läkarutbildningens studentexpedition. 21

24 Avskiljande från utbildningen, disciplinära åtgärder Avskiljande kan bli aktuellt när en student lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och det med hänsyn till detta kan bedömas föreligga risk för skada på person eller egendom. Frågor om avskiljande prövas av Högskolans avskiljandenämnd. Studenter som fuskar eller försöker fuska eller vilseleda vid prov, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen kan blir föremål för disciplinära åtgärder. Grundad misstanke om förseelse av nämnt slag ska skyndsamt anmälas till universitetets rektor. Efter utredning kan ärendet lämnas utan vidare åtgärd eller föranleda varning av rektor eller hänskjutas till universitetets disciplinnämnd. Lungröntgen - vaccinationsprogram Termin 1 Termin 4 Termin 11 Lungröntgen, tuberkulinprövning samt vid behov BCG-vaccination. Hepatit B-vaccination erbjuds samtliga studenter på termin 1. Kurssekreteraren är kontaktperson vid förfrågningar om Hepatit B. Uppsamlingsheat av ovanstående för nytillkomna studerande Lungröntgenkontroll Rekommendation för screening av studerande avseende MRSA (meticillin-resistenta Stafylococcus aureus): Studenter, som under senaste halvåret aktivt deltagit i öppen eller sluten vård på inrättningar utanför Norden eller som vistats på utomnordiskt sjukhus/sjukhem av annat skäl eller på nordiskt sjukhus med kända MRSA-problem, ska undersökas avseende förekomst av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) innan de vid återkomsten påbörjar tjänstgöring inom sluten eller öppen vård. Detta gäller även studenter från andra länder om vederbörande aktivt ska delta i patientvård, men inte studiebesök där vederbörande endast passivt ("med händerna i fickorna") studerar verksamheten. Odlingen tar 2-3 dagar, varför provet bör tas i god tid innan tjänstgöring påbörjas. Provtagning sker på infektionsklinikens mottagning i Malmö eller Lund (ring mottagningarna för att bestämma en tid för provtagning). Om MRSA påträffas, sker handläggning enligt för sjukvården gällande PM "Åtgärder för att hindra spridning av MRSA". Studier utomlands Det finns möjligheter att läsa teoretiska kurser eller göra klinisk utbildning inom läkarutbildningen via Socrates, Nordplus eller andra utbytesprogram. Det finns också möjlighet att göra fördjupningsstudier, både obligatoriska och frivilliga, utomlands. För detta kan resebidrag sökas från Medicinska fakulteten. Mer information om internationalisering finns på Medicinska fakultetens hemsida: och på Internationella sekretariatets hemsida: eller kontakta Sonia Galvañ, internationell koordinator, tel , Sonia.Galvan@med.lu.se. 22

25 Sjukdom Det är viktigt att du meddelar kurssekreteraren om du blir sjuk och inte kan delta i obligatoriska kursmoment. Anmäl också sjukdom till försäkringskassan. Om du blir långvarigt sjuk har detta betydelse för din möjlighet att få studiemedel. Adressändring och namnbyte Det är viktigt att du meddelar om du byter namn eller bostadsadress. Anmälan ska göras till kurssekreteraren eller till kansliet. Vid namnbyte måste personbevis skickas till kansliet, Monica Bergqvist-Silow. Namn och adressändring skall även meddelas kår eller nation. Glöm inte ange personnummer. Registerutdrag En gång per termin får alla studenter registerutdrag från LADOK. Fler registerutdrag kan beställas i första hand från din kurssekreterare. Extra studenter En student som för forskning eller forskarutbildning har behov av grundkurs i visst ämne inom läkarutbildning kan, om kursplats finns ledig, få tillstånd att som extra elev få genomgå kursen i fråga. Detsamma gäller personer som i sin yrkesutövning har särskild användning för ett ämne inom läkarutbildningen, varvid intyg från arbetsgivaren krävs. Ansökan ställs till Nämnden för biomedicinsk och medicinsk utbildning (senast den 15 april eller 15 oktober terminen innan). Studentinflytande i läkarutbildningen Studenterna i grundutbildningen är representerade i fakultetens olika nämnder. Studentinflytandet gör sig också i hög grad gällande i samband med kursvärderingarna, som regelmässigt sker i de olika kurserna. Utfallet av kurskritiken och eventuella åtgärder redovisas i allmänhet för nästkommande kurs. Kursvärderingarna har i de flesta fall stor genomslagskraft när det gäller förändringar i kursinnehåll, kurslitteratur och arbetsformer. Universitetsstyrelsen har också fastställt Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet. Riktlinjerna kan du hitta på adress: Likabehandlingslagen Lagen om likabehandling av studenter trädde i kraft den 1 mars Lunds universitet har med anledning av kraven i lagen utarbetat och beslutat om en handlingsplan för att främja studenters lika rättigheter. Mer och läsa finns på 23

26 Miljö- och arbetsmiljöpolicy Lunds universitet har antagit både en miljö- och en arbetsmiljöpolicy vilka signalerar en hög ambitionsnivå för att minska verksamhetens miljöpåverkan respektive minimera riskerna för att universitetets personal och studenter ska påverkas negativt av arbetsmiljön. Miljöpolicyn säger bl a att miljöarbetet ska vara förebyggande, gällande miljölagstiftning ska efterlevas och principer som försiktighetsprincipen, utbytesprincipen, principen om förorenarens betalningsansvar och kretsloppsprincipen ska beaktas. Miljöarbetet ska kontinuerligt förbättras, och anställda och studenter ska ges miljöutbildning och stöd i praktisk miljöhantering. Verksamheten inom utbildning, forskning och utvecklingsarbete ska hålla en konkurrenskraftig och hög kvalitet. Även arbetsmiljön för studenter och personal ska ligga på en hög nivå så att vår viktigaste resurs, människan, trivs och fungerar väl i sitt arbete, och på så sätt kan erbjudas en stimulerande arbets- och studiemiljö. Alla som är verksamma inom universitetet har ett ansvar för att missförhållanden eller risker uppmärksammas. Instruktioner, föreskrifter och rutiner ska följas och brister eller risker rapporteras till den som är arbetsmiljöansvarig. Studenter vid Lunds universitet likställs således i dessa avseenden med anställda vid universitetet och har samma rättigheter och skyldigheter. Inför varje termin kommer du att få information om de rutiner, instruktioner, föreskrifter mm som gäller vid institutionen och som syftar till att uppnå målen i miljöpolicyn respektive arbetsmiljöpolicyn. Det är din skyldighet att följa givna instruktioner samt att uppmärksamma och rapportera eventuella brister eller risker som inte innefattas i de givna instruktionerna. 24