Utbildningsplan för läkarutbildningen vid Lunds universitet

Transkript

1 Utbildningsplan för läkarutbildningen vid Lunds universitet 220 poäng, 11 terminer fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen den 23 augusti 2005 Dnr M:G /05 LUNDS UNIVERSITET Medicinska fakulteten

2 2 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan är godkänd av Nämnden för läkarutbildning och därefter fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen den 23 augusti Den ersätter utbildningsplan fastställd 4 februari 1999 och gäller fr o m 1 juli Student som har påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan, har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar. Allmänna riktlinjer att följas i alla kurser 1. Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap [ ] 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370) 4 Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2000:260) 4a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260) 5 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Lag (2001:1263) 5 a I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. (Lag 2003:312) [ ] 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

3 3 2. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100), bilaga 2 Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 högskolelagen) För att erhålla läkarexamen skall studenten ha förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för att få obegränsad behörighet som läkare, förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande, utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper. 3. Enligt styrelsen för Lunds universitet Lunds universitets policy i utbildningsfrågor sammanfattas i Strategisk plan , som finns tillgänglig på hemsidan Bland strategierna där kan nämnas att införa nya och mer varierade undervisningsformer med ökad studentaktivitet, att låta studenterna tidigt i sin utbildning möta universitetets framträdande forskare samt att utveckla inslag i utbildningen som anknyter även praktiskt till kommande arbetsliv. 4. Enligt Medicinska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet Ur Strategi 2000 för hälsovetenskapliga utbildningar vid Lunds universitet : Huvudprinciper för utbildningarna Uppgifts- och resultatstyrt lärande och uppgiftsinriktade målbeskrivningar. Core curriculum (dvs den kärna av uppgifter som alla studenter ska kunna hantera) skall definieras. Teori och praktik skall vara naturligt samordnade och integrerade. Delaktighet och gemensamt ansvar för studenter och lärare. Det skall finnas vetenskapsteori, forskningsmetodik, fördjupningsstudier och valbara moment. Det skall finnas ledarskapsutbildning med inriktning på yrkesrollen. Kommunikation mellan olika personalgrupper och social kompetens skall uppmärksammas. Internationellt utbyte skall uppmuntras. Medicinska fakultetsstyrelsen fastställde 7 december 2004 följande vision och riktlinjer för läkarutbildningen:

4 4 Vision Lunds universitet ska utbilda läkare som har kompetens och trygghet i sin yrkesroll samt de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som behövs för att på ett professionellt sätt möta de föränderliga krav som patienter och samhälle ställer. Riktlinjer Läkarutbildningen i Lund/Malmö ska - ge studenter, lärare och administrativ personal trygghet genom att erbjuda goda och samstämmiga utbildningsmiljöer med individanpassat stöd och återkoppling i studentens lärande. - ge studenter, lärare och administrativ personal tydlighet genom att erbjuda väldefinierade mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i den professionella utvecklingen och garantera att dessa tränas, utvecklas och examineras på enhetligt sätt genom hela utbildningen. - präglas av kontinuitet och integration mellan grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete genom att de terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, dvs utgår från tidigare terminers mål. Det innebär att relevanta avsnitt av tidigare terminers kompetensmål kommer att examineras. Kompetensmålen ska formuleras på ett konsekvent sätt avseende stil och format. - ge studenten en akademiskt förankrad utbildning, vilket bland annat innebär förtrogenhet med vetenskapliga principer och förmåga att diskutera fenomen i varierande perspektiv. - betona studentens eget ansvar för sitt lärande. Inom ramen för ett curriculum uppbyggt av obligatoriska och valfria delar övas studenten från början av sin utbildning att med eget ansvar och med ett vetenskapligt synsätt söka kunskap och värdera information. Studentens professionella utveckling främjas medvetet under hela utbildningen med successivt ökande krav på måluppfyllelse. Den tidiga fokuseringen på eget ansvar och professionell utveckling lägger grunden för det livslånga lärandet. - ge studenten patientkontakt genom hela utbildningen med träning i samtalsmetodik och god patient-läkarrelation. - präglas av valfrihet genom att studenten ges möjlighet att fördjupa sig inom områden som studenten själv väljer. - präglas av flexibilitet genom att styrsystemen vidareutvecklas så att de uppmuntrar till och stödjer ständiga förbättringar och underlättar internationellt utbyte av studenter, lärare och handledare. - erbjuda arbetsformer som främjar självstyrt lärande och kommunikation och som är ett redskap för att uppnå kompetensmålen. Arbetsformerna ska vara gemensamma inom respektive fas. - erbjuda examinationsformer som är förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet. De ska ha ett begränsat antal format och vara integrerade, terminsbaserade och gemensamma för Lund och Malmö. - betona att det kontinuerliga utvärderingsarbetet är alla intressenters gemensamma angelägenhet. Arbetet syftar dels till att säkerställa en ständig utveckling av utbildningsmomenten, dels till att kontrollera att riktlinjer följs. - i enlighet med Lunds universitets internationaliseringspolicy ge studenter och medarbetare goda förutsättningar för att kunna studera och arbete i ett alltmer mångkulturellt och internationellt samhälle.

5 5 Grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet De nyutexaminerade läkarna vid Lunds universitet ska ha uppnått de allmänna mål som finns angivna i Högskolelagen och i examensordningen i Högskoleförordningens bilaga 2. Därutöver ska de ha tillägnat sig grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet för att kunna tillgodogöra sig allmäntjänstgöringen på bästa sätt. Därför ska varje nyutexaminerad läkare: kunna bidra till att förebygga ohälsa på individuell och samhällelig nivå, kunna etablera god kontakt med patient och närstående samt respektera deras integritet, kunna bidra till att förebygga, bota och lindra sjukdom, lindra sjukdomssymtom, bidra till återhämtning efter sjukdom samt ge tröst och stöd, kunna genomföra en fullständig kroppsundersökning och individualisera den efter situationens krav, kunna undersöka och bedöma en persons mentala hälsotillstånd, kunna genomföra en adekvat värdering av patientens problem och identifiera vanliga differentialdiagnoser, kunna välja ut adekvata och riktade kompletterande undersökningar, kunna tolka och värdera, i patofysiologiska termer, den information som framkommit vid anamnes, kroppsundersökning och andra undersökningar i syfte att ställa korrekt diagnos, kunna formulera och genomföra åtgärder och behandling i samråd med patienten samt kunna utvärdera deras effektivitet, kunna välja åtgärder och behandling på vetenskaplig grund samt kunna ompröva dessa på basen av nya vetenskapliga resultat, kunna samarbeta med kolleger och med medarbetare i andra yrken inom vård och omsorg samt kunna utöva ledarskap inom hälso- och sjukvården. Samtliga mål som finns för läkarutbildningen uppnås genom studier inom fyra olika kompetensområden: grundvetenskap, klinisk kompetens, professionellt handlande samt samhällsaspekter på hälsa och sjukdom. Studiemål inom dessa kompetensområden finns i kursplanerna. Studiemålen utgår från att studenterna efter genomgången utbildning ska kunna hantera ett antal förtecknade kliniska situationer. Studiegången Uppläggningen och genomförandet av utbildningen följer principen om spiralformad uppläggning. Den är organiserad i tre faser, en med normal- och patobiologisk inriktning (termin 1-4), en med grundläggande klinisk inriktning (termin 5-8) samt en för speciella kliniska områden (termin 9-11). Faserna är knutna till varandra på det sättet att det finns kliniska moment och kliniskt innehåll i fas I, där normalbiologi och patobiologi står i fokus, och att studenternas basvetenskapliga kunskaper aktualiseras och integreras i studierna under faserna II och III. Studiegången genom de tre faserna och de 11 terminerna sammanfattas i figuren sist i denna utbildningsplan.

6 6 Särskilda förkunskaper För tillträde till läkarutbildningen krävs, förutom grundläggande behörighet till högskola, särskild behörighet enligt standardbehörighet E.1: Ma D (eller Ma 3 åk NT eller Ma etapp 4) Fy B (eller Fy 3 åk NT eller Fy etapp 4) Ke B (eller Ke 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller Ke etapp 3) Bi B (eller Bi 2 åk N eller Bi etapp 2) Lägst betyget Godkänd eller 3. För tillträde till terminerna 3, 6 och 9 gäller särskilda behörighetskrav, som fastställs i särskild ordning Undervisningsspråk All undervisning och examination sker på svenska om inte annat anges i kursplan. Omprov Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Examen Läkarexamen, 220 poäng (330 ECTS Credits) (University Medical Degree) Samvetsfrågor Utbildningen innehåller moment mot vilka vissa personer kan känna samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t ex djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, organtransplantation och blodtransfusion. Den som vill genomgå läkarutbildning har dock skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom dessa områden.

7 STUDIEGÅNGEN I LÄKARUTBILDNINGEN VID LUNDS UNIVERSITET Bilaga till utbildningsplan fastställd I Normal- och patobiologisk fas T1 Läkarprogrammets grundkurs, 7 p Professionell utveckling 1, 1 p Cellbiologi, 12 p T2 Nervsystemet och rörelseapparaten, 19 p Professionell utveckling 2, 1 p T3 Homeostas, 19 p Professionell utveckling 3, 1 p T4 II Grundläggande klinisk fas T5 Individuell studieperiod II, 5 p Allmän patobiologi, 14 p Professionell utveckling 4, 1 p Speciell patobiologi, 14 p Professionell utveckling 5, 1 p Individuell studieperiod I, 5 p T6 Klinisk medicin 1, 15 p T7 Klinisk medicin 2, 15 p T8 Klinisk medicin 3, 15 p III Speciell klinisk fas T9 Ögon, ÖNH, klinisk neurovetenskap och psykiatri, 15 p Barn- och ungdomspsykiatri Gynekologi T10 Dermatologi Obstetrik Ledarskap Pediatrik 15 p Rättsmedicin T11 Examensarbete, 10 p Samhällsmedicin och allmänmedicin Yrkes- och miljömedicin 10 p