OMLÄGGNING AV FAS II OCH FAS III

Transkript

1 Nämnden för Läkarutbildning Lunds Universitet OMLÄGGNING AV FAS II OCH FAS III Nämnden för läkarutbildningen gav ordförandena för fas II och III i uppdrag att utreda och föreslå förändringar inom dessa båda faser. Uppdraget var utformat enligt följande: Som led i den pågående utvecklingen av läkarutbildningen i enlighet med Fakultetens strategiska plan uppdrages åt er att utreda och eventuellt föreslå förändringar avseende följande områden: 1. Ordningsföljd mellan olika kurser och moment. 2. Integrering av utbildningsavsnitt. 3. Samordning av termin 5 med övriga terminer. 4. Balansen (omfattning och placering) mellan core och valfria moment/fördjupningsarbeten/projektarbeten. 5. Integrering av grundvetenskapliga mål under fas II och III. 6. Principer för praktisk utbildning, innefattande bland annat längd av tjänstgöringsplaceringar och tjänstgöring utanför universitetssjukvården. 7. Professionell utveckling över tid. 8. Examination i enlighet med uppställda utbildningsmål. 9. Utnyttjande av portfolio för bedömning av godkänd kurs och som underlag för utvecklingssamtal. 10. Samordning och resursutnyttjande mellan terminer samt mellan Malmö och Lund. 11. Utnyttjande av utbildningsavdelningar. 12. Övergången till AT. Arbetet skall bedrivas tillsammans med fasgrupperna och i samverkan med involverade institutioner. Fasgruppsordförandena avgör dock själva om man vill påbörja arbetet i mindre arbetsgrupper. Samordningen mellan fas II och III och beträffande grundvetenskaplig fördjupning även med fas I skall särskilt beaktas liksom ökad samverkan mellan kurser i Malmö och Lund. Arbetssätt och preliminära rapporter De båda fasgrupperna har behandlat uppdraget både inom de enskilda fasgrupperna som tillsammans. Fasgruppsordförandena har diskuterat frågan ett stort antal gånger. Uppdraget har varit ett stående punkt på de ordinarie fasgruppsmötena. Den april, 2003, träffades Fas III gruppen och ordförande för Fas II under en workshop för att inventera ideer kring ett nytt curriculum. I maj 2003 presenterade vi för NLU två preliminära förslag. Det ena var fokuserat på att flytta infektionsmedicin från termin 11 till termin 7 och att byta plats mellan termin 10 och termin 11. Det andra var ett mer radikalt förslag där uttalad valfrihet för studenter, längre kliniska placeringar och personligt handledarskap var dominerade inslag. NLU ställde sig positiva till ett fortsatt arbete med det mer radikala förslaget. Förslaget presenterades för alla intresserade lärare på Fas III på ett möte i Lund och för alla lärare på termin 8 (Malmö) i samband med ett internat i Skanör 1

2 under hösten Förslaget presenterades även för MURs styrelse 8 oktober, och inför alla intresserade studenter på ett stormöte den 1 december. Vid årskiftet utarbetade Fasgruppsordförandena en kombination av de två första förslagen till nytt curriculum. Tonvikten las på att införa 4 veckor individuella val av studier varje termin under terminerna Under februari diskuterade representanter för fasgrupperna curriculumförändringar med företrädare för Sheffields universitet som besökte Lund. Den 4-6 april 2004, genomförde fasgruppsordförandena, terminsansvariga, studenter och företrädare för Enheten för medicinsk pedagogik ett studiebesök i Sheffield. Den april deltog företrädare för Fas II och III, studenter, enheten för medicinsk pedagogik och tjänstemän från fakultetens kansli i ett gemensamt internat. Detta internat utmynnade i föreliggande förslag till beslut. Den 11 maj hölls ett öppet möte för samtliga fakultetens lärare där bakgrunden till förändringsarbetet och föreliggande förslag presenterades och diskuterades. 2

3 Bakgrund till förslag om beslut Läkarprogrammet i Lund präglas bland annat av att de båda kliniska faserna har en delvis rigid struktur som försvårar förändring och följsamhet av curriculum. Detta ska ställas i kontrast mot Fas I som har en struktur och kultur som möjliggör förändringar, vilket också har gjort ett antal gånger under de senaste åren. En av utgångspunkterna i förslaget är därför att skapa en struktur, en flexibilitet, som möjliggör framtida förändringar. Detta ligger väl i linje med det som skrevs i U 90 reformen: Organisatoriskt är huvudsyftet att åstadkomma ett flexibelt och målstyrt utbildningssystem där fakulteten får ett övergripande och samordnande ledningsansvar för grundutbildningen som helhet. Målet är att utbildningen fortlöpande skall kunna förändras efter aktuella krav. Göran Thomé har på vårt initiativ på ett förtjänstfullt och systematiskt sätt redogjort för uppdragets underlag baserat på medicinsk pedagogisk litteratur och lokala enkäter. Detta underlag bifogas (bilaga 1). I den fortsatta framställningen kommer valda delar av Thomés rapport att citeras och kompletteras med synpunkter som växt fram under arbetets gång. Thomé skriver i inledningen bland annat följande: Tomorrow s doctors (2003) är General Medical Council i Storbritannien rekommendationer för hur grundläggande medicinsk utbildning bör utformas. Råden grundar sig på omfattande besök och utvärderingar av medicinsk utbildning i Storbritannien, på pedagogiska landvinningar och på professionell medicinsk praktik. Huvudrekommendationerna är att studenterna skall utveckla attityder som är lämpliga för en doktor, att det skall finnas en core curriculum som innehåller det centrala i utbildningen, att det skall finnas valbara delar där studenterna kan fördjupa sig efter intresse, att core curriculum skall vara en integrerad och gemensam angelägenhet för kliniker, basvetenskapsmän och medicinska pedagoger,... Fas II och III präglas delvis av en av bristande integration mellan olika discipliner och ämnen. Därmed inte sagt att det inte finns integration, men den är i huvudsak inom respektive fas och inte mellan de båda faserna. Bristerna på integration blir särskilt tydligt ur ett Lund/Malmö perspektiv. De olika teminerna utnyttjar inte de möjligheter som faktiskt finns genom att vi har två kliniska utbildningsorter. Bristen på samordning och integration inom de olika terminerna och mellan Lund/Malmö blir särskilt uppenbar från examinationssynpunkt. Det finns idag ingen tydlig strategi för gemensamma terminstentamina utan varje termin på respektive ort utformar examinationen efter egna principer. Det borde vara möjligt att ha gemensamma tentamina för Lund/Malmö och på så sätt öka examinationens reliabilitet och validitet och dessutom utnyttja möjligheten till extern examination och granskning, dvs att Lundalärare examinerar Malmöstudenter och tvärtom. Det måste dock framhållas att det finns mycket goda exempel på gememsam examination. Bristen på integration mellan olika moment, studieorter, mål och examination (s k alignment) beror till stor del på att vårt curriculum vad gäller kompetensmål och examination inte är tillräckligt tydligt och transparant för både lärare och studenter. Det gör att både lärare men framför allt studenter kan känna sig otrygga under vissa delar av sin utbildning. Vad gäller balansen mellan utbildningens obligatoriska kärna och individuella moment så har idag läkarprogrammet sammanlagt 20 p individuella moment, vilket utgör totalt 9% av tillgängliga 220 p. I Tomorrow s doctors så rekommenderas mellan 25-33%. Då Läkarprogrammet vid Lunds Universitet har en relativ liten andel individuella studier har arbetet bland annat fokuserat på att tillskapa en struktur där dessa moment får en större plats och vikt. Målet har varit att införa ytterligare 20 p i form av selectives, moment som 3

4 definieras av utbildningsansvariga och som den enskilda studenten kan välja. En sådan förändring innebär att andelen valfria moment totalt sätt ökar till 18%. Detta skulle kunna underlätta en anpassning till den s k Bolognaprocessen och ge möjligheter att införa en särskilt program för de som vill kombinera studier till läkarexamen med studier syftande till doktorsavhandling. Examensenkäten och Alumniundersökningen (se bilaga 1) har visat att studenterna upplever att inskolningen i doktorsrollen, förmågan till lagarbete och samverkan med andra personalgrupper inte är tillräckligt utvecklade under utbildningen. Vi tolkar det som att vi har haft brister i utbildning i ledarskap och professionell utveckling på läkarutbildningen. Under arbetets gång har det blivit alltmer uppenbart att det inte är tillräckligt att bara omfördela olika moment mellan olika terminer och faser, att införa selectives och att samordna examinationerna. Omläggningen måste börja med en genomgång och revidering av befintliga mål samt att dessa mål förankras hos en majoritet av fakultetens lärare och studenter. Med utgångspunkt från denna revidering och förankring genomförs sedan eventuell flytt av olika moment och terminer. 4

5 Förslag till beslut -Att NLU beslutar att antaga nedanstående text som vision för läkarutbildningen vid Lunds universitet: Lunds universitet skall utbilda läkare, som har kompetens och trygghet i sin yrkesroll, samt de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som behövs för att på ett professionellt sätt möta de föränderliga krav som patienter och samhälle ställer. -Att NLU beslutar ersätta de tidigare riktlinjerna (se sid 9 i boken Läkarutbildningen 2003/2004 ) för läkarutbildningen vid Lunds Universitet med följande övergripande mål: Läkarutbildningen i Lund/Malmö skall: - Ge studenter, lärare och administrativ personal trygghet genom att erbjuda goda och samstämmiga utbildningsmiljöer med individanpassat stöd och återkoppling i studentens lärande. - Ge studenter, lärare och administrativ personal tydlighet genom att erbjuda väldefinierade mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i den professionella utvecklingen och att dessa tränas, utvecklas och examineras på enhetligt sätt genom hela utbildningen. - Ha kontinuitet och integration mellan grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete genom att de terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, dvs de utgår från tidigare terminers mål. Det innebär att relevanta avsnitt av tidigare terminers kompetensmål kommer att examineras. Formuleringarna av kompetensmålen skall uttryckas på ett konsekvent sätt avseende stil och format. - Ge studenten en akademiskt förankrad utbildning vilket bland annat innebär förtrogenhet med vetenskapliga principer och förmåga att diskutera fenomen ur varierande perspektiv. - Betona studentens eget ansvar för sitt lärande. Inom ramen för ett curriculum uppbyggt av obligatoriska och valfria delar övas studenten från början av sin utbildning att med eget ansvar och med ett vetenskapligt synsätt söka kunskap och värdera information. Studentens professionella utveckling främjas medvetet under hela utbildningen med successivt ökande krav på måluppfyllelse. Den tidiga fokuseringen på eget ansvar och professionell utveckling lägger grunden för det livslånga lärandet. - Ge studenten patientkontakt genom hela utbildningen med träning i samtalsmetodik och god patient-läkarrelation. - Präglas av valfrihet genom att studenten ges möjlighet att fördjupa sig inom områden som studenten själv väljer. - Präglas av flexibilitet genom att styrsystemen vidareutvecklas så att dessa uppmuntrar till och stödjer ständiga förbättringar och underlättar internationellt utbyte av studenter, lärare och handledare. 5

6 - Ha arbetsformer som faciliterar självstyrt lärande och kommunikation och som är ett redskap för att uppnå kompetensmålen. Arbetsformerna skall vara gemensamma inom respektive fas. - Ha examinationer som är förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet. De skall ha ett begränsat antal format, vara integrerade, terminsbaserade och gemensamma för Lund/Malmö. - Betona att det kontinuerliga utvärderingsarbetet är alla intressenters gemensamma angelägenhet. Arbetet syftar dels till att säkerställa en ständig utveckling av utbildningsmomenten, dels till att kontrollera att riktlinjer följs. Vidare föreslås NLU besluta att upprätta en strategisk plan för att genomföra förändringsarbetet. Denna plan löper på fem år och den skall vara detaljerad för det första året av förändringsarbetet och översiktlig för de nästkommande fyra åren. Denna plan skall revideras varje år och då skall genomförda åtgärder utvärderas och en ny detaljerad plan för nästa år fastställas. NLU föreslås dessutom att initialt genomföra följande konkreta åtgärder för att uppnå de nya övergripande målen. 1. Varje enskild termin skall vara en integrerad enhet som skall examineras sammantaget. Terminer får inte delas upp i olika avsnitt utan särskilt beslut i NLU. Tidpunkt för genomförande höstterminen Att från och med höstterminen 2005 införa en 4 veckor lång selective period på varje enskild termin mellan termin 6 och Att innan september månads utgång 2004 ta fram riktlinjer och mall för hur kumulativa terminsbaserade kompetensmål skall formuleras. 4. Att inrätta en curriculumkommitté som skall revidera och samordna kompetensmålen för alla terminer. Denna kommitté skall ledas av en ordförande. Förslagsvis delas denna kommitté upp i två grupper, den ena omfattande termin 1-5 och den andra omfattande termin 6-11 och att kommittén består av de terminsansvariga. Arbetet skall vara klart innan sista NLU sammanträdet i december Att nya kompetensmål för hela utbildningen, baserat på curriculumkommitténs arbete, beslutas vårterminen Att PBL skall användas på Fas I och att på Fas II/III så skall PBL och/eller Case metodik tillämpas. Som ett första steg i processen att få gemensamma arbetsformer som faciliterar självstyrt lärande så skall PBL i enhetlig form användas på Fas I från och med vårterminen

7 7. Att uppdra åt Enheten för medicinsk pedagogik att innan september månads utgång 2004 utforma anvisningar om hur PBL skall tillämpas. Enheten får också i uppdrag att i framtiden modifiera dessa anvisningar om utvecklingen inom området motiverar det. 8. Att varje enskild student skall göra totalt 20 p individuellt projektarbete. Detta innebär att momentet Individuella studier på termin 4 och 5 måste göras som ett sammanhängande 10 p projekt. Tidpunkt för genomförande avgörs senare. 9. Att momentet Individuella studier Examensarbete 10 p på termin 10 flyttas till termin 11. Tidpunkt för genomförande avgörs senare. Nils Danielsen Ordförande Fasgrupp II Patrik Brundin Ordförande Fasgrupp III 7